ANNIE: Den svenska välfärDen ska hålla absolut högsta klass | sIdAN 3

EN tIdNINg fråN cENtErpArtIEtNummEr 1 2012 Valfrihet

en självklarhet för Kerstin Björck Jansson

framtidsbygget– efterlyser goda idéer

Vargen engagerar

2 tidningen c.

No 1/2012EN tIdNINg fråN cENtErpArtIEt rEdAktIoNEN

redaktionsledarePernilla Melander

redaktörJohan Hård

Ansvarig utgivareJenny PerssonE-post: jenny.persson@centerpartiet.seTel: 08-617 38 00

ANNoNsErKontakta Alexander Westesson på AdviserE-post: alexander@adviser.seTel: 070-508 77 73

postAdrEssCenterpartiets riksorganisationtidningen C.Box 2200103 15 Stockholm

tElEfoNTel: 08-617 38 00Fax: 08-617 38 10

prENumErAtIoNMedlemmar i Centerpartiet, Center-kvinnorna, CUF och Centerstudenter får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (1 nr/2012) Plusgiro 104 63-8. Märk kuvertet ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning. Kontakta redaktionen om du vill ha en sådan!E-post: prenumerationsservice@centerpartiet.se

AdrEssäNdrINgKontakta ditt distrikt eller ring 08-617 38 00

ts-koNtrollErAd upplAgA 2010 51 700Tryck: V-TAB, Västerås Miljöcertifierade enligt ISO141001, certnr.1410718

omslAgsbIld Kerstin Björck Jansson Foto: Jennifer Nemie

IssN 1651-4521

rEdIgErINg och produktIoNJohan Hård och Turbin

korrEkturIngrid Hedenvind Brask, Elisabeth Jansson

centerpartiet.se

INNEhåll

sId 4 Tema: LOV och välfärden

sId 11 Fortsatt nej till uranbrytning

sId 12 Stort intresse att bidra till Framtidsbygget

sId 14 Debatt – medlemmarna tycker

sId 16 Blogga för ökat politiskt genomslag

sId 20 Miljöminister Lena Ek och Hillary Clinton mot luftföroreningar

sId 26 Flera DRO-kontor igång

sId 29 Eksjö förnyade C-gruppen

sId 31 Centerpartiet greppar EU:s forskningsprogram

sId 33 CUF-kampanj för rent vatten

tEmA: VAlfrIhEt och Välfärd

sId 18 sId 25

sId 4

kErstIN björck jANssoN – TAR PARTI FÖR DE äLDRE Att lEVA mEd VArgEN INpå kNutEN

för måNgA tIdNINgAr?Får ni flera exemplar av tidningen C. till samma hushåll? Det kanske räcker med en tidning? Bra för både ekonomin och miljön!Kontakta redaktionen för eventuella ändringar: tidningenc@centerpartiet.se

tidningen c. 3

annie:

I dAg hAr AllA tIllgåNg tIll brA Välfärd. Samtidigt måste vi fundera

över hur vi förvaltar och utvecklar en av våra viktigaste och mest

uppskattade tillgångar. 2000-talets skola, vård och omsorg ställer

nya och annorlunda krav än 1900-talets. Den sociala och liberala

lösningen för att utveckla välfärden efter människors behov och

önskemål är att kombinera solidarisk finansiering med individu-

ell valfrihet i form av exempelvis skolpeng och barnomsorgs-

peng.

dE sENAstE dEcENNIErNA har valfriheten stärkts och mång-

falden ökat inom skolan, sjukvården och barnomsorgen. Det

har lett till större nöjdhet både bland de som har behov, är

anhöriga och jobbar inom välfärden. Men tyvärr har vi ännu

inte upplevt samma utveckling inom alla välfärdsområden.

När det gäller äldreomsorgen råder fortfarande ofta brist på

valfrihet och mångfald samtidigt som äldre och anhöriga är

betydligt mindre nöjda. Hittills har exempelvis endast en

handfull kommuner infört valfrihetssystem för äldre-

boenden.

för oss I cENtErpArtIEt är det självklart att väl-

färden ska hålla lika hög kvalitet oavsett var i

livet vi befinner oss. Därför måste vi verka

för att också äldre får samma utbud

och möjligheter som yngre.

somlIgA häVdAr Att äldrE var-

ken kan eller vill välja i samma

utsträckning som yngre. Men

större mångfald och ökade möjlig-

heter att välja bort påverkar kva-

liteten och standarden också för

dem som inte väljer. Det är enda sättet att flytta makten från politi-

ker och personal till äldre och anhöriga. På sikt hoppas jag därför att

det, genom införande av LOV, utvecklas en äldrepeng i hela landet

så att valfriheten blir lika stor i äldreomsorgen som inom

exempelvis barnomsorgen.

sAmtIdIgt bEhöVEr VI skärpA tillsynen, förbättra

servicen vid val av omsorg och stärka de äldres

rättigheter så att mångfalden och valfriheten

verkligen leder till större trygghet och bättre

kvalitet.

dEt hANdlAr om rättEN att reklamera omsorg

som inte håller måttet på samma sätt som vi

idag kan få tillbaka pengarna för varor och tjäns-

ter som inte håller vad de lovar. Vi behöver för-

bättra Socialstyrelsens tillsyn. De bör ta

privata anmälningar om missförhållanden

på större allvar och återkoppla till dem som

vänder sig till myndigheten i sådana ären-

den. Dessutom bör vi se över möjligheten

att inrätta speciella guider som hjälper

äldre och anhöriga att hitta rätt boende

efter önskemål och behov. Det kan handla

om information om kötider, rättigheter och

profilsatsningar.

VI cENtErpArtIstEr skA utveckla den svenska

välfärden så att den håller högsta klass också i

framtiden. Då gäller det att blicka framåt – inte att

snegla bakåt.

Den svenska välfärden är vida känd runt om i världen. Vi har länge haft tillgång till god utbildning, vård och omsorg. De första offentliga sjukhusen och folkskolorna byggdes redan för hundratals år sedan. Men det var under förra seklet som den offentliga välfärden byggdes ut i stor skala av exempelvis socialdemokrater och centerpartister.

”En välfärd av högsta klass”

4 tidningen c.

c.tema

Valfrihet+kvalitet

=välfärdValfrihet. Ett ord med många innebörder. Idag finns valfrihet inom ett antal områden i samhället – allt från pensionssparande, val av elbolag och teleoperatör, till barnens skola, vilka husläkare man ska ha, hemtjänst och så småningom äldreboende. text: Pernilla MelanDer

mEN VäNtA Nu, när det gäller äldreomsorgen är det bara fyra, fem kommuner som låter de äldre välja helt fritt! Vad är det för valfrihet? Att själv få bestämma över sitt boende, när man ska gå och lägga sig eller när man ska ta en promenad borde vara en självklarhet, men så är det tyvärr inte.

Centerpartiets och regeringens insatser inom äldreområdet syftar till att öka de äldres självbestämmande inom en lång rad områden. Och ett av de viktigaste redskapen för ökat självbestämmande stavas LOV.

Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfri-hetssystem, LOV, i kraft. Den innebär att de kommuner och landsting som vill kan utveck-la system där medborgarna får välja mellan ett antal olika leverantörer av vård- och omsorgs-tjänster, exempelvis inom äldrevården.

VANVård och VINst

Men fungerar det i praktiken? Den senaste tiden har kantats av larmrapporter där olika företag som driver äldreboenden varit inblandade i missförhållanden och inslag av vanvård.

Så får det naturligtvis inte vara, men det finns ingen koppling mellan vanvård och vinst. Vanvård är precis lika vanligt inom den kommunala äldreomsorgen. En bärande tanke med att kunna erbjuda fler alternativ är ju just att mångfald ska leda till bättre service och högre kvalitet när det går att jämföra och välja mellan olika leverantörer.

äldrEpENg

En väg kan vara att införa en äldrepeng som följer den äldre till det boende han eller hon väljer. Med en äldrepeng slipper kommunerna risktagandet och de stora investeringarna – samtidigt som det skapar möjligheter för fler välfärdsutvecklare och mer självbestäm-mande för de äldre.

cENtErpArtIEt VIll:• Att människors möjlighet till själv-

bestämmande ökas genom att LOV, lagen om valfrihetssystem, införs i alla kommuner.

• Införa en äldrepeng som följer indi-viden i valet av utförare, precis som dagens skolpeng.

• Inrätta äldreguider som hjälper äldre och anhöriga att göra rätt val.

• Införa meddelarskydd för anställda i all äldreomsorg.

• Stimulera fler att starta företag inom vård och omsorg.

• Att hemkommunen är kostnadsan-svarig när en person tillfälligt vistas i en annan kommun och har stora behov av service där.

läs mEr I tEmAt på dE följANdE sIdorNA om hur loV kAN fuNgErA I prAktIkEN!

tidningen c. 5

c.tema

Äldreboendet Båthöjden – valfrihet i praktikenDet nybyggda äldreboendet Båthöjden i Nacka drivs av vårdföretaget Aleris. Verksamheten är ett tydligt exempel på hur valfrihet inom vården kan fungera. Tidningen C. har besökt Båthöjden för att se mer av den verkligheten.text: annika eriksson foto: Johanna henriksson

6 tidningen c.

c.tema

– så jAg skA VArA I tIdNINgEN? Det var på tiden, säger Ebba Ström. Hon är 82 år och bor sedan ett år tillbaka på Båthöjden.

Hon visar oss sitt rum, och det är litet men precis så trivsamt som man hoppas att det ska vara i ett rum på ett äldreboende. En soff-grupp, en säng, några bord. Bland tavlorna på väggen finns ett svart-vitt foto på föräldrarna, och i fönstret står en isbjörn i keramik.

– Den fick jag när jag var ung, den har följt mig överallt.

Och nu har den följt med till Båthöjden, som drivs av Aleris. Lise-Lotte Schill Brown, verksamhetschef, berättar att det är Aleris första äldreboende från start. Det är däremot inte första gången hon arbetar i en kommun som tillämpar valfrihet, men hon tycker inte det har någon större betydelse för det dagliga arbetet.

– Vårt uppdrag är alltid att möta varje boendes behov på ett inkännande och profes-sionellt sätt.

Båthöjden har två somatiska enheter (kroppslig vård) och fyra demensenheter, och det betyder speciellt i det senare fallet att det handlar lika mycket om att möta anhöriga.

Målsättningen är att vara helt öppen med allt som händer, doku-mentera och följa upp, samt att alltid finnas till hands.

– Det är en ny fas i livet som börjar här, det är mycket alla ska ta in. Men genom att vinna förtroende vin-ner man mark, och kan börja arbeta tillsam-mans för att göra det till en bra tid.

profEssIoNEllt

Boendet har visserligen bara varit igång under ett år, men redan nu uppskattar hon bemötandet i Nacka kommun. Allting sköts professionellt, hon upplever att de privata utförarna behandlas helt likvärdigt med den kommunala verksamheten. Uppföljningen är kompetent och grundlig, det märks att man vet vad man vill ha.

– Kundvalssystemen har hjälpt oss bli mer medvetna om vad verksamheten ska

innehålla, säger Annika Lindstrand, utveck-lare inom Socialtjänsten.

Det handlar om att veta vad man vill, men också om att ställa relevanta krav med utrym-me för egna lösningar. Och det är viktigt att ha en tydlig plan för hur uppföljningen ska gå till, samt att bägge parter känner till den.

– Det gäller alla områden men självklart är det särskilt viktigt här, där det kan vara svårt för boende att klaga.

oANmäldA bEsök

Kommunen har två personer som ansvarar för utvärdering av verksamheten. En medicinskt ansvarig sjuksköterska och en person som följer upp rehabilitering och social omsorg. Båda kan göra oanmälda besök. Dessutom görs regelbundna undersökningar, både bland boende och anhöriga.

– Vi strävar efter att vara lyhörda för allt, framförallt följer vi upp alla klagomål.

Valfrihetssystemet har flutit friktionsfritt, de allra flesta får sina förstahandsval. Kravet är att alla boenden ska kunna ta emot alla till livets slut. Det har man löst genom ett ersättningssystem med fem nivåer. Det görs

Annika Lindstrand, utveck-lare inom Socialtjänsten

tidningen c. 7

c.tema

regelbundna behovsprövningar, och när behoven blir större höjs ersättningen också.

– Överlag är de boende väldigt nöjda, det här systemet ger så stora möjligheter att möta unika behov och önskemål.

koNtINuItEtEN gEr trygghEt

Annika Lindstrand menar också att valfri-hetsreformen skapat en annan kontinuitet i arbetet, som kan vara svår att uppnå när kommunen ska göra nya upphandlingar med jämna mellanrum. Kontinuiteten ger trygghet, men skapar också möjlighet att utveckla verk-samheten på ett annat sätt.

Lise-Lotte Schill Brown tar med oss på en rundvandring. Fönstren är stora och färgerna milda, det är ljust och vackert. I samlings-rummet står en flygel, det finns boulebana, minigolf och ett spa-rum med badkar som är lätt att kliva i och ur. Överallt står träningsred-skap tillgängliga för alla, och bredvid akvariet cyklar en dam i godan ro.

Men att komma till äldreboende är inte bara trevliga kaffestunder och intressanta aktivite-ter. Det gör också åldrandet tydligt, att livet är på väg mot sitt slut.

– Det är så fint här, och personalen är bra. Men det är svårt att flytta hit. Man ska ta avsked av så mycket, säger Stina Kjellgren. Hon är 76 år och låst till sin rullstol. För bara ett år sedan kunde hon gå själv med rollator, nu behöver hon hjälp med allt.

trANströmErs dIktEr

Men flytten till Båthöjden har gett nya erfa-renheter också. Varje vecka går hon på bok-cirkel som anordnas av en bibliotekarie från Nacka folkbibliotek, och där har hon kommit i kontakt med talböcker. Hon berättar att hon bland annat upptäckt Tranströmer, och hur mycket hans dikter ger henne.

– De är en tröst, en hjälp att acceptera att det är här jag är i livet.

Efteråt talar jag med Susanne Melin-Grape, som är aktivitetsansvarig på Båthöjden. Hon berättar att hon vetat från 15 års ålder att hon ville arbeta med gamla.

– De har sina rika liv med sig och det här är deras sista fas. Det är en utmaning att fånga något ljust i varje dag, men det är fantastiskt att dela det. Jag kan inte förklara varför. Jag är bara så glad att jag får vara med.

fAktA Nackas valfrihetshistoria

1985 Kundvalssystem för fotvård.

1986 Pysslingen startade som första privata förskola i landet.

1992 Kundvalssystem inom hemtjänst.

1992/93 Kundvalssystem inom skolan.

2001 Kundvalssystem inom särskilt boende för äldre.

fAktA Nacka kommun

Nacka ligger i Stockholms län, men tillhör Storstockholm. I Nacka bor 91 616 medborgare, varav 13 742 är 65+ och 3 665 är 80+.

1 oktober 2011 bodde 633 personer i särskilt boende men om tio år beräknas siffran vara uppe i 780 personer. Källa: nacKa Kommun

8 tidningen c.

c.tema

Detta är LOV, Lag om valfrihetssystem• Riksdagen fattade den 20 november 2008

beslut om ny lag, Lag om valfrihetssystem (LOV).

• Lagen fungerar som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill kon-kurrenspröva verksamhet.

• Syftet med lagstiftningen är att under-lätta för kommuner och landsting att ge den enskilde möjlighet att välja utförare inom äldreomsorgen, inom stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvården.

• Lagen bygger på att det inte är någon pris-konkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som hon eller han uppfattar till-handahåller den bästa kvaliteten.

• Kommunen eller landstinget ansvarar för att brukaren eller patienten får full-lödig information om samtliga leverantörer som hon eller han kan välja emellan. För personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ.

Källa: ”Fritt val inom vård och omsorg”, KonKurrensverKet

loV INom hEmtjäNst och äldrEboENdE (AprIl 2011):• Hemtjänst – service (89 kommuner)

• Hemtjänst – omvårdnad (66)

• Hemtjänst – hemsjukvård (29)

• Särskilt boende för äldre (5)Källa: sKl

I oktober 2010 hade 153 kommuner beslutat att införa valfrihetssystem enligt LOV

Av dessa hade 68 kommuner valfrihets-system i drift, det vill säga var femte.Källa: socialstyrelsen

Kommunerna uppgav att 77 000 personer omfattas av valfrihetssystem i hemtjänsten 2010.Källa: socialstyrelsen

Det finns cirka 2000 privata vårdföretag i Sverige, dessa har sammanlagt 7 300 anställda

Mer än 80 procent av dessa är små företag med upp till 20 anställda.Källa: vårdFöretagen

LOV ger möjligheter för fler företagFör att valfrihet ska betyda något måste det finnas något att välja mellan, någon som erbjuder alternativ. ger lagen om valfrihet (lov) rätt förutsättningar för det?text: annika eriksson

– dEt här är EN posI-

tIV rEform för oss, inte minst för att det skapar möjligheter för små företag att komma in på välfärdsområdet, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.

Han berättar att den typiska vårdföre-tagsentreprenören är en person som själv arbetat med äldreomsorg, och har idéer som inte gått att förverkliga i den kommunala verksamheten.

– Det är skapande människor, de kan knap-past förverkliga sina visioner genom att starta en ideell organisation eller stiftelse. Men när de får möjlighet att ta sina idéer vidare gör de fantastiska saker.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) gjorde det visserligen möjligt att bryta det offentliga monopolet, men det är ett upp-lägg som ofta kräver stora resurser av den som vill delta. Resurser som små företag sällan har. LOV handlar istället om att vinna den enskilda brukarens förtroende, och det behöver man inte vara stor för att göra.

AllVArlIgA brIstEr

Däremot tycker han många allvarliga brister finns kvar, och det gäller inte minst behovet av konkurrensneutralitet, ”det är det enskilt största problem våra medlemmar pratar om”.

Det gäller formella frågor som ersätt-ningsnivåer, där vissa kommuner lägger ersättningen för lågt för att det ska vara rimligt att klara av det. Den kommunala verk-samheten kan få extra tillskott från den kom-munala budgeten , medan egenföretagaren

tvingas se verksamheten gå back. Men det kan också handla om enskilda tjänstemän som helt enkelt vägrar prata med privata utförare.

– Vi önskar mer transparens och tydligare kvalitetskrav.

Liknande önskemål har Marie Reinius, vd för Svenska Riskkapitalföreningen. I kölvatt-net efter olika vårdskandaler beskrivs ofta vinst och kvalitet i vården som varandras motsatser. Marie Reinius menar att det är ett stort missförstånd.

– Att ta bort eller begränsa vinsten höjer inte kvaliteten. Det är andra mekanismer det handlar om.

ägA och bEställA

Hon tror att många kommuner skulle behöva lära sig mer om skillnaden mellan att äga och att vara beställare, men också om skillnaden mellan att beställa skolböcker och att beställa en funktion.

Liksom Vårdföretagarna ställer Svenska Riskkapitalföreningen krav på en nationell kvalitetsgranskning, och har föreslagit en Välfärdsinspektion med lättillgänglig redovis-ning av resultaten.

Men hon tror också det senaste årets tur-bulens handlat om att riskkapitalbranschen inte förstått vilken typ av verksamhet det rör sig om.

– Det är en hjärtefrågesektor, ett område som berör människor. Vi måste vara tydliga och öppna mot allmänheten, som ytterst är både ägare och brukare. Det arbetet har bör-jat nu.

Även Håkan Tenelius talar om att äldrebo-ende är en speciell verksamhet. Inte minst för att själva satsningen är så stor, ”man måste börja med att bygga huset”. Till skillnad från hemtjänst, där det kanske räcker med städred-skap och någon anställd.

– Vi hoppas att politikerna inte bara tänker införa LOV och sedan vänta på att något ska hända, utan att man är beredd på att arbeta aktivt för mångfald.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna

Marie Reinius, vd för Svenska Riskkapitalföreningen

tidningen c. 9

c.tema

Tydliga regler och fungerande dialog – Kungsbackas väg mot valfrihet att välja ficklampa är lätt, att välja elavtal desto svårare. valfrihet betyder olika saker i olika sammanhang, därför har västkustkommunen Kungsbacka börjat utreda förutsättningarna för att tillämpa lagen om valfrihet (lov) på äldreboende. trots att hemtjänsten redan är inne på sitt tredje år.text: annika eriksson

– dEt är lättArE Att bytA när det bara handlar om städ och inköp. I samma stund som det handlar om omsorg blir brukaren bunden på annat sätt, säger Leif Nilsson, verksamhets-chef för kvalitet, utveckling och säkerhet inom äldreomsorgen. Han har fått uppdraget att ta fram förslag på hur LOV skulle kunna fungera för äldreboende.

koNkurrENs gEr bättrE kVAlItEt

För även om alla är överens om att konkurrens ger bättre kvalitet i utförandet så har man ock-så sett brister i Lagen om offentlig upphand-ling, LOU, inte minst när det gäller kontinuitet. Kommunen gör upphandlingar på fem år och förbinder sig till att fylla ett visst antal platser under den tiden. Därefter görs ny upphand-ling. Redan idag kan brukaren välja boende, men med LOV blir det också avgörande om brukaren väljer att stanna på ett boende eller inte. LOV skapar utrymme för fler utförare och större valfrihet. Och här finns möjligheten till obruten kontinuitet för den utförare som tar sitt uppdrag på allvar.

Men att brukarna får valfrihet innebär utma-ningar även för den kommunala förvaltningen.

– Vad händer till exempel om många bru-kare från andra kommuner flyttar in, säger Leif Nilsson, och jämför med Nacka utanför

S to c k hol m . Va r je boende har fr ihet att ta in brukare från andra kommuner vil-ket innebär kostnader för kommunen, och i Stockholmsregionen regleras det i et t r e g i o n av t a l . L e i f Nilsson tror att något liknande är nödvän-digt även här.

En annan v ik t ig fråga är hur ersättningarna ska utformas. Idag gör kommunen upphandling enligt en fast summa, men här bör det finnas utrymme för att en brukares ersättning kan variera.

– Just nu diskuterar vi att se över omsorgs-planen minst två gånger per år, men för att vi ska klara det krävs fler handläggare.

För att olika ersättningsnivåer ska fung-era krävs också konkreta och mätbara bedömningsgrunder, och samma krav på tydlighet finns när det gäller utvärdering och uppföljning.

– Det får inte råda några tvivel om vad vi vill ha och hur våra krav ska uppfyllas. Samtidigt får vi inte reglera så hårt att det inte finns utrymme för nytänkande.

kommuNENs ANsVArHan tycker själv att alltför mycket i diskussio-nen kretsat kring möjligheten att kunna lämna avtal, och kallar det ett misslyckande att behöva säga upp ett avtal, ”det ska helt enkelt inte gå så långt”. Det är i grunden kommunens ansvar att ha skrivelser som ger riktlinjer och en fungerande dialog med utföraren som garanterar god omsorg.

– Det handlar om människor som har rätt till de här tjänsterna, rätt till ett värdigt liv, rätt till funderande omsorg. Det ansvaret kan kommunen aldrig släppa.

Handbok i LOV I slutet av april lanserar Centerpartiet en ny handbok om Lagen om Valfrihet, LOV, med inriktning på äldreomsorg och äldreboende.

Tanken är att bjuda på både inspiration och kunskap till landets kommuner.

Den innehåller till exempel fakta om LOV, tips och råd om hur man kan införa LOV i kommunen, recept för glesbygden, framgångs-rika exempel och LOV:s bidrag på den lokala arbetsmarknaden.

För mer info kontakta Anna Jonasson på: anna.jonasson@centerpartiet.se

Leif Nilsson, verksamhets-chef för kvalitet, utveckling och säkerhet inom äldre-omsorgen

HALLÅ DÄR……Helena Brink, ledamot i kommunfullmäktige i Ljusdal, som var med om att införa Lagen om valfrihet i hemtjänsten i maj 2010.

hur har det gått?Det gick oväntat bra att köra LOV i gles-bygd. Antalet brukare som väljer andra utförare än kommunen har stigit från 10 procent till 16 procent, bara sedan i fjol.

fortsätter på andra områden?Vi har en politiskt rörig situation, Social-demokraterna och Vänsterpartiet styr utan politisk majoritet, så just nu händer ingenting. Men ingen vill i alla fall riva upp LOV i hemtjänsten, det är vi glada för.

har du några råd att ge?Var noga med förberedelserna, låt det ta tid. Vi jobbade i tre år, gick igenom den egna verksamheten, alla hemtjänstbeslut, lät folk tycka och tänka. Det var ett häst-jobb, men det har betalat sig.

fAktA kungsbacka

Kungsbacka ligger i Hallands län, men många kommunmedborgare pendlar till Göteborg. Sista december 2011 hade Kungsbacka kommun 75 954 invånare, varav 3038 personer var 80+ och 9874 personer var mellan 65 och 79.

Idag bor 394 personer i någon form av särskilt boende, men man räknar med att siffran stiger till 1000 personer under den närmaste tioårsperioden.

10 tidningen c.

Ja till finanspakten – med förbehållcenterpartiet sade ja till eu:s finanspakt, men fortsatt nej till att sverige inför euron. Partiet ställer också kravet att sverige – som icke-euroland – inte ska vara bundet av reglerna i finanspakten.

– gENom Att ANslutA oss till finanspakten signalerar vi att Sverige vill tillhöra Europas kärna, att vi vill vara med och ta ansvar och att de ansträngningar som görs för att skapa stabila statsfinanser har vårt fulla stöd, säger Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Per Åsling. Finanspakten ska ses som ett regel-verk för stabila statsfinanser och budgetdisci-plin. Det får inte finnas några möjligheter till kryphål och länder som inte sköter sig måste identifieras på ett tidigt stadium och få kännbara påföljder.

Däremot gäller fortsatt partiets hållning mot att införa euron som valuta i Sverige och ser i dagsläget ingen anledning att ompröva folkom-röstningens resultat, att gå med i finanspakten är varken ett förhandsbesked eller förstadium till euromedlemskap. Men Centerpartiet vill samti-digt bidra till att euron inte havererar.

Centerpartiet är i övrigt varm anhängare av EU-samarbetet: den fria rörligheten, respekten för mänskliga fri- och rättigheter och engage-manget för omvärlden.

– Sverige är beroende av EU och hur den internationella ekonomin utvecklas. Det ligger därför i vårt intresse att skuldkrisen löses och att budgetdisciplinen och den finan-siella stabiliteten i euroområdet stärks, säger Per Åsling.

fAktA detta är Eu:s finanspakt

Finanspakten är ett mellanstatligt avtal mellan 27 EU-länder och som syftar till att skapa bättre budgetdis-ciplin framför allt inom eoruländerna. Storbritannien och Tjeckien valde att stå utanför avtalet.

Avtalet, som är bindande enbart för euroländerna, innehåller bland annat följande delar:

• Euroländerna måste förbinda sig i lag att inte ha större bud-getunderskott än 0,5 procent av bruttonationalprodukten.

• EU:s domstol kan döma ett euroland att betala böter om det inte inför budgetkraven i sin lagtext.

• Om länderna inte följer budget-reglerna måste de rätta sig efter EU-kommissionens rekommendatio-ner om inte en majoritet av eurolän-derna tycker annorlunda.

Sverige går med för att få mer inflytande i EU. Sverige och de andra EU-länderna med en egen valuta kom-mer att få delta i minst ett eurotopp-möte per år samt när frågor som berör hela EU-samarbetet ska diskuteras.Källa: eu-uPPlysningen

Kräver lagändring för insemination av singlarcENtErpArtIEts VIll äNdrA lagstiftningen för att möjliggöra insemination för ensamstående kvinnor i Sverige. I dagsläget tillåts inte assis-terad befruktning och enligt lagen får sjukvår-den endast utföra insemination om kvinnan är gift eller sambo. Följden är att många kvinnor söker hjälp utomlands. Därför måste lagstift-ningen förnyas anser Kenneth Johansson (C), ordförande i Socialutskottet:

– Familjer kan se olika ut. Det finns familjer med enbart en mamma eller en pappa. Det finns familjer med två mammor eller två pappor eller både och. För mig och Centerpartiet är det en självklarhet att en modern lagstiftning måste ta sin utgångspunkt i människors olikheter.

Tidningen C. under utvecklingcENtErpArtIEts kommuNIkAtIoNsENhEt arbe-tar under våren med att ta fram en långsiktig kommunikationsstrategi och planering. I arbe-tet ingår också att förbättra kommunikationen i olika kanaler, som till exempel tidningen C. För att få med fler röster från organisationen och göra en läsvärd tidning har ett redaktions-råd bildats. Medlemmar i rådet är Thomas Lind, organisationschef, Johanna Martin, Annie Lööfs presschef, Niels Paarup-Petersen, politisk sekreterare, Mattias Larsson, politisk sekreterare, Elisabeth Jansson, kommunika-tör, Jenny Persson, kommunikationschef och Pernilla Melander, redaktionsledare.

Under mars har också tre workshops med fokusgrupper i Västerås, Växjö och Falun genomförts för att samla idéer och förslag på förbättringar av tidningen från medlemmar.

Har du också synpunkter på tidningen? Hör av dig till redaktionsrådet på e-posten tidningenc@centerpartiet.se

Centerpartiets e-post förtydligar din rollAllA mEdlEmmAr i Centerpartiet, Center-kvinnorna, CUF och Centerstudenter får en gratis e-postadress med förnamn.efternamn@centerpartiet.se. För dig som har uppdrag inom Centerrörelsen, som funktionär i orga-nisationen eller politiska förtroendeuppdrag, är det en god idé att skaffa en centerpartiet.se-adress för dina kontakter med omgiv-ningen. Då blir det tydligt att du är en officiell företrädare för Centerpartiet eller någon av syskonorganisationerna. Gå in på Centralen – första sidan, högra marginalen, högst upp – där hittar du mer information.

Läs mer om finanspakten på

cENtrAlEN

tidningen c. 11

centerpartiet säger fortsatt nej till uranbrytning. enligt ett beslut från partistämman i åre 2011 ska partiet verka för att ingen uranbrytning ska göras i sverige. Bland annat vill partiet utreda lagstiftning mot uranbrytning.

– VägEN för cENtErpArtIEt att förbjuda uran-brytning i Sverige idag går via att övertyga de övriga tre regeringspartierna, säger Per Åsling, riksdagsledamot (C).

Däremot vill inte partiet förbjuda prospek-tering, alltså att undersöka fyndigheter efter olika ämnen i jordskorpan, då detta skulle kunna äventyra den svenska gruvnäringen. Prospektering måste dock ske med stor hän-syn och respekt för lokala förhållanden.

stoppAdE plANEr

Frågan om utvinning av uran har aktualise-rats på senare tid då det finns krafter som vill undersöka möjligheterna ibland annat Skaraborg och Oviken i Jämtland. Platser som kan ha utvinningsbara fyndigheter.

Redan på 1970-talet var Centerpartiet drivande när planerna på uranbrytning vid Billingen i Skaraborg stoppades med hjälp av det kommunala vetot. Samma inställning gäller idag, när nu ett kanadensiskt företag – Continental Precious Minerals – visat intresse

för provborrningar i området. Motståndet från både boende och politiker är stort.

Samma företag har också intressen i jämt-ländska Oviken. Där har företaget fått tillstånd att inleda markarbeten och undersökningar. Situationen i Jämtland är något annorlunda, synen är mer splittrad, det finns ett tydligt motstånd men även vissa positiva röster som menar att verksamheten skulle kunna innebä-ra nya jobbtillfällen. Centerpartiet i Jämtland profilerar sig klart mot uranbrytning.

– Ingen ska tveka på att Centerpartiet i Jämtlands län fortsätter kampen mot uran-prospekterarna, att vi är emot uranbrytning och vill utöka satsningen i länet på bio- och vindenergi. Där Centerpartiet leder kommun-politiken kommer vi att lägga in kommunalt veto mot brytning, säger Per Åsling.

C-nej till uranbrytning

På turné i IT-SverigeIt-minister Anna-karin hatt, varför är det viktigt med en digital agenda?– Med IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige – har Sverige för första gången en horisontell och sammanhållen IT-politisk strategi som täcker alla poli-tikområden. Det satsas starkt inom IT på många håll i samhället. Tanken med den digitala agendan är att få resurserna att nå mycket längre genom att samla kraf-terna och dra åt samma håll, men också att satsa rätt från början. Och med alla de åtgärder som finns i den digitala agendan ska vi nå målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

under våren är du ute på turné med den digitala agendan. Varför?– Jag har åkt på turné för att träffa såväl politiska beslutsfattare som företrädare för närings- och samhällsliv. Jag vill också uppmärksamma och uppmuntra de län och regioner som påbörjat arbetet med att ta fram en egen regional digital agenda.

Hela Sverige – från Kiruna till Ystad, från landsbygd till storstad, från det offentliga till näringslivet – måste bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlighe-ter. För att nå dit krävs regionala digitala agendor.

På mina turnéstopp har jag ambitionen att träffa lokalt engagerade centerpartister. Därför arrangerar vi ett centermöte vid varje stopp. Jag hoppas vi ses där!

Anna-Karin Hatt

Läs mer om Centerpartiets syn på uranbrytning oCh prospektering på

cENtrAlEN

12 tidningen c.

Framtidsbygget efterlyser dina idéerIntresset för att bidra till idéprogrammet Framtidsbygget, som du kunde läsa om i förra numret av tidningen C. börjar ta fart. Centerpartiets nya idéprogram ska växa fram under året och ett nytt innehåll ska vara framme vid den extra partistämman i mars 2013. Fram till november är det öppet för alla – partimedlemmar och allmänhet – att bidra med idéer, tankar och förslag. text: Pernilla MelanDer

tidningen c. 13

dEt NuVArANdE IdéprogrAmmEt utvecklades i slutet av 1990-talet. I samband med efter-valsanalysen 2010 såg partistyrelsen ett klart behov av att aktualisera partiets värderingar och att diskutera politiken som Centerpartiet ska fokusera på framöver.

– Vi vill vara Sveriges mest öppna parti som vågar lyfta fram starka idéer för att bygga framtiden, säger Per Ankersjö, ordförande för Framtidsbygget. Det gäller att få med så många som möjligt i arbetet i öppen demokra-tisk anda, oavsett om man är medlem i partiet eller politiskt intresserad som delar vår värde-grund och vill engagera sig.

stort ENgAgEmANg

Nu har idéprogrammet Framtidsbygget tagit fart med stort engagemang i form av indivi-duella bidrag till texter, idéer och inspel via Wikin* som finns på centerpartiet.se. Bidragen spänner brett över ämnen som trygghet och välfärd, jämställdhet och HBT, men också mer konkreta förslag som att införa ett system med ”klassmorfar” som en länk mellan samhället och barnen i skolan.

– Det är jättekul att vi ser många, engage-rande bidrag. Nu vill vi se ännu fler inlägg och idéer från engagerade personer och det är viktigt att få med så många som möjligt både inom och utanför partiet, säger Per Ankersjö.

Många personer formar sina politiska tankar hemma på kammaren, medan andra hellre diskuterar i grupp. Lokala initiativ till gruppdiskussioner är viktigt för att få med så många som möjligt och nå ut till olika grupper i

samhället. Nu finns det ett material på intranä-tet Centralen med tips och råd om hur man enkelt kan bjuda in till diskussion och struktu-rera sina möten. Ett exempel är att bjuda in dig själv och ett par centervänner till en mötesdia-log med ett lokalt företag, organisation eller förening. Man kan också bjuda in allmänheten till en dialog på ett café- eller after work, eller köra interna fokusgrupper med 8–12 personer. På intranätet Centralen kan du också hitta processledare som finns runt om i landet och är utbildade i att stödja initiativ, föra diskussio-ner och ta tillvara på idéer.

Ny studIEcIrkEl

För den som hellre väljer ett mer formalise-rat sammanhang erbjuder Studieförbundet Vuxenskolan ett färskt studiecirkelmaterial och ny studiecirkel som löper över tre träffar. Efter träffar och studiecirklar är det viktigt att rapportera in resultatet till arbetsgruppen för idéprogrammet.

– Man kan använda Wikin till att rappor-tera vilka idéer och inspel som grupparbetet har kommit fram till. Rapporteringen är helt avgörande för att alla bidrag ska komma med i idégruppens avstämningar och vi läser allt, säger Per Ankersjö.

Det går också bra att mejla ett referat från ett dialogmöte eller cafékväll till ideprogram-met@ centerpartiet.se.

Under perioden fram till november 2012 kommer tre avstämningar att göras av programgruppen för att utvärdera och ge ny skjuts åt idéprogramsarbetet. Vid varje

avstämning samlas åsikter, texter och idéer in och idégruppen kommer då att skriva ett nytt förslag på text. Denna text kommer sedan att läggas ut på Wikin för att återigen behandlas i en andra och tredje omgång. Efter den tredje avstämningen skrivs ett förslag på idéprogram som partistyrelsen sedan ska ta ställning till.

tIdplAN cENtErpArtIEts NyA IdéprogrAm

framtidsbyggets diskussionsfrågor

Programgruppen har tagit fram diskus-sionsområden som inspiration och vägledning. Frågorna täcker områdena Synen på människan, Synen på staten och samhället, Frihet, Trygghet samt Synen på naturen och miljön. Varje område har sedan tre påståenden som deltagarna får gradera sitt instämmande från 1–10.

ExEmpEl på diskussionsundErlag

frIhEt

• Manskafågöravadmanvillsålängeman inte skadar någon annan.

• Alllagstiftningbörsyftatillattökamänniskors frihet.

• Friföretagsamhetärdenviktigastebyggstenen för ett välfärdssamhälle.

öppEN frågA: Vilka värdeord och princi-per är viktiga i synen på frihet?

1 fEbruArI Presentation av idé-programsprocessen ”Framtidsbygget”.

3 mAj Wikin öppnar igen – alla är välkomna med idéer.

26 AprIl Första avstämningen av inkomna idéer

Idéprogramsgruppen går igenom inkomna idéer i Wikin. Därefter utarbetas en ny text med utgångspunkt av de förslag som kommit in.

sEptEmbEr Andra avstämningen av inkomna idéer.

än en gång samlar Idéprograms-gruppen ihop bidrag på Wikin och skriver ett tredje förslag som publice-ras på Wikin.

sEptEmbEr Wikin öppnar igen – alla är välkomna med idéer.

NoVEmbEr Tredje och sista avstämningen och Wikin stängs.

NoVEmbEr/dEcEmbEr Idéprogramsgruppen skriver idéprogrammet.

Förslag presenteras för partistyrelsen och publiceras på centerpartiet.se

dEcEmbEr Partistyrelsen behandlar idéprogrammet ”Framtidsbygget”.

mArs 2013 Idéprogrammet behandlas på extra partistämma.

gå in på wikin:

www.cENtErpArtIEt.sE/frAmtIdsbyggEt

*En wiki är en sökbar webbplats där innehållet skapas och redigeras av besökarna.

14 tidningen c.

c.debatt

c.debatt

föräldrAförsäkrINgEN hAr uNdEr årENs lopp förvandlats från ett stöd för nyblivna mammor till ett progressivt jämställdhetsprojekt. Borgerlighetens bidrag, jämställdhetsbonusen, har varit en besvikelse. Vill vi förändra den bilden måste vi ompröva ersättningens utformning. Jag föreslår en bonus som ger tid istället för pengar.

dEt är bElAgt fråN flErA studIEr att barn mår bättre av att tidigt knyta an till flera personer. Som exempel är barn som går heltid på dagis tryg-gare än barn som inte går på dagis. Vidare vet vi att föräldrar som delar sin ledighet är mindre benägna att gå skilda vägar.

mäNs uttAg AV föräldrAdAgAr har ökat längs med en jämn kurva under 30 år. När jämställdhetsbonusen infördes sjönk pappors uttag av dagar. För att förklara varför måste vi gräva ner oss i ekonomisk belönings-teori. Ett barns födelse är en omvälvande händelse som tillfredsställer många människors sökande efter en större mening i livet. Många kän-ner så starkt för sitt föräldraskap att debatten ofta handlar mer om den personliga upplevelsen än sakliga argument. Facktermen för det kallas ”inre motivation”.

När mAN ErbjudEr EN EkoNomIsk belöning för en handling, förväntar vi oss att få se mer av den. Forskningen har visat att den regeln har undan-tag. Den mest undersökta är vid handlingar som bygger på inre motiva-tion, då man kan förvänta sig den omvända effekten. Detta har visats i

bland annat studier på svenska blodgivare. Att belöna blodgivning med pengar leder till mindre blodgivning än om inga pengar ges.

pENgArNA gör om VAlEt från ett moraliskt till ett i huvudsak ekonomiskt övervägande. Även andra mekanismer spelar in och ökar man ersätt-ningen blir resultatet sämre. Vägen ur dilemmat är att använda sig av en belöning som inte består av pengar. Jag föreslår att istället belöna pappors ledighet med mer ledighet, då det förstärker det beteende som vi vill påverka.

dAgENs jämställdhEtsboNus

är hittills ett kostsamt felsteg. Centerpartiet bör handla med bar-nens bästa i åtanke och göra allt vi kan för att uppmuntra ansvars-tagande föräldrar. Vi bör ändra jämställdhetsbonusen så att den ger ledighet istället för pengar.

Anders MoneMArLinköping

Tid bättre än pengar i föräldraförsäkringen

Anders MonemarDebatten fortsätter på

cENtrAlEN

bEfolkNINgEN I sVErIgE koNcENtrErAs Allt mEr. Storstadsområdena växer kraftigt, medan invånarantalet i landsbygdsområdena på de flesta håll minskar. Även om Krokoms kommun, glädjande nog, klarar sig förhållandevis väl behövs nu en offensiv politik för att ge Jämtlands län, och inlandet i övrigt, bättre förutsättningar att växa. Hela landet måste ges likvärdiga möjligheter att leva och utvecklas.Inrättandet av Inlandsinnovation AB är ett viktigt och positivt steg. Men det krävs mer än ett statligt riskkapitalbolag för att lyfta inlandet. Centerpartiet i Krokoms kommun vill föreslå följande åtgärder:

1. gEogrAfIskt dIffErENtIErAdE ArbEtsgIVArAVgIftEr

Erfarenheterna från Norge av differentierade arbetsgivaravgifter är mycket positiva. Åtgärden är en central del av den framgångsrika norska distriktspolitiken. Gör gränsprojektet Vaajma, där Krokom (Hotagen) och Strömsund (Frostviken) samarbetar med Lierne och Röyrvik, till pilotområde.

2. dEl AV VAttENkrAftENs VärdEN för lokAl utVEcklINg

Till skillnad från alla jämförbara länder är det staten som beskattar vat-tenkraftsanläggningar i Sverige. Under 2012 tar staten in 3,7 miljarder kronor enbart i fastighetsbeskattning på vattenkraften, varav den helt övervägande delen från skogslänen. Vi föreslår att fastighetsskatten på vattenkraft, liksom på vindkraft, överförs till de berörda kommunerna och regionerna. Överhuvudtaget bör skattesystemet gås igenom för att se vilka skattebaser som är möjliga att decentralisera.

3. bIdrAg tIll dEN gröNA ENErgIomställNINgEN

Det är på landsbygden, inte minst i inlandet, som de förnybara energikäl-lorna främst utvecklas. Den befintliga vattenkraften kan effektiviseras (samtidigt som påverkade vatten restaureras), vindkraft och bioenergi kan producera mer grön energi. Mycket görs redan, men inlandet kan bidra med långt mer under förutsättning att en del av de värden som skapas stannar lokalt.

4. EN Väl fuNgErANdE INfrAstruktur

För att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar för utveck-ling krävs ökade satsningar på vägar, järnvägar, bra flygförbindelser och bredband i inlandet. Vi vill särskilt understryka vikten av att Inlandsbanan rustas och att Sverige trycker på Norge för en snabb upprustning/elektrifiering av Meråkerbanen. Telia måste förbjudas att skrota det befintliga kopparnätet innan fullgoda alternativ för tele- och it-förbindelser finns.

Centerpartiet i Krokom uppmanar partiets företrädare i regering och riksdag att offensivt driva dessa frågor. Med en kraftfull grön och decentralistisk politik finns goda förutsättningar att vända flyttström-marna och lyfta Jämtlands län och inlandet i övrigt. Här finns gott om plats och en god livsmiljö för fler.

HåkAn LArsson Leif oLsson Rödön, ordförande Tulleråsen, vice ordförande

Centerpartiet i Krokom

Vänd flyttströmmarna och ge inlandet ett lyft

14 tidningen c.

tidningen c. 15

Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: tidningenc@centerpartiet.se

c.debatt

IdAg syssElsätts uNgEfär 400 000 människor inom den gröna sektorn. Och alla blir vi äldre och då behövs det unga killar och tjejer som har kunskap och intresse att kunna ta över de olika företagen inom jord och skogsnäringen. Då är det viktigt att det finns naturbruksgymnasier som utbildar unga människor och ger dem en god grund för att kunna utveckla och satsa på de gröna jobben. Runt om i Sverige finns det stora möjligheter att utveckla och fortsätta jobba för en öppnare landsbygd, och vi ser tydligt att det finns intressen hos ungdomar att verka för det.

motorN tIll EN lEVANdE lANdsbygd är just att det finns företagare, och även i framtiden kommer det behövas ännu fler! För det är på landet som vi har möjlighet att expandera och hitta just det där som varje män-niska är så bra på. Att läsa naturbruk ger goda kunskaper att antingen starta ett eget företag eller kanske läsa vidare, för inom den gröna sek-torn behövs alla sorters kompetens.

Vår NuVArANdE rEgErINg har bland annat gjort det lättare för företagare att anställa genom att sänka arbetsgivaravgiften. Och det bidrar till att fler inom lantbrukssektorn får jobb. Jag känner mig inte oroad över att inte få tag på ett jobb, när jag till sommaren tar studenten efter att stu-derat naturbruk i tre år. I Sverige producerar bönderna mat av god kva-litet och kämpar varje dag för att det ska finnas färska och miljövänliga råvaror till konsumenterna. Så bonden kommer även i framtiden att vara nyckeln till en levande landsbygd och utbildningen av unga lantbrukare är oerhört viktig. Jag tror att en av dem störta utmaningarna för den

kommande generationen lantbrukare är just att bli mer miljövänliga och då kommer det krävas bättre utbildning inom miljö och jordbruk.

jAg käNNEr Att VINdArNA för en starkare landsbygd blåser åt rätt håll och det byggs fler vindkraftverk än aldrig förr, vilket bidrar till fler jobb och en klimatsmartare elproduktion. Jag tror starkt på biogas, för nu när bondens gödsel blivit eftertraktad luktar den inte bara ”skit” utan är också ett miljövänligt alternativ. Om vi tillsammans värnar om den svenska maten gynnar vi landsbygden på många olika sätt. Finns det jobb och tillväxt, vill också människor bo på landet. Till skillnad från Miljöpartiet och Vänsterpartiet som vill göra det svårare att vara egenföretagare och speciellt lantbrukare. Jag blir mörk-rädd när Vänsterpartiet vill profilera sig som ett landsbygdsparti, när deras politik skulle vara slutet för den svenska landsbygden!

PAtrik dAvidsson (c)ordförande CUF Kronobergs län

Patrik Davidsson

Gröna sektorn framtidsbransch för unga!

Replik Dagens ungdomar är avgörande för landsbygdens framtid Ungas intresse är avgörande för framtiden. Därför kommer jag att i än större utsträckning jobba för ungas intresse, utbildning och utveck-lingen mot ett modernt, grönt lantbruksföretagande. Sådana som Patrik ger mig framtidshopp och kraft att lägga in en högre växel.

En förutsättning för att vi ska få unga människor att stanna kvar eller för den delen flytta ut på landsbygden är att det finns jobb och något att tjäna sin utkomst på. En annan viktig del är att det ska vara roligt att verka på landsbygden. Byråkrati och onödiga regler ska inte sätta käppar i hjulet för entreprenörer som vill starta upp en verksamhet på landsbygden.

Jag gör ett antal olika satsningar för att öka ungas intresse för landsbyg-den och möjligheten att bygga sin framtid på den. Ett exempel på detta är min vision om Matlandet Sverige som syftar till att skapa förutsätt-ningar för gröna jobb i hela landet och öka matproduktionen. En annan satsning är Skogsriket som handlar om hur vi kan ta vara på skogens

värden och samtidigt skapa arbetstillfällen. Ytterligare ett viktigt område som regeringen arbetar med är regelförenklingar för företag.

Jord- och skogsbruket utgör ryggraden i landsbygden och tillhandahål-ler samhället sunda livsmedel av hög kvalitét och hållbara produkter. Sverige har unika tillgångar i sina åkrar och skogar. Detta är resurser som vi behöver bruka än bättre för att nå ett hållbart samhälle.

Medvetna konsumenter kräver medvetna bön-der. Sverige har kommit långt och det stärker vår konkurrenskraft när konsumenter i europa ökar sin miljömedvetenhet. Tillsammans kan vi bli världsledande och öka vår matproduktion till det dubbla!

eskiL erLAndsson landsbygdsminister

tidningen c. 15

16 tidningen c.

Brit Stakston, bloggexpert

Vill du bli en centerbloggare? Via Centralen under knappen ”Stöd och Verktyg” och ”Nya webbplattformen” kan du få svar på hur du kan börja blogga i Centerpartiets egna mallar. Här finns även tips och råd för dig som är nybörjare.

Du kan också starta en blogg i ett annat

verktyg till exempel Wordpress eller Blogspot. Vill du komma i kontakt med andra center-

bloggare? Gå gärna med i Facebookgruppen Centerbloggare el ler kontakta Oscar Sundevall på kommunikationsenheten, oscar.sundevall@centerpartiet.se.

”Skapa opinion med konsekvent bloggande”Brit stakston är media- och kommunikations vetare och har arbetat med kommunikation på nätet i 20 år. demokratiutveckling genom användandet av sociala medier ligger henne varmt om hjärtat.text: karin Carlesten foto: lena DahlströM

hur ser det politiska bloggandet ut idag och vad tillför det samhällsdebatten?– Vi har en oerhört stark och levande politisk bloggosfär i Sverige som lever i symbios med traditionella medier. Som bloggare kan du med den nya tekniken länka till en artikel i ett traditionellt medium, ge din syn på den aktu-ella frågan och därmed addera ytterligare ett perspektiv till debatten. Med ett konsekvent bloggande kan du dessutom sätta agendor och skapa opinion. Ett exempel är frågan om tvångssteriliseringar som var oerhört levande i bloggosfären. Bloggosfären är den fjärde statsmakten eftersom den kan skugga och följa politiska beslut.

det råder ju en väldig konkurrens om utrymmet på nätet. hur når man ut som bloggare?– Det du skriver måste vara aktuellt och väl-formulerat. Du kan plocka fram saker du har skrivit tidigare och använda dig av länkning för att nå ut. Du kan agera reaktivt, proaktivt och knyta an till dagsaktuella frågor.

hur kan politiker använda sig av bloggen som politiskt verktyg?– Bloggen är ett utmärkt sätt för politiker att vara närvarande och bryta de fördomar som finns om politiker och makt, men då måste vi också våga öppna upp för en bredare medbor-gardialog och släppa ifrån oss maktmonopolet.

Tekniken finns där för att göra den egna poli-tiken relevant för väljarna i deras vardag, och om politikerna själva vill så är bloggen som ideologisk plattform här för att stanna. Ytterst handlar det om politikernas genuina vilja att aktivt förhålla sig och lyssna till sin omvärld och förankra den politik de vill driva.

kan du ge ett exempel på bra bloggkommunikation med väljarna?– Det finns många. Ett exempel är när diskus-sionen tar slut i valstugan eller den debatt du deltagit i. Då kan samtalet eller debatten leva vidare på bloggen. Skriv din bloggadress på ditt visitkort och dela ut!

Brits råd till den som vill börja blogga politisktGoogla på dina kärnfrågor. Fundera över sökresultaten. Vad finns på de tio första träffarna? Vilka perspektiv viktigast för människor, vem syns mest och varför?Starta en blogg kring något annat för att lära dig tekniken. Bli bekväm med verktygen. Det är exempelvis viktigt att veta hur man länkar och kommenterar.Använd politometern.se och sök efter dina kärnfrågor bland blog-garna. Studera inläggen och låt dig inspireras.Läs tidningsartiklar som handlar om dina kärnfrågor och se vilka bloggar som har länkat till artikeln. Läs dessa bloggar och fundera över hur de har skrivit ett inlägg.Använd bloggen som en dialog-plattform som gör dig rustad för kommande debatter. Du kanske inte kan omvända en kritisk person men du vinner de tysta läsarna genom att bemöta kritik med respekt. Kritik är vägen till utveckling!

tidningen c. 17

Erik Hultin, bloggare

bloggtIps för NybörjArEN bloggA rEgElbuNdEtJu mer du bloggar desto mer läst kommer du att bli. Boka in bloggtillfällen som ett möte med dig själv för skapa utrymme.

NEtIquEttESe inte bloggandet som ett samtal om, utan som ett samtal med. Ta dig tid att svara på kommentarer, positiva som negativa. Ha en tydlig kommentarpolicy som dina läsare kan se. Kom ihåg att du inte är anonym på nätet och skriv aldrig något som du inte skulle säga ansikte mot ansikte.

skrIV rEdAktIoNElltSkapa en läsvänlig blogg genom att härma en vanlig tidningsartikel - det viktigaste först, dela in texten i stycken och kortare meningar. Träna på att använda fåtal ord för att formulera ditt budskap och glöm inte att illustrera med bilder.

ANVäNd tAggArAlla bloggverktyg ger möjlighet att associera vissa ord med ditt blogginlägg. Använd rele-vanta sökord, så kallade taggar eller hash-taggar (#) om du använder microbloggen twitter. Skriver du om till exempel vindkraft i Övertorneå, då kan du tagga ditt inlägg med ”breda” taggar som miljö och ned till det väldigt specifika. Taggarna underlättar för sökmotorer att hitta ditt inlägg och ger din blogg fler läsare.

rättA rubrIkErAtt bli en läst bloggare handlar om att hamna högt upp i sökmotorer som Google. Använd därför så specifika och relevanta rubriker som möjligt. Ha som tumregel att din rubrik ska innehålla sakfrågan och ett värdeomdöme. Uppseendeväckande rubriker skapar ett större intresse.

läNkA VärdEordSkriver du om ”rättvisa” och vill länka till någon som har skrivit bra om rättvisa, använd då ordet ”rättvisa” i din text som länk. På så vis blir din blogg mer associerad med begreppet när människor söker på begreppet.

utmANA EN motståNdArEAtt skapa en bloggutmaning är ett bra knep att få andra att skriva om dig. Ringa exem-pelvis in de tre viktigaste framtidsutmaning-arna inom ett politikområde, argumentera för din sak och skicka vidare utmaningen till en motståndare med en blogg, med instruktioner om att i sin tur skicka vidare till en tredje person.

läNkkrAft byggEr läsArkrEtsDen som lyckats attrahera andra bloggare hamnar högt upp i sökmotorernas resultatlis-tor. Ju fler andra bloggare som länkar till dig, och ju mer aktuella länkarna är, desto högre upp kommer bloggen i en googlesökning.

Eriks tips till den som vill börja blogga politisktHåll det enkelt och kort, men var inte rädd att sticka ut hakan. Det finns ingen anledning att ideligen sjunga partiets lov, för då blir man tråkig som bloggare. Var konsekvent.

Bestäm dig – är det en politisk blogg, håll dig till det.

Bloggen som politiskt verktygerik hultin bloggar om politik och hans blogg har flera hundra besökare varje dag. här berättar han om sitt bloggande.text: karin Carlesten foto: Privat

– jAg bloggAr för

Att kunna påverka partiet såväl som för att kunna nå ut t i l l vä ljarna. Bloggen ger en utmärkt plattform för direkt kommu-nikation. Jag häm-tar inspiration från debattartiklar, svenska och utländska nyhe-ter, andra bloggar och mycket annat. Jag blir också självklart inspirerad av tanken på att kunna påverka partiet och nå ut till väljare.

Erik vill gärna bidra till samhällsdebatten via bloggen.

– Jag brinner för frågor som rör öppen-het, och jag utnyttjar att vi har högt i tak i Centerpartiet genom att kritisera den egna politiken när jag anser att det behövs. Huruvida jag har något inflytande är svårt att svara på, men jag vill gärna tro det.

Att vara tydlig och hålla en klar ideolo-gisk linje i bloggandet – ja nästan attt vara förutsägbar – kan vara ett bra sätt att skapa intresse.

– Mina följare vet i stora drag vad jag står för och vilka frågor jag brinner för. En del av intresset för min blogg kommer sig alldeles säkert också av att folk vet att jag inte drar

mig för att vara kritisk, säger Erik.Idag är bloggar av olika slag för mångaa

en självklar del i medialandskapet, och Erik menar att det särskilt för yngre generatio-ner spelar en större roll än vad många tror. Bloggar är ett utmärkt sätt att få en direkt kontakt med den yngre generationen.

har debattklimatet förändrats i och med bloggarnas framväxt?– Trots att det emellanåt framställs att debattklimatet har blivit hårdare så tycker jag faktiskt inte det. Man får ibland se reak-tioner från övriga samhället där man förfäras över att folk utsätts för angrepp och drab-bas av förföljare på internet. I vissa fall höjs då röster för att det ena eller det andra ska lagstiftas bort. Det är helt fel väg att gå. En av styrkorna med internet är just att det är vild-vuxet och fritt. Det får man inte kringskära. När det däremot gäller vissa avarter så finns det faktiskt vägar att ta itu med dessa genom den vanliga lagstiftningen. Hets mot folk-grupp är hets mot folkgrupp vare sig det sker via ett möte på stadens torg eller via en blogg.

fAktA Erik hultin

bor I: Härnösand med fru och barn.

syssElsättNINg: Egenföretagare.

åldEr: 49 år.

polItIskA uppdrAg: Ordinarie ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kom-munstyrelsen i Härnösand.

öVrIgt: Ledde centeruppropet mot FRA-lagen 2008. Bloggar på erikhultin.seVIsstE du Att……uttrycket blogg är en förkortning av engelskans weblog, som egentligen betyder dagbok eller journal på webben. En blogg är idag en webbplats som inne-håller periodiskt publicerade inlägg.

18 tidningen c.

c.profil

Hon införde valfrihethennes uppdrag är, enligt henne själv, att se till det allra bästa för invånarna i östhammars kommun. när Kerstin Björck Jansson blev socialnämndens ordförande 2006 dröjde det därför inte länge innan hon började arbeta för mer valfrihet i vården, med särskilt fokus på äldrevården.text: karin Carlesten foto: Jennifer neMie

tidningen c. 19

c.profil

kErstIN björck jANssoN åtErkommEr ständigt till betydelsen av att sätta människan i cen-trum. För henne är det oacceptabelt att män-niskor inte får bestämma vem som ska hjälpa dem när de blir äldre. Hon gör en jämförelse med andra faser i livet.

– Jag får bestämma själv genom hela mitt liv – var jag studerar, vilken arbetsgivare jag har, var jag bosätter mig. Varför tas valmöjlig-heterna ifrån mig bara för att jag blir gammal? Det handlar ju om rätten att få bestämma över mitt eget liv.

Den andra utgångspunkten för Kerstin är kvinnors förutsättningar på arbetsmarkna-den. Hon är övertygad om att ökad valfrihet inom vården skapar helt nya möjligheter för anställda inom den kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn. Anställd personal kan numera omsätta kunnande och kreativitet i egna företag, och därmed utveckla sig själva och bidra till större mångfald i sektorn.

Som nyvald ordförande i Socialnämnden efter flera år i opposition upptäckte hon snabbt många områden med stor utveck-lingspotential. Det fanns exempelvis ingen långsiktig plan för äldrevården i kommunen, men efter initiativ från Kerstin och två års arbete antog kommunfullmäktige 2008 en sådan plan.

kVAlItEtEN I cENtrumVägen till valfrihet i vården blev dock långt ifrån spikrak i Östhammars kommun. Politikerna testade olika möjligheter såsom kooperativ och intraprenad, men så kom LOV 2008 vilket var precis vad de letade efter. Oppositionen var dock inte lika nöjd, och Kerstin och hennes allianskollegor ägnade mycket tid åt att förklara och debattera.

– Enligt oppositionen skulle allt vara kvar i offentlig sektor, men för mig är det viktigaste

att se vilka förutsättningar som är bäst för invånarna utan att fastna i vem som är utför-aren. Däremot ska vi inte konkurrera med kronor och ören, utan med kvalitet, mångfald och snabbare beslutsvägar. Vi kan inte bara förvalta en gammal organisationsstruktur, utan vi måste anpassa oss till människors för-ändrade behov i en ny tid. Östhammars kom-mun har de äldsta invånarna i hela Uppsala län, vi har allt fler multisjuka och dementa. Det kan låta tufft, men istället väljer vi att se möjligheterna. Vår utgångspunkt är att män-niskan måste stå i centrum.

oblIgAtorIsk loV

Centerpartiet vill gå längre än nu gällande regler och vill att LOV blir obligatorisk i alla kommuner. Kerstin menar att det är viktigt att kommunerna får stöd för utvecklingen av sitt valfrihetsarbete, men för att valfrihets-reformen ska lyckas måste kommunerna

själva inse värdet av LOV och ta initiativ till förändring.

– Här måste vi centerpolitiker föregå med gott exempel, lyfta fram alla positiva resultat och dela med oss av våra kunskaper till dem som ännu inte har infört LOV.

Östhammars kommun har drygt 21 000 invånare, vilket ger en relativt liten marknad för de lokala vårdföretagen. Men enligt Kerstin finns det utrymme för fler företag, särskilt som några av de redan existerande företagen har valt att specialisera sig på mindre områden. Dessutom, menar hon, är ökad valfrihet i vår-den ett långsiktigt arbete.

– Sakta men säkert kommer vi att få fler före-tag, men det måste få ta tid om vi ska kunna utveckla verksamheter. De nya företag som vi hittills har fått i kommunen håller hög kvalitet och har fått en stor kundkrets. Det visar att vi är på rätt väg.

kommuNEN hAr Ett ANsVAr

För vissa personer kan det tyckas svårt att välja bland utbudet av vårdtjänster, och där har kommunen ett ansvar att ge korrekt infor-mation om de olika valmöjligheter som finns. Kerstin har förståelse för att det kan vara svårt att välja, men är övertygad om att det är värt att pröva. Möjligheten att byta utförare finns alltid där.

– Fler aktörer ger ökad mångfald och det är min fasta övertygelse att det är det bästa för kommunen och dess invånare. Vi center-partister borde bli bättre på att framhäva vård- och omsorgssektorn som en framtids-bransch. Utvecklingen av Sveriges demografi talar sitt tydliga språk: vi behöver fler företag och personer inom vård och omsorg, och vi behöver höja kompetensen. Vi måste våga tänka nytt och se möjligheterna, avslutar Kerstin Björck Jansson.

kort om kerstin björck jansson

Ordförande i Socialnämnden, 1:e vice ord-förande i kommunfullmäktige samt ersät-tare i kommunstyrelsen i Östhammars kommun.

Ursprungligen från Luleå, men bor nu med sin man i Färdgärde, Östhammar.

Började sitt engagemang i en CUF -avdelning i Luleå. Har arbetat i Vi unga, Centerkvinnorna, Kommundeparte-mentet, Studieförbundet Vuxenskolan, med mera.

Lantbruksföretagare. Otålig, envis och målinriktad.

Centerpartiet vill föregå med gott exempel, lyfta fram alla positiva resultat och dela med sig av sina kunskaper till dem som ännu inte har infört LOV.

20 tidningen c.

miljöminister lena ek har tillsammans med bland andra usa:s utrikesminister hillary clinton lanserat ett globalt initiativ för att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.

Globalt samarbete mot luftföroreningar

– gENom Att mINskA hAltErNA av sot, metan och ozon i atmosfären kan man åstadkomma goda effekter på såväl klimatet och luftkvali-teten som hälsa och växtlighet. Dessutom får det positiva effekter på jordbrukets produk-tion av viktiga grödor, säger miljöminister Lena Ek.

Centerpartiet arbetar aktivt för att minska utsläpp och bildning av kortlivade klimatpå-verkande luftföroreningar, ett samlingsnamn

för sotpartiklar, ozon och metan. Dessa ämnen finns i atmosfären under en mycket kort tid jämfört med till exempel koldioxid, som har en mycket långvarig klimatpåverkan. Åtgärder som minskar utsläpp får därför effekt relativt snabbt.

I Sverige har arbetet med klimatpåverkande luftföroreningar kommit en bra bit på vägen, men samtidigt finns det mer att göra. Genom förbättrad teknik för pannor och kaminer

skulle utsläppen av sot kunna minska rejält. En annan åtgärd är att bidra till att bredda forskningen kring kortlivade klimatpåver-kande ämnen.

Förutom Sverige och USA är Bangladesh, Kanada, Ghana och Mexiko med i samarbetet.

VIll du VEtA mEr? Följ Lenas blogg på www.centerpartiet.se/lenaek.

Hillary Clinton, trea från vänster, och Lena Ek, längst till höger, tillsammans med några av representanterna från övriga länder som ingår i det globala arbetet med att minska luftföroreningar.

tidningen c. 21

Basutbildningarna är en del av Centerpartiets utbildningsstrategi. Läs mer på centralen.centerpartiet.se

Verktyg för Centerpartiets basutbildningar

• Politikerskola–fördesomärnyfiknapåpolitik• IntroduktiontillCenterpartiet–grundvärderingar ochpåverkansmöjligheter• Nyvald–fördensomfårsittförstauppdrag• Påverkaivardagen –attföravardagssamtalkringpolitik• Såfungerarmedia –grundläggandeomattskapanyheter• Organisationochledarskap –attledaochskapaengagemang• Strategiskplanering –frånvisiontillhandlingsplan

3 utbildningsnivåer

BASUTBILDNINGARkretsnivå

Distriktsnivå

Nationell nivå

MåLet är kunniga och engagerade företrädare.

MedLet är skräddarsydda material och specialutbildade internutbildare

Metoden är ett väl fungerande samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Centerpartiet.

Under våren tar vi fram verktygen. Vad behöver ni i er kommunkrets?

www.sv.se

annons

Lönsammare med biogas i tanken hushållens behov av drivmedel för bilen och energi i hemmet är en ständigt aktuell fråga. liksom att få ihop lånsiktigt hållbara eko- och ekonomiska system. en lösning är biogas.

bIogAs är EN uNdErutNyttjAd källa som Centerparitet vill stödja. För att öka produk-tion och förbrukning av bioenergi föreslår Centerpartiet en spelplan med regler för hållbar utveckling. Ett stimulansområde är miljövänliga transporter.

– Vi måste lyfta stimulerande åtgärder för att möta människors vilja att köra miljöbilar. Jag ser ett behov av att skapa långsiktigt, hållbara spelregler för att människor ska investera i en biogasbil och för att bilföretagen ska fort-sätta producera och utveckla biogasbilar, säger Roger Tiefensee, miljöpolitisk talesperson.

förmåNsbEskAttNINgEN

Kostnaden för en biogasbil behöver ligga på samma nivå som motsvarande bensindriven bilmodell och allt eftersom fler biogasbilar rullar på vägarna är tillgängliga biogaspumpar

nödvändiga. I förslaget ingår också en för-längd period av den gynnsamma förmånsbe-skattningen på 40 procent av miljöbilar. Roger Tiefensee nämner dessutom en miljöstyrande fordonskatt med utgångspunkt ur miljöbils-definitionen och beskattning efter mängden utsläppt koldioxid.

Men för att kunna öka användningen måste också produktionskurvan av biogas peka uppåt.

– Det ska vara lönsamt för lantbrukare som vill producera biogas från rötad stallgödsel att gå samman för att bygga större biogas-anläggningar. Därför föreslår vi ett högre investeringsstöd för gårdsanläggningar än det som finns i dagens Landsbygdsprogram, säger Roger Tiefensee.

Ytterligare ett incitament för biogasprodu-center är att införa ett metanreduceringsstöd

om 20 öre/kWh, vilket motsvarar miljönytta av att nyttja metangasen till energi istället för att det avgår till atmosfären som en potent växthusgas.

mAtAVfAll sAmlAs IN

Att öka insamlingen av matavfall för biologisk behandling är ett annat viktigt område. Idag sker detta i drygt hälften av landets kommuner , cirka 21 procent av landets matavfall samlas in. Centerpartiets mål är att 40 procent av allt matavfall ska samlas in och nyttjas till bland annat biogas. Av ett ton rötat matavfall kan en biogasbil drivas 1 250 kilometer.

Läs mer om biogas på

cENtrAlEN

22 tidningen c.

Att leva i varglandhur är det att leva med vargen inpå knutarna? i västmanland är det verklighet för många sedan ett par år tillbaka. tidningen c. har hälsat på hos gunilla och Walter Preiholt på rörbo gård i Fläckebo. text: Johan hårD foto: Johan hårD oCh Walter Preiholt

lANdskApEt är bEdårANdE VAckErt. Snön håller på att släppa greppet om åkrar och ängar och vårsolen börjar göra sig påmind. Tidningen C. är på besök i Fläckebotrakten, i hjärtat av Västmanland mellan Västerås och Sala. Gårdarna ligger utspridda i den öppna jordbruksbygden.

Men skenet bedrar. Det är oro på bygden. Sedan ett par år tillbaka har vargen etablerat sig i området. Och det har mycket påtagligt och på kort tid förändrat tillvaron för män-niskor och djur. Idag finns det 6 vargrevir i Västmanland och flera föryngringar har skett. Sannolikt kan ytterligare revir komma att bildas.

Gunilla och Walter Preiholt lämnade för 13 år sedan en ekorrhjultillvaro i Stockholm med hektiskt arbetsliv, tjänsteresor och högt tempo, för att i stället satsa på ett liv på landet med uppfödning av nötboskap i ranchdrift, får och lamm på Rörbo gård i Fläckebo.

Det började också bra. Massor med hårt arbete förstås, men drömmen om idyllen och ett annorlunda liv fanns och växte sig starkare.

Sommaren 2010 förändrades allt. Under ett rovdjursangrepp i månadsskiftet juli-augusti dödades 20 tackor, 60 lamm en kviga och två kalvar. Och det var ingen tvekan om orsaken – varg.

– Det kom som en verklig chock. Tidigare förlorade vi kanske ett par djur om året, då var det främst på grund av lodjursangrepp, berät-tar Walter Preiholt. Men så många djur på en gång, det var oväntat och otäckt. Lon tar bara enstaka djur, men det här var rena massakern.

Ny AttAck

I oktober 2011 var det dags igen. Den här gången dödades 16 får och lamm vid den direkta attacken, flera blev skadade och några ytterligare dog senare av stress.

Sedan dess är inte livet sig likt på Rörbo gård. Vargen är ständigt närvarande. Så gott som dagligen hittas spår, och rapporter kom-mer från grannar och kringboende som sett de allt mer oskygga djuren

För familjen Preiholt har vargarnas närvaro inneburit en rad omställningar. Mycket kraft

och resurser har fått läggas på förebyggande åtgärder och skydd.

–Vi har bland annat fått sätta upp närmare 1,2 mil sextrådigt rovdjursstängsel, säger Walter. Det har kostat oss cirka 1 miljon kro-nor som vi fått ta ur egen ficka. Plus förstås en massa jobb med röjning, markabeten och ständigt underhåll. Länsstyrelsen har bidra-git med 300 000 kronor för materiel.

– Det tar väldigt mycket tid från annat som vi borde och skulle vilja göra på gården, fyller Gunilla i. Och inte hjälper stängslet heller, var-gen tar sig igenom och förbi om den vill.

Därtill kan det bli kännbara ekonomiska avbräck. I år kommer Preiholts att minska andelen får och lamm drastiskt. Från närmare 120 tackor till ett 30-tal.

– För oss innebär bara det ett inkomstbort-fall på 600 000 kronor säger Walter. Jag är helt övertygad om att vargens intåg här även med-för att värdet på fastigheterna minskar, och att möjligheterna till inkomster från turism och sådant som uthyrning av stallplatser försämras kraftigt. Och jakten förstås. Det

tidningen c. 23

går inte att jaga när det är fullt med stängsel överallt. Dessutom är i princip hela rådjurs-stammen här utraderad, och älgen håller på att gå samma väg.

– Hela vår livskvalitet påverkas negativt, säger Gunilla. Det är jobbigt och inte vad vi drömde om.

NötdjurEN hotAdE

Rörbo gård är en del av Svartådalens unika våtmarker som är skyddade enligt Natura 2000 och den internat ionel la *Ramsarkonventionen. Enligt Ramsar måste delar av markerna mulbetas för att få behålla sin status. Med minskad djurhållning går inte det och risken är uppenbar att biotoperna kommer att växa igen.

– Det går inte att stänga ute rovdjur med stängsel i våtmarkerna, bland annat på grund av att vattennivån skiftar, säger Walter.

Makarna Preiholt är tydligt märkta av var-gens närvaro. Men det som kanske tar mest kraft, menar Walter och Gunilla, är en oförstå-ende attityd från myndigheter och de männis-kor i samhället som inte vill förstå problemen.

– Det är framförallt länsstyrelsen som han-terar rovdjursfrågorna, och vi upplever att det varit väldigt svårt att få gehör för vår situation från myndighetens sida, säger Walter. Vid ett av angreppen menade myndighetens besikt-ningsman att det inte med säkerhet gick att fastställa att det var varg. Något som vi, vete-rinärer och alla andra var helt övertygade om.

En konsekvens av det var begränsade ersättningar för angreppen.

– Det känns som att myndigheterna inte tar oss på allvar, säger Gunilla. Det finns en obehaglig misstänksamhet. Vi sköter vårt och försöker leva upp till alla krav, men råkar i alla fall illa ut.

Samarbetet går dock bättre idag, förståel-sen har ökat.

Men från ett håll tycker Preiholts att de fått hjälp; från Christer Eriksson som är

gruppledare för Centerpartiet i Sala och representant i viltförvaltningsdelegationen i Västmanland.

– Jag har stor förståelse för lantbrukarnas situation, och anser att den här typen av frågor måste kunna hanteras lokalt i mycket större utsträckning, säger han. Regering och riksdag har beslutat att vi ska ha rovdjur, men deras förekomst måste vara på en nivå som kan accepteras av folk som bor på landet. Risken är annars uppenbar att man tar lagen i egna händer.

skyddsjAkt

Ett konkret sätt att i alla fall delvis han-tera vargfrågan skulle – enligt både makarna Preiholt och Christer Eriksson – vara att länsstyrelsen i högre grad utnyttjade sitt av Naturvårdsverket delegerade beslutsmandat att bevilja skyddsjakt.

– Det skulle i så fall innebära att jag i själv-försvar kan skjuta varg som angriper våra djur, utan att det med automatik leder till utredning om grovt jaktbrott och mina vapen tas ifrån mig, säger Walter. Då kan jag inte avli-va skadat tamboskap. Man känner sig väldigt bakbunden.

Hur ser framtiden ut? Går det att leva med vargen inpå knutarna?– Kanske, men det får stora konsekvenser, menar Gunilla och Walter. Vi upplever en klart försämrad livskvalitet sedan vargen kom. Vi funderar starkt på att avveckla djurhållningen.

– Jag efterlyser en långsiktig konsekvensana-lys där man ser på landsbygdens möjligheter till överlevnad i flera perspektiv, säger Christer. Det behövs åtgärder både på kort och på lång sikt. Och en rovdjurspolitik som i första hand ser till människorna som bor på landet.

*raMsar är en staD i iran. 1971 unDerteCkna-Des här en internationell konvention oM skyDD för särskilt värDefulla våtMarker över hela värlDen.

fAktA rörbo gård

ort: Fläckebo, Västmanland

ägArE: Walter och Gunilla Preiholt

VErksAmhEt: Ekologisk nöt- och lamm-produktion enligt KRAV

ArEAl: 200 hektar

djurbEståNd: 2011, 117 tackor, 25 dikor. 2012, 34 tackor, 30 dikor

öVrIgt: Delar av markerna klassat som Natura 2000- och Ramsarområden (skydd för särskilt värdefulla våtmarker)

Varför måste sverige ta så stor hänsyn till vad Eu säger?

Om inte Sverige vidtar de åtgärder som EU-kommissionen kräver, det vill säga förbättrar vargstammens genetiska status och upphör med licensjakten, är risken stor att Sverige dras inför EU-domstolen. I domstol skulle ärendet sannolikt ta flera år att avgöra, och under den tiden skulle det i princip vara omöjligt att bedriva någon rovdjursjakt överhuvudtaget. Det skulle innebära en okontrollerad tillväxt av rov-djursstammarna. Vid förlust i domstolen är det också sannolikt att Sverige skulle för-lora makten över sin egen rovdjurspolitik, vilket naturligtvis är något Sverige till varje pris vill undvika.

Varför blev det ingen licensjakt i år när vargstammen är större än på många år?

Centerpartiet vill begränsa antalet vargar så att det är möjligt att leva och driva företag på landsbygden. Det är oac-ceptabelt att människor ska känna oro för tamboskap och husdjur eller att männis-kor på landsbygden ska känna otrygghet. Det är också med bakgrund av detta som den pågående skyddsjakten ska ses. Och även om många gärna skulle se att licensjakten återinfördes är det i och med hotet om att dras inför EU-domstolen ingen framkomlig väg.

Varför ska det planteras in varg när det redan finns alldeles för många?

Den enda möjligheten för Sverige att hålla vargstammens storlek nere är att förbättra vargarnas genetiska status. För ju bättre genetisk status, desto färre vargar behövs. Och tvärtom. Det kan te sig motsägelse-fullt, men den enda möjligheten att hålla antalet vargar nere är att förstärka vargar-nas genetiska status, bland annat genom utplantering av djurparksvalpar.

Christer Eriksson (C) med Gunilla och Walter Preiholt. Får rivet av vargen.

24 tidningen c.

En hållbar rovdjurspolitikFå frågor i centerland engagerar ända in i hjärteroten som den om vargen. många är de åsikter som finns om detta vårt kanske mest mytomspunna rovdjur. men varg och människa måste kunna leva tillsammans.

på 20 år hAr VArgstAmmEN gått från att vara i det närmaste utrotad till att finnas i flera hundra stycken och i allt fler län. Detta ställer till stora bekymmer och ekonomisk skada bland de landsbygdsfö-retagare och andra som drabbas.

Den uteblivna licensjakten väckte där-för både ilska och förvåning i de så kallade rovdjurslänen. För att förebygga skador orsakade av varg är det nu endast möjligt att bedriva så kallad skyddsjakt.

– Det är givetvis inte acceptabelt att människor känner oro för tamboskap och husdjur eller att människor på landsbyg-den ska känna otrygghet. När jag har åkt runt och träffat människor har jag mötts av både uppgivenhet och ilska över att rov-djurs- och vargpolitiken inte fungerat. Mitt mål är att varg och människor ska kunna existera tillsammans, och att vi så snabbt det bara går får till en rovdjurspolitik som fungerar, säger miljöminister Lena Ek.

dålIg gENEtIsk stAtus

Den växande vargstammen till trots är utgångsläget för den svenska vargen långt ifrån bra. Det mest akuta är den dåliga genetiska statusen. Faktum är att inaveln i den svenska vargstammen är så omfat-tande att vargarna generellt sett är mer besläktade än helsyskon (!).

Mot detta, liksom mot licensjakten, har EU-kommissionen riktat allvarlig kritik, eftersom man anser att Sverige

inte genomfört tillräckligt stora insatser för att vargstammen ska vara livskraftig på sikt. Pudelns kärna är nu att hålla vargstammens storlek på en acceptabel nivå, samtidigt som den genetiska statu-sen förbättras. För ju bättre genetik desto färre vargar behövs.

rättsprocEss I Eu-domstolEN

Om Sverige inte tar EU-kritiken på allvar är risken stor att vi hamnar i en utdragen

rättsprocess i EU-domstolen. Så länge ärendet pågår skulle Sverige inte kunna bedriva någon rovdjursjakt överhuvudta-get, vilket skulle leda till en kraftig tillväxt av vargstammen. Om Sverige därutöver skulle förlora i domstolen är risken stor att Sverige förlorar rätten att styra över sin egen rovdjurspolitik.

Därför har regeringen nu att tackla både landsbygdsbefolkningens ilska och frustration och EU-kommissionens kritik. Båda måste tas på allvar.

fAktA Vad händer i rovdjursfrågan?

1 AprIl: Naturvårdsverkets förvalt-ningsplan för varg går ut på remiss och fastställs 1 juni 2012.

3 AprIl: Rovdjursutredningen pre-senteras för regeringen. Utredningen utvärderar de långsiktiga målen för rovdjursstammarna.

VårEN 2012: Naturvårdsverket, Jordbruksverket och länsstyrelserna flyttar ut (en till två) djursparksvalpar till befintliga vargrevir.

höstEN 2012: Regeringen presen-terar en proposition om rovdjurs politiken.

1 jANuArI 2013: Propositionen och förvaltningsplanen träder i kraft (enligt nuvarande planering).

Lena Ek, miljöminister

tillsammans ÄR BÄsta mEDiCinEn

TIL

LS

PERnilla sanDVall apotekare som arbetar med kliniska prövningar på läkemedelsföretaget msd

KRaVEn FÖR att lYCKas ÄR tUFFa. DÄRFÖR ÄR DEt ViKtiGt att HEla BRansCHEn lÄR siG att aRBEta EFFEKtiVaRE.”

”

4. PERnilla är en av länkarna i kedjan som gör det möjligt att utveckla läkemedel i Sverige. En livsavgörande kedja – om vi vill behålla läkemedelsforskningen.

Det medicinska intresset har alltid fun- nits där. Under apotekarutbildningen läste jag en hel del läkemedelslära och kände direkt att det här var något jag ville hålla på med. Ett personligt engagemang tror jag betyder mycket.

Idag kan jag stolt säga att jag varit med om att ta fram ett antal läkemedel som hjälper tusentals människor till ett bättre liv. Den känslan är viktig för mig – och att få arbeta med det dagligen.

Vägen till ett godkänt läkemedel är ett långt och mödosamt arbete – från labb till patient. Bara ett fåtal läkemedel når hela vägen fram till apotekshyllan. Substansen måste ta sig igenom många nålsögon. Först i labbet, se-dan genom djurförsök och så småningom testas den på friska människor och slutligen på patienter.

Successivt på vägen lär man sig vilka doser som är effektiva. Men visst, emellanåt kom-mer besvikelserna när vi får besked om att avbryta och lägga ned en studie.

Kraven för att lyckas är tuffa. Därför är det viktigt att hela branschen lär sig att arbeta effektivare. Och då kan jag tycka att det är en förmån att göra studier i Sverige. Vi är ett välorganiserat land med många kunniga och engagerade människor.

Patienter ställer upp och fyller i frågeformu-lär, de kommer på sina besök och de tar sina mediciner. Sedan gör våra personnummer oss unika i den meningen att vi kan göra väl-digt bra uppföljningar här.

3. 4. 5.6.2.

1.

annons

26 tidningen c.

c&hörpå NyA postEr

DRO Norrland har startatden nya decentraliserade riksorganisationen, dro, i region norrland slog upp portarna den 1 mars. i umeå började två nya organisationsutvecklare med ansvar för politik respektive verksamhet. i östersund har två organisations utvecklare med ansvar för kommunikation respektive verksamhet tagit plats.

mArIA krIstoffErssoN Ny roll: Organisationsutvecklare med inriktning på politisk utveckling, Umeå.

född: 1961 i Vilhelmina.

fAmIlj/husdjur: Gift med min ungdoms-kärlek Ulf, tre döttrar, Sofi i Göteborg, Lottakarin i Umeå och Natali som bor hemma samt Sofis tvillingar Alvina och Kaspian.

bostAdsort: Vihelmina.

INtrEssEN: Åker skidor och tränar Kettelbells, kör snöskoter och är mycket ute i naturen. Läser mycket och hänger med i samhällsutvecklingen.

utbIldNINg/ArbEtE: Mängder av uni-versitetspoäng. Har varit kommunalråd i Vilhelmina och drivit företag i 10 år inom tillväxt och utvecklingsfrågor. Har även arbetat som arbetskonsulent vid Arbetsmarknadsinstitutet.

VAd är dEt som lockAr mEd dItt NyA jobb?: Att påverka framtiden genom att påverka politiken i ett regerande parti. Att få jobba

med utveckling, vara med och styra frågor som rör allas vår framtid på nära och involverat sätt. Det känns fantastiskt roligt och ansvarsfullt.

VAd är dItt störstA bIdrAg tIll orgANIsAtIoNEN ?: Jag kan lokal och regional utveckling, landsbygdsfrågor och frågor relaterade till företagande och entreprenörskap. Jag har erfarenhet av att jobba med EU frågor och jag är en social liberal feminist med engage-mang, kunskap och stora nätverk.

pErNIllA djärV Ny roll: Organisationsutvecklare med inriktning på verksamhet, Umeå.

född: 1970

fAmIlj/husdjur: Gifter mig med Jonas i sommar, sonen Hampus och bordercollien Chippen.

bostAdsort: Pjesker, Arvidsjaur.

INtrEssEN/frItId: Trädgård, jord- och skogsbruk, slöjd och friluftsliv, ordfö-rande i LRF Arvidsjaurs kommungrupp, vice ordförande i Hushållningssällskapets lokalavdelning.

utbIldNINg/ArbEtE: proffspolitiker, coach, egenföretagare/trädgårdsmästare.

VAd är dEt som lockAr mEd dItt NyA jobb?: Att få människor att växa och inse sin kraft att ta vara på möjligheten att förändra.

VAd är dItt störstA bIdrAg tIll orgANIsAtIoNEN?: Min breda erfarenhet, mitt jävlaranamma, och positiva attityd.

cAllE joNssoNNy roll: Organisationsutvecklare med inriktning kommunikation, Östersund.

född: 18 mars 1965.

fAmIlj/husdjur: Sambo, två döttrar och katten Ulf.

bostAdsort: Alnö.

INtrEssEN: Musik, curling och fotboll, håller på Giffarna.

utbIldNINg/ArbEtE: Kommunikationsvetare, projektledare på LiveChannel webb-tv, ombudsman i Ångermanland och frilansskribent.

VAd är dEt som lockAr mEd dItt NyA jobb?: Det är ju alldeles nytt! Att få privilegiet att vara med och starta upp en ny verksamhet känns både roligt och viktigt.

VAd är dItt störstA bIdrAg tIll orgANIsAtIoNEN?: Min förhoppning är att inspirera till initiativ. Att våga vända uppochner på vanan och hitta fler perspektiv. Och jag är bombsäker på att den som har roligast vinner!

mArIANNE lArm sVENssoN Ny roll: Organisationsutvecklare med inriktning på verksamhet, Östersund.

född: 20 november 1962.

fAmIlj/husdjur: gift med Bosse, fyra barn mellan 14-24 år, dvärgschnauzern Tyra.

bostAdsort: Brunflo.

INtrEssEN: Musik, dans, böcker och tid i fjällstugan.

utbIldNINg/ArbEtE: Fil.kand. i rehabilite-ringsvetenskap. Var under fjolåret politiskt sakkunnig på miljödepartementet, lands-tingsråd i Jämtland mellan 2006–2010.

VAd är dEt som lockAr mEd dItt NyA jobb?: Roligt att coacha medlemmar, förtroende-valda och anställda till att göra stordåd i valrörelsen 2014. Viktigt att Centerpartiet kraftsamlar och riktar energin åt rätt håll.

VAd är dItt störstA bIdrAg tIll orgANIsAtIoNEN?: Erfarenhet och entusiasm

Maria Kristoffersson, Pernilla Djärv, Calle Jonsson och Marianne Larm Svensson

tidningen c. 27

Eskil matmäktigast i landetLandsbygdsminister Eskil Erlandsson är mäktigast i matsverige. I alla fall om man ska tro tidningen Restaurangvärlden, som för en tid sedan presenterade en lista över de 50 matmäktigaste i Sverige. Starkt bidragande till Eskils framskjutna placering är att han dragit igång visionen om Matlandet Sverige. Tidningens rankning bygger bland annat på faktorer som mediegenomslag, formell och informell makt när det gäller att påverka res-taurang- och måltidsbranschen.

Fram med USP-arnaSväng i dörrarnalåt oss plocka fram våra partipolitiska usP-ar. de kan locka nya väljare eller rent av nya medlemmar och kan göra politiken till en svängdörr. ingen usP är för liten, berätta dem bara.min handlade om maud och övergångsreglerna.

Eh… usp…?

Den Unika SäljPunkten, den som gör att vi väljer en Mac framför en PC. En SAAB och inte en Volvo. Uttrycket kommer från amerikan-ska teorier om marknadsföring, idag har det vidgats till att gälla det unika i ett förslag, en jobbansökan. Eller det avgörande skälet till att jag blev partimedlem.

Det var våren 2004. EU skulle utvidgas och flera medlemsstater införde övergångsregler, begränsningar för de nya ländernas medbor-gare att arbeta i de gamla. Det var protek-tionism i en ganska otrevlig form, på tvärs med hela Europatanken. I Sverige vojade sig Göran Persson och myntade uttrycket ”social turism”. Främlingsfientliga grupper jublade. Lars Leijonborg sa hum-hum.

Maud Olofsson och Centerpartiet sa tvärt nej och krävde fri rörlighet. Det blev inga över-gångsregler i Sverige. Nya EU-medborgare var välkomna från dag ett.

Centerpartiet hade året före hamnat på fel sida i folkomröstningen om euron, tyckte jag. Jag ville ha gemensamma pengar för att fullföl-ja tanken om ett enat Europa. Maud och parti-et tyckte annorlunda. Jag hade tidigare röstat på Folkpartiet för att det var mer EU-vänligt men med övergångsreglerna blev det precis tvärtom. Folkpartiet svek men Centerpartiet stod upp för viktiga värden om samhörighet. Maud och partiet hade en differentierad syn på EU; vad är bra, vad inte? Men Europatanken levde.

Det blev min USP. Jag bytte parti i valet 2006, nu är jag medlem i Centerpartiet. Det fanns andra skäl också; Centerpartiet är en trovärdig grön röst, ett företagarvänligt parti med tydliga sociala värden, inte minst i fråga om EU.

Bengt Hansson i Stockholm har berättat att det avgörande för honom var en grannfru som passerade när han skottade snö och föreslog att han skulle gå med.

En kvinnlig känd politiker berättade i ett tv-inslag jag gjorde 1998 att hon engagerat sig politiskt för att hon varit kär i en kille.

Den kvinnan blev sedermera partiledare för två partier; Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ.

Nej, USP-ar är inte avgörande för vår förmå-ga att bedriva politik men de bär en berättelse att vi alla kan vara med, att vi inte behöver fär-digtänkta skäl för att följa en inre övertygelse, att inget skäl är för litet.

Jag har en tanke om politiken som en sväng-dörr. Kom in i den, gå ut om så önskas och väl-kommen tillbaka. Vädra in nya erfarenheter i partiet och ta med de vunna härifrån om du vill göra något annat.

Pehr G Gyllenhammar ledde landets största bilfabrik, gick sedan in i Folkpartiet och deltog till och med i dess framtidsgrupp. Nu är han finansman men rimligtvis tar han med sig sina liberala värderingar.

Ett politiskt engagemang behöver inte omfatta ett helt liv, låt det komma när tid och lust medger det. Just nu vill jag engagera mig och jag tar med mig mina erfarenheter som journalist och egenföretagare in i partiet för att jag vill agera och inte bara se på. Om tio år kanske jag gör något annat (fast inte i något annat parti).

Kanske är detta en möjlighet för partierna i det 21:a århundradet. Långtidspolitiker som får förtroende val efter val tillsammans med vanliga människor som engagerar sig då och då, av helt vanliga skäl.

PeLLe tHörnbergmedlem i Stockholmscentern

sedan september 2011

Per Ankersjö är årets cykelpolitiker”För att under 2011 ha riktat strålkastarljuset på cyklisters villkor i storstäder och bidragit till en levande diskussion som i allra högsta grad är relevant inte minst i Stockholm där den ökande cyklingen ställer nya krav på en god trafik¬miljö för cyklister.” Så löd en del av motiveringen när branschor-ganisationen Svensk Cykling i vintras tillde-lade stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) Svensk Cyklings politikerpris 2012.Per har därmed, enligt organisationen, bidra-git till ökat cyklande och bättre villkor för cyklister och cyklingen i Sverige.Svensk Cyklings politikerpris delas ut årligen till en politiker som lyckats lyfta fram cykling-en på den politiska agendan.

– Det är väldigt roligt och smickrande att bli utnämnd till årets cykelpolitiker. Det är också viktigt för arbetet med cykelfrågor i Stockholms stad där vi nu ska ta en cykel-plan och investera en miljard i cykling de kommande åren. Stockholm är på väg att bli en miljonstad och för att klara miljön och trafiksituationen måste vi ha en fungerande infrastruktur för cyklister. Utan cykeln stan-nar Stockholm, säger stads¬miljöborgarrådet Per Ankersjö (C).

28 tidningen c.

mEd cENtErpArtIEt lANdEt ruNt

c.sverige!

förstA dro-koNtorEt INVIgt

I januari slog det första kontoret i Centerpartiets nya decentraliserade riksorganisation, DRO Mälardalen, upp portarna i Västerås.

Clara Berglund som jobbar på Västerås-kontoret berättar att det varit full fart sedan starten.

– Vi har blivit väldigt väl mottagna, och många ute i kretsarna tycker att det här är bra, man har saknat ett samlat stöd på regional nivå.

Den första tiden har Clara och hennes kollega Lisa Falk jobbat med att besöka kretsarna och inventera vilka behov av stöd och insatser som finns.

– Något som många vill ha hjälp med är med-lemsvärvning, och här har vi en del idéer på gång.

Själva invigningen firades med pompa och ståt den 11 januari. Annie Lööf klippte band och närmare 90 personer var på plats. Händelsen gav rejält eko i lokala medier också.

Sedan Västeråskontoret öppnade har ytter-ligare tre dragit igång. Dessa är, Gävle/Dala (Falun), Sydost (Växjö) och Norrland (Umeå).

Och rekryteringen pågår för fullt till de åter-stående, Väst (Göteborg), Stockholm/Gotland (Stockholm/Visby) och Syd (Malmö). Målet är

att dessa ska vara igång före sommaren.Tanken är att den decentraliserade organisa-

tionen ska stärka partiet och skapa förutsätt-ningar för valframgångar nationellt, regionalt, kommunalt och i Europa under valåret 2014.

Ny bok om skArAborg

"Vi äro musikanter alltifrån Skaraborg." Så börjar visan som är känd i hela landet. Och så inleds boken Världens Skaraborgare som handlar om Västra Götalandsregionen. När den bildades trodde kritikerna att Skaraborg skulle försvinna som begrepp. Men så icke, skaraborgare enade sig till en starkare provin-siell anda.

Namnet Skaraborg kommer ursprungligen från en borg byggd på 1580-talet, under Johan III:s tid, nedbränd 1612 av danskar.

I boken finns berättelser om cirka 60 perso-ner, kända på olika sätt, både historiska och nu levande.

Några exempel: Birger Jarl var från Skaraborg. Politiker och strateg, besatt av idén att skapa ett enat rike. En världsman med förtroende hos såväl tyska köpmän som hos påven i Rom, begravd i Varnhem. En annan är brännvinsgrevinnan Eva Ekeblad, dotter till

Magnus Gabriel de la Gardie, hade Mariedals herresäte, bidrog till potatisodlingens genom-brott, invaldes i Vetenskapasakademien 1748.

Bland dagens skaraborgare i boken finns programledaren Lotta Bromé som fått Stora

Radiopriset 4 gånger. Christer Ulfbåge, TV-sportens kommentator för bland annat skidskytte. Sören Holmberg, professor, his-toriker och politisk kommentator – välkänd från många valrörelser. Och – inte minst – Carl Berglund från Vättak som skapade Centerpartiet!

Osttillverkningen uppmärksammas förstås. Mycken ost har gjorts i Skara sedan 1500-talet. Boken berättar om Sivans ost, hennes tillverk-ning, torghandel i Vara och diplom.

Vi läser Världens Skaraborgare och känner igen de flesta personerna. Stolta kan vi vara över att i själ och hjärta känna skaraborgs-andan. Även för andra är boken en intressant och mycket underhållande läsning. Ge bort Världens Skaraborgare! Men roligt är också att äga den själv.

Världens Skaraborgare är utgiven av Länsförsäkringar i Skaraborg.

Lisa Falk och Clara Berglund

tidningen c. 29

mEd cENtErpArtIEt lANdEt ruNt

c.sverige!

Eksjö-modellen förnyade C-gruppeninför valet 2010 gjorde centerpartiet i eksjö en strategisk värvningskampanj. satsningen gav framgång. i valet 2010 ökade centerpartiet med ett mandat och fyra av de nyrekryterade valdes in i kommunfullmäktige.text oCh foto: inger freDriksson

– VI VIllE INtE sIttA mEd sAmmA NAmN, dessutom fyra år äldre, en gång till, förklarar kommunalrådet Lennart Bogren.

Redan i juni 2008 började kretssty-relsen därför att fundera över den kom-mande laguppställningen inför valet 2010. Styrelseledamöterna gav sig själva i uppdrag att ta fram fem namn i utvecklingsbar ålder. De valde ut personer som de trodde på och som redan var aktiva i olika sammanhang.

– Vi ringde runt och bjöd in. Jag trodde att folk skulle lägga på, när de fick höra vad vi ville, men vi underskattade intresset för poli-tik, säger Lennart.

ANNIE VAr mEd

En grupp om 25–30 personer bjöds in till ett möte med god mat. De kommande mötena planerades efter deltagarnas intressen och innehöll träffar om kommunen och lands-tinget. Annie Lööf var med på en träff och landstingsrådet Rune Backlund vid en annan. Senare bjöds deltagarna in till de vanliga gruppmötena.

– Jag fick frågan om att bli medlem, säger Frank-Johan Ahlberg, som den här kvällen när tidningen C. besöker Eksjö kommer att bli vald till kretsordförande. På plats finns även Annelie Hägg, Emeli Olaison, Ida Amrén, Stellan Jonsson och Sonny Kongseryd av det nya gänget samt Lennart Bogren och Östen Jonsson från det gamla.

VäckA INtrEssEt

Centerpartiets tanke var att väcka intresset för politik och samhällsarbete och att man därefter skulle erbjuda ett medlemskap som ger inflytande över politiken. Som medlem-mar skulle de få frågan om de ville kandidera för att få ännu mer inflytande. Flertalet i grup-pen ville mer. En del ville ha en plats ”långt ner på listan”, andra ville ta plats ordentligt.

Valberedningen gjorde ett gediget grundar-bete med intervjuer för att se hur mycket kan-didaterna var beredda att satsa. Därefter lyfte man fram de nya namnen till andra, tredje och fjärde plats.

– Det är viktigt att det finns olika namn på listan. Alla namn drar sina egna röster, säger Lennart.

Frank-Johan kampanjade per cykel i Mariannelund med omgivning och knackade dörr. Det gav både kaffe och röster.

Centerpartiet i Eksjö gick stärkta ur valet 2010 med ökat väljarstöd, närmare 23 procent, och ett nytt mandat. De nya ledamöterna har fått uppdrag i beredningar och styrelser.

förutbEstämd bIld AV polItIk

I dagarna dras nästa omgång igång. Då ska ”nykomlingarna” svara för en del av

rekryteringen. Det finns redan personer som själva hört av sig och vill vara med.

– Många har en förutbestämd bild av hur politik är. Det var mycket intressantare och mer engagerande än jag trodde, säger Emeli.

– Det som inspirerat mig, säger Sonny, är det stora engagemang och den energi som finns kvar hos dem som varit engagerade så länge.

– Vi har mötts av en vilja att förklara och de som varit med tidigare har haft tålamod med oss. Det har varit lätt att komma in, tillägger Stellan.

Modellen att förnya C-gruppen har fungerat alldeles utmärkt i Eksjö, där Centerpartiet närmast alltid varit med i majoriteten. Men de tror att modellen att rekrytera nyckelpersoner och ge dem förtroende och samhällsengage-mang fungerar överallt.

Kärnan i centergänget som förnyade i Eksjö. Från vänster: Frank-Johan Ahlberg, invald i kommunfullmäktige, Ida Amrén, ersättare i kommunfullmäktige, Sonny Kongseryd, ersättare i kommunfullmäktige, Emeli Olaison, ersättare i kommunfullmäktige, Stellan Johnsson, invald i kommunfull-mäktige, och Annelie Hägg, invald i kommunfullmäktige. Samtliga har fått uppdrag som ordinarie eller ersättare i styrelser, beredningar eller råd.

fAktA ”så gjorde vi”

• Inventerade

• Bjödintillstartmöte

• Genomfördeträffar

• Följeruppmednyomgång2012

30 tidningen c.

c.kolumn

Har kapitalismen gjort sitt?det verkar vara poppis att racka ned på ”marknaden”. våra stora vinstdrivande tidningar fyller spalt efter spalt med otäcka direktörer som tjänar många miljoner.

dEN NuVArANdE VäNstErlEdArEN Sjöstedt attackerar i riksdagen i januari de ondsinta riskkapitalisterna som ”ska göra sig en rejäl hacka”. Vänsterdebattören Johan Lönnroth rycker i februari ut och förutspår kapitalis-mens undergång.

mEN dEt fINNs också en annan verklig-het. Staffan Lindberg publicerade nyligen i Aftonbladet ett stort reportage om Nordkorea från insidan. Ett land som förskonats från den kapitalism, de börsbolag och den globalise-ring som härjar här hos oss.

I trEmIljoNErstAdEN pyoNgyANg är såväl affä-rer som reklam helt frånvarande. Istället finns tavlor med regimens slagord: Framåt! Odla åkrarna! Döda fienden!

ElbrIst rådEr sEdAN många år. Pyongyang lig-ger mörk och svart. Vid en övervakad biltur utanför huvudstaden ses överallt människor som rensar de öde vägarna från snö och is för hand – med kvastar, hackor och hammare. Tidigare år har situationen varit än värre där miljoner människor dött i svält.

NAturlIgtVIs VIll INgEN sVENsk debattör ha det som i Nordkorea. Men det finns ändå skäl att tänka efter när de stora dreven mot kapitalis-terna drar fram som värst.

kommEr VI Att få dEt bättre om vi avskaffar kapitalismen? Om vi förbjuder vinsterna? Om vi sluter oss mot omvärlden?

EllEr kAN VI sE måNgfAldEN i marknadsekono-min som en positiv kraft? Som i samspel med demokratin och politiken kan bana väg för en hållbar utveckling?

MicHAeL ArtHurssonpartisekreterare

Fo

to

: Po

nt

us Jo

ha

ns

so

n

Företrädare från Centerpartiets systerpar-tier i Vitryssland, Bosnien och Hercegovina, Burk ina Faso och Malawi samlades i Stockholm för att diskutera utmaningar för framtiden.

– Seminariet är vårt sätt att bidra med internationella vinklar till Framtidsbygget, och ett bra exempel på mötesdialog. Mötet var nyttigt ur flera perspektiv, bland annat att definitionen av liberalism inte har samma innebörd i Sverige som i Afrika eller i en diktatur, säger Catherine Isaksson, general-sekreterare för Centerpartiets Internationella Stiftelse.

Catherine Isaksson anser också att det är av stor vikt att svenska politiker har förståelse

för hur politiska beslut många gånger påver-kar andra länders förutsättningar inom exem-pelvis områden som miljö, näringsliv och migration.

Under seminariet bidrog varje land med ett aktuellt perspektiv utifrån frågeställ-ningen ”Vilka frihetsutmaningar står vi inför i

världen?”. Dagen avslutades med en paneldis-kussion med Henrik Sjöholm som moderator, Martin Ådal, Fores och talarna från respektive land.

Idéer och förslag samlades in och förs nu vidare till idéprogramgruppens första avstäm-ning i slutet av april.

Internationella tankar till Framtidsbyggetcenterpartiets internationella stiftelse och idéprogrammet Framtidsbygget arrangerade seminariet ”liberalism ur ett internationellt perspektiv” för att sätta partiets liberala värdegrund i nya perspektiv.

tidningen c. 31

annons

Förbundsstämma 2012Härmed kallas valda ombud till Centerkvinnornas ordinarie förbunds­stämma den 4­6 maj 2012. Stämman arrangeras på Sunlight Hotell i Nyköping. Enligt stadgarna är det Centerkvinno­avdelningarna som väljer ombud till förbundsstämman.

Avdelningen tilldelas ett ombud per påbörjat 20­tal medlemmar vid årsskiftet 2011/2012. Anmäl er på www.centerkvinnorna.se/anmalan

Varmt Välkomna! önskar Centerkvinnornas förbundsstyrelse

c.bryssel

Centerpartiet visar vägen för EU:s forskningKent Johansson, centerpartiets nye europa parlamentariker, hade knappt hunnit bli varm i kläderna när han tilldelades uppdraget som förhandlare för eu:s stora forsknings- och innovationsprogram, "horizon 2020" i januari.text: anna-karin nyMan

uppdrAgEt går ut på att företräda den libe-rala gruppens prioriteringar i förhandlingarna under 2012. Mindre byråkrati och mer forsk-ning för pengarna är Kents övergripande ingång. Hela700 miljarder kronor av EU:s bud-get ska spenderas på forskning och innovation under åren 2014–2020.

– Pengarna ska användas till att forska fram framtidens klimatlösningar och stärka vår konkurrenskraft så att vi har jobb och före-tagare i Europa som garanterar vår välfärd. Men också att hitta vägar till bättre hälsa, hållbar energiförsörjning och i förlängningen fattigdomsbekämpning i världen, säger Kent Johansson.

tIdIgArE rEgIoNråd

Som tidigare regionråd i Västra Götaland har Kent Johansson samlat på sig erfarenheter från forsknings- och utvecklingsområdet. Underifrånperspektivet präglar hans priori-teringar liksom medvetenhet om vad som gör nytta i praktiken.

– Här på regional nivå ser vi resultaten och effekterna av politiken i Bryssel. Det känns tryggt med Kent som förhandlare med insikt om de regionala och lokala behoven, säger Helena L Nilsson, chef för forskning och utveckling i Västra Götalandsregionen och som tidigare arbetat med Kent.

Lagförslaget om det nya ramprogrammet

Horizon 2020 lades fram av kommissionen i november 2011 och förhandlas mellan de poli-tiska grupperna i Europaparlamentet under året. Kent förväntar sig både tuffa och långa förhandlingar. För att säkerställa en stabil för-ankring i näringslivet, med forskarvärlden och de svenska intressena har Kent nyligen inlett en runda med forsknings- och innovationsbe-sök i Sverige. Den startade i Umeå och Luleå och ska under året göra nerslag i olika delar av landet. Under sina stopp besöker Kent univer-sitet, högskolor, företag, kluster och nätverk som är världsledande på olika områden. Syftet är att lyssna och ta in synpunkter.

spEtsforskNINg I hElA lANdEt

För Centerpartiet är det viktigt att pengarna går till spetsforskning i hela landet, inte bara till storstadsregionerna. Världsledande

forskning finns både på våra universitet och högskolor, men även i stor utsträckning i företagen. Ett effektivt samspel mellan dessa aktörer är nödvändigt. Det gäller att omvandla idéer genom forskning till något nytt som ger ett praktiskt värde för hela samhället. Här har EU-pengarna en viktig funktion att fylla. Få vet till exempel att Skype delvis är utvecklat med forskningspengar från EU.

Centerpartiet och den övriga liberala grup-pen i Europaparlamentet driver linjen att forskningsmedlen ska fördelas både utifrån förmåga och behov i olika regioner, garantera mångfald, ge utrymme för både stora och små projekt, liksom att flexibiliteten i systemet säkerställs. På andra sidan står krafter som driver fler pekpinnar och ovanifrånstyrning.

– Det finns starka intressen och konflikter i detta. Därför är det så viktigt för mig att förank-ra Centerpartiets linje och få synpunkter från så många olika håll som möjligt. Det står helt klart för mig att det nya forskningsprogrammet måste ha enklare regler och vara mer flexibelt än sina föregångare. Det gäller inte minst för att små och medelstora företag ska kunna vara med i större utsträckning. Det är bedrövligt att det idag kan ta flera hundra dagar att ansöka och få beslut om projekt. Vi måste få färre for-mulär och mer forskning och innovation för pengarna helt enkelt, säger Kent Johansson. Följ Kent på bloggen: www.kentjohansson.se

Kent Johansson, Centerpartiets Europaparlamentariker

32 tidningen c.

Prinsessan Estelle går till historienden 23 februari 2012 födde kronprinsessan victoria dottern estelle silvia ewa mary och sverige kan för första gången i historien få två drottningar i rad, konstaterar centerkvinnorna.text: viktoria saxby

dEt VErkAr som Att hoVEt är mer modernt än resten av samhället. Vilket säkert både rojalister och republikaner kan enas om ter sig aningens ironiskt. De som kritiserar monarkin brukar argumentera att det är ett förlegat, odemokratiskt system som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Ändå verkar hovet kom-mit längre än det ”moderna” samhället vad gäller jämställdhet. Det ser ut som att Sverige och Europa kommer att se fler kvinnor som drottningar och statschefer innan vi ser något större antal kvinnor som folkvalda regerings-chefer eller på andra ledande maktpositioner. Varför är det moderna Sverige och Europa fortfarande mindre jämställt än hoven?

62 kVINNor och 930 mäNKvinnor är underrepresenterade på maktpo-sitioner och så även i våra historieböcker. I fyra granskade läroböcker i historia namnges sammanlagt 62 kvinnor och 930 män. Vad ger det för verklighetsuppfattning av vad eller vem som är viktig och har åstadkommit något i historien? Varför får historieböckerna se ut så här? De borde skildra hela befolkningens historia.

Prinsessan Estelle kommer med all säker-het stå med i framtidens historieböcker, vare

sig hon får en bror eller inte, men vi vill inte vänta med att lägga till ytterligare en kvinna i historieböckerna.

Centerkvinnorna kräver att redan dagens flickor och pojkar ska få genusgranskade historieböcker. Undervisningsmaterial, läro-planer och kursplaner ska vara granskat ur ett genusperspektiv, och medveten pedagogik ska användas i förskolan, grundskolan, gym-nasiet och högre utbildningar för att bryta könsnormer.

Både män och kvinnor finns i historien, även om kvinnor inte haft tillgång till makt på samma villkor som män. Det skulle gynna alla att få höra mer om historiens kvinnor. Då skulle vi få höra om fler kvinnliga regenter som i praktiken regerat i den svenska historien, men inte syns i senare tiders historieskrivning där utgångspunkten varit att männen regerat. Dick Harrisson, historieprofessor från Lunds universitet, skriver på SvD.se: ”Många rege-rade vid sina mäns sida. Drottning Margareta efterträddes av Erik och Filippa. Det var Filippa som var ordförande för riksrådet, ansvarig för skatteväsendet, utrikespolitiken – och fungerade som kung.”

Det utpräglat patriarkala tänkandet kring tronen utvecklades med den moderna statens

framväxt i Sverige under 1600- och 1700-talen, då kungamakten blev institutionaliserad. Det gick ut över drottningarna, som förlorade sitt inflytande. De som försökte få makt blev bokstavligt talat idiotförklarade, som Gustaf II Adolfs änka, när de ville vara med och bestämma. Denna moderna patriarkala ord-ning formaliserades i lagtext genom 1810 års successionsordning, där kvinnor inte längre fick ärva tronen, förklarar Dick Harrison.

kVINNors hIstorIA

Centerkvinnorna kräver att vi ska få läsa om kvinnors historia. Vi hoppas också att sam-hället ska bli lika modernt som hoven så att fler kvinnor får bli folkvalda statsministrar, premiärministrar och presidenter. Eller VD-ar, styrelseordföranden, officerare, akademileda-möter, astronauter och Nobelpristagare. Då kommer småflickor som börjar skolan kunna se att de också har chans att sätta avtryck i samhället. Kanske det kommer att stå om dem själva i framtidens historieböcker? Det vill vi kunna läsa om, både i dagens och framtidens historieböcker.

källor: svD, tt, nationalenCykloPeDin, reger-

ingsforMen oCh suCCessionsorDningen

fo

to

: k

un

ga

hu

se

t.s

e

tidningen c. 33

Centerstudenter kallar till årsstämmaCenterstudenter hälsar alla medlemmar välkomna till årets stämma i Stockholm den 20-22 april. Anmäl dig senaste den 8 april på centerstudenter.se, och glöm inte att betala årets medlemsavgift i god tid innan dess. I deltagaravgiften på 400 kronor ingår din resa, mat, boende samt stämmobankett. Alla resor bokas av generalsekreteraren.

Vad vill du diskutera på stämman? Skicka in motioner senast den 16 mars till centerstudenter@centerpartiet.se. Från och med den 13 april är alla inkomna motioner tillgängliga på hemsidan för den som vill förbereda sig inför mötet.

CUF siktar på napp i rent vattenmEd EN stor dos humor och skön jargong vill Centerpartiets ungdomsförbund sätta proble-matiken kring vattenmiljön i fokus. Den nya kampanjen ”Centrum” presenteras i serietid-ningsformat på ett lätt och intressant sätt. Följ huvudfigurerna Oskar, Unikorn, Dotcom, Elizabeth och Affe som hamnar i situationer där de synliggör problem med utsläpp av konst-gödsel, klorin och oljeläckage kontra vårt allas

livsviktiga behov av vatten. Hanna Östberg som är informationsansvarig i

CUF förklarar bakgrunden till kampanjen: – Vattenmiljöfrågorna påverkar oss alla. Det

är dags att lyfta frågorna, börja prata och dis-kutera hur vi vill ha det nu och i framtiden. Vi i Centerpartiets ungdomsförbund har därför tagit på oss denna uppgift för att rätten till rent vatten borde vara en självklarhet och en skyldighet.

uNdEr jANuArI och fEbruArI har ett femtontal kretsar gått momspromenader för att under-söka om och hur den lokala restaurangbran-schen har agerat på sänkningen, bland annat i Västerås, Örebro, Vilhelmina, Rönninge och Norrköping. I Säffle har flera centerpartister varit ute och träffat restaurangägare.

– Vi blev väldigt väl mottagna och fick flera positiva signaler av restaurangägarna, säger Birgitta Edvardsson Kyrk, vice ordförande i Centerkvinnor i Långserud i Säffle kommun. Ett allmänt intryck är till exempel att den årliga prishöjningen i januari har uteblivit, att admi-nistrationen blir lättare med en momssats jäm-fört med tidigare två och, en tredje synpunkt

att det blir mindre svarta pengar i branschen. Nu uppmanar Centerpartiet fler kretsar att

momspromenera och besöka lokala restau-ranger för att kartlägga hur momssänkningen har påverkat verksamheten. En större utvär-dering kommer också att göras på regeringens uppdrag av tre myndigheter:• Konjunkturinstitutet ska följa utveck-

lingen av priser, löner och sysselsättning i branschen.

• Skatteverket ska motverka fusk med moms och andra skatter.

• Myndigheten Tillväxtanalys undersöka effekter på bland annat nyföretagande och hur företag i branschen klarar sig över tid.

fAktA om restaurangmomsen

• Den1januari2012sänktesmomsenfrån 25 till 12 procent på restaurang- och cateringtjänster (exklusive alko-hol). Momsen blir därmed densamma på mat som äts på plats och mat som tas med (take away). Den sänkta mom-sen gäller dock inte alkohol.

• Regeringenräknarmedattreformenkan skapa cirka 6 000 nya jobb, medan branschen räknar med att momssänk-ningen kan ge upp till 10 000 nya jobb.

Promenera för momsenden halverade momsen inom restaurang-branschen infördes 1 januari med syfte att skapa en positiv spiral med sänkta priser, ökande antal gäster och därmed behov av nyanställningar. nu är det viktigt att det finns ett tryck på restaurangägare att faktiskt visa på förändringar som följd av sänkningen.

I januari gick Annie Lööf och Eskil Erlandson på momspromenad till McDonalds i Stockholm.

Fo

to

: elis

aB

et

h Ja

ns

so

n

34 tidningen c.

Välkommen till Centerpartiets ungdomsförbunds förbundsstämmaI år går stämmAN av stapeln mellan den 17 och 20 maj i Umeå.

Förbundsstämman är CUF:s största hän-delse där engagerade medlemmar från hela landet är med och formar vår, och framtidens, politik.

Under stämman kommer en rad spännande förslag att behandlas och under torsdagen den 17 maj besöker vår starka partiledare Annie Lööf oss!

Årets händelse är inget som varken CUF:are eller andra centerpartister vill missa, så kom till Umeå!

för prAktIskA frågor, koNtAktA: Samuel Göranzon samuel.goranzon@centerpartiet.se 070-4528844

för frågor om mEdIA, koNtAktA: Hanna Östberg hanna.ostberg@centerpartiet.se 070-3100704

för frågor om polItIk och orgANIsAtIoN, koNtAktA: Karin Fälldin karin.falldin@centerpartiet.se 073-5021797

VI sEs!

cENtErpArtIEt VIll sättA sVErIgE på kartan som industrination igen. Den svenska indu-strin står inför stora utmaningar och behöver nya idéer och politiskt stöd för att lyckas som framgångsrik, kunskapsintensiv industri-nation. För att bredda och komplettera små-företagarpolitiken tillsätter centerpartiet ny en industripolitisk arbetsgrupp. Den kommer att ledas av riksdagsledamoten Per Åsling under rubriken ”Vilka reformer krävs för Sverige som en uthållig industrination?”. Gruppens arbete riktar in sig på fem områden: 1) Våra investeringar i forskning och utveck-

ling är i världsklass, nu gäller det att bli världsledande i att få valuta för pengarna. Vad kan vi göra för att företag ska förlägga forskning här?

2) På skatteområdet finns en del att göra för ökat incitament på entreprenörskap och innovation. Hur kan skatterna användas för

att skapa störst effekt på konkurrenskraft och jobb?

3) Vad krävs i form av incitament, skatteväx-lingar och åtgärder för att Sverige ska gå i bräschen för grön teknologi och grön energi?

4) Förbättrad infrastruktur kräver lyft inom vägar och järnvägar. Vilka finansierings-lösningar kan vara långsiktigt hållbara och realistiska? Är lösningen avgifter, privat-offentlig samverkan eller försäljning av statliga bolag?

5) Kompetensförsörjning är avgörande för ett framgångsrikt näringsliv. Ett livslångt lärande måste vara möjligt. Vi behöver också vara fler i arbetsför ålder och ytterli-gare undersöka arbetskraftinvandring som ett alternativ.

Till sommaren ska gruppens arbete vara färdigt.

Nya basutbildningar för kretsarnaCenterpartiets arbete med att ta fram en utbildningsstrategi för de kommande åren börjar ta form och ett första resultat är sju nya basutbildningar på kretsnivå.

– I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan har vi tagit fram skräddarsydda basutbildningar som är anpassade efter vårt behov av kunskap och utveckling, säger Joachim Wiberg som är utbildningsansvarig vid Riksorganisationen.

De nya basutbildningarna erbjuder en bra kunskapsgrund om Centerpartiet och vår politik, men också om hur man kan utveckla sin organisation, det politiska ledarskapet och den externa kommunikationen.

Det lokala behovet i kretsarna styr kursut-budet, och tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan i varje region kan nu varje krets skräddarsy sin egen utbildningsplan.

– Under våren kommer vi att ta fram kurs-material och utbilda interna kurs- och cirkel-ledare. Vi kommer att nyttja all den kunskap som finns inom centerrörelsen. Planen är att rulla igång med utbildningarna till hösten, säger Joachim Wiberg.

Nya ledare på gångNu stArtAr Ett mEN-

torskApsprogrAm för karriärsugna centerpar-tister. Det ska bidra till förnyelse i form av fler medlemmar som känner sig trygga i rollen som ledare i organisationen.

Intresserade distrikt har fått ansöka om och motivera sin medverkan.

Parallellt startar tre nationella program – för ungdomar och kvinnor i samarbete med sykonorganisatioerna samt för kretsar där Centerpartiet inte har något mandat i kommunfullmäktige.

– Under tio månader kommer adepter och mentorer att utvecklas tillsammans och i slutet av året ska första kullen vara klar, säger Joachim Wiberg, utbildningsansvarig vid Riksorganisationen.

Detaljerad information om varje basutbild-ning finns på Centralen. Klicka dig fram från ”Stöd & verktyg” till ”Utbildningar” och välj ”Utbildningsstrategi 2010–2014”.

Sverige som vinnande industrination

Joachim Wiberg

tidningen c. 35

korsord

lösningen är inskickad av:

NAmN ........................................................................

AdrEss ......................................................................

postAdrEss ...............................................................

skicka din lösning senast den 7 maj 2012 till:Centerkryss 1/2012centerpartiets riksorganisation, Box 2200, 103 15 stockholm

tidningen c. 35

Vinnarna i korsordet nr 4, 2011.

1 Ingrid Åsenius, Mörbylånga 2 Elis Petersson, Ingelstad 3 Nils Kristoffersson, Veberöd 4 Barbro Hansson, Strömstad 5 Gunhild Stål, Svärdsjö 6 Ingaliza Grönberg, Ockelbo 7 Christina Ivarsson, Säffle 8 AnnMarie Waldau, Kisa 9 Maj-Britt Palm, Umeå 10 Agneta Gustavsson, Flisby Vinnarna får trisslotter sända till sig med posten.

visst

hyllad

vill gär-na id-

rottarevara

hårt

virke

rike

kan manväl

kallakiruna

lätt gö-ra medeter

krama

om

sätta

igång

franskhöjdare

förr

är utsedd tillårets

makthavaresimfågel

prata vittoch brett

står vid det somska märkas

gör manpå sinabara

knän, väl?

kortför

liter

kanlätt

se rött

bröst-

socker

ärlig

stra-tegi

sagansslut

röd knölmed skarp

smakfyn dt id

kan va-ra ljus

lär-junge

tidn ingi göte-borg

hustru

aktie-bolag

50-tals-idol

blirdet som

ärkvar

troll-dom

brukaspaden

begära

bra om vikan nyttamed nöjerovfågel

centernswiki (fo-rum föri d ée r )

kallaslåt somslagit

godoch

snäll

ingenbra

kritik

ut-

spridda

vanligefter-rätt

sov-gott-

önskan

kland-ra

förr

är be-kantmed

lagan-tal

lagd påplats

sporrarforn-

romersktplagg

fem harvi (en

del etttill)

litte-rär åsna

luftaut

accep-terastor-sint

tuggarkor

typ avtrevnad

ström-

mande

finns

till

ödlaförsvar-

ets radio-anstalt

m in iskoglastad

vagn förbonde

ord iskalanmöbel-

trä

gripenhar

ingenhyfs

börjarräkningsvavel

finare

dikt

grannenord-väst

rikt-

n ing

oändligtid

rhodeisland

riktigtför-

vånad

skären

fluor

firas

18 maj

prata-de i

natt-mössan

skilja

ut

har stordel avroms

historia © svenska korsord ab

Ç

Ç

Ç Ç÷

‹⁄

⁄

⁄

÷

‹

‹

‹

‹

‹ Ç

ç

⁄

÷

÷

÷

m

S

ANNIE

VIPS

KORTSIDAN

TAMA

ERA

MI

AVE

AR

LISÖS

RENT

L

NKI

OD

jas

laser

Ö

koll

ty

unna

alp

t

ork

arom

g

s

flor

os

yl

viskapar

framtiden

ärlor

rÖjt

v

åsa

e

r

i

ola

uarda

a

ad

maramÖ

sl

i

jurist

enat

Öga

ankor

nto

bra

enformig

unison

tona

darra

radera

vårparti-

ledaregaveln

värnarann iespeci-

ellt om

bädd-jackatrea iskalan

liter plantyplåta

någonfå

sås förtill-växt

stortvaru-hus

fogligatitt och

tätthar

starka

m indrear-

tikel

skolahermods

köpte1965

väder-streckgenom-

gång

gö r juberöm-mande

ord

svängpå sjön

förlorafästet

kan hov-slagare

väl-doft

har sittbur-

språk

genom-skinligvävnad

tätt-

ingar

anniesefter-namn

rensat

medliten

omfatt-n ing

här i värnamosocken föddes

ann ie 1983

haftpå

känn

aktuellhuvud-stad

popsalo

flickai juli

lunda-spex

kör istock-holm

at mo-

sfär

jobbaralli-

ansen

natriumhar en

nål förtråd

m isterkorthörs

kvacka

lång-

tråkig

ut-

märkt

ljudasom

färga

kanman på

mansch-etterna

rörel-se på

irland

så häl-sade

caesar

mindreavdel-n ingdoft

harann ie

utbildatsig t ill

sam-

fälld

sudda

bort

kanskära

lysande

anländefjäll-topp

hållersig

under-rättad

lockarpå

kroken

stiger ivå rträdplöts-

l igt

intebra

tvättat

vara påbenen

väl-doft

tjejeni

kåsanstor vas

brasådan

ärljusperiod

orpheidräng-

ar

görkalla

styckentjut

flitverkar

ihopmed iogt

det slå rann ie ett

stortslag fö r

grekersauroraangesytor i

sippasom

smyckaför

fattaviddenanno

dom in i

spanskhyll-n ing

john, medkänt

waldorf-hotell

om en

stund

harjazzigmusik

dämpa© svenska korsord ab

ç

ç

⁄

⁄

÷

‹ ‹

‹

‹

‹ ‹

Ç Ç

‹«

ւ

⁄

⁄

÷

÷

›

EN tIdNINg fråN cENtErpArtIEtnummer 1/2012 Posttidning B returadress: centerpartiets riksorganisation. Box 2200, 103 15 stockholm

politik • ekonomi • offentliga affärer

Just nu i Sverige.Just nu i Sverige.

50%RABATT

SvARSkoRT

Erbjudandet gäller t o m 2012-04-30. Du för binder dig inte till något utöver dina 15 veckor. All information såsom namn- och adressuppgifter behandlas med hjälp av modern informationsteknik och lagras hos Dagens Samhälle. Uppgifterna används för att fullgöra kundrelationen och informera om Dagens Samhälles övriga produkter och tjänster. Kundtjänst: 08-452 73 10 eller kundservice@dagenssamhalle.se

Ja tack! Jag vill läsa Dagens Samhälle i 15 veckor för endast 189 kronor, exkl moms 6%. Ord pris 378 kronor. Fyll i och skicka in svarskupongen, faxa på 08-642 30 13 eller svara på www.dagenssamhalle.se/c

FörEtAg/orgAniSSAtion

nAmn

ADrESS

poStnr poStort

EpoSt

FAkTuRERingSAdRESS: (om AnnAn än lEvErAnSADrESSEn, Fyll i nEDAn)SkickA TidningEn hiT:

Ev FörEtAg/orgAniSAtion

nAmn

ADrESS

poStnr poStort

EpoSt

Dagens SamhälleSvarspost 204 502 68110 17 Stockholm

Frankeras ej.Dagens Samhälle

betalar portot.

Klipp ut och skicka in redan idag!

180

Som politiker förväntas du ha överblick över det mesta. Du ska både värna om allas vår framtid och dessutom kunna stå till svars för ekonomin när välfärden handlas upp. Dagens Samhälle är den enda affärstidning som hjälper dig att hålla koll på politik, ekonomi och affärer i det offentliga Sverige. Inte så konstigt att 80 procent av alla fullmäktigeledamöter läser oss och att vi är den mest citerade tidningen i lokalpress.

Pröva ett nytt verktyg! Läs Dagens Samhälle varje torsdag till frukosten i 15 veckor. Just nu betalar du som läser C. bara 189 kronor. Fyll i och skicka in svarskupongen, faxa på 08-642 30 13 eller svara på www.dagenssamhalle.se/c

vindannons C..indd 1 2012-03-14 21.20