Västsahara utnyttjas av EU Avtalet mellan EU och Marocko går ut i slutet av februari i år och starka krafter inom EU kämpar för ett fortsatt avtal.– Det tragiska är att folket i Västsahara inte får ta del av fördelarna av fisket, säger Carlos Ruiz Miguel, professor i interna-tionell rätt vid universitetet i Santiago de Compostela.Sverige är ett av de få länder i EU som har en riktigt kritisk hållning i avtalsfrågan.

Internatio-nella linjer lockar

Hälsovårdare får ersätta svenskspråkiga psykologerPatienterna är många, köerna långa och tele-fonbetjäningen obefint-lig. Så ser läget ut när man som som studeran-de ringer till Student-hälsan för att beställa tid till en psykolog. Är man dessutom svensk-språkig är läget i det närmaste hopplöst. Stu-denthälsan har för

tillfället inga svensk-språkiga psykologer att erbjuda, vilket leder till att studenterna skickas till en hälsovårdare is-tället. Smocka har talat med en av de drabbade.

”Jag undrar hur de gör med personer som på riktigt ligger i kär-ret”. s. 3

Onsdag 9.2.2011

I dag-8 grader

I morgon-9 grader

EU fiskar smutsigt i Västsahara.

Åländskt vraköl korkades

Läs mera på

Smarttelefoner attackerasDe som äger en smarttelefon får börja vänja sig vid att attacker mot telefonerna kommer att öka. Mas-kar som tar sig in i telefonen via applikationer finns redan och kom-mer inte att minska i framtiden. s. 5

I måndags provsmakades en av världens äldsta ölsorter i Otnäs. Ölet har legat på havets botten i över 150 år. Just nu undersöks ölets sammansättning och man hoppas på att kunna framställa nya läkemedel utgående från forskningsresultaten. s. 5

Ett kontroversiellt fiskeavtal mellan EU och Marocko utnyttjar Västsaharas rika fiske-vatten.

Ansökningstiden för de in-ternationella utbildningspro-grammen på universiteten och yrkeshögskolorna är i full gång. Programmen är popu-lära både bland utländska och finländska studerande och Åbo Akademi har redan nu fått fler ansökningar än vid den här tidpunkten förra året.s. 5

Europaparlamentarikern Carl Haglund skulle vilja att även Finland gjorde mera innan läget i området förvärras. – Det finns risk för att det blir en väpnad konflikt. Flyktinglägren är fulla med frus-trerade, unga människor som vill ha en förändring. s. 3-4

Svårt. Det är besvärligt att få mentalvård på svenska.

Det är svårt för svensk-språkiga studenter att få mentalvård på sitt modersmål. Studenter-nas hälsovårdsstiftelse har bara hälsovårdare att erbjuda dem som behöver hjälp.

Den aktiva får som-marjobbDet gäller att vara snabb i vändningarna då du söker som-marjobb. Platserna är många, men så är även de sökande. I dagens läge är det också lätt att åka utomlands, något som kan vara en god erfarenhet och ge fördelar längre fram i livet. På sidan tre ger Smocka tips på hur du kniper den bästa arbets-platsen i sommar!

Hur dåligt måste man må innan någon reagerar? s. 2Ledare

Vädret i Helsingfors

Chefredaktör och ansvarig utgivareLars Lundsten

Journalistisk chefAnnica Lindström

ProducenterHeidi Hendersson, Bianca Holmberg

Redaktörer och fotograferSofia Ekstam, Isabella Mattsson, Sonja Schalin, Andreas Andersson, Fanny Fröman, Annina Suom-inen, Elisa Makarevitch, Thomas Silén, Elisa Häggström, Christina Parviainen, Hanna Nordenswan

Layout Hanna Rönnqvist, Sofia Ekblom, Julius von Wright

SHVS uppfyller inte studerandenas behov

Christina Parviainen

WEB

BKLI

PP

VECK

ANS

SAM

TALS

ÄMN

EN 9.2

får vi veta resultatet av förra årets stora toppmöte om Östersjön. Toppmötet Baltic Sea Action Summit hölls i fjol och där kom deltagarländerna överens om vilka åt-gärder som borde vidtas för att förbättra läget i Östersjön. Resultaten offentliggörs i Helsingfors i morgon klockan nio. Bland talarna märks president Tarja Halonen och statsminister Mari Kiviniemi.

får Soc&kom besök av dr Susana Aguilar Fernández från universitetet Complutense i Madrid. Aguilar Fernández håller en föreläsning i dag klockan 9-12 i rum 234. Äm-net är Environmental Policy and the Sustainable Devel-opment Strategy in the European Union. I morgon, 10.2, berättar Aguilar Fernández om sina forskningsintressen vid ett seminarium i sal 219 klockan 14-16.

diskuterar partiordförandena Finlands Europapolitik vid Helsingfors Universitet. Mari Kiviniemi (C), Jyrki Katainen (Saml), Jutta Urpilainen (SDP), Anni Sin-nemäki (Gröna), Stefan Wallin (SFP), Paavo Arhinmäki (VF) och Päivi Räsänen (KD) deltar. Diskussionen leds av Suomen Kuvalehtis chefredaktör Tapani Ruokanen.

Helsingfors Universitets FestsalFabiansgatan 33 kl. 10.00

DAG

ENS

FRÅG

A

LEDA

RE2 OPINION Onsdagen den 9 februari 2011

Att få god hälsovård borde vara en självklarhet i en välfärdsstat som Finland. Att få vård på sitt eget modersmål borde också vara en självklarhet. Men tyvärr är det inte det.

Då Anna* ringde till Stu-denternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) för att boka tid hos e psy-kolog fick hon svaret att SHVS inte har någon svenskspråkig psykolog att erbjuda. Ingen i tidsbeställningen talade heller svenska. Som tur är talar Anna även finska.

Men det är inte alla som kan finska så pass bra att de klarar sig på språket, speciellt inte i en situation som gäller så svåra sa-ker som ens mentala hälsa. Man klarar inte av att tala om så här svåra saker på sin skolfinska.

Anna berättar att hon varit hos en hälsovårdare som kan svenska, men inte tillräckligt bra. Anna har skickats till samma hälsovårdare två gånger. Förra

gången Anna besökte henne hade hon velat byta till finska eftersom hon tyckte att hälsovårdaren inte

kunde svenska tillräckligt bra.Detta har även jag upplevt.

Inte bara hos läkare, utan över-allt, till exempel i butiken. Man ser på försäljarnas flaggor att de talar svenska. Då antar man ju att man även får bra betjäning. Det är inte sällan jag ställer en fråga på svenska och får något mumlande svar. Ofta svarar jag att vi kan ta det på finska också. Men det är inte alla i Finland som kan göra det.

Det är redan en stort steg att kunna medge för sig själv att man behöver hjälp av en utom-stående. Hur många studerande är det som har låtit bli att ringa när livet känns svårt, bara på grund av att de inte klarar av att lätta sitt hjärta på finska? Måste man diagnostiseras med ett akut mentalt problem för att få tala om sina problem på svenska?

Och vad hör man sedan när man tagit det där stora steget, lyft på luren och knapprat in numret till SHVS mentalvård? Jo, att kön är lång. Och efter 20 minuters köande bryts samtalet. Det fick Smocka vara med om. Ingen kunde svara på vårt sam-tal. Nu var det inte på riktigt. Men tänk om någon verkligen behöver hjälp och får luren i örat?

SHVS har även en krisjour man kan ringa till. De betjänar en på vardagsmorgnarna mellan klockan 8 och 9. Om man inte krisar just under den timmen och dessutom kommer fram i te-lefonkön kan man ty sig till Hel-singfors, Esbo och Vanda stads krisjour som betjänar dygnet

runt. Så egentligen är det kom-munernas uppgift att sköta om krishjälpen till studenterna.

Flera personer, mig inräknat, har sagt att de nog talar på ett annorlunda sätt om de märker att läkaren, eller vem som helst som de besöker, inte talar så bra svenska. De börjar tala ett enk-lare språk med enklare ord, nå-got som ibland kan påverka diag-nosen negativt. Även den andra parten kan tala ett enklare språk, helt enkelt för att han eller hon inte klarar av ett mer komplice-rat språk med sin skolsvenska. Också det här kan påverka resul-tatet av läkarbesöket.

Så skall det inte vara. Alla stu-derande skall oberoende av språk kunna få den hjälp de behöver. Språket skall definitivt inte vara ett hinder för att söka hjälp.

*Anna heter egentligen något an-nat.

”Partiets problem är att bakom den bullrige men karismatiske Soini finns inte så många andra mediala ansikten eller kända politiker. I dagläget misstänker jag att Sannfinländarna får svårt att hitta folk till alla riksdagsplatser partiet skulle få om opinionsmätningen slår in.”

Aftonbladets Wolfgang Hansson bloggar om Sannfinländarnas höga opinionssiffror inför riksdagsvalet i Finland.

”Det här skulle ge vanliga vitryssar en möjlighet att se hur världen ser ut utanför landets gränser och därmed ta bort en del av stinget av Lukasjenkas propaganda. Genom att ta bort visumkravet skulle EU och Norge visa att Vitryssland är en naturlig del av Europa.”

Vitrysslandsexperten och bloggaren Martin Paulsen förespråkar att ock-så vitryska medborgare skulle få visumfrihet inom Schengenområdet.

Är du rädd för att drabbas av datorvirus?

Jo (62 procent)

Nej (35 procent)

Vad är datorvirus? (3 procent)

Röster totalt: 78

Gå in på smocka.fi för att svara på dagens fråga. Just nu undrar vi om du är nöjd med den svenska servicen på Studenternas hälsovårdsstiftelse.

Hur många stud-erande är det som har låtit bli att ringa när livet känns svårt, bara på grund av att de inte klarar av lätta sitt hjärta på finska?

9.2

10.2

10.2Alla studerande skall oberoende av språk kunna få den hjälp de behöver. Språket skall de-finitivt inte vara ett hinder för att söka hjälp.

möter de finska lejonen Ryssland i ishockeyturnerin-gen LG Hockey Games i Stockholm. Turneringen pågår 10–13.2 och är en av fyra som ingår i Euro Hockey Tour. Länderna som deltar är Finland, Sverige, Ryssland och Tjeckien. Sändningen från matchen Finland-Ryssland börjar klockan 18.45 på MTV3.

Läs mera på

Anna* hade under en lång tid haft negativa tankar, och till slut ringde hon till SHVS för att få profes-sionell hjälp. Anna ringde till SHVS för att få en psy-kologtid, men fick istället en tid till en hälsovårdare som hon besökt förut och som enligt henne talar knagglig svenska.

I växeln fick Anna ett nekande svar då hon frå-gade om hon kunde tala svenska med någon, och ombads i stället tala finska. Till en finskspråkig psy-kolog hade Anna fått tid samma vecka. På svenska hade hon fått en tid till en svenskspråkig hälsovårda-re följande vecka. Någon svenskspråkig psykolog fanns inte.

– Jag undrar hur de gör med personer som är i vär-re situationer, säger Anna. Sådana som är i kärret på riktigt.

Hon blev uppmanad att ringa tidsbeställningen till mentalvårdens mottag-ning om hon ville tala med en svenskspråkig psyko-log. Då Smocka försökte ringa numret som Anna fick stod vi i kö i 20 minu-ter. Det är den maximala kötiden, efter det avbryts samtalet.

– SHVS är de som bor-de vara närmast oss. Det känns som om man inte har någon att ty sig till, om de inte svarar. Man kan känna sig ganska ned-slagen om det inte är nå-gon som svarar när man behöver hjälp, säger Anna.

Mentalvården har tids-

beställning mellan klock-an nio och elva på morgo-nen, en tid då de flesta har föreläsningar eller är på jobbet. Kvinnan i tidsbe-ställningen sade att det är långa köer och att hon inte visste när Anna kunde få en tid. Om det inte var ett akutfall skulle hon börja från en hälsovårdare. Även de som talar finska börjar i de flesta fall hos en hälso-vårdare som bedömer hur man skall fortsätta vården.

– Det finns självtest på SHVS nätsidor. Där

får man läsa om var man ligger jämfört med andra studerande. Men även om man ligger inom vissa gränser, kan det ändå kän-nas tuffare än vad de känns för någon annan, säger Anna.

Självevalueringstester-na finns endast på finska. Även hälsodatabanken, där man kan läsa artiklar om hälsa och olika sjukdomar, finns bara på finska.

Smocka har varken fått kontakt med den ledande överläkaren för mental-vården på SHVS eller HUS sekreterare för soci-alpolitiska ärenden.

text: Christina Parviainensmocka.fi@gmail.com

*Anna heter egentligen något annat. Hör samtalet som Anna ringde till SHVS på Smocka.fi.

Svårt få psykologhjälp på svenska

Misshandel. En busschaufför blev misshandlad på Elielplatsen förra lördagen.

SHVS är de som borde vara närmast oss. Det känns som om man inte har någon att ty sig till, om de inte svarar.

NYHETER 3Onsdagen den 9 februari 2011

•Köerna är långa, men man får tider inom gränserna som vårdgarantin kräver, alltså tre veckor.

•De första fem besöken hos mentalrådgiv-ningen på SHVS är gratis.

•Mottagning med psykolog, psykiatrisk socialarbetare samt psykiatrisk sjukskötare efter den första rådgivande besöksperioden kostar 4 euro per gång. Besök hos psykiater kostar 6 euro.

•SjälvevalueringstesterfinnspåfinskapåSHVSwebbplatswww.yths.fiSH

VS m

enta

lvår

d

På Arbets- och närings-byråns webbplats finns allt för den som vill jobba i sommar. Där finns infor-mation om att söka jobb i allmänhet, cv-registrering på nätet och otaliga länkar. Arbets- och näringsbyrån

hjälper dig om du kör fast i dina försök. Kolla också i tidningar och prata med släktingar. Städer, kom-muner och församlingar har ofta många sommar-arbetsplatser att erbjuda. Det lönar sig alltid att kol-

la läget med arbetsplatsen där du vill arbeta.

Att finslipa sin cv är också viktigt. Ett välskri-vet cv ökar chansen att få arbete. Det lönar sig att i sin cv fokusera på relevant information. Om du söker

Sommarjobb eller praktik, utomlands eller i Finland?“Vad ska du göra i sommar?” är en fråga som de flesta hör på vårvin-tern. En fattig studerande tjänar gärna en extra slant – det gäller alltså att söka sommarsysselsättning.

Det är svårt att få en tid till läkare på SHVS. I synnerhet om det handlar om en psykolog och man vill tala svenska.

1. Ja, elektroniskt genom att skicka mejl och fylla i blanketter. 2. Nej. 3. Jag tar ledigt och njuter av livet.

1. Har du sökt sommarjobb i år och på vilket sätt?2. Har du fått något jobb ännu?3. Vad gör du om du inte får jobb?

GAL

LUP

Adam Pillkey

arbete som städare ska du berätta om den utbildning och erfarenhet som är re-levant för det, inte om din magisterexamen i ekono-mi. Lägg gärna till en bild på dig själv.

Om du inte får ett arbete kan du alltid söka arbets-praktik. Det är ett bra sätt att få direkt erfarenhet av arbetslivet, och har du tur blir du anställd efteråt. Det går bra att själv söka praktikplats men du får

också hjälp av till exempel Arbets- och näringsbyrån. Under praktiktiden är du berättigad till arbetsmark-nadsstöd och under vissa förutsättningar även er-sättning för uppehälle.

Om du vill söka dig ut-anför Finlands gränser finns många alternativ. Allmän information om ar-beten utomlands hittar du på Arbets- och näringsför-valtningens webbplats. Är du finländare kan du arbeta

i ett EES-land med samma rättigheter som dess öv-riga medborgare. Tänker du jobba i ett land som står utanför EES krävs det ett arbetstillstånd.

text och bild: Annina Suominensmocka.fi@gmail.com

1. Ja, på nätet och jag tänker ännu ringa olika företag. 2. Nej. Jag kan tro-ligtvis få ett på min pojkväns företag, men det är inget som egentligen intresserar mig. 3. Arbetar troligtvis på min pojkväns företag.

Sini Wirén1. Ja, elektroniskt. Jag har förutom att fylla i blanketter kollat upp kontaktpersoner och mejlat. 2. Nej. 3. Sätter mina sista pengar på interrail.

Minerva Peijari

4 FEATURE Onsdag den 9 februari 2011

1884 1912 1956 1956-1969 1973

Spanien tilldelas Västsahara vid Berlinkonferensen och området får namnet Spanska Sahara.

Spanien och Frankrike gör Marocko till protektorat och bildar Spanska Marocko och Franska Marocko.

Frankrike ger Marocko självstyre, senare gör även Spanien detsamma.

Spanien ger efter konflikter uppsina besittningar i Nordafrika men vill inte lämna Västsahara.

Den beväpnade gruppen Polisario Front bildas för att motarbeta den spanska närvaron i Västsahara.

– Varför tvingar inte EU Ma-rocko att uppfylla sina skyldig-heter?

Det här undrar Carlos Ruiz Miguel, professor i internatio-nell rätt vid universitetet i San-tiago de Compostela. Han är på besök i Finland för att prata om ett fiskeavtal mellan EU och Ma-rocko.

Avtalet, som tecknades 2005, går ut i slutet av februari i år. Or-saken till att EU upprätthåller ett avtal som enligt FN är totalt lagvidrigt, är enligt professor Miguel rent politisk. Han säger att det i EU finns en oskriven re-gel, enligt vilken utrikespolitiken

sköts av det land som har intres-sen i det område som berörs.

– EU har misslyckats med sin utrikespolitik. Problemet är att det saknas gemensamma rikt-linjer.

Länder med inflytandeHan framhåller att Frankrike, som har en lång gemensam po-litisk historia med Nordafrika, är ett av de länder som utvecklar EU:s linje i området – en linje som innebär exploatering av Västsahara. Även Spanien, som tidigare dragit åt ett annat håll, håller med Frankrike när det gäller fiskefrågan. Spanien har

drivit på en förlängning av av-talet och innehar en stor del av fiskerätterna.

– De andra medlemsländerna tar hänsyn till att framför allt Frankrike och också Spanien har stort politiskt inflytande i EU.

Miguel menar att det fortfa-rande handlar om det så kallade ”France-Afrique”-fenomenet. Frankrike, den forna nordafri-kanska kolonialmakten, har fort-farande starka politiska intres-sen i området och vägrar släppa taget. Under kolonialväldet eta-blerades ett system med mutor mellan det marockanska styret och franska politiker. Miguel på-står att det här systemet fortfa-rande är aktivt.

– Inför Sloveniens EU-ord-förandeskap utsatte Frankrike Slovenien för hård politisk press. Frankrike ville bland annat att ordet Västsahara inte skulle fö-rekomma i officiella dokument.

Miguel låter också förstå att han har belägg för att politiker i Frankrike tar emot bidrag för sina politiska kampanjer av Ma-rocko.

I februari blir det klart om fis-keavtalet förnyas eller om Väst-saharas fiskevatten exkluderas ur det.

Underkänt för mänskliga rättigheter i MarockoEnligt FN:s resolution 15:14 har

alla folk rätt till självbestäm-mande. FN godkänner inte Ma-rockos ockupering av Västsahara och har sedan fredsförhandling-arna 1991 mellan den beväpnade gruppen Poli sario och Marocko pratat om folkval. Folkvalet skulle avgöra i fall Västsahara skulle fortsätta tillhöra Marocko eller bli en självständig stat. På tjugo år har fortfarande inget val hållits och oroligheter har flera gånger blossat upp. Marocko har bland annat genom skattelättna-der lockat sina invånare att flytta till Västsahara för att kunna påverka ett eventuellt framtida folkval. Ett flertal människo-rättsorganisationer, bland andra Amnesty, har länge engagerat sig i Västsaharas situation.

De mänskliga rättigheterna haltar även bland folket i Ma-rocko. Landet har länge styrts av samma kungasläkt. Kungen har lagstiftande makt, utnämner domare, är den största religiösa auktoriteten och äger mycket marknadsandelar i landets med-ieföretag. Inställningen bland människorättsorganisationer är att all form av samarbete med Marocko – både politiskt och ekonomiskt – är fel eftersom det understöder regimen och legi-timerar ockupationen av Väst-sahara. Fiskeavtalet mellan EU och Marocko är ett exempel. Maria Damanaki, Greklands

EU-kommissionär och ansvarig för EU:s fiskepolitik, har före-slagit att Västsaharas fiskevatten ska exkluderas ur fiskeavtalet. Hennes åsikt är ändå i minoritet i kommissionen.

Oroligheterna påverkar hela regionenCarlos Ruiz Miguel säger att an-svaret för en förändring ligger på makthavarnas axlar – både i Marocko och EU. Han drar pa-ralleller till utvecklingen i övriga Nordafrika just nu och anser att en förändring är att vänta. Verk-ningar av oroligheterna syns nu i stora delar av området. Många regimer har börjat lätta på tryck-et av rädsla för demonstrationer. I Algeriet har man till exempel tagit bort förbudet mot mötesfri-het.

– Även regimen i Marocko reagerar, frågan är vart det leder.

På frågan om det finns en lös-ning på situationen i Västsahara och Marocko svarar Miguel att den måste vara fredlig, laglig och förnuftig. Han jämför med Sudan, där folket fick rösta om självständighet för den södra de-len av landet.

– Stabiliteten bibehålls endast när folket får möjlighet att tala.

Atlanten

Marocko

Väst-sahara Mauretanien Mur

Gräns

EU-parlamentarikern Carl Haglund har länge engagerat sig i frågan om Västsahara. Han har uttalat ett stöd för Sahrawi-folket som lever i Västsahara och i flyktinglägren vid gränsen till Algeriet. Han sympatiserar även med bland annat Polisario, den grupp som försvarar Västsaha-ras intressen, även om han tar avstånd från gruppens väpnade aktioner.

Situationen i Marocko och Västsahara är inte hållbar i läng-den, säger Haglund. Det finns

mängder av frustrerade unga män i flyktinglägren i västra Al-geriet. Det är bara en tidsfråga innan en väpnad konflikt bryter ut.

– Finland gör inte tillräckligt, säger Haglund och konstaterar att EU kunde påverka nationer som Marocko genom olika po-litiska åtgärder som exempelvis handelspåtryckningar.

Ingen rätt att säga nejVarför släppte Europaparlamen-tet igenom det senaste fiskeavta-

Lagvidrigt fiskeavtal mellan EU och MarockoEtt fiskeavtal mellan EU och Marocko innebär att Marocko säljer fiskerättigheter som EU sedan fördelar mellan medlemsländerna. Rättigheterna som Marocko säljer inkluderar Väst-saharas fiskevatten, men folket i Västsahara ser aldrig skymten av pengarna.

”Finland gör inte tillräckligt”Finland borde ta tydligare ställning i konflikten kring Marocko och Västsahara och EU:s fiskepolitik, menar europaparlamentarikern Carl Haglund.

text: Hanna Nordenswan & Thomas Silén smocka.fi@gmail.com

text: Thomas Silén smocka.fi@gmail.com

let?– År 2005 hade Europaparla-

mentet inte rätt att säga nej till avtalet. Den möjligheten gavs först senare i och med Lissa-bonfördraget som trädde i kraft 2009, säger Haglund.

Fiskerättsavtalet, som det ut-formades 2005, skilde sig från tidigare avtal. EU förband sig att se till att en del av den summa som EU betalade användes för att utveckla fiskeindustrin i de länder där unionen har fiskerät-tigheter. Problemet med den här tanken, som är god i grund, är att uppföljningen har skötts sämre än den borde, enligt Haglund. I och med Europaparlamentets

ökade inflytande har översynen blivit bättre.

Men även om många inom

EU:s politiska sfär inte gillar den nuvarande situationen är det inte alltid enkelt att genomföra för-ändringar. Spanien, Frankrike och Italien har starka intressen i området. Haglund menar att dessa länders intressen är främst ekonomiska, inte politiska.

En helhetsreform av hela EU:s fiskepolitik är planerad 2013. Om denna reform kommer att spela någon större roll för det ockuperade Västsaharas framtid återstår att se.

En 2200 km lång mur delar Västsahara i två delar.

FEATURE 5Onsdag den 9 februari 2011

1974-1976 1979 1980-

19871991 2007-

2011

Spanien drar sig ur Västsahara, Marocko går in i området tillsammans med Mauretanien, stor flyktingvågöver gränsen till Algeriet. PolisarioFront inleder en väpnad kamp mot ockupa-tionsmakten.

Mauretanien och Polisario sluter fred och Mauretanien lämnar sina besittningar i Västsahara som i stället annekteras av Marocko.

Marocko bygger en mur genom Västsahara.

FN medlar fram ett eldupphör mellan Polisario och den ma-rockanska regimen.

Fredssamtal hålls i Manhasset, New York, mellan representanter för Västsa-hara och det marockanska styret.

Precis innan Västsahara avkolo-nialiserades bildades den beväp-nade gruppen Polisario i Väst-sahara. Gruppen kämpade mot Marocko med stöd av Algeriet. Många från Västsahara flydde över till Algeriet och hamnade i flyktingläger. Förenta Nationer-na inledde senare fredsförhand-lingar mellan Polisario och Ma-rocko. Förhandlingarna ledde till vapenvila mellan parterna år 1991.

Ända sedan vapenvilan har FN talat om en folkomröstning där Västsaharas folk skulle få rösta om självständighet, men en sådan har ännu inte ägt rum.

Marocko började bygga en mur igenom Västsahara år 1980. 1987 stod den 2 700 kilometer långa muren färdig och delade landet från norr till söder.

Kontakterna med Frank-rike kvarstårFrankrike var under kolonialti-den en av de starka makterna i Nordafrika. Med kolonier bland annat i Algeriet, Mauretanien, Tunisien och Elfenbenskusten kontrollerade de stora delar av området.

Sedan avkolonialiseringen har Frankrike bibehållit sina politis-ka kontakter med de forna kolo-nierna. Uttrycket ”France-Afri-que” har på senare tid kommit att beteckna det obalanserade förhållandet mellan de afrikans-ka länderna och deras forna ko-lonialmakt.

I början av 1900-talet delades Marocko upp mellan de dåva-rande europeiska stormakterna med Frankrike och Spanien i spetsen. Européerna missbruka-

de sin makt i landet, vilket ledde till att en frihetsrörelse uppstod i Marocko. Rörelsen lyckades få igenom vissa förbättringar som till slut ledde till politiskt obe-roende i Marocko. Den franska delen av landet fick sin självstän-dighet 1956, den spanska 1969.

Spanien höll kvar kolonin Västsahara, trots att både Mau-retanien och Marocko ansåg att området tillhörde dem. Organi-sationen Polisario hade bildats 1973, och var den första som motsatte sig Spaniens närvaro. Marocko annekterade Västsa-hara 1975, vilket innebar slutet på Spaniens närvaro i Afrika.

Den moderna kolonins ödeVästsahara hamnade under hela kolonialperioden i skymundan. Idag lever omkring 170 000 flyktingar i läger i öknen i väs-tra Algeriet. I modern tid har Marocko utnyttjat sina politiska kontakter till både Frankrike och Spanien för att legitimera sin, enligt FN olagliga, närvaro i Västsahara.

Utöver byggandet av muren har Marocko även sålt fiskerät-tigheterna till EU. I rättighe-terna ingår de rika fiskevattnen vid Västsaharas kustområde. I och med att Marocko kränker ett flertal mänskliga rättigheter anser många folkrättsrörelser att EU:s fortsatta nära samröre med Marocko i princip är en för-längning av det gamla kolonial-väldet.

•Huvudstad: Rabat

•Yta: 446,550 km2

•Folkmängd: 31,2 miljoner

•Statsskick: Konstitutionell monarki

•Kung: Mohammed VI sedan 1991

•Religion: Islam (98,7 %)

•Före detta fransk koloni, självständigt sedan 1956 Källor: CIA, Wikipedia, NationalencyklopedinM

ARO

CKO

•Huvudstad:AlAyun(inofficiell)

•Yta: 266,000 km2

•Folkmängd: 491,000

•Befolkning: nomadfolket Saharawi

•Statskick: Ockuperat av Marocko se-dan 1976 då Spanien lämnade landet. Gerillagruppen Polisario ses som landets representanter av FN.

•Religion: Islam Källor: CIA, WikipediaVÄ

STSA

HAR

A

•MeränenfjärdedelavdenfisksomEU:sfiskefartygtaruppfån-gas utanför EU:s vatten.

•EU tecknar avtal som ger dem rätt att ha fartyg i fiskevattenkring länder utanför EU-området.

•EU tecknade sitt första fiskeavtal med Marocko 1995.2005 slöts ett nytt, så kallat partnerskapsavtal, som ska gäl-la till slutet av februari 2011.

•Till skillnad från tidigare avtal förbinder partnerskapsavtalet även EU att öronmärka en del av den summa som betalas ut till utveckling av värdlandets

fiskeverksamhet.

•Avtalet med Marocko ger EU:s medlemsstater möjligheter att fiskaimarockanskavatten,somäven inkluderar områden utan-för Västsaharas kust. EU innehar idagslägettotalt119fiskerättervarav Spanien innehar 100.

•EU betalar Marocko 36,1 mil-joner euro varje år för fiskerät-ten.

•Spanien har ansökt om att få förlänga avtalet med ett år. Källor: EU, Fish Elsewhere

FISK

ERÄT

TER

I EU

Mutor. Professor Carlos Ruiz Miguel säger att bidrag och mutor ännu byter hand mellan franska politiker och Marockanska styret. Foto: Thomas Silén.

Västsahara- Afrikas sista koloni

text: Hanna Nordenswan & Thomas Silén smocka.fi@gmail.com

6 SISTA SIDAN Onsdag den 9 februari 2011

I måndags träffades ett forsk-ningsteam i Otnäs för att öppna en ölflaska som legat på havets botten i över 150 år. Ölet, som enligt forskarna var drickbart, kommer kanske att bryggas och säljas på nytt.

Provsmakarna bedömde det gyllengula ölet som surt och lite bubbligt. Man hoppas kunna få fram ölets ursprungliga smak. Nu undersöks ölet i laborato-rium på Statens tekniska forsk-ningscentral, VTT. Undersök-ningen kan förhoppningsvis visa vilka ingredienser ölet består av. – Det är intressant att undersöka en så här gammal dryck med den moderna teknik som finns idag. Vi undersöker som bäst hurdana jästceller det finns i ölet. Jästen är intressant eftersom vi vet att man inte riktigt visste vad jäst var på den tiden som ölet brygg-des, säger Annika Wilhelmson från VTT.

Landskapsreger ingenpå Åland hoppas på att man ska kunna ta fram ett slags recept för ölet. Det finns redan intressera-de bryggerier som vill börja pro-ducera den historiska drycken.

Det var i somras som dykare hittade både champagne- och ölflaskor i vraket av ett skepp i Ålands skärgård.

– Vi vet inte exakt hur länge

Öl från havets botten prov-smakadesNär en av världens äldsta ölsorter provsmakas sker det inte på vilken bar som helst.

skeppet legat på havets botten. Vi gissar att det förliste någon gång mellan 1825 och 1840. Nästa sommar kommer dykarna att fortsätta att undersöka vraket och då får vi kanske veta skep-pets namn och kan datera det, säger Rainer Juslin som är chef för utbildnings- och kulturavdel-ningen på Åland.

Om ölet är från början av 1800-talet kan det vara världens äldsta bevarade öl. VTT:s forsk-ningsresultat presenteras i maj. text&bild: Elisa Makarevitchsmocka.fi@gmail.com

John Londesborough försöker få fram vrakölets recept. Om allt går enligt planerna ska också andra än forskare kunna smaka på det antika ölet .

Smarttelefonerna kommer att bli måltavlorÄn så länge har smarttelefo-nerna klarat sig rätt bra undan attacker från bland annat virus-program och maskar. Vissa te-lefoner befinner sig ändå i faro-zonen och i framtiden väntas fler attacker mot smarttelefoner.

I praktiken är det applikatio-ner för Android som utgör den största faran. Vem som helst kan i princip ladda upp egna applika-tioner på Androids market, där det är möjligt att köpa eller ladda ner olika applikationer till sin te-lefon. Därmed kan kunderna av misstag köpa eller ladda ner en applikation som innehåller ett skadligt program.

Ett exempel är spelet Tap snake. Spelet visade sig vara ett spionprogram som hela tiden kördes i bakgrunden på den smittade telefonen. Program-met rapporterade dessutom var femtonde minut telefonens GPS-position till en server.

Andra telefoner som kan råka illa ut är Iphone-modeller, ifall ägaren utfört en så kallad jail-break. Jailbreak innebär att tele-fonen har tillgång till alla funk-tioner i Apples operatvisystem, även sådana som ursprungligen inte är menade för telefonen. Till exempel Iphone 3 kunde med hjälp av jailbreak använda

PÅ GÅNGH

:FO

RS

•Assembly Winter 2011 DetfinnsfortfarandebiljettertillAssembly2011iKabelfabriken 11-13.2! Biljetterna kan köpas vid dörren, med start på fredag klockan 12.00, eller på nätet. Mera information om biljettköp på www.assembly.org. Priser: 50 euro för en datorplats och 25 euro utan datorplats.

•The Queen of Hearts Internationell skönhetstävling 12.2 klockan 20.00-22.00 på Helsinki Club. Inträde 7 euro, inklusive efterfest! Mera information på www.thequeenof-hearts.fi

•Nordic Moves Streetdancetävlingen Nordic Moves går av stapeln på söndag i Böle idrottshall. Biljetter 21/11 euro,

vid dörren 25/15 euro.

•Båtar i Böle Årets båtmässa kör i gång på torsdagen i Mässcen-trum i Helsingfors och pågår fram till 20.2. Biljetter 9/13/28 euro.

•Iskonst på Högholmen Den internationella isskulpturtävlingen på Höghol-men fortsätter på torsdag och pågår fram till söndag, från klockan tio till fyra varje dag. Under den andra delen av tävlingen ska deltagarna parvis forma skulpturer med temat djurbeteende. Vinnarlaget utses på söndag. Biljetter 12 euro.

sin stillbildskamera som video-kamera.– Om en mask tar över din Iphone kan det göra allt som du kan göra med telefonen, och mera. Programmet skulle kunna förstöra och stjäla all din information, säger Mikko Hyppönen, forskningschef på informationssäkerhetsföretaget F-secure.

Hittills har Google och Apple lyckats utrota alla virus som fö-rekommit i telefoner. Orsaken till att det fram till i dag inte förekommit så mycket virus i smarttelefonerna är bland an-nat att tillverkarna är mer nog-granna och inte vill göra samma misstag som med pc-datorerna, där nya virusprogram uppstår hela tiden.

I dag är det lönsammare att försöka attackera datorer men F-secure förutspår att blickarna så småningom kommer att rik-tas från datorerna till smart-telefonerna och att de kommer att bli mer utsatta. För tillfället är den största säkerhetsrisken för smarttelefonerna ändå att de tappas eller blir stulna och att någon genom det får tillgång till personlig information.

Isabella Mattssonsmocka.fi@gmail.com

Stort intresse för de engelskspråkiga utbildningsprogrammen

Azra Arnautovic studerar International Business på Arcada.

Ansökningstiden till de engelskspråkiga utbildningarna är som bäst på gång och ansökningarna strömmar in.

Under de senaste åren har in-tresset för att studera på eng-elska ökat bland annat vid Åbo Akademi.

Åbo Akademi har ökat sitt an-tal engelska magisterprogram från sex till sju sedan förra året. Enligt Inka Lehtinen på Åbo Akademis internationella enhet beror ökningen på att mark-nadsföringen ökat samtidigt som ryktet sprider sig via de studerandes kompisar. Universi-tetet är också med i University Admissions Finland som är ett program där de internationella utbildningsprogrammen från många olika universitet samlas och marknadsför varandra.

– Vi har redan nu fått in un-gefär 400 ansökningar vilket är betydligt mer än förra året vid den här tidpunkten.

Det nyaste internationella programmet på Åbo Akademi är en IT-linje precis som många andra av de internationella pro-grammen. Alla de internationel-la programmen finns i Åbo men man planerar att också börja ett program inriktat på samhällsve-tenskap i Vasa.

– Det är bra att man nu plane-rar det här i Vasa då de interna-tionella programmen hittills do-minerats av IT, säger Lehtinen.

Också på Arcada är intresset för de engelskspråkiga linjerna stort. Azra Arnautovic från Närpes studerar första året vid Arcada på kandidatprogrammet International Business. Arnau-tovic motiverar sitt val med att det internationella i utbildning-en intresserade.

– Det här var egentligen min b-plan men jag ville utmana mig själv och studera på engelska.

Att studera på en engelsksprå-kig linje anser hon vara utma-nande men samtidigt lärorikt.

I början var det svårt med de svåra engelska termerna i affärs-språket men örat vänjer sig efter ett tag.

På Åbo Akademi är alla eng-elska utbildningslinjer på ma-gisternivå och kräver att den studerande redan har en kandi-datexamen. Det finns ändå möj-lighet för de utländska studeran-dena att gå också svenskspråkiga linjer eftersom många av dem har stora delar av kurserna på

engelska. På Arcada kan man erhålla både kandidat- och ma-gisterexamen på engelska. Det är främst utländska studerande som söker in på de tre möjliga linjerna där International Busi-ness och vård är populärast.

Många finländare väljer också att studera på engelska. En del program, till exempel de som inriktar sig på mänskliga rättig-heter, har inga motsvarigheter på svenska och de är därför po-pulära bland finländare. Många av dem som studerar på utbild-ningsinriktningar som har di-rekta motsvarigheter på svenska väljer också gärna att gå kurser på engelska. På Azra Arnauto-vics klass är bara en tredjedel finländare.

Inka Lehtinen tror att intres-set för de engelskspråkiga ma-gisterprogrammen kommer att öka ännu ett tag men så små-ningom stabilisera sig då feno-menet inte längre är lika nytt.

text&bild: Elisa Häggströmsmocka.fi@gmail.com