Teologin efter Teologin efter reformationstidenreformationstiden• På 1600-talet får den lutherska teologin På 1600-talet får den lutherska teologin

ett slags skolastisk vändningett slags skolastisk vändning– Teologi som rationella trossystem pga. Kritik Teologi som rationella trossystem pga. Kritik

mot bristande rationalitetmot bristande rationalitet– Återgång till deduktiva härledningar av de Återgång till deduktiva härledningar av de

kristna dogmernakristna dogmerna– Ny betoning av den teologiska metodens roll – Ny betoning av den teologiska metodens roll –

Luther och Calvin mera skriftteologerLuther och Calvin mera skriftteologer– Ny vändning mot filosofin igen (Aristoteles)Ny vändning mot filosofin igen (Aristoteles)– Teologin återgår till spekulativ metafysikTeologin återgår till spekulativ metafysik

Teologin efter Teologin efter reformationstidenreformationstiden• PuritanismenPuritanismen

– England i slutet av 1500-talet och 1600-taletEngland i slutet av 1500-talet och 1600-talet– Teologiskt sett betoning på Guds suveränitet, Teologiskt sett betoning på Guds suveränitet,

troserfarenheter, stark moraliskt laddad troserfarenheter, stark moraliskt laddad trosförståelse och pastoralteologitrosförståelse och pastoralteologi

– Den mest betydelsefulla tiden emellertid Den mest betydelsefulla tiden emellertid senare efter emmigrationen till USA efter senare efter emmigrationen till USA efter religionskritisk statsmakt under kung Charles Ireligionskritisk statsmakt under kung Charles I

Teologin efter Teologin efter reformationstidenreformationstiden• PietismenPietismen

– uppkommer som en motreaktion mot den nya rationella, uppkommer som en motreaktion mot den nya rationella, systemorienterade läro-inriktningensystemorienterade läro-inriktningen

– kritik mot att vardagsverkligheten faller bort i den rådanande kritik mot att vardagsverkligheten faller bort i den rådanande akademiska teologinakademiska teologin

• ’’pietism’ kommer från latinets ’pietas’ (bärmhärtighet) pietism’ kommer från latinets ’pietas’ (bärmhärtighet) – ett uttryck givet av kritikerna av pietismen– ett uttryck givet av kritikerna av pietismen

• upptakt med Philip Jacob Spener: ’Pia Desideria’ – upptakt med Philip Jacob Spener: ’Pia Desideria’ – 16751675

• kritik mot förfallet i den lutherska kyrkan efter 30-kritik mot förfallet i den lutherska kyrkan efter 30-åriga krigetåriga kriget

• betoning på personligt bibelstudium och personlig betoning på personligt bibelstudium och personlig trotillägnelse och troserfarenhettrotillägnelse och troserfarenhet

Teologin efter Teologin efter reformationstidenreformationstiden• Pietismen forts.Pietismen forts.

– reformation av teologin innebär för pietisterna också reformation av teologin innebär för pietisterna också en reformation av det personliga liveten reformation av det personliga livet

– togs inte på allvar i akademiska kretsaar, men denna togs inte på allvar i akademiska kretsaar, men denna teologi spred sig i tyska kyrkliga kretsar främst tack teologi spred sig i tyska kyrkliga kretsar främst tack vare den rådande sterila, rationellt präglade vare den rådande sterila, rationellt präglade dogminriktningen och på grund av miserabla sociala dogminriktningen och på grund av miserabla sociala förhållanden efter kriget förhållanden efter kriget

– pietismen utvecklade sig i ett antal olika riktningar, pietismen utvecklade sig i ett antal olika riktningar, särskilt i tyskland och Englandsärskilt i tyskland och England

– Viktiga förutom Spener är Nicolaus (Ludwig Graf) von Viktiga förutom Spener är Nicolaus (Ludwig Graf) von Zinzendorff (1700-1760) – herrnhutismen – ’hjärtats Zinzendorff (1700-1760) – herrnhutismen – ’hjärtats religion’religion’

– John Wesley ( 1703-1791) i England - metodismenJohn Wesley ( 1703-1791) i England - metodismen

Modernismens teologi 1750 Modernismens teologi 1750 --• På 1700-talet får dne kristna teologin en verklig På 1700-talet får dne kristna teologin en verklig

global aspektglobal aspekt– främst kolonialiseringen till USA från främst kolonialiseringen till USA från

Skandinavien, Tyskland och englandSkandinavien, Tyskland och england– nya och varierande rörelsen i USA: lutheraner, nya och varierande rörelsen i USA: lutheraner,

reformerta och ana-baptisterreformerta och ana-baptister– ny emmigration från Irland och Italien gör ny emmigration från Irland och Italien gör

katolismen starkarekatolismen starkare- också nvandring/mission till Australien, syd-- också nvandring/mission till Australien, syd-

amerika, indien, bortre asien och afrika skapar amerika, indien, bortre asien och afrika skapar utrymme för lokala varianter av kristen teologiutrymme för lokala varianter av kristen teologi

– med tiden alltmer kritiska spetsar mot med tiden alltmer kritiska spetsar mot kristendomens euro-centrisitetkristendomens euro-centrisitet

Modernismens teologiModernismens teologi– särskilt kraftig i syd-amerika mot katolisismen – här särskilt kraftig i syd-amerika mot katolisismen – här

uppkommer den s.k. befrielse-teologin med fokus på uppkommer den s.k. befrielse-teologin med fokus på teologins praxis, de fattigas perspektiv och social och teologins praxis, de fattigas perspektiv och social och samhällelig upprättelsesamhällelig upprättelse

– I Europa är det främst den tyska teologin som dominerar I Europa är det främst den tyska teologin som dominerar till en börjantill en början• naturligt med bakgrund i reformationstidennaturligt med bakgrund i reformationstiden•på 1900-talet är de verkligt stora teologerna ofta med på 1900-talet är de verkligt stora teologerna ofta med

tysk bakgrund:tysk bakgrund:Barth, Bultmann, Moltmann, Pannenberg, Rahner, TillichBarth, Bultmann, Moltmann, Pannenberg, Rahner, Tillich

– först på senare år har här skett en ändring : nu är det först på senare år har här skett en ändring : nu är det mest anglosaxisk teologi som får allt större betydelse mest anglosaxisk teologi som får allt större betydelse

– har främst att göra med det engelska språket som fått har främst att göra med det engelska språket som fått samma status som latinet hade på medeltidensamma status som latinet hade på medeltiden

Modernismens teologiModernismens teologi• Den stora förändringen under den moderna tiden Den stora förändringen under den moderna tiden

(moderniteten) är en förändring i de intellektuella (moderniteten) är en förändring i de intellektuella villkoren för teologinvillkoren för teologin– främst handlar det om den s.k. upplysningsfilosofin med främst handlar det om den s.k. upplysningsfilosofin med

start på 1700-taletstart på 1700-talet– modernitetens projekt som formuleras på basen av modernitetens projekt som formuleras på basen av

bestämda tankar från 1720-1780-taletbestämda tankar från 1720-1780-talet• ökat tilltro till det mänskliga förnuftet att befria ökat tilltro till det mänskliga förnuftet att befria

människan från bundenhet till olika överordnade och människan från bundenhet till olika överordnade och förtryckande institutioner och myterförtryckande institutioner och myter

• ökad betoning på den enskilda människans kritiska ökad betoning på den enskilda människans kritiska förnuft att genomskåda verklighetenförnuft att genomskåda verkligheten

• förnuftet upplyfts till den centrala positionen i förnuftet upplyfts till den centrala positionen i tänkandet självttänkandet självt

Modernismens teologiModernismens teologi• med förnuftets hjälp skulle människan nu härska och med förnuftets hjälp skulle människan nu härska och

behärska naturen och verkligheten samt fastställa regler behärska naturen och verkligheten samt fastställa regler (lagar) för mänsklig samlevnad(lagar) för mänsklig samlevnad

• leder till en syn där det ’naturliga’ och det ’förnuftsgivna’ leder till en syn där det ’naturliga’ och det ’förnuftsgivna’ uppfattas som riktiga och normerandeuppfattas som riktiga och normerande

• en ökad positiv tilltro till mänsklighetens utveckling på en ökad positiv tilltro till mänsklighetens utveckling på alla plan genom att befrias från alla slag av auktoriteteralla plan genom att befrias från alla slag av auktoriteter

• det mänskliga vetandet, religionen, moralen, rätten och det mänskliga vetandet, religionen, moralen, rätten och statsläran byggs upp från principer som är nedlagda i statsläran byggs upp från principer som är nedlagda i det mänskliga förnuftetdet mänskliga förnuftet

• denna förnuftslunskap är tillgäng för alla människordenna förnuftslunskap är tillgäng för alla människor• individualism, kristiskt tänkande, vetenskaplighet, frihet, individualism, kristiskt tänkande, vetenskaplighet, frihet,

autonomi (självbestämmande), mänsklighetens autonomi (självbestämmande), mänsklighetens utveckling, framsteg etc.utveckling, framsteg etc.

Modernismens teologiModernismens teologi• hela upplysningstänkandet ställer den kristna trons hela upplysningstänkandet ställer den kristna trons

intellektuella grund i fokus – med starkt kritiska inslagintellektuella grund i fokus – med starkt kritiska inslag• om reformationstiden tvingar den teologiska om reformationstiden tvingar den teologiska

reflektionen till att reflektera över sättet på vilket den reflektionen till att reflektera över sättet på vilket den kristna tron uttrycks och dess offentliga form – kristna tron uttrycks och dess offentliga form – kommer nu en stark kritik av den kristna trons kommer nu en stark kritik av den kristna trons påstådda rationalitetpåstådda rationalitet

• kritiken uppkommer främst i Europa och riktas kritiken uppkommer främst i Europa och riktas genomgående endast mot den kristna trons genomgående endast mot den kristna trons föreställningar medan varken islam eller hinduismen föreställningar medan varken islam eller hinduismen ställs i fokusställs i fokus

• främst givetvis p.g.a. den kulturella dominans som främst givetvis p.g.a. den kulturella dominans som kristendomen har/hade i Europeisk kulturkristendomen har/hade i Europeisk kultur

Modernismens teologiModernismens teologi• Teologiska motreaktionerTeologiska motreaktioner• 1) den rationalistiska kritiken besvaras ofta med att 1) den rationalistiska kritiken besvaras ofta med att

hänvisa till att den kristna tron är i överenstämmelse hänvisa till att den kristna tron är i överenstämmelse med förnuftets idéer – kristendomen är med andra ord med förnuftets idéer – kristendomen är med andra ord en naturlig, förnuftig religion en naturlig, förnuftig religion

• innebär att religion som förnuftsreligion blir gemensam innebär att religion som förnuftsreligion blir gemensam för alla människor helt oberoende av uppenbarelsenför alla människor helt oberoende av uppenbarelsen

• problemet kommer således att riktas mot tanken på problemet kommer således att riktas mot tanken på kristendomen som en uppenbarad religionkristendomen som en uppenbarad religion

• kritiken medförde också att det slags föreställningar kritiken medförde också att det slags föreställningar och praxis som inte kan antas vara baserade på och praxis som inte kan antas vara baserade på förnuftsprinciper förklaras irrationella och elimineras förnuftsprinciper förklaras irrationella och elimineras

• Mystiken faller bortMystiken faller bort

Modernismens teologiModernismens teologi• 2) en annan väg att gå kunde vara att anpassa den 2) en annan väg att gå kunde vara att anpassa den

kristna tron och dess föreställningar till den nya rådande kristna tron och dess föreställningar till den nya rådande tankesättet – ett slags omtolkning av den kristna trontankesättet – ett slags omtolkning av den kristna tron

• 3) en tredje väg att gå vidare var att göra en skillnad 3) en tredje väg att gå vidare var att göra en skillnad mellan förnuft och tro – och därmed betona trons mellan förnuft och tro – och därmed betona trons karaktär av personlig erfarenhetkaraktär av personlig erfarenhet– denna väg går till pietismen, metodismen och den romantiska denna väg går till pietismen, metodismen och den romantiska

teologin (Schleiermacher)teologin (Schleiermacher)– Religionen också en angelägenhet för den enskilda individen – Religionen också en angelägenhet för den enskilda individen –

förankrad i hennes enskilda upplevelser och erfarenheterförankrad i hennes enskilda upplevelser och erfarenheter• i Tyskland kommer pietismen först och formar delvis i Tyskland kommer pietismen först och formar delvis

förutsättningarna för upplysningstänkandetförutsättningarna för upplysningstänkandet• i England tvärtom: pietismen/metodismen blir en i England tvärtom: pietismen/metodismen blir en

reaktion på upplysningstänkandetreaktion på upplysningstänkandet

Modernismens teologiModernismens teologi• i Frankrike kom aldrig någon reaktion på i Frankrike kom aldrig någon reaktion på

upplysningstänkandet, varvid den kristna tron upplysningstänkandet, varvid den kristna tron irrelevant för människor i gemenirrelevant för människor i gemen– religion är ett föråldrat och förlegat religion är ett föråldrat och förlegat

föreställningssytem - och kyrkan kom att föreställningssytem - och kyrkan kom att uppfattas som en förtryckande institutionuppfattas som en förtryckande institution

• 4) Det sista alternativet är att inte alls beakta 4) Det sista alternativet är att inte alls beakta modernismen utmaning – teologi som om modernismen utmaning – teologi som om upplysningstiden inte funnitsupplysningstiden inte funnits

Modernismens teologiModernismens teologi• Upplysningstänkandets kritik inriktas på det stora hela på Upplysningstänkandets kritik inriktas på det stora hela på

följande frågor följande frågor – omvänt gäller att den naturliga förnuftsteologi som antog omvänt gäller att den naturliga förnuftsteologi som antog

och godkände denna kritik fick problem med följande och godkände denna kritik fick problem med följande frågor: frågor:

• 1) tron på mirakel1) tron på mirakel– den nya vetenskapen med utgångspunkt i naturlagar, den nya vetenskapen med utgångspunkt i naturlagar,

mekanisk regelbundenhet och ordning i tillvaron gör det mekanisk regelbundenhet och ordning i tillvaron gör det svårt att anamma och förstå de mirakel svårt att anamma och förstå de mirakel

– samtidigt uppkommer en kritisk historievetenskap med samtidigt uppkommer en kritisk historievetenskap med krav på historisk exakthetkrav på historisk exakthet

– med Galilei och Newton en ny mekanistisk med Galilei och Newton en ny mekanistisk verklighetsuppfattningverklighetsuppfattning

– en rationellt och empiriskt färgad verklighetsuppfattningen rationellt och empiriskt färgad verklighetsuppfattning

Modernismens teologiModernismens teologi• Den stora frågan blir: Hur förmedla, Den stora frågan blir: Hur förmedla,

motivera och förstå religion och motivera och förstå religion och gudstro i en kultur som är/blir mer gudstro i en kultur som är/blir mer och mer färgad av naturvetenskaplig och mer färgad av naturvetenskaplig förståelse av natur, människa och förståelse av natur, människa och verklighet? verklighet? – En lika brännande fråga idag som för En lika brännande fråga idag som för

250 år sedan! 250 år sedan!

Modernismens teologiModernismens teologi• 2) Förståelse av den kristna uppenbarelseföreställningen2) Förståelse av den kristna uppenbarelseföreställningen

– uppenbarelsetanken mycket central för all tidigare uppenbarelsetanken mycket central för all tidigare teologiteologi

– trots att man i skolastiken räknade med en ’naturlig trots att man i skolastiken räknade med en ’naturlig gudskunskap’ ställdes denna tanke alltid i samband gudskunskap’ ställdes denna tanke alltid i samband med Guds uppenbarade kunskapmed Guds uppenbarade kunskap

– mera en fråga om hur förhållandet mellan naturlig och mera en fråga om hur förhållandet mellan naturlig och uppenbarad teologi skulle förståsuppenbarad teologi skulle förstås

– upplysningstänkandet är direkt kritik till all slag av s.k. upplysningstänkandet är direkt kritik till all slag av s.k. övernaturlig och uppenbarad kunskap – dvs. sådan övernaturlig och uppenbarad kunskap – dvs. sådan som inte har sin grund i förnuftets egna upptäckter som inte har sin grund i förnuftets egna upptäckter och principeroch principer

Modernismens teologiModernismens teologi• 3) Läran om arvsynd3) Läran om arvsynd• särskilt Voltaire och J-J. Rouseau kritiserade denna lära för särskilt Voltaire och J-J. Rouseau kritiserade denna lära för

att den uppmuntrar till pessimism när det gäller att den uppmuntrar till pessimism när det gäller människans förmågor och som därmed förhindrar sociala människans förmågor och som därmed förhindrar sociala och politiska framsteg samtidigt som det uppmuntrar till och politiska framsteg samtidigt som det uppmuntrar till en låt-gå mentaliteten låt-gå mentalitet

• tyska upplysningsfilosofer kritiserade denna lära som en tyska upplysningsfilosofer kritiserade denna lära som en tidsbunden, augustinsk dogm som inte längre har tidsbunden, augustinsk dogm som inte längre har giltighetgiltighet

• för den kristna trostänkandet var arvsyndstanken i varje för den kristna trostänkandet var arvsyndstanken i varje fall viktigt utifrån soteriologiska motivfall viktigt utifrån soteriologiska motiv

• frälsning är en befrielse från något som binder människanfrälsning är en befrielse från något som binder människan• upplysningstänkandet ansåg at själva tanken på arvsynd upplysningstänkandet ansåg at själva tanken på arvsynd

var något som binder människanvar något som binder människan

Modernismens teologiModernismens teologi• 4) Ondskans problem4) Ondskans problem under upplysningstiden sker en stor förändring när det under upplysningstiden sker en stor förändring när det

gäller förståelsen av ondska i relation till den kristna gäller förståelsen av ondska i relation till den kristna trons helhettrons helhet

• under medeltiden fanns inget hot på denna punkt: under medeltiden fanns inget hot på denna punkt: frågan om ondskan och en allsmäktig gud var en frågan om ondskan och en allsmäktig gud var en akademisk frågeställning utan verklig relevansakademisk frågeställning utan verklig relevans

• för upplysningstidens tänkande blir detta ett problem för upplysningstidens tänkande blir detta ett problem som ifrågasätter hela den kristna trons trovärdighetsom ifrågasätter hela den kristna trons trovärdighet

• termen ’teodiké-problemet’ myntas under denna tid termen ’teodiké-problemet’ myntas under denna tid (Leibniz)(Leibniz)

Modernismens teologiModernismens teologi• 5) Skriftens status och frågan om dess tolkning5) Skriftens status och frågan om dess tolkning

– i efterreformationen (vare sig protestantisk eller katolsk) växte i efterreformationen (vare sig protestantisk eller katolsk) växte fram en syn på skriften som inspirerad av den helige andefram en syn på skriften som inspirerad av den helige ande

– tanken var åtminstone att skriften var av gudomligt ursprung tanken var åtminstone att skriften var av gudomligt ursprung som skiljde sig från andra litterära alstersom skiljde sig från andra litterära alster

• upplysningskritiken satte också frågetecken inför upplysningskritiken satte också frågetecken inför denna föreställningdenna föreställning

• - tyska upplysningstänkare började lansera frågor som - tyska upplysningstänkare började lansera frågor som antydda att skriften var redigerad av olika personer, antydda att skriften var redigerad av olika personer, man pekade på motsägelser i olika bibelställen och man pekade på motsägelser i olika bibelställen och man började tillämpa textkritiska analysmetoder som man började tillämpa textkritiska analysmetoder som man använda ifråga om andra litterära alster (Johann man använda ifråga om andra litterära alster (Johann Semler)Semler)

Modernismens teologiModernismens teologi• Bibelns innehåll bedöms med moderna Bibelns innehåll bedöms med moderna

moraliska måttstockarmoraliska måttstockar• Bibeln kan kritiseras utifrån dagens Bibeln kan kritiseras utifrån dagens

förutsättningar eftersom inkarnationstanken förutsättningar eftersom inkarnationstanken bl.a. innebär att Kristus anpassade sig för sin bl.a. innebär att Kristus anpassade sig för sin tids förutsättningartids förutsättningar

• grunden för den historisk-kritisk grunden för den historisk-kritisk bibeltolkningenbibeltolkningen

• effekten av all denna kritik var ett effekten av all denna kritik var ett undergrävande av tanken på en övernaturlig undergrävande av tanken på en övernaturlig uppenbarelse och en underminering av bibeln uppenbarelse och en underminering av bibeln som ett gudomligt dokumentsom ett gudomligt dokument

Modernismens teologiModernismens teologi• 6) Betydelsen av Jesus6) Betydelsen av Jesus• den historisk-kritiska bibeltolkningen ifrågasätter den historisk-kritiska bibeltolkningen ifrågasätter

förhållandet mellan den historiske Jesus och förhållandet mellan den historiske Jesus och evangeliernas förkunnelse om Jesus som Kristusevangeliernas förkunnelse om Jesus som Kristus

• den historiske Jesus bakom den kyrkliga förkunnelsen – den historiske Jesus bakom den kyrkliga förkunnelsen – då framstod Jesus som en enkel men upphöjd lärare då framstod Jesus som en enkel men upphöjd lärare och ett moraliskt föredömeoch ett moraliskt föredöme

• tydligt att en övernaturlig befriare inte vann gehör tydligt att en övernaturlig befriare inte vann gehör medan nog en tanke på en upphöjd morallärare – medan nog en tanke på en upphöjd morallärare – kristendomen överlag kom att tolkas utifrån dess kristendomen överlag kom att tolkas utifrån dess moraliska kvaliteter.moraliska kvaliteter.

• Kristendomen blir i första hand en morallära! – tanken Kristendomen blir i första hand en morallära! – tanken på Gud som inkarnerad i Kristus blir däremot på Gud som inkarnerad i Kristus blir däremot obegriplig metafysisk spekulationobegriplig metafysisk spekulation

Modernismens teologiModernismens teologi• man närmade sig förståelsen av Jesus utifrån en man närmade sig förståelsen av Jesus utifrån en

rationell och naturlig religion som rationell och naturlig religion som överensstämmer med förnuftets principeröverensstämmer med förnuftets principer

• detta tillämpades också på den centrala kristna detta tillämpades också på den centrala kristna förståelsen av Kristi korsdöd och uppståndelseförståelsen av Kristi korsdöd och uppståndelse– korsdöden tolkades i linje med tanken på Kristus som korsdöden tolkades i linje med tanken på Kristus som

ett moraliskt föredöme som i självutgivande kärlek ger ett moraliskt föredöme som i självutgivande kärlek ger sitt liv för att inspirera andra till kärleksgärningarsitt liv för att inspirera andra till kärleksgärningar

– medan ortodoxins tidevarv tillmäter korsdöden och medan ortodoxins tidevarv tillmäter korsdöden och uppståndelse större betydelse än Jesu undervisning, uppståndelse större betydelse än Jesu undervisning, marginaliseras det förra i upplysningstidens kritik till marginaliseras det förra i upplysningstidens kritik till förmån för den moraliska hjältensförmån för den moraliska hjältens

Modernismens teologiModernismens teologi• Upplysningstänkandet slog mycket Upplysningstänkandet slog mycket

mera radikalt mot den protestantiska mera radikalt mot den protestantiska formen av kristendom formen av kristendom – Den romersk-katolska kyrkan och den Den romersk-katolska kyrkan och den

östra kyrkans teologi var inte så öppna östra kyrkans teologi var inte så öppna för upplysningens kritikför upplysningens kritik

– 4 faktorer som kan belysa denna 4 faktorer som kan belysa denna skillnadskillnad

Modernismens teologiModernismens teologi• 1) de protestantiska krykorna saknade en 1) de protestantiska krykorna saknade en

samlande kyrklig ordning – typ den kring samlande kyrklig ordning – typ den kring påven och traditionen i katolicismenpåven och traditionen i katolicismen– ledde till att protestantiska teologer gick i ledde till att protestantiska teologer gick i

svarsmål med större frihet och reagerade kraftigt svarsmål med större frihet och reagerade kraftigt på lokala omsständigheter och intellektuella på lokala omsständigheter och intellektuella utmaningarutmaningar

– de enskilda protestantiska fackteologerna de enskilda protestantiska fackteologerna upplevde också rent vetenskapligt en större frihet upplevde också rent vetenskapligt en större frihet än de katolska kollegornaän de katolska kollegorna

– det fanns helt enkelt en bakgrund av större det fanns helt enkelt en bakgrund av större teologisk kreativitet och frihetstänkande som inte teologisk kreativitet och frihetstänkande som inte band dem så starkt till vissa givna tankemönsterband dem så starkt till vissa givna tankemönster

Modernismens teologiModernismens teologi• 2) protestantismens väsen är redan i sig 2) protestantismens väsen är redan i sig

mera i linje med upplysningskritiken:mera i linje med upplysningskritiken:– man har i bakgrunden en större förståelse för att man har i bakgrunden en större förståelse för att

utmana rådande ordningar och andliga överheterutmana rådande ordningar och andliga överheter– man har också en tradition som ser positivt på man har också en tradition som ser positivt på

att ständigt reformera kyrkan innifrånatt ständigt reformera kyrkan innifrån• 3) protestantiska kyrkor har från första 3) protestantiska kyrkor har från första

början en positiv inställning till universitet början en positiv inställning till universitet och akademiskt tänkandeoch akademiskt tänkande

Modernismens teologiModernismens teologi• man antog från början det positiva i att prästerskapet man antog från början det positiva i att prästerskapet

har en mycket hög bildningsnivå och därför har man ett har en mycket hög bildningsnivå och därför har man ett positivt förhållande till universitetpositivt förhållande till universitet

• radikalismen fick komma till uttryck i universitet och den radikalismen fick komma till uttryck i universitet och den kom därmed genast till uttryck på en intellektuell nivåkom därmed genast till uttryck på en intellektuell nivå

• konservatismen hade däremot sina starka fästen bland konservatismen hade däremot sina starka fästen bland kyrkornakyrkorna

• här uppkommer redan en uppdelning mellan konkret här uppkommer redan en uppdelning mellan konkret kyrka/församling och universitetsteologikyrka/församling och universitetsteologi

• upplysningsradikalismen kunde inte vinna större sociala, upplysningsradikalismen kunde inte vinna större sociala, politiska, kyrkopraktiska eller andra kyrkliga politiska, kyrkopraktiska eller andra kyrkliga förändringar, men man utvecklade en intellektuell förändringar, men man utvecklade en intellektuell potential av kritik mot alltför lättvindigt vedertagna potential av kritik mot alltför lättvindigt vedertagna teologiska övertygelserteologiska övertygelser

Modernismens teologiModernismens teologi• 4) upplysningstänkandet var trots allt 4) upplysningstänkandet var trots allt

ändå rätt lokalt förankratändå rätt lokalt förankrat– geografiskt rör vi oss i Tyskland, England geografiskt rör vi oss i Tyskland, England

och Frankrikeoch Frankrike– upplysningstänkandet når t.ex. upplysningstänkandet når t.ex.

medelhavsländerna och Ryssland först i medelhavsländerna och Ryssland först i slutet på 1800-talet och i början av 1900-slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet talet

– dessa länder var övervägande katolska dessa länder var övervägande katolska eller grekisk-ortodox eller grekisk-ortodox

Postmoderna teologiska Postmoderna teologiska reaktionerreaktioner• 1) Romantikens teologi (Schleiermacher)1) Romantikens teologi (Schleiermacher)

– känslan av ett absolut beroende av det oändligakänslan av ett absolut beroende av det oändliga• 2) Den liberala protestantismen eller nyprotestantism2) Den liberala protestantismen eller nyprotestantism

– religion som bestäms och formas av etiska hänsyn religion som bestäms och formas av etiska hänsyn – det moraliskt gångbara som religionens norm – det moraliskt gångbara som religionens norm

– också starkt påverkad av upplysningsoptimismen – också starkt påverkad av upplysningsoptimismen – teologi och teologisk etik som svar på den moderna teologi och teologisk etik som svar på den moderna människans och samhällets andliga behov – en slags människans och samhällets andliga behov – en slags nyttighetsteologinyttighetsteologi

– kulturtillvänd teologi med betoning på att teologin kulturtillvänd teologi med betoning på att teologin kan tala ett språk som omvälden kan förståkan tala ett språk som omvälden kan förstå

– omtolkning av centrala traditionella kristna läroromtolkning av centrala traditionella kristna läror– A, Ritschl, W. Herrmann , senare P. Tillich, D. TracyA, Ritschl, W. Herrmann , senare P. Tillich, D. Tracy

Postmoderna teologiska Postmoderna teologiska reaktionerreaktioner• Ny-ortodoxinNy-ortodoxin

– Kritik av upplysningens förståelse av rationalitet och Kritik av upplysningens förståelse av rationalitet och vetenskaplighetvetenskaplighet

• FeministteologiFeministteologi– mycket stark betoning på hermeneutisk förståelse och den egna mycket stark betoning på hermeneutisk förståelse och den egna

erfarenheten som nödvändig tolkningshorisont - kontextualismerfarenheten som nödvändig tolkningshorisont - kontextualism– kritik mot en allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik mot en allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en

kritik mot de patriarkala strukturerna kritik mot de patriarkala strukturerna • Befrielseteologi och black theologyBefrielseteologi och black theology

– kritik mot allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik mot allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik av ’den vita mannens teologi’.kritik av ’den vita mannens teologi’.

– också stark markering av teologi utifrån konkreta erfarenheter – också stark markering av teologi utifrån konkreta erfarenheter – kontextualismkontextualism

– stark praxis-orientering – teologi kan inte vara något vid sidan av stark praxis-orientering – teologi kan inte vara något vid sidan av kamp för rättvisa, socialt engagemang och politisk aktivitet – kamp för rättvisa, socialt engagemang och politisk aktivitet – reflektion kommer efter eller i direkt anslutning till handling reflektion kommer efter eller i direkt anslutning till handling (praxisi)(praxisi)

Postmoderna teologiska Postmoderna teologiska reaktionerreaktioner• Postliberalistisk teologiPostliberalistisk teologi

– teologi utifrån pluralismens problem – man teologi utifrån pluralismens problem – man erkänner samhällets och tänkandets sektorisering erkänner samhällets och tänkandets sektorisering samtidigt som man menar att teologin igen kan bli samtidigt som man menar att teologin igen kan bli en teo-logi när man inte längre kan räkna med en en teo-logi när man inte längre kan räkna med en allmänmänsklig eller allmängiltig kunskaps- och allmänmänsklig eller allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm – religiös kontextualismrationalitetsnorm – religiös kontextualism

– traditions-orienterad – teologi utifrån religiöst-traditions-orienterad – teologi utifrån religiöst-kyrkligt liv inom en bestämd tradition eller religiös kyrkligt liv inom en bestämd tradition eller religiös kontextkontext

– G. Lindbeck och S. Hauerwas (moral vision inom G. Lindbeck och S. Hauerwas (moral vision inom en historisk och lokal kontext)en historisk och lokal kontext)

Postmoderna teologiska Postmoderna teologiska reaktionerreaktioner• EvangelikalismEvangelikalism

– en över samfundsgränserna – därmed en över samfundsgränserna – därmed ekumenisk i sin grundorientering - gående ekumenisk i sin grundorientering - gående modern rörelse som betonar bibeln starka modern rörelse som betonar bibeln starka betydelse i den enskilda kristnes liv:betydelse i den enskilda kristnes liv:

– bibelns auktoritet och tillräcklighet centralbibelns auktoritet och tillräcklighet central– den kristna försoningens unika karaktärden kristna försoningens unika karaktär– behovet av personlig omvändelsebehovet av personlig omvändelse– stark betoning på evangeliseringstark betoning på evangelisering– B. Graham. Luis Palau, Reinhard Bonnke och B. Graham. Luis Palau, Reinhard Bonnke och

liknandeliknande

Postmoderna teologiska Postmoderna teologiska reaktionerreaktioner• Pingsrörelse och den karismatiska rörelsenPingsrörelse och den karismatiska rörelsen

– start i början på 1900-taletstart i början på 1900-talet– stark betoning på andens teologi och nådegåvorstark betoning på andens teologi och nådegåvor– andedop som något annat än traditionell kristen andedop som något annat än traditionell kristen

dopförståelse – tecken på sant troendedopförståelse – tecken på sant troende– första vågen: tungotals betoningförsta vågen: tungotals betoning– andra vågen: betoning på helandeandra vågen: betoning på helande– tredje vågen: betoning på tecken och under (J. tredje vågen: betoning på tecken och under (J.

Wimber)Wimber)