Telenor Mobility Report

Telenor Mobility ReportEN RAPPORT OM MOBIL KOMMUNIKATION I SVERIGE 2013

Nästa steg - mobil strategi

Från flextid till maximal flexibilitet

Ökat kundfokus med mobil strategi Case: Volvo Volvon kopplar upp sig

Ökat kundfokus med mobil strategi

Case: Purple Scout Mobil strategi banar väg för ökad försäljning

Säker magi

Molnet - inte bara fluff

Case: LeanNova Molntjänster perfekt för snabbväxande LeanNova

Tekniken är mogen – nu lyfter vi affären

INNEHÅLL

4

6

10

12

16

20

26

34

36

Om TelenorTelenor Sverige är en helhetsleverantör av kommunika-tionstjänster vars nät täcker 99 procent av landets befolkning. Telenor Sverige har idag över 2 miljoner abonnenter, en årsomsättning på 12 miljarder kronor (2012) och cirka 2 000 anställda. Telenor förser flera av Sveriges största företag och organisationer med kommunikationslösningar för ökad affärsnytta och ett effektivt mobilt arbetssätt. Telenors företagserbjudande omfattar fast och mobil tal, och datakommunikation, molnbaserad växellösning (Telenor One) och tjänster för roaming, telematik, Unified Communication samt säkerhetssystem för hantering av mobila enheter. Exempel på kunder är: Microsoft, Projectplace, Thomas Cook, Fritidsresor, Arla Foods, LRF, Skanska, Max Matthiessen, Proffice, Twist & Tango, Svenska Kyrkan, Rädda Barnen, TransAtlantic och ett flertal av Sveriges kommuner. Läs mer på telenor.se/foretag

Om Telenor Mobility ReportTelenor har under flera års tid följt utvecklingen avförutsättningarna för ett mobilt arbetssätt och mobillivsstil genom undersökningen ”Telenor Mobility Report”.

Årets undersökning genomfördes i Sverige under februariav BrandJobs Consulting på uppdrag av Telenor.Intervjuer har gjorts med 1 000 användare av företags-betald mobiltelefon och 400 beslutsfattare inomtelekom/IT, vilket sammantaget utgör en representationav den svenska befolkningen och av svenska företagmed fler än 30 anställda.

Dessa kvantitativa undersökningar har kompletteratsmed omfattande djupintervjuer med 15 beslutsfattareinom telekom/IT på företagen, för att få med även denkvalitativa aspekten.

Nästa steg – mobil strategiMats Almgren: Fråga dig själv hur du klarade av tillvaron och jobbet innan det fanns något som hette smartphone och surfplatta. Svårt att minnas? Det är inte så konstigt. Att vara mobil både privat och på jobbet är numera så etablerat att vi sällan reflekterar över hur viktiga mobila verktyg som smart-phones och surfplattor blivit i våra dagliga liv. Mobilt arbetssätt har blivit lika självklart som att kunna skicka mail.

En smartphone ökar tillgängligheten och flexibiliteten i arbetslivet genom att man ständigt har tillgång till sådant som mail och kalender. Men det stannar inte där. I dag förutsätter både företag och medarbetare att man kan använda samma verktyg och information i mobilen och surfplattan som i datorn. Företagens affärssystem förväntas vara tillgängliga var man än befinner sig. I stor utsträckning är det användarna som har drivit på utvecklingen. Användarna fortsätter med ökad styrka att kräva allt mer av sina mobiler och mobila system i jakten på en smartare mobiltelefon, mer användbara appar och större bandbredd. Årets Telenor Mobility Report visar att fyra av tio anställda har en företagsbetald smartphone, en ökning på drygt 20 procent sedan förra året. Företagens investeringar i mobila verktyg fortsätter att växa. I dag har 15 procent av alla företag i undersökningen enbart en mobil lösning för sin telefoni. Hälften av beslutsfattarna svarar att de ökat sina investeringar i mobilt arbetssätt de senaste två åren. Tre av tio företag investerar nu i 4G – tre gånger fler än förra året.

Investeringarna i mobilt arbetssätt fortsätter alltså att öka och spela en allt större roll för de anställdas arbets-situation. De närmaste två åren förväntas ännu fler jobba utanför kontoret. Många fler kommer passa på att arbeta under jobbpendlandet. Arbetsdagarna blir allt mer individualiserade i takt med att det blir möjligt att göra privata ärenden på arbetstid och vice versa. Den flexi-biliteten höjer både effektiviteten och produktiviteten. Men hur påverkar ett mobilt arbetssätt affärsutvecklingen, konkurrenskraften och kundnyttan?

Att investera i ett mobilt arbetssätt är viktigt för att skapa bättre och effektivare arbetsprocesser men för att kunna ta nästa steg, att fokusera mer på kunden och skapa fler affärsmöjligheter, krävs en samlad mobil strategi. Det är något som allt fler företag blir medvetna om. Enligt årets rapport kommer mobilitet att bli en allt viktigare del av företagens affärsstrategi. Att ta fram en mobil strategi handlar om att identifiera vilka interna och externa processer som kan bidra till en ökad konkurrenskraft med

hjälp av mobila verktyg – och att möta kunderna på den digitala arenan.

Undersökningen visar att företag som har en mobil strategi i högre grad har kunnat räkna hem sina mobila investeringar. De som saknar mobil strategi använder det mobila arbetssättet primärt som en kostnadsbesparing, medan de som tagit ett samlat strategiskt grepp använder det för att utveckla sin affär och höja sin konkurrenskraft. Drygt hälften av företagen diskuterar mobil strategi i ledningsgruppen.

Tekniken finns för att skapa fler affärer och en mer kundorienterad mobil struktur. Vi hoppas att Telenor Mobility Report ska inspirera och ge kunskap om vad som krävs för att ta nästa avgörande steg för det mobila arbetssättet – att införa en mobil strategi som ökar konkurrenskraften och ger största möjliga kundnytta.

Mats Almgren, affärsområdeschef för företagstjänster, Telenor

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - NäSTA STEG - MOBIL STRATEGI 54 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - NäSTA STEG - MOBIL STRATEGI

Ja, omfattande

Ja, mindre omfattande

Nej

Vet ej vad det är

Har ni gjort investeringar i 4G?

2013 27%2% 70% 1%

10%2% 87% 1%2012

Ökat

Minskat

Oförändrade

Vet ej

Har era investeringar i mobiltelefoni/mobilt arbetssätt ökat, minskat eller varit oförändrade de senaste 1-2 åren?

2013 55% 8% 35% 2%

59% 4% 35% 2%2012

Högre hastigheter för surf (upp- och nedladdning)

Bättre surfkvalitet

Bättre täckning

Bättre samtalskvalitet

Vet ej

Möjlighet till prioritering av trafik

Inga förväntningar alls

Vilken är din/er främsta förväntning på 4G?

53%

40%

36%

27%

24%

22%

13%

På sjuttiotalet var flextid en nymodighet som snabbt togs emot väl av både arbetstagare och arbetsgivare. Det visade sig att produktiviteten ökade när medarbetarna fick friheten att kunna påverka sina dagliga arbetstider. Nu har flextiden tagit ett tekniksprång och det har blivit möjligt att inte bara jobba när man vill, utan dessutom var man vill. Nu kan vi maxflexa – vara maximalt flexibla när det gäller när, var och hur vi jobbar.

Från flextid till maximal flexibilitet

Vi kan leverera bättre produkter till våra kunder och vi ger en bättre kund-upplevelse – vi kan lösa de problem som uppstår oavsett tid och plats.

Telefoniansvarig, B2C

Vi prövar oss fram och vi ser ju att nästan alla våra anställda vill ha det i största möjligaste mån.

IT/data, offentlig sektor

Flexibiliteten för de anställda! De är inte längre låsta till att befinna sig på arbetsplatsen.

IT/data, offentlig sektor

”

”

”

I takt med att allt fler använder smarta mobiler och att företagen investerar allt mer i mobilt arbetssätt och mobila verktyg ökar inte bara produktiviteten. Vi arbetar även mer effektivt när vi är flexibla i en ständigt rörlig omvärld.

Att kunna arbeta mobilt och skicka eller ta emot information när som helst på dygnet och var man än råkar befinna sig är en etablerad verklighet för de flesta i arbetslivet i dag. Men det var inte många år sedan som arbetslivet såg radikalt annorlunda ut, innan det fanns något som hette smartphone och mobilt bredband, när flexibilitet på jobbet var detsamma som flextid.

Det mobila arbetssättet har möjliggjorts av de senaste årens smartphone-explosion. I årets Telenor Mobility Report menar sju av tio beslutsfattare att de anställda som har en smartphone arbetar på mer flexibla tider. Sex av tio uppger att medarbetare som använder en smartphone i sitt arbete har blivit mer produktiva. En delförklaring kan säkert vara att vi jobbar fler timmar om vi alltid har tillgång till information och mail via en smartphone. Fyra av tio beslutsfattare anger att de anställda arbetar mer än tidigare och tre av tio menar att det ställs högre krav på tillgänglighet om en medarbetare har en smartphone som är betald av arbetsgivaren.

Samtidigt har tillgången till sociala medier eller möjligheten att göra privata saker på arbetstid inte påverkat arbetsresultatet negativt. Acceptansen och inställningen till mobilt arbetssätt har mognat. Allt färre beslutsfattare upplever att de anställda gör mer privata saker på arbetstid, samtidigt som de ser stora fördelar i ökad produktivitet, kundnytta och effektivitet.

Anställda vill vara mobila

Det är framförallt medarbetarna själva som driver på utvecklingen mot fler och bättre mobila verktyg. 68 procent tycker att det är en självklarhet att man ska kunna arbeta mobilt på ett modernt företag. Mobilitet har blivit en konkurrens-fördel, något som företag lyfter fram för att attrahera talanger.

En majoritet av användarna menar att ett mobilt arbetssätt ökar flexibiliteten och gör det möjligt att välja var man vill arbeta (73 procent), att det ger bättre service till kunder och partners (63 procent), att det bidrar till affärsnyttan för företaget (58 procent) och underlättar livspusslet (55 procent).

Årets undersökning visar att allt fler drar nytta av tiden som de pendlar till jobbet. 62 procent svarar att de ibland eller ofta jobbar när de pendlar till och från jobbet. Andelen är högst i storstäderna, där 74 procent jobbar under pendling.

I årets undersökning svarar 44 procent av de anställda att de har tillgång till en surfplatta. Det är mer än dubbelt så många som förra året (21 procent).

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - FRÅN FLExTID TILL MAxIMAL FLExIBILITET 76 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - FRÅN FLExTID TILL MAxIMAL FLExIBILITET

Drivkrafter och hinder för mobilt arbetssätt

Hälften av beslutsfattarna i årets Telenor Mobility Report menar att deras investeringar i mobil teknik och mobilt arbetssätt har ökat de senaste två åren. Samma förhållande gällde i förra årets undersökning. Vad är det för drivkrafter som gör att investeringarna i mobila arbetsverktyg fortsätter att öka? Och vilka hinder står i vägen?

Årets undersökning visar att såväl användare som beslutsfattare ställer allt högre krav på att kunna använda samma verktyg och information i mobilen, sin surfplatta eller via mobilt bredband som i sin laptop eller stationära dator. Samtidigt uttrycker beslutsfattarna oro över de säkerhetsrisker som det innebär att tillåta mobila arbetsverktyg – i synnerhet att tillåta medarbetarna att koppla upp sina egna mobila enheter mot intranät, mailsystem och andra affärssystem. 66 procent av beslutsfattarna anger att de har sett över eller ändrat sina IT-säkerhetsrutiner till följd av det ökade användandet av smartphones. Här finns två trender som drar åt delvis motsatt håll: å ena sidan medarbetarna, som driver på den mobila utvecklingen, å andra sidan IT-avdelningen som är angelägen om att upprätthålla en god säkerhet.

Motsvarande förhållande gäller när det handlar om att få beslutsfattare att göra företagens affärssystem mer tillgängliga för mobila plattformar, ett önskemål som ökar stadigt. Användarna driver på och IT-avdelningarna håller emot av oro för att det blir svårare att kontrollera säkerheten på mobila enheter och att kunna ge support till personer som använder egna datorer.

Andra hinder eller barriärer mot mobilt arbetssätt är att arbetssättet i sig, att alltid vara tillgänglig och kunna jobba var och när som helst, upplevs sudda ut skillnaden mellan jobb och fritid.

Skräddarsydd arbetstid

Mobila arbetsverktyg ökar flexibiliteten och bidrar till att öka såväl effektivitet som produktivitet. I undersökningen lyfter de intervjuade beslutsfattarna fram ett antal viktiga aspekter. Med mobila arbetsverktyg snabbas informations-spridning upp. Oavsett om de anställda befinner sig på kontoret, kundmöte, tjänsteresa eller är hemma och vårdar sjukt barn kan de ändå få information, informera sina kollegor, ta samtal, svara på frågor och mycket annat. Beslut kan fattas snabbare och baserat på mer uppdaterad information. Dessutom försvinner ett antal flaskhalsar; det blir möjligt för yrkesgrupper som inte tillbringar hela dagarna på samma plats, som konsulter, säljare eller chefer, att sköta delar av arbetet som de tidigare var tvungna att göra på kontoret. Kunderna upplever en ökad servicegrad när medarbetarnas tillgänglighet ökar. Det blir lättare att få tag på en företagsrepresentant och kunder får svar snabbare när det blir möjligt att svara och hjälpa kunder oavsett var

supportpersonal, säljare och kunder råkar befinna sig. De anställda anger att flexibiliteten ger en frihetskänsla och en känsla av att kontrollera sin egen arbetssituation i högre utsträckning än förut. Att kunna utnyttja pendlings-tiden är en viktig fördel för många, i synnerhet i storstäderna där pendlingen till och från jobbet kan ta en försvarlig del av dagen i anspråk. Småbarns-föräldrar uppskattar möjligheten att kunna ”vobba” (jobba hemifrån när barnen är sjuka), och stressen minskar av att varje VAB-dag inte leder till ett berg av uppskjutet arbete på kontoret när man återvänder till jobbet. Dessutom underlättar det övertidsarbete. Man behöver inte åka till kontoret för att jobba över eller jobba extra en söndag, utan kan göra det hemifrån under mer avspända former.

Det finns även nackdelar med det mobila arbetssättet. Den vanligaste invändningen är att arbete och fritid flyter ihop när man kan behöva jobba även på tider då man trott sig vara ledig. Beslutsfattare lyfter även fram en ökad säkerhetsproblematik när mobila enheter, i synnerhet privata telefoner och surfplattor, tillåts kopplas upp mot företagets servrar. Dessutom riskerar det spontana mötet och meningsutbytet vid kaffemaskinen att gå förlorat om de anställda i alltför stor utsträckning jobbar från andra ställen än kontoret.

Inte desto mindre efterfrågar både beslutsfattare och anställda möjligheten att arbeta flexibelt. Beslutsfattare tycker att det är en självklarhet att medar-betare ska kunna jobba mer mobilt, och upplever ett tryck från de anställda att kunna arbeta mer mobilt. Merparten av de anställda tycker att det mobila arbetssättet leder till bättre service för kunder och partners, och att mobiliteten bidrar till att få ihop livspusslet.

När flextiden infördes en gång i tiden revolutionerade det arbetslivet. Nu tas ett nytt viktigt steg för att göra det möjligt för den anställde att anpassa jobbet efter sina egna förutsättningar, påhejad av såväl chefer som kunder.

”

Sagt om surfplattor:

Det är ju som en smart-phone fast man ser bättre. Det är ju en större skärm och eftersom våra arbets-order är ganska detaljerade pdf:er får våra montörer själva välja vilken de vill använda – de får både en iPhone och en iPad.

Fönstertillverkare

De flesta har den som säljstöd för att kunna visa kunder enkelt när de är ute. även chefspositioner har den för dokumenthantering. Den primära grejen är ju skärmstorleken – en liten bärbar dator är för stor och en telefon är för liten.

Energibolag

”

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - FRÅN FLExTID TILL MAxIMAL FLExIBILITET 98 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - FRÅN FLExTID TILL MAxIMAL FLExIBILITET

Har gjort att de anställda arbetar påmer flexibla tider än tidigare

Har gjort att de anställda blivit merproduktiva/effektiva än tidigare

Har gjort att de anställda gör merarbetsrelaterade saker på fritiden

Har gjort att de anställda jobbar mer än tidigare

Har gjort att de anställda gör merprivata saker på arbetstid

Har gjort att vi som arbetsgivare ställer större krav på att de anställda ska

vara tillgängliga utanför ordinarie arbetstid

Andel som instämmer i påståendet Jmf 2012

71% 69%

51%

69%

38%

47%

34%

62%

62%

44%

42%

28%

Smartphones påverkan på arbetssätt

Den har ofta bara basfunktioner som tangentbord, mus och bildskärm, och all datorkraft, hårddisken, operativ-systemet och programmen ligger istället i en ”värddator” i molnet.

Varför är det bra med ett infotainmentsystem i en bil?– Vi tror att det kommer höja upplevelsen hos våra kunder att på ett bekvämt och trafiksäkert sätt kunna konsumera media. Dessutom måste vi hänga med i konkurrensen eftersom allt fler bilmodeller levererar sådana här system i dag.

Men vad tillför det Volvo som företag?– Självklart vill vi kunna använda den här uppkopplade tekniken för att knyta våra kunder närmare Volvo. Att skapa lojalitet genom att erbjuda en servicenivå som förenklar vardagen. Till exempel om det uppstår ett fel eller om det är dags för regelbunden service kommer det upp ett förslag på skärmen om tid och serviceverkstad. Man behöver bara trycka ja så är bokningen klar. Man kan sammanfatta det hela med att vi vill höja bilupplevelsen och göra det enklare för våra kunder att äga bil, säger Håkan Hellman.

Det ligger traditionellt många års arbete bakom att utveckla ett sådant här system. Dels så tillkommer det hela tiden nya applikationer och teknikutvecklingen på det mobila området är så snabb att Sensus Connected Touch-plattformen även måste kunna hantera framtida uppdateringar. Enligt Håkan Hellman har plattformen

kunnat utvecklas på lite mer än ett år, tack vare nytt arbetssätt, rätt partnerskap och en teknisk plattform som passar teknikutvecklingen på det mobila området.

– Men vi har även lagt ner många timmar på att genomföra marknadsundersökningar, bedriva olika typer av användar-tester och intervjuer med användare för att ta reda på hur människor använder sina nätuppkopplade enheter som smartphones och hur de kan överföras till en bilmiljö.

Så att gå till en Volvohandlare i framtiden blir som att handla hemelektronik?– Ja, ha ha. Det kanske det blir. Det kommer i alla fall ställas väldigt höga krav på vår försäljnings- och support- organisation för att vi ska kunna leva upp till kundernas förväntningar, säger Håkan Hellman.

Case:Volvon kopplar upp sigSmartphoneanvändare har blivit så vana att alltid ha tillgång till musik, mail och andra tjänster att bilfabrik-anterna ser sig tvingade att haka på trenden. Med appar och tjänster lånade från smartphones kopplas allt fler bilar upp mot nätet.

Volvo var tidigt ute med att koppla upp sina bilar mot nätet. För tio år sedan kom tjänsten Volvo On Call men den innehöll vid lanseringen främst säkerhetsinriktade funktioner som att automatlarma räddningstjänst vid en olycka. Nyligen har man tillfört en mobilapp för att till exempel lokalisera bilen eller att slå på motorvärmaren. Med det nya systemet Sensus Connected Touch lägger Volvo till ett antal mer nöjesbetonade tjänster som Spotify som även går att styra med rösten för att lyssna på streamad musik.

– Det räcker med att säga ”the Boss” så fattar systemet attdet är Bruce Springsteen man vill lyssna på, berättar HåkanHellman, produktchef för Infotainment & Connectivity påVolvo Car Corporation i Göteborg.

Sensus Connected Touch kommer lanseras i samtligamodeller utom xC90 från årsmodell 2014. Det kommeräven bli möjligt att installera systemet i äldre Volvobilarfrån 2011 års modeller. Plattformen bygger i princip på enandroidenhet som kopplas till bilen och 7-tumsskärmen imittkonsolen. Man lägger till en tunn ram utanpå displayensom skannar av ytan med infraröda strålar så attskärmen förvandlas till en multitouchskärm, en helt ny

svensk teknik som Volvo är först ut att använda i bilar.På enheten går det sedan att köra appar som anpassatsför att användas i bilen.

– De flesta som köper en bil idag är ju vana att vara ständigt uppkopplade. Vår uppgift när vi utvecklade den här plattformen var att göra det möjligt för förare och passagerare att kunna utnyttja funktioner som redan finns i smartphones och surfplattor på ett trafiksäkert sätt, säger Håkan Hellman.

Just trafiksäkerhet är en viktig aspekt för Volvo vilket tar sig uttryck i att flera av funktionerna i Sensus Connected Touch bara är tillgängliga i låga farter eller när bilen står stilla. De flesta funktionerna kan styras med hjälp av reglagen som finns på ratten och Spotifyklienten har anpassats så att man kan söka musik och radiokanaler med rösten. Vid sidan av Spotify finns även Tuneln webradio i en specialversion för den som vill lyssna på internetradio, appar för navigering och turistinformation och appar för väderinformation. Plattformen kopplas upp till nätet via förarens vanliga mobiltelefon eller ett 3G- eller 4G-modem. Det kommer också att presenteras en lösning som utvecklats tillsammans med Ericsson – en tunn klient som kopplas mot en molntjänst där alla appar körs, i stället för direkt i bilen. Med ”tunn klient” menas en dator som har begränsat lokalt arbetsminne och kapacitet.

Användarbehov gör bilen till en rullande smartphone.

Håkan Hellman, produktchef för Infotainment & Connectivity på Volvo Car Corporation

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - ÖKAT KUNDFOKUS MED MOBIL STRATEGI 1110 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - ÖKAT KUNDFOKUS MED MOBIL STRATEGI

Ökat kundfokus med mobil strategi

Vad har du din mobiltelefon till? Kanske att övervaka din butik? Säkerhetsföretaget Stanley Security Solutions erbjuder videoövervakning för detaljhandeln, med möjlighet att få rörliga övervakningsbilder direkt till mobilen. Eller använder du mobiltelefonen för att bevaka en råttpopu-lation? Anticimex håller på att ta fram en ny sorts råttfälla som testas i avloppssystem på utvalda orter i Sverige. Den helautomatiska fällan har sensorer som skickar sms och mail när den fångat in och avlivat en råtta.

Mobila verktyg är fantastiska redskap för att öka produkti-vitet, effektivitet och flexibilitet – ibland på sätt vars kreativitet utmanar fantasin. Som arbetsredskap har de redan slagit igenom på bred front. Att medarbetare kan arbeta mobilt och flexibelt har blivit en självklarhet.

För en jourhavande rörmokare som rycker ut akut kan det exempelvis handla om att få mer effektivt supportarbete på fältet, tack vare tillgång till kundens adress, portkod, utrustning och kontaktuppgifter i realtid i mobilen. För en snabbmatskedja som Max hamburgare har mobilstrategin gett upphov till en mobilapp som hjälper kunden att hitta till närmaste Max-restaurang och ger information om kampanjer och specialerbjudanden.

En ny ledningsfråga

I årets undersökning anger drygt hälften av beslutsfattarna (53 procent) att de diskuterar mobil strategi på ledningsgruppsnivå. Vanligast är det i tjänsteföretag (61 procent) och offentlig sektor (57 procent). Det vanligaste motivet som beslutsfattare anger för att satsa på mobila lösningar är att öka sin konkurrenskraft genom att utveckla affären.

De företag som har en mobil strategi har en påtagligt mer affärskritisk syn på sina mobila lösningar. De har i högre grad än andra företag investerat i mobilitet – 72 procent av företagen med mobil strategi har ökat sina investe-ringar i mobila verktyg de senaste två åren, att jämföra med 55 procent bland de företag som saknar strategi.

Nästa steg är att utnyttja mobiliteten maximalt i sin verk-samhet för att bli mer konkurrenskraftig och mer effektiv.

För att ta vara på den nya teknikens alla möjligheter behövs en sammanhängande strategi som tar avstamp i det man kan kalla ”kundresan”. Det handlar om att utgå ifrån kundens relation med företaget, från den inledande marknadsföringskontakten till kundservice, via försäljning och distribution. Ett företag som jobbar strategiskt med mobilitet utvärderar alla stegen i kundresan utifrån hur de kan förbättras med hjälp av den mobila kanalen. Det handlar om att ställa sig frågan: hur möter vi kunden i den mobila kanalen i varje steg?

Företag med mobil strategi betraktar mobila lösningar i första hand som ett sätt att utveckla affären, medan företag utan strategi primärt drivs av att spara kostnader.

De som har en mobil strategi har också i större utsträckning kunnat räkna hem sina mobila investeringar. Av de som har en mobil strategi säger 41 procent att de har kunnat räkna hem investeringen. 13 procent anger att det har gått jämnt ut och bara 6 procent säger sig ha förlorat på investeringen. Bland företagen som saknar mobil strategi har 32 procent kunnat räkna hem investeringen, 23 procent har gått jämnt ut och 10 procent har gått back.

I undersökningen framkommer att det går att se en rad gemensamma nämnare för de företag som tar frågan om mobil strategi på allvar. Det är de som ökat sina investeringar i mobilt arbetssätt mest, som har störst andel anställda som arbetar utanför kontoret och som har en positiv syn på mobilitetens möjligheter och drivkrafter; det är de som använder molntjänster och som har möjliggjort mobila företagsfunktioner och appar.

Det mobila arbetssättet gör det möjligt att sänka företagets kostnader, men i en allt mer konkurrensutsatt affärsvärld har det blivit ännu viktigare att öka intäkterna och affärsnyttan. Där har en mobil strategi en central och viktig roll. En mobil strategi handlar om att identifiera vilka interna och externa processer som kan bidra till en ökad konkurrenskraft med hjälp av mobila verktyg – och att möta kunderna på den digitala arenan.


Spara kostnader

Öka konkurrenskraften genom att utveckla affären

Tillfredställa medarbetarna

Inget av dessa

Är mobila lösningar i första hand ett sätt att...

23%

28%

17%

32%

Andel av tjänsteföretag

Andel av tillverkande industri

Andel av företag inom handel

Andel av offentlig sektor

Andel av olika företagstyper som diskuterar mobil strategi i ledningsgruppen

61%

49%

44%

57%

Om små företag och stora

Det är vanligast bland de allra största företagen att ta frågan om mobil strategi på allvar och där styrs den från ledningsnivå på ett strukturerat och strategiskt sätt. Det är också vanligt att dessa företag funnit sätt att ta tillvara idéer och inspel från användarna för att driva utvecklingen i önskad riktning. Minst vanligt är det i medelstora företag med 50-99 anställda.

Flera mindre företag i undersökningen anger att det mobila arbetssättet är ett självklart och naturligt inslag i verksamheten och därför inte föranlett något samlat grepp. Andra små företag har inte haft tillräcklig anledning att lyfta ut mobilitetsfrågan från andra IT-frågor, utan behandlar det i sin IT-policy.

Bland större företag är problemet oftare att IT-mognaden skiljer sig mycket mellan olika länder och affärsområden. Det som betraktas som ”det senaste” i vissa länder kan framstå som helt överspelat i de nordiska länderna, som i regel kommit relativt långt i IT-mognad. Att samla alla delar av ett multinationellt bolag till en gemensam mobil strategi är inte alltid möjligt; i stället måste det tas fram flera mobila strategier som baseras på hur långt olika lokala organisationer har kommit.

Om tjänster och andra tjänster

Det är nu inte alla branscher som lämpar sig lika väl för att utveckla sin affär genom mobilteknik. Vissa branscher kan öka produktiviteten avsevärt med smartphones och laptops, andra inte alls.

För företag som levererar digitalt eller jobbar med logistik och leverans av varor är det affärskritiskt att utveckla sitt användande av mobila verktyg. Dessa företag har i regel redan en etablerad och väl fungerande mobil strategi med både internt och externt perspektiv.

För företag med mindre mobil affärspotential är det ofta medarbetarna som driver på utvecklingen med sina önskemål om ökad flexibilitet, snarare än företagets önskan om ett mer mobilt arbetssätt. Det är ett viktigt skäl till varför dessa företag inte har tagit fram en lika uttänkt strategi.

Affärssystemen blir mobila – skapar 4G-sug

En intressant trend i årets undersökning är att 53 procent av användarna förväntar sig att kunna göra exakt samma saker i sin mobiltelefon som vid sin dator, en ökning med nästan 18 procent från förra året. Nära 70 procent av företagen instämmer i att det ställs allt högre krav på att affärssystemen ska bli mobila och tillgängliga oavsett var användaren befinner sig. Detta har ökat från 63 procent sedan föregående år. Denna utveckling kräver en hel del av företagen, som behöver mobilanpassa sina sajter och applikationer och förbättra säkerhet och betalnings-funktioner. Smarta mobiltelefoner är så avancerade att de klarar det mesta, men det förutsätter att uppkopplingen är tillräckligt snabb och stabil.

4G-nätet klarar det. I år kommer 99 procent av svenskarna att ha 4G-täckning, och i takt med att fler ansluter sig till den fjärde generationens mobilnät kommer det att vara fullt möjligt att möta företagens efterfrågan. Det kommer åtminstone inte vara tekniken som sätter stopp. Man kan faktiskt förvänta sig att göra samma saker i telefonen som vid datorn – bara det en helt absurd tanke för bara några år sedan.

West is best

Greenwich Consulting är ett ledande konsultföretag som är specialiserat på strategifrågor för telekombranschens olika aktörer. Företaget har över 200 anställda och kunder på över 100 marknader och agerar rådgivare åt flera av de globala mobiloperatörerna. Enligt Greenwich Consulting ligger USA långt före den svenska marknaden mognads-mässigt när det gäller företagens användande av molntjänster och när det gäller att utnyttja integrationen mellan IT och telekom i sin affärsverksamhet. I USA är molntjänster kritiska i dagens IT-projekt. Amerikanska företag ställer allt högre krav på att mobil-operatörerna ska tillhandahålla snabb, pålitlig och säker mobil uppkoppling för att möjliggöra användandet av mobila molntjänster. En tydlig trend här i USA är att även de medelstora företagen nu står inför liknande affärs-utmaningar som de stora företagen, och därför i allt större utsträckning använder mobila molntjänster och på så sätt sparar tid och kostnader - samtidigt som de säkrar flexibilitet och konkurrenskraft i sina affärsprocesser.

Vi ser att helt webbaserade företag som Box.com, som har 15 miljoner användare, och Salesforce.com, med 100 000 företagskunder, levererar mobila molnlösningar. Och sedan flera år erbjuder de amerikanska mobiloperatörerna mobila molnlösningar till företag och organisationer, ofta i kombination med UC och i partnerskap med Google, SAP, IBM och Microsoft. Det finns idag betydande hybrid- aktörer som erbjuder både telekom och IT, i och med Verizons uppköp av molnföretaget Terremark och AT&Ts partnerskap med IBM. Detta är tydliga tecken på att de dominerande spelarna bildar allianser för att tillsammans kunna kapitalisera på företagsmarknadens behov av integrerade kommunikationslösningar.

Miles Lee, Partner, Greenwich Consulting North America

” ”


TELENOR MOBILITY REPORT 2013 17

Case: Mobil strategi banar väg för ökad försäljning

När det gäller att till exempel utveckla en mobil app för ett företag är det avgörande att kunden har syfte och mål klart för sig. Det är där Purple Scout kommer in i bilden.

– En mobil strategi hänger tätt samman med hela företagets kommunikativa process. För att en app ska nå sitt syfte, sin vision och målgrupp krävs det att budskapet är väl förankrat i erbjudandet och att den mobila strategin leder till att skapa en upplevelse som kan följa användaren sömlöst mellan olika plattformar. På så sätt håller upplevelsen i sig över tid och företaget kan knyta kunden närmare till sig och skapa större möjligheter för att öka försäljningen, säger Johan Strömhage, CEO på Purple Scout. Enligt Johan Strömhage vet de flesta företag inte exakt vad de är ute efter när de efterfrågar en app. Därför handlar mycket av arbetet med att utveckla en mobil strategi om omvärldsbevakning. Vad finns det för appar på marknaden, nationellt och internationellt? Vilka av dem är framgångsrika? Vad är funktionen och hur kan man förbättra idén för att höja appen till ytterligare en nivå? Viktigast av allt: Hur har de marknadsförts?

Vem är slutkunden?

– Nyckeln till att bli framgångsrik på den mobila arenan handlar i hög grad om att ställa sig frågan: ”varför?”. Varför ska vi ha en app? Det självklara svaret borde vara: “vi ska bli bäst”. Bäst på att nå resultat. Bäst på att nå våra försäljningsmål. En mobil applikation som inte når sin målgrupp är att betrakta som misslyckad. Att genomföra en ordentlig behovsanalys är därför avgörande om appen ska få någon spridning och användas av företagets kunder, förklarar Johan Strömhage.

Om styrningen sker centralt inom en liten grupp i före-taget eller om ansvaret för att utveckla en mobil strategi har spridits till flera grupper är inte avgörande, menar han. Det som avgör om en mobil strategi blir framgångsrik beror dels på företagets kultur, det vill säga hur man fattar beslut. Men främst beror det på hur tydlig visionen är och hur bra man är på att hålla fast vid den.

– Vi ser en tydlig skillnad mellan mobila strategier jämfört med renodlade webbprojekt där det oftast är utvecklings-avdelningen som håller i projektet. Trenden med mobila projekt är att marknadschefen har ansvaret och resurserna.

Appar har tagit världen med storm. Allt fler företag efterfrågar appar eller mobila hemsidor. Hur ett företag ska tänka och gå tillväga för att göra sin närvaro framgångsrik på den mobila arenan är Malmöbaserade IT-företaget Purple Scout experter på.


Sammanhållen strategi

En mobil applikation måste, enligt Johan Strömhage, också passa in i företagets varumärkesstrategi och tydligt erbjuda fördelar som kan kopplas till varumärket.

För att sedan nå ut med appen på marknaden räcker det inte med en kanal. Det krävs en mängd olika kampanjer under en längre tid för att appen ska få användare. De flesta företag inkluderar sociala medier som Twitter och Facebook för att nå ut med sin app. Men det som får en app att bli riktigt framgångsrik är om den blir omskriven i nationell och internationell press eller att den tas upp i bloggar.

Strategin för att nå ut med mobila applikationer liknar den strategi företag har för sociala medier. Eftersom mobilen är personlig handlar det om att göra marknads-föringen så personlig som möjligt.

– Man måste komma ihåg att mobilen är privat. Appen kommer väldigt nära mottagaren, ofta i privata situatio-ner. Ledordet måste vara enkelhet. Att intuitivt förstå vad man ska göra och vad appen går ut på ska kännas självklart, förklarar Johan Strömhage.

Att utveckla en mobil strategi på den mobila arenan handlar alltså i grunden om att vara klar över vem som behöver eller skulle vilja ha applikationen. Hur en app ska utvecklas skiljer sig åt beroende på om den riktar sig till företagskunder eller konsumenter, men i båda fallen måste man vara klar över syfte, vision och målgrupp. Det är målgruppen som utgör skillnaden mellan en konsu-mentinriktad eller företagskundinriktad mobil strategi.

– Man får inte heller glömma bort att den traditionella kundlivscykelmodellen även gäller för appar. Att glömma bort support i sin mobila strategi slår tillbaka i form av missnöjda kunder och tappad försäljning. Om allt faller på plats så är en mobil strategi väldigt säljdriven och mätbar. En mobil fungerar i princip som en mentometerknapp för en marknadsundersökare. Om Purple Scout

Putvecklat

Om Purple Scout

Purple Scout AB grundades i Malmö 2004. Företaget erbjuder Open Source-baserade mjukvarulösningar men utvecklar också egna mjukvaruverktyg och mobilapplikationer. Purple Scout arbetar med de flesta typer av företag, även reklam- och webbyråer. Purple Scout förvärvade i våras Tibet Server AB som under tio år utvecklat en unik webbplattform för att kunna erbjuda kompletta webblösningar.

Purple Scouts mobilstrategitips

• Varklaröversyfte,mål,visionochmålgrupp.

• Definieravaddenmobilaochdigitala närvaronskagöraförjobb.

• Kopplaihopdenmobilastrateginmed företagetskommunikativaprocess.

• Skapaupplevelserochmervärdesömlöstpå fleraplattformar(mobil,surfplatta,dator).

• Görenomfattandeomvärldsbevakning ochbehovsanalys.

• Sökkombinationsmöjligheter.

• Kopplaocherbjudfördelartillvarumärket.

• SatsapåmarknadskampanjerochPRöver tidiflerakanalerinklusivesocialamedier.

•Uppfinnintehjulet,drafördelav invandaanvändarmönster.

•Hållfastvidvisionen.


Johan Strömhage,CEO på Purple Scout

Säker magi

Tänk om man kunde visa en smart mobil eller surfplatta för en person som levde för femtio eller hundra år sedan. Mycket hade framstått som helt overkligt: möjligheten att kunna videosamtala med någon på andra sidan jorden, att kunna söka information om precis vad som helst och att kunna bära med sig hela sitt bibliotek eller hela sin musiksamling.

”Tillräckligt avancerad teknik är omöjlig att skilja från magi”, konstaterade science fiction-författaren Arthur C. Clarke på 1960-talet. Sedan dess har vi kommit långt. I dag har ungefär 40 procent tillgång till en företagsbetald smartphone, ett arbetsredskap som framstått som direkt magiskt för bara ett par decennier sedan. Det är en ökning med 21 procent jämfört med förra året.

Vi vill välja verktyg själva

För några år sedan, i den mobila teknikens barndom, fick man acceptera arbetsgivarens val av verktyg. Företaget valde en sorts mobiltelefon, alla fick en likadan och så var det inte mer med den saken.

Men tekniken har mognat och användarna likaså. Det blir allt vanligare att medarbetare ställer krav på sina IT- verktyg. Det finns Macanvändare som inte vill använda samma PC som kollegorna och medarbetare som hellre använder sin privata mobil eller läsplatta i tjänsten än finner sig i arbetsgivarens val. Det finns Apple- och Android-

frälsta. Allt fler arbetsgivare accepterar att medarbetarna själva väljer mobila verktyg och tillåter att de kopplar upp dem mot företagets intranät, mail och affärssystem. Konsumentdriven IT vinner mark även på jobbet.

Bring Your Own Device (BYOD), som det kallas, ställer nya krav på IT-avdelningarna. Plötsligt måste de kunna ge fullgod support till alla plattformar och dessutom konstruera säkerhetslösningar som inte bara fungerar lika bra på alla sorters smartphones, läsplattor och laptops, utan följer med i alla uppdateringar och nya versioner.

I dag tillåter en tredjedel av alla företag (31 procent) att medarbetarna använder sin egen mobila enhet i tjänsten och kopplar upp den mot företagets IT-system. Det är en betydande förändring. IT-analysföretaget Gartner kallar det ”det mest radikala skiftet i företags-IT sedan PC-introduktionen” och understryker att alla företag, även om de väljer att inte tillåta det, måste ha en tydligt formulerad strategi för hur de handskas med de anställdas egna mobila verktyg. Anställda ställer inte bara krav på vilka enheter de ska få använda, utan också vad de ska kunna använda dem till. 53 procent av användarna förväntar sig att kunna göra precis samma saker på sin mobiltelefon som på sin dator. De vill kunna välja och installera program och appar som de vill, och de förutsätter att kunna få samma tillgång

I takt med att allt fler medarbetare ställer krav på att kunna koppla upp sig mot företagets system via sina privata smarta mobiler och surfplattor ökar kraven på IT-avdelningars säkerhet och rutiner. Privatliv och arbete flyter ihop på våra digitala plattformar. Nu handlar det om att utveckla smarta, flexibla och säkra system.

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - SäKER MAGI 2120 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - SäKER MAGI

Mail

Intranät

Säljstöd

Tidrapportering

UC-funktionalitet (UC=Unified Communication)

En intern företagsunik mobil applikation

Annat

Nej, inget av detta

Har ni gjort några av följande funktioner eller applikationer möjliga att nå via de anställdas smartphones och/eller surfplattor?

89%

35% 2012

8% 2012

12% 2012

45%

16%

23%

12%

19%

8%

7%

till arbetsmaterial från mobilen som från sin laptop. Företagen tar till sig av önskemålet. I år tillåter 45 procent av företagen att anställda kommer åt intranätet från mobilen, från 35 procent förra året. 23 procent tillåter mobil tidrapportering, mot förra årets 12 procent. Av de som inte tillåter mobilt intranät tror 93 procent att det kommer att vara möjligt inom ett par år; förra året var det bara 52 procent.

Nya säkerhetsutmaningar

Det viktigaste skälet som beslutsfattare anger för att inte tillåta mobila verktyg, och i synnerhet inte BYOD, är oro för säkerheten. Mobila enheter är svårare för IT-avdel-ningarna att kontrollera; risken är större att data hamnar på villovägar genom osäkra uppkopplingar eller genom att man tappar bort enheten. Dessutom aktualiserar BYOD andra gränsdragningar. Vem är ersättningsskyldig om en enhet går sönder på arbetstid? Ska företaget göra backup på de anställdas privata bilder? är det verkligen önskvärt att i så hög grad sudda ut skillnaden mellan de anställdas privatliv och arbetsliv?

Resultatet är att vissa företag inte tillåter att anställda använder mail i sin smartphone, andra låter inte sina medarbetare koppla upp sig mot intranätet, eller använda egna appar och program på företagets mobila enheter. Det finns företag som inte låter medarbetare koppla upp sig med laptop mot företagets affärssystem från någon annan plats än kontoret.

På så sätt går man miste om stora delar av den nya teknikens potential. Dessutom utsätter man sig för andra risker. Den som inte tillåts ha mail i telefonen kanske vidarebefordrar brev till en privat adress för att fortsätta arbeta med ett ärende hemma – och flyttar på så sätt den känsliga informationen utanför IT-avdelningens kontroll.

I årets undersökning syns en ökad medvetenhet om mobilitetens säkerhetsrisker. 76 procent av beslutsfattarna anger att ett mer mobilt arbetssätt kan utgöra en fara för företagets säkerhet och sekretess. 48 procent av de anställda instämmer i farhågan, en ökning från 43 procent 2012. Vi kan också se att 66 procent av företagen har sett över sina rutiner kring IT-säkerhet i samband med det ökade användandet av smartphones, surfplattor och mobilt bredband.

Detta är BYOD

• ”Bringyourowndevice”(BYOD)-när medarbetareanvändersinegenlaptop, surfplatta eller smartphone i tjänsten och kopplaruppdenmotföretagetsIT-miljö.

• Begreppetmyntadesförettparårsedan när allt fler medarbetare skaffade egna mobila enheter och började kräva att få användademsomarbetsredskap.

• Enavdestörstatrenderna2013,enligt IT-analysföretagetGartner.Sjuavtio företag spås ha infört en BYOD-policy innanåretsslut.

• MotivenföratttillåtaBYODärattdetökar deanställdasproduktivitet,arbetsmoral ochflexibilitet,ochattdetansesstärka företagetsattraktivitetsomarbetsgivare. De som inte tillåter det anger säkerhets- riskersomfrämstaskäl.

• TelenorMobilityReportvisarattöver en tredjedel av de svenska företagen tillåterBYOD.

Om man vill locka och enga-gera kreativa och kunniga människor så måste man nog acceptera det. Det handlar om att hitta ett gränssnitt – t ex webbläsare. Om våra applikationer är anpassade för webbläsare så spelar det ingen roll om användaren har en Mac eller PC. Jag tror det kommer gå mer åt det hållet en bra tid framöver.

Allting rör sig ju åt det hållet – man förväntas som arbets-givare kunna tillåta den senaste och vassaste tekni-ken, vi hinner inte med att utvärdera i den takt telefoner kommer ut. Motivet är egentligen att ge medarbetarna så fria händer som vi bara vågar och om en medarbetare trivs med en viss typ av utrustning och vi inte ser något hot i den utrustningen ser vi ingen anledning att tvinga dem att använda något annat.

Från djupintervjuer

”

”

”





Andel av ftg med 30-49 anställda




Andel av ftg med 500+ anställda

Andel som tillåter BYOD

39%

31%

34%

28%

27%

38%

29%

24%

33%


Detta är MDM

• MobileDeviceManagement(MDM)är ett säkerhetssystem som ger företaget kontroll över alla mobila enheter som användsiverksamheten.

• MedMDMkanmanadministrera säkerheten på medarbetarnas mobila enheter.Löserdesäkerhetsriskersom följeravBYOD.

• Vanligafunktioner:obligatoriskpinkod, fjärradering av innehållet på en borttappadmobiltelefon,möjlighetenatt fråncentralthållkunnasvartlistaappar, tabortredaninstalleradeappar,ochlarm- system för att upptäcka om medarbetare brytermotföretagetsriktlinjer.

• TelenorMobilityReportvisarattvarfjärde svensktföretaganvänderMDM.Detär vanligastioffentligsektor.










Andel som jobbar med MDM

18%

23%

13%

37%

15%

16%

23%

28%39%

Årets undersökning visar att de allra flesta företag, 89 procent, har en IT-policy. 69 procent av dem har en IT-policy som omfattar användningen av smartphones, en ökning från 57 procent 2012.

Det är betydligt färre som arbetar med Mobile Device Management (MDM), en metod för mobilstyrning som gör det möjligt att på central nivå implementera policys och ställa in funktioner som tvingande lösenord, mail och konfigurera iPads, iPhones och andra smartphones utifrån alla medarbetares behov. Bara 25 procent av företagen har en samlad MDM-strategi. Andelen ökar med storleken på företaget; ju större företag, desto mer sannolikt att det har såväl IT-policy som en samlad MDM-strategi. Det är också mycket vanligare med MDM i offentlig sektor än i privat. Offentlig sektor har generellt en mer restriktiv hållning till den mobila tekniken, och tillåter i lägre grad anställda att använda sina egna mobila enheter än privata företag.

Att se över sina säkerhetsrutiner är klokt. Mobila enheter ställer nya krav på säkerheten. Men det är viktigt att inte avstå från teknikens potential på grund av överdriven oro. För de allra flesta företag är standardsäkerhetslösning-arna tillräckliga. Det går att kryptera hårddiskar, fjärradera borttappade enheter och skicka all datatrafik i en säker tunnel. För företag som har exceptionella krav på sekre-tess, till exempel advokatbyråer, går det att skräddarsy säkerhetstjänster på en mycket avancerad nivå.


Det viktigaste är att kunna göra total wipe på enheter som försvinner så vi är säkra på att data inte försvinner ut om någon förlägger eller tappar sin telefon eller annan device.

Telefoniansvarig, Linjetrafik

”

Molnet – inte bara fluff

Egentligen är metaforen en smula olyckligt vald. För vad är väl ett moln? Det är något flyktigt, något som hindrar ljuset och värmen från att nå människor och i stället sprider regn och mörker.

Ingen vet exakt när och var metaforen uppstod. Den har använts som en symbol för internet sedan tidigt 1990-tal. I ritningar över datahantering och kommunikations-system fungerade ett stiliserat moln tidigt som symbol för nätverk. Kanske härstammar molnet från Redmond utanför Seattle, som under en tid var datavärldens obestridliga centrum och där det faktiskt regnar nästan varannan dag, året om. Där är molnet något som man inte behöver bära på eller tänka på; det bara finns där, ständigt närvarande, ständigt redo.

I IT-sammanhang står molnet för nästa stora skifte. När internet blir tillgängligt hela tiden, var man än befinner sig, behöver man inte längre ha med sig allt man kan tänkas behöva. För femton år sedan var det en stor sak att man kunde bära med sig alla sina dokument och allt

sitt arbetsmaterial i en bärbar dator – nu är det stora att man slipper. Faktum är att man inte behöver mer än en uppkoppling till internet och en tillräckligt hög kapacitet för att plocka ned det som behövs för stunden. Det har pratats om det i flera år, men de flesta har fortfarande en dator med en processorkapacitet som till största delen är oanvänd, mjukvara som aldrig används och ett kolossalt lagringsutrymme som ekar tomt. För var och en gör det kanske inte så mycket att ha några gigabyte utrymme över, men på ett företagsövergripande plan handlar det om mycket pengar.

Molnet gör det möjligt att använda resurser mer effektivt. I stället för att ett företag har hundra eller tusen servrar och datorer som bara används till en bråkdel av sin kapacitet, betalar man bara för det som man faktiskt använder. Molnet är dynamiskt skalbart. Ju mer man behöver, desto mer finns tillgängligt. Man behöver aldrig slå i något kapacitetstak eller sakna relevant program-vara. Samtidigt blir det möjligt att skärpa säkerheten för företaget och integriteten för den enskilde medarbetaren.

Ökat kundfokus, hårdare konkurrens och bättre affärsnytta driver på integ-rationen av IT och telekom. Med dagens molntjänster kan företag snabbt bygga ut sina system och anpassa dem efter kundens behov. Men hur går det till i praktiken och hur kan företagen räkna hem investeringen?

Anledningen att vi inte har det är entydigt säkerhets-problemet – den måste vara 100 procent och där är vi inte riktigt än idag.

Det kan ju ändra sig fort men tillgängligheten och hastig-heten behöver öka något enormt innan vi överväger molnlösningar. Den som inte har tänkt till och inte är förberedd för att gå över till molntjänster, åtminstone delvis, den är helt fel ute. Det är ingen investering – det är en vidare-utveckling. Som jag ser det är det egentligen inget konstigt – bara en snygg grafisk presentation som man når utifrån och inifrån på alla sätt.


”

”

”

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - MOLNET – INTE BARA FLUFF 2726 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - MOLNET – INTE BARA FLUFF

Molnets betydelse växer

Drygt vart tredje företag (34 procent) använder moln-tjänster redan i dag. Av de som inte gör det säger var femte (20 procent) att de har planer på att börja använda molntjänster inom de närmaste åren. Andelen som säger att de inte har några sådana planer har minskat med 9 procent.

Den vanligaste molntjänsten i dag är dokumenthantering. 37 procent av de företag som använder molnet sparar Word- och Powerpointdokument på en gemensam server där alla som behöver kan komma åt dem, där IT- avdelningen kan skräddarsy en säkerhetsbarriär runt dem och där hantering och säkerhetskopiering kan ske på ett tryggt sätt. 32 procent använder mobila växel-lösningar, 23 procent låter medarbetarna tidrapportera mot den gemensamma servern, och 21 procent använder molnet för sina CRM-system.

Det som håller företagen tillbaka och hindrar dem från att lägga en större del av verksamheten i molnet är framför allt osäkerhet. Beslutsfattare svarar att de är osäkra på hur säkra skyddsmurarna är och huruvida andra kan komma åt det som sparats i molnet; de upplever osäkerhet kring vem som äger informationen och vad som händer om data försvinner.

Dettaär”molnet”

• Molntjänsterärenlagringsmetoddär skalbaraIT-resurser,somprocessorkraft, mjukvara,lagringochapplikationer, tillhandahållssomtjänsterpåinternet.

• Företagläggerutansvaretförhård- ochmjukvara,uppgradering,driftoch administration på en extern leverantör somsköterochadministrerarservrar.

• SombeställareminskarmansinIT- administration och slipper bekymra sig omskalbarhet,kvalitetochsäkerhet.

• Användandetavsmartaremobileroch mer högpresterande mobilnät driver på utvecklingenmotmobilamolntjänster.

• LedandeIT-analytikerföretagsomIDC och Gartner spår fortsatt stor tillväxt för områdetdenärmstaåren.

• Exempelpåmolntjänster:GoogleApps, MicrosoftExchangeOnline,Gmail, Salesforce,Flickr,Dropbox,Office365.

• TelenorMobilityReportvisaratt34 procent av de svenska företagen användermolntjänsteridag.Devanligaste tjänsterna är dokumenthantering och mobilaväxellösningar.Avdeföretagsom inte använder molnet idag räknar 20 procent med att börja använda det inom tvåår.

Dokumenthantering (Word, PowerPoint som exempel)

Kundregister/CRM-system

Mobila växellösningar

Tidrapportering

Andra affärssystem

Nej, inget av dessa

Om JaAnvänder ni någon av följande molntjänster?

37%

21%

32%

23%

25%

30%

Ja

Nej

Vet ej/vet inte vad det är

Använder ert företag molntjänster?

2013 35% 62% 3%

34% 62% 4%2012


30 TELENOR MOBILITY REPORT 2013

En del av denna oro kommer säkert avta med tiden. Ju mer man använder molnet och ju fler andra som gör det, desto tryggare blir man i förvissningen om att säkerheten är god. Samma oro omgärdade den förra informations-revolutionen när information flyttade från pappers- dokument i pärmar och dokumentskåp till medarbetarnas datorer. Numera är det ovanligt att föredra utskrivna papperskopior framför digitala versioner av dokumenten.

Mobilnätet är ikapp

Vissa beslutsfattare anger också att molnet har tekniska begränsningar, att de arbetar med så stora datamängder att det inte fungerar att vara beroende av internet- anslutningens hastighet. Det är i högsta grad ett övergående problem. Redan i dag har de flesta tillgång till blixtsnabb uppkoppling via fiber eller 4G-nätet.

Mobilnätet är i dag tillräckligt snabbt och säkert för att det ska gå att förlita sig på en bra internetuppkoppling oavsett om man befinner sig på kontoret eller är på resande fot.

En tredjedel av de tillfrågade användarna (33 procent) anger att skillnaden på fast och mobil uppkoppling är så stor att mobilt bredband inte kan ersätta fast uppkopp-ling. Bland beslutsfattarna är andelen högre, 44 procent. Den minskar dock från 49 procent förra året. Andelen beslutsfattare som tycker att dagens nät inte fungerar tillräckligt bra för att man ska kunna arbeta mer mobilt minskar också, från 43 till 40 procent.

Samordnad kommunikation

Det finns en parallell och relaterad trend som kallas Unified Communication (UC). Det handlar om att integrera företagets alla kommunikationssystem: telefoni, mail, chatt, videosamtal och så vidare. Det strömmar in information och förfrågningar av olika slag till företag och enskilda medarbetare. UC gör det möjligt att bestämma hur man vill bli kontaktad och ta till sig information när, hur och var det passar bäst.

UC håller på att slå igenom på bred front. 30 procent av beslutsfattarna i undersökningen säger sig arbeta med UC-verktyg. Det är nästan en fördubbling från 2012

(16 procent). Samtidigt har andelen beslutsfattare som inte känner till begreppet UC halverats från 18 till 9 procent.

Få av företagen i undersökningen använder UC fullt ut. Många har utvärderat det och är redo att implementera när de uppfattar att tjänsterna är tillräckligt bra. De lyfter fram en rad förväntade fördelar: att kunna vara personlig i sina möten utan att behöva lägga tid på resor, att spara restid, att öka transparens och tydlighet och att förkorta beslutsvägar och göra det möjligt att snabbt få svar på enkla frågor.

DettaärUC

• UnifiedCommunication(UC)– en uppsättning produkter som ger enhetligt användargränssnitt och användarupplevelse,oavsettmobil enhetochmedietyp.

• Samlar,integrerarochsamordnaralla företagetskommunikationssystem.

• Ökarflexibilitetenförmedarbetarnaoch minimerarden”mänskligafördröjningen” iföretagetsaffärsprocesser.

• Möjliggörattmankanskickaettmed- delandeviaettkommunikationssystem, och få meddelandet levererat via ett annat system,texattskickaettröstmeddelande somtasemotsommail.

• TelenorMobilityReportvisarattandelen svenska företag som använder verktyg för UCharfördubblatspåettår–från16till 30procent.



Andel av företag inom handeln







Arbetar med UC

33%

27%

22%

35%

16%

18%

26%

30%

53%

Ja

Nej

Vet ej vad det är

Arbetar ditt företag med verktyg för UC?

2013 30% 62% 8%

16% 66% 18%2012

Vi ska precis byta telefon-växel och kommer etablera UC fullt ut – det låter svulstigt men känns som en liten sak att etablera.

Vi utvärderar UC just nu – vill ha chatt, närvarobiten, videokonferens etc. som en helhet med dokumenthante-ringen i samma koncept. Det ligger i nästa projekt där vi inom ett år ska titta på hela vår växellösning och kommu-nikationslösning– vi kommer byta växel och hantering och kommer nog öppna upp gränssnittet och vara mer transparenta. Vi är inte färdiga med det än, men det är intressant kan jag säga.


”

”

”


Säkrare affärer med molnifiering

Molnet erbjuder ett mer kostnadseffektivt och flexibelt sätt att bearbeta, lagra och skicka information, men utöver den uppenbara kostnadsbesparingen kan det också öka säkerheten. Faktum är att säkerheten är en av de viktigaste fördelarna med molnet som nämns i undersökningens djupintervjuer med beslutsfattare. De lyfter fram att det är oklokt att lägga alla sina ägg i samma serverrum. Om kontoret brinner ned försvinner den data som sparats lokalt i alla de datorer som fanns där i olycksögonblicket. Molnet sparar virtuella kopior på olika platser. även om kontoret eller någon av server-hallarna skulle översvämmas eller utsättas för sabotage, finns backup av informationen på andra fysiska ställen.

Kom närmare med distansmöten

Kommer du ihåg när man var tvungen att ses i samma rum för att ha möte? Sådana möten finns förstås fortfa-rande, men för många möten räcker det med att mötas ansikte mot ansikte och det kan göras väsentligt mer tidseffektivt via ett tekniskt distansmötesverktyg.

Distansmöten är ett bra exempel på hur IT och telekom blir allt mer integrerade. 66 procent av företagen använder redan lösningar för distansmöten. Det gäller i första hand telefon- och videokonferensverktyg. Den typen av verktyg är vanligast i de stora företagen med mer än 100 anställda, vilket inte är så överraskande. Stora företag har medarbetare på många håll i landet (och världen) och ser varje år hur mycket tid och pengar som används till att få medarbetarna att resa till varandra för internmöten av olika slag.

26 procent av användarna i undersökningen säger att tillgången till mobila verktyg har gjort det möjligt att minska resandet i jobbet. 42 procent säger att det inte har minskat resandet, och 32 procent reser inte alls i jobbet. Av dem som reser i jobbet har alltså tekniken redan gjort det möjligt för nästan hälften att minska sitt resande.


Ja, det har minskat resandet i stor utsträckning

Ja, det har minskat resandet i viss utsträckning

Nej, det har inte minskat resandet

Nej, de anställda reser väldigt lite i jobbet

Har tillgången till verktyg som exempelvis smartphone, mobilt bredband, video-konferensmöjligheter etc gjort att de anställda kunnat minska sitt resande i jobbet?

2013 40%11% 36% 13% 1%

33%10% 46% 11% 1%2012

Telefonkonferens

Videokonferens

Webbaserad konferens

MS Lync

Annat

Vilken typ av lösning för distansmöten använder ni?

76%

63%

49%

21%

8%

Case: Molntjänster perfekt för snabb- växande LeanNova

LeanNova är ett kunskapsintensivt konsultföretag som växer snabbt. Konsulterna jobbar ofta hos kund i olika länder vilket ställer krav på att telekom- och IT-miljön är snabb, flexibel och skalbar – att snabbt kunna utöka IT-kapaciteten utan att det uppstår driftstopp eller fördröj-ningar. Det föll sig därför naturligt för LeanNova att lägga hela sin IT-miljö med drift och supporttjänster i molnet. - De flesta av våra anställda konsulter kommer från General Motors-världen och redan innan företaget hade bildats var vi fast övertygade om att vi inte ville ha en tung IT-miljö som ofta finns hos storföretag. Vi ville och kunde inte heller lägga några egna resurser på att drifta eller uppdatera IT-miljön. Våra konsulter måste kunna komma åt all information oavsett om de befinner sig i Trollhättan, Helsingfors eller Shanghai. Vår helhjärtade satsning på Telenors telekomlösning och Microsofts molntjänst Office 365 ger oss den möjligheten.

Ingenjörs- och konsultföretaget LeanNova Engineering bildades av Saabingenjörer bara en månad efter Saab Automobiles konkurs i december 2011. I början var de bara tio konsulter, men kunderna strömmade till och idag har företaget 110 anställda och stora fordonskunder i Sverige, Kina, Storbritannien, Tyskland och Finland.

Vi har inte ens haft ett eget nätverk i våra hyrda lokaler, säger Johan Tärbo, Business Administration och IT-manager på LeanNova. Microsoft Office 365 inkluderar hela Officepaketet och en sharepointlösning som intranät, vilket gör det möjligt för LeanNova att snabbt komma åt information. För att enkelt kunna delta i möten och webbkonferenser oavsett plats i världen används Lync som också ingår i lösningen. - Dessutom gör molnet oss plattformsoberoende. Det går lika bra att använda en dator, surfplatta eller smartphone när det gäller att komma åt vår IT-miljö, säger Johan Tärbo. Hurfungerardetnärerakonsulterärhoskund?

- Om det inte finns tillgång till ett gästnätverk har våra konsulter med sig en mobil 4G-router, vilket fungerar väldigt bra eftersom vi sällan befinner oss i obygden. Hurärdetmedsäkerhetendå?

- När det gäller säkerhet är det ju alltid den svagaste länken som är avgörande. Det spelar ingen roll om man har lika hög säkerhet som Pentagon om det är någon som lämnar sitt lösenord på en lapp på datorn, till exempel. Den krypteringstjänst som ingår i det avtal vi har i våra molntjänster håller högsta nivå och ifall kunden kräver att deras data inte får lämna kundens nät jobbar vi med deras hårdvara och program på plats. Vi oroar oss inte för några säkerhetsproblem när det gäller molnet i alla fall, säger Johan Tärbo. Under tiden som LeanNova haft tillgång till molnet har det inte, enligt Johan Tärbo, uppstått ett enda problem, vare sig när det gäller driftmiljön, uppgraderingar eller support.

- Allt flyter på så pass bra att vi inte tänker på att servrarna, vår data och våra program inte finns i byggnaden. Nästa steg med molnet

Nästa steg i LeanNovas molnstrategi är att ordna så alla medarbetare kan utnyttja möjligheterna till fullo med den integrerade lösning som Office 365 innebär. Samt att dra fördel av möjligheterna med nätmöten och samarbeten som är oberoende av geografisk plats på jorden genom ett IT-verktyg från Lync.

- Under vårt första år levde vi i molnet men med en mer splittrad miljö, som inte heller var lika skalbar och inte hade samma säkerhet som Office 365. Lyftet från Share-point 2007 till 2010 för vårt intranät ger oss helt andra layoutmöjligheter.

Om LeanNova

LeanNova Engineering är ett tekniskt konsultföretag beläget i Trollhättan, grundat av tidigare ingenjörer från Saab Automobile AB tillsammans med riskkapitalbolaget Fouriertransform AB. LeanNova konkurrerar internatio-nellt, främst med fokus på fordonsindustrin. LeanNova levererar kompletta utvecklingsuppdrag till både svenska och internationella kunder. Kärnerbjudandet består av större projekt såsom utveckling av kompletta system, tekniska plattformar, specifika modeller i kundens produktprogram, och anpassning av existerande modeller till den europeiska marknaden. Bolagets styrka är helhets-tänkande, något man tagit med sig från tiden på Saab.

Fördelar med molntjänster enligt LeanNova

•SlipperendyrIT-avdelning.

•Högtillgänglighetochflexibilitet.

•Högskalbarhet,lättattbyggautIT- miljönutandriftstoppellerfördröjning.

•SlipperdriftochsupportavIT-miljön.

•Bättrekostnadskontroll.


Johan Tärbo, Business Administration och IT-manager på LeanNova

Tekniken är mogen – nu lyfter vi affären

Under de senaste åren har det mobila arbetssättet utvecklats snabbt tack vare en explosiv smartphone- utbredning i företag och organisationer. I årets Telenor Mobility Report instämmer sju av tio beslutsfattare i påståendet att de anställda som har en smartphone arbetar på mer flexibla tider. Sex av tio upplever att de som använder en smartphone i sitt arbete har blivit mer produktiva.

Fyra viktiga trender

Årets undersökning pekar på fyra viktiga trender. För det första ökar användningen av och investeringen i mobila verktyg. Andelen anställda som har företagsbetald smartphone har ökat med 48 procent på två år. Mer än hälften av beslutsfattarna i undersökningen säger att de ökat sina investeringar i mobil teknik och mobilt arbetssätt de senaste två åren.

För det andra är det viktigt med mobilt arbetssätt, men ännu viktigare med en mobil strategi. Det är först med en samlad strategi som det är möjligt att göra det mesta av de moderna verktygens potential. För att verkligen ta ett samlat grepp krävs att den mobila strategin lyfts till ledningsgruppsnivå. 53 procent av företagen uppger att de diskuterar mobil strategi i ledningsgruppen. De som tagit frågan om mobil strategi på allvar har använt den för att utveckla sin affär och stärka sin konkurrenskraft. Det är också de som i högst utsträckning har kunnat räkna hem sina mobila investeringar.

För det tredje är det medarbetarna som sätter ramarna för användning. Nästan var tredje beslutsfattare säger att de anställda ställer krav på att få arbeta mer mobilt, och sju av tio anställda säger att det är en självklarhet på ett modernt företag att kunna arbeta mer mobilt.

Något som är så självklart att det inte behöver bevisas kallas i filosofins värld för axiom. Inom telekomvärlden skulle vi i dag kunna tala om det mobila axiomet. Nyttan med det mobila arbetssättet, att kunna arbeta var som helst och när som helst, har blivit så etablerat att få ifrågasätter det. ännu är det dock inte lika självklart för företagen att använda mobilitet för att utveckla affärsnyttan och kundnyttan. Tekniken är mogen men det krävs en samlad riktning eller strategi. En mobil strategi.

31 procent av företagen tillåter att medarbetarna tar med sig sina privata mobiler och surfplattor in i företagets IT-miljö. Det är också vanligt att det är användarna som kommer med konkreta förslag på hur företaget kan driva utvecklingen framåt utifrån den utpekade strategin.

För det fjärde blir IT och telekom allt mer integrerade. De betraktas som två sidor av samma mynt, där den ena förutsätter den andra och vice versa. Vad är en laptop utan 4G-uppkoppling, och vad kommer den att bli när både information och mjukvara finns i molnet? Och vad är en mobiltelefon värd om man inte ens kan sköta mail, kalender och en mängd andra jobbärenden med den?

Utmaningar som återstår

De flesta företag upplever att ökade säkerhetsrisker är en barriär som måste överbryggas för att göra alla företags- och kundsystem mobila. Fortfarande anser en klar majoritet av företagen att det är svårare att kontrollera säkerheten på mobila enheter och att kunna ge support till personer som använder samma enheter både på jobbet och privat. Oron är rationell, men riskerar ibland att göras till en alltför stor barriär. För de allra flesta företag är standardsäkerhetslösningarna alldeles tillräckliga. Det går att kryptera hårddiskar, fjärradera borttappade enheter och skicka all datatrafik i en säker tunnel.

För företag som har exceptionella krav på sekretess är det möjligt att skräddarsy säkerhetstjänster på en mycket avancerad nivå.

De flesta företagen i studien har ett fortsatt fokus på att öka mobiliteten de kommande åren. Vad det betyder i praktiken skiljer sig åt mellan olika företag beroende på storlek och bransch. Få mindre företag har tagit ett samlat grepp kring frågan. En del betraktar den som en del av IT-policyn. På större företag har man oftare en samlad mobil strategi, men där uppstår ibland problemet att IT-mognaden ser olika ut mellan olika länder och affärsområden. De nordiska marknaderna har ofta kommit längre i mobilitet än övriga Europa, vilket gör det svårt att samla hela företaget i en gemensam mobil strategi.

Vägen må variera, men målet är tydligt. Den mobila tekniken gör det möjligt för många företag att utveckla sin affär och bli bättre på att ge kunden vad den vill ha. Tekniken finns redan och de fyra trenderna pekar på att det blir ett race till toppen för dem som väljer att delta. Man kan förstås välja att avstå; historieböckerna är fulla av företag som inte tagit modern teknik på tillräckligt allvar. De som vill fortsätta att vara framgångsrika behöver en mobil strategi.

TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - TEKNIKEN äR MOGEN – NU LYFTER VI AFFäREN 3736 TELENOR MOBILITY REPORT 2013 - TEKNIKEN äR MOGEN – NU LYFTER VI AFFäREN

Fyra tydliga trender

1.Användningavochinvesteringimobila verktygökar.

2.Mobiltarbetssättviktigt,menmobilstrategi ännuviktigare.

3.Medarbetarensätterramarna föranvändning.

4.System(ITochtelekom)blirallt merintegrerade.

Vi har en strategi att man ska kunna jobba så flexibelt som möjligt, tekniken ska inte bli hämmad av att man måste sitta på en och samma plats. Utan man ska kunna ta med sig sin teknik och kunna nyttja den var man än önskar.

Inköpsansvarig, arkitektfirma

”

Vi har ingen separat strategi för mobilt arbetssätt utan vi har det som en del i vår IT- policy där det står med.

IT/data, miljö- och vvs-konsulter

”

Vi finns på alla de digitala arenorna – med strategier och tankar på hur vi ska jobba. Det är ju en förenkling för våra kunder – de är inte hänvisade till öppettider i växel och bokning för att kunna planera och genomföra sina resor och det är lätt och översiktligt för dem. De kan få snabba svar – t ex på Facebook och Twitter.

Bolag inom Linjetrafik

”

Nästa steg blir appar för att komma åt fler moduler i vårt affärssystem. T ex tittar vi på en lösning där man ska ha möjlighet att titta på elnätet och se vilka störningar och avbrott vi har just nu – och våra kunder ska kunna få tillgång till den också – inte bara våra reparatörer.

Elbolag

”

Telenor Sverige AB, 116 88 Stockholm, organisationsnummer 556421-0309, säte Stockholm, Telefon 0455-33 10 00

Telenor Mobility Report

Documents

Transcript of Telenor Mobility Report