Tar man risker eller får man dem?
-
Upload
mhf-tyloesandsseminariet -
Category
Documents
-
view
99 -
download
2
description
Transcript of Tar man risker eller får man dem?
2013-09-03
1
Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet
Marianne Törner
Forskningsledare Säkerhet,
organisation och ledarskap,
Arbets- och miljömedicin,
Sahlgrenska akademin, Göteborgs
universitet
Gästprofessor, Högskolan Väst,
Trollhättan
www.amm.se
Öresund: olycksfallsskador i betong-elementfabrikerna i Danmark resp. Sverige
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1997
Öresundskonsortiet, S. Spangenberg (2002)
Sk
ad
or/1
0 0
00 a
rb
ets
år
Svenskar i Danm.
Danskar i Danm.
Svenskar i Sv.
M. Törner, 2
2013-09-03
2
M. Törner, 3
Vad gör vi när något går fel?
4 M. Törner, 4
Risker
“Vi ska se över våra rutiner!”
2013-09-03
3
Vad är egentligen säkerhet?
Ett system som står rycken mot påfrestningar?
Ett robust system är stabilt och motstår
mycket påfrestningar, men när det faller så
ligger det
Ett resilient system är flexibelt och innovativt
och anpassar sig ständigt efter nya och
oförutsedda omständigheter
”Resilience är förmågan att anpassa sig till
variabla förhållanden, utan att förlora viktig
funktionalitet” (Zolli & Healy, 2012)
M. Törner, 5
Säkra trafiksystem måste vara både robusta och resilienta
6 M. Törner, 6
Risker
2013-09-03
4
En vanlig dag på jobbet
M. Törner, 7
… och tyvärr
allt vanligare!
Det regnade
den dagen…
M. Törner, 8
2013-09-03
5
Diskutera med grannen
Varför tar
människor
medvetna
risker?
M. Törner, 9
Varför tar människor medvetna risker? Riskfyllt beteende ger omedelbara och ofta
förekommande belöningar
Säkert beteende har en liten men omedelbart
och ofta förekommande ”kostnad” för den
enskilde
Säkert beteende ger fördröjda och osäkra
belöningar
Människor maximerar kortsiktig nytta framför
långsiktig nytta (Zohar & Erev, 2007)
M. Törner, 10
2013-09-03
6
• Man har inget val
Andra orsaker till
medvetet
risktagande
• Det där är så vanligt så det
räknas inte
• Det gick bra förra gången
• Så gör alla här…
Foto: L W Hine
M. Törner, 11
Vad styr vårt beteende?
Attityder
Avsikt till
visst
beteende
Normer
Upplevd
kontroll Beteende
Organisatoriska
hinder (Fishbein, Hennessy,Yzer & Douglas, 2003)
M. Törner, 12
Ett beteende som är i konflikt
med en persons föreställningar
eller attityder avseende
beteendet ifråga stör den
mentala jämvikten (=>stress).
Om beteendet uppfattas som
nödvändigt kommer personen
att ändra sin attityd. (Leon Festinger, A Theory of Cognitive
Dissonance, Stanford University,
Stanford, Calif., 1957.)
2013-09-03
7
Hög risk:
• Ny
• Okänd
• Katastrofal
• Okontrollerbar
• Ej självvald exponering
(Slovic, 1987)
M. Törner, 13
Attityder
Normer
Beteende Kontroll
Låg risk:
• Välkänd
• Idividuell
• Kontrollerbar
• Lätt att reducera
• Självvald exponering
Hur bedömer människor risker?
Risk-
uppfattning
Hanterbarhet
Säkerhets-
beteende
Stress
Negativt!
Möjlighet
att påverka
risken
(Stave, Pousette &Törner, 2006)
Varför beter sig inte folk rationellt?
Svar: Det gör dom!
M. Törner, 14
Attityder
Normer
Beteende Kontroll
?
2013-09-03
8
Stress gör oss dummare
När vi är stressade är vi sämre på det som
gör oss unikt mänskliga; att logiska
bedöma effekten av vårt handlande och
framtida mål; att respondera på nya sätt
under nya omständigheter; att
kommunicera komplexa idéer, att hantera
abstraktioner; att uppfatta ”nyanser”, att
skilja det vettiga från nonsens, att inta
andras perspektiv. (Weick, 1995,
citerande Holsti, 1972)
Kort sagt: Stress ger oss sämre tillgång till
individuella och kollektiva resurser
Stressade människor är inte bra på att
skapa resiliens!
M. Törner, 15
Diskutera:
Upplevd kontroll är ett
grundläggande behov:
• Reducerar stress
• Gör oss agerande
Men
• reducerar också
riskuppfattningen.
Hur kan denna
komplexitet beaktas i
arbetet för förbättrad
trafiksäkerhet?
”Må du leva i intressanta tider!” (Lasse Berg, citerande en nomadhövding i fjärran land,Tankar för dagen, P1
08-02-22)
”Behovet att göra våra erfarenheter begripliga, att ge dem form och
ordning, är uppenbarligen lika verkligt och starkt som …våra
biologiska behov.” (Geertz, 1973)
Den värsta förbannelsen
Foto: L W Hine
M. Törner, 16
2013-09-03
9
Organisationsklimat:
Människor uppfattar ordning i den omgivande världen, men skapar även ny ordning genom att dra slutsatser och generalisera utifrån vad man uppfattar. Detta skapar mening men också en drivkraft att bete sig i enlighet med den uppfattade ordningen.
Vi söker information så att vi kan anpassa oss till, och vara i jämvikt med vår omgivning. Genom att anpassa oss till situationen erbjuds vi en referensram för vårt eget beteende. (Schneider B, 1975. Organizational climates: an essay. Personnel Psychology, 28, 447-479.)
Attityder
Beteende Kontroll
Normer
M. Törner, 17
Mening, bedömning, beslutsfattande och organisering – tre intressanta teorier 1. Två olika kognitiva system, för bedömning och
beslutsfattande (D. Kahneman, 2011):
System 1: Intuitivt, går på rutin, snabbt och alert
System 2: Går igång bara när det ”måste”, när något
avviker från det förväntade; kräver koncentration,
tänkande
Om man är uttröttad eller om system 2 är ”upptaget
med annat” överlåts bedömning och beslut i hög
grad till system 1.
M. Törner, 18
2013-09-03
10
Mening, bedömning, beslutsfattande och organisering – tre intressanta teorier
Allt meningsskapande är retrospektivt – vi tolkar vad som redan
hänt genom att skapa ett ramverk för stimuli som vi uppfattar.
(Ex. en olycka är ”självklar” bara i efterskott.)
Det viktiga för mening är inte exakt korrekthet. Det som räknas är
att det är troligt, skapar sammanhang, är rimligt, rymmer
tidigare erfarenheter och förväntningar, har resonans hos
andra människor, kan konstrueras retrospektivt men fungerar
prospektivt, fångar både tanke och känsla, är kul att
konstruera. Kort sagt: Vi behöver (och skapar) en bra historia!
När allt ”rullar på” som förväntat ägnar vi det mycket lite
uppmärksamhet. Men när något oväntat sker måste vi stoppa
upp, tolka och göra det begripligt – skapa ny mening.
M. Törner, 19
2. Meningsskapande (Weick, 1995):
”Att bli mänsklig är att bli individuell, och vi
blir individuella under ledning av kulturella
mönster, historiskt skapade system av
mening genom vilka vi ger form, ordning,
poäng och riktning för våra liv.” (Geertz, 1973)
”Det finns inga
individer!”
”Det finns bara
individer i ett
sammanhang!”
M. Törner, 20
Tack för uppmärksamheten!