Taktik, ledning ledarsk Taktik, ledning, ledarskap

Taktik, ledning, ledarskap

Räddningsinsatser är komplexa. Arbetet i samband med räddnings-

insatser måste baseras på hjälpbehovet. Man har resurser till

för fogande som ska organiseras och hanteras på ett ändamålsenligt

sätt. Beslut som fattas måste vara väl underbyggda och ta hänsyn till

resurs, skada, objekt och hjälpbehovet i övrigt. För att kunna

hantera allt detta krävs kunskap. Strävan är att kunna tillgodose det

hjälpbehov som olyckshändelser eller över hängande fara för olycks-

händelser påkallar.

Taktik, ledning, ledarskap presenterar, diskuterar och exemplifierar

erfarenheter från kommunal räddningstjänst och forsknings resultat

ur en rad olika synvinklar. Boken riktar sig främst till chefer inom

kommunens organisation för räddningstjänst. Den är i första hand

avsedd för MSB:s utbildnings verksamhet, men vänder sig också till

yrkes verksam räddningstjänstpersonal och övriga intresserade.

OBS! Ryggbredd nu 16 mm. Korrigera efter inlagan! >>>

Stefan Svensson (red.), Erik Cedergårdh, Ola Mårtensson, Thomas Winnberg


MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msbmyndigheten.sePubl.nr MSB 0015-09 ISBN 978-91-7383-005-8

MSB

20147_omslag_MSB.indd 1 09-03-24 08.52.38




















MSB

20147_omslag_MSB.indd 1 09-03-24 08.52.38

Stefan Svensson (red.) Erik Cedergårdh Ola Mårtensson Thomas Winnberg


MSB

Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av MSB är förbjudet enligt lagen (1960:792) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning etc.


Författare Stefan Svensson (red.), Erik Cedergårdh, Ola Mårtensson, Thomas WinnbergSpråkbearbetning Anna-Lena GöranssonFormgivning Karin RehmanBildredaktör Kristina Malmstedt-SvenssonIllustrationer Per HardestamFoto omslag Peter Lundgren, MSB. Övriga fotografer, se s. 251. Tryck AB Danagårds Grafiska,Ödeshög 2009Utgivningsår 2005Andra tryckningenBeställningsnummer MSB 0015-09ISBN 978-91-7383-005-8© 2009, Stefan Svensson, Erik Cedergårdh, Ola Mårtensson, Thomas Winnberg och MSB

Innehåll

Förord 8

1. Inledning 10Taktiskt förhållningssätt 11Flexibel utformning 13Utnyttja resurserna 17Uppfatta situationen 18Fatta beslut 19Individ och gruppmedlem 21Tillfredsställ hjälpbehovet 22

2. Problemet 25

3. Räddningsinsatser med hjälpbehovet i fokus 34Definition av räddningsinsats 34

Exempel 1 36, Exempel 2 39, Exempel 3 40

Objekt och skada 42Exempel 4 43

Räddningschef och räddningsledare 44

4. Att leda och att bli ledd 48Arbetsrätt och arbetsledningsrätt 48Arbetsmiljöansvar 52Delegation, beslut och myndighetsutövning 54

5. Organisationen, gruppen, ledaren 60Organisationen 61Gruppen 64

Gruppnormer 67, Gruppens storlek 69

Ledaren 70Exempel 5 74, Ledaregenskaper 75

6. Beslut och beslutsfattande 81Dynamiskt beslutsfattande 83Experter och noviser 84

Att arbeta med beslut i grupp 86Exempel 6 87

Fördelat beslutsfattande 90Stress 92Etik, moral och värderingar 96Verklighetens behov av beslut 99

7. Tid och rum 103Tid 103Rum 104

Exempel 7 106

Dynamik 108Tid- och rumsuppfattning 110Fördröjningar 113

Exempel 8 115, Exempel 9 116

Restriktioner i tiden och rummet 117Resurstillväxt och avveckling av räddningsinsats 124Chefens plats 125

Exempel 10 127

Lägesuppfattning 128Exempel 11 129, Exempel 12 132

8. Att tillgodose hjälpbehovet 135Skada och objekt 136

Exempel 13 137, Exempel 14 139, Exempel 15 140

Åtgärder 142Åtgärders tidskonstanter 144

Exempel 16 147

Åtgärder i ett problemlösande system 148Enheter 150Uppgifter 155Att utnyttja resurser effektivt 156

Exempel 17 157

Komplexa system 160Standardrutiner 163

Exempel 18 164

Principer för effektivt resursutnyttjande 166Exempel 19 169, Exempel 20 172, Exempel 21 175

9. Att organisera och leda räddningsinsatser 177Ledningsaktiviteter 177Verksamhet och utryckningsverksamhet 178Ledningssystem 182Nivåer i ledningssystemet 182Beslutsdomäner 183

Systemledning 186, Insatsledning 189, Exempel 22 190, Exempel

23 192, Exempel 24 193, Exempel 25 194, Uppgiftsledning 194,

Exempel 26 195

Rollogik 196Tidsskala 198

Exempel 27 200

Organisation 201Ledningskapacitet 202

Exempel 28 205

Att möta hjälpbehov på ett flexibelt sätt 207Exempel 29 208

Exempel 30 212

Exempel 31 213

Exempel 32 217

Exempel 33 220

10. Att erhålla och bibehålla kontroll 222Kontroll 222Villkor för kontroll 225

Målvillkor 225, Observationsvillkor 226, Påverkansvillkor 228,

Exempel 34 229, Modellvillkor 230

Grad av kontroll 231Kontroll och beslut 233Kontroll och beslutsdomäner 234Kontroll, förutseende och avgöranden 235

Exempel 35 238

Till sist … 241

Litteraturförteckning 243Sakregister 249Bildkällor 251

7

Författarpresentationer

Erik Cedergårdhärbrandingenjörocharbetarsedannågraårtillbakamedledningsutvecklingochdeltaraktivtidenopera-tivaverksamheteninomRäddningstjänstenStorgöteborgsomräddningschefiberedskap.Hanarbetarocksåmedutvecklingavsamverkanmellanolikaorganisationer.Sedan1996harhani olika projekt vid Räddningsverket deltagit i den nationellautvecklingenavkommunalräddningstjänst,blandannatsommedförfattaretillGrunder för ledning.HanharävenmedverkatibokenLedning av räddningsinsatser i det komplexa samhället.

Ola Mårtensson ärsocionom,filosofiemagisterochutbildaddeltidsbrandman.Hanhararbetatsomlednings-ochledar-skapslärarepåRäddningsverketsskolaRosersbergochhardri-vitettegetföretaginomorganisationsutveckling.Idagarbetarhan somverksamhetschef för InstitutetRäddningstjänstensLedarskapsutveckling, IRL.Olaär författare tillRäddnings-verketsFoUrapport Räddningsstyrkans inre liv,somhandlaromräddningstjänstensföretagskultur.

Stefan Svensson hararbetatförRäddningsverketsedan1990ochärnuanställdvidMSB iRevinge.Hanärbrandingen-jör och disputerade 2002 vid Avdelningen för BrandteknikvidLundsUniversitet.Hanärockså författare tillböckernaBrandgasventilationochStaberochstabsarbete vid kriser, ris-ker och olyckor,ochharmedverkatibokenLedning av rädd-ningsinsatser i det komplexa samhället. Stefan arbetar ävensomdeltidsbrandman.

Thomas WinnbergarbetarinomSödertörnsbrandförsvarsför-bundsomställföreträdandeproduktionschef.Iarbetsuppgif-ternaingårförebyggandeochutryckandeverksamhet.Sedan1996harhandeltagitidennationellautvecklingenavkom-munal räddningstjänst i olika projekt vid Räddningsverket.Thomas deltar även i utbildningen av ledningspersonal tillinternationellaräddningsinsatser.HanharävenmedverkatibokenLedning av räddningsinsatser i det komplexa samhället.

8

Förord

Fördenoinvigdekanenräddningsinsatstesigsomettvirr-varravfordon,utrustning,personal,rökochskadademän-niskor.Människorskrikerpåhjälp,räddningspersonalagerartillsynesplanlöstochfordonärplacerademerellermindreslumpmässigt.Menbakomdettavirrvarrdöljersigenplan,entankeellerenidéomhurräddningspersonalentillsammansmedsinutrustningskakunnaåstadkommavissasakerpåska-deplatsen,påettsåeffektivtsättsommöjligt.Personalenärutbildadochtränadochmotivationenäroftahög.

Genomförandetavräddningsinsatserbyggertillstordelpåbeprövaderfarenhetochutbildningavräddningspersonalharettstortinslagavpraktiskträning.Undersenareårhardockintresset väckts att på mer vetenskapliga grunder angripaskyddstekniskaproblem,inklusiveräddningsinsatser,utifrånsåvältekniskasomhumanistiskaaspekter.

Forskningen, utvecklingen, erfarenheterna samt det all-männa kunskapsflödet inom områdena taktik, ledning ochledarskap,harkommitsålångtattdetkanfinnasanledningatttaettsamlatgrepp.Deallraflestaarbeteninomdessaom-rådenskernormaltutifrånrespektiveområdeshorisont–le-darskapbetraktasfrånettledarskapsperspektiv,ledningfrånettledningsperspektivochtaktikfrånnågotslagstaktisktper-spektiv.Mendetkanfinnasanledningattskapaförutsättning-arattkunnakorsbefruktaochdärigenomförnyasynenpåge-nomförandetavräddningsinsatser.Detärviktigtförcheferienräddningsorganisationatthagedignakunskaperkringochförståelseförsåvältaktiksomledningochledarskap.Dessut-ommåstemanhainsikterihurdessaolikaområdenpåverkarvarandra–alltförattkunnagenomföraräddningsinsatsersåeffektivtsommöjligt.

Taktik, ledning, ledarskapriktarsigfrämsttillcheferinomkommunens organisation för räddningstjänst. Chefsrollenäroftaenutmaning,isynnerhetisambandmedkommunalräddningstjänst.Detärmycketcheferskahakunskapomochdetärmycketatttänkapåochtahänsyntill.Arbetetisam-bandmedräddningsinsatserskerunderstor tidspressoch i

9

miljöermedstorarisker.Menbortsettfråntidsaspektenskil-jersigdennachefsroll iprincipintefrånchefsrolleriandratyperavorganisationer.Dethandlarigrundochbottenomattfattamedvetnabeslutochatttakonsekvensernaavdebe-slutsomfattas.

Viharförsöktattbehandladenkunskapsomvianserfun-damentalförvilkenchefsomhelstinomkommunensorga-nisationförräddningstjänst.Fokusärpågenomförandetavräddningsinsatserochdeförberedelsersompåolikasättkrävsfördetta.Viharskrivitomsådantsomkantyckastämligenuppenbart; räddningsinsatsen, åtgärder, enheter, uppgifter,taktiska principer, standardrutiner, ledning, ledningssystemsamtledarskap.Menviharocksåförsökttauppettantalmin-dreuppenbara,menintedestomindreviktigaaspekter.Dettaomfattartillexempelfrågorkringtidochrum,situationsupp-fattningarochsituationsbeskrivningar,kontrollproblematik,etik,beslutochbeslutsfattandesamtarbetsrätt.

VihoppasattDusomläsareskafinnadettaintressantochberikandeochattDu,precissomvi,kansedessaolikaom-rådensrelevansförkommunensorganisationförräddnings-tjänst.

ViönskarDiglyckatillmedläsningenochattDusomlä-saretartillfälletiaktochreflekteraröverbokensinnehåll,tartagiochdriverutvecklingenframåt.

Mångaharpåolikasättbidragittilldennabokstillkomst.ViskulledärförviljapassapåatttackaLivet,Olle,Per,Pär,Jan,Lars,P-A,Patrik,Britt,Ulrika,Staffan,Maria,Kristina,Ann,Gerry,Mamma,Samuel,Christian,Pia,Hans-Gösta,Mikael,Annika, Sören, Karin, Christer, Åsa, Berndt, Thomas, Åke,Kjell, Mats, Leif, Monica, Tommy, Pappa, Helena, Dennis,Anna-Lenaochinteminstallavårabarn,hundarochkatter.

Stefan SvenssonErik CedergårdhOla MårtenssonThomas Winnberg

10

1. InledningAttgenomföraenräddningsinsatsinnebärattmänniskorochutrustning mobiliseras, att bedömningar görs, beslut fattasochåtgärdervidtas.Oftaskermobilisering,bedömningar,be-slutsfattandeochgenomförandeavbeslutochåtgärderundertidspressochimiljöermedstorarisker.Taktik,ledningochledarskapvidräddningsinsatserskiljersigigrundochbottenintefrånmotsvarandearbetevidandratyperavverksamhe-ter.Denskillnadsomfinnskansägasliggaiattarbeteunderkrisartadeförhållandenärdennormalasituationenförrädd-ningstjänstens arbetsförhållanden, åtminstone i termer avkrisförtredjeperson.Tidsaspektenkanoftavarakritiskochsåvälmänniskolivsomstoraekonomiskavärdenkanståpåspel.Beslutskamedandraordoftafattaspåkorttidochmedhöga insatser,vilketställerenradspeciellakravpåsåväldeindividersomingåriräddningsorganisationensompåorga-nisationenisig.

Lagen om skydd mot olyckor reglerar samhällets be-hovavhjälp till skyddmotolyckor.Dethjälpbehovsomärpåkallattill följdavolyckorsominträffarmåstestå i fokus.Detfinnsingetsjälvändamåliatthaenorganisationförattbedriva kommunal räddningstjänst eller för att genomförakommunala räddningsinsatser. Utgångspunkten måste varaattskyddaochrädda,ochkommunensorganisationförrädd-ningstjänstmåsteanpassasigdärefter.Viktenavattförhindraattolyckoröverhuvudtagetuppstårärgivetvisstor.Samtidigtmåstedetfinnasenorganisationsomkanerbjudahjälpnärenskildaellerandraorganisationerintesjälvakanhanteradeolyckorsomtrotsalltuppstår.Ännusålängegårdetinteattheltförhindraattolikatyperavolyckoruppstår.

Låtossbörjamedenöversiktöverbokens innehåll.Detsombeskrivsidettakapitelkommerattbehandlasutförligarelängrefram.

11

Taktiskt förhållningssättEnolyckainträffarochnågonbehöverhjälp.Enräddningsin-satsinitieras,enräddningsledareutsesochkommunensorga-nisationförräddningstjänstbegersigtillolycksplatsenföratterbjudadenefterfrågadehjälpen.Detgällerattpåbästasättutnyttjadetillgängligaresursernaföratterhållaochbibehållakontrollöverhändelserna.Detinnebärattsamtligaindividerochenheter somär involverade i räddningsinsatsenhar etttaktiskt förhållningssättgentemotdenhjälpdeerbjuder.Såmåste tillexempeldesomarbetar ien ledningscentralvarataktiska i sinaövervägandenmellanpågåenderäddningsin-satser,hjälpbehovet,riskbildenochiatthållaberedskapföreventuellt fler olyckor som kan uppstå. Räddningsledarenmåstevarataktiskisittarbetemedattfattabeslutomvilkaåtgärdersomskaprioriteras,inomramarnaförräddningsin-satsen.Ochäventillexempelenkemdykarledaremåstevarataktiskihurhanellerhonhanterardeuppgiftersomkemdy-karnautför.Helasystemetmåstegenomsyrasavetttaktisktförhållningssätt.

Vadärdåetttaktisktförhållningssätt?Jo,dethandlarheltenkeltomattpåbästasättutnyttjadeförhållandensituatio-nenerbjuder.Attisåstorutsträckningsommöjligtvändadå-ligaförutsättningarellermindrefördelaktigaförhållandentillfördelar.Attkunnahållaflerabollariluftenochkunnaavgöravilkenbollsomskahanterasförst,iavvägninggentemotallaandrabollarochtillövrigabehov.Attkunnafattamedvetnaochvälövervägdabeslutsompåolikasättföregriperhändelse-utvecklingen.

Etttaktisktförhållningssättärenförutsättningförattkun-naerhållaochbibehållakontroll.Kontrolläristorutsträck-ning knutet till beslutsfattande och till förmågan att skapamentala bilder av situationen och hur denna ska hanteras.Genomatt tidigtunder insatsentahänsyntill information,oftaiformavsynintryck,ochframförallttilldenkunskapsomindividerna i systemetbesitter, skapasett slagsmentalkon-troll.Förmågantillsådanamentalabilderavhändelseförlop-petochtänkbarahändelseutvecklingaräroftaavgörandeförresultatetavräddningsinsatsen.Menkontrollhandlarocksåomattrentfysiskthanterahändelserochskeendenisambandmerräddningsinsatser.

Gradenavkontrollkommerattvarieraunderräddningsin-

12

satsensgångochmellanolikaindivider.Deallraflestaharför-mågaatttaåtminstonevisshänsyntilltidigarehandlingarochväljernästahandlingförattmatchadenföregående.Valavnästahandlinggörsibeaktandeavmöjligaeffekteravhandlingenochplaneranvändssombasförvalavhandlingar.Deallraflestakanocksåbeaktameränettmålnärbeslutskafattas.Menallaklararinteavatttahänsyn,varkentillföregåendehändelserellertillförväntadeutfall.Valetavnästahändelseärtillsynesslumpar-tatochendastettmålitagetbeaktas.Vissaindividerkanvarafulltmedvetnaomvadsomhänderochgöröverlagdaplanerför att hantera situationen.Vissa typer av situationer kräverocksåinitiering,genomförandeochkoordineringavspeciellahandlingar.Händelsehorisontenmåsteisådanafallomfattaså-välföregåendehändelsersomframtidautvecklingar.

Mankanocksåhastorhjälpavenmodellöversituationensombeskriverochförklararskeendet.Detkanvaraenmentalmodellmedolikagradavabstraktion,mendetkanocksåvaraenfysiskmodellsombeskriverdefaktiskaförhållandena,tillexempelenritningöverenbyggnadelleröverskadeförloppet.Individensförmågaattskapasådanamodellerbyggerblandannat på ingående kunskaper kring resursers kapacitet ocheffektenavolikaåtgärder.Samtligaindividersomärinvolve-radeiräddningsinsatsenmåstehagrundläggandeförståelseförolyckoroch för hurolika typer avhändelseförloppkanpåverkas.Medhjälpavavsiktmedinsatstalarhögrechefomvadsomskauppnåsmedräddningsinsatsen.Medhjälpavav-siktenmedinsatsen,förtydligarhögrechefvilkaramarrädd-ningsinsatsenharatthållasiginom,medavseendepåtid,re-surs,inriktning,m.m.Genomtydligamålmedinsatsenpekarchefenförinsatsenutvadsomskauppnåsviddenenskildaräddningsinsatsen. Såväl avsikt med insatsen sommålmedinsatsenärviktigaverktygförattfåhändelseutvecklingenattgå iönskadriktning,dvs. föratterhållaochbibehållakon-troll.

Syftet med att genomföra räddningsinsatsen är att medhjälp av tillgängliga resurser erhålla och bibehålla kontroll.Helaförloppet,fråndetattkommunensorganisationförrädd-ningstjänstgörsuppmärksampåattnågonbehöverhjälp,tillutlarmningenochhändelseförloppetpåskadeplatsen,måsteocksåbyggapåmöjlighetenattfaktisktkunnapåverkahän-delseutvecklingen.

13

Kvalitetenpådeninformationsomgesochfåsäroftaav-görandeförresultatetavräddningsinsatsen.Utanbrainfor-mationgårdetinteattskapakorrektamodeller,påverkaochdärmederhållaochbibehållakontroll.Ibristpåinformationkanmandockbehövagöravissaantaganden.Menjumerellerbättrefakta,destofärreantagandenbehövergöras.

Någongångpåvägenmotatterhållaochbibehållakon-troll,måstemanfattabeslut.Räddningschefengerenramförde enskilda räddningsinsatserna, med hjälp av bland annatavsikt med insatsen, tidsförhållanden, vilken geografi somavses samt tillgängliga resurser. Räddningsledaren behöverha tydliga och realistiska mål med insatsen. En sektorchefskautifråndessamålgöravissaställningstaganden.Ochengruppchefmåsteblandannatkunnage tydliga anvisningartillsinpersonalellerbestämmavadsomskaprioriterasinomramarnaförgruppensuppgifter,osv.

Förattkunnaerhållaochbibehållakontroll,måstesamt-liganedanståendekriteriervarauppfyllda:• Detmåstefinnasettmål.• Detmåstevaramöjligtattbestämmasystemetstillstånd.• Detmåstevaramöjligtattförändratillståndetidetta

system.• Detmåstefinnasenmodellavsystemet.

Igrundochbottenavserkontrollförmåganattfånågotattuppförasigsomförväntatochattförståvarför.Kontrollhand-larsåledesistorutsträckningomkompetens,kunskapochetttaktisktförhållningssätt.

Flexibel utformningEtteffektivtinsatsarbetekräverattmankananpassaorgani-sationenutifrånsituationen.Helainsatsarbetetmåsteinriktasmotatterbjudadenhjälpsombehövsbästidenaktuellasitu-ationen.Utifrånhjälpbehovetinriktasarbetetmotatterhållaochbibehållakontroll.

Närmanfördelaruppgifterochbefogenhetermellanolikaindividerisambandmedräddningsinsatser,måstedettaskepåettsådantsättattdetkonkretaskadeavhjälpandearbetetkanskeutanavbrott.Fördelningavuppgifterochbefogen-heterochuppbyggnadenavenorganisationpåskadeplatsen

14

måstegörassåattdetskadeavhjälpandearbetetunderlättas.Uppbyggnaden av organisationen och uppväxlingen av enräddningsinsats måste ske uppåt i systemet, samtidigt somdet sker på bredden. Underordnade chefer kommer då attavlastasiledningsarbetetutanattdettainverkarnegativtpåarbetet. Förutsättningarna för att kunna öka förmågan attledasystemetblirocksåstörreomuppbyggnadenskeruppåt.Dåkommerrollenfördeenskildaindividernaattvaralikar-tadunderhelauppbyggnadsskedet.Rollernakommerinteattförändrasfördeindividersomredanärinsattavidolyckan.Mankantalaomrollogik,dvs.attdeförväntningarsomfinnspåvarjeindividvidolikatillfällenärsåpasslikartadeattdeupplevs somrimliga för denenskilda individenatt verka i,vilketärenviktigaspektpådetsocialasammanhangsomenräddningsinsatsär–individer(chefer)måstekännatrygghetisinroll.Förväntningarnaskamedandraordvaralogiskaförindividenmellanolikatillfällen.Menrollogikinnebärocksåatt dessa rimliga rollförväntningar på individerna bör varalikartadeförenochsammaindividunderolikaskedenundertillexempelenräddningsinsats.

Dåenräddningsinsats”växlasupp”,flyttasbefogenhetenatthanteramålmed insatsen (MMI)uppåt i systemet.Förbeslutsdomänerna uppgiftsledning kvarstår övriga befo-genheter,ilinjemedrollogiken.Omytterligarebehovaven-heter uppstår, behöver fler beslutsdomäner uppgiftsledningskapas, utifrån bland annat beaktande av span-of-control.Dettainnebärattuppgiftsledningkanbetraktasutifrånolikaupplösningsgrad. Mål med insatsen (MMI) tillhör såledesbeslutsdomänen insatsledningochavsiktmed insats (AMI)tillhör beslutsdomänen systemledning. Behövs ytterligareledningskapacitet för dessa beslutsdomäner, tillförs en eller

Uppväxling uppåt och på bredden.

15

flerastaber.Observeradockattdetbörvaraolikastaberförsystemledningenrespektiveinsatsledningen.

Detgårattidentifieratretyperavbeslutsdomäner.Besluts-domänentalaromförossvilkabefogenhetersomtilldelats,dvs.hurmyckettid,hurstortrumellervilkentypavfrågor,problemellerinformationdomänenharbefogenhetatthan-teraochkanpåverka,direktellerindirekt.Förvarjesådantypavbeslutsdomänkanmanbeskrivaettvisstinnehåll,iprakti-kendebefogenheterindividenharatthantera.

Beslutsdomänensystemledningomfattarattkontinuerligtdefiniera,värderaochbestämmahelaorganisationensroll iförhållandetillsituationenochandraorganisationerisam-hället.Systemledningensuppgiftärocksåattpåolikasättochiolikaformerinitieraräddningsinsatser,utseräddningsledareochdefinieraochgeramförinsatsitermeravavsiktmedin-sats(AMI),resurs,tidochgeografi.Systemledningenskavägaeventuelltpågåenderäddningsinsatsermotriskbildenochbe-redskapsproduktionen.Menframföralltskabeslutsdomänensystemledningsetillsåattdettotalahjälpbehovetblirtillgo-dosett.

Beslutsdomäneninsatsledningomfattarihuvudsakattbe-slutaommålmedinsatsen(MMI)samtattbeslutaomochfördelauppgiftertilldeorganisatoriskadelarsomärknutnatill insatsen.Idetta ingårattsamordnadetarbetedessaor-ganisatoriskadelarutför.Här ingårocksåatt,vidbehov,gedirektivochinstruktioneravpraktisk,verkställandekaraktärellersomövrigtkrävsförattkunnakoordineraarbetetpåska-deplatsen.Insatsledningenhardockatträttasigefterdeanvis-ningarochriktlinjersomgesavsystemledningen.

Beslutsdomänenuppgiftsledninghar ihuvudsakatt ledaorganisatoriskdeligenomförandetavdeuppgiftersomtill-delatsavbeslutsdomäneninsatsledning,baseratpåMMI.Uti-fråndenellerdeuppgiftersomgesavinsatsledningen,måsteuppgiftsledningenorganiserasigpåettsådantsättattdessatilldelade uppgifter kan genomföras på ett så effektivt sättsommöjligt.Ivissafallkräversituationenytterligarebesluts-domäner uppgiftsledning. Redan verksamma beslutsdomä-neruppgiftsledningkvarstårochytterligarebeslutsdomäneruppgiftsledningtillförsienvidareupplösningsgrad.Isådanafallkommerhögrebeslutsdomänuppgiftsledningatttilldelauppgiftertilllägrebeslutsdomänuppgiftsledning.Beslutsdo-

16

mänernauppgiftsledningkansåledeshanterasiolikaupplös-ningsgrader.

Ledningskapacitethandlaromsystemetskapacitetatthan-terasigsjälvgentemotomvärlden.Detfinnsolikasättattökaledningskapacitetenienorganisation.Såvälförbeslutsdomä-nen systemledning som för beslutsdomänen insatsledningkanledningskapacitetenökasgenomattmantillförenstab.För beslutsdomänen uppgiftsledning kan ledningskapacite-tenökaspåflersätt.Ettvanligtalternativärattinitieraflerabeslutsfattare.Därigenomuppstårflerabeslutsdomänerupp-giftsledning.Därmedkanmantalaomuppgiftsledningiolikaupplösningsgrad. Denna uppdelning och uppväxling måsteskemedbeaktandeavrollogiken.

Utryckningsverksamhetenärideallraflestafallorganise-radienlinjeorganisationellerenlinjestabsorganisation.Ge-nomnågonavdessatyperavorganisationerskapastydligavä-garförinformationsflödenochfördelningavbefogenheteräroftalättattdefiniera.Dettasättattorganiserasigställerdockstorakravpåattsamtliga inblandadekansamarbeta,blandannatomdeuppgiftersomskautförasochomfördelningavresurser.

Tidsskalakandefinierassomtidsförhållandetmellandentidpunktmanvarseblirensituationochtilldessattmanfårkunskap om resultatet av den eller de åtgärder man vidtar.Tidsskalanärintebaraettmåttpåhurlångframförhållningenär.Denärocksåettmåttpåreaktionshastigheten,frånintryckellerinformation,viabedömandeochbeslut.Tidsskalanbe-skriver helt enkelt inom vilken tidsrymd viss information,vissabeslutellerbefogenheterärgiltiga.Varjebeslutsdomänmåstekunnahanterafleraolikatidsskalor,därdockövergri-pandebeslutsdomänsättergränsförhurlångtidsskalaunder-ordnad beslutsdomän kan hantera. Längre tidsskalor sättergränsförkortaretidsskalor.

Ävenberedskapsproduktionenmåstehanterasavsystemet.Medberedskapsproduktionmenasdenverksamhetsomblandannatomfattarattupprätthållaenvissberedskap, i formavpersonalochövrigaresurser,förattihändelseavolyckorkunnabegesigtillenolycksplatsocherbjudadenhjälpsombehövs.Dessutommåstedetskeenständigavvägningavriskbilden.

Ledningssystemetärdendelavutryckningsverksamhetensomhanterarfördelningavbefogenheter,resurserm.m.och

17

somstyrutryckningsverksamheten.Utryckningsverksamhe-tenomfattarheladenverksamhetsombehövsföratttillgodo-sehjälpbehovet,inklusiveteknik,kompetensm.m.Iutryck-ningsverksamheteningårocksådetsomkallasledning,dvs.enmedvetenpåverkanpåettsystembeståendeavmänniskorochteknik,somskergenomblandannatkontinuerligplanering,genomförandeochuppföljning.Detärsåledesgenomledningsomutryckningsverksamhetenhanterasochstyrs.

Ledningärenmedvetenpåverkanpåsystembeståendeavmänniskorochteknikochinnebärattettantalaktiviteterskahanteras.Förattuppfylladekravochförväntningarsomställspåenchef,skadenneiutövandeavledning• bestämmaväg,• visaväg,• skapaförutsättningarsamt• följauppochkorrigera.

Dessaledningsaktiviteterärlikartade,oavsettchefilednings-systemet.

Utnyttja resursernaHela resonemanget kring en flexibel utformning av rädd-ningsinsatserochetttaktisktförhållningssätt,baseraspåbe-hovetavattkunnautnyttjaresursersåeffektivtsommöjligt.Resurserkanhanterasochanvändasutifrånplanerellerstan-dardrutiner.Menivissafallmåstemanhaenstörregradavflexibilitetihurresursernaanvänds.Dettabyggerpåattmanärvälförtrogenmedresursernaskapacitet,blandannatiför-hållande tillvadmanvillåstadkommaidenaktuellasitua-tionen.Manmåsteocksåhaengodförståelseförsituationensomsådan,vilketärettviktigtgrundelementiresonemangetovanomkontroll.Utankunskaperochförståelse förresur-sernaskapacitetochförsituationenskravochbehovutifråntänkbarahändelseutvecklingar,gårdetinteatterhållaochbi-behållakontroll.

Avpraktiskaskäldelasresursernormaltinienheter,isyfteattgöraresursernahanterbaraurettledningsperspektiv.En-hetenkandefinierashurmanönskar,ävenomdetnormaltärlämpligtatthafördefinieradeenhetersompåolikasättkanhanteraspåskadeplatsen.

18

Enellerfleraenhetertilldelasenellerflerauppgifterochvidtarvissaåtgärder.Åtgärdenärdenminstabeståndsdelsomskahanterasuretttaktisktperspektiv.Manmåsteskiljamel-lanvadsomskaåstadkommas,dvs.åtgärden,ochhurdettaskaåstadkommas,dvs.medhjälpavenheten.

Vadmanavserattåstadkommaisambandmedräddnings-insatserbaseraspåenvissskadaellerettvisstskadeförloppvidettvisstobjekt.Resurserna(enheterna)skasåledeshanteraspåettsåbrasättsommöjligtutifrånbehovetisituationen,därskadanvidobjektetgerviktigaingångsvärden.Somchefmåstemandärförhakunskaperomresursernaskapacitet,omobjek-tetochhurolikatyperavskadorutvecklasellerkanutvecklasiolikatyperavobjektochberoendepåvilkaåtgärdermanväljerattsättainmotenvissskadaiettvisstobjekt.Enochsammaåtgärdkanhaolikainverkanpåskadeförloppet,blandannatberoendepåvilketobjektetär.Dettamedförattstandardruti-ner,mallarochchecklistormåsteanvändasmedförsiktighet.

Uppfatta situationenDetgårinteattplaneraförallatänkbarasituationer.Detgårisynnerhetinteattplaneraförotänkbarasituationer.Mycketav arbetet i samband med räddningsinsatser måste såledesbaseraspå attman kontinuerligt fåroch tarhänsyn till in-formation frånomgivningen, informationomallt somkanvaraavviktförarbetet.Detkanröraväderleksförhållandena,resursernas kapacitet, byggnaders brandtekniska kvaliteter,kemiskaämnen,drabbademänniskorsbehovellerdenegnaorganisationensbehov.Mankansägaatthelasystemetsomhanterar olyckor och risker bör ha en någotsånär likartaduppfattningomläget.

Förmåganatthanterasituationenbliraldrigbättreändenuppfattningmanharavsituationen.Förattkunnafattakor-rektabeslut,måstemankunnaskapasigensåkorrektupp-fattningsommöjligtavsituationen.Enbristfälliguppfattningledertillbristfällighantering.Detgårsomregelinteattkom-penseraenbristfälliguppfattningomsituationenmedandraåtgärder.Attskapasigenuppfattningavsituationenomfattarmycketmeränattendastskapasigögonblicksbilder.Iställetförögonblicksbilderärdetideallraflestafallviktigareochmerrelevantattskapasigenmodellöversituationenochhur

19

dennakanutvecklasig,vilketocksåärenviktigdeliatterhållaochbibehållakontroll.Utanmöjlighetattbestämmatillstån-det,dvs.attuppfattaläget,gårdetinteatterhållaochbibehållakontroll inågonhögreutsträckningellermednågonstörretillförlitlighet.

Förattåstadkommaeffektivaräddningsinsatserochförattagera istället förattparerakrävs förmågaatt snabbtkunnaidentifieradevariablerochparametrarsompåverkarsitua-tionen.

Faktorer kring tid och tidsberoende som bör beaktas ärblandannat,• hastighetenmedvilkenolyckanutvecklasövertiden,• hastighetenmedvilkenriskbildenförändrasövertiden,• dettidsintervallundervilkethelaellerdelaravsystemet

kanhanterasigsjälvtutanattbehövanågonformavinsignalellerstimulansavandradelar,

• erforderligtidförattaktiveraellerfärdigställalednings-systemet,samt

• olikanivåersvarierandebehovitidenochrummet,såsomvarierandebehovbeträffandedetaljrikedomiinforma-tionsflödet.

Vid dimensionering av till exempel ett ledningssystem börsåledesinteendastsystemetsförmågaattinledainsatserbe-aktas.Förmåganattutövaledningövertiden,dvs.attinitiera,fullföljaochavslutainsatsenochattupprätthållaberedskapiförhållandetillriskbild,måsteocksåbeaktas.Ledningssyste-metmåstegesenuthållighetmotsvarandevaraktighetenhosdeolycksförloppsomliggertillgrundfördimensioneringen.

Manskadessutomhaiåtankeatttidenochrummethäng-ersamman.Julängretidsommåstehanteras,destostörreblirnormalt även rummet, dvs. den geografiska utbredningen.Ochislutändanhandlardetomattfattabeslutsomharenvissgiltighetitidenochrummet.

Fatta beslutDe beslut som fattas i samband med räddningsinsatser tasnormaltiendynamiskmiljö.Beslutenfattasiettvisstsam-manhang.Depåverkasavdetsomharsketttidigareochvadsompågårvidtidenförbeslutsfattande.Beslutenochdeåtgär-

20

derderesulteraripåverkarhändelserpåkortochlångsikt.Som ingångsvärden för att fatta korrekta och bra beslut

måste man, förutom situationens krav och behov, även tahänsyn till etiska och moraliska värderingar och till inom-ochutomorganisatoriskareglerochnormer.Dessutommåstemanvaramedvetenomattstresskommerattpåverkasamt-ligaindividersompåolikasättärinblandadeigenomföran-detavräddningsinsatser.Stresskaninverkabådepositivtochnegativt.Oftakanenvissgradavstressvarapositivt,mendetkanvarasvårtattsjälvavgöranärmanharnåttdenegnatrös-keln.Omgivningenkandockblismärtsamtmedvetenomattchefensstresströskelärnådd,eftersomdebeslutsomdåfattasoftaärirrationella.

Taktik,ledningochledarskapärstarktförknippatmedattfattabeslut.Detsomärväsentligtatthaiåtankenärdetgällerbeslutochbeslutsfattandeärblandannatattdefrågorsommåstehanterasärsåkomplexaattenensamindividsällankanhanterasamtligadebeslutsomkrävsföratterhållaochbibe-hållakontroll.Normaltfinnsdetanledningattfördelaolikatyperavbeslutellerbefogenhetermellanfleraolikaindivider.Begreppetbeslutsdomäneranvändssomettsamlingsbegreppfördetbefogenhetsomfångsomärförknippatmedbeslutsfat-tandet.Olikacheferharolikabeslutsdomäner.Beslutsdomä-nernakanutgöradelmängderavvarandra.Enunderställdschefsbeslutsdomäningårsåledessomendelmängdienöver-ordnadchefsbeslutsdomän.Omfångetidessabeslutsdomä-nerbegränsasavattenenskildindividendastkanpåverkaettbegränsatområdeochattenenskildindividendastkanbe-handlaenvissbegränsadmängdinformation.

På grund av beslutens, ansvarets och informationenskaraktärfinnsivissafallettbehovavatthanterabeslutenigrupp.Ävenomgruppbeslutnormaltinteanvänds–förtyd-ligheteniledningssystemetmåsteettbeslutkunnaknytastillenvissindivid–kandetvaranödvändigtattfleraindividertillsammans arbetar med informationen, är överens om debeslutsomfattasochtarettgemensamtansvarförbeslutensgenomförande.Bristpåtidm.m.kangöraattdetintefinnsutrymmeattläggaalltförmycketkraftochmödapåattskapaengemensamförståelsefördebeslutsomfattas–chefäralltidensam ansvarig för beslut. Effektiviteten i ledningssystemetbyggerdockpålojalitetgentemotfattadebeslut.

21

Detfinnsskillnadermellanexpertersochnoviserssättattfattabeslut.Skillnaden liggerhuvudsakligen ihur individermedolikagradaverfarenhetellerkompetenshanterarinfor-mation och beslutsunderlag. Själva beslutsfattandet är lik-artat,menenexpert inomettvisstområdeharnormaltenbättreförmågaattanvändakorrektellerrelevantinformationförsittbeslut.Observeradockattenexpertinomettvisstom-rådesällanärexpert inomettannatområde.Mankansåledesivissafallbehövaengagerafleraolikaexperterföratthanteraenkomplexsituation.

Mankanocksåtalaomdynamisktbeslutsfattande,dvs.attbeslutfattasisituationersomärtidsberoendeochattdetoftakrävsflerabeslutisekvenssomärriktademotsammamålochattbeslutsfattarenfårinformationomdeolikabeslutensinver-kanpåsituationen.Dessutomförändrassituationenmedti-dendelssomenföljdavdebeslutsomfattas,delsavsigsjälv.

I samband med räddningsinsatser måste beslut ofta fat-tasefterhandsomnyabehovuppstår.Helstbörmankansketillochmedfattabeslutinnanettbehovharuppstått.Fråganomtidsskaloräråterigenaktuell.Högresystemnivåermåstekunnahanteralängretidsskalorochdärmedocksåskapaför-utsättningar förhela systemetatt fungera.Dessutommåstemanvaramedvetenomfördröjningarmellanbeslutomenvissåtgärdocheffektenavåtgärden.Allahandlingarochbe-sluttartidianspråk.Underdennatidskersaker,såvälavsikt-ligtsomoavsiktligt.

Individ och gruppmedlemArbetetisambandmedräddningsinsatserbyggerpåförmå-ganattorganiseraresursernapåettändamålsenligtsätt.Or-ganisationenärviktigförattdeindividerochgruppersomingåriorganisationenskakunnasesinarolleriettstörresam-manhang. Organisationen skapar på detta sätt trygghet förindividen.

Själva grundidén med organisationer är att man genomsamarbetemellan individerskanåmåleffektivareängenomindividuellaansträngningar.Effektenavattfleraindividersam-arbetarmedettgemensamtmålisikte,ärstörreänomvarjeindividarbetarförsig,ävenomarbetetskermotsammamål.

Enformellorganisationkännetecknasgenerelltavattdet

22

finnsenarbetsfördelningochattindividernapåolikasättärspecialiserade,attarbetetskersamordnatochärstyrt,attdetfinnsettmerellermindreuttalatledarskap–någonärledareochandraföljerledaren–samtattdetfinnsettellerfleramålmedverksamheten.

Individertillhörolikatyperavgrupperochdeltariolikagrupprocesser.Grupprocessernahandlaromrelationermel-lanmedlemmarna,somtillexempelhanteringavkonfliktermellanuppkomnafraktionerellerfördelningenavinflytandefrånmedlemmarnaienbeslutsprocess.Ävengruppensstor-lekpåverkarhurgruppenfungerar.

Detäristorutsträckningchefernasansvarattsetillsåattkommunensorganisationförräddningstjänstfungerareffek-tivt.Chefermåstesåledeskunnaanvändaledarskapocholikaledarstilarföratthanteraorganisationen.Detfinnsingetsjälv-ändamåliatthaenkommunalorganisationförräddnings-tjänst.Organisationenfinnsföratt tillfredsställabehovetavskyddochsäkerhet.

I organisationen regleras arbetet utifrån arbetsrättensreglerochriktlinjer.Normaltfinnshärnågonformavöver-enskommelsemellanarbetsgivareocharbetstagare.Ensådanöverenskommelsebyggernormaltpålojalitet,dvs.attarbets-tagarenskautföraarbeteåtellerförarbetsgivarenochattdet-taarbeteskermotlönellermotsvarande.Räddningsledarensbefogenheterriktarsigiförstahandmottredjeman,medanarbetsrättensreglerriktarsigmotdenegnaorganisationen.Detväsentligaärattarbetetisambandmedräddningsinsat-serkanskeeffektivtochändamålsenligt,medfokuspåhjälp-behovet.

Tillfredsställ hjälpbehovetEnolyckainträffarochnågonbehöverhjälp.Utifråndettabe-hovskapasräddningsinsatserdärkommunensorganisationförräddningstjänstställersinaresursertillförfogandeförattställatillrättanågotsomhargåttfel.Häringårattivarjeen-skiltfalldefinierasjälvaräddningsinsatsen,dvs.iprincipattavgöraomhjälpbehovetuppfyllerkriteriernaförvadsomärräddningstjänstochvadsomdåföranlederattkommunensorganisationförräddningstjänstställersinatjänstertillförfo-gande.Närräddningsinsatsenochdessomfångkonkretiseras,

23

måstemanblandannatövervägaobjektets storlekoch typ,storleken på skadeområdet, tillgängliga resurser samt olikaorganisatoriskaaspekter.

Medhjälpav räddningsinsatsen skamanerhållaochbi-behållakontroll,genomatt tillgängligaresurseranvändspåbästamöjligasätt.Idettaliggeratttahänsyntillettstortantalfaktorerochparametrar.

Detärintealltidlättatttillfredsställasamhälletsbehovavskydd.Enensamindividellerenenskildorganisationkanintehanteraheladenspännviddavproblemochfrågeställningarsomuppstårisambandmedräddningsinsatser.Räddningsin-satsermåstebyggapåsamarbeteochsamverkanmellanfleraolikaindividerochfleraolikaorganisationer.Därförbehövskunskapochförståelsefördessaolikaindividersochorgani-sationersförutsättningar.

Manbörocksåhaiåtankeattkvaliteteniräddningsinsat-sen till vissdel avgörs av tredjemanochhurden somär ibehovavhjälpuppfattardenerbjudnahjälpen.

25

2. Problemet– Stort larm, automatiskt brandlarm, Salu-hallen, Lilla Tvärgatan 9.

Klockan är 05.01 på morgonen och belys-ningen tänds på huvudbrand stationen i Allmänsta.

Andersson lyfter luren i vagnhallen och pratar kort med SOS.

– Vi har fått in ett automatiskt brand-larm från Saluhallen. En väktare befann sig i närheten och han möter upp på platsen.

En minut senare rullar fordonen ut ur vagnhallen.

– Adam 1 från 101; 101 och 103 åker på automatlarm Saluhallen, Lilla Tvärgatan 9.

Saluhallen ligger i centrum av Allmänsta, endast någon minuts körväg från brandsta-tionen. Centralapparaten är placerad innanför en dörr intill lastbryggan på en sidogata och fordonen beger sig dit.1

Framme på platsen parkerar fordonen på Torget och Andersson och Johansson följer med väktaren fram till centralapparaten. Efter någon minuts överläggning kommer de fram till att den berörda sektionen befinner sig i en annan fastighet, belägen på motsatta sidan om Lilla Tvärgatan, Storgatan 68. Andersson, som nu betraktar sig själv som räddningsledare,2 beger sig tillsammans med väktaren till Varuhuset. När de kliver in i entrén känner de röklukt. Andersson ropar via radion upp Johansson som fortfarande befinner sig vid centralapparaten.

Allmänsta är en kommun någonstans i Sverige. I kommunen finns två mindre orter, Närby och Fjärrby. I tätorten Allmänsta finns en organisation för kommunens rädd-ningstjänst med såväl heltids- som deltids-

1Enkorrektochrelevantlägesuppfatt-

ningärviktigunderhelaräddnings-

insatsen,menkanskeisynnerhetunder

insatsensförstaskede.Insatsplaner,som

kanvaraenviktigdelavlägesuppfatt-

ningen,kanoftagöraatträddnings-

tjänstpersonalenpåvägtillolycksplatsen

kanfådeninformationsombehövsom

objektet,isyfteattskapasigenbildöver

olyckan,tänkbaraangreppsvägarm.m.

Objektskännedomärgrundläggande

ingångsvärdenvidenräddningsinsats,

oavsettvadobjektetär.Ochmanska

ocksåkommaihågattdetärskillnadpå

skadaochobjekt.

2Fråganomvemsomärräddnings-ledareärknutentilllagenomskyddmotolyckorochtillvisstansvarochvissabefogenhetersomangeshär.Enminstlikaviktigfrågaberörarbetsmiljö-ansvaretochvemsomharrättattutövaarbetsledning.

26

anställd personal och i Närby och Fjärrby finns deltidsanställd personal. Räddnings-chefen, Petersson, har varit chef för organisa-tionen under flera år. Han har stor erfa-renhet från större orter och en gedigen grund- och vidareutbildning. Till sin hjälp har han bland annat Olsson som har arbetat i kommunen ett antal år. Olsson har jour i hemmet var fjärde vecka, så även just nu. Högste chef på brandstationen när Petersson eller Olsson inte är närvarande, är Andersson och till sin hjälp har denne ett antal chefer under sig, bland annat Johansson.

– Johansson, säger Andersson bryskt, jag vill att du tar med dig 101 och 103 till Storgatan 68, snabba ryck för en gångs skull. Jag har röklukt i Varuhuset, i bottenplan. Anslut till mig i entrén.

– Måste han alltid köra med mig på det här sättet?! säger Johansson tyst för sig själv medan han går ut till 101.3

Andersson går under tiden tvärs igenom Varuhusets järnavdelning, en sträcka på cirka 30 meter, och öppnar en branddörr till ett varulager, under färgavdelningen. Röken och hettan väller emot honom och han slår igen dörren för att därefter skyndsamt bege sig ut på Storgatan. Han kan dock se att det vid det här laget är en fullt utvecklad brand på varulagret.4 Väl ute ur byggnaden kallar han på förstärkning av 102, 104 och Olsson i bil 106. Brytpunkt blir Torget. Klockan är nu strax före halv sex på morgonen och branden har pågått i drygt 30 minuter. På skade-

3Relationernairäddningsstyrkankanmångagångervaraavgörandeförhurarbetetpåskadeplatsenkommerattfortlöpa.Ettkränkandeledarskapelleromchefenhardåligarelationertillpersonalenistyrkankanoftamedföraattdetblirsvårareellerattdettarlängretidinnantilldeladeuppgiftergenom-förs.Kvaliteteniräddningsstyrkansarbeteåterspeglasoftaihurledarskapetärochfungerar.Somchefbörmanfunderaöverhurmanuttryckersigtillunderställdpersonal.

4Vilkariskerbörenchefutsättasigoch

sinpersonalför?Ärdetrimligtattden

högstechefenpåplatsutsättersigsjälv

fördestörstariskerna?Svarartagna

riskermotkonsekvensersomkan

uppstå?Genomattivissalägentillåta

sigattutsättasförstorarisker,kandock

chefenfåtillgångtillovärderligförsta-

handsinformation.

platsen på Storgatan befinner sig nu släckbil 101 med Andersson, Johansson och tre brand- män samt stegbil 103 med en brandman.

Samtidigt som branden tar fart i varu-lagret, brinner en rörgenomföring genom och branden sprider sig via den upp till Varuhu-sets färgavdelning på våningsplanet ovanför. Butiken har ingång från Drottninggatan på andra sidan om byggnaden men det finns ingen som i detta läge noterar detta, eftersom både 101 och 103 kör ner på Lilla Tvärgatan.

27

Färgavdelningen har i sin tur direkt förbin-delse med såväl järnavdelningen som träd-gårdsavdelningen.5

Släckbil 101 parkerar strax därefter utanför Varuhuset på adress Storgatan 68, bakom stegbil 103, som ställer upp utanför entrén till Storgatan 66. Entrén leder via ett trapphus upp till kontorslokalerna ovanför Varuhuset. Den är dessutom personalingång till Stora Hotellet. Rökdykarna förbereder insats och ger sig därefter in i järnavdel-ningen med siktet inställt på varulagret där det brinner för fullt. Rökutvecklingen är kraftig och när gruppen är framme vid trappan som leder upp till färgavdelningen ser de att det brinner även på färgavdel-ningen ovanför varulagret. De rapporterar sina observationer ut till rökdykarledaren. Därefter öppnar de dörren till varulagret och börjar ett släckförsök. Rökdykarna tvingas dock ganska snart ge upp släckförsöket på grund av röken och värmen. Gruppen reti-rerar ut till entrén till Varuhusets järnavdel-ning, mot Storgatan. Det brinner nu för fullt också på färgavdelningen ovanför varulagret. Klockan är strax efter halv sex på morgonen.

Andersson har med anledning av uppgif-terna från rökdykarna tagit sig runt fastig-heten, till Drottninggatan, och kan själv konstatera att det brinner även på färgavdel-ningen.6

Ungefär samtidigt anländer släckbil 102 med 1 chef och 2 brandmän, hävare 104 med 1 brandman samt ledningsbil 106 med Olsson och 1 brandman. 106 rullar in på Torget och Andersson skyndar mot Olsson. Andersson ger honom en lägesrapport.7

– Okej! säger Olsson. Från och med nu är jag räddningsledare.8

Olsson är tämligen införstådd med plan-lösningen i fastigheten, eftersom han nyligen har gjort tillsyn där. Fastigheten är uppförd i 1800-talets slut. Det byggnadstekniska brandskyddet har förstärkts i samband med ombyggnader och reparationer, men bjälk-

5Eftersomblandannatgeografinsätter

engränsförhurmycketenenskild

individkanse(rentvisuellt),börman

försökaattanvändaallasinnen,logiskt

tänkandeochkreativitet.Endiffusbild

avolyckanochdessförloppkanskapa

storaproblemfördetfortsattaarbetet.

Vikanocksåtalaitermeravöverrask-

ningarihändelseutvecklingen,vilketär

någotmanbörförsökaundvikagenom

attblandannatförsökaskapasigenså

godochrättvisandebildavsituationen

sommöjligt.

6Brandmännensomarbetar”längst

fram”fungerarsomchefensögonoch

öronochdebördärförvaraobservanta

ochrapporterauppgiftertillhögrechef.

Denhögrechefenbördock,omsåär

möjligt,självbekräftauppgifternaoch

skapasigenegenbildavsituationen.

7Ivissafallkandetvaralämpligtattanvändaolikaformeravmallar,t.ex.vidlägesrapporteringsåattbådesändareochmottagareavinformationfårenlikartadstrukturavinformationen.Manmåstesamtidigvaraförsiktigmedhursådanamallaranvändsoch,somidethärfallet,vilkentypavinformationsomförmedlas.Mallarfårintehaettsjälv-ändamål.

8Rollfördelningenpåenskadeplats

måstevaraenhetligochtydlig,frånalla

parter.Närolikatyperavbefogenheter

skjutsöverfrånencheftillenannankan

oftarollfördelningenbliotydlig.Det

gällerhäratthaeniförväggenomtänkt

planförhurroller,uppgifterochbefo-

genheterskafördelasundereninsats.

Dessaroller,uppgifterochbefogenheter

börvaralogiskaochliggailinjemedde

roller,uppgifterochbefogenhetersom

”normalt”finnsiorganisationen–

rollogik.Organisationenpåskade-

platsenbörväxautifråndetellerde

problemsomskalösasochorganisatio-

nenmåstevaraflexibelförattkunna

hanteradessaproblem.

28

lagen är fortfarande i trä. Det finns också några äldre ventilationsschakt i trä kvar, bland annat ett som via en förbindelse i undertaket till kontorslokalerna ovanför Varuhusets VVS/trädgårdsavdelning mynnar på vinden.9 På väg till platsen har Olsson också begärt förstärkning av deltiden i såväl Allmänsta som i Närby.10

– Jag vill ha en sektor mot Drottning-gatan, en mot Stora Hotellet, en mot Varu-huset Sport och en sektor mot Storgatan. Andersson, du blir sektorchef över Drottning-gatan. Det är där som vi kommer att göra vårt huvudsakliga angrepp i syfte att förhindra vidare spridning uppåt i bygg-naden. Johansson blir sektorchef för Stor-gatan.11

På skadeplatsen befinner sig nu 101, 102, 103, 104 och 106. På väg till brytpunkt är deltiden i Allmänsta, 121 och 125. Totalt är 8 brandmän och 4 chefer insatta på skade-platsen. På väg till brytpunkt finns ytterligare 4 brandmän och 1 chef.12 På väg till brand-stationen Allmänsta är deltiden från Närby,

9Godkännedomomobjektetäroftaen

förutsättningförattkunnaarbetaframen

realistiskplan.Manbörävenhagod

kunskapkringdeparametrarsompå

olikasättstyrolyckansutveckling.Ifall

medenbrinnandebyggnad,börpersona-

lenhaolikagradavkunskapkringbland

annatbyggnadsteknisktbrandskydd.

10Detgälleratttidigtkunnasedesignalersomindikerarattolyckankanutvecklastillnågotstort.Resursförsörjningochuthållig-hetärviktigafrågoratthanteraunderinsat-sen,samtidigtsommanocksåmåstebeaktaberedskapenföreventuelltflerlarm.Vikanhärtalaomenavvägningmellanpågåenderäddningsinsatser,hjälpbehov,riskbildenikommunenochberedskapsproduktionen.

11Enstörreskadeplatskanoftavaralämplig

attdelainisektorer,isyfteattförtydliga

uppgifter,rollerochansvar.Sektorindelningen

kantillexempelskeefteruppgiftellerefter

geografi.Detviktigaärdockattmanärtydligi

fördelningavbefogenhetermellanchefer.Här

kanvitalaomolikabeslutsdomäner.En

beslutsdomändefinierasavvissabefogenheter

itidenochrummet.Mankanskäraidessa

beslutsdomänerpåolikasättberoendepå

blandannatsituationen.

29

131 och 137, med 4 brandmän och 1 chef.13

Olsson kommer överens med Andersson och Johansson om att försöka göra ett koordi-nerat angrepp från respektive sektor, med syfte att slå ner branden i färgförsäljningen och järnförsäljningen och se till så att den inte sprider sig vidare upp i fastigheten.14 Olsson meddelar också att 121 och 125 ska få till uppgift att säkra vattenförsörjningen15 och tillsammans med polis utrymma Stora Hotellet.16

Mindre än tio minuter senare görs ett samordnat angrepp från båda sidor av fastig-heten. Två brandmän på tankbil 125 har fått till uppgift att se till så att vattenför-sörjningen fungerar medan resten av deltiden i Allmänsta utrymmer Stora Hotellet, till-sammans med två polismän. Dessutom har väktaren fått uppgiften att kontrollera loka-lerna på Drottninggatan 1, Storgatan 70 samt innergården i anslutning till dessa adresser. Tack vare det samordnade angreppet, lyckas man slå ner branden på lagret och på Färgavdelningen och läget ser lovande ut.

Strax efter klockan sju har man klarat av de nedre våningarna i varuhuset. Tyvärr har branden under tiden spridit sig via gamla ventilationstrummor och inne i brännbara bjälklag och väggkonstruktioner upp genom fastigheten. Lågor slår även ut mot inner-gården och sprider sig utvändigt upp mot vinden. Två släckbilar med vardera 5 man och ett höjdfordon med 2 man anländer till brytpunkten från grannkommunerna Närstad och Fjärrstad.

– Jag fick precis rapport om att det börjar bli problem längre upp i fastigheten, säger Andersson. Killarna på 102 befinner sig med en slang på andra sidan, men de kan inte se att det händer något.17 Det verkar också som om branden har brutit igenom upp till

12Enviktigdelilägesuppföljningäratthaenöversiktöverstyrkorna,såvälinsattasomomedelbartgripbaraochresursersomkanerhållaseftervisstid.Utansådanöversiktblirdetsvårtattkunnasättainrättåtgärder,pårättplatsochvidrätttidpunkt.Ävenresurserskapacitetitidenochrummetärviktigaingångsvärdenfördebeslutsomfattas.

13Beredskapkanoftaupprätthållasmed

hjälpavdeltidsstyrkor.Somchefbör

mandockvarauppmärksampåattdetta

kanställaandratyperavkravpåledar-

skapet,eftersomdeltidsanställdpersonal

utgörenannantypavarbetsgruppän

heltidsanställdpersonal.

14Mångainsatserkräverattåtgärdersomvidtaskoordinerasochgenomförspåettsådantsättattdensammanlagdaeffektenavåtgärdernablirstörreänendastsummanavåtgärderna.Detärdockintealltidheltlättattiförvägskapasigdemodellersomkanskekrävsförattavgöradensamladeeffektenavfleraberoendeåtgärder.

15Detgälleratttidigtskapasigenbild

avvadmanvillhagjortochattdetfinns

enrealistiskplanförhurdettaska

kunnagenomföras.Återigenblirresur-

sernaskapacitetettviktigtingångsvärde

fördennaplanliksomatthänsyntastill

dettaingångsvärdeiljusetavvadman

villuppnåmedräddningsinsatsen.

16Enenskildorganisationkansällanelleraldrighanteraheladenspännviddavproblemochfrågeställningarsomkanuppståisambandmedräddningsinsatser.Samhälletsåtagandennärdetgällerattskyddaochrädda,byggerpåattolikaorganisationersamverkar,samarbetarhjälpervarandraochutnyttjarvarandrasresurserförattnågemensammamål.Utgångspunktenmåstevarahjälpbehovetsomharuppståtttillföljdavolyckaelleröverhängandefaraförolycka.

30

kontorslokalerna ovanför Färgavdelningen! Det tycks också komma brandrök från vinden.

– Jag vet!18 säger Olsson. Jag har precis pratat med Petersson och han har gett oss vissa ramar att jobba inom.19 Vi ska inte räkna med att få mer resurser än vad vi har för närvarande. Det kommer att ta tid innan

19Överordnadchefäralltidansvarigförverk-

samheten,oavsettomdennebefinnersigpå

platsellerinte.Genomattanvändalämplig

ledarstil,beroendepåsituationen,kanchefen

varaettföredöme,inspireraochmotiveraperso-

nalenattutförarättsaker.Förhållandetmellan

olikacheferochmellancheferochmedarbetare

måsteocksåbaseraspåförtroende.

17Enmycketviktigdeliattutformainsatsen

taktiskt,äratthaenklarbildövervadman

villåstadkommaochhurdettakanåstad-

kommas.Imångafallkandetdockuppstå

endiffusbildavdeinsattaåtgärdernas

effekt.Manvetheltenkeltinteomdeinsatta

åtgärdernagörnågonsomhelstnytta.I

värstafallkanskeåtgärdernagerheltfelaktig

effekt.Detgällerförettbefälattvaraobser-

vantpåeffektenavinsattaåtgärderochman

måstevaramedvetenomattskeendetär

dynamiskt.

18”Jagvet”-kommentarenkanberopåegnastressymtommenkanocksåvaraettkommunikationsmönsterochenledar-skapsstil.Omhan”vet”,varförharhanintegjortnågottidigare?Reaktionen”vet”kantydapåettauktoritärtledarskapochenchefsominteärbereddattlitapånågonannan.Chefmåstevaramedvetenomsinrollochkunnahanteradetsocialasamspe-letävenunderpågåenderäddningsinsatser.

Räddningstjänsten i Allmänsta

Heltid i Allmänsta (90 sekunders anspänningstid, 3 minuter körtid)

101 släckbil 1 BM + 1 BfH + 3 BmH

102 släckbil 1BfH + 3 BmH

103 stegbil 1BmH

104 hävare

105 tankbil

106 befälsbil 1 BI + 1 BmH

Deltid i Allmänsta (6 minuter anspänningstid, 3 minuter körtid)

121 släckbil 1 BfD + 3 BmD

125 tankbil 1 BmD

Deltid i Närby (6 minuter anspänningstid, 10 minuter körtid)


137 slangjeep 1 BmD

Deltid i Fjärrby (6 minuter anspänningstid, 20 minuter körtid)


145 tankbil 1 BmD

Övrigt

201 släckbil 1BfH + 4 BmH (förstärkning från Närstad)

203 stegbil 2 BmH (förstärkning från Närstad)

301 släckbil 1BfH + 4 BmH (förstärkning från Fjärrstad)

31

vi kan få hit mer resurser från grannkom-munen. Vi måste till och med vara beredda att släppa en styrka, eftersom det har inträffat en kollision mellan två personbilar i Fjärrby.20 Men vi vet inte ännu hur allvarligt detta är. Vi måste se till att hålla branden till Varuhuset. Den får inte sprida sig utanför dessa lokaler. Jag vill ha ett höjdfordon på Drottninggatan, ett på Storgatan samt ett på Lilla Tvärgatan. I första hand ska de slå ner synlig brand på de övre våningarna, men de ska också se till så att branden inte sprider sig över taket. Sätt därefter in rökdykare som kan arbeta sig uppåt i byggnaden.21

Andersson gör flera försök att anropa en enhet i sin sektor.

– 102 från sektor Drottninggatan, var befinner ni er, kom?22 Efter flera minuter får han svar. Var är ni någonstans? ryter Andersson.

– Vi har precis varit inne på Stora Hotellet och kontrollerat fastighetsgränsen på vinden, svarar chefen på 102.

– Hela enheten? Jag sa att du skulle ta

20Underenpågåendeinsatskandetivissa

lägenblinödvändigtatt”styraom”insat-

sensinriktning.Dessutomkanmantvingas

frångåenplan,beroendepåkravsomupp-

stårfrånsåvälhögresomlägrelednings-

nivåer.Ävenomhögrenivåerbörgöravad

dekanförattskapaförutsättningarför

pågåendeinsats,måstedenpågåendeinsat-

senocksåkunnaanpassasefterdenram

somgesavenhögreledningsnivå,ävenom

detinnebärattambitionsnivånförinsatsen

måsteändras.

22Atthaenklarbildöverdeinsattastyr-

kornaslägenärenrensäkerhetsfråga.Att

bildenblirdiffuskanberopåsåkallad”free

lancing”vilketkangrundaspådålig

kompetenshosdeninsattapersonalen

(manförstårintevadsomskagöras)eller

påettdåligtledarskap(personalenföljer

integivnainstruktionerochutförintetill-

deladuppgift).Detgällerförenchefatt

kunnahanteraävensådanasituationer.

21Chefmåstealltidvaratydlignärdetgällermålmedinsatsen.Talaiklartextomvadsomskagöras,menlämnadetaljertillunderställdachefer.Setillattdetfinnsenrealistiskmöjlighetattgenomföradetill-deladeuppgifternaochattdeärrealistiskaiförhållandetillsituationen.

32

med en man och kontrollera vinden, inte hela styrkan, suckar Anderssons uppgivet.23

Ett nytt problem tillstöter – informations-problemet. Människor som normalt arbetar i fastigheten börjar dyka upp och frågetecknen blir många och svåra. Polisinspektör Pålsson har dock ett förslag.

– Om jag har förstått rätt, har det redan kommit in en del rök, både på Hotellet och på Sportvaruhuset. Jag föreslår att vi tar hjälp av Saneringsbolaget att tömma fastig-heten på allt av värde. De anställda får hjälpa till allt eftersom de dyker upp.

– Det är en bra idé, säger Olsson. Var bara försiktiga så att ingen går in där de absolut inte ska vara.24

Insatsen har dragit ut på tiden, långt utöver vad som rimligen kunde förväntas när larmet kom för flera timmar sedan. De insatta styrkorna börjar bli om inte utmat-tade så i alla fall rejält trötta. Även om man lyckats rädda stora värden, både på Stora Hotellet och i Varuhusets sportavdelning, är

23Härsermantvåavdeproblemsomkanuppstå:motståndetmotattdelaenförut-bestämdenhetimindredelarochbristandeförmågaattutföratilldeladuppgift.Ivissafallbehövergruppensplittrasförattlösaenuppgift.Kommunensorganisationförräddningstjänstskaiförstahandutföratilldeladeuppgifter,intearbetaigrupp.

24Manskaalltidvaralyhördföridéer,

tipsochråd.Detkanunderlättaom

andraorganisationerhanterarsådana

problemsomdenegnaorganisationenav

olikaanledningarintekanhantera.

33

25Byggnadersochanläggningarsinbyggdaskyddkanmångagångervaraavgörandeförräddningsinsatsensresultat.

26Samtidigtsommanbyggeruppsin

organisationpåskadeplatsen,börman

ocksåfunderaöverenplanförhur

arbetetskakunnaavslutas,såattstyr-

kornakanåtervändaefterutförtarbete.

27Vissatyperavbeslutisambandmedräddningsinsatserärförknippademedrollensomräddningsledare.Deärmyndig-hetsbeslutsomskadokumenterasmedblandannattidpunktförbeslutet,vadbeslutetomfattarochvembeslutetberör.

Varuhusets huvuddel att betrakta som förlorad.

Under förmiddagen lyckas man så småningom få stopp på brandens härjningar, till stor del tack vare avskiljande byggnads-delar.25 Med ett antal kraftfulla och samlade angrepp på några få ställen, återstår snart endast mindre brandhärdar. Efterhand som dagen går, återvänder styrkorna till sina respektive stationer.26

Parallellt med eftersläckningsarbetet under eftermiddagen sker diskussioner med fastighetsägaren, försäkringsbolag samt byggnadsinspektör om skyddsåtgärder. Beslut fattas bland annat om skyddsrivningar av vissa bjälklag, väggar och tak. Dessutom diskuterades eventuell brottsplatsundersök-ning med polisen.

Klockan 17.30 avslutar Olsson räddnings-insatsen, efter samråd med fastighetsägare och försäkringsbolag.27

34

3. Räddningsinsatser med hjälpbehovet i fokusRäddningsinsatsärdenbenämningsomnormaltanvändsfördenföreteelsedärhelaellerstörreellermindredelaravkom-munens organisation för räddningstjänst larmas ut till enolycka,meduppgiftenattpåolikasättställatillrätta,dvs.atthjälpadensombehöverhjälp.Väl frammepåskadeplatseninitieras,koordinerasochgenomförsolikatyperavåtgärder,underledningavenellerflerachefer,ivissafalltillsammansmedenstabellerisamverkanmedandraorganisationersompolisochsjukvård.Utgångspunktenförheladettaarbeteärdockattdetharuppståttetthjälpbehov–någonärinöd,kanintesjälvhanterasituationenochbehöverdärförhjälp.Utanhjälpbehovetfallerhelaidéenmedutryckningsverksamheten.Det finns således inget självändamål i att genomföra rädd-ningsinsatser.Detfinnshelleringetsjälvändamåliattorgani-seraräddningstjänsten,attbyggaledningssystemellerattensdiskuteraitermeravtaktiskaförhållningssätt.Utgångspunk-tenförresonemangetiheladenhärbokenärsåledesattenolyckaharinträffatellerattdetpånågotsättfinnsenpåtagligriskomattolyckakaninträffa.Dethjälpbehovsomdärmeduppstår,iljusetavskadansomolyckangenererarsamtobjek-tetdärolyckanskett,måstehelatidenvaraifokus.

Definition av räddningsinsatsBegreppeträddningsinsatskansesividmening.Alladeåtgär-dersomgörsföratträddanågotkanvaraenformavenrädd-ningsinsats.Enpersonsomutepågatanserenolyckshändelseochbörjaragera,utförnågonformavräddningsinsats.Detsombehandlasidennabokärdockderäddningsinsatsersom,enligtlag(2003:778)omskyddmotolyckor,kommunenskasvaraförvidolyckorelleröverhängandefaraförolyckorför

35

atthindraochbegränsaskadorpåmänniskor,egendomellerimiljön.Kommunenharbaraskyldighetattingripaomdetmedhänsyntillbehovetavettsnabbtingripande,dethotadeintressetsvikt,kostnadernaförinsatsenochomständigheter-naiövrigtärnödvändigtattkommunenansvararförinsat-sen.Syftetmedkommunensorganisationförräddningstjänstärinteattbefriadenenskildefrånansvarochkostnaderförräddningsinsatservidolyckor.Avsiktenärattkommunenskahållaenorganisationsomkaningripanärdenenskildesjälvintehartillräckligaresurserförattklarasituationen.Kommu-nenskadärföringripanärdetärrimligtattkommunensvararfördeåtgärdersomkrävsförattsnabbtkunnaförhindraellerbegränsaskador(Prop.2002/03:119).

Detärintealltidsåenkeltattdefinieravadsomärenrädd-ningsinsats.Bortsettfrånlagstiftningenskravhardetunderlångtidutvecklatsettsynsättdärdetansesrimligtattkommu-nensorganisationförräddningstjänstvidtaråtgärderförattbekämpabrand,menocksåattavvärjaochbegränsaävenan-drafaror,skadorellerolyckorsomtillexempeltrafikolyckorellerolyckorsominnefattarfarligakemikalier.Mendetärintealltidlikauppenbartvadsomärkommunalräddningstjänstdåkommunensorganisationförräddningstjänstärskyldigattingripa.

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ger oss ett antalgrundläggande kriterier för vad som kan betraktas som enräddningsinsats.Framföralltmåsteenolyckshändelsehain-träffatelleröverhängandefararådaattenolyckshändelseskainträffa.Somolyckshändelseräknashändelsersomberorpåföreteelserinaturen,ellerhändelsersompåandrasättinträffarutanmänniskorsinblandning,händelsersomberorpåmän-niskorshandlandeellerrentavpåattmänniskorlåterbliatthandla,oavsettomdettaskermedellerutanuppsåt.Idefalldethandlaromöverhängandefaraförolyckshändelsemåstedetdockfinnaskonkretateckenpåattolyckaärnäraförestå-ende.Manbörsåledesocksåtavisshänsyntilltidsaspekten,eftersomdetintealltidbörbetraktassomenräddningsinsatsävenomriskenförolyckakanvaraaldrigsåuppenbar.

Långsammaeller ständigtpågående skeendenräknas så-ledesintesomolyckshändelseutandetskavaraenplötsligtinträffadhändelseelleröverhängandefaraförenplötslighän-delse,atthändelsengårattpreciseranågotsånäritidensamt

36

att händelsen är konkret. Att en fara för olyckshändelse äröverhängande innebärbådeenstorsannolikhetattolyckaninträffarochen stor sannolikhetattden inträffarnära i ti-den.Exempelpåsituationerdåkommunensorganisationförräddningstjänstnormaltinteingriperkanvaravidsättningaribyggnaderellerviderosion.Skyldighetenattingripauppstårförstdådetäröverhängandefaraförattbyggnadenskarasaellerdåerosionenuppenbarthållerpåattorsakaettskredellerdårasetellerskredetfaktisktharinträffat.

Räddningsinsatser genomförs ofta i en dynamisk omgiv-ning,dvs. ienomgivningsompåolikasättärtidsberoende

Detpågårunderhållsarbeteniensilomenföreskrivenfallskydds-utrustninganvändsinte.Detfinnsriskförattnågonfallerochskadarsigallvarligt,mendetgårinteattpreciseranärdettakommerattinträffa.Dettakanknappastbetraktassomöverhängandefaraförolyckshändelsesomgenererarenräddningsinsats.Mennärnågonramlarnedkanmanantaattdettaledertillenkommunalräddnings-insats,åtminstoneivissafall.Ettsådanträddningsarbetekantillexempelkrävaspeciellräddningsutrustning,iformavfirningsdonm.m.ellerandningsskydd.

Exempel 1

37

–händelsernapåskadeplatsenförändrasochutvecklasdelsavsigsjälva,delssomettresultatavdeåtgärderkommunensor-ganisationförräddningstjänstvidtar.Händelsernakommermedandraordattförändrasochutvecklasoavsettomrädd-ningstjänstenfinnspåplatsellerinte.Mankandåocksåsägaatt syftet med de åtgärder räddningstjänsten vidtar, och dåocksåsyftetmedattgenomföraräddningsinsatsen,primärtärattfåhändelsernapåskadeplatsen,inklusiveolyckansförloppoch dess återverkan mot människor, egendom eller miljö,attutvecklasefterräddningstjänstensintentioner.Mankanisammanhangettalaommål med insatsenochdettaellerdessamåltalaromvadmanvillåstadkommaienvisssituation,tillexempelatträddaenvissdelavenbrinnandebyggnadellerattbegränsaettutsläppavenvisskemikalie.Enviktiguppgiftförenchefärblandannatattdefinieraochpåolikasättkom-municerasådanamålmedinsatsen.

Eninsatssträckersigövertid ochrumdärlogistikoftaärenväsentligtfunktion,dvs.atthanteramaterielförsörjning,pro-duktionsplaneringsamtfysiskdistributionavpersonal,ma-teriel,m.m.Logistikomfattarplanering,utveckling,samord-ning,organisation, styrningochkontrollavmaterielflöden,såvälfysiskaresurseriformavfordonochverktygsomper-sonal.Räddningsinsatsengenomförsförattuppfyllaettvisstsyfte.Övergripandekanmansägaattdettasyfteäratthindraellerbegränsaskadorpåmänniskorelleregendomellerimil-jönvidolyckaelleröverhängandefaraförolycka.Deåtgärderräddningstjänstensätterinpåenskadeplatsanvändsdåsom”verktyg”förattuppfylladettasyfte(Svensson,1999).

Samordning är en annan funktion i insatsen som måstehanteras,dvs.attresursernaochdeåtgärdersomvidtasskaharmoniseras,koordinerasochsynkroniserastillenenhetligochorganiseradverksamhetsåattsamtligaingåendedelargåråtsammahåll.Samordningenärberoendeavsåvälresursernasomavindividernaskunskaper,hursituationenutvecklarsigsamtmålenmedinsatsen.Situationsuppfattningochsamord-ningbörbetraktassomberoendeavvarandrasåattsamord-ningenskerutifråndenfaktiskasituationenochdethjälpbe-hovsomuppstårtillföljdavolyckan.Detärgivetvisgrund-läggandeattbeslutsomfattasochåtgärdersomvidtasbaseraspådeförutsättningarsomgällerpådenaktuellaskadeplatsen.Attslentrianmässigtfattabeslutellervidtaåtgärderkanskapa

38

storariskerochoftaskapaflerproblemänmanförsökerlösa.Kommunensorganisationförräddningstjänstharnormalt

ingenskyldighetattingripaochattgörastoraochkostnads-krävanderäddningsinsatserföratträddaegendomsominteharnågotstörreekonomisktvärde.Detkanvararimligtattgenomföraräddningsinsatsiallafall, isyfteattskyddaom-kringliggande egendom eller miljö. Men man ska i sådanafallocksåhaiåtankeatträddningsinsatsenisigkanmedföraenvissbelastningpåmiljön, tillexempelomvissa typeravsläckmedelanvänds,ellerfarapåannatsätt.Genomförandetavräddningsinsatsenkansåledesocksåinnebäraattmanintevidtarnågrakonkretaåtgärderöverhuvudtagetmotskadeför-loppet.Omdetgälleratt räddamänniskorelleratt iövrigthindraellerbegränsaskadorpåmänniskorärdetsjälvklartatträddningstjänstenskaingripa.Kostnadernaharisådanafallingenbetydelse.Vidolyckshändelserelleröverhängandefaraförolyckshändelsersompånågotsättdrabbarmiljönkandetdäremotvaramycketsvårtattbedömaskadornaochattställakostnadernaförräddningsinsatsenmotkostnadernafördenskadasomkanuppståimiljön.Isådanafallbörmantahjälpavkommunensmiljöskyddsverksamhetellerannanexpertisförattbedömaskadorna,beroendepåvilkaåtgärdersomvid-tasellersomintevidtas.

Frågan kan bli än mer komplicerad då det gäller djur.Generellt har kommunens organisation för räddningstjänstingenskyldighetattvidtaåtgärderochgenomföraräddnings-insatservidolyckshändelser somdrabbarvildadjur.Detärbaraomskadorpådjurfårkonsekvenserförmiljöniettstörresammanhangsomdenkommunalaräddningstjänstenärskyl-digattingripa.Dettakantillexempelvarafalletvidutsläppav kemikalier. Tama djur bör dock normalt behandlas somegendom.Mångatamdjurkanhaettbetydandeekonomisktvärde,såvälhästarsomkorochgrisar.Etiskavärderingarkandockgöraattkommunensorganisation förräddningstjänstkanavsättaresurserföratträddatamdjurutanstörreekono-misktvärde,somtillexempelensällskapshundellerenkatt.Isådanafallbörmandocknogaövervägariskernaförblandannatdenegnapersonalenochföreventuellabristeribered-skapsproduktionen.

Detmåsteocksåskeenkontinuerligavvägningmellanhål-landeavberedskapochattgenomföraräddningsinsatsereller

39

Detbrinnerpåtvåställeniettskogsområde.Avståndetmellandebådabrandhärdarnaärsåstortattdeolikafysiskaskadeförloppenintepåverkarvarandraochdetfinnsingendirektfysisktkopplingmellandebådabrandhärdarna.Däremotfinnsdetettberoendeförhållandeurettresursperspektiv.Detfinnstillexempelendastenhelikopteratttillgåochdessanvändningbehöveroptimerasmedhänsyntillattdennaärengränssättanderesurs,dvs.resursenkommerattinågonmeningsättagränserförvadsomkanåstadkommasvidrespektivebrandhärd.Ävenunderhållstjänsten,hjälpfrånallmänhetenenligtlagstiftningensmöjlighetattutnyttjatjänstepliktochandraresursaspekterkaninnebäraettbehovavsamordning.Degrundläggandekriteriernaförvadsomärräddningstjänstfåriövrigtansesuppfylldaiexemplet.Setturettskade-perspektivkanbrändernabetraktassomtvåolikaräddningsinsatser.Mensetturettresursperspektivbördebådabrändernakanskebetraktassomenochsammaräddningsinsats.Resursenärsåledesgränssättandeochdetsättpåvilketmanavserhanteradennaresursbörbeaktasnärräddningsinsatsenellerräddningsinsatsernadefineras.Oavsettomdettabetraktassomenellertvåräddningsinsatser,ärdetviktigtattsamtligainblandadeharsammabildavfrågan.Detfinnssåledesingenuppenbarlösningpåettsådanthärproblem,menmanbehöverkommaöverensochfattabeslutomvadsomskagälla,ominteannatdåsituationenuppstår.

Exempel 2

40

Efterenlängreperiodmedmycketregnande,storamängdersmältvattenochhögavattenflödenisjöarochvattendrag,hardetblivitöversväm-ninguppströmsenvattenfördämningochettantalfastigheterärhotade.Detförekommerendelarbetemedattvallainberördaobjekt.Detbehöveröppnasytterligaredammluckorförattvattnetinteskastigasnabbareändentidsomkrävsförattbyggavallar.Menattöppnadammluckornainnebärattmotsvarandeproblematikuppstårnedströmspåettannatställedärdetkanskeocksåpågårinvallningavobjekt.Konsekvensenavdetfysiskafenomenetkansåledesinträffapåenheltannangeografiskplatsändäråtgärden,idethärfalletattöppnadammluckor,vidtas.Åtgärdervidtaspåtvåskildageografiskaplatsermedlångaavståndsamtidigtsomdetfinnsettfysisktberoendeförhål-landemellandessabådaplatser.Viddenhärtypenavhändelserkandetdessutomiblandförekommabehovavatttillämpalagstiftningensmöjlighetatttillgripaingreppiannansrättpåtvåolikaplatser.Dess-utomkanmanocksåtänkasigattproblemetöverförsfrånenkommuntillenannan,vilketytterligarekomplicerarfrågan.Idethärfalletärdetistorutsträckningdefysiskaperspektivenpåolycksförloppetsomkanvaraavgörandeförvadsomomfattasavräddningsinsatsenellerrädd-ningsinsatserna.Samtligaorganisationersompånågotsättärberördamåstesamarbetaochsamverka.Detharaldrigvaritlagstiftarensmeningattvarjeenskildkommunsjälvskaklaraatthanteraalladeolyckorsomkanuppstå.

Exempel 3

41

attingripavidöverhängandefaraförolyckshändelser.Detgårkanskeinteensimindrekommunerattuteslutaattdetinträf-farenbrandsamtidigtsomdetinträffarentrafikolycka,ellerattdetinträffartvåtrafikolyckorsamtidigtpågeografisktåt-skildaplatser.Somchefmåstemandärförvarabereddattpåolikasättkunnaomfördelaresurserellerattfattamedvetnabeslutomhurresursernaanvänds.

Fråganomdefinitionenavenräddningsinsatsberörocksåhuruvidadetrörsigomen,tvåellerännufleraräddningsin-satser.Fråganär intressant, såvälurettorganisatorisktper-spektivsomnärdetgälleransvarsfrågan.

Fråganomhuruvidadetärenellertvåräddningsinsatsermåstedefinieras ivarjeenskilt fall.Detfinnsnormalt ingeträttellerfel,utandetärupptillchefatttaställningochfattabeslut. I detta ställningstagande finns det ett antal faktorersom man på olika sätt bör ta hänsyn till. Dessa faktorer ärblandannat:

Fysiskaperspektivpåolycksförloppet • objekt

storlek,typ,naturligagränserm.m. • utbredning

storlekenpåskadan • orsak–verkanResurser • konkurrensomgränssättanderesurs,dvs.omresurser

somsättergränsförvadsomkangenomföraselleråstadkommas

Organisation/ledning • organisatoriskasamordningsfördelarmedgemensam

ledning • praktiskt–organisatoriskt(underhållstjänst,

transporter,m.m.) • närhetigeografin • möjlighetattöverblickainsats/insatser • samverkanmedandraorganisationer.

Definitionenavräddningsinsatsen,ellerräddningsinsatserna,börgörasutifråndetalternativ somgerdeflesta/bästa för-delarna,utifrånfaktorernaovan.Vidmycketstorahändelserkandetinomramenförenochsammaräddningsinsats,fin-

42

nasfleraskadeområdenmedenellerfleraskadeplatserinomrespektiveskadeområde.

Problemetärocksåattmansällanreflekteraröverrädd-ningstjänstbegreppet annat än då frågan berör ekonomiskersättning(ochknapptensdå).Detfinnsocksåettbehovavattprövaräddningstjänstbegreppeturettledningsperspektiv.

Objekt och skadaNärdetgällerattbedömavadsomärenräddningsinsats,börman också skilja mellan objekt och skada. Skador kan varalikartademellantvåolikaobjekt,menobjektenkanhaolikavärde.Detkanocksåvarasåattobjektenärlikartade,menattskadornaskiljersigväsenligt.Somchefisambandmedrädd-ningsinsatser har man således att hantera tre saker: objekt,skadaochresurs.Resursernadiskuterasytterligareiavsnittetomatttillgodosehjälpbehovet.

Igrundenärdetnågonformavobjektsomärutsattförhotellerskada.Objektetkanvaramänniskorelleregendomellermiljön.Egendomkandelasiniolikaformeravanläggningarsomtillexempelvårdanläggningar,bostäderellerobjektingå-endeisamhälletsinfrastruktur.Idenhärtypenavobjektkandetocksåvaravärdefulltattkunna identifieraobjektetsde-sign,tillexempeliformavbärförmåga,avskiljandebyggnads-delar,aktivaskyddssystemsåsomdetektorerochsprinklersys-temsamtandratyperavstyr-ochreglerfunktioner.Beroendeavvilkentypavobjektsomärhotatföljerolikakonsekvenserisamhället.Såkantillexempelenbrandiettobjektsomärendelavlandetskraftförsörjningfåallvarligakonsekvenserförsam-hälletistort.Olikaformeravskadorkanocksåförekomma.Exempelpådettaärutflödeavkemikalier,vattenläckorochbrandikök.Iblandkanräddningstjänstenspersonalhamnaisituationerdärolikaobjekt,sombostäderellerkontor,utsättsförsammatypavskada,tillexempelvattenskadorpågrundavsönderfrusnarör.Ävenomskadornaärlikartadekanobjek-tenvaraavsåpassolikakaraktärattmanmåstegöraheltolikabedömningarochprioriteringar.Iblandkansituationenvarasådanattdetitvålikartadeobjekt(tillexempeltvåsmåhusvidsidanomvarandraiettvillaområde)harsketttvåolikatyperavskador(tillexempelbrandrespektivevattenskada).Trotslikheteriobjektenskiljersigskadornaskaraktäråtocholika

43

bedömningarmåstegöras.Uppdelningenkanvaraengrundföratttillexempelformuleraprioriteringarförvadsomskaåstadkommasochhurresursernaskadisponerastillexempelmellanflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser.Distink-tionenkanocksåvaratillnyttaförattmanivissasituationerskakunnaklarautivilketavseendesomenräddningsinsatsexpanderar. Då räddningsinsatsen expanderar kan man tillexempelfrågasigomdetärskadornasomblirflerelleravenannankaraktär,elleromdetärantaletellertypenavobjektsomförändras.

Utflödeavoljaharskettietthamnområde.Länsorharlagtsutochskadanhardärmeddelvisbegränsats.Eftersomarbetetdrogutpåtidenhannoljaflytaivägutanförlänsorna,någotsomräddnings-ledareninteobserveradeellerkundeöverblicka.Enhögrechefkandåbehövaagerasåattförutsättningarskapasförattledningenpåskadeplatsenkanbreddasingeografiskaram,tillexempelgenomattökaledningskapacitetenmedhjälpavenstabellergenomattytterligareenchefsnivåtillförs.Alterna-tivtkanskenågonannanorganisatoriskdelskaavdelasförattskapaenräddningsinsatstill.

Exempel 4

44

Ävenvidenenskildfysiskskada,dvs.videnenskildrädd-ningsinsats,börmanreflekterakringinsatsramen,dvs.inomvilka fysiska och tankemässiga gränser räddningsinsatsenfinns.Detvanligasteärattdengeografiskaavgränsningenut-görs avdenavspärrningav skadeplatsen somnormalt sker.Menskadankanivissafallutbredasigutanfördennaavspärr-ning.Högreledningsnivåkanbehövabedömavilkengeogra-fisköverblickdenchefsombefinnersigpåskadeplatsenhar.Detkantillexempelvarasvårtförenchef,somfysisktellertankemässigtarbetarväldigtnäraskadeplatsenattienstres-sadsituationhakontrollövermeränområdetnärmastska-dan.Delskanstressenisiggeettslagstunnelseende,delsfinnsdet en fysiskgräns förhur stortområdeenenskild individvisuelltkanöverblicka.

Mankanocksåbehöva identifiera inomvilkenramsomledningen på skadeplatsen agerar när det gäller drabbademänniskor.Beaktasbådelångsiktigaochkortsiktigaeffekteraveninträffadolyckakandetvaraettmycketstortantalmän-niskorsomberörsistörreellermindreutsträckning.Detkandåfinnasettbehovavattdefinieraräddningsinsatsenutifrånbehovethosdedrabbademänniskorna.Manbördåvaraupp-märksampåattdettabehovkanvarierastortvidenochsam-maräddningsinsats.Drabbademänniskoräringenhomogengrupp.Dockärdetsåattnärakutskeendetäröver,ärhändel-sernaintelängreattbetraktasomkommunalräddningstjänst.Kommunensorganisationförräddningstjänstkanändåintebortsefrånattdessadrabbademänniskorkanbehövaytterli-garehjälp.Dessamänniskorkanbehövatasomhandavnågonannanellererbjudashjälpnågonannanstansifrån.Tillexem-pelkankommunenssocialtjänstbehövakontaktas.

Räddningschef och räddningsledareRäddningschefenharihuvudsaktilluppgiftattsetillattverk-samhetenärändamålsenligtordnadoavsettantaletpågåenderäddningsinsatserelleromdetpågårräddningsinsatseröver-huvudtaget.Kommunensräddningsledareutsesdåräddnings-insatsinitierasochförvarjeräddningsinsatsskadetfinnasenräddningsledare.Räddningsledareärräddningschefen.Rädd-ningschefenkanutseannanpersonattvararäddningsledare,menbehållerdådetövergripandeansvaretförverksamheten.

45

Eftersom räddningschefen utser räddningsledare, faller detrimligtvisocksåpåräddningschefensansvarattinitierarädd-ningsinsatser.Urdennaaspektärräddningschefenslednings-funktionsåledesständigtaktiv.

Med denna utgångspunkt är alltså räddningsledarskapetinågonmeningutlånat.Vidbehovkandärförsjälvainrikt-ningenavräddningsinsatsenpåverkasgenombeslutavrädd-ningschefen och den utsedde räddningsledaren måste rättasigefterdeinstruktionerochanvisningarsomräddningsche-fenger.Räddningschefenkantillexempelisambandmedatträddningsledarenfårsittuppdragbegränsadennesbefogen-heter.Omräddningsledareninterättarsigeftergivnainstruk-tionerkanuppdragetåterkallas.Pågårfleraräddningsinsatsersamtidigtharräddningschefendetövergripandeansvaretföralla insatserna. Räddningschefen måste då bland annat be-sluta om en ändamålsenlig fördelning av resurserna (Prop.2002/03:119).

Räddningschefenkanpåverkainriktningenavräddnings-insatser genom avsikt med insats (AMI). Räddningsledarenkan i sin tur påverka inriktningen för den pågående rädd-ningsinsatsengenommål med insatsen(MMI).

Ilag(2003:778)omskyddmotolyckorsamtiförordning(2003:789) om skydd mot olyckor finns räddningsledarensskyldigheterochbefogenheter reglerade.Dessa skyldigheterochbefogenheteromfattarihuvudsak:

Att göra ingrepp i annans rätt.Omfaraförliv,hälsaelleregendomellerförskadaimiljönintelämpligenkanhindraspånågotannatsätt,fårräddningsledarenvidenräddnings-insatsberedasigochmedverkandepersonaltillträdetillan-nans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda,föraborteller förstöraegendomsamtgöraandra ingreppiannansrätt,idenmåningreppetärförsvarligtmedhänsyntillfaransbeskaffenhet,denskadasomvållasgenomingreppetochomständigheternaiövrigt.Polismyndighetenskalämnadenhjälpsombehövsvidingreppiannansrätt.Densomharbeslutatomavspärrningellerutrymning,skaiskäligomfatt-ninghjälpatillmedattordnauppehällefördemsomtillföljdavåtgärdenäribehovavdetta.Ingreppiannansrättkantillexempelrörasigomattvidtaåtgärdersominnebärattför-fogaövermaterialellerutrustningförattanvändadennavid

46

räddningsinsatsen.Detkanocksåvaraåtgärdersominnebärattegendomförstörsellergårförloradutanattdettainnebärnågonkompletteringavräddningsorganetsräddningsutrust-ning.

Att anmoda om tjänsteplikt. Närdetbehövsärvarochensomärmellanartonochsextiofemårskyldigattmedverkairäddningstjänst,idenmånhansellerhenneskunskaper,hälsaochkroppskraftertillåterdet.Iförstahandskafrivilligatasut.

Att begära hjälp av annan myndighet. Enstatligmyndighetellerenkommunärskyldigattdeltaienräddningsinsatspåanmodanavräddningsledaren.Skyldighetenföreliggerendastommyndighetenellerkommunenharlämpligaresurserochdeltagandetinteallvarligthindrardessvanligaverksamhet.

Att rapportera vissa iakttagelser.Upptäcksisambandmedräddningstjänstbristellermissförhållandensomkanledatillannanolyckaänbrand,skaräddningsledarenunderrättaan-svarigmyndighetomförhållandena.

Att avsluta räddningsinsatsen. Beslutetskaredovisasiskrift-ligform.Närenräddningsinsatsäravslutadskaräddnings-ledaren,omdetärmöjligt,underrättaägarenellernyttjan-derättshavarentilldenegendomsomberörtsavräddnings-insatsenombehovetavbevakning,restvärdeskydd,saneringoch återställning. Behövs bevakning med hänsyn till riskenförnyaolyckor,menbevakningenintekommertillstånd,fårräddningsledarenutförabevakningenpåägarensellernytt-janderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten ska lämnadenhjälpsombehövs.

Avsikten med dessa befogenheter, i synnerhet att kunnagöraingreppiannansrätt,ärattkunnagenomföraensnabbocheffektivinsats.

Beslutfårinteskegodtyckligtelleravgammalhävd.Isyn-nerhetintesådanabeslutsommedförbegränsningarimed-borgarnasgrundlagsskyddadefri-ochrättigheter(1974:152/RF). Beslut om åtgärder ska kunna hänvisas till en lag ochdessparagrafer.Dåenviss lagstiftninganvänds ska tvångs-medlenvaraknutna tilldet syfte som lagstiftarenhaftmedlagenifråga.Entvångsåtgärdfårintehelleranvändasomden

47

inteärnödvändigförattlösauppgiftenochtvångsmedelfårtillgripasendastomskäletföråtgärdenuppvägerintrångetfördenenskilde.Det”ingreppiannansrätt”somreglerasilagomskyddmotolyckorärettexempelsomgerräddningsledarenstorabefogenheterundervissaförutsättningarochmanbörhandskasförsiktigtmeddessabefogenheter.

Ävenbrottsbalken(1962:700)germöjligheterattgöramin-dreochbrådskandeingreppomnödensåkräver.Brottsbalkengerdockingabefogenheter.Deninnebärbaraatthandlingarsomannarsskullehavaritstraffbara,undervissa förutsätt-ningarkanutförasutanstraffävenomdetfortfarandeärfrågaombrott.Observeraattdettaärennödparagrafsomdetintegårattbedrivaplaneradverksamhetutifrån.Detärhäringenskillnadpåräddningspersonalochallmänhet.

Definitionavräddningsinsatsmåsteskeutifrånettaktivtställningstagande.Förutomkriteriernairäddningstjänstlag-stiftningen,bördettaställningstagandeomfattaresurs,skadaochobjekt.Observeraocksåattdettaställningstagandeytterstsyftar till att kommunens organisation för räddningstjänstkanhanteraheladethjälpbehovsomkanuppståtillföljdavolyckor.Dettahjälpbehovmåstedärförvaracentraltförge-nomförandetavräddningsinsatserochförbedömningenavvadsomärenräddningsinsats.

48

4. Att leda och att bli leddVidinsatsersomärstora,somlöperöverlångtidellersomberörmycketpersonalellerpersonalfrånfleraolikaorganisa-tionerkandetfinnasenvissriskattdetuppstårotydligheterivemsomärchefpåolikanivåerpåenskadeplats.Frågorkringansvar,skyldigheterochbefogenheterblirdåocksåotydliga.Lag(2003:778)omskyddmotolyckorsägerattdetienkom-munskafinnasenräddningschefochattdenneellerdensomräddningschefenutserärräddningsledare.Detpåtalasocksåatträddningsledarenlederinsatsen.Idefallräddningschefenutsernågonannanänsigsjälvattvararäddningsledare,behål-lerräddningschefendetövergripandeansvaretförverksam-heten.Denutsedderäddningsledarenmåsterättasigefterdeanvisningaroch instruktioner räddningschefenger. Iövrigtfinnsdetilagomskyddmotolyckoringetföreskrivetomvadsomgällerförhållandenamellancheferochövrigpersonal.

Skrivningen i lagen om skydd mot olyckor kring blandannaträddningsledarenochdennesansvar,skyldigheterochbefogenheter,riktarsigprimärtmottredjemanochandraor-ganisationeroch lagen tydliggörblandannat förhållandenamellan tredje man och kommunens organisation för rädd-ningstjänst.Detta innebäratträddningsledarepitetet inteärtillräckligtförattbeskrivaellerredautdeninternafördelning-enavansvar, skyldigheterochbefogenheter.Däremotfinnsdetannanlagstiftningsomocksågällervidgenomförandetavräddningsinsatser,inteminstifrågaomansvarsförhållandenmellancheferochunderställdpersonal.

Arbetsrätt och arbetsledningsrättRäddningstjänstpersonaläranställdavenkommunochdetfinnsnormaltnågonformavavtalelleranställningsförhållan-desomreglerardenenskildebrandmannens,ochävenche-

49

fens,förhållandetillkommunensomarbetsgivare.Frågornaom chefens ansvar och uppgifter handlar därför egentligenomvemsomärarbetstagareochvemsomärarbetsgivare,el-lersnararearbetsgivarrepresentant(Glavå,2001).Ävenför-hållanden mellan olika chefsnivåer betraktas normalt somförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det ärdockintealltidheltklartvemsomärarbetsgivarerespektivearbetstagareiettarbetstagar-arbetsgivarförhållande.Mankanhärtalaomarbetsrätt,vilketärettsamlingsnamnfördereglersomfinnsinomarbetslivet.

Normalt finns det någon form av anställningsavtal somreglerarförhållandenamellanarbetsgivareocharbetstagare.Anställningsavtaletärenformavsamarbetedärdenarbets-presterande ställer sin arbetskraft till arbetsgivarens förfo-gande.Samarbetsformenbyggerpåvadsomkallassubordi-nation, dvs. ett över- och underordningsförhållande. Dettakommertilluttryckgenomattarbetstagarenutförarbeteförarbetsgivarensräkning,efterarbetsgivarensanvisningarochunderdennes ledning.Dessutomärdettasamspel inordnatiettsocialtsammanhang.Ettsådantanställningsavtalbyggersåledespålojalitet,idenmeningattarbetstagarenska(Glavå,2001)

• utföraarbeteåtellerförarbetsgivaren,• varaunderdennesarbetsledning,samtatt• arbetetskaskemotvederlag(lönellermotsvarande).

Kollektivavtalenstyrenstordelavförhållandenapåenarbets-plats.Kollektivavtaletärettavtalsomhandlaromblandan-nat löner,arbetstiderochsemesterersättning.Kollektivavta-leninnebärattalltkanförbättrasmeningetfårförsämras.Påvarjearbetsplatskanarbetstagaregenomlokalaförhandlingarförbättrasinavillkor.Påsammasättkanenarbetsgivarealltiderbjudabättrevillkorförsinaanställda.Kollektivavtaletreg-lerarintehurbraenarbetsplatskanbli,däremotstyrdethurbradenmåstevara.Kollektivavtalengörocksåarbetslivetef-fektivare–ingaonödigaförhandlingaromsådantmanredanäröverensom.

Genomanställningskaarbetstagareutföradearbetsupp-giftersomframgåravanställningsavtaletochdeöverenskom-melseriövrigt,somärförenademedanställningen.Ettavtalmellanarbetsgivareocharbetstagareomanställningbygger

50

påenvissarbetsprestation.Iettsådantavtalingårocksårät-tigheten/skyldighetenfördenenaparten,idethärfalletche-fen,attutgöraarbetsgivarensrepresentantgentemotarbetsta-garen.Grundläggandefördettaavtalärblandannat:

• Attarbetetutförsunderledningochkontrollaven(ellerflera)chefer.Ivissafallkandetdockvaraenlåggradavkontroll,beroendepåattarbetstagarenärmersakkunnigomarbetetsutförandeidetalj.Mankanidettasamman-hangtalaommålstyrning,därchefenangermåletmedarbetetochdärarbetstagarengesstörreellermindregradavfrihetattlösauppgiftenpådetsättdennefinnerlämp-ligt.

• Attarbetsförhållandenaintenödvändigtvisäravstadig-varandekaraktär.Någotkravpåvaraktighetställsintesomkriteriumföranställningar,utanocksåhelttillfäl-ligaarbetenkanansesingåianställningen.Arbetstagarenskautföradetarbetesomarbetsgivarenellerdennesrepresentant(ivårtfall:chefen)anvisarefterhand.Detärsåledesintealltidfrågaomenpåförhandbestämd,avgränsadarbetsuppgift,isynnerhetinteisambandmedräddningsinsatser.Arbetsuppgiftenisigavgörsjunormaltutifråndenaktuellasituationen.Tillexempelutförsvidentrafikolyckaenvisstypavarbetsuppgifter,medandetvidenlägenhetsbrandellervidenolyckasominvolverarstoramängderfarligtgodsientätstadskärnautförsheltandraarbetsuppgifter.Arbetssätt,arbetsredskapochävenderiskersomärförknippademeduppgiftenvarierargivetvis.Dettaliggerianställningensnatur,vilketisinturliggerilinjemeddenskyldighetkommunensorganisa-tionförräddningstjänsthargenomlagstiftningenochdesskravpåatthindraellerbegränsaskadorpåmännis-kor,egendomellerimiljön.

• Attarbetetnormaltutförsmedhjälpavdenutrustningochdemaskinerochredskapsomarbetsgivaretillhand-håller.Dettaförutsätterocksåattarbetsgivarendelshargivitarbetstagarenmöjlighetattgenomtid,pengarellerpåandrasätt,utbildasigihurutrustningenhandhas,delsattarbetstagarensjälvsertillattupprätthålladen

51

kunskapsomkrävsförattlösauppgiftermeddenutrust-ningsomfinnstillgänglig.Utöverattarbetsgivarenkanställarimligakravpåattarbetstagarenärvälbekantmedsinutrustningochärskyldigattkunnahanteradennakorrekt,bördetrimligtvisfinnasettslagsegenintresseattkunnahanterasinutrustningkorrekt.Genomanställ-ningenkanarbetsgivarenocksåställavissakravpåattolikaformeravutbildninggenomförsmedochförarbetstagaren.

• Attarbetstagarenfårersättningfördirektautläggochersättningenförarbetetutgåriformavlön.Ivissafallkanmanocksåbytaarbetemotledigtid.

Ivårtfallmedkommunalräddningstjänstdärkommunenärarbetsgivare,äralltsåchefinomkommunalräddningstjänstsåledes normalt arbetsgivarens förlängda arm gentemot ar-betstagare.Dvs.dechefersomingårikommunensorganisa-tion för räddningstjänst är arbetsgivarrepresentanter. Dettainnebärattuppgiftenfördechefersommedverkarvidrädd-ningsinsatserärattsetillsåattarbetsuppgifterfördelasochutförsavarbetstagare.

Arbetsgivarensbeslutanderättifrågoromhurarbetsupp-gifterfördelasellerutförsfårdockinteutövaspåettgodtyckligtelleriövrigtotillbörligtsätt.Sakenbrukarocksåuttryckassåattettarbetsledningsbeslutintefårståistridmedlagochgodsed.Dettaställervissakravpådensomärchefikommunensorga-nisationförräddningstjänst,tillexempelkravpåvisskompe-tensochgottomdöme.Chefenärgivetvisocksåarbetstagare,medidethärfalletkommunensomarbetsgivare(eventuelltrepresenteradavhögrechef),vilketgörattförhållandenasombeskrivsidettaavsnittocksågällerförchefsomarbetstagare.Idenmåndetfinnsflerachefsnivåer,dvs.detfinnsunder-ochöverordningsförhållandenmellanolikachefer,blirförhållan-denamellandessamedandraordlikartadesommellanchefochbrandman.Detuppstårsåledesävenhärettförhållandemellanarbetstagareocharbetsgivarerepresentant.

Idettasammanhangkanmantalaomarbetsledningsrätt.Arbetsledningsrättenangerutgångspunkternaisåväldenvar-dagligaverksamhetensomisambandmedräddningsinsatser(Glavå,2001).Generelltinomarbetsrättengällerattarbetsgi-

52

varenharrättattbestämmablandannatvemsomskautföraarbete,vilketarbetesomskautföras,påvilketsättdetskaut-föras,platsendetskautföraspåsamtvilkenutrustningsomskaanvändas.Påmotsvarandesätthararbetstagarenskyldig-hetattutföradetarbetesomanvisas,dvs.skyldighetattutföradearbetsuppgiftersomtilldelas.Arbetsledningsrättenbetyderalltsåblandannatattdetärarbetsgivarensomavgörvilkentek-niskutrustningsomskafinnaspåarbetsplatsenochhurdenskaanvändasocharbetstagarenärskyldigattföljadeanvis-ningarsomarbetsgivarenharmeddelat.Arbetsledningsrättenskavararimligocksåfrånhälso-ochsäkerhetssynpunktochdenfårintestridamotlagellergodsed.Ävenarbetsmiljölagen(1977:1160)reglerarpåolikasättarbetetochdessutförande.Dennalagstiftningtarsåledesintebarasiktepåattförebyggaolycksfallochohälsaiarbetetutanocksåpåarbetetsinnehåll.Avsiktenärattarbetsmiljönskageettpositivtutbyteiformavettriktarbetsinnehåll,arbetstillfredsställelse,gemenskapochpersonligutveckling(Arbetsmiljöverket,2004).

Arbetsgivarensarbetsledningsrättinnefattarocksåenrättattvidtakontrollåtgärder(Glavå,2001).Observeraocksåattarbetsgivareninomramarnafördennakontrollrättkanpåkal-latillexempelläkarkontroller.Ävenomarbetsgivarenskon-trollrättärvidsträcktochgällersomutgångspunkt,ärdeninteobegränsad.Arbetsgivarenskontrollerfårinteståistridmedlag,godsedellerpåannatsättvaraöverdrivnaellerolämpligaochdefårinteinnebäraingrepppåindividensintegritet.Närdetgällerarbetsgivarenssyftenmedattkontrolleraarbetsta-garenbörnormaltbehovetavsäkerhetskontrollervarastörreäneffektivitets-ochordningskontroller,inteminstisambandmedräddningsinsatser.Effektivitetochordningbörkontrol-lerasmedhjälpavandramedelelleriandrasammanhang,tillexempelgenomutbildning.

ArbetsmiljöansvarArbetsgivarenharocksåettarbetsmiljöansvarochdettaansvarharisinturtvåaspekter,skyddsansvarsamtstraffansvar(Ar-betsmiljöverketshemsida).Skyddsansvaretinnebärskyldighetattvidtaåtgärderförattsetillattarbetsmiljönblirtillfreds-ställande och att eventuella risker elimineras. Detta ansvarfördelaspåettantalolikarollinnehavare,därskyddsansvaret

53

ärolikaförolikarollinnehavareochkanvaramerellermin-drebegränsat.Arbetsgivarenhardetmestomfattandeansva-retochärskyldigattvidtaallarimligaåtgärdersombehövsför att skydda sina arbetstagare mot ohälsa och olycksfall.Dessutomärdetsåattskyddsansvaretfördeolikarollinne-havarna inteuteslutervarandra.Tvärtomärdetnormaltsåattdetivarjesituationfinnsfleraroller,varochenmedsittansvar.Dessutombrukarmansägaatt”varochenärsittegetskyddsombud”.Isynnerhetisambandmedräddningsinsatsermåstevarochensjälvkunnaavgöraochbedömaderiskermanutsättersigsjälvförochvidbehovavbrytaarbetet.Dettafråntardockintechefenfråndennesskyldighetattgöramot-svarandebedömning.Vidräddningsinsatsermåstemanalltidgöraenavvägningmellanvadsomkanuppnåsochderiskerdettainnefattar.Arbetsgivarenärocksåskyldigattsetillsåattpersonalenärkompetentattgöradebedömningarsomkrävsförskyddsansvaret.Riskenförpersonalenskaståirimligpro-portiontillvadsomkanräddas,ochdettaärenbedömningivarjeenskiltfall.

Det straffrättsliga ansvaret går ut på att i efterhand fast-ställavemsomskahållasansvarigföreventuellolyckaellertillbud.Deninternaarbets-ochansvarsfördelningenärinteavgörandeförplaceringenavdetstraffrättsligaansvaret,menfårnormaltändåstorbetydelseviddomstolsbehandling.Vidprövning beaktas om de skyldigheter en fysisk person fåttmotsvarasavtillräckligabefogenheterochresursersamtompersonenhafttillräckligkompetensförarbetsmiljöansvaret.Prövningenomfattarocksåattklarläggaompersonenhandlatuppsåtligtelleroaktsamt.

Ansvarsfråganochfördelningavansvaräreninternfråga.Detingåriledningsansvaretattskapaensådanfördelning.Iansvaretliggerocksåattföljauppdenfördelningsomgjortssamtattövervakaattdenfungerarochingripaomdenintegördet.Fördelningavansvarochbefogenheterikommunensorganisationförräddningstjänstärenminstlikaviktigfrågaattredaut,somdenomvemsomärräddningsledare.Avsåvälskyddsskälsomavpraktiskaskäl,ärdetväsentligtattienor-ganisationalltidhaklartförsigvemsomärchefövervemochhursåvälansvarsombefogenheterärfördelade.Detärarbets-givaren(chefen)somislutändanavgörvilkariskersomkantasförattuppnåettvisstsyfte,ävenomarbetstagarenockså

54

måstekunnagöradennabedömning.Isynnerhetisambandmedräddningsinsatserkandetvarasvårtförenchefattgörahelabedömningensjälv,bl.a.eftersomchefeninteservadsomförsiggårinneienbyggnadsombrinner.

Enchefäralltidchefochdärmedansvarig,oavsettomden-nebefinnersigpåenskadeplatsellerinte.Däremotkanrollensomtillexempelräddningsledareförändrasunderpågåendeinsats. Räddningsledarfunktionen bör rimligtvis innehas avdensomharstörstnyttaavdebefogenhetersommedföljer,el-leravdensomkanansesmestkompetent,utifrånsituationenskravochbehov.Manbörhärocksåövervägarollogikenochhurmanvaltattorganiserasigiövrigt.Dettakantillexempelinnebäraattdetintenödvändigtvisärdenmedhögstformellkompetens på skadeplatsen som är räddningsledare. Dettaberorgivetvisocksåpåhurmandefinierarkompetensbegrep-pet.Dockskamanhaiåtankeattenligtlagstiftningenlederräddningsledareninsatsenochhanellerhonbestämmerhurdenskabedrivasochvilkaräddningsåtgärdersomskavidtas.Syftetmedattenräddningsledareskautsesäratträddnings-insatsenskablisåeffektivsommöjligtochattdetintefårrådanågontvekanomvemsomharansvaretförarbetetisambandmedräddningsinsatsen.Räddningsledarenhargivitssärskildabefogenheterochskyldigheteriförhållandetgentemottredjemanisinledningavräddningsinsatsen.Detärblandannatfrågaomåtgärdersominnefattarmyndighetsutövning.

Delegation, beslut och myndighetsutövningDelegationinnebärattmanöverförbeslutanderättentillnå-gonannan (Anderssonm.fl.2002).Detorganellerden in-dividsomharbefogenhetattfattabeslutienvissfrågaellerivissatyperavfrågor,kanavolikaskälviljauppdraåtnågonannan,ensåkalladdelegat,attfattavissabeslut.Envälfung-erandeorganisationförutsätterattbeslutanderättintesamlascentraltpåettendaorganellerhosenendaperson.Genomattspridabeslutanderättentilldenellerdemsomharbästmöj-lighetattöverblickakonsekvensernaavettbeslut,fårmaneneffektivareorganisationochsnabbareochenklarebeslutsvä-gar.Detcentralaorganetkankoncentrerasigpåövergripandeochprincipiella frågor,medan frågor somäroftaåterkom-mande,avrutinartadkaraktärellersomkrävernågonform

55

avöverblickbarhetellerkunskapomdetaljer,beslutaspåenlägrenivå.Frågoravmerövergripandekaraktärkantillex-empelvarabeslutomvilkenberedskapsgradsomskarådaikommunenellerhurresurserskaförflyttasellerfördelasbero-endepåblandannatriskbildenikommunen,tillexempeldåflerainsatserpågårsamtidigtochmansamtidigtvillhaenvissberedskap förattkunnahanteraeventuellaytterligare larmsominkommer.Dessutomingårhärattgöraenbedömningsåatthjälpbehovetvidderäddningsinsatsersomgenomförsärtillgodosett.Beslutsommerberördenenskildaräddnings-insatsenellerrentavavgränsadedelaravenräddningsinsatskantillexempelgällavilkenellervilkauppgiftersomskaprio-riterasavenkemdykargrupp,såsomatttätaettläckageellerattsamlaupputläckandekemikalier.

Engrundlägganderegelärattdetorganellerdenindividsomlämnaröverbeslutanderättenintekanfrånhändasigsittansvar.Detsomdelegerasärendastbefogenheterattfattabe-slut,ivissafrågor.Ansvaretfördessabeslutliggeralltidkvarpådetorgansombeslutatomdelegationen.Isambandmedarbetetpåenskadeplatskandetta tillexempel innebäraattdensomdelegerarenbeslutanderätt,ävenmåstesetillattdensomfårbeslutanderättendelegeradtillsighardenkompetensochdenutrustningsomuppgiftenkräver.Iannatfallblirde-legationentämligenuddlös.Enreflektionisammanhangetärattdetkrävsnågonformavresursförattkommunensorga-nisationförräddningstjänstskakunnalösadeuppgiftersommanställsinför.Deträckersåledesintemedattvaraansvarigellerfattabeslutienvissfråga,manmåsteocksåhandgripligenåtgärdaproblemet,dvs.olyckan,genomattsättainvissatyperav åtgärder ellerpåandra sättutnyttja tillgängliga resurser.Dettakantyckassjälvklart,mendetmåstefinnasenrealistiskkopplingmellandebeslutsomfattassamtdeuppgiftersomtilldelas,ochmöjlighetenattfaktisktgenomförauppgifterna.Seävenkommunallagen(1991:900).

Manbörocksåskiljamellanbeslut,verkställighetochför-beredande åtgärder (Andersson m.fl. 2002). I den löpandeverksamhetenfattasenmängdbeslutsominteärformellabe-slutilagstiftarensmening.Dethandlardåfrämstomosjälv-ständigaåtgärderavrentförberedandeellerverkställandeart.Dettypiskaförsådanaåtgärderärattdeinteinrymmernågrabeslutsalternativellervalmöjligheter.Exempelpåsådanaför-

56

beredandeåtgärderkanvaraattberedaochtaframunderlagtillbeslutsomskafattasavhögrechefellerattgedirektivihurenvissuppgiftskagenomföras.Avarbetsbeskrivningarochinstruktionerbrukarnormaltframgåsådantsomföljeravennormalarbetsfördelningmellandeanställda.Idessafalltalarmaninteomdelegation.Handhavandeavutrustningochdebeslut,avrentverkställandekaraktär,somkrävsföratthan-terautrustningkorrekt,ärocksåensådanfrågasombörvarautreddisambandmedtillexempelutbildning.Tillexempelunder transport till en skadeplatsvidtarkommunensorga-nisationförräddningstjänstsåkalladeförberedandeåtgärderellerattmanfattarvissabeslutisyfteattförberedaförarbetetpåskadeplatsen.Sådanaförberedandeåtgärderellerbeslutärsåledes normalt inte formella beslut i lagstiftarens mening.Härkandetvaramerrelevantatttalaitermeravarbetsled-ning.

Viddelegationbördethandlaomverkligbeslutanderätt,dvs. sådana beslut som, om delegation inte skett, normaltliggerpådet förvaltandeochverkställandeorganet.Känne-tecknandeförsådanabeslutärbl.a.attdetfinnsfleraalter-nativalösningarochattdetmåstegörasvissaövervägandenochbedömningar.Detäroundvikligtattgränsenimångafallärflytandemellanvadsomärbeslutsomkanbliföremålfördelegationochvadsomärattbetraktasomrenverkställig-het. Delegationen bör också vara utredd i förväg, inklusiveinomvilkentidellervilketrumdelegatenharattverka.Enräddningsledare,somharattledaarbetetvidenräddningsin-sats,utsesavräddningschefen.Dettaskerideallraflestafalliförvägocharbetetsomchefikommunensorganisationförräddningstjänstutförsefteriförväguppgjordascheman,inå-gonformavdelegationsordning.Idelegationsordningenbörframgåvemsomärchefövervempåenskadeplats, likavälsomvidövrigtid.Ävenräddningsledarenharenchefsomkangeräddningsledarenriktlinjerellerdirektivförhurarbetetvidinsatsenskabedrivas.

Om man vid en kommunal organisation för räddnings-tjänstharangettenvissdelegationsordningförvemsomärchefövervem,utesluterdettainteatthögrechefkangöraettsåkallatchefsbesök.Räddningschefenutserdensomskavararäddningsledareomenolyckasomföranlederenkommunalräddningsinsatsinträffar.Dettaäroftaenpraktiskfråga,efter-

57

somenochsammaperson(räddningschefen)knappastkanförväntasattsjälvvararäddningsledarevidsamtligaförekom-mandeinsatser.Observeraattdetkanuppståvissasvårighe-teridefallräddningschefensjälvärräddningsledarevidenräddningsinsats.Antagtillexempelattenolyckaharinträffatochräddningsledaren(dockinteräddningschefen)befinnersig på skadeplatsen och leder arbetet där. Räddningschefenkanbesökaskadeplatsenochgöraettchefsbesök,utanattfördensakensskulltapåsiguppgiftenattvararäddningsledare.Räddningschefenärfortfarandebeslutandeöverräddnings-ledaren,vilketgälleroavsettomräddningschefenbefinnersigpåskadeplatsenellerinte.Räddningschefenkanintefråntasigettövergripandeansvarföratträddningsinsatsengenomförsavräddningsledareninomvissagivnaramar.Räddningsleda-renharatträttasigefterderiktlinjerochanvisningarsomgesavräddningschefen.Räddningschefenkanutsenyräddnings-ledare,ävenunderpågåendeinsats.

Om styrkor från flera kommuner är inblandade i insat-sen,gällernormaltordinariedelegationsordningirespektivekommun.Räddningsledarenpåplatsenäransvarigförarbe-tetsutförande,medandenmedverkandeorganisationenharkvarsinordinariepersonalansvarigechef,ominteannatärregleratgenomavtalellerliknande.Dettaärenformavsam-verkanmellanmyndigheter,vilketinnebärattdenhjälpandemyndighetenocksåbörskickamedenchefsomdåärarbets-givarrepresentantfråndenmedverkandemyndigheten.Oav-setthurmanlöserfråganidetenskildafallet,ärdetdockfort-farandedenmedverkandemyndighetensomärarbetsgivaregentemotdenpersonalsomskickasiväg.Normaltförväntaskommunernalösadessafrågorgenomsamverkanochsam-arbete.Somtidigarekonstateradeshardetaldrigvaritlagstif-tarensmeningattdenenskildakommunensjälv skakunnahanteraalladeolyckorsomkanuppstå.

Kommunensorganisationförräddningstjänstärenkom-munalförvaltning,ävendåmangenomförräddningsinsatser.Samtidigtgerlagenomskyddmotolyckordennaorganisationettantalbefogenheter,skyldigheterochettvisstansvarivissatyperavsituationer.Resonemangetkringförhållandenamel-lanarbetsgivareocharbetstagare,delegationsordningm.m.,utesluterdockinteattmanpåolikasättmåstesituationsan-passa ansvarsförhållanden i samband med att kommunala

58

räddningsinsatser genomförs. En delegationsordning måsteinrymmamöjlighetenattskapaettflexibeltledningssystem,vilketisinturbörbaseraspådethjälpbehovsomärföranlettavinträffadolycka.Manskaocksåhaiåtankeatträddningsle-darensbefogenheterprimärtriktarsigmottredjeman,medanarbetsrättensreglerriktarsigmotdenegnaorganisationen.

Vissatyperavbeslutskadokumenteras.Dettagällerfram-föralltbeslutmedentydligkopplingtilllagstiftningen,såkall-lade myndighetsbeslut, och beslut som rör enskilda, såsombeslut om ingrepp i annans rätt, anmodan om tjänstepliktsamtbeslutomräddningstjänstensavslutande.Mankanhärtalaommyndighetsutövning(förvaltningslag1986:223samtAndersson m.fl. 2002). Med myndighetsutövning menas attmyndighetenellerdensomföreträdermyndighetenanvän-dersinabefogenheterattförenskildamedborgarebestämmaomförmåner,rättigheter,skyldigheter,disciplinpåföljder,av-skedandeellerannatjämförbartförhållande.Detgällerbådepositivaochnegativabeslutfördenenskilde.Detavgörandeärattmyndighetenagerarmedstödavlagstiftningenochattdenenskilde(medborgaren)äriberoendeställninggentemotmyndigheten.

Imyndighetsutövningingårbådefaktiskthandlandeochunderlåtenhet att vidta åtgärder, dvs. att myndigheten ellerdensomföreträdermyndighetenmedvetetlåterbliattvidtadeåtgärdersomåliggermyndighetengenomtillexempellagellerförordningellersommaniövrigtkanförväntasig.Ettbeslutomattintevidtanågraåtgärdermåsteocksådokumen-teras, likaväl somettbeslutomattvidtaåtgärder.Straffan-svaret för tjänstefel vid myndighetsutövning omfattar intebaradensomsjälvständigtfattarbeslutenutanävendensomutförarbetsuppgifteriärendetshandläggning.Däremotun-dantasunderordnadpersonalsombiträdermedbegränsadeuppgiftersomtillexempelskrivarbeteellerexpeditionsgöro-mål.Isambandmedräddningsinsatserkandettainnebäraattfleracheferkanblistraffansvarigavidtjänstefel,menattdesomverkställerbeslut,oftabrandmän,inteärstraffansvarigaeftersombrandmannennormaltinteserinsatsenisinhelhet.Detta förutsätter dock att beslutet inte leder till uppenbartfelaktigthandlande,ellerunderlåtenhetatthandla,ävenfrånbrandmännens sida. Som diskuterades tidigare, ska arbets-givarentillhandahållautrustningförarbetetsgenomförande

59

ocharbetstagarenskatränaochövasigiattanvändadennautrustning.Dettainnefattarrimligtvisocksåenvissskyldig-hetförbådearbetsgivarenocharbetstagarenatttillgodogörasignyteknikochnyametoder.

60

5. Organisationen, gruppen, ledarenImötetmellanmänniskorellergrupperavmänniskorupp-stårolikatyperavrelationer.Dessarelationerskaparförut-sättningarförhurolikasituationerhanteras.Idessarelationerellerförhållandenmellanindividerochgrupperuppstårdetsomoftakallasledarskap.Definitionernakringbegreppetle-darskapvarierar,beroendepåvilkenlitteraturmanstuderarellervemmanfrågar.Ledarskapetärofta svårgripbartmenmed hjälp av ett antal generella lekmannamässiga uppfatt-ningargårdetattfåettbättregreppomvadledarskapinne-bär(Bolmanm.fl.1995).Denförstasägerossattledarskapärförmåganattfåandramänniskorattgöravadduvill.Dennauppfattninglikställerledarskapetmedmakt,vilketärentäm-ligengenerösdefinitionsamtidigt somdet representerarenväldigtsnävuppfattningomledarskap.Enannanvanligupp-fattningomledarskapärattledaregenomledarskapetmoti-verarmänniskorattfåsakergjorda.Resultatetärsåledesenviktigaspektpåledarskapetsimplikationer.Entredjeuppfatt-ningom ledarskapet är att ledaregervisioner, vilket läggertillfaktorernamening,målochvision.Ytterligareuppfattningomledarskapetärattdethandlaromunderlättande,dvs.ettdeltagande, demokratiskt, underlättande och stödjande ar-betesomhjälpermedarbetarnaelleranhängarnaattfinnasinvägochlösasinauppgifter.

Utöverdessamerlekmannamässigadefinitioner,harävenforskare på området sina definitioner kring ledarskapet.Dessadefinitionerärtämligenlikartade.Hoganm.fl.(1994)skriverattledarskaphandlaromövertalning,inteövervälde:människorsomkanfåandraattgörasakeråtsiggenomsinmaktellersittämbeteäringaledare.Ledarskapuppstårbaradåandramänniskorställerupppåochföljervissamålsomställtsuppiellerförengrupp.Detfinnsettsammanhangmel-lanorsakochverkanochettdefinitionsmässigt förhållande

61

mellanledarskapochengruppsprestation.DettabeskrivsavHogan(1994)somattövertygamänniskoromattförenpe-riodåsidosättaindividuellaavsikterochföljaettgemensamtmålsomärviktigtförengruppsansvar(uppgifter)ochväl-färd.Dessutomskriverhanattkriterietförledareär”perfor-manceofteams”,dvs.ledarskapetskvalitetvisarsigigruppensprestandaochprestationer.Dennasynpåledarskapettersiglämpliguretträddningstjänstperspektiv.

Förattförståledarskapetsimplikationerpåochbetydelseförhandlandet iolika typerav insatssituationerdär en radfaktorersomtillexempelstresskommerattpåverka,behövermankännatillvadengruppärochvadsomstyrgruppenslivochreaktioneriolikasituationer,ochindividernassättattageraochreageraiförhållandetillandramänniskor.Individerochgrupper ingårofta iolikatyperavorganisationer.Manbördärförocksåhaklartförsigvadenorganisationär,vaddetärsomstyrochpåverkarorganisationersfunktion,samthurförhållandenamellan individer,grupperochorganisationerkanseut.

OrganisationenEn organisation är en grupp människor som delar en vissmängdarbetsuppgiftermellansigochsomdärmedutgörettsystemmedskildaroller.Självagrundidénmedorganisatio-nerärattmangenomsamarbetemellanindividerskanåmåleffektivareängenomindividuellaansträngningar.Effektenavattfleraindividersamarbetarmedettgemensamtmålisikte,ärstörreänomvarjeindividarbetarförsig,ävenomarbetetskermotsammamål.

Enformellorganisationkännetecknasgenerelltavatt• detfinnsenarbetsfördelningochattindividernapåolika

sättärspecialiserade,• arbetetskersamordnatochärstyrtpånågotsätt,• detfinnsettmerellermindreuttalatledarskap–någonär

ledareochnågonannanföljerledaren,samtatt• detfinnsettellerfleramål.

Härkommerresonemangetattföraskringformellaorganisa-tioner,tillskillnadmotdensocialaorganisationen.Medenso-cialorganisationmenasdetallmännasamspeletmellanmän-

62

niskor,såvälinomsomutomdeformellaorganisationerna.Organisationenärviktigförattdeindividerochgrupper

somingåriorganisationenskakunnasesinroll iettstörresammanhang.Organisationen skaparpådetta sätt trygghetförindividen,entrygghetsomkanbehövasdåmanskaar-betaienriskfylldmiljöochdärmänniskorkanhadrabbatshårtavolyckor.Tyvärrkandettablietthinder,tillexempelommanisambandmedräddningsinsatsertvingasfrångåiförväguppgjorda organisationsplaner på grund av att situationenochdeproblemsomskalösaskrävervissaomstruktureringar.Sådanaomstruktureringarkangöraattindividernaförlorarsintrygghet.

Låtossnubetraktaorganisationensomettsystem.Dettasynsätt innebär att organisationen består av ett antal delar,somärberoendeavvarandraochharolikatyperavrelatio-nertillvarandra.Deingåendedelarnaochrelationernamel-landessabestämmersystemetsstruktur.Genomdelarnaochrelationernabildas således en helhet, där såvälde ingåendedelarnasomrelationernagemensamtkommerattkaraktäri-serasystemetsegenskaper.Närmanprataromorganisatio-ner,tänkerdeflestaförmodligenpånågonformavstruktur,dvs.vilkadelarsomingårochhurdessadelarärrelateradetillvarandra.Detliggerhärnäratillhandsattsenågonformavorganisationsskissframförsig.

Förattorganisationenskafungerakrävsattdetfinnsenövergripandeidéförorganisationensarbete.Normaltskaen

Exempel på en organisationsstruktur, i det här fallet en linje-stabs organisations delar och relationer.

63

sådan idé formulerasutifrånhuvudintressenternas förvänt-ningarpåorganisationen.Mankansägaattlagensskrivning”…atthindraochbegränsaskadorpåmänniskor,egendomellermiljön…”utgörensådanövergripandeidépåhögnivå.Idetdagligaarbetetmåstedetövergripandemåletbrytasnertilldelmålochkonkretauppgifter.Förattorganisationenskafungeraeffektivtävenisambandmedräddningsinsatser,börmanhaettslagsövergripandeidéocksåförarbeteisambandmedräddningsinsats.Detviktigaärävenhär,attmanformu-lerarenövergripandeidésombaseraspåhuvudintressenter-nasförväntningar,dvs.idethärfalletutifråndehjälpsökandesbehov.Detfinnsingetsjälvändamåliattorganiserasigpåettvisstsättpåenskadeplats.Organisationenfinnsdärmedettvisstsyfte,ochisambandmedgenomförandetavräddnings-insatserbördettasyftevaratämligenkonkretochtydligtidetattmanställerupptydligamålmedinsatsen.

Avpraktiskaskälgårdetgivetvisinteattskapaenheltnyorganisationvarjegångdetinträffarenolycka.Detbehövsnå-gonformavgrundstrukturelleråtminstoneattdeisystemetingåendedelarnaärfärdiga.Ävenommankanskapaenstordelavrelationernamellandelarnapåskadeplatsen,ochocksåtillförafleraochnyadelartillexempelgenomattskapamerresurser, så måste vissa delar och deras inbördes relationerfinnasklaraiförväg,inteminstavarbetsrättsligaskälochavarbetsmiljöskäl.

Organisationenpåenskadeplats,elleriövrigtisambandmed räddningsinsatser, måste vara ett hjälpmedel. Dels fördenegnapersonalen,menframföralltfördethjälparbetesomskabedrivas.Detta innebärattdenorganisationsombyggsuppföratthanteraenolyckshändelsemåstebeaktadepro-blemsomskalösas,påkortochpålångsikt,hurmanavserattlösadessaproblem,ochtillgängligaresurser.Dessutommåstemanbeaktaansvarsfrågorochvägatillgängligkompetensmotderollersombehövs föratt lösauppgiftenochdeförvänt-ningarsomuppstårpådessaroller.

Enviktigaspektärattorganisationenpåenskadeplatsmås-tebyggasunderifrån.Mankankalladettaförettunderifrån-perspektiv,vilketinnebärattsystemetsstrukturmåstebyggasutifråndenaktuella situationenochutifråndethjälpbehovsområder.Härmåstemanblandannattahänsyntilldetantalenhetervarjechefiledningssystemetkanhantera.

64

GruppenSvedberg (2003) ger tre definitioner av grupper. Enligt denförstabestårengruppavtvåellerfleraömsesidigtberoendeindividersompåverkarvarandraiettsocialtsamspel.Denan-dradefinitionenframhållerattengruppexisterarnärtvåel-lerflermänniskordefinierarsigsjälvasomgruppmedlemmarochnärgruppensexistenserkännsavåtminstoneenannanindivid.Enligtdentredjedefinitionenärengruppettantalpersoner som kommunicerar med varandra under viss tid.Enligtdennadefinitionkrävsattvarjepersonskakunnakom-municerameddeövrigamendebehöverintebefinnasigpåsammageografiskaplats.

Napier och Gershenfeld (1981) anser att nedanståendekravbehöveruppfyllasförattmanskakunnabehållagrup-pensomengrupp:• Medlemskapetärfastställt.Manvetvilkasomär

medlemmar.• Medlemmarnaharenbildavgruppensomsammansatt,

dvs.medlemmarnabefinnersigintepåsammaplatsenbartavenslump.

• Detfinnsenkänslaavattmedlemmarnaharettgemensamtsyfte.

• Medlemmarnakanförklaravarfördeärmedigruppen.• Detfinnsenkänslaavsympatiochickesympatimellan

medlemmarnaochdetgesfeedbackmellangrupp-medlemmarna.

• Detfinnsförväntningarsomärfastställdaavgruppenpåhurmedlemmarnaskabetesigiolikasituationer.

• Detfinnsenpolicyellerreglerförledarskapet.

Dessakravpåengruppärrimligtvisgiltigainomräddnings-tjänsten.Genomanställningenärdetformellamedlemskapetfastställtochdeanställdakännerattdehörihopochattgrup-pen,somjuingårikommunensorganisationförräddnings-tjänst,harnågonformavgemensamtsyfte.Detformellamed-lemskapetärlöst,mendärmedintesagtattdetföljerdefini-tionenavbegreppetgruppiövrigt.Gruppmedlemmarnagervarandrastöd,vethurdeskabetesigmotvarandraochhurdeskautföraarbetetillsammans,inteminstisambandmedräddningsinsatser.Dessutomfinnsdetvissamerellermindrefastställdareglerförchefskapochledarskap.Igrupperfinns

65

detoftaocksåolikaformeravstatussystemdärenellerfleraindividerpåolikasätthöjersigöverandrainomgruppen.Detfinnsenhierarkiinomgruppen.Sådanahierarkisystemkanvaraolikastarkaochhaolikagradavbetydelseiolikagrup-per.Inomkommunensorganisationförräddningstjänstfinnsocksåformellahierarkieriformavolikachefsnivåer,dvs.fast-ställdasubordinationsförhållandenmellancheferellermellanarbetsgivareocharbetstagare.

EnligtHeap(1980)kangrupperdelasiniprimär-ochse-kundärgrupper.Enprimärgruppärengruppsomharsåpassfå medlemmar att man har direkt personkontakt med allagruppmedlemmar, ansikte mot ansikte. De personliga rela-tionerna inom gruppen är sådana att man hinner utvecklalångvarigaochömsesidigarelationer.Familjenbeskrivssomdetvanligasteexempletpåprimärgruppdådetdärfinnsenömsesidig identifiering och påverkan. Andra exempel kanvarafastagruppersomhållerihopfrånbarndomenochung-domsåren. Exempel på sekundärgrupper är politiska fören-ingar, idrottsföreningar och arbetsgrupper. Sekundärgrup-perna saknar den närhet och djupa personliga tillhörighetsomprimärgruppernahar. Inomräddningstjänstenbedrivsarbetetpåsådantsättattdetkanvarasvårtattskiljamellanprimärgrupperochsekundärgrupper.Genomarbetetochdespeciellaförhållandensomkanrådaisambandmedattmanhjälperskadademänniskorochdärriskernakanvarastora,fårgruppenmerfamiljärabandänvadsomärnormalt förandratyperavarbetsgrupper.Dettakanpåverkasåvälgrup-pensarbetesomledarskapsförhållandenigruppen.

Heap(1980)menarattdetfinnstrehuvudtyperavgrupp-bildningsomkanrelaterastillgradenavfrivillighetfrånmed-lemmarna.Iendelgruppertvingasindividernatillmedlem-skap,någonutanförgruppenbestämmerattdeskatillhöraenbestämdgrupp.Detkantillexempelvaraettarbetslaginomkommunensorganisationförräddningstjänst.Detframtving-ademedlemskapetutesluterinteattdetfinnsgemensammamålsättningarförgruppen.Deolikaarbetslageninomkom-munensorganisationförräddningstjänstbörjurimligtvishaettgemensamtmålförsittarbete.Densombehöverhjälptillföljdavenolyckabörintemärkanågonskillnadiräddnings-tjänstensarbete,oavsettomolyckaninträffarentisdagkvällel-lersöndagsmorgon.Denandratypenavgruppärbildadeeller

66

organiseradegrupper.Idessafallkommerinitiativetutifrån.Härharmedlemmarnaenhögreellerlägregradavfrittvalatttillhöragruppenellerattståutanför.Exempelpåsådanaor-ganiseradegrupperärstudiecirklarelleridrottslag.Dentredjegruppen är den naturliga gruppen, som uppstår spontant.Dessagrupperbildasutantvångellerattnågontarinitiativutifrånberoendepåtillfälligheterellerandraomständigheter.Exempelpåsådanagrupperärkamratgängdärgrupptillhö-righetenharutvecklatsgenomårenutanattnågonvetvemsomstartadegruppenellerhurdenuppstod.

Inomräddningstjänstenplaceraspersonaleniettarbetslag,dvs.iengrupp,heltutanellermedsmåmöjligheterattsjälvbestämmavilkengruppmanskatillhöra.Menallteftersomtidengårutvecklarhelaellerdelaravgruppennärarelationersomkan innebäraattmanumgåsävenpå fritiden, tillsam-mansmedfamiljerochpartners.Manordnargemensammafester, resor med mera. Man umgås naturligt då man harmångagemensammaintressenochbehov.Arbetslagenfun-gerarsomnaturligagrupper,ävenomdeursprungligenharinitieratsutifrån.Balansenigruppenochdegruppdynamiskaförhållandenakanpåverkasmenligtdåtillexempelenvikariekommeriniarbetslagetellerdåbrandmänbyterarbetspassmedvarandra.

Yrkesrollenkanblilidandenärmedarbetareochcheferharbådeenprivatochenyrkesmässigrelation.Isambandmedräddningsinsatser kan man tänka sig att gruppen blir mersammansvetsad och därmed utför insatsen effektivare tackvareattmedlemmarnakännervarandrasstyrkorochsvaghe-terbådesomprivatpersonerochsomyrkesmän.Mendetärocksåtänkbartattdetfinnsrelationerigruppensomupplevssombegränsningar.Ettexempelärnärmanskagevarandrafeedback och upplever att man måste ta hänsyn till varan-drapåettsättsomsnararehämmaränutvecklarsamarbetetigruppen.Ettannatexempelkanvaraattgruppen tar storhänsyntillattnågonliggeriskilsmässaochintegerbefogadkritiköverettvisstagerandetillexempelisambandmedenräddningsinsats. Medvetet eller omedvetet formar gruppenoftainformellareglerhurdettaskahanteras.Desomingårikommunensorganisationförräddningstjänstbörvarasåpassprofessionella i yrkesutövningen att”dåliga dagar” inte gårutöverarbetet,isynnerhetinteöverarbetetisambandmed

67

räddningsinsatser,eftersomtredjemanärdirektberoendeavhurarbetetpåskadeplatsenförlöper.

Räddningstjänstpersonalochkanskeinteminstcheferbe-höversåledesvarauppmärksammapåhurprivatarelationerpåverkaryrkesrollen.Detkrävsenrelativthöggradavprofes-sionalismavindividernainomkommunensorganisationförräddningstjänst.Åtminstoneförstundenbörmankunnaåsi-dosättaeventuellaproblemochsvårigheterigruppensinternasamarbetsformertillförmånfördehjälpbehövande.Manskasamtidigtsetillattarbetetunderenräddningsinsatsintegörsamarbetetefteråtsvårare.

Gruppnormer

EnligtHeap(1987)utformarallagruppersinaegnagrupp-normer, medvetet eller omedvetet. Gruppnormer handlarom attityder, värderingar och beteenden som erkänns ochaccepterasavgruppen.Samspeletmellangruppensmedlem-marstödjerochbelönarkonformitetmedgruppensnormer.Avvikelser frångruppnormenkritiserasochkontrolleraspåolikasätt.EnligtGranér(1991)baserasgruppnormerblandannatpådeinformellareglersombildasigruppen,dvs.enuppsättningavuttaladeochouttaladeregler förbeteenden,tankarochkänslorsomutvecklatselleranammats inomengruppochsomstyrgruppenssättattfungera.Normsystemetbeskriverbeteendenochattitydersombehövsigruppenförattgruppenssyftenskatillfredsställas.Detfinnsoftastnågonformavsanktionssystemommaninteföljergruppenssyfteochdetfinnsolikastyrkorpåsanktionernaberoendepåhurstarktgruppenssyfteär.Justarkaresyftetär,destoviktigareärdetattmedlemmarnaleverupptillgruppensnormer.Nor-mernakanvaramerellermindreuttaladeochnormsystemetfinnspåettsåvälmedvetetsompåettomedvetetplan.

Uppträdandetigivnasituationerkan,enligtSjölund(1979)betraktas som normativt reglerat via gruppnormer när detgällerutvecklingenavregler,standardkravochrutiner.Iin-formellagrupperärnormernavanligenoskrivna,inteexplicitformulerade.Sjölundpoängterarattmansomgruppmedlempåtvingasgruppensnormerihögreellerlägregrad.Efteretttaginförlivasgruppnormerna,såattdeblirendelavmedlem-marnasegnaåsikterochuppfattningar,vilkadesedansjälvahävdar införandra,både inomochutomgruppen.Också i

68

formella grupper finns oskrivna gruppnormer som, utöverdeformelltantagnaspelreglerna,iallrahögstagradpåverkargruppensarbete.

Iengruppfinnsdetocksåettkontrollbehov(Mann,1973);ettbehovattkontrolleragruppmedlemmarnasbeteende,atti-tyderochrelationerföratttryggagruppensfortbestånd.Kon-trollbehovetharofta,tillsammansmedgruppenssanktions-system, en återhållsam inverkan på gruppmedlemmarna.Olikaformeravpåtryckningarkanfåmedlemmarnaattföljanormernaochkännamotviljamotattbrytadem.

Inomräddningstjänstenfinnssåvällokaltförankradenor-mer, somnormer somärgiltiga i ett störreperspektiv.Detfinnsinomräddningstjänstenenvisskultursomärmerellermindreallmängiltigochgälleräveniettnationelltperspektiv.Arbetssätt, attityder,problemochdiskussioner som förspåarbetsplatsernaäroftalikartade.Detkanblandannatberopåattdetfinnsett landsomfattandesystemförutbildningochrekrytering och lärare har likartad bakgrund. Kunskapenkringhurolikatyperavolyckssituationerhanterasär likar-tadochdenutrustningsomfinnstillförfogandeärlikartad,vilketkanskeframföralltberorpåattmarknadenärtämligenlitenochattutvecklingstaktendärmedär långsam.Värtattnoteraärattdetocksåfinnsenradlikheteriinternationelltperspektiv.

Dereglersomaccepterassomlegitimaavgruppensmed-lemmarärdesombetraktassomlämpliga,ochgivetvisocksåpraktiska,förgruppensagerande.Gruppnormernaärdärmedviktigaochrentavgrundenförräddningstjänstensprofessio-nalitet.Sådanagruppnormerkanocksåutvecklasochformali-serastillsåkalladestandardrutiner,isynnerhetomgruppnor-menihöggradberörsjälvaarbetssättetellerarbetsmetoden.

Enslutsatsavresonemangetovanärattinformellareglerstyrgruppenssättattfungera,inteminstisambandmedrädd-ningsinsatser.Detsomärviktigtattkommaihågärattdessainformellareglerkanvaramycketstarkareänorganisationensformella regler,ochkanpåverkaräddningsinsatserpåolikasätt.Reglerellergruppnormersominterimmarmedorga-nisationsmålochsyftenbörmansomchefförändra.Enchefsomförsökerbrytamotgruppnormen,tillexempelomsitua-tionenpåenskadeplatskräverdet,måstedockvarabereddpåmötamotstånd.Oftahållspotentiellakonflikter tillbaka

69

underpågåenderäddningsinsats,menbrottmotgruppnor-merkanvisasiglångtsenareochdåmedföraoerhörtnegativinverkanpågruppenochdessarbete.

Gruppens storlek

Gruppens storlek påverkar gruppens arbete. Bland annatpåverkasrelationernamellanledarenochövrigagruppmed-lemmar.Densomlederenlitengruppkanpåverka,styraochskapasigenbildavhurvarjeenskildgruppmedlemutförsittarbete.Enchefsomarbetarpåenhögbeslutsnivå,tillexempelmedarbetsuppgiftersompåverkarflerainsattaenheterellermedbeslutsompåverkarhelakommunensinsatsarbeteochberedskapsproduktion,måstehaöverblickochenannande-taljeringsgradiinformationsflödet.

Enligt Wessam & de Klerk (1987) ändras interaktions-mönstret, dvs. hur påverkan sker, i gruppen allt eftersomgrupper ökar i storlek, från fyra upp till tio eller ännu flermedlemmar:• Detblirsvårareattdeltaaktivtigruppen,delsdärför

attandravillgörasiggällande,delspågrundavökanderiskför”rampfeber”ellerrädslaförattgörabortsiginförgruppen(rädslaattvisasinokunskapiettstörresammanhang).

• Detblirsvårareattpåverkaandrasbeteende.• Detblirstörreskillnadmellangradenavdelta-

gandemellanolikamedlemmar.Istoragruppertalarmajoritetenavgruppmedlemmarknappastalls.

• Mångfaldenavpersonligheterochtalangerökarochdetblirenstörrevariationisättetattbetesig.

• Diskussionenblirmindrebegränsadochoenighetkommerlättaretilluttryckiordochhandling.

• Omgruppenhararbeteattuträtta,tillkommerentendensattställauppreglerochattdelaupparbetsuppgifterna.

Produktiviteten och resultatet av gruppens arbete påverkassåledesavgruppstorleken.Närengruppökaristorlekkandetuppståfyraolikatyperavproblem:• Kommunikationsmönstretblirmerkomplextochindirekt.• Organisatoriskaproblemblirflerochstörre.• Kravenpåindividernaförloraristyrka.• Individernafårmindrepersonligtillfredsställelse.

70

EnligtWessam&deKlerk(1987)ärskillnadeniaktivitets-gradmellangruppmedlemmarna i smågrupper(3–4med-lemmar) ganska små. Skillnaden är dock tydlig mellan demestaktivagruppmedlemmarnaochdeövrigainågotstörregrupper,femtillåttapersoner.

Itiomannagrupperkandetfinnasbehovavattrelations-mässigtskapagemensammavärderingar,attityderochbete-enden.Igrupperom3–5personerkandetsnararefinnasbe-hovavattchefenmotiverartillmångfaldochsertillattdetärlegitimtatthaolikakompetensochpersonligheter.

Problem,begränsningarochmöjlighetersomuppstårpågrund av gruppens storlek, gör sig mindre gällande i kortatidsperspektiv. Däremot grundläggs ofta arbetet på skade-platsredanidetdagligaarbetetpåbrandstationen.Problem,begränsningarochmöjligheterkangörasiggällandetillex-empelvidarbete i en stabdärmankanskearbetar i längretidsskalor.Gruppers storlekbörnormaltavgörasutifråndekravochbehovsomställsutifråndenellerdearbetsuppgiftersomskalösas.Detkantillexempelfinnasanledningattvidenräddningsinsatsdelauppenstorgrupp(enhet)imindregrupper.Dettakommerisinturattpåverkaarbetetigruppen,isynnerhetommandelarensedantidigarevälinarbetadochsamövadgrupp.

LedarenÄvenomledarskapnormaltärknutettillgrupperochtillför-hållandetmellanolikaindivider,ärdettrotsalltoftaenenskildindividsommycketkommerattkretsakring.Iorganisationerfinnscheferochoftasättsledarskapetsammanmeddemochderasförhållandetillgruppen.Oftaskiljermanmellancheferochledare,där”chef”betecknarenpositionmedan”ledare”innebärenrelation.Idefinitionenovankonstateradesattdensomanvändermaktförattfåsakeruträttadeinteär ledare.Däremotkandemycket väl vara chefer.Dehar ett anställ-ningsförhållandesomcheferochgenomsittämbetekandedärmedutövaenvisstypellergradavmaktochfattabeslutsomberörandramänniskor.Dettagördemdock intemednödvändighettill ledare.Menlåtoss förenkelhetensskull ifortsättningenlikställachefermedledare,dvs.attchefenharförmågaatttatillvaradeanställdasgemensammaförmågor

71

ochkompetenserochkanfåmedarbetarnaattgååtsammahåll.

Isambandmedkommunalräddningstjänsthandlarledar-skapet igrundochbottenomatt fåengruppattutföraettvisstarbete,helstutifrånengemensamvärdegrund.Mendetärchefensomislutändanansvararförarbetetsutförandeochdärmedocksåbestämmer,gerriktlinjerförhurarbetetskabe-drivasochtilldelargruppenuppgifter.Detärdärmedocksåchefensommåstekunnahanteradeproblemsomuppstårigruppen,dvs.idetsocialasammanhanget.

Relationerna i räddningsstyrkan kan vara avgörande förhurarbetetpåskadeplatsenförlöperochhurarbetetmedattgenomförauppgifterbedrivs.Chefenmåstepåolikasättvårdarelationernaigruppensåattdetråderbalansmellanindivi-dernasbehov,gruppensbehovochdenellerdeuppgiftersomskalösas.Detäralltidnågon,tillexempelenskadadperson,sombehöverhjälpavräddningstjänstenspersonal.Chefenfårintevararäddatttakonflikteromsåbehövs.

Gottledarskapochgodapersonalrelationerkanoftamed-föraattdetblirlättareochgårsnabbareattutföratilldeladeuppgifter. Kvaliteten i räddningsstyrkans arbete återspeglasoftaihurledarskapetärochfungerar.Somchefbörmanfun-deraöverhurmanuttryckersigtillunderställdpersonal.Vissasituationermedför,tillexempelpågrundavtidsbrist,attmanuttrycker sig tämligenkrasstochraktpåsak,medanman iandrasituationerharmeratidatttänkapåattdenmantalarmedären individsommankanskehararbetatmedunderganskalångtidochsommanskaarbetamedävenifortsätt-ningen.Oavsettsituationskamankommaihågattendåligtformuleraduppgiftellerettmindrelämpligtordvalkanskapamissämja lång tid framöver i en grupp. Men samtidigt skamansomchefintevararäddförattivissasituationerochdådetverkligenbehövssättanerfotenochtalaomvadsomgäl-leriklarttext.Arbetsledningsrättengerdennamöjlighet.

Förattkunnaerbjudahjälpmåstemansomchef ivissafallsättasigövergruppen,dvs.idagligttal”köraöver”andramänniskorochanvändasigavdenmaktchefspositionenger,förattfåettvisstarbeteutfört.Detärkanskeintealltidpopu-lärtbland räddningstjänstenspersonal att arbetamedvissatyperavarbetsuppgifter,somtillexempelattdraslanglångasträckorgenomettsvårtillgängligtskogsområde.Menettså-

72

dantarbetekanmycketvälvaraavavgörandebetydelseförresultatetav räddningsinsatsenochnågonmåstedärförge-nomföraarbetet.Arbetstagarenskautföraarbeteförarbets-givarens räkning, vilket ingår i det anställningsförhållandesområder.Isambandmedtjänstepliktblirdettydligaremedmaktutövning,ävenomiförstahandfrivilligabörtasut.

Vissatyperavarbetsuppgifterisambandmedräddnings-insatserkanvaradirektmotbjudande,somtillexempelatttahandomettstortantalsvårtskadadeellerdödamänniskorellerdelaravmänniskor.Sådanaarbetsuppgifterbörhante-rasmedenhögregradavfrivillighet.Dessutombörmansomchefse till såattpersonalensåväl föresomunderocheftersådanaarbetsuppgifterfårdenomvårdnaddenbehöver.Ris-kernamedarbetet fåraldrigvaraorimliga i förhållande tilldenförväntadenyttanavarbetsinsatsen.

Oftapåtalasattcheferochledareärviktigapersonerochmankanlättförledasatttroattledarskapärenaffärförleda-ren.Menocksåmedarbetaresansvarstagandeochinställningtillsittarbeteharstorbetydelseisammanhanget.Mantalaridetta sammanhangoftaommedarbetarskap,där samtligaindividerigruppensessommedansvarigaiarbetsprocessenochparteridialogenpåarbetsplatsen.Medarbetarnaärkun-nigaochkompetenta,bidrarmedolikasakerochsynsättsamtärmedochutformarviktigabeslut.Arbetetpåtillexempelenskadeplats ska lösas i samförståndmellande individer somär engagerade i arbetet. Genom medarbetarskapet beskrivsförhållandenainomgruppensomenrelationavpartnerskapinomvilkenchefeninbjudertill initiativ,kompetensutveck-ling och prestation. Många gånger har man övergått fråndetaljstyrningtillmålstyrning, fråndirektkontroll till indi-rektkontrollviaarbetsresultatochökatansvaretc.Detkrävsenvissautonomiiförmåganattledamellanolikanivåer,pågrundavbehovetavattkunnaarbetaeffektivtiendynamiskomgivning,dvs.påenskadeplatsdärhändelsernaärtidsbe-roendeochskertillföljdavenradsvåröverblickbaraorsaker.Cheferpåolikanivåermåstehaförmågaattsjälvständigthan-terasituationenutanattfåkontinuerligstyrning.Hursitua-tionenhanterasmåstebaseraspåövergripandedirektivelleranvisningar,genommålstyrning.

Målstyrning ställer höga krav på chefers ledarförmåga.Dessutomskamanhaiåtankeattgrundernaförledningge-

73

nomsåvälmålstyrningsomdetaljstyrningläggsidetvardag-ligaarbetet.Styrformenärknutentillföretagskultur.Enorga-nisationsomärtränadiatthanteraolikatyperavsituationergenommålstyrning,haroftalättareförattvidbehovkunnadetaljstyras(Zetterling,1995).

Medmålstyrningmenasattchefentalaromvadsomskagöras,vadarbetet ska leda tillochoftaocksåvilka resursersomfinnstillförfogandefördetta.Dettagerhandlingsfrihetför medarbetaren. Målstyrning utesluter dock inte att mangervissariktlinjer,restriktionerellerramarsomavolikaan-ledningarmåstefinnaskvar.Detaljstyrningärdåmotsatsentillmålstyrning,dvs.attmanäventalaromirelativtdetalj-rikaordalaghuruppgiftenskagenomföras–vilkaverktygochhandgreppsomskaanvändas,närochvararbetetskautförasochävenvemsomskautföradet.Indirektkontrollinnebärpåmotsvarandesättattarbetsprestationenocharbetetsutföran-debedömsutifrånarbetsresultatet–attmanlevererardetsomäröverenskommet.Direktkontrollinnebärsåledesattarbe-tetkontrollerasochbedömsutifrånsjälvaarbetsprestationen.Målstyrningochindirektkontrollställerkravpåhögrekom-petensellerfort-ochvidareutbildningförsamtligpersonal,inteminstförchefen.Skillnadenmellanmålstyrningochde-taljstyrningliggertillvissdelocksåinäritidendetaljernages,i förhållandetilluppgiftensgenomförande.Även imålstyr-ningkandetliggaenhögdetaljeringsgrad,mendetaljernageslångtiförvägtillexempelgenomutbildningochkompetens-utveckling.Dessutommåstemansomcheffattabeslutochgedirektiv,anvisningar,tilldelauppgifterellerfördelauppgifter,oavsettommanväljeratt ledagenommålstyrningellerde-taljstyrning.Förattnåframgångimålstyrningmåsteallasomverkar i ledningssystemet rikta blicken uppåt med intresseförvadöverordnadnivåharförmålochavsiktmedinsatsen.Detaljstyrningdäremot,handlaromattfrånöverordnadnivåblickanedåtförattkontrolleravadsomhänderochhurupp-gifternautförs.Genommålstyrningriktasfråganomkontrollmotresultatet,intemothuruppgiftenutförs(Räddningsver-ket,1998a).

Människorsuppfattningaromdeegnamöjligheternakanvaramerellermindrerealistiska.Detärrelativtovanligtattmangrovtöverskattardenegna förmågan.Detärbetydligtvanligareattunderskattaegnaförutsättningarochdenegna

74

förmågan.Blandannatvarierarförmåganatt tolkaomvärl-den.Tolkningenpåverkasalltidavegnabehov,förväntningar,kunskapochtidigareerfarenheter.Enmedarbetaresominteförstårsyftetmedgruppensellerarbetslagetsarbete,kanbliväldigsvårattarbetamed.Vissatyperavarbetsuppgifterpåtillexempelenskadeplatskandåvarasvåraattgenomföra,ävenomdeharettviktigtsyfteiettstörresammanhang.Med-arbetarenharkanskeintehelabildenklarförsig.Mensamti-digtkandetintevaramotiveratförchefenattivarjesituationidetaljförklaravarfördetärviktigtattgenomföraenvissupp-gift.Medarbetarenmåstekännasigtryggiförhållandetmed

Videnvindsbrandbeslutarräddningsledarenattlåtahelavindenbrinnaavunderkontrolleradeformer.Arbetetbestårihuvudsakavattkontrol-lerasåbrandenintespridersignedåtifastigheten.Enenskildbrandmanharintehelabildenklarförsigochbörjardärförsprutastoramängdervattenutifrånmotvindenmedenvattenkanonochorsakardåstoravattenskador. Förattundvikasådanaoönskadehandlingarmåstebrandmannenkunnaförlitasigpåattchefenfattarrättbeslutochattdetfinnsettvisstsyftemedatt,somidethärexemplet,intevidtavissaåtgärder.

Exempel 5

75

chefenochiförhållandettilldenarbetsuppgiftsomtilldelas.Enmänniskahandlaralltidrationelltinågonmening,men

hanellerhonkanbaragöradetutifråndenegnaståndpunk-tenjustnu, idenaktuellasituationen.Enhandlingellerettagerandesomkanverkairrationelltförenutomståendebe-traktare,kanmycketväluppfattassomiallrahögstagradkor-rektellerrationelltfördensomutförhandlingen.

Detgårinteattställaorimligakravpåindivideriengrupp,varkenpåchefenellermedarbetarna.Allaindividernaigrup-pen har ansvar för arbetets utförande, relationerna mellanindividernam.m.,mendettaansvarkanaliseraspåolikasättgenomchefen.Detärislutändanchefensomharansvaretochjuhögrechef,destostörreansvar.

Ledaregenskaper

Ledaren har en betydande roll för gruppen. Gruppen haroftaenradsynpunkterochuppfattningaromhurmanvillatt ledaren ska utöva ledarskap. Ofta nämns begrepp somförtroende,ansvar,förebildochrättvisa.Rubenowitz(1994)gör följande sammanfattande framställningöverönskvärdaledaregenskaper,somutgörgrundenförledarskapsbeteende.Engodledare• harenpositivmänniskosynochhyserförtroendeförde

underställdasviljaochförmågaattdeltaibeslutrörandederasarbete,

• ärprimärtproduktionsinriktad,menundvikeratttillämpasådanaledarprincipersompåkortsiktkanökaproduktionenmensompåverkarattitydernanegativt,

• harkunskapsauktoritetochvinnläggersigomattbehärskasittyrkesområde,

• harförmågaattmålstyraarbetetochharsamordnandesjälvständighetsombärandeadministrativprincip,

• hargodsjälvinsiktocheninretrygghetsomgerförmågaatttakonflikterochattståföråsikter,

• sökerverkaförgodinbördessammanhållningochlojalitet,

• ärkonsekvent,gerärligabeskedochharförmågaattingetrygghet,

• harviljaochförmågaattutbildaochunderstödjaersättareochmedarbetare,

• harförståelseförattkommunikationnedifrånochupp

76

ärlikaviktigochväsentligsomkommunikationuppifrånochnedihierarkin,ochförmårskapaensådanandaavsamförståndattrelevantinformationlämnas,samt

• använderkontrollpåettkonstruktivtsätt.

Synenpåledareochledarskapharförändratsunderårenochuppfattningenombetydelsenavledarskapharväxlat.Tidigateorierbetonadeattledarförmågavarenegenskapsommän-niskorantingenvarutrustademedeller inte.Ledareansågsvarastarkare,modigareochnågotmerbegåvadeändemsomdeledde.Enligtdettasynsättvarledarskapetsammansattavtvågrundläggandedimensioner,gradenavuppgiftsinriktningsamtgradenavrelationsinriktning(Boëthius&Jern,1998).

Idagbetraktarmannormaltledarskapetnågotmernyan-serat.Oftapoängterasatt ledaren skautgå frångruppmed-lemmarnaskompetensochmotivationochkunnavarasåväldelegerandesomstödjandeochdirigerande.Fleraolikaledar-skapsmodellerharutvecklatsochanvändsflitigtinteminstiolikatyperavchefs-ochledarutbildningar(set.ex.Hersey&Blanchard,1993).

NapierochGershenfeld(1981)hävdaratt ledarskapetärberoendeavsituationensnarareänavpersonen.Igrundenärledarskapettverkställandeavenvissrolliengruppinomenorganisation.Dennarollutkristalliserashuvudsakligenmedhänsyn tillmaktoch förmågaattpåverkaandra igruppen.Närmedlemskapetförändrassåändrasförutsättningarnaförledaren. Ledarskap är handlingar som hjälper gruppen attnåsinamål.Ledarskapsagerandenäratthjälpagruppenattuppnå mål, att underlätta för gruppen att arbeta i enlighetmeduppställdamål,attförbättrakvaliténpåinterpersonellarelationermellangruppmedlemmarnaochattgenödvändigaresursertillgruppen.

Arvonen(1995)lyfterframbehovetavattledarenskavaraförebild, visionärochkunna skapaarbetsklimat sommoti-verarpersonalen ien företagskultursomstyrsav företagetsvision.

Medvetnaelleromedvetnaharmlösa,ochävenmerond-skefullahandlingar,tankarochkänslorbildarettmönstervil-ketblirförhärskandeförgruppenochdärmedförgruppensmedlemmar,såvälförmedarbetaresomförchefer.Debildartillsammans arbetsplatsens företagskultur och de påverkar

77

resultatet av räddningsinsatser, antingenmanvill eller inte.Medföretagskulturavsessummanavvadenorganisationharlärtsigochsomnutasförgivetförhurmanskahanteraom-världenochdetinternasamarbetet.Företagskulturärskrivnaochoskrivnaregler,normerochbeteenden(Schein,1992).Enviktiguppgift förchefenärdärförattbeskrivaochförklarahurräddningsstyrkanskasamarbetaunderinsatsen,attsättagränserförvissaarbetsuppgiftersamtklargörahurgruppensmedlemmarskautvärderavarandraunderochefterinsatsen.

Mankanisammanhangetocksåtalaomledarstilar,iför-hållande tillorganisationenseffektivitetochmedarbetarnasarbetstillfredställelse.Påsvenskakandettasammanfattasinå-gotsomkallasledarstilsmodellen(Larssonm.fl.2003).Model-lenvisarförhållandetmellanolikatyperavledarstilar,uttrycktiettkoordinatsystemmedaxlarnaorganisatorisktresultatoch

Låt-gå

KontrollÖverkontroll

Krav och belöningPiska och morot

KontrollVidta nödvändiga åtgärder

Krav och belöningEftersträva överenskommelser

Utvecklande ledarskap

Konventio

nellt le

darskap

Icke-ledarskap

Organisatoriskt resultat

Gynnsam

Individuell utveckling

Gynnsam

FöredömeVärdegrund, förebild och ansvar

Personlig omtankeGe stöd och konfontera

Inspiration och motivationUppmuntra delaktighet och kreativitet

Ledarstils modellen, efter Larsson m.fl. (2003).

78

Ledarskapsmodell, efter Larsson m.fl. (2003).

Utvecklande ledarskap

Icke-ledarskapKonventionellt ledarskap

79

individuellutveckling,ochbeskriverenrelationmellanolikatyperavledarbeteenden.Medettledarskapsombeståravkravochbelöningarkanorganisationennådemål somäröver-enskomna.Organisationenochmedarbetarnakandocknåettbättreresultatmedhjälpavsåkallatutvecklandeledarskap.Utvecklandeledarskapinnebärattchefenärettföredöme,en-gagerarsigipersonligomtanke,motiverarmedarbetarnaochheltenkeltanpassarsittledarskapeftersituationenm.m.Deflestaledareanvändermedvetetelleromedvetetolikatyperavledarstilaristörreellermindregrad,beroendepåblandannatsituationen.

ÄveniSverigehardetutvecklatsenmodellförattåskådlig-göraledarskapetsviktigastebeståndsdelarochhurdessaför-hållersigtillvarandra(Larsson&Kallenberg,2003).Obser-veraattmodellenutgårfrånledarensperspektivochbeståravtrehuvudområden: ledarkarakteristika,omgivningskarakte-ristikaochledarstilar.Ledarkarakteristikaomfattartvådelar;grundläggandeförutsättningarochönskvärdakompetenser.De grundläggande förutsättningarna påverkar utvecklingenav önskvärda kompetenser. Ju bättre grundläggande förut-sättningar den enskilde ledaren har, desto större potentialfinnsförattutveckladeönskvärdakompetenserna.Engynn-samkombinationavdessatvådelarärennödvändigförut-sättningförettlyckatledarskap.Ingenavdemärtillräckligisigsjälvochdeutgörintehellernågongarantiförettfram-gångsrikt ledarskap. Faktorer i omgivningen kommer, somtidigarepåpekats,ocksåattpåverka.Modellenvisarattgrup-perochorganisationerpåverkarvarandraochärömsesidigtberoendeavvarandra.Detsammagällerorganisationerochderasomvärld.

Grupperochorganisationerbehöverledare.Mendetgårinteattutövaledarskapomdetinteocksåfinnsengruppsomärinställdpåattlåtasigledasochsominågonmeningöver-låterbeslutanderättentillnågonannan.Förmåganattledaärihöggradberoendeavgruppensviljaattlåtasigledas.Ledar-skapinnebärattmandeltariettväxelspelmellanolikaaktörermedolikaintentionerocholikabehov.

Chefsrollenkanoftavarakomplex.Delsskachefenarbetagentemotdenegnagruppen.Delsskachefenhanteraandragruppersomfinnsiettstörresammanhang.Debeslutsomfattaskommerinästaledattberöraandragrupperochdetblir

80

dettanästaledssakattimplementerabeslutochriktlinjerfrånhögrenivåer.Ävenomdebeslutsomfattaspåenhögrenivåriktarsigtillettinågonmeningstörresammanhang,måstemansomchefellerbeslutsfattarepåhögrenivåvaramedvetenomattdessabeslutkommerattinverkapåandragrupperellerindividersomarbetarpåheltandranivåer.Detkantillexem-peltesigrelativtenkeltfördenhögreledningenattfattabeslutomattisambandmedenstörreöversvämningintelänspumpaenskildafastigheter.Menfördenenskildebrandmannenkandettaledatillkonflikter,såvälinomgruppensomgentemotdehjälpbehövande. I synnerhet om räddningstjänstpersonalenärbekantmeddehjälpbehövande,vilketinteärheltovanligt.

Överordnadchefäralltidansvarigförverksamheten,oav-settomdennebefinnersigpåplatsellerinte.Genomattan-vändalämpligledarstil,beroendepåblandannatsituationen,kanchefenvaraettföredöme,inspireraochmotiveramedar-betarnaattgörarättsaker.Mendethandlarocksåomattvidbehovgestödellerkonfronteradenellerdemanärcheföver,såattchefenkankorrigeraellerstyraompågåendeinsatserel-lerredaninitieradeåtgärder.Dettaärocksåknutettillstyrfor-men.Generelltkanmansägaattdetaljstyrningärmerknutettillettkonventionelltledarskap,medanettutvecklandeledar-skapmerärknutettillmålstyrning.Observeraocksåattettlåt-gåledarskapinteinnebärnågonstyrningöverhuvudtaget.Islutändanhandlardetomattledningssystemetflexibeltochsnabbtskakunnahanteraheladendynamiksomsituationenpräglasav.

Manbörocksåbeaktaattdetfinnsskillnadermellankvin-norochmän,såvälurettgrupperspektivsomurettindivid-perspektiv.Kvinnorochmänanvänderolikakroppsspråkochuttryckssätt,fungerarolikaigruppochvärderarolikasakerpåolikasätt.Dessutomfinnsdetindividuellaskillnader,obe-roendeavkön,sompåverkarvårtbeteende.Skillnaderärpo-sitivaförorganisationerochskapargodaförutsättningarförkreativitetochbrabeslut.Manmåstesåledesintesträvaefterlikhet.Ideallraflestafallvinnermanpåolikhetochattallaindividerärolika,vilketmanpåolikasättbörutnyttja.

81

6. Beslut och beslutsfattandeTaktik, ledning och ledarskap är starkt förknippat med be-slutsfattande.Detkanvaraattfattabeslutomuppgifter,arbe-tetsutförandeellerattnågonhargivitsbefogenheterattfattavissabeslut.Beslutsfattandeisinturärförknippatmedansvar,dvs.atttaansvarförbeslut.Ienvisssituationärdeträttssyste-metsomtilldelarcheferbefogenheter,medandetmoralisktärchefernasjälvasomtaransvarförsitthandlande.Observeraocksåresonemangettidigareomdelegationikapitletomattledaochattbliledd.

Undersenareårharenheldelforskningskettkringbesluts-fattandeiolikatyperavverkligasituationer.SådanaverkligabeslutssituationerkännetecknasenligtOrasanum.fl.(1992a)oftaavatt• problemochsituationersombeslutsfattarenställsinförär

dåligtstrukturerade,• informationenomproblemetelleromsituationenär

ofullständigochmångtydigochförändraskontinuerligt,• målärellertvingaspågrundavsituationensutveck-

lingvaraföränderliga,dåligtformuleradeellerrentavmotstridiga,

• debeslutsomfattaspåverkarfleraolikaproblemellersituationersamtidigt,

• tidspressförekommer,• riskernaärstora,iblandlivshotande,• mångadeltagaremedverkaribeslutet,antingenidess

beredningelleridepraktiskaföljdernaavbeslutet,samtatt• beslutsfattarenmåstevägapersonalensbehovmotorga-

nisationsbehov,eftersomdevärderingarochmålsombeslutfattasutifrån,intealltidärilinjemedpersonalenspreferenser.

Dessakarakteristikakanocksåsägasvarakännetecknandevid

82

räddningsinsatser.Attfattabeslutisambandmedattbedrivakommunalräddningstjänst,attgenomföraräddningsinsatserellerattutförauppgifterärsåledesintenågonenkeluppgift.

Forskningenpekardockpåenradtydligaslutsatser,vilketkanvaravärdefulltattkännatillförbeslutsfattareisambandmedräddningsinsatser.Blanddessaslutsatserkannämnasattbeslutsfattaresomärexperterinomsittområdeochsomage-rariverkligasituationer,intetenderarattgenererafleraolikabeslutsalternativ (Orasanu m.fl. 1992a). Istället genererarbeslutsfattarenetthögsttroligtalternativutifrånsinbedöm-ningavproblemet,ochutvärderardetgentemotdenaktuellasituationen.Omdetfungerarföljerbeslutetdettaalternativ.Iannatfallmodifierasellerbytsalternativetutochutvärde-ringenupprepas.Manpekarocksåpåattdetsomframföralltskiljererfarnabeslutsfattarefrånmindreerfarna,ärderasför-mågaattbedömasituationenochintederassättattresoneraellerfattabeslut.Enerfarenochsakkunnigbeslutsfattarekanstuderaensituationochsnabbt tolkadenmedhjälpav sinerfarenhetsbas.Dettaäriallrahögstagradrelevantisambandmedräddningsinsatser,därteoribildningarkringolyckorochutvecklingenavolikatyperavolyckssituationerärbegränsad.Avsaknadenavsådanateoribildningargörattdet intealltidfinns praktiskt användbara modeller att förlita sig på, utanmantvingasattbaseraenstordelavkunnandetpåegnaellerandraserfarenheter.

Dettalederisinturocksåtillattbeslutsfattareoftarean-vänderentillfredsställandestrategiförsinabeslutänenop-timerad. Beslutsfattare tenderar att fatta ett beslut som ärtillräckligtbra,mensomintemednödvändighetärdetbästabeslutet.Mankanhärtalaomettslagsrimligt beslutsfattande,dvs.beslutochbeslutsfattandesominteäroptimalt,mensomnågotsånär uppfyller det som ska åstadkommas. Detta kanvarafullttillräckligt,mendetärocksåviktigtattkunnaav-göranärdetinteärtillräckligtochdåbeslutetkräverettbättrebeslutsunderlag.

Mångaavdesituationerräddningstjänstenställsinförärinågonmeningnyaelleromfattarfenomensomärmerellermindreokända.Ävenisådanasituationerkanbeslutsfattareresonerasigframtillettbeslutellerenlösningmedhjälpavettschemaellerenförutbestämdmodell,snarareänenvissberäkningsmetod. Beslutsfattaren använder då sin kunskap

83

förattorganisera,tolkaochdefinieraproblemet,såattpro-blemetpassarenbefintligmodellförbeslut.Dessamodelleräroftamycketförenklade,vilketkanvaraenstorfelkällaidetbeslut som fattas. Ofta är också resonemang och agerandesammanlänkadesnarareänåtskilda.Iställetförattanalyseraallaaspekteriensituationochfattaettbeslutförattdärefteragera,agerarbeslutsfattaregenomatttänkalite,ageralite,ut-värderautfalletförattdäreftertänkaochageralitetill,ävenikomplexasituationer.Beslutsfattandeärmedandraordidethärsammanhangetstarktkopplattillhandling.

Dynamiskt beslutsfattandeDynamiskt beslutsfattande kännetecknas enligt Brehmer &Allard(1991)avfyraegenskaper;1. Enseriebeslutärnödvändigaförattnåettmål,dvs.

atterhållaochbibehållakontrolleniensituationärenkontinuerligprocessmedflerabeslut,därvarjebeslutendastkanfinnasisittsammanhang.

2. Dessabeslut(ochisynnerhetderasimplikationer,dvs.resultatetavdem)ärinteoberoende.Senarebeslutärpåverkadeavtidigarebeslut,ochkommerisinturattpåverkasenarebeslut.

3. Underlagetförbeslutenförändras,delsautonomt(avsigsjälvt),delssomenföljdavtidigarebeslut.

4. Besluten(serienavbeslut)utförsirealtidellersåhartidenpåannatsättenväsentliginverkan.

Endynamiskbeslutssituationbestår således av en situationmedettellerfleraproblemsomskalösas.Förattlösadettaellerdessaproblemkrävsflerabeslutisekvenssomärriktademotsammamålochattbeslutsfattarenfårinformationomdeolikabeslutensinverkanpåsituationen.Detfinnsdärförmöjligheteratt i senarebeslutkorrigeraeventuellanegativakonsekvenser av tidigare beslut i sekvensen. Dessutom för-ändrassituationenmedtidenbådesomenföljdavbeslutochavsigsjälv.

Dynamiskt beslutsfattande i samband med räddningsin-satserharettantalspeciellaförutsättningarellerbegränsning-armedavseendepåtiden,vilketbeslutsfattarebörvaraupp-märksammapå(Brehmer,2000).Fördetförstamåstebeslut

84

fattasefterhandsombehovetuppstår.Helstbörmankansketillochmedfattabeslutinnandetegentligabehovetharupp-stått.Häruppstårdåenviktigkopplingtilltidochrum.Fördetandrasåärmångaolyckssituationer,somtillexempelenbrand,dynamiskasituationer.Deärtidsberoendeochsitua-tionenutvecklasochförändrasoavsettomräddningstjänstenärpåplatsellerinte.Dessutomstyrsolycksförloppavfysikenslagar–deärpåolikasättfysikaliskaprocesser.Dessadyna-miskaochfysikaliskaprocesserskahanterasmedhjälpavenannandynamiskprocess,beslutsfattandet,vilketimångtochmycketkansägasvaraenmentalprocess.Slutligenmåstemanvarauppmärksampåskillnader i tidsskalor.Beslutsomfat-taspåolikanivåer,utifrånolikabefogenheter,harolikagradavåterverkningitidenochrummet,deharolikatidsskalor.Menävensjälvaolyckssituationenkanhaolikatidsskalor,tillexempeliolikageografiskadelarellerunderolikaskedenavenräddningsinsats.

Observeraocksåattdynamisktbeslutsfattandeävenom-fattar att beslutsfattaren i god tid tar hänsyn till eventuellautfallavbeslutiframtiden.Mankankalladettaförettpro-aktivtagerande,dvs.attmanheltenkeltliggerpåframkantibeslutsfattandet.

Utöverdessatidsrelateradebegränsningarfinnsdetocksåenradandrafördröjningarsomkommerattpåverkabesluts-fattandet, som till exempel fördröjningar mellan beslut omenvissåtgärdochdåeffektenavåtgärdenvisarsig.Ettannatexempelkanvarade fördröjningar somuppstår i sambandmedlägesrapporteringarochvidtilldelningavuppgifter.Allahandlingarochbesluttarheltenkelttidianspråk;tidundervilkenandrasakerocksåkommerattskeantingenmanvilldetellerinte.

Experter och noviserExperterochnoviserskiljersigigrundochbotteninteåtisät-tetattfattabeslut.Däremotfinnsskillnaderihurdebedömersituationer,dvs.hurexperterrespektivenovisersamlarinochbearbetarinformationsomsedermeraomsättstillettbeslut(Klein,1998).

Det som är kännetecknande för experter i deras sätt attresonera sig fram till lösningar och beslut, är att de har en

85

förmågaattskapasigöverblickochsedestoraochmeröver-gripandeproblemenförstochattdesermönsteridessapro-blemochitänkbaralösningar.Manpekarocksåpåsåkallade”tricksofthetrade”ochexpertersperceptuellaförmågor,dvs.ettslagsfingertoppskänslaförsituationenochenkänslafördetaljersomkanhastorbetydelseförbeslutet.Dettabaserasnormaltpåentämligengedigenerfarenhet.Experterharoftaocksåenförmågaattupptäckaanomalier,dvs.någotsomav-vikerfråndetnormala.

Experterhargenomsinerfarenhetocksåskapatsigenför-mågaattimproviseraochärdärmedintesålagbundnasomnovisen.Dekännersigoftaintebegränsadeavnågraspeciellaförutsättningar, annat än de förutsättningar som gäller fördenaktuellasituationen.Idennaimprovisationanvändsoftanågonformavmentalsimulering,dvs.attexpertenkantänkasiginisituationerochspelauppförsittinrehurutfalletkanbliberoendepåvilketbeslutsomfattas.

Detsomärviktigtattkommaihåg,inteminstförennovis,ärblandannatattsättetattbedömasituationenoftaärkritisktförbeslutet.Experterskaparsigoftamentalabilderavsitua-tionenochkandärmed”simulera”utfalletavolikabeslutellerhandlingsalternativ.Det är viktigt att förstå sammanhangetsombeslutet”lever”i,dvs.densituationochdehändelseför-loppsomblirföljdenavbeslutet.Beslutkanintefattassomenskildahändelser,utanmanmåstesombeslutsfattarevaramedvetenomdendynamiksombeslutetinverkarpåochsombeslutet i sig till viss del skapar. Man bör också poängteraviktenavettgedigetkunnandekringresurserskapacitetochbegränsningar samt ihurochvarförolika typeravolyckorutvecklas.Dessutommåstemantahänsyntillmänniskorna.

Detgårinteattbortsefråndenerfarenhetsbankexperterharbyggtuppochbaserarsinabeslutpå.Ennovismåstedär-förförsökabyggauppenerfarenhetsbank,tillexempelgenommentalsimulering,medverkaniexperimentochförsöksamtgenomcoachning,attmantarnågonannantillhjälpochtill-sammans”tänker högt”. Som novis kan man också försökasättasiginihurmansjälvskulleageraellerfattabeslutienvisssituationsomnågonannanegentligenansvararförellerhanterar.

86

Att arbeta med beslut i gruppBeslutbör,inteiminstiräddningstjänstsammanhang,kny-tastillenvissindivid.Detärenvisschefsomfattarbeslutet,vilket kan avgöras med någon form av delegationsordning.Menarbetetmedattkommaframtillbeslutet,dvs.atttaframbeslutsunderlaget,kangörasiengrupp.Exempelpåensådangruppkanvaraenstab,mendetkanocksåvaraandratyperavgruppersomtillexempelenrökdykargrupp.Gruppersomsättssammantillfälligtförettvisständamålagerarnormaltnågotannorlundaänetableradegrupper.Ietableradegrup-perledererfarenheteravattarbetatillsammanstillattindi-vidernafårdeladementalamodellerförhurdearbetar,vilketgörattdekanförutsevarandrasbeteendenochbehovpåettheltannatsättändågruppersättssammantillfälligt.Förattfåeffektivagrupperärdetviktigtattaktörernaövasochutbil-dastillsammansochattmansträvarefteratthållagruppernaintakta.Förattkommunensorganisationförräddningstjänstskavaraeffektiv,ärdetsåledesviktigtattmanövartillsam-mansregelbundet.

Orasanum.fl.(1992b)sammanfattarenradforskningsan-satserkringdeproblemsomkanuppståochdefällormankanfallai,isambandmedarbetenmedbeslutsunderlagiengruppochsomkanmedföraattbeslutetblirfelaktigt.Beslutsunder-lagetkanskeintebelyserallaväsentligaaspekter.Gruppentarintehänsyn,medvetetelleromedvetet,tillallafaktorersomkanvaraväsentliga.Enfallgropärdetsomkallasförgrupp-tryck.Gruppenavstårsinrationellabedömningsförmågaochsinrationellaförmågaatttaframettbrabeslutsunderlag,tillförmånförsammanhållningen.Grupptrycketkantillexem-pelberopåfientlighetellerkonkurrensmellanenellerfleragruppmedlemmar, bristande samarbetsförmåga, bristandekunskap, bristande motivering eller spänningar mellan hö-greochlägremedlemsstatusigruppen.Bristanderationalitetkandåvaraettsättförgruppenattundertryckadessaorsakerochgruppenssammanhållningblirviktigareänresultatetavgruppensarbete.

Iengrupptenderarindivideroftaatttamerextremapo-sitionerändeskullehagjortindividuellt.Jumerextremadeindividuellahållningarnaärfrånbörjan,destomerextremablirdeigrupp.Gruppenkanocksåmisslyckasmedattdelamålochvärderingar,såattdetuppstårettslagsfelaktigkon-

87

Enmanharblivitfastklämdiensoppressvidenåtervinnings-station.Detstårsnartklartattominteavsevärdaresursersättsin,kommermannenattavlida.Idennastundinkommerettlarmomenbrandsomberörsjukhusetskraftförsörjning.Etteventuelltkraftbortfallkommerattberöraettstortantalmänniskorochmångalivkanståpåspel.Ävenhärstårdetsnartklartattdennaolyckakräverenavsevärdmängdresurser.Fråganuppståromvilketbeslutsomskafattas:skakommunensorganisationförrädd-ningstjänstavsättasinaresurserföratträddaenmänniskanu,ellerföratträddafleramänniskorsenare. Pågrundavtillexempelgrupptryck,gruppensfokuspådenfastklämdamannenochenaccelererandeentusiasminförsinförmågaattlösadennauppgift,finnsdetstorasvårighetermedattfattabeslutifrågan. (ExempletärhämtatfrånSvensson(2000),därproblematikenutvecklasytterligare.)

Exempel 6

88

sensusdärnågontrorattnågonannandelarellerförstårdeuppfattningar,målellervärderingarsområderkringenvisssituation,ettvisstbeslutellerettvisstbeslutsunderlag.Sådantmisslyckandekanocksåledatillsåkalladpluralistiskignoransdärnågontrorattdennesjälvärudda,ävenomsåinteärfal-let.Iblandheterdetatt”hellrevaratystochverkadumänattöppnamunnenochundanröjavarjeunsavtvivel”,menibe-slutsituationerkandettavaraendirektförödandeinställning.Detkanvarabättreattlyftatillsynesdummafrågeställningartillytan,eftersomdemycketvälkanvarafulltberättigadefrå-gor sommåstebelysas innanbeslut fattas.Hellre frågaochverkadum,änattintefrågaochförblidum.

Grupptrycketkanocksåinnebäraattgruppenomedvetetutvecklarettslagstunnelseende,därdenuppgiftmanskaut-föraendastharenlösningurgruppensperspektiv.Gruppenöverskattarsigsjälvochsinkompetens,ignorerarvarningarochinformationsomkanstöragruppensinternabildavpro-blemet,samtcensurerarallformavkunskapsomkanstöradenenhetligagruppen.Dennaövertropågruppenskompe-tensgörattmanignorerarellerinteenskommerframmedmål och alternativa lösningar. Man söker endast selektivt,konfirmerandeinformationellerbedömerinterisker.Grup-penärfastieninternentusiasminförsigsjälv.Denaccelere-randetillförlitentillkompetensengörattgruppenförsjunkerigruppnarcissism(självupptagenhet).

Orasanum.fl.(1992b)använderbegreppet”team”iställetför”grupp”.Skillnadenbestårhärhuvudsakligeniattettteamarbetarmeduppgiftersomfinnsiettstörresammanhang,iettvisstsyfte.Teametexisterarföratttillsammanslösaenellerflerauppgifter.Deltagarnaharocksåkunskapochkompetenssomärrelevantiförhållandetilluppgiftenochdebeslutsomskafattasellerdetbeslutsunderlagsomskatasfram.Manpå-talarocksåattteametbeståravindividermedhöggradavspe-cialiseringochsomkompetensmässigtäroberoendeavvar-andra,mensomtillsammanspåolikasättrepresenterardenkompetenssombehövsförattkunnalösaettvisstproblem.Detblirdärföroftasvårtattbytautmedlemmarna,utanattdetpåverkarteametsarbete.Ettteamharsåledesgenerelltenhögregradavspecialiseringänvadengruppnormalthar.Detärviktigtattkommaihågattteamförattfungerasomteam,ocksåmåstetränassomteam.Traditionellttränasindividu-

89

ellaförmågor,vareftermänniskorsammanförsochförväntasfungerasomenenhet.Orasanum.fl.(1992b)påtalarviktenförteamochförträningavteamatt• allaförståruppdraget/måletochdessinnebörd,• deinformellaochformellarollernatydliggörs,• riktlinjerochreglerförteametsarbeteärfastställda,• manklargörvarandraskravochförväntningar,samtatt• manskaparutrymmeförettöppetochkreativtifråga-

sättandeavteametsgemensammaarbete.

Vemsomhelst igruppenkanhaen lösningpåettproblem,mendetärocksåviktigtattförankralösningenigruppenochhoschefen.Detärviktigtattigruppenhaettklimatsomsti-mulerartillkollektivproblemlösning.Sådantklimatbaserasistorutsträckningpåledarskapetigruppenochpåchefensle-darstil.Utvecklandeledarskap,därinspirationochmotivationärnyckelord,kanvaraenlämpligledarstilimångasituationer.

Ytterligareenaspektsomärviktigförförståelsenförarbetetmedbeslutochbeslutsunderlagigrupper,ärattdesituationergruppenställsinförkanvarakomplexaochdynamiska.Situa-tionenskomplexitetöverstigerindividuellexpertisochkräverattolikaspecialisterkommunicerarförattskapaförståelseförhelasituationen.Problemenärförstoraochförkomplexaförenenskildindividattfågreppom.

Tyvärrärkanskedetorganisatoriskasammanhangetdenstörstaorsaken tillproblemvidarbetetmedbeslutochbe-slutsunderlag i grupper eller team, dvs. det finns en policy,enföretagsandaellerettföretagsklimatsomtillåterellerför-bjuder vissa saker, vissa förhållanden eller visst agerande.Organisatorisk strukturochuppbyggnadpåverkarofta tea-metskognitivastrategier.Teamsomarbetarmedettfördelat beslutsfattande i dynamiska situationer kräver att man harenklararbetsfördelning,därolikaexperterutifrånsinapre-misserkananalyseraochbevakadeområdensomäravviktfördem.Problemetmeddettaärdockattindividerkangöramissbedömningaravsannolikheter,logiskakrumbukterocheventuellthellrebekräftarenhypotesänavskriverden.Indi-viderkan,liksomgrupper,fallaifällanattöverskattasigsjälvaochsinkompetensochignoreravarningar,informationochkunskapsomstördenegnabildenavproblemet.

För att fatta beslut, och hantera beslutsunderlag, använ-

90

dermanoftaolikatyperavtekniskasystem.Oftatalarmanomhårdvaraochmjukvara,därhårdvaranutgörsavtekniskaanordningar som radioutrustning eller datorer. Mjukvaranärdetstödsomdessatekniskasystembehöverförattfung-era,t.ex.envissradiokanalellerettdatorprogram.Genomattanvändahårdvaraochmjukvarakanmannåolikasyften,tillexempelatt• tillhandahållainformationkorrekt,merfullständigtoch

snabbare,• minskaansträngningarförkoordinering,• minskagruppensnegativapåverkangenomattförflytta

centreringenfrånnormativpåverkan(attstyragenomregler)tillinformativpåverkan(attstyragenominforma-tion),elleratt

• ökanåbarhetenpåinformationenisyfteattfåsnabbaregemensamförståelseföruppgiften.

Teknisktstödtill såvälgruppersombeslutsfattareharökat,meneffekternaärdockännuså längeoklara(Duffy,1992).Ivissafallskapartekniskastödflerproblemändelöser.Detfinnsalltidenvissriskmedattgörasigberoendeavtekniskastödförbeslutfattandet.Fallerdetekniskasystemmangjortsigberoendeavbort,klararmankanskeinteavattfattakor-rektabeslut.

Fördelat beslutsfattandeNärdethandlaromattipraktikenarbetamedattfattabeslutochattarbetamedbeslutsunderlag,kandetfinnasanledningattfördelarättenattfattaolikatyperavbeslutellerbefogen-hetermellanfleraolika individer, i såkalladebeslutsdomä-ner.Enfungerandeorganisationbyggerpåattolikatyperellergradavbefogenheterfördelasöverhelasystemetochnormaltocksåmellanfleraolikaindivider.

Fördelat beslutsfat tandeomfattarochbaseraspåtvåaspek-ter(Brehmer,1994):1. Enfysiskaspektsominnebärattenenskildindividendast

kanpåverkaettbegränsatområde.2. Enkognitivaspektsominnebärattenenskildindivid

endastkanbehandlaenvissbegränsadmängdinformation.

91

Helasystemetkannormaltinteutformasellerhanterasaven ensam person. Så måste till exempel en räddningsinsatsdelasuppiettantalmindredelarvarsstorlekarärlämpligamedhänsyntilldet informationsflödesomkanhanterasavdenellerdeindividersomkontrollerarochhanterarinforma-tionsflödetinomrespektivedel.Ensådanindelningmåstetahänsyntillsåvältidsaspektersomrumsligaaspekter.Därmeduppstår fråganhursystemet skaorganiseras föratt fungerai sitt sammanhang med att hantera beredskapsproduktion,riskbild,enskildaräddningsinsatserochdeuppgiftersomut-försisambandmedräddningsinsatser.

Generelltfinnsdettrefaktorersombeslutsfattarepåolikanivåerharatttahänsyntillisambandmedfördelatbeslutsfat-tande(Brehmer,1998):1. Attdeolikabeslutsfattarnaharenlikartadsituations-

uppfattningochenlikartadomvärldsbild.2. Attmanpåolikasättkansamsasomresurserochfördela

dessapåettlämpligtsätt.3. Attdensamladeverksamhetenkoordineras.

Detsomkanvaraväsentligtatttänkapåvidfördelatbesluts-fattandeärblandannatattnärtidspressenökar,ökargradenavförhandlingmellanaktörernanärdetgällerfördelningavresurser och koordinering av verksamhet. När tidspressenökar ytterligare, blir koordinering utifrån en plan det endaverkliga alternativet. För att koordinera verksamheten i så-danafallmåstebeslutsfattarekommunicerasinaintentioneriställetförsinverksamhet.Vidstarktidspressgårdethelten-keltinteattfördjupasigidetaljer.

Problemsommanpåolikasättmåstetahänsyntilldåbe-slutskafördelasmellanolikaindividerärblandannat(Ora-sanum.fl.1992bochDuffy,1992):• Konfliktermellanolikanivåerietthierarkisktsystem,där

lägrenivåerbehövermeraktuell,menmindregenerellinformationomsituationen,medanhögrenivåeroftakannöjasigmedmindreaktuell,menmergenerellinforma-tionomsituationen.

• Behovetattutformaochanpassadetorganisatoriskasystemetefteruppgiftensomskalösas,dvs.enavvägningmellanhjälpbehovetochorganisationen.

• Behovetattutformaochanpassadetorganisatoriska

92

systemetefterdetidsskalorsombeslutsfattaren/besluts-fattarnaharattarbetamed.

• Behovetattfinnametoderattutvecklagemensamförståelsemellanolikabeslutsfattareföruppgifterochuppgifterskrav.

• Behovetattutformaochanpassakommunikationenefterdeuppgiftersomskalösas.

Genom att fördela ansvarsområden och därmed också be-slutsrättiolikafrågor,ökasförmåganiledningssystemetatthantera hela den spännvidd av frågeställningar som måstehanterasisystemet.

Väsentligafrågorförettfördelatbeslutsfattande,ärblandannatattdetlättuppstårkonfliktermellanolikanivåerietthierarkisktsystem,därlägrenivåerbehövermeraktuell,menmindre generell information om situationen, medan högrenivåerbehövermindreaktuell,menmergenerellinformationomsituationen.Detorganisatoriskasystemetmåsteutformasochanpassasefteruppgiftensomskalösasochefterdethjälp-behov somfinns,utifrånettunderifrånperspektiv.Normaltbehöver man av praktiska skäl utforma det organisatoriskasystemetiförväg.Härbehövermandåtittapåettslagsöver-gripande riskbild för kommunen. Det finns i andra länder,menäveniSverige,exempelpåhurmankandimensionerasinräddningstjänstorganisationutifrånderiskersomfinnsikommunen.Dessaärdocknormaltväldigtgenerellaochböranvändasmedvissförsiktighet.Framföralltmåstemanundvi-kaattseproblemeturendastensynvinkel,tillexempelenbarturettekonomisktellerlogistisktperspektiv.Dimensioneringavkommunalräddningstjänstärmerkomplexänså.

StressStressupplevsoftasomettnegativttillstånd,skapatiförhål-landet mellan individen och dennes omgivning. De flestamänniskorkännernågonformavoroellerobehaginförnya,okändasituationerellerpågrundavdirektahot,motsigsjälvaellermotsinomgivning.Påsammasättkanmanblioroligdåmanuppleveratttideninteräckertill.

Hurindividenuppfattarochvärderarensituationäravgö-randeföromindividenkommerattupplevastress.Mankan

93

idettasammanhangtalaomappraisalochcoping,somenligtLazarus(1991)utgörstressproblematikenskärna.

Begreppetappraisalomfattarhurindividenuppfattarochvärderarensituation.Detinnebärdockintenågonförnufts-mässigtolkningavsituationen.Lazarusskriverocksåompri-märrespektivesekundärappraisal.Primär appraisalinnefat-taromnågotiomgivningensomharrelevansförindividensvälbefinnandeharinträffat.Detärbaraomdetståråtmins-toneettvisstpersonligtintressepåspel,somdetkommerattuppstånågonformavstressreaktion.Primäraappraisalsge-nererar frågan:Berördetmig?Sekundär appraisal omfattarivilkengradellertillvilkenutsträckningettvisstalternativkanförhindra, förbättraellerökaettvisstutfall.Sekundäraappraisalsgenererarfrågan:Finnsdetetthot?Omdetfinnsettupplevtellerreellthotochdettaberörelleruppfattasberöraindividen,uppstårstress.

Copinginnebärkognitivaochbeteendemässigaförsökatthanteraspecifikayttreochinrekravsomställspågrundavsituationen(ochkonflikterdememellan)ochsomvärderassomkrävandeellersomöverstigerresursernahosenindivid.Detärenproduktavpersonlighetsvariablerochomgivnings-variabler,ochinnefattarhurindividenpåolikasätthanterarensituation.

Kortkansägasattappraisalärhurindividenuppfattarochvärderarensituation,ochcopingärhurindividenhanterarsituationen.Copingochappraisalspåverkarindividensrela-tionertillomgivningenochstressupplevelsen.Men,återigen,appraisal och coping innefattar inte någon förnuftsmässigtolkningavsituationen.

Sådantiomgivningensomkangeupphovtillstress,kallasstressorer.Närmanutsättsförenellerflerastressorerreage-rarkroppenpsykiskt,beteendemässigtochbiologisktpåvissasätt.

Individen reagerar kroppsligt på stress (Enander m.fl.,1993)medfysiologiskaochmotoriskaförändringar.Fysiolo-giskaförändringaromfattarfrämstreaktionerhosdetauto-noma (icke-viljestyrda) nervsystemet, hormonsystemet ochimmunsystemet.Vidakutstressförsättskroppeniettalarm-tillståndsomblandannatkännetecknasavökadhjärtfrekvens,förhöjt blodtryck och muskulär anspänning. De motoriskaförändringarnainnefattarblandannatökadmuskelspänning,

94

vilkenkanledatilldarrningar,ryckningar,stelaellerryckigarörelser,talstörningarochförändradkroppshållning.

Mann (1992) gör en forskningsöversikt om sambandenmellanstress,känslolägenochrisktagande.Blandannatbe-skrivsslutsatseromattstressskapadavkrisergerupphovtillreduceradetidsperspektivochsåkalladkognitivstelhet,dvs.att individenblirkonservativ i tanken.Detta leder i sin turtill• attomedelbaramålellermålinomenkorttidsrymd

värderashögre,• förtidigtdragnaslutsatser,• begränsatsökandeefteralternativ,samt• mindrenoggrannvärderingavalternativochdessas

konsekvenser.

Läsaren inser säkert vilken oerhörd betydelse detta kan hafördebeslutsomfattasochdärmedocksåförresultatetavenräddningsinsats.Envissstressäroftanödvändigförattfrämjainformationssökningochutvärderingavhandlingsalternativ.Vidökandestressblirdockdennaprocessmindreinnehållsrikochkvaliténibeslutetdärmedlidande.Extremtidspressharendirektskadligeffektpåbeslutsomskafattas.Mann(1992)föreslårexperimentdärbeslut somomfattar stora förlusterskafattasunderextremtidspress.Hanförutserattresultatetfrånsådanaexperimentskullevisaattenoroligellerbekym-radbeslutsfattareskulleblimindreförsiktig,snarareänmerförsiktig.

EnavManns(1992)huvudsakligaslutsatserärannarsattlindrigtpositivakänslolägengöratt individenundvikerris-kerochblirförsiktigunderförhållandenmedstorsannolik-hetförbetydandeförluster.Positivakänslolägenkanmedföraslarvigabeslut,mendetkanocksåmedföraattbeslutsfattarenintegrävernersigalltförmycketiproblemetochgördetmerkomplextänvadsomkrävs.

Orasanu(1997)görenöversiktövereffekternaavstress,ochsammanfattarenradforskningsinsatserifyrapunkter:1. Individerutsattaförstressgörmerfelienmängdolika

typeravuppgifteränindividersominteärutsattaförstress.

2. Vidstresstenderaruppmärksamhetenattriktasmotcentralafrågor,vilketkanledatill”tunnelseende”.Under

95

högstressblirsökandetavtillexempelinformationkaotiskt,vilketkanledatillfelaktigaslutsatserellerslut-satserdragnapåfelgrunder.

3. Minneskapacitetenreduceras,vilketblandannatpåverkardetkortsiktigaminnetochindividensförmågaattreso-neraochdraslutsatserutifråninformationsomkommerfrånfleraolikahåll.

4. Enstressadindividförändrarsittarbetssätt,vanligtvisgenomatthastighetvärderashögreännoggrannhet.Vidstressagerardessutommångamänniskorsomomdetvoretidspress,ävenomsåinteärfallet.

Bass(1990)skriveromtvåolikakällortillstresssomkaniden-tifierasiorganisationerellergrupper:rollkonfliktochrolltve-tydighet.Rollkonfliktinnefattarmotstridigakravmellanrol-ler,konfliktitidsfördelningenmellanrollerochotillräckligaresurser. Rolltvetydighet omfattar otydlighet om uppgifterochmålirollersamtosäkerheteridekravsomställspåarbe-tetsutförande.TillrollkonfliktochrolltvetydighetläggerBassockså överbelastning av rollen. För att kontrollera överbe-lastningförsökerledarevaraorganiserade,såattdekanvara”ontopofthings”,ochförattflyfrånöverbelastningavrollenprioriterardeuppgifterutifrånsinaegnapreferenser,dvs.uti-fråndetdesjälvatyckerärroligastellerminstobehagligtattgöra.Härsermanbetydelsenavrollogik,dvs.attdenrollsombeslutsfattarenagerarikännshemtam,attdenärvälövad,attbeslutsfattarenharrättkompetensförrollenochattdetfinnsenvissöverensstämmelsemellanvardagenskravochbehovpårollenocholyckssituationenskravochbehov.

Bass(1990)skriverocksåatt ledaren i sigkanutgöraenstressor för gruppen. Om ledaren på grund av situationenuppleverstressochdärigenomuppvisarstressreaktioner,tillexempel att agera irrationellt, kandetta förstärkagruppensstressbeteende.Detkanrentavvarasåatthögrecheferledersingruppellerorganisationin ikrisereller förvärrarkrisergenomreduceradetidsperspektivochkonservativttänkande.Enstressadledareklarareventuelltinteavattanpassagrup-pens handlande efter situationens behov, vilket medför attgruppensstressökarmedettännusämreresultatsomföljd.Manärinneienondcirkel.Gruppensöverlevnadärberoendeav en typ av ledarskap som kan hålla samman individuella

96

medlemmarochundergrupperiarbetetmotettgemensamtmål.Dettaärsärskiltviktigtnärgruppenochdessmedlem-mar,inklusiveledaren,utsättsförstress.

Stressäroftaenheltnormalföreteelse.Problemetärsnararehurmanhanterarstressen.Oftakanmantalaomenoptimalstressnivå,vidvilkenkroppenärsåpassaktiveradattmanmårbra,presterargodaresultatfysisktsåvälsompsykisktochdåmankännerallmäntvälbefinnande(Räddningsverket,1992).Stressreaktionerkanocksåhaettöverlevnadsvärde,dvs. attreagera”lagom”påstresskanmedföraattindividenklararsighelskinnadurenvisssituation.Vardennaoptimalastressnivåstårattfinna,varierarfrånindividtillindividochfrånsitua-tiontillsituation.

Etik, moral och värderingarEnviktiggrundförbeslut,ärbeslutsfattarensetikochmoral.Inomsvenskkommunalräddningstjänstfinnsintenågraut-arbetadeetiskareglerellernågonhederskodexförhurmanbörageravidräddningsinsatser.Utomlandshar räddnings-tjänstpersonaloftanågonformavhederskodexförsinyrkes-utövning.EnsammanslutningsomharupprättatensådanärInternationalAssociationofFireFighters (IAFF).Detfinnsdockembryontilletiskareglerochhederskodexäveninomsvenskräddningstjänst.Oftaillustrerasdettamedenåttaud-digstjärna,somsymboliserarhonnörsorden• kunskap,• uthållighet,• skicklighet,• takt,• mod,• omtanke,• lojalitet,samt• uppmärksamhet.

Detärdockintetillfyllestattlutasigtillbakamotensymbol,utanattreflekteraövervaddennainnebärochsättasymbolenochdetdenrepresenterariettsammanhang.Såtartillexem-pelGöransson(2004)uppviktenavetik,teoriochpraktiktill-sammans,dvs.atthjärta,hjärnaochhandtillsammansutgörenviktiggrundföruppträdande.Utmaningenförorganisatio-

97

nenochisynnerhetförchefernaärattlevaefterdeframtagnavärderingarna.Detärivardagensomcheferprövasommanärettföredömeochagerarochföljerorganisationensetikochmoral.Ochmedarbetaregörnormaltsomchefernagör.

Aristoteles,enavdenvästerländskatraditionensmestbe-tydandemoralfilosofer,ansågattmänniskorbordeodlafyradygder:vishet,rättfärdighet,tapperhetochmåttfullhet.Denkonventionella bilden av ledarskapet innefattar framförallttapperhetochrättfärdighet.Menvishetochmåttfullhetpekarpåenannaninställning:ettförsiktigtochbalanseratsättatthanterabeslutssituationer,isynnerhetnärfrågornablirpro-blematiskaurettetisktperspektiv.Betydelsenavvishetochmåttfullhetskamedandraordinteunderskattas.

Etikhandlaromrättvisa,omvadsomärrättellerfelochomvilkareglermanställeruppförettansvarsfullthandlandemellanindividerochmellangrupper.Ordetetikkommeravgrekiskansethos:sed,sedlighet,ochöversättsivårtspråkmedläranommoral.Moralisinturkommeravlatinetsmoralis,somrörsedernaochsomomfattardendelavnormerochvär-deringarsomliggertillgrundförvadsomärgottelleront,rättellerfel.Moralbetecknarnormaltsjälvahandlingsmönstren,medanetikharkommitattbetecknamoralläraellerreflexionövermoralen(Lundbergm.fl.,1997).Moralenvisarsigienmänniskassättattlevaupptillsinetik.

Etikenkandelas in inormativ etik, som föreskriverhurmanskahandlaiolikasituationer,ideskriptivetik,sombe-skriverhurolikafolkochsamhällenanserattmanskahandlaunderolikaomständigheter,samtmetaetik,sombedriverlo-gisk-semantisk,dvs.språkligbegreppsanalysavetiskatermer

Brand försvarets ledstjärna, där varje udd står för något eftersträvansvärt.

98

såsom”gott”,”rätt”och”plikt”.Närdetgällermoralkanmantalaomattdennabyggerpåtregrundstenar:normeromvadsomärrättellerfel,värderingaravgottochontsamtmän-niskosyn(Koskinen,1993).Koskinenbeskrivertregrundläg-gandekriterierpåenriktighandlingsomsvararmotvarsinteori;pliktetik,konsekvensetiksamtavsiktsetik.

Pliktetikentalarheltenkeltomförossattvissahandlingarärorättaochdärförbörundvikas,medanandraärrättellerrentavutgörplikt,dvsattmanintefårunderlåtaattutföradem.Detgårattutskiljafyranivåeravplikter,fråndenmestabstraktatilldenmestkonkreta:princip,grundnorm,hand-lingsnormsamt regel.Mångapliktetiska reglerochnormerharsäkerligenvuxitframursvunnatiderserfarenheteravvadsomärlämpligtocholämpligtattgöra.Enhandlingbehöveroftaintemotiverasmedomdenledertillgodaellerondakon-sekvenser,denärrättellerfel”isig”.EttexempelärtioGudsbud, som sällan behöver motiveras ens för en icke-troende(t.ex.”Duskaickedräpa”).

Konsekvensetiken(ellerresultatetik)serhandlingariljusetav(tänkbara)konsekvenseravhandlingar.Ett formellt,ochgenerellt,kriteriumpåenrätthandlingkant.ex.lyda:En viss handling är rätt om och endast om den får bättre konsekvenser än någon annan till buds stående handling.

Enligt Koskinen (1993) kan konsekvenser här bedömasefter deras intensitet, varaktighet, sannolikhet (eller osan-nolikhet), närhet i tiden, fruktbarhet (chansen att negativaupplevelserföljsavpositiva),renhet(riskenförattettpositivtvärdepåkortsiktinteföljsavettnegativtpålångsikt),samtmångfald(hurmångasomberörsavpositiva/negativakonse-kvenser).

Bådepliktetikenochkonsekvensetikentarfastapådetmangör(ellerunderlåterattgöra).Avsiktsetikåandrasidan, ta-laromattenhandlingsmoraliskavärdeintebaraberorpåivadmånmanuppfyllerreglerochnormerellervilkakonse-kvensernaäravhandlandet.Avsiktsetikentalaromviktenavsinnelagetochavsiktenbakomenhandling.Ettkriteriumförengodhandlingkanvaraattenvisshandlingärgodomochendastomavsiktenbakomhandlingenharvaritgodochharframsprungiturettgottsinnelag.

Enviktiggrundstenärvärderingar,somärstarktknutnatillsåväletikensomtillvilkenmoral individenhar.Envär-

99

deringärengrundläggandeuppfattningomvadsomärgottocheftersträvansvärtellerontochvärtattförkastaelleravståifrån.Värderingarärdjuptrotadeochkräverbearbetningochmognadförattändras(Räddningsverket,1992).Medvetenhetomvärderingarutgörgrundenföralltreflekterathandlande.

EnligtLundbergm.fl.(1997)ansesgruppervaramoralisktsämreisitthandlandeänindivider.Detfinnsåtminstonetvåaspektersomkanledatilldetta.Denenaärattdenenskildeintekännersittansvarlikastarktomdennedelardetmedan-dra.Denandraärgrupptrycket.Hänsyn tillmänniskorut-anförgruppentenderaratttonasnertillförmånförmännis-kornaidenegnagruppen.

DetkanisammanhangetocksåvaraintressantattpåminnaomdensåkalladeGyllene regeln:Allt vad Ni vill att människor-na ska göra för Er, det ska Ni också göra för dem(Matteus7:12).Enreflexionärattdettabörvaraenbragrundprincipförallthandlandeochallabeslut,ävenisambandmedgenomföran-detavkommunalaräddningsinsatser.

Verklighetens behov av beslutDebeslutsomfattasisambandmedräddningsinsatserskeriendynamiskmiljö.Beslutenfattasiettvisstsammanhang,depåverkasavdetsomharsketttidigare,ochavvadsompågår.Beslutochdeåtgärderderesulterarikanpåverkahändelserpåkortlikavälsompålångsiktiframtiden.Pågrundavsituatio-nenskaraktärbehövermanivissafallvarafleraindividersomfattarbeslutellerpåandrasättarbetarmedbeslut,besluts-underlagochbeslutensverkställighet,medolikaomfattningitidenochrummet.Förattarbetameddessabeslutanvändsegnaexpertkunskaperellerexperterfrånandraorganisatio-ner.Iarbetetmedbeslutmåsteman,förutomrensakkunskapkringsjälvahändelseförloppetochutifrånhjälpbehovetisi-tuationen,äventahänsyntilldenstresssomdeallraflestabe-slutsfattareuppleveriolikagrad.Ettviktigtbeslutsunderlagatttahänsyntillärocksåetik,moralochvärderingar.

Många gånger vill man, i synnerhet som novis, ha stödför sitt agerandeeller sinabeslut.Föratt fådetta stöd,ochmedbakgrundavheladentämligenkomplexasituationsombeslutsfattandetrepresenterar,finnsdetalltidenstorriskattmanhängeruppsittagerandepåsåkalladechecklistoroch

100

mallar.Checklistorärsådanalistorsompåettstruktureratsätttalaromförossmerellermindreexaktvadsomskagörasochivilkenordningdetskagöras.Mankanheltenkelt”checka”avefterhandsommanutförvissahandlingarellerfattarvissabeslut.Iblandkandetocksåfinnasvissaalternativalösningar,beroendepåutfalletitidigarebeslutellerhandlingar.Ettex-empelpåensådanchecklistakanvara1. görA2. görB3. omutfalletavBärbgåtillpunkt4,annarsgåtillpunkt54. görC1,gåtillpunkt65. görC26. …osv…

Mallarkanvaramerflexiblaidetattdeimergenerellaordalagbeskriver tänkbarahandlingareller strukturerarhandlingarellerhandlingsmönster.Riskenmedattförsökaskrivanerettantalmerellermindreviktigafenomen,händelserellerakti-vitetersommanpåolikasättbörtahänsyntill,ärattmankanglömmabortandraochminstlikaviktigafenomen,händelserelleraktiviteter.Följdenkanbliattmantittar såmycketpåkartanattmanglömmerbortattdetfinnsenverklighet.Inteminstisituationermedtidspress,ärdetlättatthemfallaåtdetsomkännstryggt,idethärfalletenmallellerenchecklista.Riskenärdåuppenbarattmanfattarfelaktigabeslutochage-rarolämpligt.

Detkanivissafallfinnasanledningatthaenmallellerenchecklista,menmanmåstevaramycketuppmärksampåattinnehållet ärgiltigt idenaktuella situationen.Såvälmallensomchecklistanmåstevaraettstödförbeslutsfattandet–denfårintehindradetegnatänkandetidenenskildasituationen.Allaharolikakunskaperocherfarenheter,tänkerochresone-rarpåolikasättochuppfattarsituationerolika.Envissindi-vidkanmedandraordskapaenmallellerenchecklistaförsigsjälv,mendenneindividkannormaltinteskapaenmallellerchecklistaåtnågonannan.Standardrutinerärenvariantpåmallarochchecklistor,sombehandlasutförligareikapitletomresurser.

IsammanhangetkanocksåEllsbergsparadoxnämnas.Deninnebärattbeslutsfattarevidbeslut(medvetetelleromedve-tet)tenderaratttahänsyntillkvalitetenellertillförlitligheten

101

ikunskapomförväntatutfallavolikabeslut.Genomatttillexempel fokusera allt för starkt på det värsta scenariot kanbeslutsfattarenmissaetttillfälleattfattaettisammanhangetmerkorrektellermerrelevantbeslut.Ellertvärtom,genomattfokuserapåett lättarebeslutmedbättreutfallellermedlindrigarekonsekvenser,kanskebeslutsfattareninteserriskermeddettabeslutellermöjlighetermedandrabeslutsalterna-tiv(Ellsberg,1961).

Förattundvikaöverraskningarelleratträddningsinsatsenstannaruppsomenföljdavtillexempelbeslutsvåndaelleravattåtgärdernaintefåravseddeffekt,måstedetfinnasenför-mågaattvidbehovkunnastyraomräddningsinsatsen.Manmåstehaenförmågaattkritisktgranskahändelseförloppet,hjälpbehovetochdebeslutsomfattas.Manmåstekunnare-flekteraöverochbelysabeslutfrånolikasynvinklar,kanskeisynnerhetutifrånhurdenhjälpsökandeuppfattardenhjälpsomerbjuds.Härkanblandannattidigareerfarenheterpå-verkabeslutsfattandetinegativriktning.Erfarenhetergörattmankanhaförutfattadeuppfattningarkringvissafenomen,somgörattmaninteserellertarhänsyntillhursituationenegentligen ser ut. Här blir också uppfattningar kring blandannattidochrumviktigaatttahänsyntill.Zetterling(1995)menarattutgångspunktenmåstevaraattfåframettsjälvstän-digtochinitiativriktuppträdandepåallanivåer.Förmåganattimproviseraansesvaraavfundamentalbetydelseikomplexaochdynamiskasituationer.Räddningsinsatserkarakteriserasoftaavhögttempo,mensamtidigtavoklartlägeochageran-detmåsteoftaskeutifråndiffusaunderlag.Efterhandkorri-gerasgenomförandetochettstortmåttavflexibilitetkrävs.Zetterling(2000)menarattavsiktenmedmålstyrningäratt:• Skapaökaddelaktighethospersonalen.• Involveraflermänniskoriplanerings-,besluts-och

genomförandeprocessen.• Skapabättreförutsättningarförattfokuserapåövergri-

pandefrågeställningar.• Placerabeslutsfattarennärmaregenomförandetavde

beslutsomfattas.• Skapaflexibilitetochadaptivitet(förmågatillanpass-

ning).• Geutrymmerförstörreinitiativförmåga.• Skapabättreimprovisationsförmåga.

102

Målstyrningkanvaraenlämpligprincipförattstyrahän-delseutvecklingen, men under vissa omständigheter måstemanocksåkunnadetaljstyra.Exempelkanvaradåchefenhardetaljkunskapienvissfrågaelleromsituationenärsärskiltriskfylld.Isådanasituationerkandetkrävasattolikauppgif-tersamordnasmedhögdetaljeringsgradochdebeslutsomfattas måste utformas därefter (Räddningsverket, 1998a).Målstyrninggerförutsättningarförledningssystemetattvidbehovskapasnabbhetiattfattabeslutochattgenomförabe-slut. Genom att ha lokal befogenhet att fatta vissa typer avbeslutundvikermanattbeslutenlyftstillhögrenivåersåattfördröjningarskapas.

103

7. Tid och rumTidochrumpåverkariallrahögstagradräddningsinsatser.Ävenviddimensioneringavräddningstjänstochvidplane-ring av räddningsinsatser måste man ta hänsyn till tid ochrum.Räddningsinsatsergenomförspåenvissgeografiskplatsochdetfinnsenvisstidtillförfogandefördetta.Mentidochrumrepresenterarmeränså.Såvältidsomrumkanbetraktasurenradolikasynvinklarsompåolikasättpåverkarrädd-ningsinsatsen,ursåvälstriktfysikaliskbemärkelsesommerabstraktaföreteelser.

TidTidärettmycketsvårdefinieratbegreppkringvilkettillvaronbyggs.Hurmanuppfattartidenochförhållersigtillden,ärindividuellt och till stor del kulturellt betingat. Människanharingenmedföddtidsuppfattning.Detärsnararesåattdebegreppförtidensomanvändsiolikakulturerärsocialtbe-tingadeochspecielltanpassadetillrespektivekultur.

Kommunensorganisationförräddningstjänstrepresente-rarenvisskulturmedenvisstidsuppfattning.Ensynpåtidinomräddningstjänstenkanvarauppfattningenattkortin-satstidalltidäroerhörtbetydelsefullt,någotsomemellertidivissafallkanvisasigvaraheltfelaktigt.Vidvissatyperavlarmärdetkanskeviktigareatt tagod tidpå sigoch tänkaöversituationen.Isådanafallkankvaliteteniinformationenvaraviktigareänkvantiteten,vilket räddningstjänstkulturenkanhasvårtattacceptera.Tidbliridessafallnågotunderordnat.Tidsuppfattningeninomkommunensorganisationförrädd-ningstjänstkanocksåvaraberoendeavtillexempelhurmanpraktisktharlöstberedskapsproduktionen,detpolitiskasys-temetellerrentavsäsongsberoende(itermeravhöststormar,vinternshalkaellerskogsbrandsäsong).

Låtosssomexempeltaenbeslutsfattaresomarbetarmedproblemochfrågeställningarpåövergripandenivå.Eftersom

104

dentidsommanrörsigipådennanivåkanvaralångochrummetstort,kanväntanpåuppgifteromtillexempellägetienenskildräddningsinsatsupplevassomväldigtlång.Detärdålättattfallaifällanattbelastadenenskildaräddningsinsat-senmedettkravpåmerinformation.Detgagnarintealltidsystemet som helhet. Även om man som beslutsfattare börsökainformation,ärdetkanskeintealltidlämpligtattsökainformationenpåettsådantsättattandradelaravsystemetstörs.

Tidhörsammanmedrummet.Påmotsvarandesättsomlängdangeravståndetmellantvåpunkterirummet,angerti-denettavståndmellantvåhändelser,antingendeskerisammapunktellerinte.Tidensgångkanocksåobserverasochmätasmedhjälpavförändringarsåsomrörelserelleråldrande.

RumDetkanvarasvårtattdefinierabegreppetrum,ävenomdetkanvaralättareänattdefinieratid,eftersomrumkanbeskri-vasistriktgeometriskatermer.Detäroftaenkeltattritaupphurettrumserut,tillexempelmedhjälpavenkarta.Rummetkandåuppfattassomdetmarkområdesombildarenkonkretregionnågonstanspå jordytan, ienstadeller ienbyggnad.Mankanrörasigiolikarumellermellanolikarumochkopp-lingenmellandessaolikarumärkanskeintealltiduppenbar

Tid kan betraktas som cyklisk, dvs. som något återkommande.

105

ellerenkel.Mankantillexempelserummetsomolikalager,därvarjelagerinnehållerolikatypavinformationsomkanvaraintressantutifrånolikaaspekter.

Ett exempel kan vara en brand i en lagerbyggnad medkemikalierdärdetivissadelaravdetdrabbaderummetpri-märtärintressantattutföratekniskaåtgärderisyfteattsläckabrandenochsamtidigtbegränsautflödetavkemikaliesmittatsläckvatten.Iandradelaravdetdrabbaderummetbörmankanskefokuseramerpåsläckvattnetslångsiktigaeffekterförmiljön.Detkanisådanafallvarasvårtattöverförarelevantochviktiginformationmellandessaolikadelaravrummet.

Rummetkanocksåuppfattassomenrelativochabstraktstorhet.Rummetkantillexempelvarax-axelniettdiagram,detkanvaraavståndmättikilometerellerkanskerentavitid.Oftabeskrivstillexempelettbrandförloppiett(fysiskt)rummedhjälpavettdiagramsombeskriverförhållandetmellantidochtemperaturirummet.Enviktigdelisynenpårumärsåledesattrummetnormaltsesiettsammanhangmedtid.

Rummetkanocksåuppfattas somskapat i samspelmedolikasamhälleligaochinstitutionellaprocesser.Envissorga-nisationharettvisstspelrumattrörasiginom,begränsatavlagstiftningellerandratyperavöverenskommelser.Tillexem-pelfinnsdetettantalkriterierangivnailagstiftningenförvadsomkanbetraktassomräddningstjänstochkriterierförnären räddningsinsats kan avslutas. Sådana kriterier avgränsar

Rummet kan representeras i form av en karta med olika lager, där varje lager representerar en viss mängd information.

106

det rumsomkommunensorganisation för räddningstjänstharattrörasiginomochsomberörbådetidenochdetgeo-metriskarummet.

Rummetärinteenstatiskplatsdäralltliggerstilla,eftersomvärldenäriständigrörelse.Mendetfinnsmerellermindresta-tiskainslagirummet,exempelvisbyggnader,vägar,skogaretc.Ävenlagstiftningkan,överenvisstidsperiod,betraktassomtämligenstatisk.Beaktarmanförarbetenatillenlagstiftninginsermanattlagstiftningenärmerdynamiskänvadmanförstuppfattar.Merlokaltförankradereglerochnormerkandockförändrasmycketsnabbare,rentavunderenpågåenderädd-

Detbrinneriettlagerförmiljöfarligtavfall.FörattbegränsabrandensverkningaranvänderräddningstjänsteniAllmänstaenstormängdsläckvatten.Tyvärrförsläckvattnetävenmedsigmiljöfarligarest-produkterfråndetbrinnandelagret,vilkarinnerutiettnärbelägetvattendrag.Släckvattnetslångsiktigaeffekterpåmiljönmåstehanteras,samtidigtsombrandenskasläckas.Förattkunnahanteradennaproblematik,krävsengodförståelseförhurolikadelaravrummetkanpåverkavarandra,påkortochlångsikt.

Exempel 7

107

ningsinsats.Ettexempelpådettakanvarastörreöversväm-ningarsomdrabbarstoradelaravenkommun,därdetunderpågående räddningsinsatser kanske fattas ett övergripandebeslutomatt inte länspumpaenskildabostadshuseftersomresursernabör sättas in för attupprätthålla samhällsviktigafunktionersåsomström-ochfärskvattenförsörjning.Detärviktigtattkommaihågattförändringaravdefinitioneravti-denochrummetskerkontinuerligt,menattdetnormaltinteskerfort.Snabbaförändringarkandockske,tillexempelsomenföljdavolyckorsutvecklingdåmantvingasförändradetrumkommunensorganisationförräddningstjänstarbetari.

(Ovan): En brand kan till exempel illustreras med hjälp av ett så kallat tid/temperatur diagram. Se även Bengtsson (2001).

(Till höger): Kopplingen mellan tid och rum: det tar till exempel en viss tid att röra sig en viss sträcka.

108

Redanutifråndessarelativtenklabeskrivningarav tidenochrummet,gårdetattreflekteraenheldelkringräddnings-insatser.

DynamikRäddningsinsatsergenomförsgivetvisitidochrum.Debör-jarvidenvisstidpunkt,ochdeslutarvidenannan.Mellandessatidpunkterinträffarettantalsaker,vissasomenföljdavdeåtgärderräddningstjänstensätterin,vissasomenföljdavåtgärderräddningstjänstenintesätterin.Vissasakerskersomenföljdavdefysikaliskalagarsomstyrochpåverkarolyckorsförloppochhändelseutveckling,oavsettomräddningstjäns-tenfinnspåplatsellerinte.Dettasamladeskeendekallasförett dynamiskt (dvs. tidsberoende) förlopp. Dynamiken kanvariera.Situationerkanvaramerellermindredynamiska.

Dessutomgenomförsinsatsenpåettvisstgeografiskområ-de,iblandtillochmedöverentämligenstoryta.Detärdärförviktigtattisambandmedräddningsinsatserhaengodtids-ochrumsuppfattning,inteminstisyfteattkunnaerhållaochbibehållakontroll.

Tidochrumhörihopochsåvältidensomrummetpåver-karräddningsinsatsenpåenradolikasätt.Kopplattillchefensrollsombeslutsfattarekanmannågotförenklattänkasigettantalstegmedförankringbådeitidenochrummet:• Idetförstastegetinhämtasinformation.Dettaskerkonti-

nuerligt,menpågottochontbehandlasmångagångerdennainformationshämtningsomenpåbörjadochavslu-tadhändelse.Dethandlarhärblandannatomattskapasigenbildavsituationen.Informationsinhämtningellerskapandetavsituationsbildertarvisstidianspråk,oavsettommanbetraktarskeendetsomenkontinuerligprocessellersomnågotpåbörjat,avslutatochdärefterpåbör-jatigen.Dentidsominformationsinhämtningentarianspråk,ärdirektknutentilldetgeografiskarummet.Justörredetgeografiskarummetär,destolängretidkandettaattinhämtainformation,ävenommanhartekniskahjälpmedeltillsittförfogande.

• Inästastegbehandlasinformationenochomsättstillnågonformavbeslutsunderlag.Dettaärenprocesssomkantasåvällångsomkorttidianspråk.Ilånga”omsätt-

109

ningsprocesser”tvingasmanavnödvändighetattivissafallavgebeslutsunderlag”underhand”,ettslagssuccessivtpreciserandeiskapandetavhelhetsbilderavsituationenochavbeslutsfattandet.Manbörhaiåtankeattinforma-tionenkanförändrasunderdennabearbetningsprocess,eftersomsituationenärdynamisk.Medandraordföränd-rassituationenellerindividensuppfattningavsituationenkontinuerligt.Observeradockattuppfattningenavsitua-tionenintealltidärdensammasomdenverkligasituatio-nen–genomsinnenafiltrerassituationenutifråntidigareerfarenheter.

• Idettredjestegetfattasbeslutsomformulerasinågonformavinstruktion,uppgiftellergenomförandeprocess.Alladessatreförstastegtarbådeipraktikenochireso-nemangomdessa,relativtkorttid.Dockärdetvälsåattimångafallbörmanläggaganskamyckettidochkraftpåframföralltbehandlingenochomsättningentillbesluts-underlagochattformulerasjälvabeslutet.Dettaärgivet-visberoendeavvilkentidmanhartillförfogande.Iblandkandetvaraviktigtattkommaframtillettsnabbtbeslut,ellerettbeslutöverhuvudtaget,iblandattkommaframtillrättbeslut.

• Eftersjälvabeslutet(somalltföroftafelaktigtbetraktassomenföreteelseutlyfturdentotalabeslutsprocessen)följerimplementeringsfasen.Dettastegkantaväldigtlångtid,eftersomdetärhärsomdenhuvudsakligaförank-ringenirummetsker.Ettbeslutomattgenomföraenvissåtgärdochattgeuppgiftertillenheter,kantillexempelkrävaförberedelseavvissutrustningföreförflyttning,förflyttningsamtförberedelseavvissutrustningefterförflyttning,ochslutligenutmynnaisjälvagenomför-andetavåtgärden.Genomförandetavolikatyperavåtgärdertarolikamyckettidianspråk,beroendepåtypavåtgärd,situationenskaraktär,utrustningenskvalitetochtillgängligkompetens.

• Slutligenföljerdetfemtesteget,somärenspringandepunktiproblemet–attfåeffektavdengenomfördaåtgärden.Effektenavvissatyperavåtgärderkanoftavaratämligensjälvmarkerande,vilketkanvaraettproblemisig.Tillexempelkaneffektenavvissaåtgärdervisasigliteförsnabbtochkanskepåettsättsominteärönskvärt.

110

Snabbaprocesserochsnabbtpåvisbaraeffekterkantillexempelpåverkasäkerhetenförinsatspersonalennegativt.Mendestorasvårigheternauppkommeroftanäreffektenavolikatyperavåtgärdervisarsigförsteftervisstidelleromeffektenärsvagellerotydlig,menkanskeändåväsent-ligfördetslutgiltigainsatsresultatet.Detgällerhärattkunnabalanseranuetsbehovavattlösaenuppgiftellerattåtgärdaettproblemsnabbtmedframtidensbehovavnågotslagstotallösningförhelaproblemetpåskadeplat-sen.Dettaproblemkandiskuterasutifrånbegreppettids-konstant,dvs.ettslagsmåttpåtröghetenisystemetellersystemetsdelar.

Detärintehellersåenkeltattdessastegalltiduppträderijustdennaföljd,ellerattdessaprocesserpågårsomenskildaske-enden.Mankanmycketvältänkasigattdetpågårfleraparal-lellaprocesserenligtpunkternaovan,inteminstmedbeak-tandeavattdetfinnsolikanivåerisystemetellerberoendepåattettstortantalmerellermindreoberoendeproblemmåstelösas parallellt.Varje enskild individ i systemet, oavsett omdenneärbeslutsfattareiformellmeningellerinte,kommerattfåinformation,behandladenna,fattavissabeslutochhandladärefter.Ochävenommanendastbetraktarcheferochfor-mellabeslutsfattare,blirkomplexiteten ibeslutsprocessernaochdessaskopplingartilltidenochrummetfortstorochom-fattande.

Tid- och rumsuppfattningMankantalaitermeravtidsuppfattning,vilketinnebärnågongradavförståelseförrelationersomharmedtidattgöra,så-som”vänta”,”först”,”sedan”,”nu”,”omenstund”.Förattutfö-rauppgifterbeståendeavsammansattahandlingarsommåsteutföras iflerastegtillexempel isåkalladetaktiska mönster,ellerförattväntautenspecielleffektavenvissåtgärdsominitieras och genomförs, krävs god tidsuppfattning. Dettakanblioerhörtpåtagligtisambandmedgenomförandetavräddningsinsatser.Somchef ikommunensorganisation förräddningstjänstmåstemankunnainseochförståföljdernapålängresikt,avdebeslutsomfattas.Beslutetomsättsiinstruk-tionerelleruppgifter,enhetertilldelasdessauppgifterochge-

111

nomförvissaåtgärder, somkräverenviss tid förattkunnagenomförasochförattdenönskadeeffektenavåtgärdenskaerhållas.Detärintetillräckligtattsepåproblemetutifrånentidsaxel, där nästa skeende följs av föregående. Man måstekunnasepåhelaskeendetsomenkontinuerlighändelseochskapasigmodelleravvaddettaskeendeinnebär.Iblandmåstemaninitieravissaåtgärderbaseratpåmyckettidigaindika-tioner,rentavpåerfarenhetsbas, förattkunnamötabehovredaninnandeuppstår.Närtillexempelenvindsbrandbryterigenomettyttertakkandetvaraförsentattsättainvissaåt-gärder.Redanpåindikation,ellerutifrånerfarenhetfrånlik-nandesituationer,omattbrandenkommerattbrytaigenom,måstemanfattabeslutomochinitieravissaåtgärder.Ävennärdetgällerattfördelaresursermellanfleraolikasamtidigtpågåenderäddningsinsatser,måstebeslutfattasmyckettidigt,ipraktikeninnandetfaktiskabehovetavresurseruppstår.Närdetkommerenbegäranfrånenenskildräddningsinsatstillenhögreledningsnivåomenvissresurs,bördennaresursredanvarainitieradochpåvägtillplatsen.Dettaställerhögakravpåchefenstids-ochrumsuppfattningochdessakravblirstörrejuhögreuppiettledningssystemmankommer.

På motsvarande sätt kan man tala om rumsuppfattning,sompånågotsättbeskrivergradenavfärdighetattförståre-lationermellansigsjälvochrummetochmellanolikasakerirummet.Rumsuppfattninginnebärblandannatattkunnakännaigenochbeskrivaviktigaegenskaperhosgeometriskafigurer, mönster och omgivningen i övrigt, samt att kunnajämföra,uppskattaochmätalängder,areor,volymer,vinklarochmassa(ochäventider).Rumsuppfattningomfattarocksåattkunnaanvändaritningarochkartor,attkunnaanvändaskalorföratttolkaritningarochkartor,attkunnaavläsaochtolkadatagivnaitabellerochdiagramsamtattkunnaanvändaelementäralägesmått.Detkanverkatrivialt,mendetärintealltidsålättattförstårelationenmellantillexempelsigsjälvsomchefochdeinsattaresurserna,ochomgivningeniformavenellerfleraskadeplatser.Ettexempelkanvarasvårighetenattseellerförståvadsomhänderpåbaksidanavenbrinnandebyggnad,isynnerhetomdetintefinnsnågoninformationatttillgå.Menbaksidanfinnsochnågonformavhändelseförlopputspelarsigdär,oavsettomchefenärdärelleromåtgärdervidtasdärellerinte.

112

Rumsuppfattningpåenskadeplatsärviktigochdethand-larblandannatomattkunnatänkaitredimensioner,ävenomögatbarasertvå.Påmotsvarandesättärdetväsenligtattolikaindividerhartids-ochrumsuppfattningarsom,beroendepåvarmanbefinnersig,ärrelevanta.Problemetblirsvårareatthanteradåmansombeslutsfattarebefinnersigfysisktskiljdfrånskadeplatsen,menändåmåsteskapasigenuppfattningomsituationen,medavseendepåtidenochrummet,ochfattabeslutsomberördenenskildaräddningsinsatsen.

Tidärettmerabstraktbegreppänrum.Rummetkanut-forskasochupplevasmedsyn,känselochkropp.Upplevelsenavtidärsnarareentankeprocesssomblandannatärberoendeavförmågantilldeladuppmärksamhet,dvs.attkunnahållafleraupplevelseritankarna,växlafokusmellanupplevelser,taframminnesbilderavpasseradeögonblickochkunnaskapaochsebilderavhurframtidenkommeratttesig.Svårighe-ternaattuppfattatidhandlariblandomproblemattuppfattaetthändelseförloppsomenhelhet.Detledertillplanerings-svårigheterförindividenochställerolikakravpådeolikain-dividersomarbetarmedolikaslagavinformation,äveninomramarnaförenochsammaräddningsinsats.

Tidenskopplingtilldenfysiskavärldenblirpåtagligförstnärmantillexempelskaavgörahurmycketavenvissupp-giftmanhinnermedpåenminutellerhurmankanförändraberedskapenienkommunutifrånvisstillgängligtid.Detärlättareattberäknatidenommanharerfarenhetavliknande

Svårigheten att se och uppfatta vad som händer på baksidan av en brinnande byggnad.

113

situationer,änomuppgiftensomskagenomförasärheltny.Detärviktigtatttittapåhurmanefteråtutvärderarocheven-tuelltjusteraruppellernerhastighetenigenomförandet,isyn-nerhetomsammauppgiftskagenomförasigen.Manskainteundervärderabehovetavattävenpåhögachefsnivåerkännatillhurmyckettidsomtillexempelkrävsförattgenomföraolikatyperavuppgifterelleråtgärderpåenskadeplats.

I räddningstjänstsammanhang talas ibland om framför-hållning,dvs.attseframåtiinsatsensförlopp.Dettakanvaranågot missvisande, eftersom det egentligen handlar om attseeffektenavdetsomskerjustnuiförhållandetillvadsomkommerattskesedan.Isynnerhetsomchefmåstemankunnaseeffektenavbeslutochdeåtgärdersomsättsin,påbådekortochlångsikt.Chefenmåstesehelheten,isåvältidochrum,ochkunnase”då”,”nu”och”framåt”somberoendeochsam-mankoppladeföreteelser.Beroendepåvar i tidenochrum-metbeslutsfattarenbefinnersigvarierardockbehovetavattkunnaseframåtihändelsernasutveckling.

Generelltkanmansägaatträddningstjänstorganisationerärhandlingsinriktadeorganisationer.Handlinggårföretankeochdetärviktigtattalltskersåfortsommöjligt.Dettasät-terdessutomvissaspårihurpersonalutbildasochtränasochävenihurchefertraditionelltrekryteras.Dettenderarattblihandlingskraftigacheferihandlingsinriktadeorganisationer.Handling–attkommatillskott–ärgivetvisviktigt.Menänviktigareärattdetfinnsentankebakomvarjehandling.Detkanvaradirektavgörandeförettinsatsresultatattmantarsigdentidsomkrävsellersomsituationentillåter,attförsttän-kaigenomsituationen,vilkaproblemsomskahanterasochhurdessakanellerbörhanteras.Däreftergårmanöver tillhandling.Eftertankeförehandlingskaparocksåutrymmeförlångsiktigthandlande–atthandlingenfåreffektävenpålångsikt,underlängretidelleriettstörrerum.Detkanävenvaraavrenasäkerhetsskälsommanbörtänkaefterföre.Mendetmåstegivetvisvaraenbalansmellantankeochhandling.

FördröjningarMankanocksåtalaomfördröjningar.Processenellerarbets-uppgiftenharolikatyperavfördröjningar.Dettardelsenvisstid att genomföra processen eller arbetsuppgiften, dels kan

114

dettaenvisstidinnaneffekternaavprocessenellerarbets-uppgiftenvisarsig.Mankanjämföradettamedattdetmedettgivettransportmedeltarenvisstidattfärdasenvisssträcka.Dettapåståendeärdockensanningmedmodifikation.Pro-cesserocharbetsuppgifterpågåroftastiettsammanhangdärdemåstekonkurreramedandraprocesserocharbetsuppgif-terochävenmedderesursersomfinnstillförfogande.Såhurlång tiddet taratt färdasenviss sträckaberor intebarapåvilkettransportmedelmanhartillförfogandeutanocksåpåhurdenomgivandetrafikenochväglagetpåverkarhastighe-ten.Effektenavenvissåtgärdkanberopådeeventuellaandraåtgärdersomsättsinpåskadeplatsen.Attenvissåtgärdlyckaskanberopåattandraåtgärderocksålyckadesellerrentavpåattdemisslyckades.Påmotsvarandesättkandetocksåvarasåattresultatetvidenvissenskildräddningsinsatsmedförattre-sultatetvidenannansamtidigtpågåenderäddningsinsatsblirmindrebra.Dettaärettexempelpåkopplingarmellanolikaskeendensomintealltidäruppenbara.Entidsaxelärsåledesintetillräckligförattbeskriva,förklara,förståelleriövrigtatthanteraflerasamtidigaprocesser,åtgärderellerskeenden.

Man kan också beteckna fördröjningar med begreppetinneboende tid.Ärmansomchefmedvetenomfördröjningar,bördenormaltinteinnebäranågrastörreproblematthan-tera,eftersommandåharmöjlighetattjusteranäritidenel-lervarirummetenellerfleraåtgärdersättsin.Detkandockalltiduppståkomplikationeridetpraktiskagenomförandetsomkanvarasvåraatt tahänsyntill.Beslutbörsåledes tasochåtgärderbörinitierasochgenomföraspåettsådantsättattfördröjningarnablirennaturligdelavinsatsensgenom-förande.Oftaärdetönskvärtattallaeventuellafördröjningarärsåkortasommöjligt.Emellertidkandetvaraettmedvetetbeslutattsättainåtgärdersåattolyckansförloppfördröjsså

En tidsaxel är otillräcklig för att beskriva och hantera skeendet i systemet och i dess omgivning.

115

mycketsommöjligt.Långafördröjningarkanvaraönskvärda,åtminstoneienvissdelavinsatsenförattmanskafåtidattuträttaandrasaker.Huvudsakenärdockattdettaskersomettmedvetetställningstagandedåmanfattarbeslutomochinitierarvissatyperavåtgärderpåenskadeplats.Genomatttidigtsättainvissatyperavåtgärder,kanmananvändaför-dröjningarförattskapamarginalerellerutrymmeisåvälti-densomirummet.

Påmotsvarandesättkanmankanskevidflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatserväljaattfördelasinaresurserpåett sådant sättatthändelseutvecklingen fördröjsvidenvissskadeplats.Ettaktivtställningstagandekringfördelningavre-

RäddningstjänsteniAllmänstalarmastillenladugårdsbrand.Redanvidframkomststårdetklartattbygg-nadenintegåratträdda.Inneistalletstårenstörremängdboskap.Manvidtardärföråtgärdersomfördröjerbrandensspridning,såattmanhinnerräddaboskapen.Genomattmedhjälpavvissatyperavåtgärderskapafördröjningariskeendet,skapasocksåtidattgenomföraandraåtgärdersomannarshadevaritsvåraattgenomföra.

Exempel 8

116

Videnstörrekvartersbrandmåstedeenskildarökdykarnalösasav.Dettakangöras”vidstrålröret”,dvs.nypersonalkandirekttaöverdenutrustningsomanvändsavdenredaninsattagruppen.Ensådanavlös-ningtarnormaltendastnågraminuterattgenomföraochdennafördröjningvållarsällannågrastörreproblem. Vidsammaräddningsinsatsbehöversåsmåningomenhelenhetbytasut–personalenärtrött,frusenochhungrig.Utrustningenärslitenochbehöverförnyas.Ensådanavlösningtarlängretidianspråk,kanske30till60minuter. Ännulängreframitidenuppståravnågonanledningbehovavattbyta(ellerförflytta)enhelsektor,därenstörremängdpersonalärenga-gerad.Ettsådantbytekantafleratimmar,inteminstpågrundavtrans-porter.Fördröjningenpågrundavdennaaktivitetkanivärstafallvaraheltförödandeförräddningsinsatsen,ochmåsteplanerasnoggrant. Oavsetthurstorfördröjningenärmåstemandockbeaktablandannatberedskapsbortfallet.Detfinnsintehurmycketpersonalsomhelstatttaianspråkochjulängretidenavlösningtar,destostörrekanbered-skapsbortfalletbli.

Exempel 9

117

sursernamellanskadeplatserkandåmedföraattdetsamladeresultatet av de samtidigt genomförda räddningsinsatsernablirbra,ävenomhändelseutvecklingenvidenvisstidpunktinteärönskvärd.

Enräddningsinsatsärenmålinriktadverksamhetsompånågotsättärsammansattavettantalåtgärder.Vanligenmåsteåtgärdernautförasienvissordning,ävenomfleraolikaåt-gärderutförssamtidigt.Enåtgärdsomskagenomföras(förattsituationenkräverdet)kankrävasamverkanmellanfleraindivideroch/ellerattindividerhartillgångtillredskapochmaterial.Dettaförutsätterattindividernaharlikartadeupp-fattningaromtidenochrummetochattdessauppfattningarkankoordinerasmellanindividernapåettrelevantsätt.

Fördröjningarkanpåverkaistörreomfattningänvadmankan förledasatt trovidenhastigblick. Ikombinationmedorsakentillfördröjningen,måstemanhanteraolikatyperavfördröjningarpåolikasätt.

Restriktioner i tiden och rummetIengivensituationkanbådetidenochrummet,varförsigellertillsammans,utgörabegränsningar.Åtgärdernasomvid-taskonkurreraromsåvältidensomrummet.Häruppstårlätträttviseproblemochförväntningarkringvadsomär”rätt”härochnuochvadsomär”rätt”därochsen.Konkurrensenre-sulterartillexempeliattnågraindividermåsteväntamedattgenomförasinaåtgärder,ellerheltavståfråndem.Vidrädd-ningsinsatserbildardeåtgärdersomskaellerbörgenomförashierarkier.Vissaåtgärderärdominantaochdärmedviktigareänandra.Defårförturikonkurrensenochkommerlängreuppihierarkin.Mångaåtgärdergenomförsaldrigeftersomdetintefinnsutrymmefördem.Dessaicke-genomfördaåtgärderärminstlikaintressantaattbeaktasomdegenomförda,inteminstiettanalysskedeefterdengenomfördaräddningsinsat-sen,eftersomdesägernågotomvilkaåtgärdersomärmöjligaattgenomföraförvissaindividerivissaomgivningar.

Motsvarandekanocksågällamellanflerasamtidigtpågå-enderäddningsinsatser.Vissa insatserärdominantaochfårförtur,medanandraprioriterasnedellerinteallsgenomförsävenomlagstiftningenskriterierförräddningstjänstärupp-fyllda.Detärviktigtattdetvidsådanakonkurrerandesitua-

118

tionerär rättåtgärdereller insatser somgenomförsochattmindreviktigaåtgärderellerinsatser,ävenomdessaärheltkorrektaisammanhanget,uteslutsellerfårvänta.Detärdocklättattlurasigsjälv,dåtillsynesmindreviktigaåtgärderel-ler räddningsinsatser kan vara väsentliga i ett större sam-manhang. De kan vara viktiga förutsättningar för att merdominantaåtgärderellerinsatseröverhuvudtagetskakunnagenomförasiettsenareskede.Detgällerdåförchefenattsebortomdedirektakonsekvensernaavenåtgärdellereninsatsoch sedess inverkanpå längre sikt, längrebort i tidenochrummet.Dettagällerisynnerhetfördechefersomarbetarpåhögrenivåer.

Vikanhärtalaombegränsande resurserochkonkurrerande resurser.Ensådanresurssättergränserförvadsomkanutförasellerhurdettakanutföras,videttvissttillfälle.Detkanvaraintressantattstuderamöjligheterochgränserförvadsomärmöjligtattgenomföraelleruppnåinomenvisstidellerpåenvissplats.Därmedbliranalysenavrestriktioner i tidenochrummetcentral.Sådanarestriktionerkandelasinitregrupper(Hägerstrand,1970):

1. Kapacitetsrestriktioner2. Kopplingsrestriktioner3. Styrningsrestriktioner

Kapacitetsrestriktionerbeståravdebegränsningarav indivi-densverksamhetsomhänförstillbiologiskkonstitution,dvs.attindivideninteklararavattfysisktgenomföravissasaker.Debestårocksåavbegränsningaridenmentalakapaciteten,dvs.att individenharenbegränsning ihurmyckethjärnanklararavatthantera.Dessutombestårkapacitetsrestriktioneravbegränsningarikapacitetenhosderedskapsomindividenförfogaröver.Detrörsådantsomattmantillexempelnor-maltmåstesovaettantaltimmarvarjedygnochattmanbe-hövermåltidermedjämnamellanrum.Mankanidettasam-manhangocksåtalaitermeravuthållighet,dvs.attmansomchefärmedvetenomdessakapacitetsrestriktioner,såattmankanförberedaföravlösningarinnanbegränsningariindivi-densverksamhetinträderochdetakutabehovetuppstår.Påsammasättmåstechefenvaramedvetenombegränsningariresurserskapacitet,tillexempeltillgångenpåsläckvatten.

Detfinnsocksåenkapacitetsrestriktionibalansenmellan

119

beredskapochriskbild.Redanigrundläget,dvs.idensituationsomnormaltråderikommunensorganisationförräddnings-tjänst,finnsdetrestriktionergenomblandannatinsatstidertillkommunensolikadelar.Förändrarmanberedskapsläget,tillexempelgenomattfysisktförflyttahelaellerdelaravor-ganisationen,förändrarmandessarestriktionerikapaciteten.Ommangenomsådanatillfälligaellermerpermanentaför-flyttningarförkortarinsatstidertillvissadelaravkommunenkommersannolikt insatstidentillandradelarattbli längre.Detta är dock ett relativt enkelt optimeringsproblem.1 Attdimensioneraräddningstjänstoch lokaliserabrandstationerendast utifrån parametrarna insatstid och personalantal, ärenkelt.Fråganomdimensioneringavkommunensorganisa-tionförräddningstjänstärdockmerkompliceradänså.

Kopplingsrestriktioner uppkommerurkravpåsamordning,mellanindivider,redskapochmaterielochävenmellantillex-empelfleraolikaskadeplatserellerräddningsinsatser.Defles-taåtgärdervidenenskildräddningsinsatskräversamordningochdetärsällanendastenenskildåtgärdutförspåskadeplats.Normaltutförsdelsfleraåtgärdersamtidigt(parallellt),delseftervarandra(iserie).Oftaärflerasådanaparallellaellerse-riellaåtgärderberoendeavvarandraförattöverhuvudtagetkunnautförasellerförattmanskafåönskatresultat,tillex-empelförattuppgiftenpåskadeplatsenskakunnalösasellergenomföras.Sådanauppsättningaravåtgärdersomutförspa-rallelltelleriseriekanvikallataktiska mönster.Samordningenkräverattindividerochredskapfinnspåplatsunderenvisstidochpåenvissplats.Dåärdelsplatsen,delsindividernaochredskapenupptagnaochföljaktligenförhindradeattingåiandraräddningsinsatserelleriandraåtgärder.Detkantillexempelfinnasbehovavattflyttavissspeciellutrustningmel-lan olika räddningsinsatser. Här hamnar konkurrensen omtiden och rummet om att betrakta problemet ur ett annatperspektiv ändåman rör sig inomramarna för enenskildräddningsinsats.

Kapacitets restriktioner. Stegen är för kort i förhållande till den tilldelade uppgiften.

1.Ettexempelsomärvälkäntinommatematikenochoptimerings-läranärdetsåkallade”thetravellingsalesmanproblem”.Dettaproblembeståriattmanharenhandelsresandesomskabesökaettantalstäder.Varjestadskabesökasendastengångochlösningenbeståriattfinnahurdenhandelsresandeskaköraförattminimeraavståndethanbehöverresa.Problemetärvälkäntinomoptimerings-läranochdetkanlösaspåettflertalolikasätt.

120

Styrningsrestriktioner berör olika aspekter av maktutöv-ning. I första hand gäller det kontrollen över rummet ochmöjligheterförtillträdetillolikadelaravrummet,tillexempelolikadelaravenolycksplatsellerolikadelaravenkommun.Det konkreta rummet ingår i en hierarki av domäner somkontrollerasavolikaindividerellerorganisationer.Reglernaförtillträdekanvaramerellermindrestränga.Inteenskom-munensorganisationförräddningstjänsthartillgångtillalladelaravrummet,åtminstoneintevidvarjetidpunkt.Ettkon-kretochenkeltexempelkanvaravidvissatyperavkänsligaanläggningar,såsommilitäraellerkärntekniskaanläggningar,därmanintesläpperinvemsomhelsthursomhelst.Styr-ningsrestriktioneravserocksåkontrollavindividenstidsan-vändning.Ommantillexempelsätterenindividellergruppavindivider(enenhetellerenräddningsstyrka)attutföraenvissuppgift,måstekanskedennauppgiftgenomföras inomenvisstid,antingenföratt individernadäreftermåstegöraandrauppgifterellerförattuppgifteneftervisstidintelängreharnågoneffektpåolyckan.Enviktigdelavstyrningsrestrik-tionerärocksådenlagstiftningmanharatthållasigtill.Ivårtfallmedräddningsinsatserkandet tillexempelgälladebe-gränsningarsomgesavlagenomskyddmotolyckorellerav

Kopplings restriktioner. Flera åtgärder på skade platsen hänger samman och är beroende av varandra.

arbetsmiljölagstiftningen. Båda dessa lagstiftningar talar juomsåvälvadsomkanellerfårgörassomvadsomintekanellerfårgöras.

Olikatyperavrestriktionersomuppståritidenochrum-metärviktiga.Enviktigfrågaärblandannatvilkenbetydelserestriktionerna i tiden och rummet har.Vid sidan av dessarestriktionerfinnsävenandrafaktorersombegränsarexem-pelvis individens möjligheter att genomföra åtgärder ellerräddningsinsatser.Tidsanvändningenstyrsinteenbartavres-triktioneritidenochrummet.Videnenskildräddningsinsatskanmantillexempelfrågasigföljande:• Hurbegränsaschefensmöjligheterattgenomföraen

åtgärdvidengiventidelleriettgivetrum?Vadgörvissahandlingsalternativmöjligaochandraomöjliga?Detkantillexempelrörasigomrenakompetensbrister,dvs.attutbildning,övningellererfarenhetsomkrävsföratträdd-ningstjänstpersonalenskautföravissatyperavåtgärdersaknas.Detkanocksårörasigomresursbrister,såsomavsaknadavtillräckligmängdskumvätska.

• Vadhändermedräddningsinsatsenselleråtgärdernasgenomförbarhetominsatsenändraselleromorganisa-toriskaellertekniskaförändringaruppstår,itermeravtidochrum?Detkantillexempelhändaattenhelenhetblirutslagenunderpågåendeinsats,attensläckbilköravvägenunderutryckningellerattenstörremängdslangbrinneruppisambandmedenskogsbrand.

• Vilkaomständigheterstyrtidsanvändningen,ellernärmarebestämtanvändningenavsåvältidsomrum?Exempelpåsådanaomständigheterkanvaradetidskon-

121

Styrnings restriktioner. Av strålskyddsskäl kan räddnings tjänst-personalen ha begränsat tillträde till en kärnteknisk anläggning.

122

stantersomhardiskuteratstidigareochsomsättervissagränserförhurtidenochrummetkananvändas.

• Vilkaeffekteruppstårpågrundavattolikafenomenexisterarsidavidsidaitidenochrummet?Vilkaärkonsekvensernaavsamexistensenitidenochrummet?Enbrandsomtillexempelpåverkarengasoltankkanjubetraktassomtvåolikafenomensomexisterarsamti-digt(ochsomdessutompåverkarvarandra).Brandenärdetenafenomenetochenergiöverföringentillgasolenitankenärdetandra–vilketärdetstörsta(ochförstaproblemet)sommanbörlösa?Ettannatexempelkanvaratvåolikabrandhärdariettstörreskogsområdesomexisterarsamtidigtitidenochrummetochsomkommerattledatillkonsekvenser,delsvarförsig,delstillsam-mans.Vilkarestriktionerkommerdettaattledatillfördeenskildainsatsernaochförsystemetisinhelhet?

Detledningssystemsomskapasföratthanterakommunensorganisationförräddningstjänst,föreochunderdetattenel-lerfleraräddningsinsatserpågårmåstegivetvisbeaktatiden.Frågorkringtidochtidsberoendesombörbeaktasärblandannat:• Scenariotshastighet,dvs.denhastighetvarmedolyckan

utvecklasövertiden.Skernågonutveckling/förändringöverhuvudtaget?Härkanmantillexempelfunderakringomtidenbörbetraktassomcykliskellerlinjär.Förändrarsigtillexempelscenariotshastighettillföljdavnågoncyklisktåterkommandeorsak,såsomnattochdag?

• Riskbildensförändringstakt,dvs.denhastighetmedvilkenkommunensriskbildförändrasövertiden.Ävenidettafallkanmanblandannatfunderakringomtidenbörbetraktassomcykliskellerlinjär.

• Denautonomisombyggtsinisystemet,detvillsägadettidsintervallundervilkethelaellerdelaravsystemetkanhanterasigsjälvutanattbehövanågonformavinsignalellerstimulansavandradelarellerutifrån.Räddningsar-betetmåstefortsättasålängebehovetavhjälpkvarstår(sålängelagstiftningenskriterieräruppfyllda),oavsettomdetfinnsenhögrechefsomfördelaruppgifterellerinte.

• Förmågatilltidigaktiveringavledningsorganisatio-nen,vilketbetyderattdyrbartidintefårförlorasiett

123

inledningsskede,dådetplaneradesystemetskamötaverkligheten.Etträddningsarbetekanivissafallfortgåunderganskalångtidutannågonövergripandeledning,menförrellersenarekommereffektivitetsbristerochsamordningsbristerattgörasiggällande.Beslutsfattarepåolikanivåerkommeratthaolikamöjligheterattpåverkahändelseutvecklingenitidenochrummet.

• Olikabeslutsfattaresvarierandebehovitidenochrummet,såsomvarierandebehovbeträffandedetaljrike-domiinformationsflödet.

Ledningssystemetmåstegesenuthållighetsomöverensstäm-mermedinsatsensellerinsatsernasantagnavaraktighet,dvs.uthållighetenmåstevaraiöverensstämmelsemedprognosenfördenellerderäddningsinsatsersompågår.Menuthållighe-tenmåsteocksåkontinuerligtkunnahanterariskbilds-ochberedskapsförändringar.Viddimensioneringavtillexempelett ledningssystembörsåledes inteendastsystemetsförmå-ga att inleda insatser beaktas. Förmågan att utöva ledningövertiden,dvs.ävenattfullföljaochavslutainsatsenochattupprätthållaberedskap i förhållande till riskbild,måstebe-aktas.Ledningssystemetbörgesenuthållighetmotsvarandevaraktighetenhosdeolycksförloppsomliggertillgrundfördimensioneringen. Det är därför angeläget att skaffa sig enuppfattningomden tid som insatseneller insatsernakom-meratttaianspråksamtvilkentidsomkrävsförattsättainkorrektaåtgärderochattfåönskadeffektavdessaåtgärder.Räddningsinsatsenriskerarannarsattsnabbtbliavparerandekaraktär.Dessutommåstemanhaiåtankeatthögrenivåermåstebeaktaenlängretidochettstörrerum,änlägrenivåer.

Ju längre tid som kan, bör eller ska hanteras, desto större blir också rummet att hantera.

124

Beslut somfattasoch inriktningar somges frånhögrenivåsättergränsförlägrenivåer,bådemedavseendepåtidenochmedavseendepårummet.Mankansägaattbeslutsfattarepåolikanivåerarbetariolikatidsskalor.

Resurstillväxt och avveckling av räddningsinsatsI detta sammanhang tillkommer frågan om resurstillväxt.Räddningsinsatsenmåstetillförasresurseribådedenkvan-titetochkvalitetsomkrävsförattarbetetskakunnafortlöpaochförattmanskakunnafåönskadeeffekteravarbetet.Led-ningsorganisationenbörsåledesocksåbyggasupppåettså-dantsättattmanklararavatthanteraresurstillväxten,bådegentemotsjälvaolycksförloppetochmotdentillkommanderesursen.Påmotsvarandesättbörmanresoneraförsamtliganivåeriorganisationen.Såmåstetillexempelberedskapenikommunen ges en uthållighet som åtminstone motsvararvaraktigheten i den riskbild som finns. Dessutom bör manbeaktaattriskbildenförändrasochattdettakanställakravpåenannangradavuthållighetikommunensberedskap.Risk-bildenbörjarellerslutarinte,denfinnsdärhelatidensomettkontinuerligtbeslutsunderlag.

Enorganisationuppstårinteheltmomentant,ävenomdetfinnsenplanförhurorganisationenskaseut.Dettaärgiltigti synnerhetvid initieringenochuppbyggnadenavenrädd-ningsinsats. Normalt sker den faktiska uppbyggnaden, dvs.bemanningen av positioner och utlarmning av till exempelenheterochchef,underenvisstid,underettsåkallatupp-byggnadsskede.Individernaanländermångagångerintesomgrupp,utanenochenochtilldelasenuppgiftellerenpositionövertiden.Detkanocksåtaolikalångtidattetableraenvissfunktioniledningssystemet.Dettaärocksåentypavinnebo-endetid,fördröjningar,somdiskuteradesovan.

Isammanhangetbörocksånämnasattdetvidnågontid-punkt blir aktuellt att trappa ned insatsen. Detta kommerblandannatattpåverkaberedskapsproduktionen. Ju längretidenheterärinsattapåenvissskadeplats,destolängrekom-merberedskapsproduktionenattpåverkas.Manmåstekonti-nuerligtöverväganyttanmedatthaenvissresurstillgängligmenejinsattiinsatsarbetet(tillexempelpåbrytpunkt),attsättaresurseriarbetepåskadeplatsen,attförflyttaresursertill

125

enannanskadeplatsellerattutnyttjadenförberedskapspro-duktion.Beroendepådennaavvägningkommersåvältidensomrummetattpåverkaspåolikasätt.

Chefens platsEnannanvanligt förekommande fråga förkommunensor-ganisationförräddningstjänstsomhängersammanmedre-sonemangetomtidochrum,ärdengeografiskaplacering-enavolikachefer.Avsåvälpraktiskasomjuridiskaskälbörmanvälja engeografiskplats somgergoda förutsättningarföratt skapaenbildavsituationen,baseratblandannatpåvilkabefogenheterdenenskildachefenhar.Dettainnebärattolikachefereventuelltbörplaceraspåolikageografiskaplat-sereftersomuppgifternaskaraktärelleromfångkräverdetta.Chefensvalavplaceringkanocksåvarieraövertid.Förattenchefskahagodaförutsättningarattledaverksamheten,måstehänsyntastillflerafaktorer.Synintrycketärenväsentligfak-torförattuppfattahändelseutvecklingen,menhögrechefermåsteheltellerdelvisförlitasigtillderapportersomkommerdessatilldel.Somtidigareharberörts,ställerdettahögakravpåförmågatillgodtids-ochrumsuppfattning.

Vid de allra flesta räddningsinsatser kan högsta chefenfördenenskildainsatsenhapersonligkontaktmedsinaun-derställdachefer.Denpersonligakontaktenförbättrarkom-munikationsmöjligheterna, till exempel möjligheten att

Uppbyggnad av en organisation tar tid, även om det finns en färdig plan.

126

mottaenklarapporterochavgeinstruktionermuntligt.Ävenkroppsspråketkanvaraenviktiginformationskälla.Detfinnshär endirektkopplingmellan tidenoch rummet, eftersomnärheti tidocksågerennärhetirummet,vilketemellertidockså kan skapa problem, eftersom en chef då kan förloraperspektivet i sinaarbetsuppgifter.Omdevägarbeslutochrapporterskaflödaärkorta,blirdentiddettarfördettaflödenormaltocksåkort.

Manbörocksåvarauppmärksamsåattperspektivetvarkenblirförstortellerförlitet.Blirperspektivetförstortkanmanförlora”kontaktmedverkligheten”.Blirdetförlitet,förlorarmanlättöverblickenochhängersigialltförstorutsträckningåtdetaljer.

Videngeografisktutspriddolyckaellervidettmycketstortskadeområdeblirdetpraktisktmycket svårt attbefinna signärahela skadeområdet.Detgårdå inteatt fåde i resone-mangetovanangivnafördelarna,medannackdelarnaavattledafrånentillfälligellerfrånenfysisktavlägsenledningsplatsbestår.Nackdelarna sommåstevägasmot fördelarnaär tillexempelbristerisamband,tillgångentillaudiovisuellahjälp-medelsamtpåverkanavväderochvind.Idessafallbörandraparametrarännärhetentillskadeområdetvarastyrandeförvaletavledningsplats.Ledningavdenenskildainsatsenbördock,ideallraflestafall,bedrivasinärageografiskkontaktmedinsatsen.

Ansvarsområdetförledningilängretidsskalorelleristörregeografiskomfattningänenenskild insats ligger inomhelaräddningstjänstorganisationensverksamhetsområde,dvs.påhögrebeslutandenivå.Någonsärskildgeografiskbindningtillenenskildskadeplatsellerräddningsinsatsfinnsdärmedinte.Arbetetpåhögrenivåerbörgenerelltverkafrånenplatsdärgodaförutsättningarfinns,tillexempeliformavexempelvislokaler,kommunikationerochtekniskasystem.Oavsettnivåbörledningsarbetealltidbedrivasutifrånenplatsdärdebästaförutsättningarna för detta finns. Observera dock resone-mangetovanombehovetavattivissafallvarieraplaceringenövertid.Vidplaceringavchefihögrenivåbörmanocksåbe-aktamöjlighetenattgörasåkalladechefsbesök.Detövergri-pandesyftetmedettsådantbesökbörblandannatvaraattorienterasigomlägetförattkunnafattabeslutomfortsattinriktningavhelautryckningsverksamheteniförhållandetill

127

Enolyckaharinträffatochkommunensorganisationärpåplatsochgenomförenräddningsinsats.Räddningsledarenharsattuppmålförinsatsenochlederarbetetpåskadeplatsen.Räddningschefenhardetövergripandeansvaretförinsatsenochförhurarbetetbedrivspåskade-platsen.Genomattgeenavsiktmedinsatsen,kanräddningschefenpåverkahurarbetetpåskadeplatsenskabedrivas,utanattfördensakensskulltaöverrollensomräddningsledare.Genomattgöraettchefsbesök,kanräddningschefenfåvärdefullförstahandsinformationochkandärigenombättrevärderamålenmedinsatsengentemotavsiktenmedinsatsen. Detgällerdockförräddningschefenattintefastnaidenenskildaskadeplatsensproblematikelleratthängesigåtdetaljer.Eftergenomförtchefsbesökbörräddningschefendärförocksåkunnalämnaskade-platsen,ävenomenlångvariginsatskanledatillflerabesök.

Exempel 10

128

aktuellthjälpbehov.Syftetbörocksåvaraattföljauppsåattdetaktuellahjälpbehovethanterasavinsatsenochvidbehovjusteraochförändrainsatsensram.

LägesuppfattningFörattkunnafattakorrektabeslut,måstemanskapasigensåkorrektbildsommöjligtavsituationen.Dessutommåstemanganskaoftakunnaskapasigenuppfattningomsituatio-nensnabbt.Vikanhärtalaomlägesuppfattning.Förmåganatthanterasituationenbliraldrigbättreändenuppfattningellerbildmanharavden.Enbristfälligbildledertillenbristfäl-lighantering.Det går somregel inteheller att kompenseraenbristfälliguppfattningomsituationenmedandratyperavåtgärder.Ommantillexempelvidenskogsbrandinteharnå-gonkonkretuppfattningomvarnågonstansdetbrinner,hardetingenbetydelsehurmycketresursermanförfogaröverel-lerhurgodöverblickmanharöverresurserna.Vetmanintevarresursernaskasättas in,kanmanintehellerhanterasi-tuationenochdetgårdåintehelleratterhållaochbibehållakontroll.Förattåskådliggörahurmanskaparuppfattningarochbilderavsituationer, talarmani termeravorientering,informationsinhämtning, underrättelsetjänst, visualisering,iakttagelserochframförhållning.

Attskapasigenuppfattningavsituationenomfattarmerän att skapa sig ögonblicksbilder. Istället för ögonblicksbil-derärdetideallraflestafallviktigareochmerrelevantattskapasigenmodellöversituationenochhurdenkanutvecklasig.Ettexempelkanvaraattmanunderskogsbrandsäsongenständigthållersiguppdateradmedbrandriskprognosochvä-dersituation.Därigenomkanmankontinuerligthaenmentalmodellsombeskriverhureneventuellskogsbrandkankom-maattutvecklasochvilkaresursermankanbehöva förattkunnahanteradetta.Påsåsättkanberedskapsproduktionenhanteraskontinuerligt,ochmanskaparförutsättningarföratterhållaochbibehållakontrolldå räddningsinsatsergenom-förs.

Förattåstadkommaeffektivaräddningsinsatserkrävsför-mågaatttidigtkunnaidentifieradevariablerochparametrarsompåverkarsituationen,isyfteattageraiställetförattparera(Johansson,2000).Manmåstedåocksåkunnaskiljamellan

129

Kommunensorganisationförräddningstjänstharfåttlarmtillentankbilsombrinner.Räddningstjänstpersonalenpåplatsfårgenomsinasinnesintryckinformationomattstrålningsvärmenärmycketintensivochförstårattettfordonenbitifrånbrandenantändspågrundavdetta.Efteråtminnsalladenintensivastrålningen,ytterligareförstärktgenomattenbilfaktisktantändesavstrålningsvärmenpåettvisstavståndfrånbranden.Vidnästatankbilsbrandmanlarmastill,talarerfarenhetenförattmanmåstetahänsyntillstrålningsvärmensåattbrandenintespridspågrundavden.Mankanläsaomdettaproblemochmankanräknautettlämpligtskyddsavstånd.Mendetärförstdåmanmöterproblemetiverklighetensomdennakunskapblirbefäst.

Exempel 11

130

orsakochverkanochförattåstadkommadettabehövsmo-deller som beskriver eller förklarar hur dessa variabler ochparametrarhängersamman.Enmodellavsituationenmåsteocksåomfattasåvälskadanochdessutvecklingsomresursenochdesstillväxtochförbrukning.Manmåstesåledeshaenmodellsomomfattarsåväldeproblemsomskalösassomdeegnamöjligheternaattlösadessaproblem.

Det finns två huvudvägar till kunskap om verkligheten.Den ena är empirism, den andra rationalism (Molander,1998).Empirismgrundarkunskapenomyttervärldenpå

• sinnesintryck,• minne,samt• erfarenhet.

Yttervärlden uppfattas med fem sinnen, man minns dessaupplevelserochminnetformarerfarenheter.Deflestamän-niskor har normalt ett behov av att se verkligheten för attförståden.Detärsåledesmångagångerintetillräckligtattfåverklighetenförklaradförsig–denmåsteupplevas.

Rationalismgrundarkunskappå• förnuft,• logik,samt• omedelbarinsikt.Häranvändsintesinnenellererfarenheterutanmansluter

sigtillomnågotärsantellerfalsktmedförnuftet,genomlo-giskslutledningellergenomdetsomkallasomedelbarinsikt.Ettexempelpådetsenareärinsiktenattdetkortasteavståndetmellantvånärliggandepunkterärenrätlinjeellerattomnå-gotärvåttsåärdetintetorrt.

Vid en räddningsinsats mot en mindre lägenhetsbrand,sägerförnuftetossattbästasättet,givetvisundervissasitua-tionsberoende förutsättningar, att bekämpa branden, är attskicka in räddningspersonal utrustad med slang och släckabrandeninifrån.Genomlogikenkanmanresonerasigframtillattdetärolämpligtattsprutavattenutifrånochinihuset.Detärtillexempelintemedsäkerhetkäntvilketrumdetbrin-neri.Brandsläckningutifrånkrävermervatten,vilketkanor-sakasekundärskador.Pågrundavplanlösningarm.m.ärdetsvårtattträffabrandenmedvatten.Dessutomharbyggnadernormaltettvisstskyddmotvätautifrån.Uppgiftersom”…detbrinneriTV:n…”gerossnormaltdenomedelbarainsikteni

131

problemetochhurdetpåbästasättkanlösas,ävenomerfa-renheternaärbegränsade.Mangörisådanafallvissaliknelsertillexempelmedensoffasombrinner,vilketrentprincipielltinteärnågonskillnad.Menmanmåstekansketahänsyntillandra typerav skillnader, som till exempel skillnader i för-bränningsentalpi,dvs.hurmycketvärmesomkanutvecklasdåettvisstföremålbrinner.

Rationalismensslutsatserdrasgenomdeduktion,attslut-satserdrasutifrånallmäntgiltigalagar.Utifråndetgenerellafalletdrarmangenomdeduktionslutsatseromdetspeciel-la fallet.Deduktionkanvaraett lämpligthjälpmedeläven iräddningstjänstsammanhangförattdraslutsatseromenvisssituation.

Mankanblibegränsadisittsökandeefterinformationge-nomnågonformavslentrianmässigttänkande.Mananvän-derdeinformationskanalermanärvanvidellersommanharerfarenhetavattanvända,vilketisambandmedräddnings-insatseroftablirbegränsattillrentvisuellabetraktelser.Sam-tidigtgårdetinteattuteslutaattmanmerellermindremed-vetetävenanvänderandrasinnen,såsomhörsel,känsel,luktochsmak.Medledningavluktenpåbrandrökengårdetivissafallattdraslutsatseromvadsomihuvudsakbrinner.Påmot-svarandesättkanmananvändaluktsinnetvidvissatyperavkemikalieolyckor,underförutsättningattkoncentrationernafrånläckageavettvisstämneinteärsåhögaattdeärdirekthälsovådliga.Atthöraomfattarmeränattendast lyssnatilldettaladespråket(radioellerdirektkommunikation).Genomhörselnkanmantillexempelocksådraslutsatseromtryckoch flöden vid läckage eller motsvarande. Höga tryck ellerstoraflödenfråntillexempelenläckanderörledninggerifrånsigettannatljudänlågatryckellersmåflöden.Påsammasättkanvissatyperavbrandtekniskafenomengeifrånsigkarak-täristiskaljud.

Attskapasigenbildavsituationenpåenskadeplatsomfat-tarsåledesmycketmeränattendastgöravisuellabetraktelser.Föratt fåenså fullständigbild sommöjligtav situationen,behövermananvändasigavflerasinnen,påettmermedvetetsätt.Synintrycketkantillochmedvaradetsommanbörtaminsthänsyntill,eftersomdetintealltidärattförlitasigpå.Vidräddningsinsatserimörkerelleridimma,iblandiokändterrängsomtillexempelvidflyghaverier,måstemankanske

132

Enkalldecemberdaglarmasräddningstjänstenuttillenolyckadärentankbilharkörtneriettvattendrag.Frammepåplatsenkonstaterasattbilenhargliditnedförensläntmotettvattendragochattstörredelenavförarhyttenochfrämredelenavtankenärundervatten.Chaufförensittermedhuvudetovanförvattenytan,tillsyneslivlös.Vattendragettycksocksåvaradjuparelängreut,vilketärrimligtattantaunderförut-sättningattvattendragetärtämligenbrett.Bilenärlastadmedkoldi-sulfid,ettämnesomärgiftigtochmycketbrandfarligt.Kemskydds-dräkterfinnsintemedpåsläckbilenochfråganuppståromdetgårattsnabbthämtautochdärmedräddalivetpåchauffören.Detfinnsingetsynligtläckagefråntanken.Kemdatabasensägerossblandannatattkoldisulfidärtyngreänvatten(densitet1260kg/m³),attdetärsvårlös-ligtivatten(0,29mass-%vid25°)ochattångtrycketärlågt(21,6kPavid5°C).Ångtrycketärointressant,eftersomeventuelltutläckandekoldisulfidiförstahandärikontaktmedvattnet.Eftersomlöslighetenärlågochdensitetenärhögreänförvatten,kommeretteventuelltläckageundervattenytanattflytalängsbottenavvattendragetochutmotdjupareliggandebotten.Etteventuelltläckageundervattenytankommersåledesinteattspridasigiluften.Detärdårimligtattantaattdendelenavfordonetdärchaufförensitter,inteärpåverkataveventuellkoldisulfid.Detärsåledesrelativtriskfrittattvadautivattnetochdrautföraren,ävenomtankenläckerundervattenytan.Försäkerhetsskullbörmandockgöraåtgärdenuppströms.

Exempel 12

133

förlitasigpårapporter.Vidstorabränder,somkangestarkavisuella intryck,ärdetkanske intealltiddenstorabrandensom är det egentliga problemet. Det kan istället vara glöd-brändersomsnabbtspridersigviaventilationskanalerellerkryputrymmen,vilketmanrimligtvis inte fårnågonvisuellbildav.Isådanafallkankunskaperitillexempelbyggnads-teknisktbrandskyddutgöraenviktigpusselbitförattskapaenfullständigbildavsituationen,somisinturbörledatillvissabeslutelleråtgärder.

Vidtillexempelspridningavgasformigaochgiftigakemi-kalierellervidbrändersomutvecklarstoramängderohälso-sammabrandgaser,ärdetkanskeinteenssituationeninär-miljönsomutgörproblem.Problemetuppstårlängreframitidenochlängrebortirummet,närgasmolnetellerbrandga-sernakanskenårenvårdanläggningsomliggerflerakilometerfrånsjälvaolyckan.Isådanafallgällerdetattskapasigenbildavsituationensomsträckersiglångtutöversinnesintrycken.Kemikaliensellerbrandrökensegenskaperblirenviktigpa-rameteratttahänsyntill.Långsiktigamiljökonsekvenser,ef-terdagar,månaderellerår,blirkanskemycketviktigareatttahänsyntill,ändekonsekvensersomföreliggerförögonblicketellerinomenmycketöverskådligtid(sekunder,minuterellertimmar).

Förenchefsomintebefinnersigpåskadeplatsenkandetvarasvårtattskapaenkorrektbildavsituationenvidenvissräddningsinsats. De visuella intrycken saknas och rapporterkanvaraofullständigaochotydligaellerdirektmotstridigaomdekommerfrånfleraolikahåll.Ettchefsbesök,ellerettbesökavtillexempelenstabsmedlem,kandåvarabefogatisyfteattskapasigenegenbildavdenfysiskaskadan,dessförlopp,dein-sattaresursernaochdethjälpbehovsomskadanharföranlett.

Skadorochskadeförloppkangöradetsvårtattskapasigenbildavsituationen.Menvissatyperavåtgärderkanhjälpaossattskapaensådanbild.Genomattprova,studeraochanaly-seraeffekternaavdessaåtgärder,gårdetförhoppningsvisattfåenbättrebild,fattabättrebeslutochsättainmerkorrektaåtgärder.

Detäravytterstaviktattmansomchef,bådegeografisktochibildligbetydelse,harklartförsigvarmanär,varmankommerifrånsamthurmankangåvidare.Frågormankon-tinuerligtbörställasigär:

134

• Varbefinnerjagmig?• Harjagvarithärförut?• Varharjagvarittidigare?• Hurkomjaghit?• Hurgårjagtillbaka?• Hurkommerjagtillettönskatresultat?

Dessa frågor är av principiell karaktär,ochkräver sällannågradirekta svar.Trotsdettaärderelevanta iallrahögstagrad.

Detärocksålättattmanfårfel”ingångsvärden”tillensitu-ation.Attinformationärbristfälligellerattmanpåandrasättfårfelaktigasignaler.Riskenfinnsdåattmanbliromedvetetselektiv,dvs.attmanletarefternågotsomintefinns.Dettakanledatillattmantyckersighittadettanågotsomegentligenintefinns,attmandrarheltfelslutsatseromhändelseutvecklingenellerattmanmissarenradandramycketviktigaresaker.

Enviktigslutsatsavresonemangetovanärattjumerfaktasomfinnskringensituation,destofärreantagandenbehövs.Detinnebärattbeslutkanblibättreunderbyggdaochinsatsre-sultatetbättre.Menmångautlarmningarbyggerpåantagan-den.Oftavetmanintemednågonstörresäkerhethurenvisssituationserutinnanmanharkommittillplatsen.Detkanocksåivissafallvarafarligtattförlitasigialltförhögutsträck-ningpåantaganden. Ikapitletomatt erhållaochbibehållakontrollförsytterligareresonemangkringdettaproblemuti-frånbegreppenfeedforwardochfeedback,dvs.attageraenligtplanrespektiveattagerautifråndenfaktiskasituationen.

135

8. Att tillgodose hjälpbehovetFör att kunna genomföra räddningsinsatser effektivt måstemankunnautnyttjadesamladeresursernasåbrasommöjligt.Viktigaförutsättningarförattkunnagöradettaärblandan-natattmanhargodkännedomomdetillgängligaresursernaskapacitet,vilkaåtgärdersomdärmedärmöjligaochlämpligaattvidtasamtattmanärvälmedvetenomvadsomhänderdåolikaåtgärdersättsinpåolikaplatseritidenochrummet.Detärigrundochbottendettasomtaktikhandlarom–attkunnautnyttjaresursernapåbästamöjligasätt.

Ommanskavaramediettspel,måstemankännatillspeletsregler.Iannatfallkanmanaldrigvinnaellerensbliplacerad.Riskenärstorattmanblirdiskvalificeradochtvingasutfrånspelplanen.Mankanskeinteensfårvaramedochspelaflergånger.Påsammasättärdetmedenräddningsinsats–manmåstekännatilldereglersomstyrochsompåverkarhändel-seutvecklingenochvadmanharatthållasigtill.Detkantillochmedkrävaendjupförståelseförgrundläggandefysika-liskafenomenochegenskaperiproblemet.Ommanintegördetblirmanvisserligenintediskvalificerad,menmankanskeställertillstörreskadaänvadolyckanisighadeåstadkommitochmankanskeriskerarsåvälegenpersonalsomdedrabbademänniskornaionödan.Dereglersomgällerförenräddnings-insatsbestårigrundochbottenavfysikensochkeminsgrund-läggandelagarochregler.Eftersomräddningstjänstensåtgär-derpåolikasättocksåpåverkasavdessalagarochregler,ärdetutifråndessasomhelainsatsensstrukturmåstebyggasupp.Samtidigtfinnsocksåenradmänskligaochmellanmänskligaaspekter och regler att ta hänsyn till. Som chef måste mankontinuerligttahänsyntilldessalagarochregler.Kännermantillochkananvändasigavdessagrundläggandelagarochreg-ler,kanmanutnyttjaresursernaeffektivtochmankandåpåetteffektivtsätterhållaochbibehållakontroll.

136

Skada och objektViktigautgångspunkteriresonemangetärbegreppen”olycka”och ”skada”. En olycka kan till exempel definieras som ettoväntattillbudmednegativakonsekvenserellerhändelseför-loppmedmångaorsaker,somoavsiktligtledertillskadorpåmänniskor,egendomellerimiljön.Detkanvaraenplågsamellersorglighändelse,utvecklingellersituation.Oftaomfattasenbartdeplötsligahändelsersomärnäraskadanibådetidochrum.Ivissaolycksutredningargördettasnävaperspek-tivattdedirekt inblandadepersonernasbeteendenutpekassomendaellerhuvudsakligorsak,därmanoftatalaromdenmänskliga faktorn.Därmed försummas farligabetingelser identekniskaochorganisatoriskamiljön,trotsattdekanvarabådevanligaochlättaattelimineraellerhantera.Dessutominträffar en olycka sällan på grund av en enskild händelse.Oftaärdetenkedjaavhändelsersomlederframtillenolycka(Perrow,1984).

På motsvarande sätt kan skada definieras som en fysiskförändringsomdrabbarenpersonellersakellerannanför-ändringtilldetsämreienpersonsekonomiskaellerperson-ligaförhållanden.Dethandlaroftaomattnågotintefungerarnormalt,inteserutsomdetbrukarelleratteffektenpånågotsättärofördelaktigellerattdetledertillettbeklagligtförhål-lande.

Räddningstjänstlagstiftningen talar om och definieraransvarsområdeförkommunensorganisationförräddnings-tjänstutifrånbegreppetolyckshändelse(Prop.2002/03:119).

Betraktasproblemetfrånandrahålletkanmanocksåtalaitermeravkris.Densomhamnarienolyckaellerpånågotsättdrabbasavenskada,hamnarikris.Oftaknytermanpro-blemettillettvisstbeteendeellertillvissatyperavfysiskael-leremotionellareaktioner.Dettaliggerutanförramarnafördennabok,mentåländåattomnämnas,inteminstmedtankepåattdenhjälpsomkommunensorganisationförräddnings-tjänsterbjudermåstebaseraspåbehovethosdensomsökerhjälp.Detärdåviktigtattkommaihågattdessamänniskorbefinner sig i någon form av kris. Resonemanget i det härkapitletutgårdockfrånhändelsernasfysiskaskeenden, intedetpsykologiskaellersocialasammanhanget,vilketmansomchefocksåbörhaiåtanke.

Detsomärintressantattnoterahärärattolyckor,ochdå

137

ocksåde skador somolyckorna leder till, sågott somalltidinnebärnågonformavförändringarienergi.Detkantillex-empelvaradenförändringienergisomskerdåenpersonbilköravvägenochkrockarmedettträd.Dåbilenträffarträ-detöverförsrörelseenerginibilentillträdetsomförflyttarsig(enmycketkortsträcka)ochträflisorflygeriväg.Energiför-ändringengörocksåattbilenpressassamman,plåtenveckas,balkarknäcksochmotorochhjulkanlossnafrånsinafästen.Menframföralltöverförsenstordelavenergintillmännis-kornasomsitterifordonet,ochvållarinreochyttreskador.

Olyckor,ochdeskadordeorsakar,berorpåenergiomvandlingarelleröverföringavenergimellanföremål.Videnbrandomvandlasdenenergisomfinnskemisktbundenibränslet,tillenergiiformavelektro-magnetiskavågrörelserhosmolekylerochelementarpartiklar.Dennaformavenergiöverförsgenomstrålningtillbrandmannen,därenergintasuppavkläderochavbrandmannenskropp.Energinomvandlasigen,gerupphovtillökaderörelserhosmolekylerochbrandmannenuppfattardettasomattdetblirvarmt.

Exempel 13

138

Påmotsvarandesättärdetvidenbrandiettrum.Olikatyperavmaterialellermaterialkombinationerharolikaegen-skaper, vilket medför att branden utvecklas olika beroendepå bland annat bränslets konfiguration. Branden kommerockså att påverkas av rummets geometri, även om bränsletärdetsamma,eftersomomgivningenocksåpåverkarenergi-omvandlingen.Objektetkommermedandraordattpåverkahurolyckorutvecklasochhurolikatyperavskadoruppstår.Detärtillexempelvälkäntattenbrandisågspånbetersigannorlundaänenbrandimassivtträ,ävenombränsletsfy-sikaliskaegenskaper iövrigtär likartade(Bengtsson,2001).Videttutsläppavenkemikaliefrånentank,görtillexempeltryckenerginellerlägesenerginitankenattkemikalienläckerut.Beroendepåämnetskemiskaegenskaper,kärletsbeskaf-fenhetochenradomgivningsfaktorer,serutsläppetolikautiolikasituationer.

Enligttermodynamikensförstahuvudsats,kanenergivar-kennyskapasellerförstöras.Däremotkandenförändraselleromvandlas,ochdetärdessaförändringarsomkanuppträdatillexempelsomolyckor.Olyckanärsåledesenoönskadför-ändringelleröverföringav energi, inomett system,mellansystemellerfrånenenergiformtillenannan.Förändringenelleröverföringensomgerupphov till enolycka leder i sinturtillnågonformavskada.Observeradockattävenomtvåolyckorigrundochbottenärlikartade,tillexempelitermeravvilkatyperavenergisomärinblandadeiskeendetochpåvilket sätt energinomvandlas,kandetvara stora skillnadermellan de objekt där själva energiomvandlingen sker. Hur

Vid ett läckage från en tank omvandlas tryck- och lägesenergi till rörelseenergi i den utströmmande vätskan.

139

skadanutvecklasvarierarblandannatberoendepåobjektet.Ävenstabilitetochsäkringavolycksplatserbyggerpåen-

ergiomvandling och energiöverföring. Ett exempel på dettakanvaraarbetetvidentrafikolyckasomskaskesäkert,vilketblandannatbyggerpåattmanpåolika sättkan stabiliserasituationen.Det skadade fordonet stöttasochmedhjälpavklippverktygochpresscylindrarapplicerarmankrafterifor-donet(manöverförenergi)förattåstadkommalosstagningavfastklämdamänniskor.Ävensystemetsmekanikochme-

Enkallvinterdagharenflänstillentankmedammoniakbörjatläcka.Räddningstjänstenärpåplatsochövervägermöjligaåtgärderatthanterasituationen.Maninsersnabbtattläckagetkanåtgärdasgenomattmandraråtbultarnaiflänsenocharbetetmeddettapåbörjas.Menförattdettaarbeteskakunnautförassäkertbehöverkemdykarnaskyddasochspridningenavläckandeammoniakgasmåstebegränsas.Envattenkanonsättsuppförattsprutavattenöverläckan.Närvattensprutaspåtankenökardockflödetavdenutströmmandeammoniakendramatiskt.Vattnetvärmerupptanken,trycketitankenökar,flödetökarochkonsekvensernaförvärras.

Exempel 14

140

kaniskaegenskaperbyggersåledespåöverföringavenergi.Ettarbetesomuträttas,tillexempelavenpump,omvandlastillrörelseenergihosvattnetochblir återigenett arbetedådetlämnarstrålröret.Påvägenuppstårförlustergenomattenli-tendelavrörelseenergingårförloradblandannatpågrundavturbulens.

Deallraflestabyggnaderochanläggningarharnågonformavskyddssystem.Avsiktenmeddessaärattdeskaträdainochskyddadåolikaformeravoönskadeenergiomvandlingarel-

EntankbilfylldmedbensinharvältpåenstörreeuropavägsomgårgenomAllmänstakommun.Tankbilenliggerpåsidanisläntenutanförkörbanan.Deskadadeharblivitomhändertagnaochtransporteratstillsjukhus.Räddningstjänstenhållerpåattpumpaöverfordonetsinnehålltillentomtankbilsomstårpåvägen.Plötsligtgungardenomkullvältatankbilentillochrullarutpååkern.Debrandmänsomarbetarmedöverpumpningenlyckaspreciskastasigåtsidanochklararsigmedblottaför-skräckelsen.Efterhandsomtankbilentöms,förändrasjämviktenisystemet.Tyngdpunktensänksochslutligenomvandlasläges-energinidenomkullvältatankbilentillrörelseenergi.

Exempel 15

141

lerenergiförflyttningarägerrum.Ettenkeltexempelpådettakanvaraettbilbälte,somvidenkollisionskafångauppendelavdenrörelseenergisomannarshadekunnatskadaenmän-niskokropp.Påmotsvarandesättskaenbrandcellsindelningskyddaomgivningenmotdeenergiersomenbrandsläpperlös. Invallningarskaskyddamotdeolikaformeravenergi-omvandlingarsomskerdåtillexempelenkemikalieläckerut.Ochdetvattensomsprinklersystemetsprutarmotenbrandskatauppendelavdenenergisomutvecklasochdärigenomhotarattspridabrandenvidare.

Och på precis samma sätt är det med de åtgärder kom-munensorganisationförräddningstjänstsätterin–deskapåolikasätthindraellerbegränsaskadeverkningaravdeolikaenergiersomsläpptslösaelleromvandlasisambandmedenolycka.

Ävensomchefbörmansåledeshaengrundläggandeför-ståelse för vilka krafter som verkar, hur energi omvandlassamtvadsomskerdåolikatyperavåtgärderinitieras,koor-dinerasochgenomförs.Isynnerhetmedtankepåattchefigrundochbottenäransvarigförarbetetpåskadeplatsen.Etttaktiskt förhållningssättbyggerpågrundläggandekunskaperkringolyckor,skadorochobjekt.

Eftersomolyckor,somtillexempelbränderochutsläppavkemiskaämnen,igrundochbottenstyrsavfysikaliskalagar,gårdetocksåoftaattgöraprognosermedhjälpavgrundläg-

Objekt och skada samt dessas olika förutsättningar.

142

gandefysikaliskalagar.Detgårsåledesoftaattavgörahurenvisstypavolyckakommerattutvecklas,utifråndeåtgärderräddningstjänstenvidtarellerintevidtar.

ÅtgärderKommunens organisation för räddningstjänst förknippasnormaltmedattmanutförolikatyperavåtgärderpåenskade-plats.Dessaåtgärdergenomförsavmänniskorsomofta,menintealltid,harnågonformavutrustningtillsinhjälp.Detkantillexempelrörasigomensläckåtgärd,därenellerflerabrand-mänanvändersigavslangochstrålrörföratttillföravattenpåenbrandhärdellerförattkunnaskyddasigsjälvamotbrand.Detkanocksårörasigomenvattenförsörjningsåtgärd,därenbrandmananvändersigavpump,somkoppladtillenvatten-källa(envattentank,ettbrandpostnätellerenkombinationavdessa)förserettslangsystemmedvatten.Ellerdetkanrörasigomattomhändertadrabbademänniskorpåolikasätt.Mendetkanockså röra sigommerövergripandeåtgärder, somtillexempelattskapaunderlagtillettviktigtmeddelandetillallmänheten(VMA)elleratthanteraadministrationenkringenräddningsinsats,genomattdokumenteradebeslutsomtasochattgörarapporterochuppföljningar.Enåtgärdsomärlämpligattvidtaienvisssituation,ärgivetvisintealltidlämp-ligattvidtaienannan,omänsnarlik,situation.

Detfinnsocksåettberoendemellanolikaåtgärder.Iex-empletovanmedensläckåtgärdärdettämligenuppenbartattvattenförsörjningsåtgärdenärenförutsättningförsläck-ningsåtgärdensamtidigtsomsläckningsåtgärdenärenförut-sättning för att vattenförsörjningsåtgärden överhuvudtagetskahanågoneffektpåskadeplatsen(släckningellerskydd).EttVMAkanvaraavgörandeförhurallmänhetenkommerattbetesig,vilketisinturblandannatkanpåverkavilkaåtgärdersomkansättasinförattmötahjälpbehovetochävenpåvilketsättmanskakunnamötaenvissriskbildmedenvissbered-skap.Ettannatexempelpåhurolikaåtgärderärberoendeavvarandraärtrafikolyckor,därolikaåtgärderföratttalossfast-klämdamänniskormåstevidtasienvissordning.

Olika samband och kopplingar mellan åtgärder är intealltidtydliga.Kopplingenmellanolikaåtgärderkanvaradi-rekt, som i exemplet med vattenförsörjning och släckning,

143

mendenkanocksåvaramerindirekt.Ettenkeltexempelpådetsenarekanvaradåräddningsstyrkanläggerutskumvidentrafikolycka,ävenomdetinteförekommernågonbrand.Skummetläggsutförattförhindrabrandsuppkomstochförattskyddamothastigbrandspridningombrandskulleupp-stå.Påsammasättkanskemanmåsteskaparesurserförattkunnahaenvissberedskapgentemotdenriskbildsområder.Denskapaderesursenkanvaranödvändigförattupprätthållaenvissberedskap,utanattdetfinnsettreelltbehovavattsättainresursenvidenvissräddningsinsats.Manvidtarhärenåt-gärdsomkanhastorframtidabetydelse,mendenkanocksåvaraheltbetydelselöseftersomdetkanvisasigiefterhandattåtgärdenintebehövdes.Effektenavåtgärdenbliriettsådantfallmerotydlig,ävenomåtgärdensomsådankanansessomviktig i syfte att minska riskerna för såväl personal som ärinsattvidenvissräddningsinsatssomförallmänheteniettstörreperspektiv.Kopplingentillandraåtgärderblirdåockså

Exempel på åtgärder vid genom förandet av räddnings insatser i samband med trafik-olycka, kemikalie olycka respektive brand i byggnad.

Trafikolycka Kemikalieolycka Brand

Losstagning med el/hydraul/motordrivna verktyg

Säkring av skadeplats mot brand genom skumutläggning

Stabilisering av fordonSäkring av skadeplats genom batterifrånkoppling

Uttag av skadad person

Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar)

Tätning av läckage

Invallning

Utläggning av länsa

Absorption

Överpumpning

Utrymning

Impaktering

Beräkning av skyddsavstånd

Åtgärder mot statisk elektricitet

Dörrforcering

Vattenförsörjning

Släckning från höjdfordon

Information till allmänheten/media

Övertrycksventilation

Flytta inventarier

Vattenbegjutning av närliggande objekt

Skjutning/punktering av gasflaskor

Avstängning av gas/el

144

otydlig,ävenommankanvaraöverensomattåtgärdenharkopplingartillandraåtgärder.Utläggningavskumkanhaenmerlångsiktigeffektpåtillexempelmiljön,någotsomintegårattbortseifrån.

Kortsiktiga och långsiktiga effekter av olika åtgärder, in-klusivemiljöeffekter,kanvaradirektmotstridiga.Vinnermannågotpåkortsikt,såförlorarmankanskeidetlångaloppetochviceversa.Detkanocksåvarasvårareattmedvetetförloranågotpåkortsiktförattvinnanågotannatpålängresikt.Så-danabeslutkanvarasvåraellerkontroversiellaattfatta.

Motstridighetermellanlångsiktigaochkortsiktigaeffekterkantillexempelkrävaetiskaställningstaganden.Ienextremsituationkanskemantvingasväljamellanatträddaenmän-niskanuelleratträddafleramänniskorsenare.Pågrundavtill exempelgrupptryckeller somenren försvarsmekanismfördenegnapersonen,kanmankännasigtvingadattfattabe-slutsomlyfterframdekortsiktigaeffekternaframfördelång-siktiga,ävenomdessakanskeegentligenärmycketviktigareatttahänsyntill(Svensson,2000).

Att sätta in olika typer av åtgärder på en skadeplats harsjälvklart intenågotsjälvändamål.Syftetbörrimligtvisvaraatt lösaettellerfleraproblem.Valetavåtgärdbördåocksåstyrasavdeneffektellerdetresultatmanförväntasuppnå,iförhållandetilldetproblemsomskalösas.Detkanlåtatrivi-alt,mendetgällersåledesattväljarättåtgärdförattlösaettvisstproblemochattdetärbehovetavattlösadettaproblemsomavgörvilkaåtgärdersombörsättasin.Vissatyperavåt-gärderkanvarakostsamma,menärmanbaraklarövereffek-tenavsådanaåtgärder,attbehovetärrimligtochattåtgärdengörnytta,kandettrotsstoraekonomiskabelastningarändåvaramotiveratattvidtaävendennatypavåtgärder.Atttillex-empelutrymmaettsjukhusellerspärraavenstörretrafikledpågrundavöverhängandefarakanvaratämligenkostsammaåtgärdersommanböröverväganoga,mensamtidigtintelåtabliattvidtaombehovetfinns.

Åtgärders tidskonstanterOlikatyperavåtgärdertarolikalångtidattgenomföraochdekanhaolikagiltighetisåvältidensomirummet.Åtgärdernaharocksåvissabegränsningarihurlängedekanpågåinnan

145

resursen,somdebyggerpåelleromfattar,ärslut.Mankantillexempelresoneraitermeravolikatidskonstanterförolikaty-peravåtgärder,dvs.attåtgärdernaharenvisstidsrymdinomvilkendekanförväntasverka.Läggermanutskumpåenpölavutläcktbensin,förväntarmansigattdettakommerattliggakvarunderenvisstidinnanmermåsteläggaspå.Skumbrytslångsamtnerochdenförväntadeeffektenavettvisstskyddmotantändningförsvinnermedtiden.Tidskonstantenangervilkengradavtröghetåtgärdenhar,dvs.hurfortenvissåtgärdsvararmotbeslutetomattsättainåtgärdenochinomvilkentidsrymdåtgärdenpåverkarhändelseutvecklingen.Ommantillexempelsätterinenvattenkanonmotettbrinnandeupp-lagavåtervinningspapper,förväntarmansigeffektinomenvisstid.Iannatfallkanmanbetraktaåtgärdensommisslyck-adochmanbörkanskevidtanågonannanåtgärd.Dettarheltenkeltvisstidfrånbeslutomenvissåtgärd,tillsdessåtgärdenfåreffekt.Ivissafallkandennatidvaraavsevärd,tillexempelpågrundavförberedelsetidellerpågrundavatttransport-sträckan kan vara lång. Som beslutsfattare är det tämligenfundamentaltförutfalletavräddningsinsatserattmanärvälinsattisådanatidskonstanterochfördröjningar.

Detkanvarasvårtattangeettvisstvärdepåensådantids-konstant.Generelltkanmandocksägaattdetärolämpligtattsättainåtgärdermedstoratidskonstantermotkortahän-delseförlopp,dvs.därmanbehöverhaeffektsnabbt,mendärdenvaldaåtgärdentarlängretidattgenomföraellerattdettarlängretidinnanåtgärdengernågoneffektänvadsituatio-nenkräver.Detkanocksåvaraolämpligtattsättainåtgärdermedlitentidskonstantmotlångahändelseförlopp,eftersomåtgärdenochdenresurs somdenbaseraspådåkanskehar”tagitslut”innandenönskadeeffektenharvisatsig.Ettenkeltexempelpådetsenarekanvaraenskuminsats,somkräverattmanbyggeruppenvissminstaskumresursinnanskuminsat-senpåbörjas.Attpåbörjaenskuminsatsinnandetfinnstill-räckligtmedskumvätskapåplatsen,kanskapaflerproblemändetlösertillexempeliformavenoönskadmiljöpåverkan,utanattdetursprungligaproblemet(branden)löststillfreds-ställande.Ettannatexempelkanvaraåtgärdenattsågahålietttakisyfteattventilerautvärmeochbrandgaser.Ensådanåtgärdkanivissafalltaganskalångtid.Omdåbrandeniut-rymmetunder taketväxer snabbt,kanventilationsåtgärden

146

varaverkningslösdådenär färdigellerattmantvingasav-brytaarbetetpågrundavattriskernablivitförstora.

Åtgärdernastidskonstanteromfattarblandannatresurser-naskapacitet.Detfinnsocksåenviktigkopplingmellanåtgär-denstidskonstantochskadanstidskonstant,vilketocksåkanuttryckassomattdetfinnsviktigakopplingarmellanresur-sernaskapacitetochuthållighetsamtskadansutveckling.Detmåstedåocksåfinnasmöjlighetatthanteraresursenpåettså-dantsättattdetgårattförändraförhållandenamellanresursochskada.Vidtillexempelettutsläppavenkemikaliefinnstvåkemdykargruppertillförfogandesomkanutnyttjaspåolikasättblandannatberoendepåvilkenkapacitetmansträvaref-ter.Dekansättasinsamtidigtochdärmedgeökadkapacitetframme vid utsläppet – fler händer finns till förfogande attåtgärdaskadan.Ellerocksåkanuthållighetenökasgenomattmanlåterengruppitagetarbetaochlåterarbetetskeunderenlängretid.Ellersåkansäkerhetenökasgenomattdenenagruppenfårvaraskyddsgrupp.Detsomblandannatstyrhurresursernautnyttjaspåbästasätt,ärskadanochdesskaraktärochutvecklingitidenochrummet.Observeraocksåattresur-sernaskapacitetävenomfattarsåvälindividerssomgruppersfysiska och mentala kapacitet. Chefer måste kunna hanteraävensådanaresursaspekter.Dessutomskamansomchefocksåhadenegnafysiskaochmentalakapaciteteniåtanke.

Genomattsättainfelaktigaåtgärder,tillexempelenåtgärdmedenfelaktigtidskonstantiförhållandetillhändelseförlop-pet,riskerarmanattställatillstörreskadaänvadolyckanisig

Det tar normalt en viss tid från beslut om en viss åtgärd till dess åtgärden får effekt.

147

åsamkat.Mankanocksåuttryckadettasomattmankantastorariskerförattvinnastort,småriskerförattvinnasmått,meningenriskförattförsökavinnanågotsomredanärför-lorat.Detellerdeproblemsomskalösasstyrsisinturavdethjälpbehovsomfinnspåskadeplats,dvs.vilkenhjälpmännis-korinödbehöverförattpåkortellerlångsiktkunnaåtergå

RäddningstjänsteniAllmänstalarmastillenbrandiettsoprum.Vidframkomsttillplatsenärbrandenrelativtbegränsadtillettenstakakärlinneisoprummet.Iställetförattsnabbtangripabrandenmedenhand-brandsläckare,väljerchefenattanvändavatten,slangochstrålrör.Mantarävenutenfläktmedavsiktenattanvändaövertrycksventilation.Närallaförberedelseräntligenärklara,harbrandenspriditsigtillhelautrymmetochäventilltaketpåsoprummet.Trotsattobjektetärförloratväljermanattgöraeninsats,medresultatattenbrandmanfårbrännskadorpåhänderna.Efteråtinserallainblandadeattmanageradefelochtogonödigarisker.Ävenförberedelsernatogförlångtidiförhål-landetillhursituationenutveckladesig.Mankantastorariskerförattvinnastort,småriskerförattvinnasmått,meningenriskförattförsökavinnanågotsomredanärförlorat.

Exempel 16

148

tillettmernormaltliv.Detärdåviktigtattmanärmedvetenomochiförvägharreflekteratövertidskonstanterfördeolikaåtgärdersomräddningstjänstenkanutföra.Mendetärocksåviktigtattmankanbedömaochbestämmamotsvarandetids-konstanterhosolikatyperavolyckor,någotsomintegördethelalättare.Enchefmåstesåledeskunnagöragodabedöm-ningaromsåvälresursernaskapacitetsomomåtgärderseffektochskadanochdessutveckling.

Åtgärder i ett problemlösande systemDeåtgärdersomsättsinvidenräddningsinsatsärdeminstadelarnasominsatsenbestårav,uretttaktisktperspektiv.Åt-gärdkandefinierassomformaliseradheuristikochalgoritmerförattutförauppgifter iettproblemlösandesystem(Jones,1993).Heuristikärbeteckningenförenmetodförattupp-täckaellerbildany(relevant)kunskap.Enalgoritmärensys-tematiskprocedursomiettändligtantalstegangerhurmanutförenberäkningellerlöserettgivetproblem.Ettproblem-lösandesystemkan i sin turdefinieras somenuppsättningaktörersomutförberoendeaktiviteter föratt lösaett(ellerflera) problem. Åtgärderna blir då de processer i det pro-blemlösandesystemetsomlöserproblemet(problemen).Ettproblemlösandesystemarbetarperdefinitionunderosäker-het,otydlighetochtvetydighet.Osäkerhetenkanhänförastillbristenpåfullständiginformation,otydlighetentillbehovetavattskapaförståelseiensituationsomäroklarochtvety-dighetentill förekomstenavalternativahypoteser,dvs.fleraalternativalösningar.Medhjälpavåtgärderlösessåledesintebaraproblem;ävennykunskapupptäcksochbildas.Dettaärviktigtattkommaihåg,eftersomdennakunskapkommerattliggatillgrundförhurettlikartat,ettmotsvarandeellerrentavettexaktlikadantproblemellersituationkommerattlösasnästagångmanställsinförproblemetellersituationen.Dettaärendelavdetsomnormaltkallaserfarenhet.Pågrundavdenosäkerhet,otydlighetochtvetydighetsomdetproblemlö-sandesystemetarbetarunder,ärdessaerfarenhetersomska-pasviktigaföratthelasystemetskalärasigatthanteraettbrettspektrumavolyckorienmängdolikasituationer.Observeraocksåatt lärandeprocessen fortgårunderräddningsinsatsenlikavälsomgenomdeerfarenhetersomdrasefteråt.Läran-

149

detkräverdockävenreflektionochattmanmedvetandegörerfarenheterna.

Resonemangetovanpekarpåhelaproblemetskärna,dvs.atthelainsatsenigrundochbottenbörbaserasochbyggasupputifråndetellerdeproblemsomskalösas,dvs.utifråndethjälpbehovsomdrabbadeharochsomfinnsvidenolycks-plats.Dettakommerisinturattpåverkahurledningsorga-nisationenbörbyggasupppåskadeplatsensamthurfördel-ningenavbefogenheterskaseut.

Åtgärder baseras på såväl materiella som personella re-surser.Dessutombestårresursenavkunskap.Åtgärderpåenskadeplatsuppstårdåpersonalenanvänderresursernaförattlösavissatyperavproblem.Såvälresursernasompersonalenskapargränserinomvilkaåtgärdernakanutföras.Enviktigaspektpågränser,ärräddningspersonalensfysiskaochpsy-kiska kapacitet, men också att teknisk utrustning har vissagränser inomvilkendenfungerarpåettsäkertsätt.Sådanagränsermåsteidentifierasocherkännasavdetproblemlösan-desystemet.Iannatfallkommerintesystemetattfungeraef-fektivt,tillexempelpågrundavineffektivtutnyttjandeavre-surserochpersonal.Dessutomuppstårlättfarligasituationeromgränsernaöverskrids.Eftersomräddningstjänstenarbetarunderosäkerhetocharbetetisiginnebärettvisstrisktagande,måstearbetetpåskadeplatsenutföraspåettsåsäkertsättsommöjligt, till exempel genom att de formella och informellaregleroch instruktionersomgäller förvisstarbeteeller förvissutrustningföljs.Utbildningochövningärgrundläggandeförattreglerochinstruktionerföljs.

Resursernapåenskadeplatsomfattarenmängdolikaty-peravhårdvaraochmjukvara.Detärnormalt lättattbådeidentifierautrustningensomsådanochdessbegränsningar.Ominteannatgårdetnormaltattläsaieninstruktionsbokvilkabegränsningarutrustningenhar.Exempelpåhårdvarasomanvändsvidräddningsinsatserkanvarapumpar,strålrör,slangar,fläktar,motorsåg,motorkap,yxor,släckfordon,höjd-fordon,andningsapparater,kemskyddsdräkterochstegar.Lis-tankangörashurlångsomhelst.Sådanaresurserharimångafallutvecklatsgenomerfarenheterochutifrånpraktiskabe-hovattlösaproblemochgenomföraolikatyperavåtgärderpåskadeplats.

För att det problemlösande systemet ska kunna fungera

150

effektivt,måsteeffektenavderesursersomsätts invaravälkändaavsåvälchefersomövrigräddningspersonal.Sådanaeffekterärmångagånger,menlångtifrånalltid,lättaattiden-tifieraellerdefiniera.Detärvälkäntvadsomhänderdåmansprutar vatten på en brand och släckmedelsbehov kan oftakvantifierasochberäknasellerbedömas,antingenmedhjälpavteoretiskakunskaperellergenompraktisktförvärvadeerfa-renheter(Särdqvist,2002).Problemetuppstårdåmanbörjarkombineraolikaåtgärderochdåmansätterinolikaåtgärderpåolikaplatseritidenochrummet.Effektenavvissaåtgärderelleravvissakombinationeravåtgärderärintetillalladelarkända(Svensson,2002).

Motsvarandeproblemgåratt identifierapåfleranivåerisystemet, med olika upplösningsgrad. Det kan till exempelvarasvårtattskapasigenheltäckandebildavvadsomskerdådetuppstårkonkurrensomvissafysiskaresursermellantvåellerflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser.Isådanafallkanskehögrechefermåsteprioriteraochfördelaresursermellaninsatserna.Mendetkanvarasvårtattidentifieravaddettakaninnebärafördenenskildaräddningsinsatsen.Prio-riteringochfördelningavresursermellanflerasamtidigtpå-gåenderäddningsinsatserkaninnebäraattmanharkontrollöverskeendet iett störreperspektiv,ävenomkontrollöverdenenskildaräddningsinsatsentillfälligtsaknas.Eftersomar-betetsyftartillatterhållaochbibehållakontroll,måstehögrechefhaklart för sig vilkaolika effekter somblir följdenavdebeslutsomfattas,såvälfördenenskildaräddningsinsatsensomförhelasystemet.

EnheterEnbeteckningsomoftaanvändsinomkommunensorganisa-tionförräddningstjänstärenhet.Medenhetavsesenorgani-satoriskdelbeståendeavenellerfleramänniskorsommedhjälpavutrustningharenvissförmågaattgenomföraåtgär-dergentemotenellerflera typeravolycksförlopp.Enhetentilldelasenellerflerauppgifterochvidtarenellerfleraåtgär-der.Huvudanledningentillattskapaochdelainienheterärattskapahanterbarhet.Enhetenkanpåverkaenskadaellerendelavenskada.Denkanocksåutföramångaandrauppgifter.Varje organisation behöver definiera sitt enhetsbegrepp vid

151

utformningen av verksamheten. Inte minst måste storlekenpåenenhetha sinutgångspunkt ide lokala förhållandena.Observeraattenenhetkanbeståavenendamanelleravfleraman.Dettamedförattgradenavdetaljrikedomblirannor-lundadådetställsuppgiftertillstörreenheterändåuppgifterställstillmindreenheter.Enhetärnågotsombörvaradefinie-ratinnaninsatserinitieras.Menattmanskapatochdefinieratenheteriförvägfårabsolutintehämmaenflexibeldispositiongentemotolyckan.

Indelningienheterärettsättattskapahanterbarhetavre-surserna,isynnerhetvidtidsbrist.Ettflexibeltsynsättpåhurresurserochenheteranvändsbehövsförattskapanödvändigflexibilitetgentemotbehovetidenaktuellasituationen.

Eftersom enhetsindelningen syftar till att skapa hanter-barhetkanbegreppetocksåbeskrivasutifrån ledningsorga-nisationens synvinkel. Ur ett ledningsperspektiv är enhetenutryckningsorganisationensminstabeståndsdel.Attenhetenärdenminstabeståndsdelenurettledningsperspektivinne-bärattdetärdenupplösningsgradbeträffanderesursersomkananvändassomutgångspunktförkommunikationenmel-lanolikaorganisatoriskadelarellernivåernärfördelningenavresurser skaklarasut.Vidbehovavenviss typavenhetminimerasinformationsmängdenochändåkansändareochmottagaretolkainnebördenpåsammasätt.Deolikaåtgärdersomenenhetkanutföraingårsomförutsättningdåenenhetsändstillenskadeplats.Attdelainresursernaienheterinne-bäralltsåattstoraresursmängderkanhanteraspåettenkeltsätt.Enheterskapardessutomenmöjlighetattpåettstruktu-

En enhet är en organisatorisk del bestående av en eller flera människor som med hjälp av utrustning har en viss förmåga att genomföra åtgärder gentemot en eller flera typer av olycksförlopp.

152

reratsättutformaeninsatsidettidigaskedetsåattinsatsor-ganisationenkanutökasvidbehov.

Indelningeniförutbestämdaenheterskaparmöjlighetattkonkretisera resursernas kapacitet. Med en känd kapacitetskapasförutsättningarförattenresurstilldelningtillenrädd-ningsinsatsäriharmonimedbehovetvidenskada.Detblirheltenkeltlättareattgöradebedömningaravhurresursernaskadisponerasutifrånskadanskaraktärochresursernaska-pacitet.Dettaförutsätterdockattenheternaärrelevantaisinsammansättning.Kapacitetenkanuttryckaspåolikasätt,tillexempelvilken typavåtgärder enhetenkanutföra.Utifrånåtgärdssynsättet,kommerkapacitetenhosenvissenhetocksåattpåverka• vilkaåtgärderenhetenkanutförasamtidigtitidenoch

rummet,• vilkaåtgärdersomkanutförasvidolikatillfällenochpå

olikaplatser,• hurlångtiddettarattinitieraenåtgärd,• hastighetenmedvilkenåtgärdenkangenomförasgente-

motskadeförloppet,• tidendettarattgenomföraochfåeffektavåtgärden,och• enhetensuthållighetförenvissåtgärdienvisssituation.

Enheternaskapacitetlederdåocksåtillfrågorkringblandan-natantaletåtgärdersomkansättas in.Iblandkandetdess-utomvarasåattmanmedenvissmängdutrustningkanökahastighetenavgenomförandetgenomattlåtatvåenheterlösauppgiftenochgenomföraåtgärdentillsammans.

Vidutförandeavvissauppgifterärdetframföralltdenur-sprungligautrustningenienenhetsomsättergränserförut-hålligheten.Detäravvärdeatttillförselavutrustningtillen-hetenkanskeutanattpersonalenienhetenbehöveravbrytauppgiften.Dettaförutsätterattresurserkanavdelasfördennamaterielförsörjningochattförsörjningeninitierasigodtid.Förattåstadkommadennainitieringkrävsenförmågaattti-digtidentifieraproblemetochställaenprognosöverbehovet.Ienorganisationplacerasiblandutrustningiförråd.Detbörskepåettsådantsättatt försörjningtillolikatänkbaraska-deplatserkansketillräckligtsnabbtochattuppehålliåtgär-dengentemotskadeförloppetundviks.Ivissafallkandetvaralämpligtatthafärdigamobilaförrådattsnabbttransportera

153

tillenskadeplatsutanattbehövaplaneraochanskaffadettaisituationen.Mängdenutrustningsombehövsiettsådantmo-bilt förråd bör, utifrån dimensionerande skadefall, förlängaenheternasuthållighetsåpasslängeattsärskildaåtgärderkanvidtasförattförsörjamedytterligareutrustning.Förattkun-navidtasådanasärskildaåtgärderbehöveruppbyggnadenavledningsorganisationenskeisådanomfattningattorganisa-tionenkangöraprognoserochutföraåtgärderutöverdetsomärplanerat.Uppbyggnadenavledningsorganisationenbehö-vervaratillräckligtsnabbförattmanskahinnaställaprog-noserochskaffaframutrustningeninnandeiförvägplane-radeförrådentarslutochskaparglappiagerandetgentemotskadeförloppet.Ävenomdetintealltidärmöjligtattiförvägtaframettsådantunderlagärdetavviktattkunskapenomkapacitetenfinnsiledningsorganisationen.Dennakunskapärenförutsättningförattitidinitierautrustningsförsörjning.

Varjeenhetbörvaradefinieradiförväg.Påenskadeplatsskapar man normalt inte nya enheter, begreppsmässigt. Ef-tersomolikadelaravorganisationenskaförståvarandrakandetuppståförvirringominnehålletibegreppet”enhet”för-ändrasunderpågåenderäddningsinsats.Däremotkantvåen-hetertillsammansutföraengemensamuppgift.Ellersåkanenenhetutföraflerauppgifter.Samtidigtmåstemanhaenvissflexibilitet,eftersommanutifrånenvissriskbildkanbe-hövagöraenannanenhetsindelning.Enhetenärsåledesinteengångföralltidförutbestämd,utankandefinierasutifråndetaktuellabehovet.Uppstårnågonformavpermanentaellertillfälligaförändringaririskbilden,tillexempelgenomnågotslagshot,börmanivissafallövervägamöjlighetenattgöraförändringarienhetsindelningen.Dettakantillexempelskegenomattenbefintligenhetdelasuppimindreenheterel-lerattmanslårsammanflerabefintligaenhetertillenstörre.Enhetsindelningenkantillexempelskeutifrånkunskapomdemestsannolikaolyckorna.Lösningenpåproblemetkanivissafallvaramycketenkel,såsomattettvisstfordonmedenförsituationenlämpligbemanningplaceraspålämpligplats.Förattintetappaiflexibilitetunderenpågåendeinsatsbe-höver ivissafallolikaenheterkunnasättassammanförattlösaengemensamuppgift.Denpersonalsomingårienenhetbehöverocksåkunnafördelasförattlösaolikauppgifterpåindividnivå.Sammanhållningenavenhetenskaskemedut-

154

gångspunktihanterbarhetochsäkerhetförpersonalenmedmöjlighettillflexibeldispositiongentemothjälpbehovet.Detfårsåledesintefinnasnågotsjälvändamåliattskapaellerbe-hållaenvissenhet.Enhetendefinierasochexisterarsåledesprimärtutifrånenviss”normal”riskbildikommunen.

Ivissa fallkanflera fordontasmedtillenskadeplats förattskapavalmöjlighetävenombemanningeninteräckerförattbemannaallafunktionerna.Sådanaalternativaindelningarbörocksåkompletterasmedplaner förhurmanmedenklamedelåtergårtillgrundindelningen.

Detkanavpraktiskaskälvaralämpligtatthållasammanenheten,tillexempelienavlösningssituation.Dettainnebärattnärensektortilldelasenenhetunderenpågåenderädd-ningsinsats, frigörs en annan motsvarande enhet.Vid storainsatser skapar ett sådant förfarande möjlighet att hanterastora resursmängder rent logistiskt, men i vissa fall kanskeinteresurstillgångenmedgerettsådantarbetssätt.

Förattsyftetmedenhetsindelningenskauppfyllaskandetvaraenfördelomenhetenärsjälvständiginågonmening.Enrimligutgångspunktärattenuppgift,somkaninnehållaenellerfleraåtgärder,förväntaskunnautförasrelativtsjälvstän-digt.Det ärdetkonkretagenomförandet avuppgiften somförväntaskunnautförassjälvständigt.Ettsådantsjälvständigtutförandeavlastarnästkommande ledningsnivårentbelast-ningsmässigt.Dennasjälvständighetmedförattnågonienhe-tenbehöveravdelasförattfördelaolikaarbetsmomentinomenheten.Dockbehöverhänsyn tas till arbetsrättsliga förut-sättningar.Vidutformningavenheterbehöverenavvägninggörastillvilkengraddenarbetsledandepersonenocksåkanutförapraktisktarbetegentemotskadeförloppet.Detärvik-tigtattbelastningenärrimligsåvälinomenhetensomfördenledningsnivåsomskaledafleraenheter.

Iblandtalarmanocksåomledningsenheter,dvs.enhetermeduppgiftenattleda.Ensådanledningsenhetkanbetraktassomorganisatoriskdelsomihuvudsakskautföraenvisstypavuppgift,attleda.Denstoraskillnadenmellanledningsen-hetensochövrigaenhetersuppgifter,ärattledningsenhetensamordnarochstyrövrigaenhetersarbete.Häringårdåtillexempel att sätta mål, tilldela uppgifter, samordna arbetet,hantera information frånomvärldenochplanera för fram-tiden.Dessutomböringåattreflekteraöverledningsenhetens

155

egen roll, i förhållande tillövrigaåtgärderochenheterochtill situationen.Observeraattdet faktiskaarbete somdessaledningsenheterutförkanseväldigtolikaut,beroendeblandannatpådessavgränsningitidenochrummetsamtpåupp-lösningsgradiinformationsflödet.

Fleraenheterarbetaroftatillsammanspåenräddningsin-sats.Eftersomdesättsingentemotettochsammaskadeför-loppbehöverderasrespektivearbetekoordineras.Iblandfårdeheltolikauppgifteratt lösa.Vidandra tillfällenbehöverolika enheter rutin- och utrustningsmässigt kopplas sam-man,förattenuppgiftgentemotettskadeförloppskakunnautföras.Ettnärasamarbetebeträffandesjälvautformningenavenellerflerauppgifterbehöverdå ske.Varkenenhetsin-delningen eller olika mönster av samarbete mellan enheterfårledatillfördröjningavåtgärdernagentemotskadeförlop-pet.Förmågatillattkopplasammanenheterutgörocksåengrundförenbredareanvändningavenheterna.Indelningenienheterärdockutgångspunktenförhurledningsorganisatio-nenpåettrimligtsättskakunnahanteraresurserna.Iblandställskommunensorganisationförräddningstjänstinförsi-tuationersomkräverhanteringavuppgiftersommankanskealdrigtidigareharutfört.Förmågamåstedåfinnasattidenkonkretasituationenhittaarbetsformersompassar.Riskenärattfastamönsterskapadepåförhandintealltidärrelevantaiförhållandetilldenaktuellasituationen.Flexibilitetärgrund-läggandeförenhetsindelningochtilldelningavuppgiftertillenheter.

UppgifterEnhetertilldelasuppgifterochvidtarenellerfleraåtgärder.Detärmedhjälpavenhetersomskeendetpåverkas,baseratpåhjälpbehovet.Närenvissresurs(endelavenenhet,enenhetellerflerasammansattaenheter)vidtarenellerfleraåtgärder,görsdettautifrånenellerfleratilldeladeuppgifter.Enuppgiftärheltenkeltenformavaktivitet,setturettledningsperspek-tiv,somresursenutförförattåstadkommanågot.Manbeslu-taromuppgiftsfördelningochtilldelarenheteruppgifter.

Förattenuppgiftskakunnautförasbehöverdessinnehållbeskrivas:• Vadskaåstadkommasmeduppgiften?

156

• Vadskautföras?• Varskadetutföras?• Inomvilkentidskadetvarautfört?• Medvilkenresursskadetutföras?• Hurskautförandetske,beroendepåstyrform(målstyr-

ningellerdetaljstyrning)?

Uppgiftensinnehållförekommerpåolikadetaljnivåer,bero-endepåtillexempelvariorganisationenmanbetraktarfråganfrån.Detärintealltidsomsamtligadessadelarbehöverspe-cificeras.Imångafallkandettillexempelvaraväsentligtattdensomuppgiftenärställdtillförstårsyftetmeduppgiften,menintealltid.Idefallchefenbesitterenvissspecialkunskapihurutförandetskaske,ärdetrimligtattuppgiftstilldelningeninnehållerdennainformation.

Att utnyttja resurser effektivtIsambandmedräddningsinsatservillmanpåolikasättkun-nautnyttjaresursernasåeffektivtsommöjligt.Utifrånblandannat skadans art, objektets typ samt resursernas kapacitetmåstemanpåettsåbrasättsommöjligtmötadethjälpbehovsomharuppstått.Ochdetärhärnågonstanssommankantalaomtaktik–attgöradetbästamöjligaavsituationenuti-frångivnaförutsättningar.

Deflestaavossharnågongånginågotsammanhangtalatitermeravtaktik.”Detvartaktisktgjort”kanmansägasomenkomplimangnärnågonhargjortnågotsomvarbraellerrik-tigtvidettvissttillfälle.Mångagångergesordettaktikemel-lertidennågotnegativ innebördochbetecknardåen sortsmanipulativ verksamhet. Även inom Försvarsmakten talarmanomtaktik–tillexempeltaktikvidstridibebyggelseellerflygstridenstaktik.

Mentaktikkanvaramerjordnäraochalldagligtänså.Mantalaroftaomtaktikisambandmedsport-ochidrottsevene-mang. Man agerar taktiskt i olika situationer, företrädesvisi sambandmedgruppaktivitetereller i spel.Ofta talarmanocksåomtaktikisambandmedtillexempelschackspelochandrabrädspel.Deflestabrädspelenvarursprungligenkrigs-spel,medsyfteatttränakrigsherrarisåkallatstrategisktochtaktiskttänkande.Deolikapjäsernapåettschackbrädekan

157

Enrökdykargruppfårenuppgift(observeraattrökdykningärenskyddsnivåochinteenuppgift).Dentill-deladeuppgiftenkantillexempelspecifi-cerasmedföljande:

• Detsomskaåstadkommasärattförhindraenövertändning.

• Detsomskautförasärattkylabrandgaserna.

• Gåingenomförsäljnings-avdelningenfrånStorgatanochsökuppdeförbindelsersomenligtuppgiftskafinnastilllagret.

• Tidsaspektenäridethärfalletinteintressantattprecisera.Uppgiftenskautförassnarast,tillsdenärutfördellertilldessnågonannanuppgifttilldelas.

• Dentillgängligaresursenärgruppenbeståendeavtremansamtpumpskötaren(enhetx),strålrör,slang,pump,vattenochandnings-apparater.Detsistabehöversällanelleraldrigspecificerasiettsådanthärfall.

• Detaljeriövrigtberorpåvaldstyrform,målstyrningellerdetalj-styrning.

Exempel 17

158

endastförflyttasenligtvissaregler,dvs.enligtvissaförutbe-stämdamönster.Pjäsernaharocksåolikauppgifter i speletochspelarnamåsteutnyttjasinapjäserpåbästasätt,genomattanvändadeolikapjäsernasolikaegenskapertillsammans.Iblandmåste spelarnamedvetetoffra,dvs. förlora eller ris-keraattförlora,endelavsinapjäserförattnåetthögresyfte.Ettmerlångsiktigtmålskauppnås,nämligenattvinnaspelet.Ävenkommersielladatorspelrymmerenradintressantatak-tiskaochstrategiskaaspekteroch låterdeltagarnatränasitttaktiskaochstrategiskatänkandeochagerande.Setillexem-pelKylesten&Söderberg(2000).

Taktikkansägasvaraattägnasigåträttsakervidrätttill-fälle.Detfinnsenradsnarlikadefinitioneravtaktikbaseradepåmilitäraoperationer.Blandannatdefinierastaktikvidmi-litära operationer som förmåga att utnyttja enheter för attutföraellerstödjastrid(Chefenförarmén,1995).Förrädd-ningsinsatser kan den taktiska uppgiften definieras som attbestämmaprioriteringvidfördelningavresurser,attplaneraochkoordinerahandlingnäråtgärderskagenomföras,samtatt skaffa erforderliga resurser (Home Office, 2000). Taktikkanocksådefinierassomdefaktiskaåtgärdersomskautförasvidrätttidpunktochpårättplats.Utmaningenbestårhäriattidentifieradeerforderligaåtgärdernaochattinitiera,koordi-neraochgenomföradessa.

En definition på räddningstaktik, dvs. taktik i sambandmedräddningsinsatser,somanväntsiSverigeundersenareår,sägeratträddningstaktikkansessommönsterav tänkandeochagerandeförattutifråndetövergripandesyftetatthin-draellerbegränsaskadorpåmänniskorelleregendomellerimiljön,nåsåbrainsatsresultatsommöjligt(Fredholm,1990).EnligtFredholmberorvaletavtaktikpåenradgenerellavill-korsomärberoendeavdenaktuellasituationen.Dessavillkoromfattar

Taktiken är länken mellan de in satta resurserna och olyckan, där för hållandet mellan resurserna och olyckan skapar ett orsak-verkan-förhållande som dess-utom är dynamiskt.

159

• taktiskaproblem,• idealalösningar,• situation,• samordning,• materiellochstrukturellbas,• rutiner,• färdigheterochtystkunskap,• reglementenochläroböcker,samt• utbildning.

Närtillexempelresursernapåenskadeplatsanvänds,initieras,koordinerasochgenomförsolikatyperavåtgärder.Detfinnsviktigaorsakssambandmellanåenasidanräddningsstyrkanochdeåtgärdersominitieras,koordinerasochgenomförsochåandrasidan,skadanochdessutveckling.Mankanocksåsägaattåtgärdernasättssammanitaktiska mönster,somkommerattseolikautblandannatberoendepåhursituationenserutochresursernaskapacitet.Beroendepåhurdessamönsterserut,dvs.beroendepåvilka,ivilkenordningochvarmansät-terinåtgärderpåenskadeplats,kanmanfåolikaresultatvidenräddningsinsats.Valetavdessamönsterärgivetvisocksåberoendeavsyftetmedinsatsenochdetförväntaderesultatet.Motsvaranderesonemangärgiltigtoavsetttid-ellerrumsom-fånget,tillexempelvidfördelningenavresursermellanflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser.Ävenhärmåstemanblandannatbeaktasyftetmedräddningstjänstorganisationeni stort, syftetmeddeenskildaräddningsinsatsernaoch för-väntatresultat.

Resultatetavräddningsinsatserberorsåledespåsåvälvilkaenskildaåtgärdersomsättsin,hurbraellerdåligtdegenom-förs,sompådenordningsföljdsomdeinitierasochgenom-försi,dvs.avhurmönstrenserut.Svensson(2002)pekarpåattvissataktiskamönstertyckshaettslagsinneboendeför-låtande egenskaper mot felaktigt genomförda eller felaktigtinitieradeåtgärder.Felaktigtgenomfördaellerfelaktigtinitie-radeåtgärderkanivissafallkorrigerasunderpågåendeinsats.Ävenommansätterinenfelaktigellermindrelämpligåtgärd,elleromåtgärdengenomförspåettfelaktigtellerettmindrebrasätt,såfinnsdetfortfarandemöjligheterattjusteradettaefterhandsominsatsenpågår.Tillexempelgenomattytterli-gareåtgärdersättsinellerattdenfelaktigaellermindrelämp-

160

ligaåtgärdenavbryts.Resonemangetärrimligtvisgiltigtocksåförflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser.Detbliremel-lertiddåenheltannantidsaspekt(tidenblirlängre)ochenheltannanrumsligaspekt(rummetblirstörre)påproblemet.Genomattkontinuerligtgöraavvägningarochjusteringariresursernaskapacitetiförhållandetillberedskapshållningen,riskbilderochräddningsinsatser,gårdetsåledesattkorrigeraeventuellaobalanserisystemet.Attnågotärfelvidettvissttillfällebehöverintebetydaattfeletintekanrättastill.Proble-metbestårkanskehuvudsakligeniattidentifierafelet.

Om det vid en enskild räddningsinsats finns tillräckligaresurserförattgenomförafleraåtgärdersamtidigt,tillexem-pel brandgasventilation samtidigt med sökning efter män-niskor i angränsande utrymmen med hjälp av rökdykare,måsteåtgärdernakoordinerassåattdekompletterarvaran-dra.Genomförandetavenåtgärdfårintepåverkaenannannegativt,omintedettagynnarresultatetpåkortareellerläng-re sikt.Påmotsvarande sättmåste enkoordinering skeomövertrycksventilationskagenomföras,eftersomdennametodbyggerpåanvändningavmekaniskventilation(trycksättningavbrandrummet)samtidigtmedinträngningibyggnadenavrökdykare.Brandgasventilationärendastendel/åtgärdiin-satsen.Ensådanåtgärdmåsteoftastkombinerasmedandraåtgärderförattresultatetskablisåbrasommöjligt.Detfinnsenmängdenskildaåtgärdersombyggerpåenradandraåt-gärderochsomisinturocksåskapargodaellerdåligaförut-sättningarförandraåtgärder.

Detsomhelaresurshanteringenigrundochbottenbörba-seraspå,ärenförmågaattbeskrivaochhanteradynamikeniprocessen,dvs.dettids-ochrumsberoendesomfinnsmellanskadansutvecklingochresursernaskapacitet.Observeraock-såattdetgällerattkunnahanteradynamikenihelasystemet.Dettaomfattartillexempelävendetdynamiskaförhållande(blandannatitermeravkonkurrensomresurser)somkanrådamellanfleraolikaräddningsinsatser.

Komplexa systemMankanhärtalaomsåkalladekomplexa system.Detsomgörsystemetkomplextärblandannat(Agrell,1988):

161

Storleken på systemet. Många inblandade, såväl personalsomåtgärderochivissafallocksåorganisationer,görattflera,iblandmotverkande,handlingarpågårsamtidigt.Begreppet”storlek”kaninnebärasåvälengeografiskaspektsomentids-aspekt,dvs.stortgeografisktområdeellerlångtid.

Interdisciplinära samband.Systemetärtvärvetenskapligt,dvs.förattlösaproblemkrävsinsatserfrånfleraolikavetenskaps-grenar.Deolikavetenskapsgrenarnakanomfattasåvältekniskasomsamhällsvetenskapligaochhumanistiskaområden.

Hög ordning. Systemet har många tillståndsvariabler. Till-ståndsvariablerna beskriver systemets tillstånd i varje tid-punkt.Systemetsolikadelarharolikatillståndsvariablerförattbeskrivatillståndetidessaolikadelar.

Återkopplingsslingor.Informationiolikadelaravsystemetåterförstillandradelaravsystemet.Exempelkanvaraattkun-skapomresultatenfrånolikahandlingssätt,påverkarvaletavhandlingssätt(ienvisssituation).

Tidsfördröjningar.Detråderdynamiska(dvs.tidsberoende)samband mellan storheter i systemet och det finns ofta envisströghetienvissåtgärdochdenverkansomdennaåtgärdmedför.

Flera åtgärder (resurser eller enheter) sätts samman i så kallade taktiska mönster, med varierande samman-sättning i tiden och rummet, beroende på de förhållanden som råder (Svensson, 1999).

162

Olinjära samband.Detråderolinjärasambandmellanstor-heter i systemet.Det innebärblandannatatt storheter intealltidärdirektberoendeavandrastorheter,vilketkangöraattsystemetsförloppiprincipäromöjligtattförutse.

Stokastiska element. Bristande information om hur olikadelar av systemet interagerar, erfordrar statistiska beskriv-ningaravsambandmellanstorheter.

Vanligaegenskaperhoskomplexasystemärattdekanha• inneboendeokänslighetmotförändringar,dvs.deär

relativttröga,• känsligapunkterisystemet,dvs.punkterdärsmå

variationerkangestorpåverkanpåsystemet,samt• kort-ochlångsiktigaeffektersomärmotstridiga.

De mönster som åtgärderna sätts samman i, är kopplingenmellandeenskildaåtgärdernaochinsatsen(kopplingenmel-landelarnaochhelheten).Somenkonsekvensavdettaärdentaktiskakomplexitetenlågomendastenenstakaåtgärdini-tierasochgenomförs.Dynamikeniprocessenblirhärenklareatthantera.Detfinnsdockalltidenvissdynamik,eftersomävenenenstakaåtgärdmåstesättas inpårättplatsochvidrätt tidpunkt förattvaraeffektiv.Ettexempelpådettakanvaravidbrandiensoptunna,dådetärtillräckligtattanvändaenhandbrandsläckare.Påmotsvarandesättblirdentaktiskakomplexitetenlågomfleraåtgärder,avnödvändighet,initie-rasochgenomförs isekvens.Ettexempelpådettakanvaraentrafikolycka(singelolycka),därvissaåtgärdermåstesättasinhuvudsakligenisyfteattunderlättaenmedicinskinsatsavsjukvårdspersonal, dvs. att räddningstjänsten arbetar medlosstagningavfastklämdamänniskor.Iettsådantfallkanti-denvaraavavgörandebetydelse.

Mankanskiljamellandynamiskaochstatiskaolyckor(Fred-holm,1995).Endynamiskolyckautvecklasoch förändras itiden,delspågrundavdenegnadynamiken,delspågrundavåtgärdersominitieras,koordinerasochgenomförs.Enbrandärett typisktexempelpåendynamiskolycka.Den taktiskakomplexitetenbliriettsådantfallinågonmeningstörre.Enstatiskolycka,åandrasidan,förändrasintenärdenvälharinträffat,bortsettfrånurmedicinsksynvinkel.Entrafikolycka

163

ärettexempelpåenstatiskolycka.Dentaktiskakomplexite-tenblirhärinågonmeninglägre.Videndynamiskolycka,så-somenbrand,förändrasskadanhelatiden,delssomenföljdavdeåtgärdersomsättsin,menkanskeframförallttillföljdavsinegendynamik.Dentaktiskakomplexitetenblirdåstörre.Dessutomgårdetatt skiljamellanstabilt statiskaoch labiltstatiskaolyckor.Ettstabiltlägekaraktäriserasavattalladelarpåskadeplatsenbefinnersigiettsäkertjämviktsläge.Detfinnslitenellerobefintligriskattskadanskaförvärrasmomentant.Ett labilt läge karaktäriseras av ett osäkert jämviktsläge. Enförändring kan komma att ske momentant, dvs. under ettmycketkorttidsintervall.

StandardrutinerStandardrutinererbjudermöjlighetattskapaförutsättningarföratterhållaochbibehållakontrolltidigtunderinsatser.Deskaparförutsättningarförattkunnagenomföraräddningsin-satserpåettsäkertsätt.Generellthandlardetomattdefinieravemsomgörvad,vardettaskagörasochhurdetskagöras.Detgerdeinsattaresursernaenmöjlighetattstartauppochpåbörjaenräddningsinsats,ävenomchefenavolikaanled-ningarintekanellerhinnerdelautuppgifter.Standardrutinerskaparutrymmeoch trygghet,menmanböranvändademmed viss försiktighet. Ska man skapa standardrutiner, börmangöradetutifråndemestfrekventatypernaavräddnings-insatser,somtillexempeltrafikolyckorellerlägenhetsbränder(Dunn,1999).

Någotmerformelltuttryckt,kanmansägaattstandardru-tinerärenuppsättningdirektiv,sombefästerettstandardiseratarbetssättpåskadeplatsen.Avsiktenmedatthastandardruti-nerärprimärtattökaeffektivitetenhosdeinsattaenheterna.Åtgärdersomvidtaspåenskadeplatsbörmångagånger,menintealltid,följanågonformavstandardrutin(Cook,1998ochBrunacini,1985och2002).Detfinnsdockenradfaktorersommanmåstevaramedvetenomnärdetgällerstandardrutiner.

Standardrutinerärnedskrivnarutinerisyfteattstandardi-seravanligatyperavåtgärderochkombinationeravåtgärder,förattkunnagenomförademlikartatvarjegångochkanskeframförallt för att kunna initiera räddningsinsatser snabbtoch effektivt. Standardrutiner bör primärt användas under

164

RäddningstjänsteniAllmänstaharlarmatstillentrafikolycka,därenpersonbilihögfartharkörtpåettträd.Räddnings-tjänstenspersonalarbetarisamrådmedsjukvårdspersonal,medlosstagningavdenfastklämdaföraren.Olyckanärstatiskochmanarbetarihuvudsakutifrånenstandardrutin. Plötsligtförsämrasförarenstillståndshastigt.Sjukvårdsper-sonalengörräddningstjänstenspersonaluppmärksampådettaochmanväljerattfrångåstandardrutinen.Allkraftriktasnupåattfålossförarensåfortsommöjligt,vilketintenödvän-digtvisärdetbästaellerdetsäkrastesättet. Varkenstatiskasituationerellerstandardrutinerersätterbesluttagnautifrånprofessionellabedömningar,därmanblandannattarhänsyntilldetfaktiskahändelseförloppet.

Exempel 18

räddningsinsatsens inledningsskede, för att få igång arbetetpåskadeplatsen.Mendekanocksåvaraanvändbaradåinsat-senpågåttetttag.Dettaförutsätterblandannatattdetärentämligenrutinartaduppgiftsomskagenomföras.

Detsomärgrundläggandeförstandardrutiner,ärfördetförsta att de ska vara nedskriva. Oskrivna standardrutinerkanvarasvåraattverifiera,övaochkommaihåg.Genomattskrivanerstandardrutinerna,tvingasmanoftaocksåattfun-

165

deraigenomdemsåattdeblirapplicerbaraiolikatyperavsituationer.Standardrutinernamåsteocksåvaraofficielltan-tagnaochgodkända.Enformelltantagenstandardrutinbörhabehandlatspåettsådantsättattallasompånågotsättärberördahargivits tillfälleattreflekteraöverdenochlämnasynpunkter. Är de officiellt antagna och godkända bör detocksågåattutvärderainsatsernautifrånstandardrutinerna.Standardrutinernamåstevaraenintegreraddelavorganisa-tionenpåettsådantsättattdeäranvändbaraförsamtligin-blandadpersonal.Iannatfallgårdetjuinteattanvändadempådetsättsomärtänkt.

Standardrutinerkräveroftamertankearbeteochreflektionänvadsomförstkantyckas.Förattskapaförståelsefördesstillämplighetbördevaralokaltframtagnaochbaseradepålo-kalaförhållandena.Utformningenavenstandardrutinmåsteocksåbaseraspåblandannatvissadimensionerandehändel-ser.Detdugersåledesinteattkopieraellerpåannatsättplockatillsignågotsomenannanorganisationharåstadkommit.Demåstevaragiltigafördenegnaorganisationenochbyggapåvadorganisationenharförtillgångarifrågaomblandannatresurserochkompetens,mendebörocksåtahänsyntilldenriskbildsomnormaltråderidenegnakommunen.Detärtillexempelintelämpligtatthastandardrutinerförangreppmotbrandpåsextondevåningeniettflerbostadshus,omdetintefinnssåhögahusikommunen.Närmantarframstandard-rutinerkrävsettvisstengagemangavsamtligberördperso-nal.Närmanutvecklarsinaegnastandardrutiner,måstemanocksåtahänsyntillattdeskafungera iettstörresamman-hang.Mangenomförsällanelleraldrigenenskildstandard-rutin. Normalt genomför man även andra standardrutinersamtidigtellerandraåtgärdersomdetkanskeintefinnsnå-gonstandardrutinförelleråtgärdersommåstegenomförasutanattnågonstandardrutinärtillämplig.Standardrutinenmåsteocksåvaraanpassad förett stortantalolika typeravsituationer,därmankangenomföraolikatyperavåtgärderpåettlikartatsätt.Standardrutinerfårintehellertaöverellermotverkagällandelagar,reglerellerföreskrifter.

Detabsolutviktigastemedstandardrutinerärdockattdeinteersätterbesluttagnautifrånprofessionellabedömningar,utvärderingarellerförmåganattledaidenenskildasituatio-nen.Ävenomdetfinnsettbretturvalavvälinarbetadestan-

166

dardrutinerattväljamellan,måstemanalltidgöraenbedöm-ningav standardrutinens tillämplighet i varje aktuell situa-tion.Manskaocksåkommaihågattenstandardrutinalltidärenkompromiss.

Standardrutinernamåstegivetvisvaravälinövade.Deför-utsätterattdeärformelltantagnaochallmäntaccepteradeavorganisationen,dvs.attdeärframtagnautifrånettgemensamtengagemang.Isynnerhetnärdettasframnyastandardrutinermåstemanberedatidförattövainrutinen.Standardrutinenmåsteocksåtahänsyntilldeskyddsåtgärdersomfinnsvidenbyggnadellerenanläggning.Exempelpåsådanaåtgärderkanvarabrandcellsindelningar,invallningar,avstängningsventilerochlarmsystem.

Närmangörenstandardrutinmåstemansåledesreflekteraöverochtahänsyntillparametrarnaobjekt,skadaochresurs.

Principer för effektivt resursutnyttjandeAtt utforma räddningsinsatser, att göra bedömningar ochattagera taktisktdvs.attutnyttjaresurserpåbästasättuti-frånsituationen,ärförmodligendetabsolutsvårasteisam-bandmedräddningsinsatser.Grundläggandefördentaktiskautformningenavräddningsinsatser,ärattdeskabaseraspåhjälpbehov, flexibilitet och skydd (för egen personal likavälsomförtredjeman).Manskamedandraordsättainåtgärderisyfteatttillgodosehjälpbehovet,vilketkräverflexibilitetochanpassningsförmågasamtattdettaskaskepåettsäkertsätt.

Detärendastgenomettmedvetetochaktivtställningsta-gandesommankanpåverkaettolycksförloppiavseddrikt-ning. Om man inte medvetet och aktivt tar ställning, lederdettatillattmansnabbtkanhamnaiettlägeavattmanreage-rarpådetsomhänderiställetförattagerainfördetsom,medhögreellerlägregradavsannolikhet,kommerattinträffa.Enytterlighettilldettatillståndärattparera,dådetintelängrefinnsmöjlighetatterhållaochbibehållakontroll.

Grundenföretttaktisktförhållningssätt,byggerpåattmanagerargenomatt taochbibehålla initiativet.Utgångspunk-tenäratterhållaochbibehållakontroll.Detärendastmedhjälpavresursersomettavgörandekannås.Dessaresurserskasamordnasförattåstadkommastörstamöjligaverkan,an-tingenpåenenskildskadeplatsochdåkanskeitermeravåt-

167

gärderelleriettmerövergripandeperspektivdärresurserkanbehövafördelastillexempelmellanflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser.Ledningärettviktigtverktygförattkunnautnyttjadessaresurserochåtgärdereffektivt.

Genomattklargöravadmanvilluppnåmedinsatsenellermed insatserna,kanmanocksåaktivtpåverkaskadans för-lopp.Detärmedhjälpavresurserochåtgärdersommanpå-verkarskadornasförlopp,möterderiskbildersomuppträderochhanterarberedskapsproduktionen.Ochdetäriheladettaperspektivmanskahaetttaktisktförhållningssätt.

Insatsersomfattningvarierarvidolikatillfällenochpåoli-kaplatservidenochsammainsats.Variationenbestårblandannatavolikahjälpbehoviolikadelaravskadeområdetochvid olika tidpunkter, resurstillväxten samt organisationensuppbyggnad.Attförsökastyraenhelinsatsutformningmedenskildataktiskabegrepplåtersiginteenkeltgöras. Detsomiettperspektivupplevssomettoffensivtagerandekaniettövergripande perspektiv uppfattas mindre offensivt om tillexempel inte hela hjälpbehovet kan omhändertas. När detgällerattutformaarbetethandlardetomattformamålmedinsatsenochuppgifteriolikaperspektivpåettsådantsättattvarochensomingåriinsatsenvetvadsomförväntasnärdetgälleragerandet.

Medutgångspunkten ibegreppetåtgärd,kanett resone-mangförasomvadåtgärdernaskasyftatillmotenvissdelavetthjälpbehov.Samtidigtmåstemanreflekteraöverinsat-senstotalataktiskautformning.Enenskildåtgärdärtillsinnaturalltidoffensiveftersomdethandlaromattgöraenaktivhandlingförattåstadkommanågot.Enåtgärdkanexempelvishandlaomattomhändertaendrabbadmänniskapåolikasätt.Detkanocksåhandlaomattmedhjälpavutrustningåstad-kommanågotgentemotskadeförloppet,flyttapåvärdefullasakerellerattvidtaåtgärderiettområdeförattförhindraattskadanpåverkardettaområdeiettsenareskede.Attprataomoffensivaellerdefensivainsatserärdärförinterelevant.Takti-kenhandlaromattsättainåtgärderimönstermotolikadelaravhjälpbehovet,itidochrum.Utifråndeförutsättningarsomkanskapasbeträffanderesurstillgångenövertidochdynami-kenihjälpbehovet,skamönstretiagerandetutformaspåettsådantsättattkontrollerhållsochbibehålls.

Etthjälpbehovkanhaolikavärdeniolikadelarochdetkan

168

ävenvaraavgränsatpåandrasättitidenochrummet.Olikaåtgärder kan på olika sätt vidtas mot dessa olika delar ochmanmåstevägaresurserskapacitetmotvadmanförväntasåstadkommamedåtgärden.Dettaledertillattsmåresurseriblandkanräddastoravärdengenomatttillexempelskapaförutsättningarförattdrabbademänniskorsjälvaskakunnautrymmaenbyggnadellerettområde.Ettannatexempelärnärenåtgärdvidtasförattunderentidsperiodskapagynn-sammabetingelserförattkunnavidtaandraåtgärder.Genomatttillexempelventilerautbrandgaserurenbrinnandebygg-nad skapas förutsättningar för innestängda människor attöverlevaunderen längre tid.Sådanaåtgärderkräver ivissafallrelativtliteresursersamtidigtsommångamänniskorkanräddas.Dentypenavåtgärderkanocksåtillgripasundertidenmerresurserärpåvägtillplatsen.Ettannatexempelärnärvärdefullakonstföremålbärsutfrånettruminnanbrandenhunnitdit.Attbärautdessakonstföremålärenoffensivhand-lingävenombyggnadeniövrigtintekanräddas.Detkanhärvarapåsinplatsatttänkapåattföremålsomförenutom-ståendeärmindrevärdakanhaettstortaffektionsvärdefördendrabbade.Isådanafallkanstoravärdenräddasmedenbegränsadresurs.

Utöveratt skadadeochdrabbademänniskoromhänder-tas,sättsocksååtgärderinmotskadansförlopp,dendrabbademiljönellerdetdrabbadeobjektetpåolikasätt.Åtgärderkantill exempel vidtas för att undanröja hot om att något kanskadasytterligare.Detkanhandlaomattundanröja riskenförexplosion,genomattbärautgasflaskorsomkanblivär-mepåverkadeiettsenareskede.Detkanocksåhandlaomattminskasannolikhetenatthotetblirtillenhändelse,tillexem-pelgenomattvattenbegjutaenfasadpåandrasidangatanavenövertändbyggnad.

Vissaåtgärderpåverkardetfysiskaskadefenomenetmerdi-rekt.Jutidigaremankanbrytadenkedjereaktionsomskade-utvecklingenbestårav,destobättre.Genomattvattenbegjutasjälvabrandenpåverkasskadeförloppetdirekt.Ettsådantan-greppkanocksåpåverkaintensitetensåatttillexempelgnist-regnochstrålningsvärmeminskar.Förutomattbrandensin-tensitetminskarellerattbrandenrentavslocknar,kaneffektenbliattriskenförbrandspridningtillangränsandefastigheterminskar.Ivissafallkanmängdenresursersomkrävsföratt

169

offensivtpåverkasjälvaskadeförloppetvaraganskaliten.Enkemdykarekangenomattstängaenventilminskaellerheltstoppaettutsläppavkemikaliersåattgasmolnundviks.Iettsådantfallskulledetkrävabetydligtmerresurserattangripadetsomhotasochutrymmademänniskorsomriskerarattbliberördaavettgasmoln.Attspärraavstorariskområdenkräverimångafallstoraresurser.

Viddentaktiskautformningenavräddningsinsatsenkanävenegendynamikenisituationenutnyttjas.Utöverdetfysi-kaliskaskadeförloppetkanmänniskorsreaktionerocksåvaraendelavegendynamikenisituationen.Genomattinformerapåettbrasättkanförutsättningarskapasförettegetagerandehosberörda.Egendynamikenkan till exempelutnyttjasvidresursbristochiavvaktanpåattytterligareresurseranländer.Detkanocksåhandlaomatt enbrand sprider sigpåolika

DetbrinneriensnickerifabrikiNärby.Ensläckbilochenslangjeepärpåplats.Brandenärkraftigochhotarsåvälproduktionslokalernasomtvånärliggandebostadshus.Resursernapåplatsärintetillräckligaförattangripabrandendirekt.Mensamtidigtfinnsdetmöjlighetattutföraandraåtgärdermedeffektpåbådekortochlångsikt.Blandannatlyckasmanhämtautettdokumentskåpmedvärdefullinformationochmanflyttaracetylengasflaskorfrånennärbelägenbyggnad.

Exempel 19

170

sättiolikadelaravenskog,vilketgörattbrandenkansläp-pasienriktningförattiställetförstbegränsadenåtettan-nathåll.Ävenbyggnaderskonstruktionerpåverkarvalavin-satsutformning.Videnvindsbrandiettflerbostadshusmedbetongbjälklagkandetvarabättreattlåtavindenbrinnaavunderkontrolleradeformer,eftersomsläckförsökkanledatillsvåravattenskador.Påsåvislåtermanskeendethasinegengånginågotstörreutsträckningänommanpåverkarskade-förloppet.Åtgärderbehöverdockvidtasförattsäkerställaattbrandenintespridersigpåolikasätt inombyggnadenellertillomgivningen.Dessutomkandetbehövasinformationsåt-gärdertillberördamänniskorförattskapaförståelsenärdetgällerräddningstjänstensagerande.

Närmanbetraktarhelainsatsenkanutformningenvaraavolikakaraktäritidochrum.Vidsituationerdåresursernasför-mågaattvidtaåtgärderöverstigerbehovet,kansamtliganöd-vändigaåtgärdervidtassamtidigt.Ommanharresurserföratträddasamtligadrabbademänniskor,stoppaettkemikalie-utflödesamtidigtsomalltövrigtsomhotaskanomhändertas,kanhelainsatsenutformasutifrånhögtställdamål.Vidensi-tuationmedsådanstoröverlägsenhetimängdenresurserkanmanövervägaattavdelaresurserförattskapatillexempelbe-gränsningslinjersamtidigtsomandraresurserförsökersläckabranden.Dettaförutsätterdockattdetsomskaräddasäravsådan vikt att agerandet motiverar ett motsvarande bered-skapsbortfall.Ettsådantagerandeskaparocksåenhandlings-frihetattkunnahanteraenalternativhändelseutvecklingomdeförstaåtgärdernaintelyckasnåavseddeffekt.Gårbrandeninteattsläckarelativtomgående,finnsdetbegränsningslinjersomförhindrarellerfördröjerbrandensspridning.Ettannatexempelärnärenresurstarkorganisationräddarmänniskorsamtidigtsomskadeförloppetbekämpas.

När resurserna inte är tillräckliga för att samtliga nöd-vändigaåtgärder skakunnautföras samtidigt,behövsprio-riteringar ivad somskagörasoch ivilkenordningdet skautföras. Man kan då behöva utforma insatsen på olika sättmotolikadelaravhjälpbehovet.Iblandkanutformningenavhelainsatsenbehövainriktaspåattbegränsaskadansutbred-ning,genomattenstordelavresursernaavsättsmotenvissdelavskadan.Envindsbrandsspridningfrånenbyggnadtillenannankantillexempelbegränsasmedhjälpavrökdykare

171

innepåenvind.Attbekämpabrandenpådettasättkankrä-vaattenstormängdresurseravsättsförjustdettaändamål,ävenominsatsensomhelhetsyftartillattbegränsabrandensspridningtilldenangränsandebyggnaden.Ettannatsättattbegränsabrandensspridningkanvaraattvattenbegjutadenhotade fasaden.Dettasättattutnyttjaresursernakankrävaatt endast en mindre mängd resurser avsätts för uppgiften,menkanvaranogsåbraivissafall.Detsombehöveravvägasärresursförbrukningen,olikaåtgärderseffektmenocksåvadsomkanblinegativakonsekvenseriformavtillexempelvat-tenskador.Dåresursernaärännumerbegränsadekanskemanendastkanbegränsaskadansspridningåtettvissthållellerattendastfördröjningavskadansutbredningkanåstadkom-mas.Ietthelhetsperspektivkanskevissaåtgärdersättsinföratträddanågotienvissdelavskadansamtidigtsomenbrin-nandebyggnadoffras.Endastdelaravskadeutvecklingenkandåangripasdirekt.

Hurochtillvilkengradresurseranvändspåverkasavvilkamöjlighetersomstårtillbudsidenenskildasituationen,hurhjälpbehovetärsammansattochhurdynamikenisituationenärbeskaffad.Kravenpådentaktiskautformningenavinsatsenpåverkasocksåavresurstillgångenunderenvisstidsperiodiförhållandetillbehovetavåtgärderundermotsvarandeperiod.Såkantillexempelettheltskadeområdeangripasvidengodresurstillgång.Vidöverskottpåresurserskapashandlingsfri-het,vilketgermöjlighetatträddafleraolikavärdensamtidigt.Godresurstillväxtskaparmöjlighetförattgenomföraåtgär-derdärdetkanvaraettgränsfallomdegerettlyckatresultat.Eftersomtillkommanderesurserkansäkra insatsenövertidomdeförstaåtgärdernaintefåreffekt,kanvissresursförbruk-ningskeförattsnabbtförsökaåstadkommaavseddeffekt.Enåtgärdsomintefulltutlyckaskanändåhaenfördröjandeef-fektunderdentidresursuppbyggnadsker.Godresurstillgångskaparalltsåmöjlighetförattgenomförasåvälåtgärdermedtveksameffekt,somattförberedaförettalternativtagerande.Däremotbörmanundvikaattförbrukaresurserpåuppenbartverkningslösaåtgärder.Enmindregodresurstillväxtökarkra-vetpåtaktiskprioritering.Idettafallharmaninterådattpåmotsvarandesättförbrukaresurserpåattvidtaåtgärdermedtveksam effekt, samtidigt som andra viktiga åtgärder måstevidtas.Iettsådantfallkommerdeteventuelltinteytterligare

172

EnstörremängdresurserharlarmatsuttillenbrandiensnickerifabrikiNärby.Tackvareenradåtgärdersomvidtogsavderesursersomvarförstpåplats,lyckasmanbegränsabrandentillettvirkeslager.Dåinsatsenpåbörjadesfannsdetinteutrymmeattvidtaåtgärdermedtveksameffekt.IväntanpåresursförstärkningfrånAllmänsta,arbetademaniställetfebriltmedattförberedaenslagkraftiginsatsiettsenareskede.Produktionslokalernatrycksattesmedenfläkt,ettomfattandesystemförvattenförsörjningbyggdesuppochenvattenkanonplace-radesförattskyddaomgivandebebyggelse. Åtgärdervidtasförattunderentidsperiodskapagynnsammabetingelserförattsenarekunnavidtaandraåtgärder.

Exempel 20

173

resurserinomdentidsomkrävsförattpåbörjaviktigaåtgär-der.Manbördärföristörreutsträckningövervägaattförhin-draattskadanutvecklasytterligare,iställetförattförsökapå-verkaidedelarsomförmodligenredanärförlorade.

Enkraftsamlingavtillgängligaresurseridettidigaskedetvid insatser, medför att skadeverkningarna kan minimeras.Vidräddningsinsatserbörensträvanvaraattlarmaresurseriöverkantförattresursmässigtvaraöverlägsenhändelseut-vecklingensåtidigtsommöjligt.Vidkraftsamlingavresurserskapasdessutomenvisshandlingsfrihet iagerandetvid in-satsgenomförandet.

Detbörocksåfinnasutrymmeförattomfördelaresurser-na,dvs.attutformainsatsenpånytt,såvälviddenenskildaräddningsinsatsensommellanflerasamtidigtpågåenderädd-ningsinsatser.Genomatt frånbörjanvara tydlig i identifie-ringenochdefinitionenavdetellerdeproblemsomskaåtgär-daspåskadeplatsenellerskadeplatserna,ochvarauppmärk-sampåhjälpbehovochresurserskapacitet,gårdetattundvikaoönskadehändelseutvecklingarsomkräveromfördelningavresurser.

Åtgärderkansättasinitidochrumpåolikasätt.Närdetgälleratträddamänniskorsåkanåtgärdersättasindirektföratträddamänniskor–exempelvislosstagning.Merindirektaåtgärderföratträddamänniskorkanvaraattpåverkaskade-förloppet föratt skapagynnsammabetingelserellergenomolikaformeravinformationtillallmänheten.Närdetgällerolyckorsomfysisktskeendekanåtgärdersättasingentemotännuejdrabbade,menändåhotadevärden,ellermotfaktorersomkanledatillproblempåsikt.Detkanocksåhandlaomåtgärdermotdendirektfysikaliskaskadan.

Med utgångspunkt i resonemanget ovan, går det nu attställauppettantalgenerellaprinciperföreffektivtresursut-nyttjande som kan utgöra utgångspunkter vid den taktiskautformningenavräddningsinsatser:• Utformainsatsensomenhelhetochsommönsterav

åtgärder,utifråndynamikenihjälpbehovet.• Godresurstillgångochtidigresurstillväxtskaparfriheti

handling.• Fördelaresurserochväljåtgärdermedutgångspunkt

ibalansenmellanresurserskapacitetochvadsomförväntaskunnaåstadkommasmedåtgärden.

174

• Räddningavmänniskorärviktigareänräddningavmiljöochegendom.

• Beaktasåväldirektakonsekvensersomkonsekvenserpåsikt.• Vidtaåtgärderföratträddavärdensomännuinteär

drabbade.• Vidtaåtgärdermedenvissresursförattresursendärefter

skavidtaandraåtgärder.• Utnyttjaintealltidsamtligaresurserbaraförattdefinns

tillgängliga.• Fördröjskadansutbredningenisyfteattskapautrymmei

tid.• Sättinåtgärderisyfteattnålokaleffekt.• Skapakontinuitetiagerandetisyfteattpåkortochlång

sikterhållaochbibehållakontroll.• Utnyttjaegendynamikenisituationenochutnyttja

objektensinbyggdaförutsättningar.• Räddamänniskorelleregendomgenomförflyttning.• Räddamänniskor,egendomellermiljögenomattangripa

skadan.• Koncentreraochvidtaåtgärdermotkritiskapunktereller

fenomen.• Vidtaåtgärdermothelaskadanellerobjektet.• Minskahotochundanröjriskergenomåtgärdermot

skadan.• Minskahotochundanröjriskergenomåtgärdermot

objektet.• Beaktabehovetavhögttempo.• Beaktabehovetavstorrörlighet,itidochrum.

Principerna är givetvis inte nödvändigtvis tillämpliga i allatyperav situationer.Genomattkombineradeolikaprinci-pernakanoptimalataktiskamönsterskapasutifrånvadsomkan åstadkommas i situationen. Det är viktigt att åtgärdersättsinutifrånenbedömningavhurskadeutvecklingenkanbli, i förhållandetillresurstillväxten,bådemedavseendepåtypavresursochresursenstillgänglighet.

Vadsomkanuppnåsmåsteavgörasivarjeenskiltfall. Medetttaktisktförhållningssättkaninsatserutformastillenhel-hetavåtgärdermedhjälpavmedvetnabeslut.Näråtgärdernasättsingentemothjälpbehovetiettmönsterskapardensam-mantagnaeffektenkontrollöverskadeutvecklingen.Genom

175

KommunensorganisationförräddningstjänstiAllmänstaharfåttlarmtillenlägenhetsbrand.Vidframkomstenvisardetsigattbrandenharspriditsigviatakfotentillvinden.Fastighetenhardockettvälfungerandebrandskydd.Påvarderasidanavbyggnadenfinnsenbrandväggochvindsbjälklagethållerhögbrandtekniskklass. Kommunensorganisationförräddningstjänstväljerenmålsättningsomsyftartillattbegränsabrandentillsjälvavinds-utrymmet.Resursernaäridettafallintetillräckligaförattsnabbtsläckabrandensåattdedelaravvindensomännuinteärberördakanräddas. Åtgärdersättsinmotbrandväggarnasåattdessaförstärksochkontrolleras.Medhjälpavhåltagningitakkonstruktionenochdimspikarkylsbrandgasernaivindsutrymmet.Fastighetenutrymsochrökdykarekontrollerarlägenheternapåöverstavåningenmotbrandspridningnedåt.Helhetsutformningenförinsatsensyftartillattförhindraattbrandenspridersigutanförvinden.Åtgärdersättsdockingentemotolikadelaravhjälpbe-hovet.Dimspikarärettförsökattpåverkaskadeförloppetdirekt.Åtgärdernamedattförstärkabrandväggarnaärmerinriktadepåattförbättramöjlighetenattbrandväggarnaskakunnaståemotenpåverkan.Dennaåtgärdsättsinmotendelsomännuinteärberörd,förattmanvillförsökaundvikaettkommandeproblem.

Exempel 21

176

ovanståenderesonemangkansedanolikamönsterfördettak-tiskaagerandetförorganisationensomhelhetskapas.

Möjligheten för en enskild kommun att genomföra meränen insatskanvarabegränsad.Sådanaproblembör lösasgenomolikaformeravsamverkanochsamarbetemellanolikakommunersorganisationerförräddningstjänst.Ettresursut-nyttjande fritt från administrativa gränser möjliggör snabbresurstillväxt gentemot en räddningsinsats. Närheten mel-lanresursernaitillexempelettstorstadsområdeskaparocksåförutsättningarförsnabbresurstillväxt.Manmåstedockhaiåtankeattävenomresursernainågonmeningärbegränsade,gårdetändåattutföravissaåtgärder.Omsåkommunensor-ganisationförräddningstjänstbeståravendastenmanfinnsdetalltidvissaåtgärdermankanvidta,oavsetthursituationenserut.Allatyperavenheter,oavsettstorlekellersammansätt-ning iövrigt,kanhaettstort taktisktvärde.Taktikhandlaromattutnyttjaresursernapåbästamöjligasätt,oavsetthurresursernaserut.

Enslutsatsavresonemangetärattenellerfleraräddnings-insatsersommaninteklararavinomenrelativtkorttidsrymdochmedrelativt enklamedel, tenderarattmisslyckas, ävenomtaktiken, i termeravmönsterav tänkande, i sigärgod.Med”klararav”avsesiförstahandattskapaenplanförge-nomförandet, men också att faktiskt hantera olyckan, dessförloppochräddningsinsatsen,dvs.mönsteravtänkandeochagerande.Detgälleroftaattrelativttidigtskapasigenplanförhurmanskaerhållaochbibehållakontroll,medhjälpavresurserochåtgärder i förhållande tillolycksutvecklingochhjälpbehov.Dettagällerbådeförgenomförandeavenskildaräddningsinsatsersomförsystemetsomhelhet,tillexempelförberedskapsproduktionenochvidbedömningavriskbil-den,potentiellahot,m.m.

Engodtaktikochtydligamålmedinsatseniförhållandetilldynamiken,äravgrundläggandebetydelseförhurarbetetpåskadeplatsförlöperochförhurresultatetkommerattbli.Omtaktikenärgodochledningssystemetärvälutbyggtochfunktionellt, kan man hantera komplexa räddningsinsatsermedsåvälenklasommeravancerademedel,ochfåettgottresultat.Manfårdockinteglömmabortattdetocksåkrävsresurserföratterhållaochbibehållakontroll.

177

9. Att organisera och leda räddningsinsatserLedning av en eller flera samtidiga räddningsinsatser är ettväldigtkomplextskeendesetttillallaenskildabeståndsdelar.Förattkunnaföraresonemangetvidaremåstevipånågotsättförenklaochförasammanellergeneraliseraenmängdfeno-men, processer, regler och annat som förekommer vid led-ningavräddningsinsatser.Idettakapitelbeskrivsenmodellförettledningssystem.Modellenbaseraspåettsystemsynsätt;helhetenärmeränsummanavdelarna.Vibetraktarsåledessystemsomenhelhetavdelar,därrelationernamellandelarnaärminstlikaviktigasomdelarna.

Modellengerenmöjlighetattbetraktadeolikaingåendedelarna ur olika perspektiv, utan att helheten går förlorad.Denärsåledesetthjälpmedelförattutformaorganisationen,visahurbefogenheterfördelasmellanindividerochhurmandärmedkanbyggauppenorganisation.Modellenkanocksåhjälpaolikaindividerienochsammaorganisationattförståsinegenrollisammanhanget,atttalasammaspråkochuti-frånsituationenskapaenflexibelochändamålsenligtutfor-madorganisation.Observeradockattdetsompresenterashärendastärengrundmodell.Denfaktiskatillämpningenkräverreflektionochanpassning.Modellenäriförstahandframta-genförkommunalräddningstjänst.

LedningsaktiviteterLedningkanbetraktassomenmedvetenpåverkanpåettsys-tem bestående av människor och teknik, genom bland an-nat kontinuerlig planering, genomförande och uppföljning(Räddningsverket,1998a).Ledninginnebärattettantalak-tiviteter skahanteras.Förattuppfylladekravoch förvänt-ningarsomställspåenchef,skadenneiutövandeavledning• bestämmaväg,

178

• visaväg,• skapaförutsättningarsamt• följauppochkorrigera.

Attbestämma väginnebärattbestämmaivilkenriktningochpåvilketsättarbeteochutvecklingskaske,vadsomskaupp-nåssamtvilkahuvudsakligaarbetsuppgiftersomskapriorite-ras.Attvisa väginnebärblandannatattgöradennariktningtydligochmotiveravägen,genomattpåolikasättbrytaneddetövergripandemålet(denhuvudsakligainriktningen)tilldelmålochattkommuniceradessa.Attskapa förutsättningarhandlaromattpåolikasättskapadeekonomiska,strukturellaochresursmässigaförutsättningarnaförattkunnaföljadenutstakadevägenochattkunnalösadekonkretauppgiftersomföreligger.Attskapaförutsättningaromfattarocksåuppgiftenattskapastruktur,attorganiseraarbetetsåattdetkanskeuti-fråndenfastställdavägen.Attfölja upp och korrigeraomfattarblandannatattkontinuerligtseöverhurarbetetbedrivsochivilkenriktningutvecklingskeriförhållandetilldenanvisadevägenochattvidbehovkorrigeraföravvikelser.Dethandlarhärocksåomattsehuromvärldenförändrasochattanpassaarbetettilleventuellaförändringariomvärlden.

Dessaledningsaktiviteterbeskriverdetarbetesomenchefharattutföra,oavsettvar i enorganisationdennebefinnersig.Observeradockattviintebetraktardessaolikaaktivitetersomnågotengångförallapåbörjatochavslutat.Deärpro-cessersompågårkontinuerligtochfleraprocesserkanpågåsamtidigt,ävenförenochsammachef.

Verksamhet och utryckningsverksamhetKommunensorganisationförräddningstjänstbedriverfort-löpandeenvisstypavsamhälleligverksamhet.Utifrånlagenom skydd mot olyckor handlar det om att hindra och be-gränsaskadorpåmänniskor,egendomochmiljö.Kommu-nensorganisationförräddningstjänstharvissabefogenheteratthanteradessafrågor.Dessabefogenheterbaseraspåsam-hälletsbehovavskyddförsåvälmedborgaresomsamhälletsfunktion. Verksamheten omfattar att förhindra att olyckorinträffarsamtatt,dåolyckortrotsalltinträffar,begränsaska-dornatillföljdavdessaolyckor.Inomramarnafördentotala

179

verksamhetengörmanblandannattillsyn,initierarochge-nomförräddningsinsatser,utbildar,hållerberedskapochskö-terpersonalutveckling.

Även om modellens konstruktion baseras på kommu-nal räddningstjänst, utesluter den inte att organisationenutföruppgifteriettkrishanteringssystem,ävenom§2ilag(2003:778)omskyddmotolyckorinteäruppfylld.Intentio-nernaidennabokärtillämpligaäveniettsådantsamman-hang.

Avgränsningenärhärdetarbetesomskerisambandmedatt olyckor inträffar eller att det finns en påtaglig risk förolycka.Enförutsättningärgivetvisocksåattdetprimärtrörsig om kommunal räddningstjänst, dvs. att lagstiftningensdefinitionavkommunalräddningstjänstäruppfylld.Dennadelavverksamhetenkanmankallaförutryckningsverksamhet.Utryckningsverksamhetenärsåledesendelavdentotalaverk-samhet som kommunens organisation för räddningstjänstsvararför.Observeradockattutryckningsverksamheteninteendasthandlaromatt initieraochgenomföraräddningsin-satser.Ävenberedskapsproduktionen,dvs.förmåganatthållaenvissberedskapförtänkbarahändelseutvecklingarochpo-tentiella olyckor, ingår. Utryckningsverksamheten omfattarettkontinuerligtställningstagandeochettsamlatgreppkring

Verksamhet vid kommunens organisation för räddningstjänst.

180

pågåenderäddningsinsatser,behovetavhjälp,beredskapspro-duktionsamtinformationomblandannatvägavstängningar,sammankomster,tillställningarellerandratyperavverkliga,antagnaellerplaneraderisker,hotochhändelsersompåoli-ka sättkanpåverka sannolikheter för ellerkonsekvenser avolyckor.

Utryckningsverksamhetenmåstekunnafungeraunderenradolikaförutsättningar,oavsettvilkentypavpåverkandenfårinifrånellerutifrån.Dettagällerinteminsteftersomut-ryckningsverksamhetenoftabedrivs ienosäkereller svårö-verblickbaromgivning.Pågrundavproblemetskaraktär,attskyddaochrädda,ställskommunensorganisationförrädd-ningstjänst ibland inför situationer som kan vara svåra attförutsäga.Verksamhetenmåstevarautformadpåettsådantsättattdenkanhanteraheladenspännviddavproblemsomdenkantänkasställas inför.Framföralltmåstedenvaraut-formadmedhjälpbehoveticentrum.Densområkarutförenolyckabehöverhjälpavkommunensorganisationförrädd-ningstjänst,ochdetärutifråndettahjälpbehovsomutryck-ningsverksamhetenmåsteanpassasochbedrivas.

Utryckningsverksamhetenomfattarheladenverksamhetsombehövsföratttillgodosehjälpbehovet,inklusiveteknik,kompetensm.m.Iutryckningsverksamheteningårocksådetsomkallasledning.Detärgenomledningsomutrycknings-verksamhetenhanterasochstyrs.

Utrycknings-verksamheten är en delmängd av den totala verksamheten vid kommunens organisation för räddningstjänst.

181

Grundläggande för att kunna hantera och styra utryck-ningsverksamheten är att man först och främst identifierarsystemet,hursystemetserutvidenvisskommunalorganisa-tionförräddningstjänst,ochvarsystemgränsernafinns.

Närman identifierarsitt systemochbestämmersystem-gränserna,skamanbestämmavilkatekniskaochpersonellaresurser systemet har till sitt förfogande. Här ingår att be-stämmavadsystemetkanhantera,vilkatyperavsituationermankanförväntasigattsystemetkanarbetai,samtnågonformavanalysellerbedömningöverdenprimärariskbilden.Systemgränsernadefinieraromfattningenavdettotalaansva-ret,idethärfalletutryckningsverksamheten.

Dimension Dimensionens omfattning

Funktion Vad är systemet till för?Vad är syftet?Vems intressen ska tillgodoses?Hur avgörs om systemet fyller sin funktion bra eller dåligt?

Resurs Vad har systemet till förfogande för att fylla sin funktion?

Omgivning Vad måste systemet anpassa sig till?

Åtgärder Vilka aktiviteter utförs inom systemet?Vilken funktion har var och en av dessa aktiviteter?Hur harmonierar aktiviteternas syften med det som gäller för helheten?Hur avgörs aktivitetens kvalitet?Står kvaliteten i samklang med vad som gäller för helheten?

Ledning Hur styrs systemet?Hur och av vem fördelas resurser till aktiviteterna?Hur ser man till att anpassa verksamheten till förändrade inre och yttre förhållanden?

Dimensioner att beakta då man definierar ett system. Efter Agrell (1988).

182

LedningssystemMankanocksåtalaomledningssystem,somdendelavutryck-ningsverksamhetensomhanterarfördelningavbefogenheter,resurser m.m. och som styr utryckningsverksamheten. Härlämnassåledesdentotalautryckningsverksamhetenochfo-kusläggspåstyrningenavsystemet.Inomledningssystemethanteras bland annat ledarskap, arbetsrätt, beslutsfattande,teknik,normerochrutiner.Kortsagtalltdetsomärnödvän-digtförattledningssystemetskafungera.

Ledningssystemetomfattarderedskapsombehövsförattsystemetskakunnastyraseffektivt.Istorutsträckninghand-lardessaredskapomkunskap.Genomattdefinierasittled-ningssystem,utifrånbehovetavledningochdekravochbe-hovsituationenställer,gårdetattskapaenrimligfördelningavbefogenhetermellanindivider.Syftetmeddettaärattingafrågorskafallamellanstolarna,ellerbliförstoraellerförsmåförenskildaindivideratthantera.

Nivåer i ledningssystemetAvsiktenmedledningssystemetärattmedhjälpavresurseref-fektivtkunnaerbjudadenhjälpsombehövsbästiolikatyperavsituationer.Resursernamåstehanteraspåettsådantsättattsåvälkortsiktigasomlångsiktigabehovochkravtillgodoses.Ledningssystemetmåstekunnasvaramotförväntningarsomställspåsystemetsomhelhet,förväntningarsomställssåvälinomdetegnasystemetsomfrånomgivningen.Somettstegpåvägenmotattdefinieraettsättatthanterasådanaförvänt-ningar,gårdetattinomledningssystemetsramaridentifieratregenerellasystemnivåer:• attutförauppgifter,• attgenomföraräddningsinsats,samt• attbedrivakommunalräddningstjänst.

Observera att systemnivåerna inte är någon organisatoriskbeskrivningavsystemet.Deärendelavmodellkonstruktio-nenochdekanhjälpaossattfinnasättatttillgodoseinreochyttrekrav,förväntningar,behov,m.m.dåorganisationenskakonstrueras.

Systemnivånatt utföra uppgifterbaseraspåattsystemetskakunnagenomföraenellerfleraåtgärdersamtidigtelleriföljd,

183

mothjälpbehovet.Enuppgiftbestårsåledesavenellerfleraåtgärder.Observeraocksåattdetpådennasystemnivåfinnsenhöggradavdynamikmellanåtgärderochhjälpbehov.Detfinnsnormaltettbehovavattinomramarnaförenenskildräddningsinsats gruppera resurserna så att dessa blir han-terbara,isyfteatttillgodosedelaravhjälpbehovet.Detärdåblandannatbehovetavattvidtaåtgärdersomstyrhurresur-sernabörgrupperas.Detkanocksåfinnasbehovavattutföraflerauppgifter,samtidigtelleriföljd.Systemnivånattutförauppgifterhar enorganisatoriskutgångspunktochomfattarledningavorganisatoriskadelarigenomförandetavtilldeladeuppgifter.

Systemnivånatt genomföra räddningsinsatsomfattar led-ningavenskildaräddningsinsatser.Systemnivånatt genomfö-ra räddningsinsatsbaseraspåattsystemetskakunnatillgodosehelahjälpbehovetisambandmedenolyckaelleröverhäng-andefaraförolycka,genomattvidtaenellerflerauppgiftersamtidigtelleriföljd.Dennasystemnivåharsinutgångspunkti lag (2003:778)omskyddmotolyckor, sompåtalarviktenaventydligochändamålsenligledningavräddningsinsatserochattinsatsenskavarasåeffektivsommöjligt.Systemnivånmotsvarassåledesavräddningsinsatsperspektivet.

Systemnivånatt bedriva kommunal räddningstjänstomfat-tar ledningenavhelautryckningsverksamheten.Avsiktenärattkunnagenomförasåvälenellerflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser som att upprätthålla beredskapsproduk-tion,tillgodosedettotalahjälpbehovetochbeaktariskbilden.Dennasystemnivåbaseraspålag(2003:778)omskyddmotolyckor, som påtalar det övergripande ansvaret för utryck-ningsverksamheten.

BeslutsdomänerInomramarnaförledningssystemetgårdetattdefinieraolikabefogenhetsomfång,såvälitidensomirummet.Medettbe-fogenhetsomfång följer också ett visst ansvarstagande samträttenattfattabeslutidefrågorellerproblemställningarbe-fogenhetsomfångetinnefattar.Organisationenfördelarbefo-genheter,medande individersomharfåttbefogenhetertaransvarutifråndessa.Ettsådantbefogenhetsomfångkallarvinubeslutsdomän.Beslutsdomänentalaromvilkabefogenhe-

184

tersomtilldelats,dvs.vilkentypavfrågor,problemellerinfor-mationdomänenharbefogenhetatthanteraochkanpåverka,direktellerindirekt.

Om man knyter an resonemanget om beslutsdomän tillsystemnivåer,gårdetattidentifieratretyperavbeslutsdomä-ner.Förvarjesådantypavbeslutsdomänkanmanbeskrivadebefogenheterindividenharatthantera.Detärocksåmedhjälpavbeslutsdomänernasomvikopplarsammanlednings-systemetmedindividernasomskahanterasystemet.Förin-dividen(chefen)omfattardåbeslutsdomänenvissabefogen-heter,knutnatilltidenochrummet.

Beslutsdomänen på systemnivån att bedriva kommunalräddningstjänst kallar vi systemledning. På systemnivån attgenomföraräddningsinsats,kallarvibeslutsdomänenvidenenskildräddningsinsatsförinsatsledningochbeslutsdomänerpåsystemnivånattutförauppgifterkallasuppgiftsledning.

Samtligabeslutsdomänermåstekunnahanteras.System-ledningmåstedessutomhanteraskontinuerligt,dygnetrunt–åretrunt.Insatsledninguppstårdåenräddningsinsatsini-tierasochuppgiftsledninguppstårdåuppgifterskautföras,inom ramarna för en räddningsinsats. Beslutsdomäner ärdelmängderavvarandraochkanintelyftasursittsamman-hang.Uppgiftsledningärendelmängdavinsatsledning,ochinsatsledning är en delmängd av systemledning. Observeraattdetsomavsesärgrupperingaravbeslutsdomäner.Omdetpågårfleraräddningsinsatsersamtidigt,hanterasvarjerädd-

Besluts domäner, definierade av befogenhetsomfånget.

185

ningsinsatsavenegenbeslutsdomäninsatsledning.Tillsam-mans omfattas dessa av beslutsdomänen systemledning. Påmotsvarandesättkanflerauppgifterutförassamtidigt,inomramarnaförenochsammaräddningsinsats.Varjesådanupp-giftkandåhanterasavolikabeslutsdomäneruppgiftsledning.Samtligadessabeslutsdomäneromfattasavbeslutsdomäneninsatsledning.

Beslutsdomänerharocksåettvissthierarkisktförhållandetillvarandra.Omtillexempelfleraräddningsinsatsergenom-förs samtidigt,medvar sin räddningsledare,kommerdessaräddningsledareatthanteravarsinbeslutsdomäninsatsled-ning. Respektive beslutsdomän insatsledning är på sammasystemnivåochhardärmedocksåettsidoordnatförhållandetillvarandra.Detärbeslutsdomänensystemledning,därin-satsledningingårsomdelmängd,somavgörbalansenmellanbeslutsdomänernainsatsledning.Påmotsvarandesättärdetbeslutsdomänen insatsledning som avgör balansen mellanbeslutsdomänernauppgiftsledning.Idefalluppgiftsledningsker med olika upplösningsgrad, är det i den övergripandebeslutsdomänensombalansenskermellanunderliggandebe-slutsdomäneruppgiftsledning.

Förvarje typavbeslutsdomän;systemledning, insatsled-ningochuppgiftsledning,gårdetattidentifieraettvisstinne-håll.

Besluts domäner är delmängder av varandra och kan inte lyftas ur sitt sammanhang.

186

Systemledning

Inombeslutsdomänen systemledningdefinierasorganisatio-nensrollkontinuerligtiförhållandetillrådandesituationochtillandraorganisationersverksamhet.Somgrundfördennarollinomkommunensorganisationförräddningstjänstliggernaturligtvisgällandelagarochförfattningar,menocksåsam-hälleligaochprofessionellavärderingar,etikochmoral,denföretagskultur som råder i organisationen samt inte minstdenkompetenssomfinnstillförfogande.Ävenandraorga-nisationersrollerpåverkarhurrollenfördenegnaorganisa-tionenskautformas.Räddningstjänstenutgörenavmångasamhällsaktörersommötermedborgarnaiolikasituationer,inteminst isambandmedolyckor.Detärdärförviktigtattdenrollsombeslutasomförräddningstjänstensdelutformasmedkännedomomderollersomandraaktörerisamhälletutövar i situationen. Eftersom omvärlden förändras konti-nuerligtkansystemetbehövaanpassaagerandet,ochdärmedockså rollen, kontinuerligt. Alltså har systemledningen attkontinuerligtdefinierahelaorganisationensrolliförhållande

Besluts domänernas innehåll.

187

till situationenochandraorganisationer i samhället.Beslutomrollensyftarpåhurhelaorganisationenskaarbetasamtattinriktningavverksamhetenskafastställas.

Densituationsomrollendefinierasi,bestårblandannatavenvälavvägdochskedesindeladberedskapsproduktion.Medberedskapsproduktionmenasdenverksamhetsomblandan-natomfattarattupprätthållaenvissberedskap,iformavper-sonalochövrigaresurser,förattihändelseavolyckorkunnabegesigtillenolycksplatsocherbjudadenhjälpsombehövs.Situationenbestårävenavdenrisk-ochhotbildsområder,ensammanvägningavrisker,hotochhjälpbehov;ettslagskon-tinuerligtriskhanteringsarbete,därsannolikhetförochkon-sekvensavpotentiellaolyckorvägssamman.Dessutombestårsituationenaveventuelltpågåenderäddningsinsatser.

System ledningen ska aktivt väga riskbild mot såväl beredskaps-produktionen som mot eventuellt pågående räddnings insatser.

188

Systemledningen ska också initiera och definiera rädd-ningsinsatsersram, i termeravavsikt med insats (AMI),re-surs, tidochgeografi.Dessutomskasystemledningensetillsåattdettotalahjälpbehovettillgodoses,vidsåvälenenskildräddningsinsatssomistort(inklusivepotentiellthjälpbehov).Avsiktmedinsatsbeskriverövergripandevaddetärsystemetskauppnåmedattgenomföraräddningsinsatser.

Iattdefinieraräddningsinsatseringårocksåatthanterare-sursförsörjningövertidtillpågåenderäddningsinsatser,vilketblandannatomfattarplanering,anskaffning,fördelningochtilldelningavresurser.Dessutomskasystemledningensam-ordnaochavvägapågåenderäddningsinsatsellerräddnings-insatsermedberedskapsproduktionen.

Eftersombeslutsdomänensystemledningblandannatom-fattaratthanteraberedskapsproduktion,bedömariskbildensamthanteraresursförsörjningtillpågåenderäddningsinsat-ser,måstesystemledningenvarakontinuerligtaktiv.

Grunden för systemledningen ska, på motsvarande sätt

Besluts domänen systemledning måste vara kontinuerligt aktiv.

189

somförandrabeslutsdomäner,varaetttaktiskt förhållnings-sätt,dvs.attdetillgängligaresursernautnyttjasoptimalt,iför-hållandetillpågåendeolycksutvecklingar,beredskapsproduk-tionochrådanderiskbild.Genomenaktivsystemledningska-pasförutsättningaratttidigtkunnamötaförändringaririsk-bilden,haenvälavvägdberedskapsproduktion,attpågåenderäddningsinsatserkangenomföraspåetteffektivtsättsamtatthjälpbehovetblirtillgodosett.Etttaktisktförhållningssättförbeslutsdomänensystemledningbyggersåledesblandannatpåettaktivtochkontinuerligtställningstagandeochavvägningmellanberedskapsproduktion,riskbild,pågåenderäddnings-insatsersamtdettotalahjälpbehovet.

Sammanfattningsvis kan man säga att beslutsdomänensystemledning omfattar att kontinuerligt definiera, värderaochbestämmahelaorganisationensrolliförhållandetillsi-tuationen och andra organisationer i samhället. Systemled-ningensuppgiftärocksåattpåolikasättochiolikaformerinitieraräddningsinsatser,utseräddningsledareochdefinierainsatsitermeravavsiktmedinsats(AMI),resurs,tidochgeo-grafi.Menframföralltskabeslutsdomänensystemledningsetillsåattdettotalahjälpbehovetblirtillgodosett.Enväsentligdelavsystemledningenärocksåattfåsystemetsomhelhetattfungerasomendelavsamhälletstotalakrishanteringssystem.Dettaomfattarblandannatattkontinuerligtsamverkamedandraorganisationer.

Insatsledning

Beslutsdomäneninsatsledningansvararförledningenavdenlöpandeinsatsen,utifråndenram,itermeravavsiktmedinsats(AMI),tid,resursochgeografi,somgesavsystemledningen.Insatsledningenharsåledesatträttasigefterdeanvisningarochriktlinjersomgesavsystemledningen.Utifråndetta,skainsatsledning bestämma mål med insatsen (MMI), dvs. vaddetärmanvilluppnåmeddenenskildaräddningsinsatsen.

Utifrånmålmedinsatsen,beslutarinsatsledningenocksåom de åtgärder som ska vidtas, så att målen med insatsenuppfylls. Baserat på dessa åtgärder fördelar insatsledningenuppgiftertilldeolikaorganisatoriskadelarsomäravsattaatthanteraräddningsinsatsen.Sådanaorganisatoriskadelarkanvarasåvälenskildaenhetersomolikatyperavgrupperingaravenheter,såsomsektorer,m.m.Detärhärviktigtattdessa

190

organisatoriskadelarhanterasocheventuelltgrupperaspåettsådantsättatträddningsinsatsenblirhanterbar.

Insatsledningen har också att samordna genomförandetavdeuppgiftersomställstillorganisatoriskadelar.Härkantillexempelingåattgedirektivochinstruktioneravpraktisk,verkställande karaktär eller annat som krävs för att kunnakoordinera arbetet på skadeplatsen. Man kan säga att detihuvudsak ingåratthjälpadeorganisatoriskadelarna ige-nomförandet av tilldelade uppgifter genom att koordineraderasarbete.Insatsledningenkansåledessägasvaradendelavledningensomfortlöpandesyftartillattanpassadeinsatta

IAllmänstakommunsvararräddningschefenförbeslutsdomänensystemledning.Normalthanterasdettagenomattdetfinnsenrädd-ningschefiberedskap.Räddningschefeniberedskapbeslutaromavsiktmedinsatsen.Systemledningenbörblandannatsetillsåatthjälpbe-hovetblirtillgodosettviddenenskildaräddningsinsatsen.Omsåinteärfalletkanavsiktenmedinsatsenförändras.

Omytterligareenräddningsinsatsgenomförs,måstesystemledningenhanterabalansenmellandebådaräddningsinsatserna.Dettakantillex-empelskegenombeslutomresursfördelningellergenomenskedesindel-ningavavsiktmedinsatserna.

Exempel 22

191

organisatoriskadelarnasverksamhettillvarandra.Idettain-gårocksåattkontrollerasåattdessaorganisatoriskadelarintemotarbetarvarandrautanattdesåvältillsammanssomvarförsigarbetari linjemedmålenmedinsatsen.Uppgifternamåstegivetvisocksåvaraanpassadetilldetfaktiskahjälpbe-hovetochutifrånolyckansutveckling.

Detärväsentligtförinsatsledningenatthanterainforma-tionfråndenrådandesituationenochattplaneraförrädd-ningsinsatsensfortskridandeitidenochrummet.Insatsled-ningenmåstedärförkännatillvadsomhänderidessnärmasteomgivning,göralöpandeanalyseravresursernasstyrkorochsvaghetersamtattstuderahursituationenserutmedavse-ende på möjligheter och hot. Olika typer av förändringar ihändelseutvecklingensomsker,avsigsjälvtochpågrundavdeåtgärdersomvidtas,fårpåolikasättåterverkningaridetfortsattaarbetetpåskadeplatsen.Detarbetesomutförsvidräddningsinsatsen måste därför kontinuerligt anpassas tillförändringarisituationenochinsatsledningenmåstekonti-nuerligtarbetameduppföljningaravresultatetavdetarbetesomutförsavolikaenheter.

Påenskadeplats ingårgivetvisockså för insatsledningenattsamverkamedandraorganisationersompåolikasättärinblandadeiolyckanellersompåolikasättkanbidratillatthjälpadrabbade.Eftersomsamhälletsolikaorganförattbidramedsådanhjälpnormaltfallerunderolikalagstiftning,kandettillexempelhandlaomattskapaförutsättningarförvar-andrasorganisationerattverkaeffektivtpåskadeplatsenellerattbidramedolikakompetenser fördeolikaproblemsomkanuppstå.

Arbetetisambandmedräddningsinsatserskagivetvisvarainriktatmotattagerapåettsåbrasättsommöjligtiförhål-landetillhjälpbehovetviddenenskildainsatsen.Agerandetbyggerpåaktivaställningstagandentilldeproblemsomkanuppstå.Detärsåledesintetillräckligtattreagerapådetsomredaninträffat,utanarbetetibeslutsdomänenmåstevarain-riktatmotattmanskakunnahanteraolikaproblemochfrå-geställningarredaninnandeuppstår.Insatsledningenmåstesåledesarbetautifrånentidshorisontsomsträckersigbortan-fördetomedelbarabehovet.

Beslutsdomäneninsatsledningomfattarihuvudsakattbe-slutaommålmedinsatsensamtattbeslutaomochfördela

192

uppgiftertilldeorganisatoriskadelarsomärknutnatillinsat-sen.Idettaingårattsamordnadetarbetedessaorganisatoris-kadelarutför.Häringårocksåatt,vidbehov,gedirektivochinstruktioneravpraktisk,verkställandekaraktärellersomöv-rigtkrävsförattkunnakoordineraarbetetpåskadeplatsen.

Beslutsdomänen insatsledning svarar också för att orga-nisationenpåskadeplatsenärändamålsenlig,såatthjälpbe-hovetisituationenkantillgodoses.Insatsledningenskaocksåhanteraochtaställningtillvilkarimliga,etiska,praktiskaochinteminstlagligaåtgärdersomkanvidtaspåskadeplatsen.

VaruhusetiAllmänstaharbombhotats.Polisenharisambandmeddettaidentifieratenmisstänktväskaocharbetarmedattoskadliggöradenförmodadebombeniväskan.Detråderöverhängandefaraförattbombenskautlösasochvållaenradolikatyperavskador.Pågrundavdettaärävenkommunensorganisationförräddningstjänstpåplatsenochplanerarförattageraombombenutlöses.Samtidigtsomdetärenpolisiärinsatsärdetsåledesocksåenräddningsinsats.Deolikaorganisa-tionernaarbetarutifrånolikalagstiftning,mensamarbetarochskaparolikaförutsättningarförvarandraattutförasinarespektiveinsatser.

Exempel 23

193

Sammanfattningsviskanmansägaattbeslutsdomänenin-satsledningsvararförledningenavdenlöpanderäddningsin-satsen,utifråndenramsomgesavsystemledningen.Dennaramomfattaravsiktmedinsats(AMI),tid,resursochgeografi.Insatsledningenbeslutarutifråndennarammålmedinsatsen(MMI) och åtgärder. Insatsledningen fördelar uppgifter tillorganisatoriskadelarochsamordnarorganisatoriskadelar.

Kommunensorganisationförräddningstjänstharlarmatstillenlägen-hetsbrandochgöreninsats.Påplatsenfinnsettantaldrabbademänniskorochhjälpbehovetärstort.Sjukvårdenärocksålarmadtillplatsenochhanterarettantalskadademänniskor.Samtidigtsomdetärenräddningsinsatsärdetsåledesocksåensjukvårdsinsats.Deolikaorganisationernasamarbetarochskaparförutsättningarförattkunnagenomförarespektiveinsats.

Exempel 24

194

Uppgiftsledning

Beslutsdomänenuppgiftsledninglederenorganisatoriskdeliutförandetavtilldeladuppgift.Attledautförandetavenupp-gift,innebärattsetillsåattettantalåtgärdervidtasgentemotskadeförloppet eller iövrigt för att tillgodosehjälpbehovet.Beroende på bland annat styrform, behöver följande delarpreciserasdåenuppgifttilldelas:• Vadsomskaåstadkommasmeduppgiften.• Vadsomskautföras.• Vardetskautföras.• Närdetskavaraklart.• Vilkenresurssomskaanvändas.• Eventuellthuruppgiftenskautföras.

Enräddningsinsatsgenom-försochräddningsledarenagerarinombeslutsdomäneninsatsledning.Utifråndenavsiktmedinsatsensomgesavsystemledningen,utformarinsatsledningenmålmedinsatsen.Detviktigaärhäratthjälpbehovettill-godosespåettsåbrasättsommöjligt. Ytterligareenolyckainträffarochenannanräddningsledareutsesfördennainsats.Dennerädd-ningsledarehanterarenegenbeslutsdomän,insatsledning.Dennaolyckahardocken

heltannankaraktärändenförsta,ochbeslutsdomänenomfattarmycketlängretid,ettstörrerum,merkomplexafrågorochproblemochinformationsflödetärmycketstörre.Förattkunnahanterabeslutsdomänen,krävsdärförflerindivider.

Exempel 25

195

Deolikaåtgärdersomvidtasbehövernormaltsamordnas.Endelavbeslutsdomänenuppgiftsledningärsåledesattsamord-naarbetetinomdenorganisatoriskadelenvidutförandetavtilldeladeuppgifter.

Beslutsdomänenuppgiftsledningharatträttasigefterdebeslut, instruktioner, riktlinjer eller anvisningar som ges avinsatsledningen(målenmedinsatsen),ävendådet imångafallkrävsettvisstanpassningsarbete förattkunnamötasi-tuationen.Utifråndenellerdeuppgiftersomgesavinsatsled-ningen,måsteuppgiftsledningenorganiserasigpåettsådantsättattdetilldeladeuppgifternakangenomföraspåettsåef-fektivtsättsommöjligt.

Entrafikolyckaharinträffat,därendragbilmedsläpsominnehållerbensinharkollideratmedenpersonbilochvält.Ettflertalolikaåtgärderbehövervidtas.Räddningsledarenharfattatbeslutomettantaluppgiftersommåstegörasochhargettinstruktionerochriktlinjertillfleraparallellabeslutsdomäneruppgiftsledning.Enbeslutsdomänomfattarlosstagningipersonbilen,enannanattsäkradragbilenochsläpetmotbrandochentredjeomfattartätningavettmindreläckagefrånsläpet.

Exempel 26

196

Uppgiftsledninguppstårivarjeledsomenuppgifttilldelas.Ihuvudsakomfattarbeslutsdomänenuppgiftsledningattledaorganisatoriskdeligenomförandetavdeuppgiftersomtillde-latsavbeslutsdomäneninsatsledning.Menivissafallkräversituationenattuppgiftsledninghanterasiolikaupplösnings-grad.Isådanafallkommerhögrebeslutsdomänuppgiftsled-ningatttilldelauppgiftertilllägrebeslutsdomänuppgiftsled-ning.Beslutsdomänenuppgiftsledningkansåledeshanterasiolikaupplösningsgraderochiolikahierarkiskanivåer.

Sammanfattningsviskanmansägaattuppgiftsledningenlederochsamordnarenorganisatoriskdeliutförandetavtill-deladuppgift.Vidbehovkanflerbeslutsdomäneruppgifts-ledningskapas.Uppgiftsledningkansåledesskeiolikaupp-lösningsgradochdetärbehovetav ledningsomstyrdennauppdelning.

RollogikRollfördelningen på en skadeplats måste vara enhetlig ochtydlig.Närbefogenheterflyttasfrånencheftillenannankanrollfördelningenbliotydlig.Detgällerhäratthaeniförväggenomtänktplan förhurroller,uppgifterochbefogenheterskafördelas.Dessaroller,uppgifterochbefogenheterbörliggailinjemedderoller,uppgifterochbefogenhetersomnormaltfinns i organisationen. Förutsättningarna för arbete i sam-bandmedräddningsinsatsergrundläggsunderdentiddåin-satserintegenomförs.

Rollogik innebärattde förväntningarsomfinnspåvarjeindividvidolikatillfällenärsåpasslikartadeattdeupplevssomrimligafördenenskildaindividenattverkai.Förvänt-ningarnaskamedandraordvaralogiskaförindividenmellanolikatillfällen.Menrollogikinnebärocksåattdessarimligarollförväntningar på individerna bör vara likartade för enochsammaindividunderolikaskedenundertillexempelenräddningsinsats. Människors begränsade förmåga bör där-förkompenserasgenomettfördelatbeslutsfattande.Envissuppsättningrollerförenbefattningshavarebörskaparimligaochlogiskaförväntningarpåindividen.Förväntningariolikasituationerskadåistoradragvaralikartadebeträffandeper-spektiv, konkretiseringsgrad och innehåll i uppgiften samttidsskalor.Mankantillexempelinteförväntasigattenchef

197

somideallraflestafallärcheföverenrelativtlitenenhetomkanske femman,heltplötsligtskakunnavarachef för femenheter om vardera fem man. Perspektiven är annorlunda,uppgiftermåstegespåettannatsätt,tidsskalanblirlängreochinformationsflödetkommerattseannorlundaut.

Viduppväxlingavinsatser,dåinsatsenökaritillexempelgeografiskstorlekellerikomplexitetpåannatsätt,finnsdetenstorriskattindividerkankommaatthamnaisituationerellertvingashanterauppgiftermedenvissgradavupplösningdeinteärtränadeatthantera.Förenvissindividskauppbyggna-denavledningssystemetskemerellermindreomärkligtochegentligenendastuppfattassomenförbättringavledningsar-betetpåskadeplatsen.

Rollenärgivetvispåolikasättknutentill individen,ochindividens personlighetsdrag påverkar hur en viss roll för-verkligas idenfaktiskasituationen.Ommotsvaranderollergestilltvåolikaindivider,kommerrespektiveindividattsättasinprägelpårollenochdetkanblienstorskillnadiutfalletmellandebådaindividernasagerandeirespektiveroll.Rollenpräglasocksåavsituationen.Individensuppfattningommöj-ligheternaattkunnahanteraenvissrolliensituationärmerellermindrerealistisk,vilketärytterligareenanledningtillattmaniorganisationenskaeftersträvarollogik.Individenmåstehaenrealistiskuppfattningomsinförmågaatthanterasitua-tionenochkunnakännasigtryggisinrollienvisssituation.

Varjeindividförsökerocksåfådentilldeladerollenattpassadeegnaförutsättningarna,vilketkaninnebäraattommanför-sökertilldelaenvissindividenolämpligroll,kommerindivi-denattanpassarollenutifråndeegnaförutsättningarna.Dettakansnabbtfåhelaorganisationenigungning,eftersomvissauppgifterellerbefogenheterdåkanfallamellanstolarna.

Eftersomarbetetpåskadeplatsgrundläggsidetvardagligaarbetet,bördekravochförväntningarsomställspåindividerochderasrespektiverollervarasålikartadesommöjligtmel-lansituationervidarbetetpåskadeplatsenocharbetedårädd-ningsinsatserintegenomförs.Enrollsomtilldelasenindividrimmarkanskeintehellermedhurgruppeniövrigtmedvetetelleromedvetetharvaltatthantera sin inbördes rollfördel-ning,tillexempelmedmerellermindreuttaladegruppnor-mer.Dettakanskapabristerirollogikenochvisarhurcentraltdetärattkopplasammanledningmedledarskap.

198

TidsskalaTidsskala kan definieras som förhållandet mellan den tid-punktmanvarseblirensituationochtilldessattmanfårkun-skapomresultatetavdeåtgärdersomvidtas(Räddningsver-ket,1998b).Tidsskalanärintebaraettmåttpåhurlångfram-förhållningenär.Detärocksåettmåttpåreaktionshastighe-ten,frånintryckellerinformation,viabedömandetillbeslut(Räddningsverket, 1998a). Tidsskalan beskriver helt enkeltinomvilkentidsrymdvissinformation,vissabeslutellerbe-fogenheterärgiltigaochinomvilkentidmanfåråterkopplingfrånvidtagnaåtgärderellermotsvarande.Varjebeslutsdomänmåstekunnahanterafleraolikatidsskalor,därdockövergri-pandebeslutsdomänsättergränsförhurlångtidsskalaunder-ordnadbeslutsdomänkanhantera.

Varjebeslutsdomänmåstekunnahanterabådelångaochkortatidsskalor.Denkortatidsskalanhandlaromattkunnahanteradenförstundenrådandesituationen.Denlångatids-skalan handlar om att hantera planering för framtiden, attkunnasedetsomhänder justnui förhållandetillvadsomkommeratthändalängreframitiden.Beroendepåbesluts-domänkandettarörasigompotentiellahändelseromfemminuter,femdagarellerännulängreframåtitiden.Attdetärenglidande tidsskalamellankortaoch långa tidsperspektivkantillexempelinnebäraattkontinuerlighänsynmåstetastillpotentiellahändelseutvecklingarfrånnuetochframtillenvisstidpunktellertillenvissgivenhändelseitiden.Förmågaatthanteraolikatidsskalorärocksåenviktigdelietttaktisktförhållningssätt.

Detliggeringenvärderingikortellerlångtidsskala.Mankanintepåståattdetärbättremedlångatidsskaloränmedkorta,ellertvärtom(Räddningsverket,1998a).Varjebesluts-domänharsina tidsskalorochdetär situationenskravochbehovsomavgörvilkatidsskalorsomärlämpligaochgiltiga.Detsomienvisssituationärenlångtidsskala,kanienannansituationvaraenkort.Omtillexempelfyratimmarkanvaralångtidvidentrafikolycka,kanfyratimmarvarakorttidvidenstörreochomfattandeskogsbrand.

Tidsskalan är inte bara framtid. Beslutsdomänen måsteocksåkunnatahänsyntilldetredaninträffadeochgivetvistilldetsomhänderjustförstunden.Påsammasättsommedframtiden, kan detta beroende på beslutsdomänen i övrigt

199

rörasigomhändelsersominträffadeförfemminutersedan,förfemdagarsedanellerännulängretillbaksitiden.Ochpåmotsvarandesättsommedframtiden,måstehänsyntastilldåtidenpåenglidandeskalaochdetärävenhärblandannatsituationensomavgörvadsomkanvarakortellerlångtids-skala.

Längretidsskalorsättergränsförkortaretidsskalor.Kortatidsskalorkanintehanterahändelserlängreframitidenände längsta tidsskalorna inomenoch sammabeslutsdomän.Tidsskalor i underordnade beslutsdomäner kan inte hellervaralängreändelängstatidsskalornaiöverordnadebesluts-domäner.Omsåavnågonanledningskulleske,ärarbetetiunderordnadbeslutsdomänknappastlängreilinjemedarbe-tetiövergripandebeslutsdomän.Denunderordnadebesluts-domänenkandåintelängremednågonsäkerhethanterasinabefogenheterochriskenäruppenbarattsystemetblirreaktivtochendasthanterardenförstundenrådandesituationen.Detärviktigtattöverordnadbeslutsdomänharförmågaattlyftablicken och hantera längre tidsskalor än underordnad be-slutsdomän.Insatsledningenmåsteorganiserasochbedrivassåattmanintebegränsaruppgiftsledningenstidsskalorochsystemledningenmåsteorganiserasochbedrivassåattmanintebegränsarinsatsledningenstidsskalor.

Systemnivåer och tidsskalor

200

Videnvindsbrandiettstörrebostadshushanterarenbeslutsdomänuppgiftsledningproblemmedbrandspridningtillenangränsandefast-ighet.Informationomdettaproblemharintenåtthögrechef,somhanterarbeslutsdomäneninsatsledning.Beslutsdomänenuppgiftsled-ningfårsnartsvårtatthanteraproblemetmedbrandspridning,eftersombeslutsdomäneninsatsledningintehartillgodosettresursförsörjningenövertid.Uppgiftsledninghanterarhärproblemienlängretidsskalaäninsatsledningen,vilketintekanskemednågonstörresäkerheteftersombehovetavresurseridenlängretidsskalaninteärtillgodosett. Systemledningenåsinsidakaninteväntapåtillexempellägesrap-porter.Vissasakermåstehanterasredanpåvagaindikationer,ilängretidsskalor.

Exempel 27

201

OrganisationOrganisationenochhurmanväljerattorganiserasig,ärdetfaktiskauttryckssättet för ledningssystemet.Organisationenärmedandraorddetsomsynsutåtochdendelavlednings-systemetsomberörossienmerfysiskbemärkelse.

Inomorganisationsteorinharbegreppetorganisation tvåbetydelser,enkonkretdärmanåsyftarenplanmässigsamver-kanmellanindividerochgruppermedgemensammaintres-sen.Begreppetåsyftarocksåenmerallmänföreteelsedärettföretags eller en förvaltnings uppläggning av verksamhetenavses. De flesta organisationer har en uttalat hierarkisk ut-formningmedklaraskiljelinjermellanöver-ochunderord-nadenivåerförattlegitimeraochunderlättabeslutsfattande,tilldelningavuppgifterochkontroll(Bolmanm.fl.1995).

Utryckningsverksamhetenärideallraflestafallorganise-radienlinjeorganisationellerenlinjestabsorganisation.Ge-nomdessatyperavorganisationerskapastydligavägarförin-formationsflödenochfördelningavbefogenheteräroftalättattdefiniera.Dettasättattorganiserasigställerdockstorakravpåattsamtligainblandadekansamarbeta,blandannatomdeuppgiftersomskautförasochomfördelningavresurser.

Inomlinjeorganisationenharvarjeanställdendastenchef.Avsikten är att skapa tydligaste möjliga ordervägar, dvs. en

Linje organisation och linje stab-organisation.

202

kanaldärvisstypavinformationförmedlas.Dennaformavorganisationställerdockstorakravpådeolikachefernassam-arbetsvillighet(Bruzeliusm.fl.2000).

I en linjestabsorganisation betonas stabens övergripandespecialistroll, dels som leverantörer av underlag för högstechefensbeslut,delssomexpertertillövrigaavdelningarsför-fogande.Idenpositionenärdetlättatthamnaienofruktbarpositionmellanöverordnadeintressen,deavdelningarmanskastödjaochdetegnaexpertkunnandet.

Genomattskapaenorganisation,erhållsocksådefaktiskaförutsättningarna för att kunna sätta beslutsdomäner i ettsammanhang.Uttrycktimerpraktisktförankradeordalagärorganisationenvårtverktygförattkunnafördelabefogenhe-termellandeolikaindividersomingåriutryckningsverksam-heten.Ochdetärocksåidettasammanhangmankantalaomfördelatbeslutsfattande.

LedningskapacitetLedningskapacitet handlaromsystemetskapacitetatthanterasigsjälvtgentemotomvärlden.Detärviktigtattkommaihågatt det är människor som leder systemet och som hanterardeolikabeslutsdomänerna,samtattdetfinnsenbegränsningihurmångaproblemställningarellermotsvarandevarjein-dividkanhanterasamtidigt.Dettaställerkravpåhurrädd-ningsinsatsenorganiseras.Organisationsteoretiskttalarmanomorganisationensbreddiförhållandetilldesshöjd,vilketbrukarkallasspan-of-control(Johansson,2000).Detärdockintesåenkeltattmanengångförallakanbestämmahuror-ganisationen ska se ut. Span-of-control måste kunna växlaberoendepåhursituationenserut.Iprincipkanmansägaattjuhögrekravpåsamspelellerbehovavstyrningmellanche-ferochunderställda,destostörreblirbehovetavattminskaspan-of-control(dvs.ettökatbehovavfärreunderställdaperchef). Jumersjälvständigtdeunderställdakanarbeta,utanbehovavfortlöpandestyrningochsamspelmedchefen,destostörreblirmöjligheternaförettstörrespan-of-control.Undergynnsammaförhållandentalarmanomettmaximaltspan-of-controlmellan7och9.

Somchefbörmankontinuerligtställasigfråganommanklararavatthanterabeslutsdomänenochsituationenochom

203

organisationenäranpassadefterdebehov,kravochförvänt-ningarsomställs.Omdenhögrechefenvidenansträngdsitu-ationanpassarsinorganisationendasteftersinabehovavattfåetthanterbartspan-of-control,såriskerarunderställdacheferattfåettförstortspan-of-control.Anpassningenavhanter-baraspan-of-controlmåsteskeihelaorganisationen.Förattkunnaledaeffektivtmåsteledningssystemetöverensstämmamedsituationen.Juflermöjligahändelserisituationen,destostörrevariationmåsteledningssystemetkunnahantera.

Förmågaatthanterasituationenkanaldrigkanblibättreänbildenavsituationen.Genomattkontinuerligthämtain-formationomhändelsernaskapasdetunderlagsombehövsförattkunnaageraochanpassaledningskapacitetenefterdeproblemsomskalösasochdeåtgärdersommåstevidtas.Identypavföränderligasituationersomolyckorinnebär,måsteor-ganisationenhelatidenanpassaseftersituationen.Detärvik-tigtatteneventuellanpassningavorganisationenskeruppåt,dvs. att man bygger sin organisation nedifrån och upp. Enchefbörinteminskasittspan-of-controlgenomattfördelauppgifternedåtiorganisationen.Dettaärintedetsammasomattdelegerauppgifter.Delegationskernedåtiorganisationen,medanminskningavspan-of-controlskergenomattorgani-sationenbyggsutuppåt.

Mankanocksåtalaominteraktionsbehov.Meddettame-nasbehovetavatttillexempelbytainformationochfördelauppgiftermellantvånivåer.Iregelinnebärminskandeinter-aktionsbehov,mellantvåledningsnivåer,störreförutsättning-arattökaspan-of-controlutanattorganisationenseffektivitetförsämras.Demestverkningsfullasättenattminskainterak-tionsbehovenär(Räddningsverket,1998a):

Span-of-control. Efter Räddnings verket (1998a).

204

• ökadförmågatillsjälvledningpåallanivåeriorganisationen,

• ökaddelegation,• väldefinieradeuppgifterförenheternaiorganisationen,• välfungerandesamverkanmellanunderställdaenheter,

samt• begränsningavkontinuerliguppföljning.

Enöverordnadchefsförmågaatthanteramångadirektunder-ställdacheferbyggerocksåpådeunderställdachefernaskom-petens,språkbrukochdentidsskaladessacheferagerari.Upp-leverdenöverordnadechefenatthansdirektunderställdache-fersinsemellanagerarilikatidsskalorochhanterarproblemavjämförbarartochstorlek,kanhanökasittspan-of-control.Ettmaximaltvärdeförspan-of-controlienvisssituationkansåledesinteanges,eftersomdetberorpåenmängdfaktorer.

Beslutsdomänenkanidesstillämpadeformutgörasavsåkalladesektorer,ochattmanpåenskadeplatsskaparnågonformavsektorindelning.Sektorindelningenkanbaseraspåbe-hovetavattlösaenvisstypavuppgiftellerupprätthållaenvissfunktion,såsomvattenförsörjningellersaneringavpersonalochskadadepåenskadeplats.Sektorindelningenkanocksåbaseraspåengeografiskindelningavskadeplatsen,tillexem-pelinvändigt,utvändigt,taket,norrasidanellermellansjönochvägenösteromsjön.Inomramarnaförenochsammaräddningsinsatskanmanocksåhaenblandadformavsektor-indelning,vilketkanskeärdetnormala.Sektorindelningenärettsättattökaledningskapacitetenisystemet,genomattmanfördelarvissauppgifterellervissabefogenhetermellanolikaindivider.

För beslutsdomänerna systemledning och insatsledningkanledningskapacitetenökasgenommantillförenstab.Förbeslutsdomänen uppgiftsledningen kan ledningskapacite-tenökaspåflersätt.Ettvanligtalternativärattinitieraflerabeslutsfattare och att därigenom dela upp beslutsdomänenuppgiftsledning i fler beslutsdomäner. Uppgiftsledning kansåledeshanterasiolikaupplösningsgrad.Olikaorganisatio-nerharolikaförutsättningarförhurmankanorganiserasigochbehöverdärförutvecklaarbetssättsompassarutifråndeegnaförutsättningarna.Uppväxlingmåsteocksåskemedbe-aktandeavrollogiken.

205

Genomatttillföraenstab,ökarmanledningskapaciteteniorganisationen.Stabenkantillexempelarbetameduppfölj-ningar,personalfrågor,samband,rapportering,dokumenta-tion,bedömningarellermedattarbetaframbeslutsunderlag.Mendetkanocksåhandlaomattomsättafattadebeslutikon-krethandling,attimplementeraenplan.Beslutsfattarenkanlämna ifrån sig rutinartade frågoreller frågoravmerverk-ställandekaraktärochdärmedfokuserasittarbetepåbland

Entrafikolyckaharinträffat,därendragbilmedsläpsominnehållerbensinharkollideratmedenpersonbilochvält.Fleraolikaåtgärderbehövervidtasochfleraenheterärinsatta.Härharskettnågonformavsektorindelning.Varjesektorchefhanterarsinrespektivebeslutsdomänuppgiftsledning.Genomattskapaensektorindelning,medtydligaochvälavgränsadebefogenheteritidenochrummetökarledningskapaci-teten.Beslutsdomäneninsatsledninglämnarifrånsigenstordelavdetaljfrågornaiinsatsarbetetochfårökadförmågaatthanteralängretidsskalorochmerövergripandeproblem. Genomattknytatillsigenstabkanledningskapacitetenökasytterli-gare.Frågoravverkställandekaraktärellerkvalificeradebedömningarlämnastillandraindividerochbeslutsdomäneninsatsledninggesdärmedmöjlighetattgörasammanvägdabedömningarochattfattavälavvägdabeslut.

Exempel 28

206

annatattfattabeslut.Närmanbyggeruppellertillsätterenstabbörmanhaiåtankeattenstabnormaltinteharnågonbeslutanderätt annat änav rentverkställandekaraktär. Sta-bensprimärauppgiftärattstödjachefen.Stabenökarsåledesledningskapacitetengenomattchefenavlastas.

Stabsarbeteärettlagarbetesomoftabedrivsunderpressa-detidsförhållandenochdärförkräverenklaochfastarutiner.Följandeförhållandenbördockvarautredda,definieradeochkändaförsåvälstabschefsomandrastabsmedlemmarinnanstabensättsiarbete:• Stabensorganisatoriskaplacering.• Vilkenchefstabenärsattattunderstödja(vemstaben

tillhör).• Vilkentypavledningdennechefutövar,dvs.vilken

systemnivåchefenarbetarpå.• Vilkauppgifteriutövandetavledningsomåvilarstaben.

Effektivtstabsarbeteförutsätterarbetsfördelning,samarbeteochförståelseförochinsiktistabenssyfteochdessarbetsupp-gifter.Chefenlederstabengenomattblandannatmålstyra,fördela,kontrolleraochföljaupp.Stabensarbeteskapräglasavattmansakligtochbestämtbelyserallafaktorersomkaninverkapåchefsbeslutochattman lojaltgenomförchefensbeslut.

Stabsomtillhörenövergripandebeslutsdomänbör intevarastabförunderordnadbeslutsdomän.Enstabsomarbetarinombeslutsdomänensystemledningbörsåledesintesamti-digthatilluppgiftattarbetainombeslutsdomäneninsatsled-ning.Attarbetaienstabinnebärblandannatattmanbehöverhaenhöggradavlojalitetgentemotdebeslutsomfattasavdenindividsomytterstsvararförbeslutsdomänen.Attdelaenochsammastabmellanflerabeslutsdomänerinnebärenlojalitetskonfliktförstabsmedlemmarna.

Närmanförändrarledningskapaciteten,måstemanseuppsåattmaninteförsämrarden,tillexempelommantillförmerpersonalännödvändigtellerbyggeruppstabersomärmertilllastäntillhjälp.Avsiktenärjuattledningssystemetochdenstruktursomskapasutifråndettaskaunderlättahjälparbetet.Kvaliteten i ledningskapacitetåterspeglasofta i resultatetavräddningsinsatsen.

207

Att möta hjälpbehov på ett flexibelt sättFörattkunnamötahjälpbehovetpåettflexibeltsättiolikaty-peravsituationer,måsteorganisationenutformasochanpas-saskontinuerligt.Oftahanterasorganisationenutifrånförut-bestämdaplanerochdelegationsordningar.Dettaärgivetvisenpraktisk frågaochofta ennödvändighet,men samtidigtmåsteorganisationenhaensådanflexibilitetattdenkanhan-teraheladetspannavhjälpbehovsomkantänkasuppstå.Detkanknappastfinnasenslutgiltigorganisatorisklösningsomkan hantera samtliga förekommande situationer. Däremotkanmangenomkompetensochgemensammaochvälutveck-ladevärdegrunderskapagodaförutsättningarförenflexibelorganisation.

Denorganisatoriskalösningenpåskadeplatsblirettslagskompromissmellanatttillgodosehjälpbehovetochdenegnaorganisationensbehov.Uppbyggnadenskerundertidsbrist,påosäkragrunderellermedhjälpaviförvägupprättadeplaner.Detkandärförfinnasbehovavattjusteradenorganisatoriskalösningenkontinuerligt.Manmåsteocksåvaraobservantpåattlösningarsomärbraurettorganisatorisktperspektiv,kan-skeinteallsärbraurettobjekts-ellerskadeperspektiv,ochtvärtom.Behovavjusteringarisambandmedpågåenderädd-ningsinsatserkanorsakasavtillexempelobalansellerinkon-sekvensmellanbeslutsdomäner.Dessutomkandenorganisa-toriskalösningenberopåsåkalladeinomorganisatoriskakravochbehov.Ävenomolyckanärtillsynesenkelatthantera,kansäkerhetenocharbetarskyddetkrävaattdenorganisatoriskalösningenblirtämligenkomplicerad.

Organisationenagerarprimärtpå signaler somkommerfrånomvärlden.Designaler,omblandannathjälpbehov,somtasuppavbeslutsdomänernauppgiftsledningelleravenskil-daindivideriorganisationen,måsteflödauppåttillhögrebe-slutsdomäner.Detärdåhögrebeslutsdomänersomkontrol-lerarochanpassarsystemetsfunktion,utifrånsignalernaomhjälpbehovet. Styrningenav systemet skeruppifrån,medansignalernakommernerifrån,ellersnarareutifrån.Detärock-såviktigtattsystemetanpassarsigtillattlösasammanhangetsproblem,intedeegnaproblemen.Organisationenmåsteheltenkeltbaseraspådethjälpbehovsomskatillgodoses.System-ledningenmåsteocksåutifrånegenunderrättelseverksamhetsetillsåattdettotalahjälpbehovetblirtillgodosett.

208

Enorganisationsomflexibeltskakunnamötaetthjälpbe-hovienföränderligomgivning,måstehaenaktivsystemled-ning.Delsproducerashela tidennågon formavberedskap,delsärdetenaktivitetisigattinitieraräddningsinsatser.Mankanhärtalaomberedskapsproduktion,medvilketmenasdenverksamhetsomblandannatomfattarattupprätthållaenvissberedskap,iformavpersonalochövrigaresurser,förattihän-delseavolyckorkunnabegesigtillenolycksplatsocherbjuda

Kommunensorganisationförräddningstjänstharfåttlarmtillenindustri,därdetbrinnerietthöglager.Sprinklersystemetharenligtuppgiftlöstut,vilketbegränsarbrandenochtillstordelförhindrardessspridning.Någonmåsteändåtasiginochsläckadesistaresterna. Pågrundavbyggnadenskaraktär(stor)ochdessinnehåll(kompliceradlagringskonfigura-tion)väljermanattskickaintvårökdykargrupper,enfrånfram-sidanochenfrånbaksidan.Pågrundavdelångainträngnings-vägarnaväljermandessutomattvarjerökdykargruppskahavarsinskyddsgruppsamtattallaskahatillgångtillsäkertsläckvattenfrånskildakällor. Trotsenenkel”teknisk”hanteringavsjälvaskadeproblematiken,krävssåledesivissafallentämligenkompliceradorganisatorisklösning.

Exempel 29

209

någonformavhjälp.Beredskapsproduktionenärsåledesnå-got systemledningen måste arbeta med kontinuerligt. Somunderlagfördettaarbete,börsystemledningenkontinuerligtarbetamedatthämta inochbearbeta information,dvs.ettslagsunderrättelsearbete,samtmedlångsiktigauppföljningaravverksamheten.Observeraattdetfinnsfleraolikasättattförändraberedskapsproduktion.Ettsättkanvaraattförändraanspänningstiden,ettannatattökaellerminskapersonalanta-letochetttredjeattförflyttaenheter.Mankanocksåövervägaattförändrafunktioneriorganisationen,tillexempelgenomatttillföraolikatyperavspecialenheter.Systemledningenharsåledesattbeslutaomochsamordnaberedskapochinsatsersramarsomblandannatomfattartid,rumochresurssamtattbalanserapågåenderäddningsinsatsermothjälpbehov,risk-bildochberedskap,genomatttillexempelskapa,fördelaochförflyttaresurser.

Som förutsättningar för systemledningens arbete, dvs. iförvaltningsperspektivet, ingår bland annat att initiera för-ändringarochutvecklingsarbete idenegnaorganisationen.Olikaförändringsarbetensominitierasfårpåolikasättåter-verkningar i systemets beredskapsproduktion, men ocksåigenomförandetavräddningsinsatser. Iuppgiften ingårettansvarförframtiden,ochdetärdärförnödvändigtattsyste-metkännertillvadsomhänderiorganisationensomgivning.Idettaingårattgöralöpandeanalyseravorganisationensinrestyrkorochsvaghetersamtattstuderahuromgivningenserutmedavseendepåmöjligheterochhot.Uppgiftenkanhandlaomattarbetamedvisioner,attbalanseradetsomgörsjustnumotdetsomeventuelltbehövergörassenare.Såkantillexem-pelresultatetavgenomfördaräddningsinsatsergeenfinger-visningomvilkainvesteringariutrustningelleriutbildningsombehövsellerhurbyggandetikommunenförändratsochhurbyggnadstekniskalösningarkanpåverkagenomförandetavräddningsinsatser.

Detsomhänderiomvärldenochhurdettapåverkarinsat-sernabehöverbevakas av systemledningen.Enviktig funk-tion i detta är att analysera och värdera hur hjälpbehovettillgodoses. Det är bland annat genom sådana analyser ochvärderingarsomsystemledningen,tillexempelmedhjälpavavsiktmedinsatsen,påverkarinsatsarbetetsåatthjälpbehovettillgodoses.

210

Beslutsdomänensystemledninghardebefogenhetersomkrävs föratt initiera räddningsinsatsochmåstevarakonti-nuerligt aktiv. Det är först när en kommunal räddningsin-satsinitierassomenräddningsledareavdelasföruppdraget.Beslutsdomäneninsatsledningagerarsåledespåuppdragavbeslutsdomänen systemledning och måste rätta sig efter deinstruktionerochanvisningarsomsystemledningenmedsittövergripande ansvar ger. Genom sådana instruktioner ochanvisningarvisarbeslutsdomänensystemledningsåledesvägförbeslutsdomäneninsatsledning.Detärdessainstruktionerochanvisningarsomkallasavsikt med insatsen(AMI).

Insatsledningenärgemensamförhelaräddningsinsatsen.Flerasamtidigtpågåenderäddningsinsatserkandockaldriguteslutas.Situationenkanuppkommatillexempelisamband

Hjälpbehovet måste tillgodoses och vägas utifrån samtliga beslutdomäner.

211

medskogsbränderellerandratyperavsäsongs-ellerväder-beroende händelser, som översvämningar eller festivaler.Även trafikolyckorkanvara säsongsbetonade. Ide fallfleraräddningsinsatser initieras och genomförs, hanteras rädd-ningsinsatsernaav skildabeslutsdomäner insatsledning. In-satsledningenharattfattabeslutominriktningfördenen-skildaräddningsinsatsen(mål med insatsen,MMI) samtattgeuppgiftertilldeorganisatoriskadelarsompåolikasättärknutnatillinsatsen.Idettaingårattsamordnadeuppgiftersomutförsavdeorganisatoriskadelarnapåskadeplatsen.Deorganisatoriskadelarnakommerhelatidenattbehövaanpas-sas,föratthjälpbehovetskakunnatillgodoses.Dennaanpass-ningingårocksåsomendelidebefogenhetersomliggerpåinsatsledningen.Beslutsdomäneninsatsledningmåstesåledeskontinuerligtunderpågåenderäddningsinsatsföljauppochkontrollerasåattmålenmedinsatsenuppfylls.Vidbehovkandockdessamålbehövaförändrasefterhand,omsituationensåkräver.

Eftersomräddningschefenhardetövergripandeansvaretför verksamheten måste det finnas faktiska möjligheter förräddningschefenattkunnapåverkainsatsensmåluppfyllelsegentemothjälpbehovetutanattformelltförändraräddnings-ledarskapet.Samtidigtskadetfinnasenrimligarbetssituationför räddningsledaren att forma insatsen. Räddningsledarenutformardetkonkretamål sominsatsenorganiserasgente-mot.Räddningschefenbörintehamnaialltfördetaljeratper-spektiv.

Räddningsledarenformarnormaltinsatsenutanatträdd-ningschefen meddelar någon avsikt med insatsen i den en-skildasituationen.Detfinnsenståendeintealltförpreciseradavsiktilagstiftningen,itermeravatträddamänniskor,egen-domochmiljö.Utifråndennainriktningsamtutifrånenvissresursmängd formarräddningsledaren insatsen.Detäroftasåattdetärviddesituationerdåinsatseninterelativtdirektnårkontrollöverskeendetochresursdispositionenledertillettmerlångvarigtberedskapsbortfall,somjusteringaravav-siktenkanbehövas.Vidarekandethandlaomattgenomettchefsbesökjusteraiavsiktmedinsatsförattsäkerställaatthelahjälpbehovetomhändertas.

Manmåstevarauppmärksampåolikavärdegrunderochpåhändelsespecifikaprioriteringsgrunder.Genomattiförväg

212

lyftaframsådanavärdegrunderochhändelsespecifikapriori-teringsgrundersomräddningsinsatserbörbaseraspå,skapasvissaallmängiltigaramarförpresumtivaräddningsledare.

Medhjälpavgemensammavärdegrunderskaparmanock-såengemensamsynpåolikarollerisambandmedräddnings-insatser.Manskapardåocksåmöjlighetförolikaindivideratttillfälligtkompenseravarandra, till exempelvidhögbelast-ning.Saknasgemensammavärdegrunderochgemensamsynpåolikarollerkanresultatetbliobalansiförmåganattleda.Omenvissbeslutsdomänintefungerarfinnsdettillexempelriskattnärliggandebeslutsdomänergårinochhanterardenintefungerandebeslutsdomänen,ellerattdenintefungeran-debeslutsdomänenfallermellanstolarna.

UtgångspunktenförAllmänstakommunärattdrabbademänniskorskaerbjudashjälpdåolyckorinträffar.Skadorpåegendomochimiljönskabegränsas.Meddennautgångspunktkanmåletmedinsatsentillexempelformulerasenligtföljande: Måletmedinsatsenärattförstsökaigenomvaruhusetefterdesaknadepersonernasamtattutrymmakvarteret.Brandenskadärefterbegränsastilltredjevåningsplanet.

Exempel 30

213

Om flera räddningsinsatser pågår samtidigt är det oftalämpligtattsamarbeteskermellaninsatser.Ettsådantsam-arbetekantillexempelberöraeventuelltbehovochdärmedkonkurrensomvissabegränsaderesurser,ävenomresursför-delningeniförstahandbestämsavsystemledningen.Detkandockhändaattenskildaräddningsinsatserbehöverkorrigerasfrånsystemledningenssida,tillexempelomobalansrådermel-lanmöjlighetenattuppfyllamålmedrespektiveinsatsvidfle-rasamtidigtpågåenderäddningsinsatser.Detkansåledesrådaettslagsintressekonflikt,ellersnarareenkonkurrenssituation

Videnräddningsinsatsgörräddningsledarenenvissbedömningkringresursbehovetinförenavlösning.Räddningschefeninseratträddnings-ledaren,kanskepågrundavtrötthet,underskattarsituationen.Rädd-ningschefenagerardågenomattplaneraförmerresurser,samtalarmedräddningsledarenombehovetochfårdennaattförståattavsiktenmedattsläckabrandenkvarstårochattgenomförandetavinsatsenbehöver”drivaspå”förattåstadkommaensådaneffekt.Detbehövssåledesenbättremåluppfyllelse,vilketräddningschefenpåverkargenomatttill-skjutamerresurser.Genomattförtydligaellereventuelltförändraavsiktenmedinsatsen,kansystemledningensåledespåverkainsatsen.Räddningschefenbörkanskeocksåfunderapåomräddningsledarenbehöverlösasav.

Exempel 31

214

omresurser,mellanflerasamtidigtpågåenderäddningsinsat-ser.Ettannatexempelkanvaraattsystemledningenserattenenskildinsatsintesvararmothjälpbehovetienvisssituation.Systemledningenkandå,somendelavinriktningenförhelasystemet,påverkainsatsensmål,tillexempelgenomattsys-temledningenbeslutaromresursfördelningtillinsatsledning-en,attmanpåtalaratthjälpbehovetidenenskildasituationeninteärtillgodosettellergenomattförändraavsiktenmedin-satsen. Systemledningen följer således upp och kontrollerarattsystemetisinhelhetföljerdenutstakadevägen.

Närmängdenresurserskafördelasmellanfleraolikarädd-ningsinsatsermåsteettantalparametrarhanteras,blandan-dra:• resursernasfunktioniförhållandetillhjälpbehovetvid

respektiveräddningsinsats,• resursernasfunktionochplaceringiförhållandetill

aktuellriskbild,• mängdenresurservidrespektiveinsats,• nyttjandegradavresurserpårespektiveinsats,samt• förbrukningavresurserövertid,vidrespektiveinsats.

Systemledningenkanivissafallbehövaskapaförutsättningarförettkontrollövertagandeöverflerasamtidigtpågåendeska-deutvecklingar.Detkandåvaranödvändigtattdela in res-pektiveavsiktförflerasamtidigtpågåendeinsatseriskeden.Pågrundavkonkurrensenomresursermellanflerasamtidigtpågåenderäddningsinsatser,kandetblinödvändigtattpriori-teraresursernapåettsådantsättattsjälvakontrollövertagan-detvidrespektiveräddningsinsats,avpraktiska/resursmässigaskäl,måsteskevidolikatidpunkter.Ävenberedskapshållning-enkanbehövaskedesindelas.Beredskapenkansåledesvarieraövertiden.Attpåförhandhafastanivåerförberedskapenärintetillräckligtförattkunnahanteradenvariationavsitua-tionersomkanuppståförsystemet,isynnerhetintedåfleraolyckoruppstårsamtidigt.

Enavsystemledningensuppgifterblirsåledesattaktivtochigodtidbalanserapågåenderäddningsinsatsermotriskbildochberedskap,tillexempelgenomattskapa,fördelaochför-flyttaresurser.

Beslutsdomänen insatsledning beslutar om och tilldelarbeslutsdomänenuppgiftsledninguppgifter.Föruppgiftsled-

215

ningen är kopplingen mellan den insatta resursen och detfaktiskahjälpbehovetiallrahögstagradfysisktpåtaglig.Detärhärsomräddningstjänstenspersonalmöterdedrabbademänniskorna,dendrabbadeegendomenellerdendrabbademiljön, och det är här som räddningstjänsten arbetar medutrustningochpersonalföratttillgodosehjälpbehovetimerfysiskbemärkelse.

När insatsledningen tilldelar uppgifter till uppgiftsled-ningenhandlardetihuvudsakomattvadsomskauppnås,vadsomskagöras,eventuellthurdetskagöras,inomvilkentidsamtmedvilkenresursdetskagöras.Dettamåstesättasiniettsammanhang.Närmansätterinuppgifteniettsam-manhang,måstedenbrytasner,tillexempelmedavseendepå

Utvecklingen över tid av flera samtidiga olyckor samt hot. System-ledningen kan påverka så att kontroll-övertagandet förskjuts i tid mellan skadorna.

216

geografi.Uppgiftsledningenmåstekunnaorganiserasigsåattdentilldeladeuppgiftenkanutföras.

Ovandefinieradestregenerellabeslutsdomäner,somallaärdelmängderavvarandra.Mendetkanivissafallfinnasbe-hovavattfördelabefogenhetsomfångetytterligare.Modellensombeskrivsidettaavsnittutesluterintedetta.Tvärtom,öpp-narmodellenuppförensådanmöjlighet.Dettahängerocksåsamman med det som ovan beskrevs som span-of-control,dvs.attvarjeenskildindividendastharatthanteraettvisstbegränsat utrymme i tiden och rummet. Detta innebär attuppgiftsledningkanbetraktasiolikaupplösningsgrader.Dentilldeladeuppgiftenkanivissafallvarasåpassomfattandeattdenmåstevidgas,delasuppytterligareochhanterasavflerabeslutsdomäneruppgiftsledning.

Förattmötahjälpbehovflexibeltbehövsenflexibel led-ningsorganisationocholikaarbetsformerkankommaattbe-hövaanvändas.Normaltdelarviinstörreräddningsinsatserinågonformavsektorer.Ivissafallkandessasektorerbehövagrupperasunderengemensamledningsfunktionmellandenenskildasektornochinsatsledningenförattpåsåsättökaled-ningskapacitetenytterligare.Vikankalladessagrupperingarförstorsektorer.Genomatteninsatskanhaflerastörresektorermedfleramindresektorerinomvarje,skapasförutsättningarförettbalanseratspan-of-controlförallaorganisatoriskani-våer.Mankanhäravdelafleraparallellacheferförrespektivestorsektorellerskadeplats,isyfteattavlastahögrebeslutsdo-mänochskapaförutsättningarförökadledningskapacitet.

Vid en situation med till exempel relativt stora begräs-ningslinjerisambandmedenskogsbrandkanflerasektoreringåienstorsektor.Uppgiftsledningbedrivsdåiytterligareenupplösningsgradpåenhögreabstraktionsnivå.Rollinnehål-letförbeslutsdomänenuppgiftsledninghandlarsåledesävenidennaupplösningsgradomatt:• ledaenorganisatoriskdeliutförandetavenuppgift,och• samordnaarbetetinomdenorganisatoriskadelen

Detsomhänderärattsåvälresursomfånget,dvs.denorga-nisatoriskadelen,somdetgeografiskabefogenhetsomfångetvidgas.Poängterasbörattinsatsledningenbehöversäkerställaattarbetetmellanstorsektorernasamordnas.

Ledningsarbetetkanvidettannathjälpbehovocksåutfor-

217

VidenbrandiettvaruhusiAllmänsta,harenrökdykargruppfåtttilluppgiftatttasigintilllagretsombrinner.Ilagretskagruppenkylabrandgaserförattförhindraenövertändning. Situationenväxer,vilketkrävermerresurserochorganisationenvidgas.Ovanståendeuppgiftfinnskvarattutföra.Menflerastorabegränsningslinjerharutformats,därflerauppgiftermedovanståendekaraktäringår. Frånräddningsledarentillenchefförensådanbegränsningslinjebliruppgiften:• Förhindrabrandsspridningiöstligriktning.• DettaskaskegenomattenbegränsningslinjemellanStorgatanoch

Drottninggatanupprättas.• Tidsaspektenärävenhäravmindreintresse,bortsettfrånattuppgif-

tenskautförassnarast.• Enheternax,yochzfåranvändas.• Arbetetskainriktasmotattförstärkaavskiljande

byggnadsdelar.

Observeraocksåattinomramarnafördennatilldelningavuppgift(attupprättabegränsningslinjen)kanentidigaretilldeladuppgift,tillexempeltillrökdykargruppen,fortfarandevaragiltig.

Exempel 32

218

massåattallasektorerledsavendastenchefmellansekto-rernaoch insatsledningen, en skadeplatschef.Dettabör skeendastdådet förbättrar ledningsarbetet.Detcentralaärattdetfinnsenflexibilitetirollinnehållet,inomdennaorganisa-tionsutformning.Skadeplatschefensuppgiftkansåledesinne-hållaenellerfleradelaravnedanståendepunkter:• beslutaominnehålliuppgiftertillsektorer,eller

motsvarande,föruppgiftensgenomförande• beslutaomvilkaresursersomskadisponerastill

respektiveuppgift• samordnamellansektorer(tidsjusteringarigenom-

förandet,geografiskajusteringar,justeringariresurs-dispositionochjusteringarimetodval)

Iblandharenensamskadeplatschefendastdentredjepunk-tenovan,ivissafallharskadeplatschefenbådedenandraochdentredje,iblandallatre.Ävendelaravpunkternakaningå.Detviktigaärattingauppgifterfallermellanstolarna.Manbörocksåbeaktaattenindividlättkanblienflaskhalsisyste-met,isynnerhetomalltflödeavinformationskakanaliserasviadenne.Detärdärföringetsjälvändamålatthaenellerfleraskadeplatscheferellermotsvarande.Detmåstevarabehovetavledningsomärstyrande.Manmåstebeaktasåvälspan-of-controlsomrollogik.

Vidmycketstorahändelserkandetinomramenförenochsammaräddningsinsats,finnasflera skadeområdenmedenellerfleraskadeplatserinomrespektiveskadeområde.Dåenräddningsinsatsvidgas,dvs.dåorganisationenföratthanterainsatsenväxer,flyttasbefogenhetenatthanteramålmedin-satsen (MMI)uppåt i systemet.Tillkommande,högre, cheffårsåledesinomsinbeslutsdomänatthanteraMMI.Förbe-slutsdomänernauppgiftsledningkvarståriprincipövrigabe-fogenheter,helt enligtdet somovanbeskrevs somrollogik.Omdetdåfinnsbehovavytterligareenheter,uppstårflerbe-slutsdomäneruppgiftsledning,utifrånblandannatbeaktan-deavspan-of-controlochrollogik.Varkenbeslutsdomäneninsatsledning eller systemledning delas upp ytterligare. Målmed insatsen (MMI) tillhör således alltid beslutsdomäneninsatsledningochavsiktmed insats (AMI) tillhöralltidbe-slutsdomänensystemledning.Behövsytterligareledningska-pacitetfördessabeslutsdomäner,tillförstillexempelenstab.

219

Räddnings insatsen vidgas, MMI flyttas upp och fler beslutsdomäner upp giftsledning skapas. Man måste också beakta rollogik och span-of-control.

220

SommarenharvaritregningochstörreöversvämningarhardrabbatAllmänstakommun.Pågrundavbehovetattupprätthållavissbered-skap,tillgodosehjälpbehovisinhelhetsamtgenomföraräddnings-insatser,harsystemledningenbeslutatattsamhällsviktigafunktionersamträddningavmänniskorskaprioriteras. Idettaskedebefinnersigfleraenheterpålänspumpningariprivatafastigheter(småhus).Entrafikolyckamellantvåpersonbilarinträffarochmanväljersnabbtattavbrytasamtligalänspumpningarförattiställettasigantrafikolyckan–räddningavmänniskorärprioriteradverksamhetochlänspumpningavsmåhusbetraktashärintesomsamhällsviktigverksamhet.Dessutomärdetavviktattupprätthållavissberedskapförpotentiellahändelser. Samtidigtfårkommunensorganisationförräddningstjänstindika-tionomattenstörretelestationhotasavöversvämning.Dettaärensamhällsviktigfunktionsombörprioriteras.Ävenhärpåbörjasenrädd-ningsinsats.Observeraattmålenmedrespektiveinsatskommerattseolikaut.Blandannathanterastrafikolyckanienkortaretidsskalaänöversvämningshotetmottelestationen.

Exempel 33

221

Observeradockattdetbörvaraolikastaberförsystemledningrespektiveinsatsledning.

När organisationen växer och räddningsinsatsen vidgas,bytersåledesindividernainteorganisatorisktillhörighetellerplats i organisationen, bland annat på grund av rollogiken.Däremot kan bland annat befogenheterna att hantera målmedinsatsen(MMI)ellerandradelaravbeslutsdomänernasomfångförflyttasiorganisationen,allteftersomdenväxer.

Pådettasättkanmanmedhjälpavdenmodellsombe-skrivitsovan,byggautorganisationenutifrånbehovetideen-skildasituationernaochsystemetblirflexibeltisinhanteringavräddningsinsatser,hjälpbehov,riskbildochberedskapspro-duktion.

222

10. Att erhålla och bibehålla kontrollMedhjälpavenräddningsinsatsvillmanbringaordningienkaotiskochoordnadsituation.Avsiktenbörvaraattgöradettapåettsådantsättatthelahändelseförloppetpåverkasutifrånräddningsorganisationensmålochintentioner,därdessamålochintentionergivetvismåstebaseraspåsåvälhjälpbehovetivarjeenskildsituationsompådettotalahjälpbehovet.Hän-delsernasförlopppåskadeplatsenskamedandraordstyraspånågotsätt.Omdettillexempelbrinnerochdetfinnsettantalskadademänniskorvidenskadeplats,kanintentionernavaraatttahandomdeskadadesamtattsläckabranden.Manmåsteförsökaseettslagsvägframförsig,som–itankeochhand-ling–lederframtillattdeskadadeomhändertas,attolyckaniövrigthanteras,samtattskeendetpåskadeplatsenverkligenföljerdennatänktaväg.

Påmotsvarandesättbörmanresoneraoavsettbeslutsdo-män.Avvägningarmåstegöraskontinuerligtsåatthändelse-förloppetstyrsochgåriavseddriktning.Försystemledningenkandettatillexempelinnebäraattavvägningarmåstegörasmellan räddningsinsatser, beredskapsproduktionen, hjälp-behovochriskbildenikommunenochattdetskapasenvägsåattmanmedhjälpavresursereffektivtkanhanteradesi-tuationersomkantänkasuppståsomenföljdavriskbilden.Iberedskapsproduktioningårtillexempelattförflyttaresurserellerattförstärkaellerminskaresursenpåenvissgeografiskplats.

KontrollFöratt förtydligaochbeskrivadentänktavägsomhändel-seförloppetskafölja,kanmananvändabegreppetkontroll.Iamerikansklitteraturanvändsbegreppetfire controlblandan-natförattbeskrivaensammansattverksamhetbeståendeav

223

deansträngningarsomgörsförattskyddamänniskor,egen-domochmiljöfrånbrand(Routley,1991).

Begreppetfire controlanvändsocksåinomskogsbrandsbe-kämpning.Detomfattarhelaprocessenmedattsystematisktbegränsabrand,genomattförhindraspridningochattsäkrabrandens gränser (Pyne, 1997). En skogsbrand rapporterassom”underkontroll”närden inte längrehotaratt förstöraytterligarevärdenochdåeftersläckningkanpåbörjas.

Framföralltvidbrandibyggnadergårdetattidentifieratvåsammanvävdaaktivitetersomkansägashörasammanmedfire control;begränsningochsläckning.Närbrandenrappor-terasvaraunderkontrollavsesnormaltattdessspridningharstoppatsochattåterståendebrandslutgiltigtkansläckasmedresurserna på skadeplatsen. Att branden är under kontrollbetyderalltsåinteattbrandenärfullständigtsläckt,menattdestörrefarornaochproblemenhareliminerats(Brunacini,1985och2002).Dettaställervissakravpåattmansomchefkangöraenkorrektbedömningavnärlägetär”underkon-troll”.Chefenssituationsuppfattningkanvaraavgörandefördenna bedömning. På motsvarande sätt kan man resoneranär det gäller andra typer av olyckor.Att olyckan är underkontrollinnebärdåattdessfortsattautbredningellersprid-ningharstoppatsochattdestörrefarornaochproblemenharelimineratsellerattdetfinnsfaktiskaförutsättningarattdettaskerinomrimligtid.SeävenPynem.fl.(1996)samtHeikkiläm.fl.(1993).

Idagligttalavserkontrollförmåganattfånågotattupp-förasigsomförväntat,menocksåattförståvadsomhänder.Kontrollharenfysikaliskdel–attpåverkasjälvahändelseför-loppet–ochenmentaldelsomhandlaromförståelse–hurbeslutsfattaren/chefen skapar mentala bilder eller simulerarolikahändelseförloppmentaltförattförståhändelseförlop-pet,vadsomskeriolikasituationer,utfalletc.

Medattkontrolleranågotfarligt,menasnormaltattför-hindradetfrånattblivärreellerfrånattspridasig.Begreppetkontrollkanivissafallvaranegativtladdatidetattdetupp-levssommanipulativt.Idettasammanhanginnebärkontroll

Chefens uppgift är att ställa upp mål för insatsen och se till att räddnings insatsen följer den inslagna vägen.

224

attpåolikasätthanteraenvisstypavsituation.Syftetmeddettaärgivetvisgottochavsiktenäratterbjudahjälptillmän-niskorifarofylldasituationer.

Inom kontrollteorin, från vilken kontrollbegreppet ärhämtat,beskrivsdetgenerellakontrollproblemetsomattba-serat på utsignal bestämma insignal så att referenssignal följs.Normaltanvändskontrollteorin förprocesstyrningochau-tomation,mendenkanävenanvändassomenmetafor,dvs.somettbildligtuttryck,vilketärfallethär.Ifigurenovankantillexempelmålmedinsatsenutgörareferenssignalen(r),detsomskaåstadkommas.Utsignalen(z)ärdetfortlöpandere-sultatetpåskadeplatsen,dvs.självaskeendetpåskadeplatsen.Mätsignalen(y)ärdeninformationsomfortlöpandekommerfrånskadeplatsen,tillexempeliformavlägesrapporterellervisuellaintryck.Mätsignalenpåverkasavenradstörandeele-ment,störsignaler(w)ochmätfel(n),såsomdåligalägesrap-porter,bristfälligavärdegrunderellerdåligaljusförhållanden.Dessutomkommerdetsystemsomskapåverkas(olyckan,S)atthavissainbyggdavariationersomkanvarasvåraattiden-tifieraochattdirektpåverka,somtillexempeltekniskabristerianläggningenellerandrainbyggdafelaktigheter.

Igrundochbottenhandlarkontrollteorinomhurmanfårenprocessatthanteraenannanprocesssåattdenkontrol-lerade processen förlöper på det sätt som önskas. Kontrollomfattarsåledesocksåettvisstinformationsutbyte.Enrädd-ningsinsatsärenprocessvarssyfteärattkontrolleraenan-nanprocess(Brehmer,2000).Genomatttillexempelanvändapump, slangochstrålrör föratt sprutavattenpåenbrand,släcksbrandenochomgivningenkyls.Helakedjanmedpum-

Det generella kontroll-problemet säger att: Givet ett system (S), med tillgänglig mät-signal (y), bestämma insignal (u), så att utsignal (z) följer referenssignal (r), under inverkan av störsignal (w), mätfel (n), och systemvariationer (i S), samt så att insignal (u) hålls inom rimliga gränser.

225

pen, slangen och strålröret samt vattnet som transporteraskansägasvaraenprocessmedsyfteattförflyttavattenfrånenplatstillenannan.Ochmedhjälpavdennaprocesspåverkasenheltannanprocess,enbrand,somigrundochbottenärenkemiskprocessdärenergiomvandlasfrånenenergiformtillenannan.Kontrollteorinkandärmedvaraanvändbarförattanalyseraochutvecklafunktionaliteteniräddningsinsat-ser.Såhardenocksåanväntsvidmilitäraoperationer,blandannatavWorm(1998).Detövergripandesyftetmedattge-nomförakommunalaräddningsinsatseräratterhållaochbi-behållakontroll(Svensson,1999).

Villkor för kontrollKontrollbyggerpåatt fyragenerellavillkoruppfylls (Breh-mer,2000):1. Målvillkor–detmåstefinnasettmål.2. Observationsvillkor–detmåstevaramöjligtatt

bestämmasystemetstillstånd.3. Påverkansvillkor–detmåstevaramöjligtattförändra

tillståndetidettasystem.4. Modellvillkor–detmåstefinnasenmodellavsystemet.

Observera dock att kriterierna för att erhålla och bibehållakontrollintenödvändigtviskräverattmanfaktisktåtgärdarolyckan.Detärtillräckligtattdetfinnsenreellmöjlighetattkunnagöradet,attdetfinnsförståelseförhurochvarfördetkangöras,attdetfinnsresurser förattkunnaåstadkommadetta,attmanförstårvadsomhänderdåresursernasättsinetc.Medvetnaellerberäknaderiskerinrymsiatthakontroll.Detkantillexempelfinnasenrisk förattenbrandspridersigienbyggnad,menävenomdettaskulleskegårdetatthakontrolleftersomdettaskullekunnavaraenberäknadrisk.Resonemangetförutsätterdockatthjälpbehovettillgodoses.

Målvillkor

Målvillkoret omfattar såväl ett övergripande (konkret) målsom delmål och nedbrutna mål för enskilda åtgärder ochkombinationeravåtgärder.Hurettsådantmålformulerasblirblandannatberoendeavvilkenbeslutsdomänmanbetrak-tarproblemetutifrån.Ettövergripandemålrelaterattillbe-

226

slutsdomänensystemledningkantillexempelvaraatthanteravissatyperavolyckormedanandralämnasmerellermindredärhän,beroendeblandannatpåvilkenriskbildsomförtill-fälletråderikommunen.Ettmålförbeslutsdomäneninsats-ledningkantillexempelvaraattbegränsabrandentillenvissdelavenbyggnad.Ettövergripandemålförbeslutsdomänenuppgiftsledningkantillexempelformulerassomattresaenstegeochräddaenmänniskasomståriettfönsterinomenvisstid,givetvisinnandetärförsenteftersomproblemetbe-traktasutifrånhjälpbehovetisituationen.Närdetgällerin-satsledningkanmålvillkoretnormaltlikställasmedmål med insatsen.Förbeslutsdomänensystemledningkanmålvillkoretnormaltlikställasmedavsikt med insats.Målmedinsatsenärsåledesendelmängdavavsiktmedinsatsen.

Måletmåstevararealistiskt,bådeiförhållandetilldenre-surssomstårtillförfogandeochiförhållandetillhurkom-munens riskbild eller en enskild olycka utvecklas. Mål blirlättorealistiskaeftersommanlättfårenövertrotillresursenskapacitetellerattmanharenoklarbildavtillexempelolikaåtgärderstidskonstanter,dvs.hurlångtiddettarattgenom-föraenvissåtgärdochhurlångtiddettarföråtgärdenattgeeffekt.Påmotsvarandesättkandetvaralättattskapasigenövertrotillhelasystemetskapacitet,kanskeberoendepåattmanglömmerbortvissagrundläggandebehovsomtillexem-pelmat,dryckochvilaisambandmedlångvarigainsatser.

Observationsvillkor

Observationsvillkoretomfattarförmåganattbestämmasyste-metstillstånd,såsomvilkenkapacitetenvisstypavutrustninghar,videnvisstidpunktelleröverenvisstid,ellerhurolyckanutvecklar sig och dess styrande parametrar. Hur detta till-ståndserutellerbeskrivsärgivetvisberoendeavutifrånvil-kenbeslutsdomänmanbetraktarproblemet.Oftaärdetdockönskvärtattkunnakvantifieradettatillstånd,tillexempelattsättaettabsolutvärdepåtemperatur,flödeellerresursernaskapacitetiövrigt,ävenomdetkanvaratillräckligtattavgöraomdetta tillståndärhögteller lågt, storteller litet,ökandeellerminskande.Attkunnabestämmasystemetstillståndkantillexempelomfattaobservationeromtillgängligtsläckvattenelleromenbrandspridersigelleromdenärbegränsadtillenvissbrandcell.Mendetkanocksåomfattaobservationer

227

avvilkaplaneradehändelserinomkommunensområdesomkanpåverkadenriskbildsområder.Eventuelltkrävsomfat-tandekontaktermedandraorganisationerförattävenkunnatahänsyntillderasinformationsomeventuelltkanpåverkakommunensriskbildävenuretträddningstjänstperspektiv.

Fysiskahinder,geografiskaförhållandenellerdetfaktumattenindividendastkanobserveraochtatillsigenvissmängdinformationkanvarabegränsningar förattkunnauppfyllaobservationsvillkoret. Men till skillnad från militära opera-tioner,varshändelseutvecklingärberoendeavmänskligtage-rande,kanhändelseförloppetpåenskadeplatsprognostiserasmedhjälpavdefysikaliskalagarsomstyrhändelseutveckling-en.Detgårmedandraordoftaattutifråntillexempellogisktresonemangochmedgrundkunskaperellererfarenheterfrånhurolikatyperavolyckorutvecklarsigochfrånhurolikaty-peravåtgärderverkar,attgörarimligaprognoserövertroligutvecklingavlägetpåenskadeplatselleröverhurriskbildenienvisskommunkommerattutvecklas.Motsvarandeprog-noserbörrimligtvisvaramöjligaattgenomföraoavsettvilkensystemnivåmanbetraktarproblemetutifrån.Ienmeröver-gripande beslutsdomän kan det eventuellt vara nödvändigtattlåtaandraorganisationergörabedömningarochprogno-ser.EttexempelpådettakanvaraobservationeravväderochdeprognosersomSMHIgör,inklusivebedömningaravblandannatriskenföröversvämningarellerbrandriskprognoser.

Observationsvillkoretomfattarocksåtillgångentillinfor-

Exempel på hur systemets tillstånd kan beskrivas och sättas i relation till varandra.

228

mationomsystemet,vilkenkanseolikautberoendepåvilkensystemnivåproblemetbetraktasutifrån.Påskadeplatsenlikavälsompåvägtillskadeplatsenöversköljschefenavinforma-tion.Denneskognitivaförmågaanvändsdåtillatttransfor-merainformationen,enprocesssomnormaltbetecknassom”beslutsfattande”. I denna process är information, kunskapoch kognition viktiga element. Man kan tala om kognitivasystemsomomfattarsåvälmänniskorsomteknologi.Kogni-tiva system fungerargenomattkunskapomsåväl systemetsjälvt som dess omgivning används vid planering och mo-difieringavdeaktivitetersomutförs(Hollnagelm.fl.1983).Dettakognitivasystemärocksåettsåkallatadaptivtsystem,dvs.ettsystemsomanpassarsiggentemotomgivningenmedvissautomatik.

Påverkansvillkor

Detmåsteocksåfinnasenreellmöjlighetattpåverkasyste-metstillstånd,ettsåkallatpåverkansvillkor.Isamtligabesluts-domäneräranvändandetavresurser,åtgärderellerkombina-tioneravåtgärderavgörandefördennamöjlighet.Kunskapkring resurserskapacitetocheffektenavolikaåtgärderochtaktiskamönsterärsåledesviktigtförpåverkansvillkoret.Pågrundavsystemetsinbyggdadynamikkanförändringarskefortellerlångsamt,antingensomenföljdavinsattaåtgärderellertaktiskamönsterelleravsigsjälvt.Beredskapsproduktio-nenärhärettsättförossattaktivtochtidigtkunnapåverkasystemetstillstånd.Genomatthållaenvissberedskapskapasmöjlighetattmötariskbilden.Beredskapsproduktionenom-fattar planen för hur risker ska mötas. När det inträffar enolyckaochetthjälpbehovuppstår,somföranlederenrädd-ningsinsats,kommerdennaplanattmötaverkligheten.Frånattvaraenplan–kontrollgenomfeedforward –blirsystemet

Kontroll genom feed-forward; att agera enligt plan (överst) eller genom feedback; att agera utifrån situationen (underst), fritt efter Brehmer (2000).

229

Kommunensorganisationförräddningstjänstfårlarmomenlägenhets-brand.Informationeniövrigtärdockbegränsadochmanäriutlarm-ningsskedettvingadtillattagerautifrånenplan,feedforward.Underframkörningförberedermansigförettvisstagerande,genomatttillexempelinitieravissastandardrutinersombrukarvaratillämpligavidlägenhetsbränder. Vidframkomstvisardetsigdockattbrandenärienradhuslägenhetochattbrandenhotarattspridasigviadenosektioneradevindentillövrigalägenheter.Merinformationharnuerhållits,genomfeedback,ochdenursprungligaplanenförräddningsinsatsenmåsteförändras.

Exempel 34

230

ettsystemmedkontrollgenomfeedback(Brehmer,2000).Detskerdåinformationsflödetökarochfler(relevanta)signalerfåsfrånsystemet,dvs.dåobservationsvillkoret,istörreellermindreutsträckning,börjarbliuppfyllt.

Ivissafallärinformationenfrånsystemetotydligellerrentavobefintlig.Dettagörattkontrolldåmåsteskegenomfeed-forward.Föratt redanpåett tidigt stadiumkunnapåverkaräddningsinsatsenmåstemanivissafallagerapåindikatio-ner–insatsenärsomensvartlådadärmanintekännertilldefaktiskaförhållandena.Detblirettslagserfarenhetsbaseratsättatthanterasituationen.Detäridefallerfarenheternainteräcker till somdetkanuppståproblem, eftersomdetdåärsvårtattavgöraeffektenavdeåtgärdersomsättsin.

Modellvillkor

Föratterhållaochbibehållakontrollmåsteocksåmodellvill-koretvarauppfyllt.Enmodellavsystemetkanvaraenmen-talmodellmedolikagradavabstraktionförattbeskrivahurolikadelarisystemetförhållersigtillvarandra.Mendetkanocksåvaraenfysiskmodellsombeskriverdefaktiska(fysika-liska)förhållandena,somtillexempelhurmycketskumsomkrävsförattsläckaenvissbrandarea.Somenföljdavdettakräverävenmodellvillkoreteningåendekunskapomresur-serskapacitetocheffektenavolikaåtgärderellerkombina-tioneravåtgärder.Modellenkommergivetvisattvaraolikablandannatberoendepåvilkenbeslutsdomänsomsystemetbeskrivsutifrån. Ibeslutsdomänensystemledninggällerdetblandannatattskapasigenmodellavhurpågåenderädd-ningsinsatserochriskbilderutvecklasochävenhurdettapå-verkarberedskapsproduktionen.Dettakantillexempelledatillattmantidigtkanpåverkadeenskildaräddningsinsatser-nagenomatthanteradesamladeresursernasåattmanfårensågodberedskapstäckningsommöjligtochattdepågåenderäddningsinsatserna får de resurser som krävs för kontroll.Kontrollaspektenärsåledesviktigsåvälviddeenskildarädd-ningsinsatsernasompåettmerövergripandeplan.Ibesluts-domänen uppgiftsledning blir modellen rimligtvis en merkonkretbeskrivningellerbildavhändelseutvecklingen,sominkluderarresurs,skadaochobjekt.

231

Grad av kontrollKontrollkanocksåbeskrivassomhurhandlingarväljsochut-förs,därdetaljeringsgradoch funktionsmodalitet,dvs.gradavmöjlighetattpåverkasystemetgenomenvissfunktionochpåolikasystemnivåer,ärviktigafrågor.Utifråndennaaspektgårdet,enligtHollnagel(1993),attidentifierafyrakarakteris-tiskagrader av kontrollellernivåeravfunktionenisystemet:

1. Godtycklig kontroll. I denna nivå är händelsehorisontenbegränsadtillnuetochingenhänsyntas,varkentillföregå-endehändelserellerförväntadeutfall.Valetavnästaåtgärd/händelseärtillsynesslumpartatochendastettmålitagetbe-aktas.

2. Opportunistisk kontroll. Händelsehorisonten omfattarendastenåtgärd/händelsesomärvaldförattmatchadennu-varandesituationenmedendastminimalhänsyntilldelång-siktigaeffekterna.Visshänsyntastilltidigarehandlingaridetattnästahandlingärvaldförattmatchadenföregående,menfeedbackärintealltidkorrektutnyttjad.

3. Taktisk kontroll.Härtashänsyntilleffekternaavenåtgärdiljusetavvadsomtidigareutförts.Valavnästahändelse/åt-gärdgörs i (viss)detaljoch ibeaktandeavpotentiell effektavhändelsen/åtgärdenochplaneranvändssombasförvalavhändelser/åtgärder.Meränettmålbeaktas.

4. Strategisk kontroll.Idennanivåärbeslutsfattare/cheffulltmedvetenomvadsomhänderochgöröverlagdaplanerföratthantera situationen, vilket kräver initiering, genomförandeochkoordineringavspeciellahändelser/åtgärder.Händelse-horisontenomfattarsåvälföregåendehändelsersomframtidautvecklingar,ävenomantaletstegsomkanplaneraskanvaralitetävenförexperter.

Godtyckligochstrategiskkontrollrepresenterartvåytterlig-heter,medanopportunistiskochtaktiskkontrollärdemestfrekventakontrollnivåerna.Syftetmedattanvändadessakon-trollnivåerärframföralltattkunnabeskrivahurutförandeavolikahandlingarskiftarmellanolikakontrollnivåerberoendepåsåvälutfalletavhändelserochåtgärdersomavtillgänglig

232

tid.Andraparametrarsomkanpåverkakontrollnivånäran-talet samtidigamål somskauppfyllas, tillgångenavplaner,uppfattningen av händelsehorisont samt tillståndet på ut-förarnivå (beroende på beslutsdomän). Observera dock attdessakontrollnivåerärteoretiskakonstruktioner.Iverklighe-tenkommergradenavkontrollattvarierakontinuerligt,mensamtliga kan vara giltiga oavsett beslutsdomän. Kontrollni-våerärsåledesinteknutnatillnågonvissbeslutsdomän.Inomramarna förenochsammabeslutsdomänkanmansåledesarbetautifrångodtyckligkontroll likaväl somutifrån stra-tegiskkontroll.Observeraocksåattgradenavkontrolldåärknutentilltidsskalanochattdenlängstatidsskalanförenvissbeslutsdomänintekanvaralängreändenlängstatidsskalanförövergripandebeslutsdomän.Variationerigradavkontrollskersåledesinomenochsammabeslutsdomän.

Övergångarmellanolikakontrollnivåerkanblandannatberopåmängdeninformationsomfinnstillgängligellersomkanhanteras.Bådedenstressbeslutsfattarenutsättsför,ochspan-of-control,kommerattpåverkapåvilketsättinforma-tionenhanteras.Genomattökaledningskapacitetenkanmanbåde undvika oönskade övergångar mellan kontrollnivåerochstyrainbeslutsdomänerienvisskontrollnivå,genomattinformationshanteringenförbättras.

Begreppenfeedbackochfeedforwardkanocksåvaravik-tigaiinteraktionenmellankompetensochkontroll.Vanligtvisdrivsopportunistiskkontrollavfeedback.Dettagörattindi-keringavfeedbackärkritisk,dvs.attmanfårkorrektasignalerochrelevantinformationfrånsystemet.Påmotsvarandesättdrivsstrategiskkontrollihögreutsträckning(meninteute-slutande)avfeedforward,baseradpåbristfälliginformationomsystemet.Mankanhävdaatthögrekompetensgördetmertroligtattkontrollbibehållspåsåvälkortaresomlängresiktisystemet,oberoendeavbeslutsdomän.Detfinnsgivetvisock-såenkopplingmellankontrollochtillgängligtidochdärmedävenmedrummet.

Nyteknologiharskapatenflexibilitetgenomattgesåvälbeslutsfattare som individer på åtgärdsnivå ett stort antalfunktionerochalternativihuruppgifterkanlösasunderolikaförutsättningar (Sarterm.fl.1995).Detta ställer störrekravpåkunskapäntidigareblandannatomhursystemfungerarunderolikaförutsättningarochiolikakontrollnivåer/funk-

233

tionsområdensamthurmanhanterarnyaalternativ iolikatyperavsituationer.Tyngdpunktenhamnardärmedåterigenpåkunskapochförståelseföreffektenavolikatyperavåtgär-dersomkansättasinisambandmedenräddningsinsats.

Kontroll och beslutKontrollärocksåknutettillbeslutsfattandegenomdenkog-nitivaprocessenatthanterainformation.EnligtKlein(1998)ärviktenavexpertisochkompetensvidbeslutsfattandeina-turalistiska miljöer stor.Viktiga aspekter på beslutsfattandeisådanamiljöerärattförstådynamikenochkarakteristikenisituationen(Orasanum.fl.1992a).Tengblad(2000)menarocksåattbeslutsfattarepåenhögresystemnivåutövarkon-trollgenomattvara”påverkare”ochattutövandeavkontrollärrelaterattillförmåganattskapaenhällighetförenvissplan.Påenlägresystemnivåskerkontrolloftautifrånenmerdirektpåverkanpådetsystemsomskakontrolleras.

Mankanhärocksåtalaomsåkalladkognitivkontroll,dvs.ett slags tankemässig kontroll och hur kontroll erhålls ge-nomattskapamentalabilderavensituationochhurdennaskahanteras.Somdiskuteratstidigareärjuräddningstaktikmönsteravtänkandeochagerande.Kognitivkontrollärsåle-desendelavtänkandet.

Kognitivkontrollkan,oberoendeavvilkensystemnivåmanbetraktarkontrollproblemetutifrån,sägasomfattatrenivåer:erfarenhetsbaserad, regelbaseradochkunskapsbaseradkon-troll (Rasmussen, 1983och1992).Erfarenhetsbaseradkon-trollkaraktäriserasavförmåganattundermedvetetageraienkändomgivninggenomeninredynamiskmodellavomvärl-den.Dettaäretttypisktagerandeförenexpert,medförmågaatt dra slutsatser och handla utifrån sin erfarenhet. Dennaerfarenhetbehöverdåintenödvändigtvisvarafrånlikartadesituationer.Regelbaseradkontrollomfattarettmedvetetan-vändandeavreglerikändasituationer.Dessareglerkanvaraempiriskt utvecklade utifrån tidigare, liknande situationer.Menreglernakanocksåvaraformelltantagnaellerbaseradepådenkultursområderisystemet,påenvisssystemnivå(såkalladföretagskultur).Dennatypavagerandekanbetraktassomettslagsfeedforwardkontroll.Kunskapsbaseradkontrollomfattartransformation,dvs.omvandling,avkunskap,idet

234

härfalleteffektenavolikaåtgärder,isynnerhetirelationtillhändelseförloppetpåenskadeplats.Iensådansituationut-vecklasenanvändbarplanutifrånexplicitformulerademål,baseradpåenanalysavdenaktuellasituationen.Denhärty-penavkontrollkanbetraktassomettslagsfeedbackkontroll.

Närenplanmöterverklighetenförändrastypenavkon-troll, från kontroll genom feedforward till kontroll genomfeedback(Brehmer,2000).Närsåskermåsteinitieringenavolikaåtgärderanpassastilleffektenpåhändelseförloppet.Detärhärsomanvändningenavresursersamtinitiering,koordi-nering ochgenomförandeav åtgärder blirdynamisk, vilkettydligtframgårvidgenomförandetavräddningsinsatser.

Detärislutändanendastgenomattinitiera,koordineraochgenomföraåtgärderpåenskadeplatssomhändelseförloppetkanpåverkasochdetärvidgenomförandetavräddningsin-satsersomkontrollproblematikenblirfysisktpåtaglig.

Kontroll och beslutsdomänerFöratteffektivtkunnabeslutaomåtgärderochanvändare-surserna och för att systemet som helhet ska kunna arbetamot att erhålla och bibehålla kontroll måste hela lednings-systemetgenomsyrasavetttaktisktförhållningssätt.Grundenfördettaärattsyftetmedledningssystemetärattdisponeraochstyraresursergentemothjälpbehovet.Vidolyckorhand-lardetblandannatomattresursdispositionenskerpåettså-dantsättattkontrollöverskadansomfysisktfenomennåssåtidigtsommöjligt.Samtligabeslutsfattareiledningssystemetmåstepåolikasättageraocharbetasåattresurserutnyttjaspåettsåbrasättsommöjligt.Dethandlarhäromattitidochrum disponera resurserna utifrån deras kapacitet gentemotskadeutvecklingenövertid,ochdetblirhärenfrågaomgradavupplösningavresursen,beroendepåbeslutsdomän.Olikabeslutsdomänerhanterarmedandraordresursernapåolikasätt–systemledningpåettmerövergripandesättochupp-giftsledningmeridetalj.

Såkantillexempelett taktiskt förhållningssätt inombe-slutsdomänenuppgiftsledninginnebäraattenrökdykarleda-reärtaktiskisittvalavangreppssätt.Standardrutinenkanskesägerattrökdykarnabörsökaavenrökfylldlägenhetihöger-varv.Situationengördockgällandeattenpersonkanfinnas

235

kvarisovrummettillvänsterinnanfördörrenochrökdykarnafårtilluppgiftattsökaivänstervarv.Dettaktiskavaletmåsteskeivarjeenskildsituation–detfinnsinteenlösningsomgenerelltär”bäst”.

Påmotsvarandesätthanterartillexempelenchefsomar-betar ibeslutsdomänensystemledning,beredskapen ikom-munensåattdennaupprätthållspålämplignivå,ävendåfleraräddningsinsatserpågårsamtidigt.Detkantillexempelhand-laomattflyttaresurserföratttidigtkunnamötaetteventuelltbehovavresurstillväxtförnågonavdepågåenderäddnings-insatserna.Ettannatexempelkanvaraatt systemledningensäkerställerattmanvidenvissräddningsinsatsharförutsätt-ningaratterhållakontrollinomenvisstidsperiod.Genomensådankraftsamlingkanberedskapenåterställastillenhögrenivåförattmötaenkändhotbildvidensenaretidpunkt.Ävenhärkanmantalaomattagerataktisktivaletavhurresursernaskadisponerasövertidenochrummet,utifrånkapacitetochgentemotsåvälskadeutvecklingensomdettotalahjälpbeho-vet inom kommunen eller motsvarande. Men det sker uti-frånenannanupplösningsgradihurresursernahanterasochdetblirenannandetaljeringsgradiinformationsflödet.Dethandlar såledesomattoavsettbeslutsdomän i tidochrumdisponeraresursernautifrånkapacitetochgentemotskadeut-vecklingochhjälpbehov.Kontrollskaerhållasochbibehållasidetstoralikavälsomidetlilla,försystemetsomhelhetochfördeenskildaräddningsinsatserna.

Taktikkanbeskrivassomettslagsdesign;ettkunskapsin-tensivtarbetesomskaparsymboler;ettsättatttänka.Skapan-detavenorganisationkansägasvaralänkenmellantaktiken(sättetatttänka)ochdetfaktiskaresursutnyttjandet.Enplanellerenidéblirtillverklighetochsattiaktion.Enorganisa-tion måste skapas utifrån de resurser, inklusive människoriettvisstsocialtsammanhang,somsättsinförattmötaetthjälpbehov.Ledningssystemetmåstemedandraordanpassasefterdethjälpbehovsomärföranlettavolyckorelleravdenriskbildsområder.

Kontroll, förutseende och avgörandenIsambandmeddentypavdynamiskaskeendensomenrädd-ningsinsatsoftaär,kandetvara svårt att i tid insebehovet

236

avolikaåtgärder.Riskenärstorattåtgärderinitierasförsenti förhållande till olyckans förlopp. Ledningsarbetet kan blihändelsestyrtidenmeningenattarbetetärinriktatmotattreagerapåochhanteratydligtsynligaproblempåkortsikt.Uppbyggnadavledningsorganisationochinriktningavsåväldenenskildaräddningsinsatsensomsystemetistort,skerintetillräckligtsnabbtocheffektivt.

Vid dynamiska förlopp är det nödvändigt att i god tid,iblandendastpåsvagaindikationerellermedledningavotyd-ligasignaler,vidtaelleråtminstoneinitieraåtgärderredaninn-anproblemuppstår.Dessutombehöverdetfinnasenförmågaattreflekteraövermerogenomskinligaochsvåröverblickbaramönsterihändelseutvecklingen.Ävensignalerpåolikatänk-barautvecklingarihändelsenbehöverkunnabedömas.Iolikasammanhanganvändsskildauttryckförförmåganattvidtaåtgärderinnanproblemuppstår.”Proaktivitet”och”attageraistället förattparera”ärexempelpåuttryck fördenna för-mågatillattkunnahanteraprobleminnandefaktisktuppstår.Detärocksådettasomkontrollgenomfeedforwardhandlarom–attagerautifrånenplan,utanattmanhar fåttnågrakonkretasignaleromdetfaktiskahändelseförloppet.Närdet

Kontroll innebär att skapa modeller och att kunna ”se” hela händelse förloppet framför sig och att sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle, så att av göranden kan nås. Det övergripande syftet med att genomföra räddningsinsatser är att erhålla och bibehålla kontroll.

237

gäller tillexempelattavslutaräddningsinsatser,måstedettaskepåsäkragrunder.Attidettalägeageraendastpåindika-tion,kanledatillattresurserdrastillbakaförtidigt.

Förmågaattförutsehändelseutvecklingenbehövergenom-syrakultureninomorganisationen.Dettaärendeliatthaetttaktiskt förhållningssätt; att på ett förutseende sätt hanteravariationeririskbildenredaninnandetuppstårettkonkrethjälpbehov.Detinnebärocksåattdeolikaskedenainomper-spektivetskyddmotolyckor–före,under,efter–vävssam-manalltmer.

Isambandmedräddningsinsatserkanmanivissafallochpågrundavnågotsommanavolikaanledningarinteharkun-natförutse,ställasinföroförutseddahändelser.Dessaskaparnågotavenoperativöverraskning.Hurmycketmanänförbe-redersigkanmaninteuteslutaattställasinförsituationersomfallerheltutanförvadmanrimligenkanförvänta.Detärhärlättattanvändavärderingariformav”olyckanvarsåspeciell”,”händelsenvarotänkbar”eller”dettaärviintedimensione-radeför”.Likvälinträffardetolyckorsomärotänkbaraellersommanåtminstoneinteharförutsett.Ävenomenorgani-sationisigsjälvinteresursmässigtärdimensioneradförenvisstypavolyckakandetvaraviktigtattdåochdåmentaltförberedasigförsådanaöverraskandehändelser.Mankanbe-hövafunderapåhurenuddahändelsekanhanterasoavsettdesskaraktäriövrigt.Enenskildindividharenuppsättningförsvarsmekanismerförattklaratillsynesorimligayttresti-muli.Dessanaturligamönsterkanbehövakompenserasmedattdetutformasolikarutinerienorganisation.Mankantillexempelivissafallbehövaavsättanågonmeduppgiftattlyftablickenochfunderaiannorlundabanor–enformavkon-struktivprövning.Såkantillexempelenstabhadennaupp-gift.Enhögre ledningsnivåhardockalltidansvarattprövaverksamheten.

Förmågan att leda behöver vara förutseende och klarahantering av alternativa händelseutvecklingar. Förutseendehandlar bland annat om att förlänga tidshorisonten i led-ningsarbetet. Dessutom behövs förmåga att samtidigt somarbetetbedrivsienvissriktning,reflekterapåolikaalternati-vahändelseutvecklingar.Vidarebehöverolikaalternativasättatt bedriva insatser kunna utarbetas under ledningsarbetet.Dessutomkandetbehövasenhandlingsberedskapförattsty-

238

VidenräddningsinsatsmotenbrandiettvaruhusiAllmänsta,hararbetetpågåttunderenlängretid.Blandannatharbyggnadenskomplexitetbidragittillattmanfortfarandeinteharerhållitkontroll.Brandmännenharrapporteratattbrandenspridersiguppåtibygg-nadenochattbrandenärsvårattnå.Dessutomharettbesökavrädd-ningschefenletttillenkonstruktivprövningavommålenmedinsatsenkanuppnås.Fleragrannfastigheterriskerarattdrabbasochmanbörjarplaneraförettomfall.Utifrånvadmanvetombyggnadenplanerarmanblandannatförnyabegränsningslinjerochangrepps-vägarochmanplanerarävenförenvissomfördelningavresurser.Beslutsdomäneninsatsledningstämmerävenavdettamedsystem-ledningen,därmanredanbörjatläggauppenplanförattutnyttjagrannkommunensresurser. Näromfallsplanenskasättasiaktion,samlarräddningsledarensektorchefernaförgenomgång.Mantardåocksåuppfråganomhurpersonalenkommerattupplevasituationendåinsatsenstyrsom. Omfallsplaneninitieradespåindikationeromattmålenförinsatseneventuelltinteskulleuppnås.Detvarinteförränlångtsenaredetvisadesigattdetvartackvareomfallsplanenmanlyckadesräddastoradelaravbyggnaden.

Exempel 35

239

raominriktningenpåeninsats,ellerattanvändaalternativaangreppssättellermetoder.

Mankanidettasammanhangocksåtalaomavgörande-hantering.Begreppetavgörandesyftartillattsvarauppmothjälpbehovet i en viss situation – att nå ett avgörande. Tillexempel så ingår att erhållaochbibehållakontroll i ett av-görande.Ursystemledningensperspektivhandlaravgörandetom att erhålla och bibehålla kontroll över skadeförloppensamtattmanåstadkommerenvälavvägdochskedesindeladberedskapshanteringgentemotrådanderiskbildochdetho-tadeintressetsvikt.Avgörandehanteringknutettillenenskildräddningsinsatshandlaromattutarbetakonkretamålförhurhjälpbehovetskatillfredsställas,tillexempelgenomatterhållaochbibehållakontrollöverettutsläppavenkemikalie.Plane-ringföravgörandehanteringitillexempelenstabsyftartillatttaframförslagtillbeslutförhursituationenskaavgöras,vil-ketärenformavhelhetsbedömning.Dennaplaneringsyftarocksåtillattförlängabeslutsfattarenstidsskala,dvs.attskapamertid.Idettaingårocksåattidentifieraochbedömamöjligahändelseutvecklingarochplanera förett avgörandemotenellerfleraavdessahändelseutvecklingar.

Iledningsarbeteingårocksåattkonstruktivtprövaochbe-dömamöjlighetentillettavgörande.Detomfattarattprövahelasystemetsförmåga,attprövadenenskildainsatsensför-mågaattkunnanåettavgörande,attidentifierahotochnyamöjligheter,identifieraalternativaochivissafall”otänkbara”menändåfulltmöjligahändelseutvecklingarsamtattbedömaalternativens sannolikhetochkonsekvens.Även ledningsar-betet som sådant bör granskas. Motsvarar ledningsorgani-sationenochdetarbetesombedrivs,deproblemsommåstelösasochdethjälpbehovsomskatillgodoses?

Iblandtalarmanom”omfall”.Ivissafallmåstemanocksåkunnagenomföraalternativa lösningar, inte endastplaneraförsådana.Detbehöverocksåpoängterasattdenkonstruktivaprövningenintebörutförasavsammaindividsomombesör-jer avgörandehanteringen, eftersomdetknappast är rimligtattmanefterenprövningförkastarsinaegnaidéer.Ienlitenorganisationkandetdockvarasvårtatthadepersonellare-sursersomkrävs,vilketmedförattettkritisktförhållningssätttillegenverksamhetochegnabeslutärviktigt.

Isambandmedavgörandehantering,isynnerhetdåman

240

avolikaanledningarmåstegenomföraalternativalösningar,måstemanocksåreflekteraöverhurdettapåverkarsåvälattgenomföra räddningsinsatser som att bedriva kommunalräddningstjänstistort.Detfinnstillexempelkopplingartillförhållandetmellancheferochmedarbetare:• Vadhänderigruppendåmanimplementeraralternativa

lösningarochiprincipstyromräddningsinsatsen?• Hurhanterarorganisationendenbesvikelseellerbristpå

bekräftelsesomkanuppstådåinriktningarm.m.föränd-ras?

• Hurpåverkasgruppen/individenavattintefågenomföraensedantidigaretilldeladuppgift?

Attvaraförutseendeochatthaetttaktisktförhållningssättärtvåviktigautgångspunkterförattpåettflexibelt,snabbtocheffektivtsätthanterasituationerdärmänniskoräribehovavhjälp.Menmanskaocksåhaiåtankeattförutseendehante-ringavolikatyperavsituationerkanpåverkapåsättsomintealltidärlättaattförutse.Tidäroftaenkritiskfaktorisam-manhanget.

241

Till sist …

Räddningsinsatserärmerkomplexaänvadsomkantyckasviden förstaanblick.Arbetet i sambandmedräddningsin-satser måste i första hand baseras på hjälpbehovet. Utifråndettahjälpbehovsättermaninolikatyperavåtgärderisyfteatterbjudahjälp.Manharresursertillförfogande,ochdessaresurser skaorganiserasochhanteraspåettändamålsenligtsätt,oavsettomdettaskervidenenskildräddningsinsatselleromdetskermellanolikaräddningsinsatser.Olikatyperavbe-slutsomfattasmåstevaravälunderbyggdaochtahänsyntillresurs,skada,objektochhjälpbehovetiövrigtsamtattdessabeslutfattasavfleraolikaindivider.

För att kunna hantera detta krävs en mängd kunskap.Dennakunskapomfattarblandannatarbetsrättsligaförhål-landen,ledarskapetsinverkanpåindividerochgrupper,hurstresspåverkarindividershandlingarochbeslutsamthändel-seförlopp i tidenochrummet.Detärgenomkunskapmanskaparförutsättningaratterhållaochbibehållakontrollochdetärgenomatthaetttaktisktförhållningssättmanbästhan-terarsituationen,oavsettbeslutsdomän.

Etttaktiskförhållningssättbyggerpåattresurserskaan-vändassåeffektivtsommöjligtmedhänsyntillhjälpbehov,situationensdynamik, tidenochrummet samt situationenskraviövrigt,isyfteatterhållaochbibehållakontroll.Dess-utomkommerorganisationenskulturochhurblandannatledarskapet hanteras och utövas att påverka möjligheternaatttillfredsställahjälpbehovet.Fråganomatterhållaochbi-behållakontrollmåstehanterasivarjebeslutsdomän,påettsådantsättattsituationenhanteraspåettförutseendesätt,såattmannåravgörandenidesituationermanställsinför.Indi-vidersomdeltarvidräddningsinsatserbehöverhaetttaktisktförhållningssätttillvadsomskaåstadkommasochsystemetmåsteiolikagradvaraflexibeltochautonomt.Genometttak-tiskt förhållningssätt skaparmanocksåhandlingsberedskapföralternativahändelseutvecklingarochattman,förutomre-danpågåenderäddningsinsatser,ävenhanterarriskbildochberedskapsproduktion.

242

Organisationenmåstekunnaanpassasutifrånolikasitua-tionermedolikadynamik,menocksåutifrånolikaskedenihändelserna. Organisationen måste också bemannas på ettsådant sätt att förväntningarna blir rimliga och logiska påindividerna.Ledningssystemetärverktygetförattåstadkom-maändamålsenligaocheffektivaräddningsinsatser.Uppståroväntadesituationermåstedessaocksåkunnahanteras,vil-ketbyggerpåattsystemetävenkanhanteraframtideniolikautsträckning,beroendepåblandannatbeslutsdomänochsi-tuation.Medhjälpavavsiktmedinsatskaninriktningenförinsatserstyras,påverkasochförändras.Påmotsvarandesättkanmanmed tydligamålmed insatsenpåverkaarbetetpåskadeplatsen.Såvälenenskildräddningsinsatssomflerasam-tidigtpågåenderäddningsinsatsermåstesträvaåtsammahåll.Inriktningenkommeruppifrån,mensignalerförhurinrikt-ningenskaseutmåstebaseraspåhjälpbehovet.Strävanärattgedensomäribehovavhjälpdåolyckanärframmesåbrahjälpsommöjligt.

När man skapar en ledningsorganisation är ledarskapet,ledarstil,ochgruppnormercentraltochdettakommerattin-verkapåinsatsresultatet.Genomattchefenanvänderlämpligledarstil,beroendepåblandannatsituationen,kanchefenvaraettföredöme,inspireraochmotiveramedarbetarnaattgörarättsaker.Vidbehovkanchefenocksåkorrigeraellerstyraompågående insatsereller redan initieradeåtgärder,genomatttillexempelgestödtillellerkonfronteradenellerdemanärcheföver.Dettaärocksåknutettillstyrformen,därdetaljstyr-ningärmerknutettillettkonventionelltledarskap,medanettutvecklandeledarskapmerärknutettillmålstyrning.

Kommunensorganisationförräddningstjänstbeståravin-dividermedolikakrav,förväntningarochbehov.Olikatyperavgrupperingarpåverkardessaindividersbeteendepåolikasätt,iolikatyperavsituationer.Beslutsdomänernagerdessaindividerolikabefogenheteratthanteravissaproblemellerfrågor. Dessa beslutsdomäner finns i ett sammanhang medandrabeslutsdomäner.Ledarskapet innebärattfinnas iochatthanteraettsocialtsammanhang,vilketävengällerisam-bandmedräddningsinsatser.

Strävanärattkunnatillgodosedethjälpbehovsomolycks-händelserelleröverhängandefaraförolyckshändelserpåkallar.

243

Litteraturförteckning

Agrell,P.S.Om att utreda (FOA-rapportA10010).FörsvaretsForskningsanstalt.Stockholm.1988.

Andersson,A.,Bejstam,L.,Edström,Ö.&Zanderin,L.Kommunal arbetsrätt.Studentlitteratur.Lund.2002.

Arbetsmiljöförordning(1977:1166),Ändringinförd:t.o.m.SFS2003:791,Omtryck:SFS1992:1136.

Arbetsmiljölagen(1977:1160),Ändringinförd:t.o.m.SFS2003:365,Omtryck:SFS1991:677.

Arbetsmiljöverket,http://www.av.se/

Arbetsmiljöverket.Arbetsmiljölagen med kommentarer i lydelse den 1 februari 2004.2004.

Arvonen,J.Ledarskap och medarbetarehälsa – fallstudie i svensk processindustri.Psykologiskainstitutionen.Stockholmsuniversitet.1995.

Bass,B.M.,Bass & Stogdill’s Handbook of Leadership – Theory, Research, & Managerial Applications (3rd ed.).TheFreePress.NewYork.1990.

Bengtsson,L-G.Inomhusbrand.Räddningsverket.Karlstad.(U30-611/01)2001.

Bibeln,1981årsöversättning.

BoëthiusB.S.&JernS.(red.).Den svårfångade organisationen.Naturochkultur.Falun.1998.

Bolman,L.G.&Deal,T.E.Nya perspektiv på organisation och ledarskap.Studentlitteratur.Lund.1995.

Brehmer,B.&Allard,R.Realtime,dynamicdecisionmaking:Theeffectsofcomplexityandfeedbackdelays.IRasmussen,J.Brehmer,B.&Leplat,J.(eds.).Distibuted decision making: Cognitive models of cooperative work.Wiley.1991.

Brehmer,B.&Svenmarck,P.Distributeddecisionmakingindynamicenvironments:Timescalesandarchitecturesofdecisionmaking.IContributions to decision making,editedbyJ.-P.Caverni,M.Bar-Hillel,F.H.BarronandH.Jungermann.ElsevierScience.Amsterdam.1994.

244

Brehmer,B.Distributeddecisionmakingindynamicenvironments.IProceedings of the 4th International Command and Control Research and Technology Symposium.NäsbySlott,Sweden,September14-16,1998.

Brehmer,B.DynamicDecisionMakinginCommandandControl.IMcCann,C.&Pigeau,R.(Eds.),The Human in Command: Exploring the Modern Military Experience.KluwerAcademic/PlenumPublishers.2000.

Brottsbalken(1962:700).

Brunacini,A.V.Fire Command.NFPA.Quincy,MA.1985.

Brunacini,A.V.Fire Command, the essential of local IMS, 2nd ed.NFPA.Quincy,MA.2002.

Bruzelius,L.H.&Skärvad,P-H.Integrerad organisationslära.Studentlitteratur.Lund.2000.

Chefenförarmén.Arméreglemente del 2 Taktik (AR2).(M7741-100612).Försvarsmakten.Stockholm.1995.

Cook,Jr.J.L.Standard Operating Procedures and Guidelines.PennWellPublishingCompany.SaddleBrook,NJ.1998.

Duffy,L.TeamDecision-MakingBiases:AnInformation-ProcessingPerspective.IDecision Making In Action: Models And Methods.Klein,G.,Orasanu,J.,Calderwood,R.&Zsambok,C.E.(Eds.).AblexPublishingCorporation.Norwood,NewJersey.1992.

Dunn,V.Command and control of fires and emergencies.PennWellPublishingCompany.SaddleBrook,NJ.1999.

Ellsberg,D.,Risk,ambiguity,andtheSavageaxioms.Quarterly journal of economics,75,643-669,1961.

Enander,A.,Larsson,G.,Wallenius,C.,Kris- och katastrofforskning – programutredning(FOA-rapportA50018-5.3).FOA.Stockholm.1993.

Fredholm,L.Taktik vid räddningsinsatser, begreppsanalyser och begreppsuppbyggnad.(FOArapportR—95-00128-5.3).FörsvaretsForskningsanstalt,AvdelningenförHumanvetenskap.Stockholm.1995.

Fredholm,L.Utveckling av räddningstaktik, analyser och metodförslag. (FOArapportE50006-5.3).FörsvaretsForskningsanstalt,Huvudavdelning5.Stockholm.1990.

245

Fredholm,L.ochGöransson,A-L.Ledning av räddnings-insatser i det komplexa samhället. Räddningsverket,Karlstad,2005.

Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Förvaltningslag(1986:223).Ändringinfördt.o.m.1999:940.

Glavå,M.Arbetsrätt.Studentlitteratur.Lund.2001.

GranérR.Arbetsgruppen, den professionella gruppens psykologi.Studentlitteratur.Lund.1991.

Göransson,A-L.Brandvägg. Ord och handling i en yrkesutbildning.Malmöhögskola,Lärarutbildningen.Malmö.2004.

HeapK.Gruppmetod för socialarbetare och personal inom hälso- och sjukvård,WahlströmochWidstrand.Stockholm.1987.

HeapK.Gruppteori för socialarbetare.WahlströmochWidstrand.Stockholm.1980.

HeikkiläTimoV,GrönqvistRoy&JurvéliusMike.Handbook on Forest Fire Control : A guide for trainers.NationalBoardofEducationoftheGovernmentofFinland.1993.

HerseyP.&BlanchardK.Mangement of organizational behavior.PrenticeHall.EnglewoodCliffis,NJ.1993.

Hogan,R.,Curphy,G.J.&Hogan,J.,Whatweknowabouteffectiveleadership:Effectivenessandpersonality.American Psychologist, June,493–504,1994.

Hollnagel,E.Human reliability analysis, Context and Control.AcademicPress.London.1993.

Hollnagel,E.&Woods,D.D.CognitiveSystemsEngineering:Newwineinnewbottles.International Journal of Man-Machine Studies,18,583–600.1983.

Hollnagel,E.&Woods,D.D.Joint Cognitive Systems: Foundations of Cognitive Systems Engineering. CRCPress.2005.

HomeOffice.Dealing With Disasters.3rdedition.London.2000.

Hägerstrand,T.Whataboutpeopleinregionalscience?I:Carlestam,G.ochSollbe,B.(red.,1991):Om tidens vidd och tingens ordning.TexteravTorstenHägerstrand.Byggforskningsrådet,T21:1991.Stockholm.1970.

246

Johansson,P.Effektiv insatsledning, några teoretiska grunder för ledning av polis- och räddningsinsatser (rapportU30-606/00).Räddningsverket.Karlstad.2000.

Jones,C.R.ProblemSolvingSystems:ANewConceptforaScienceofC2.IJones,C.R.(Ed.)Toward a Science of Command, Control, and Communications,volume156,ProgressinAstronauticsandAreonautics.TheAmericanInstituteofAstronauticsandAreonautics.1993.

Klein,G.Sources of Power – How People Make Decisions.MITPress.1998.

Kommunallag(1991:900).Ändringinfördt.o.m.2002:835,Omtryck2000:277.

Koskinen,L.,Vad är rätt? Handbok i etik.RabénPrisma.1993.

Kylesten,B.&Söderberg,H.SimCity3000, Ett alternativ till mikrovärldar(FOAR-00-01612-505-SE).Linköping.2000.

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Larsson,G.&Kallenberg,K.Direkt ledarskap.Försvarsmakten.2003.

Lazarus,R.S.,Emotion & Adaption.OxfordUniversityExpress.NewYork.1991.

Lundberg,A.,Artéus,G.&Wijnbladh,C.Vägar till svensk officersetik.Försvarshögskolan.Stockholm.1997.

MannL.Socialpsykologi.WahlströmochWidstrand.Stockholm.1973.

Mann,L.Stress,affect,andrisktaking,IYates,J.F.(Ed.),Risk-taking behaviour.Wiley.1992.

Molander,B.Vetenskapsfilosofi, en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan.BokförlagetThales.1998.

MårtenssonO.Räddningsstyrkans inre liv.Räddningsverket.Karlstad.2002.

NapierR.W.&MattiK.Gershenfeld.Groups – Theory and Experience.HoughtonMifflinCompany.Boston.1981.

Orasanu,J.Stressandnaturalisticdecisionmaking:Strengtheningtheweaklinks.IFlin,R.,Salas,E.Strub,M&Martin,L(Eds.).Decision Making Under Stress, emerging themes and applications.Ashgate.1997.

247

Orasanu,J.,&Connolly,T.TheReinventionofdecisionmaking.IKlein,G.A.,Orasanu,J.,Calderwood,R.,&Zsambok,C.E.(Eds.)Decision making in action, models, and methods.AblexPublishingCorporation.Norwood,NewJersey.1992.

Orasanu,J.&Salas,E.TeamDecisionMakinginComplexEnvironments.IDecision Making In Action: Models And Methods.Klein,G.,Orasanu,J.,Calderwood,R.&Zsambok,C.E.(Eds.).AblexPublishingCorporation.Norwood,NewJersey.1992.

Perrow,C.Normal Accidents.BasicBooks.1984.

Pyne,S.WorldFire:The Culture of Fire on Earth.UniversityofWashingtonPress.Seattle.1997.

Pyne,S.,Andrews,P.L.&Laven,R.D.Introduction to Wildland Fire.2ndedition.Wiley.1996.

Rasmussen,J.DecidingandDoing:DecisionMakinginNaturalContexts.IKlein,G.A.,Orasanu,J.,Calderwood,R.,&Zsambok,C.E.(Eds.)Decision making in action, models, and methods.AblexPublishingCorporation.Norwood,NewJersey.1992.

Rasmussen,J.Skill,rulesandknowledge:Signals,signs,andsymbols,andotherdistinctionsinhumanperformancemodels.IIEEE Transactions on Systems, Man and Cybernetics,SMC-13(3),257-266,1983.

Regeringensproposition2002/03:119.Reformeradräddningstjänstlagstiftning.

Regeringsform(1974:152).

Routley,J.G.Firedepartmentoperations.ICote,A.E.(Ed.).Fire Protection Handbook.17thedition.NFPA.Quincy,MA.1991.

Rubenowitz,S.Organisationspsykologi och ledarskap.Akademiförlaget.Göteborg.1994.

Räddningsverket.Ledarskap, en bok för chefer och medarbetare(U29-373/92).Räddningsverket.Karlstad.1992.

Räddningsverket.Grunder för ledning, generella principer för ledning av kommunala räddningsinsatser.(rapportU14-569/98).Räddningsverket.Karlstad.1998a.

248

Räddningsverket.Ledningsuppbyggnad i räddningsinsatsens initialskede. Problematik och bemästringsmöjligheter.(rapportP21-223/98).Räddningsverket.Karlstad.1998b.

Sarter,N.B.&Woods,D.D.HowintheWorldDidWeEverGetintoThatMode?ModeErrorandAwarenessinSupervisoryControl.Human Factor,vol.37(1),5–19.1995.

Schein,E.Organizational culture and leadership.Jossey-Bass.SanFrancisco.1992.

Sjölund,A.Gruppsykologi.RabénochSjögren.Stockholm.1979.

Svedberg,L.Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap.Studentlitteratur.Lund.2003.

Svensson,S.Att fatta etiska beslut under stress.KungligaKrigsvetenskapsakademiensHandlingarochTidskrift.nr5.2000.

Svensson,S.Räddningstaktiska grunder, förslag till definitioner och kommentarer därtill.(RapportP21-252/99).Räddningsverket.Karlstad.1999.

Svensson,S.The Operational Problem of Fire Control.LundUniversity.2002.

Särdqvist,S.Vatten och andra släckmedel.(U30-617/02).Räddningsverket.Karlstad.2002.

Tengblad,S.The nature of control, a study of CEO behavior.(GRI-rapport2000:10).GothenburgResearchInstitute.GöteborgUniversity.2000.

Worm,A.Command and Control Sciences: Theory and Tactical Applications(reportLiu-Tek.Lic-1998:49).InstituteofTechnology.LinköpingUniversity.1998.

Zetterling,N.Ledning genom uppdragstaktik.KungligaKrigsvetenskapsakademiensHandlingarochTidskrift.nr5.1995.

Zetterling,N.Uppdragstaktik och tidsfaktorn.KungligaKrigsvetenskapsakademiensHandlingarochTidskrift.nr2.2000.

249

SakregisterAMI188appraisal93arbetsledningsrätt51arbetsmiljöansvar52arbetsrätt49attbedrivakommunal

räddningstjänst183attgenomförarädd-

ningsinsats183attutförauppgifter182avsiktmed

insats45,188,226avsiktsetik98avslutaräddnings-

insatsen46befogenhetsomfång183begränsanderesurser118begärahjälpav

annanmyndighet46beredskaps-

produktion187,208beslutsdomän183bestämmaväg178checklista100chefsbesök56coping93deduktion131delegation54detaljstyrning72,73,

80,156,242direktkontroll72,73dynamik108dynamiskomgivning36dynamiskaolyckor162dynamisktbesluts-

fattande83empirism130enhet150etik97expert233

feedback134,228,230feedforward134,228framförhållning113följauppoch

korrigera178förberedandeåtgärder55fördelatbesluts-

fattande89,90fördröjningar113godtyckligkontroll231gradavkontroll231grupp64gruppbildning65grupptryck86gylleneregeln99indirektkontroll73ingreppiannansrätt45inneboendetid114insatsledning184,189kapacitets-

restriktioner118,119kollektivavtal49komplexasystem160konkurrerande

resurser118konsekvensetik98kontroll222kontrollbehov68kopplings-

restriktioner119,120kris136ledare60ledarskap60ledarstil89ledarstilsmodellen77ledning180ledningsaktivitet177,178ledningskapacitet202ledningssystem177,182linjeorganisation201

linjestaborganisation201logistik37lägesuppfattning128mall100MMI189,211,219modellvillkor230moral97myndighetsutövning58målmedinsatsen37,

45,189,211,226målstyrning50målvillkor225människosyn75,98normer68,97novis85objekt42,141observationsvillkor226olycka136opportunistisk

kontroll231organisation201pliktetik98primärappraisal93primärgrupp65proaktiv84påverkansvillkor228rapporteravissa

iakttagelser46rationalism130restriktioner118resultatetik98resurstillväxt124rimligtbeslutsfattande82rollogik95,196,219rum37,104,107rumsuppfattning111räddningschef48räddningsinsats34räddningsledare44sektor204

250

sektorindelning204sekundärappraisal93sekundärgrupp65skada42,136,141skadeplatschef218skapaförutsättningar178skyddsansvar52span-of-control

202,203,219stab205standardrutin100statiskaolyckor162storsektor216straffrättsligtansvar53strategiskkontroll231

stress93stressor93styrnings-

restriktioner120,121system177systemgränser181systemledning184,

186,188systemnivå182taktik158taktiskkontroll231taktiskamönster110,

119,159,161taktisktförhållnings-

sätt141,189

tid37,103tidshorisont191,237tidskonstant110tidsskala198tidsuppfattning103,110tjänsteplikt46uppgift150,155uppgiftsledning184,219utrycknings-

verksamhet179,180verksamhet178verkställighet55visaväg178värdering98åtgärd148

251

BildkällorPeterLundgren,MSB:omslag,s.116,129,137,147,157,169,172PatrikPersson,PPPressAB:s.106,140,192,193,195,205,229,238KjellNilsson,MSB:s.7,74,127,175,200,212PeterBäcker,VärmlandsFolkblad:s.24,28,31,217PerWestergård:s.194,208,229PerLarsson,MSB:s.40,220ThomasJohansson,MSB:s.36IngerWiklund:s.39MargaretaEricsson,MSB:s.43JohanEklund:s.87TomasKarlsson,BoråsTidning:s.115PatrikDegerman,PressensBild:s.132TomasFriström,PressensBild:s.139StefanAndréasson,MSB:s.164MickeSörensen:s.190ArneForsell,Bildbyrån:s.213




















MSB

20147_omslag_MSB.indd 1 09-03-24 08.52.38




















MSB

20147_omslag_MSB.indd 1 09-03-24 08.52.38

Taktik, ledning ledarsk Taktik, ledning, ledarskap

Documents

Transcript of Taktik, ledning ledarsk Taktik, ledning, ledarskap