Taiga User's Guide (swedish)
Transcript of Taiga User's Guide (swedish)
TAIGA USER’S GUIDE
TAIGA USER’S GUIDE
TAIGA USER’S GUIDEUSER’S USER’S USER’S TAIGA TAIGA TAIGA TAIGA
GUIDEGUIDEGUIDEGUIDE
www.taiga.se
POST BOX 20, 432 21 VARBERG BESÖK BIRGER SVENSSONS VÄG 14, 432 40 VARBERGTELEFON +46 340-666900 FAX +46 340-666922 E-POST [email protected]
IPM
Ulriceham
n
TAI_BOK_Omslag.indd 1 09-12-02 07.57.42
CE
RT
IFIE
RIN
GA
R
Skyddskläder för skydd mot ljusbåge
pr-ENV 50354
Skyddskläder för begränsat skydd mot flytande kemikalier
pr-ENV 13034
Skyddskläder med elektrostatiska egenskaper
EN 1149
Skyddskläder för industriarbetare utsatta för värme
EN 531 EN ISO
11612:2008
EN 471 Skyddskläder med hög synbarhet
För dig som arbetar utomhus är rätt
kläder en förutsättning. Med rätt ut-
rustning kommer du långt. Ändå kan
dina förutsättningar förbättras genom
ökad kunskap. Med den här boken
vill vi sprida lite av just den framgångs-
faktorn, kunskap.
Taiga User’s Guide – framställd i samarbete med Ingvar Holmér, professor
i klimatfysiologi vid Lunds tekniska högskola.
2 35
TAI_BOK_Omslag.indd 2 09-12-02 07.57.43
3
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
HISTORIEN OM TAIGA
MÄNNISKANS FÖRUTSÄTTNINGAR
JORDEN OCH KLIMATET
FUKT OCH TEMPERATUR
vARFÖR KyLER vINDEN
vARFÖR FRySER MÄNNISKAN
vARFÖR SvETTAS MÄNNISKAN
MENTAL PÅvERKAN
vÄRMEFÖRLUST OCH ISOLATION
KLÄDERNAS ISOLATION MÄTS I CLO
EGENvÄRME OCH vÄRMEBALANS
vÅRT KLÄDSySTEM
GODA RÅD OCH JUSTERINGAR
CLIMATE LABTM
MATERIAL
CERTIFIERINGAR
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 3 09-11-30 09.39.00
4
HIsTorIen oM TAIGAPaul rydholm påbörjade sin tillverkning av kläder enligt sin mycket
stränga hållbarhets- och funktionsfilosofi redan 1951. Hela tiden
var utgångspunkten vad slutanvändaren behöver. Vare sig det gällde friluftskläder,
yrkeskläder eller andra plagg. Företaget han startade och drev i 31 år innan Taiga
föddes, finns fortfarande och heter Tenson.
1951HIs
To
rIe
n o
M T
AIG
A
1982Paul är nu 54 år gammal. För att fundera på vad som ska hända
härnäst reser han ut till vildmarken i Alaska. Han kommer till-
baka med en ny inriktning och affärsidé. Funktionskläder för yrkeslivets dagliga
och stundtals extrema påfrestningar. I skogen, i hamnar, på snötäckta fjäll men
även för de som oftare måste uthärda hetta än kyla. namnet blir Taiga efter barr-
skogsområdet som sträcker sig runt jorden.
1991I samarbete med representanter från kraftindustrin utvecklar
Taiga de första funktionella kläderna för utomhusbruk med
skydd mot ljusbåge. ett fenomen som uppstår i arbete med hög spänning och
genererar extrem värmeutveckling.
1983Trots att företaget Taiga är nytt känns filosofin igen. Kläder utveck-
las i nära samarbete med slutanvändare som både hårdtestar,
ger synpunkter och förslag på förbättringar. som en av de första tillverkarna
i skandinavien blir Taiga licensierad leverantör av yrkeskläder med Gore-TeX®.
1994 Genom det gemensamma eU-arbetet kommer nya normer
och krav. Taiga blir först med Ce-märkta kläder enligt en 471
(hög synbarhet) enligt den nya eU-normen.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 4 09-11-30 09.39.00
5
HIsTorIen oM TAIGA
HIs
To
rIe
n o
M T
AIG
A
1997Ytterligare en stor nyhet presenteras. nämligen TMB-block;
det första klädsystemet som skyddar bärararen mot vätske-
buren smitta och de vanligaste flytande kemikalierna vid olyckor. systemet har
Taiga utvecklat tillsammans med W.L Gore och därefter har det testats och
reviderats med representanter från ambulanssjukvården.
2000 För att alltid ha tillgång till extremt väder byggs Taigas klimat-
anläggning. Mer känt som TAIGA CLIMATe LABTM. nu kan
man själv styra över vädrets makter vilket är precis vad som behövs när olika
klädsystem ska utvärderas och testas.
2009 På eget initiativ startas ett Csr-arbete (Corporate social
responsibility). Taiga upprättar även en ”Code of Conduct”
med olika krav på sina leverantörer beträffande miljö, personal, arbetsrätt och
arbetsmiljö i produktionsländerna. samtidigt erhåller i princip samtliga plagg
certifiering från Öko-Tex detta år. Vidare fortsätter Taiga utvecklingen för att erbjuda
rätt klädsystem då det inte finns plats för kompromisser, chansningar eller fel.
1996 redan tidigt inser man på Taiga vikten av att erbjuda ett komplett
klädsystem i funktionella material. något som blir verklighet
1996 när boxershorts i funktionsmaterial lanseras. Taiga blir först på marknaden
att kunna erbjuda ett system där varje plagg, inifrån och ut, är konstruerade för
att fungera tillsammans som en helhet.
1995 Taiga blir först i branschen med att kvalitetssäkra enligt
Iso 9001. något som krävs för att kunna erhålla certifieringar
i kategori 3 – den hårdaste klassen i de nya eU-direktiven.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 5 09-11-30 09.39.00
6M
Än
nIs
KA
ns
FÖ
rU
Ts
ÄT
Tn
InG
Ar
MÄnnIsKAn Är BYGGD FÖr +28° C oCH sKUGGA.
GÄrnA VInDsTILLA
tunn hud
kylandesvettningunik egenskapför människan.
ingen skyddande
pÄlssom håller oss
varma.
som skyddar dåligt mot regn
och vind.
hÄnder & fötterär ofta kalla i vårt klimat.
särskilt vid bål och huvud.
vÄrMe- & kylkÄnslig
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 6 09-11-30 09.39.00
7
MÄ
nn
IsK
An
s F
Ör
UT
sÄ
TT
nIn
GA
r
De mest vedertagna teorierna kring människans uppkomst hävdar att
hon utvecklats från Homo erectus någonstans i södra Afrika. Där råder
ett varmt och skönt klimat. Perfekt för oss människor.
Biologiskt är vi människor nämligen tänkta för att leva i temperaturer
mellan +28° till +32° C. Då fungerar kroppens funktioner optimalt. Inga
kläder behövs för att hålla värmen. Blir vi för varma eller för kalla klarar
kroppen av att kyla eller värma sig själv.
Alla varelser är födda för att leva i ett visst klimat. Men med tiden kom
människan att vandra ut i världen, till nya platser. Med helt andra förut-
sättningar och krav.
Människan har anpassat sitt levnadssätt till olika klimat, men även förändrats biologiskt. Olika pigment, proportioner etc. ger olika fördelar i olika klimat.
MÄnnIsKAn Är BYGGD FÖr +28° C oCH sKUGGA.
GÄrnA VInDsTILLA
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 7 09-11-30 09.39.05
8J
or
De
n o
CH
KLIM
AT
eT
På JorDen PåGår 1500 sTorMAr sAMTIDIGT oCH
11 BLIXTAr sLår ner VArJe seKUnD
På senare tid har mängden rapporterade naturkatastrofer ökat. På 30 år
steg antalet från 100 till 427 katastrofer. Tuffa förutsättningar. Inte heller
hör den ideala medeltemperaturen +28° C till vanligheterna. Dessutom
tillkommer kraftiga vindar, regn och andra faktorer som förvärrar förutsätt-
ningarna ytterligare. Hos oss i norden är detta snarare regel än undantag.
De nordiska huvudstäderna ligger på ungefär samma breddgrader som
Anchorage i Alaska, så att vi har ett tufft väder är ingen tillfällighet.
norDens TeMPerATUr-VÄXLInGAr Är BLAnD De
sTÖrsTA I VÄrLDenDen lägsta uppmätta temperaturen i sverige är -52,6° C och den högsta
temperaturen är 38,0° C. en skillnad på 90,6° C! och detta i kombination
med riklig nederbörd och kraftiga vindar. De stora variationerna beror
på att vädret i sverige, liksom i norden, bestäms av kalla luftströmmar
från väst som bryts av med varma luftströmmar söderifrån. Faktum är
att nordens värmeväxlingar räknas bland de största i världen.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 8 09-11-30 09.39.06
Jo
rD
en
oC
H K
LIM
AT
eT
På JorDen PåGår 1500 sTorMAr sAMTIDIGT oCH
11 BLIXTAr sLår ner VArJe seKUnD
norDens TeMPerATUr-VÄXLInGAr Är BLAnD De
sTÖrsTA I VÄrLDen
9
kallastAntarktis, ”södra köldpolen”. årligt dygnsgenomsnitt
på -58°C
Notera att detta bara är dygnsgenomsnitt. Varmast temp-eratur någonsin är +57.8° C (El Azizia i Libyen). Kallast uppmätta temperatur är -89.2° C (Vostok på Antarktis).
Mest Års-nederBörd Lloro i Colombia.
årlig nederbörd på ca 13 300 mm.
varMastDallol i Danakil-öknen, Etiopien.
årligt dygns-genomsnitt på
+ 34,5° C
Adélie Land. årligt dygnsgenomsnitt
på 48 m/s (174 km/h).
BlÅsigast
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 9 09-11-30 09.39.08
Varm luft kan hålla mer fukt än kall. när varm luft kyls får därför inte läng-re all fukt plats. Den faller ut, precis som regn, och hamnar i kläderna.
10
LUFTFUKTIGHeT ...
FU
KT o
CH
Te
MP
er
AT
Ur
Vi människor känner resultatet av hög luftfuktighet först vid temperaturer
runt 0° C och varmare. Kommer du t.ex. ner till skåne upplevs det fuktiga
klimatet som ”ruggigt”. I jämförelse kan den kallare luften uppåt i landet
kännas behagligare. Trots att det skiljer flera minusgrader! Detta beror
på att luften i skåne innehåller mer fukt. Anledningen är enkel: ju varmare
luft är, desto mer fukt kan den innehålla. sambandet ser du i ett så kallat
Mollierdiagram här till höger.
Luftfuktigheten bidrar även till att skapa obehag i varmare klimat.
I temperaturer över +34° C i kombination med fuktig luft får svetten svårt
att avdunsta. Det beror på att när vi svettas så vill kroppen avdunsta fukt.
något som blir svårt när luften redan är mättad.
I kallt klimat påverkar luftfuktigheten vår klädsel. I det så kallade
mikroklimatet (temperaturen, luftfuktigheten etc. inuti ett klädsystem)
råder det runt 30-32° C närmast kroppen. Den luften kan därför hålla
mer fukt än den kallare luften utanför. På väg ut ur klädsystemet kyls
den varma luften av och fukten faller ut. Vätan hamnar i kläderna.
Plagg i funktionsmaterial ser till att
transportera ut fukten ur klädsystemet.
Men har du kläder i t.ex. bomull sugs
istället fukten upp och lagras i kläderna.
Det leder till att isolationsförmågan
försämras kraftigt och värme tas från
kroppen för att plagget ska torka.
Du blir blöt och kall.
Hud
30-32° C4 kPa
-10° C0,2 kPa
Yttre lager
0° C
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 10 09-11-30 09.39.08
11
... så HÄr UPPLeVer DU Den
FU
KT o
CH
Te
MP
er
AT
Ur
Luftfuktigheten påverkar oss på många sätt. Dels hur vi upplever vädret. Men den bidrar även till att väta uppstår i ett klädsystem i kallt klimat.
Relativ luftfuktighet i procent
100%
-10
-201 2 3 4 5 6 7 8
0
10
20
30
40°C
50%10%
LIN
JEN
VIS
AR
LU
FTENS H
ÖG
STA M
ÄTTNADSNIVÅ.
MÄnGD VATTenånGA (AnGes I kPa)
UTo
MH
Us
Te
MP
er
AT
Ur
Medelluftfuktighet
Upplevs ofta som behagligt och
trivsamt.
hög luftfuktighet
Upplevs klibbig och kvalmig. Vi får svårt att avdunsta
svett.
lÅgluftfuktighet
Slemhinnorna blir irriterade
med bl.a. hosta som följd.
När luften är mättad faller
överskottet ut i regn, snö eller
dimma etc.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 11 09-11-30 09.39.08
1,5
3
6
9
12
15
18
21
24
Temperatur (°C)
0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40
-2 -7 -13 -19 -24 -30 -36 -41 -47
-3 -9 -15 -21 -27 -33 -39 -45 -51
-5 -12 -18 -24 -31 -37 -43 -49 -56
-7 -13 -20 -26 -33 -39 -46 -52 -59
-7 -14 -21 -27 -34 -41 -48 -54 -61
-8 -15 -22 -29 -35 -42 -49 -56 -63
-9 -16 -23 -30 -37 -43 -50 -57 -64
-9 -16 -23 -30 -37 -44 -51 -59 -66
-10 -17 -24 -31 -38 -45 -52 -60 -67
m/s
12
Alla vet vi att vinden kyler. Men varför? Vi människor alstrar hela tiden
värme och runt kroppen finns därför ett lager med uppvärmd luft. när
luftströmningen kring en varm kropp ökar, blåser luftlagret helt enkelt
bort. Därmed kyls kroppen av. Detta kallas konvektion och den står för
40-80 % av kroppens avkylning beroende på vinden. Vid extremt hård
vind kan den varma luften även pressas ut ur klädsystemet.
Vindens förmåga att kyla kallas för vindkyleffekt och den ökar ju hårdare
det blåser. Du kan själv se sambandet i diagrammet här till höger. notera
dock att temperaturen inte förändras bara för att det blåser. Den är hela
tiden densamma – det är avkylningseffekten som varierar.
ett klimat med en vindstyrka på 6 m/s och -5° C ger alltså samma värme-
förlust som en helt vindstilla väderlek och -12° C. Däremot kan en varm
yta aldrig bli kallare än den faktiska temperaturen. I detta fall -5° C.
Jämför gärna med fallskärmshoppare. Är temperaturen bara över 0° C
klarar de sig utan köldskador i sina hopp. Även om kyltemperaturen
teoretiskt motsvarar kallare än -40° C. Vindkyletabellens huvudsakliga
användning är vid bedömning av lokal avkylning; till exempel i ansiktet.
VI FrYser Mer …
Vinden kyler oss genom att det varma luftlagret som finns runt kroppen helt enkelt blåser bort. Detta kallas konvektion.
VA
rF
Ör
KY
Le
r V
InD
en
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 12 09-11-30 09.39.09
LU
FT
-LA
GE
R
LU
FT
-LA
GE
R
LUFT-LAGERLUFT-LAGER
1,5
3
6
9
12
15
18
21
24
Temperatur (°C)
0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40
-2 -7 -13 -19 -24 -30 -36 -41 -47
-3 -9 -15 -21 -27 -33 -39 -45 -51
-5 -12 -18 -24 -31 -37 -43 -49 -56
-7 -13 -20 -26 -33 -39 -46 -52 -59
-7 -14 -21 -27 -34 -41 -48 -54 -61
-8 -15 -22 -29 -35 -42 -49 -56 -63
-9 -16 -23 -30 -37 -43 -50 -57 -64
-9 -16 -23 -30 -37 -44 -51 -59 -66
-10 -17 -24 -31 -38 -45 -52 -60 -67
m/s
VInDens PåVerKAn På KYLeFFeKTen
15
-20
-35
-350EFFEKT
... men med en vindstyrka på 15 m/s blir kyleffekten alltså - 35° C.
Det varma luftlagret pressas/blåses bort av vinden ...
... detta leder till en ökad kyleffekt. I det här exemplet är temp-peraturen - 20° C ...
-200TEMp
15 m/s
VIND
13
... nÄr DeT BLåser
VA
rF
Ör
KY
Le
r V
InD
en
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 13 09-11-30 09.39.09
14V
Ar
FÖ
r F
rY
se
r M
Än
nIs
KA
n
DeT HÄr HÄnDer ...rent generellt fryser vi när kroppen förlorar mer värme än den producerar.
I genomsnitt brukar det ta mellan 5 till 7 minuter innan vi människor upp-
lever att vi fryser. Det beror på att kylan då hunnit börja påverka vår djupa
kroppstemperatur. Att vi fryser är alltså ett tecken på att kroppen är i
obalans. Avkylningen påverkar även nerver och muskler och vår finmotorik
blir lidande. Vi får också svårt att koncentrera oss.
De första kroppsdelarna man börjar frysa om är händer och/eller fötter.
något som nödvändigtvis inte behöver bero på dåliga strumpor eller
handskar. Kroppen sparar nämligen värme genom att minska blodflödet.
Det som först prioriteras bort är händer och fötter till förmån för andra,
vitalare organ. en temperatur i händerna runt 15 - 20° C känns påtagligt
smärtsam. Under 10° C domnar händerna och känseln försvinner. Under
0° C uppstår förfrysningsskador.
Det sista kroppen ger upp är hjärta, lungor och hjärna. De hålls varma in
i det sista. särskilt i huvudet samlas mycket värme. I extrema situationer
är värmeförlusten vid huvudet 80 % om ingen mössa bärs.
om inga åtgärder vidtas kommer man känna av kroppens nästa försvar
för att upprätthålla värmen. nämligen huttring och den uppstår långt efter
det att man börjat känna obehag.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 14 09-11-30 09.39.09
finMotorikenAvkylning påverkar våra nerver och muskler. Vår finmotorik blir lidande.
hÅll huvudet varMtUpp till 80 % av kroppsvärmen för-
svinner från huvudet. Använd mössa!
Vi fryser när kroppen förlorar mer värme än vad den prod-ucerar. Att vi fryser är alltså ett tecken på att vår djupa kropps-temperatur är i obalans.
reaktioner vid lÅg kroppsteMperatur37° normal kroppstemperatur. 36° Kalla händer och fötter, rysningar. obehag. 35° stark huttring, sämre arbetsförmåga. starkt obehag. 34° Uttröttning, kraftlöshet. Apati och sämre omdöme. 33-32° Huttrande avtar, sämre muskelfunktion, svårt använda händerna. Förvirring och ned-stämdhet. 32-30° Muskeltrötthet, kan ej gå, huden kall och blåtonad. Tilltagande medvetslöshet. 30-27° stel muskulatur, puls och andning långsam. ej kontaktbar. <27° Inga nervreflexer, oregel-bunden hjärtrytm, hjärtat kan
stanna.
15V
Ar
FÖ
r F
rY
se
r M
Än
nIs
KA
n
... nÄr VI FrYser
första tecknenDe första man börjar frysa om är händer och/eller fötter. Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen.
dJup kropps-teMperaturDet tar mellan 5 till 7 minuter innan köldgraderna påverkar vår djupa kroppstemperatur.
huttringAtt man huttrar är okontrollerade muskelsammandragningar. ett sätt för kroppen att själv skapa värme.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 15 09-11-30 09.39.09
16V
Ar
FÖ
r s
Ve
TTA
s M
Än
nIs
KA
n
DeT HÄr HÄnDer ...Precis som när vi fryser, beror svettningar på att den djupa kroppstemp-
eraturen håller på att förändras. I detta fall stiger den och för att kyla av
kroppen svettas vi.
I vila och normalt klimat avdunstar vi cirka 30 gram per timme. Blir
kroppen för varm, exempelvis vid tungt arbete i varmt klimat, aktiveras
hudens svettkörtlar och svett produceras över hela kroppen. svettning
förekommer även vid psykisk stress. Då svettas vi på händer och huvud.
svetten i sig kyler ingenting. Det är när den avdunstar som kroppen
kyls. Vid denna förångningsprocess tas stora värmemängder från huden.
svettas och avdunstar man 1 liter vatten/timme så ger det ca 680 W i av-
kylningseffekt.
Jämför gärna med hur det är att ta ett svalkande bad en solig sommar-
dag. när du stiger upp ur vattnet upplever du att luften är kall. Trots att det
är fint sommarväder och varmt. Det som händer är att värme förs bort
från kroppen i avdunstningsprocessen.
Vid hårt arbete i låga temperaturer kan svettningens avkylnings-
förmåga bli direkt farlig. när arbetet upphör bidrar fukten till att kyla ner
kroppen – när den istället behöver all värme den kan få.
Att vi svettas beror på att vår djupa kroppstemperatur håller på att stiga för högt. För att kyla av kroppen börjar vi svettas. Det är när svetten avdunstar som avkylningen sker.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 16 09-11-30 09.39.09
kyleffektsvettas och avdunstar
man t.ex. 1 liter per timme ger det 680 W i
kyleffekt.
hela kroppen svettassvettkörtlar finns över hela kroppen och aktiveras i värme och vid tungt arbete.
BegrÄnsad avdunstningI hög luftfuktighet får kroppen svårt att kyla ned sig via svett-ningen. Det beror på att avdunst-ningen begränsas i redan mättad luft.
svetten i sig kyler ingenting
Det är när den avdunstar som kyleffekt uppnås.
1,5 dl oM dagenVåra fötter svettas ca 1,5 dl om dagen.
reglering av vÄrMeBalansFör att kroppen inte ska bli för varm måste vi svettas.
reaktioner vid hög kroppsteMperatur37° C normal kroppstemperatur. 38° C Temperatur vid medeltungt arbete. Kärlutvidgning och svettning. 39° C Temperatur under mycket tungt arbete. Utmattning. 40° C sviktande temperatur-reglering. outhärdligt. >41° C risk för värmeslag och obotliga värmeskador.
17
DeT HÄr HÄnDer ...
VA
rF
Ör
sV
eT
TA
s M
Än
nIs
KA
n
... nÄr VI sVeTTAs
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 17 09-11-30 09.39.10
18
Det känns roligare att gå upp på morgonen en solig sommardag än en
vintermorgon med mörker, kyla och blåst som väntar utanför fönstret.
Vädret påverkar oss mentalt. särskilt temperaturen har stor inverkan på
oss. Både prestationsförmåga och beteende förändras.
en nedkyld person får problem att hålla koncentrationen uppe.
Komplexa uppgifter som dessutom ska utföras under tidspress har visat
sig vara extra känsliga för effekterna av nedkylning. Antalet fel ökar och de
fel som begås är ofta ”snabba fel”. Även inlärningsförmågan försämras och
man får svårare att memorera och lära sig nya saker.
efter en längre tids arbete i kyla kan det hända att man vänjer sig vid
kroppens reaktioner och inte känner samma obehag. Detta är inte odelat
positivt. risken finns att man lär sig leva med kroppens varningssignaler
och då förbiser dem. något som i sin tur kan leda till förfrysningsskador etc.
Hur man reagerar och hur mycket man påverkas, både fysiskt och
psykiskt, skiljer sig från person till person. Andra faktorer som berör är
individens inställning och motivation.
Motsatsen till köldstress är värmestress. Det inträffar när kroppen inte
kan avge tillräckligt med värme (till exempel på grund av ett tjockt klädlager)
och därmed blir överhettad. Förutom att välbefinnandet och uthålligheten
(arbetsförmågan) sjunker så påverkar värmestressen oss också mentalt.
Minnet försämras och vår förmåga att orientera oss i ett rum sänks.
VÄDreT PåVerKArVårT PsYKe
KroPPsVÄrMen sTYrs DeLVIs MenTALTM
en
TA
L P
åV
er
KA
n
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 18 09-11-30 09.39.10
19
VÄDreT PåVerKArVårT PsYKe
KroPPsVÄrMen sTYrs DeLVIs MenTALT
Vårt mentala tillstånd påverkar klimatupplevelsen. Med detta avses
kroppens beteende i utsatta lägen. Vad som händer när man är orolig,
nervös och helt enkelt under press.
som en reaktion spänner sig kroppen. Graden av stress som krävs för
att detta ska ske skiljer sig från individ till individ. Men symptomen är de
samma. Blodkärlen drar ihop sig och på så vis hindras blodcirkulationen.
effekten av försämrad cirkulation är, som alltid, att vi börjar frysa. ett annat
fenomen som är värt att nämna i sammanhanget är kallsvettning. De inre
spänningarna är då så påtagliga att kroppen utsöndrar svett framför allt
på huvudet och på händerna.
köld/stress
individ- egenskaper
prestations- kapacitet
situations- faktorer
riskerkostnader
fysiologiska och psykologiska
reaktioner
prestation
Det är många olika faktorer som påverkar vår prestation och vår upplevelse av vädret. T.ex. stress och individegenskaper.
Me
nTA
L P
åV
er
KA
n
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 19 09-11-30 09.39.10
20
Vår kropp förlorar hela tiden värme. I varma omgivningar är det en viktig
förutsättning för att kroppen inte ska bli överhettad. I kalla temperaturer
är det lätt hänt att vi förlorar för mycket värme, börjar frysa och löper ökad
risk för köldskador. Ju kallare temperatur desto mer värme förlorar vi.
Den här avkylningen sker på fem sätt: Konvektion, strålning, ledning, av-
dunstning och andning. Fördelningen nedan avser en låg aktivitet i kallt klimat.
KroPPen FÖrLorAr VÄrMe På FLerA sÄTT
50% / konvektion är när luft värms upp av huden och då strömmar bort. Processen förstärks kraftigt av vind och even- tuell ventilation i klädseln.
30% / strÅlning är värmeutsöndring i form av ljus, precis som solens strålar.
10% / andning kyler också då vi drar in kall luft i lungorna.
5% / avdunstning innebär bortföring av värmeenergi genom att vätska (svett exempelvis) förångas från kroppen och då kyler.
5% / ledning är värmeutbyte genom att två ytor möts (t.ex. varma fötter mot ett kallt golv)
På grund av de här faktorerna måste vi ha kläder som matchar värme-
förlusten. ett lågt ångmotstånd förebygger att fukt stannar kvar i kläd-
systemet. Vindtäthet är ett skydd för värmeförlust via konvektion. Vatten-
täthet skyddar dig mot väta (som leder till nedkylning via avdunstning).
Isolationen håller kvar värmen i klädsystemet.
VÄ
rM
eF
Ör
LU
sT o
CH
Is
oL
AT
Ion
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 20 09-11-30 09.39.11
21
KroPPen FÖrLorAr VÄrMe På FLerA sÄTT
strÅlning
< 30 %andning
≈ 10 %
konvektion
> 50 %
avdunstning
≈ 5 %ledning
< 5 %
kroppensvÄrMeförlust
Vi avger hela tiden värme. Det är viktigt för att kroppen inte ska bli
överhettad. Men i kallt väder ställer det till problem.
För att minska värmeförlusten är din klädsel viktig. Den ska se till att isolera och hålla kroppen torr då fukt verkar avkylande.
klÄdernasvÄrMeegenskaperFör att motverka värmeförlusten krävs en väl anpassad klädsel som håller dig varm och torr. Detta delas upp i fyra områden;
isolation
ÅngMotstÅnd
vindtÄthet
vattentÄthet
VÄ
rM
eF
Ör
LU
sT o
CH
Iso
LA
TIo
n
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 21 09-11-30 09.39.14
22
KLÄDernAs IsoLATIon MÄTs MeD CLo
För att kunna vistas och arbeta i kallt väder spelar kläderna en avgörande
roll. De isolerar och håller dig varm. runt kroppen finns även ett yttre
lager med uppvärmd luft som bidrar till att isolera värme. Detta lager är
dock känsligt mot konvektion och blåser lätt bort.
Din klädsel måste se till att du är varm – även när det blåser. samtidigt
får de inte isolera för mycket så att du svettas. Kläderna ska helt enkelt
vara lagom varma. Men hur vet man att de är det?
För att fastställa hur varmt ett klädsystem behöver vara, måste en rad olika
omständigheter tas med i beräkningarna. Det gäller att hitta rätt CLo-värde.
CLo är ett mätvärde som anger hur bra ett plagg isolerar. Det är baserat
på en internationell standard (en 342) och mäts upp och bestäms med
hjälp av en termisk docka. I Ce-märkning av kläder används mätvärdet
m2K/W för att bestämma isolationsförmågan. 1 CLo = 0,152 m2K/W.
Med hjälp av beräkningar för CLo går det att vetenskapligt bestämma vad
som är rätt klädsel. en rad olika faktorer spelar in där temperatur, vind och
arbete har en stor betydelse.
KL
ÄD
er
nA
s Is
oL
AT
Ion
MÄ
Ts
I C
Lo
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 22 09-11-30 09.39.14
Kläderna kan isolera upp till 3,5 CLO. Runt oss finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som håller dig varm – så länge det inte blåser.
23
klÄdselns isolation
0-3,5 clo
yttre luftlagrets
isolation
0,2-0,8 clo
KL
ÄD
er
nA
s Is
oL
AT
Ion
MÄ
Ts
I CLo
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 23 09-11-30 09.39.14
24e
Ge
nV
Är
Me
oC
H V
Är
Me
BA
LA
ns
VÄrMeBALAns KrÄVer rÄTT CLo-VÄrDe
KroPPen sKAPAr VÄrMe VID ArBeTe
I vila genererar kroppen 100 W värmeeffekt, ungefär som två glödlampor.
så fort vi börjar röra oss och arbeta ökar den värmeproduktionen. I ”lätt
arbete”, som till exempel att jobba med lättare handverktyg, producerar
vi 240 W. ”Mycket tungt arbete” innebär aktiviteter som klättring eller
att gräva i högt tempo. Då rör det sig om effekt från 600 W och uppåt.
när vi producerar värme förändras kraven på kläderna. Kläder som
håller dig varm vid till exempel ”vila” blir snart för varma om du börjar
arbeta aktivt i dem. Vid beräkning av rätt kläder (se nästa sida) är det
därför viktigt att ta hänsyn till användarens värmeproduktion.
Medel- tungt arBete
320 W 180 W/m2
Mycket tungt arBete
600-2000 W 360-1200 W/m2
lÄtt arBete
240 W 133 W/m2
Mycket lÄtt
arBete
180 W 100 W/m2
vila100 W 60 W/m2
stÅende125 W 70 W/m2
400 W 233 W/m2
tungt arBete
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 24 09-11-30 09.39.14
25
Värmebalans innebär att kroppen inombords har en temperatur runt
omkring 37° C. något som är vitalt för att vi ska fungera och må bra.
när vi fryser så är det kroppens reaktion på att den djupa kropps-
temperaturen håller på att sjunka. när vi svettas innebär det raka mot-
satsen, att den djupa kroppstemperaturen börjat stiga. I båda fallen är det
kroppens sätt att upprätthålla värmebalans. Lägg sedan till skiftande väder,
temperaturer och arbetsinsatser (egen värmeproduktion) så börjar man
förstå att värmebalans inte är en lätt ekvation. Det gäller att klä sig rätt. och
vad ”rätt” är räknas ut via enheten CLo, skalan ser ni nedanför.
eG
en
VÄ
rM
e o
CH
VÄ
rM
eB
AL
An
s
VÄrMeBALAns KrÄVer rÄTT CLo-VÄrDe
KroPPen sKAPAr VÄrMe VID ArBeTe
Räkna själv ut vilket CLO-värde du behöver! gå in på www.taiga.se
8
7
6
5
4
3
2
1
0
-40 -30 -20 -10 0 10°C
klÄd-grÄnsen
Varmare går inte att klä sig med
bibehållen rörlighet.
125 W [STåENDE]
240 W [LÄTT ARBETE]400 W [TUNgT ARBETE]
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 25 09-11-30 09.39.15
DRY
WARM
SECURE
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden, transporterar bort fukt och håller dig torr.
Lager två isolerar och skapar därmed värme i klädsystemet.
Lagret längst ut skyddar dig från vädrets makter och andra faror.
26V
år
T K
LÄ
Ds
Ys
Te
M
DrY, WArM, seCUre – Vår LÖsnInG FÖr ATT
Bra arbetskläder ska hålla dig torr, varm och säker. Utan att för den sakens
skull bli otympliga. Tack vare forskning och hårda tester har vi kläder som
ger dig en bra rörlighet och värmebalans även vid mycket höga krav på CLo-
värden. Taigas klädsystem baseras på en så kallad lager-på-lager princip.
nämligen Dry, Warm och secure.
DU sKA KUnnA Pr esTerA oPTIMALT
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 26 09-11-30 09.39.19
27V
år
T K
LÄ
Ds
Ys
Te
M
DrY, WArM, seCUre – Vår LÖsnInG FÖr ATT
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden och håller dig torr.
Därefter kommer Warm som isolerar. Vid behov går det utmärkt att förstärka
detta lager. Det yttersta lagret, secure, är ditt skydd mot de yttre elementen.
Från regn och vind till ljusbåge och farliga kemikalier.
DU sKA KUnnA Pr esTerA oPTIMALT
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 27 09-11-30 09.39.24
28
GoDA råD FÖr MAXIMAL PresTATIon
Från DIG oCH DIn KLÄDseL
Lager-på-lager gör det enkelt att ändra din klädsels CLo-värde. Men för-
utom att ta av och på olika plagg finns det andra åtgärder då kylan blir
alltför sträng eller värmen alltför påtaglig.
JUSTERA KLÄDSELN
se till att justera din klädsel efter behov. Varierar din ansträngning måste
även din klädsel göra det. Lager-på-lager gör det enkelt att ändra ett kläd-
systems CLo-värde. Går du till exempel från en lugn till en mer ansträng-
ande arbetsuppgift är det en god idé att ta av värmande plagg som
fleecejackor etc. Börjar du frysa se till att ta på dig mer kläder. särskilt
viktig är mössan – mycket värme försvinner från ett oskyddat huvud.
UNDVIK BOMULLSKLÄDER
Bomull hör inte hemma i ett funktionssystem. Blir bomullen
fuktig (och det blir den lätt) upphör dess värmeisolerande
förmåga. Dessutom använder den din kroppsvärme
för att torka, den kyler dig.
Go
DA
rå
D o
CH
JU
sT
er
InG
Ar
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 28 09-11-30 09.39.24
29
GoDA råD FÖr MAXIMAL PresTATIon
Från DIG oCH DIn KLÄDseL
Få Upp VÄRMEN INIFRåN
Börjar du frysa ute så aktivera dina stora muskelgrupper
i 5-7 minuter. På det sättet ökar du värmeproduktionen och
får igång blodcirkulationen. De stora muskelgrupperna är
mage, rygg och ben.
TVÄTTA DINA KLÄDER REgELBUNDET
rena kläder fungerar bättre. särskilt gäller detta plaggens insida. Där utsätts
tyget för kroppens svett/fett. exempelvis kan fukttransporterande membran
täppas igen och klädernas förmåga att andas försämras.
strumporna är extra viktiga. Fötterna svettas ca 1,5 dl om
dagen. Byt ofta så du har rena strumpor.
VILA ÄR LIVSVIKTIgT
Arbeta inte för långa pass i sträng kyla eller i hög värme.
exempelvis finns en tilltagande risk för värmeslag och utmattning
redan vid en utetemperatur över +30° C. I kyla ökar problemen
kraftigt vid temperaturer under -30° C. Ta korta pauser från
kylan eller värmen med jämna mellanrum.
DRICK VATTEN
normalt ska en frisk person dricka minst 1,5 liter vatten om dagen. I hårt
arbete svettas vi bort mer vätska och behöver dricka ännu mer. se till att
dricka ordentligt och gör det regelbundet. Att lita på sin törst är
ingen bra idé – törsten är ett tecken på att vätskebalansen
redan är i obalans. Andra symptom på vätskebrist är
huvudvärk, yrsel och nedsatt koncentration.
Go
DA
rå
D o
CH
JU
sT
er
InG
Ar
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 29 09-11-30 09.39.24
CLIM
AT
e L
AB
™30
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 30 09-11-30 09.39.28
CLIM
AT
e L
AB
™
VI VÄGrAr CHAnsA.
DÄrFÖr FInns CLIMATe LABTM
Vi behöver tillgång till extremt väder när vi testar våra
kläders funktion. Men istället för att åka runt jordklotet
i jakt efter det perfekta ovädret skapar vi det själva.
namnet är TAIGA CLIMATe LAB™ och anläggningen
är världsunik i sitt slag. Här utsätter vi både plagg
och oss själva för hårda tester och förhållanden.
Både i undersökande syfte men även för att visa hur
kroppen fungerar under extrema omständigheter.
självklart är även kunder, leverantörer och andra
samarbetspartners välkomna hit att själva testa olika
klädsystem i CLIMATe LAB™.
31
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 31 09-11-30 09.39.35
32M
AT
er
IAL
MATerIALen VI AnVÄnDer
Vi nöjer oss bara med det bästa – och jobbar således bara med de
bästa. Vidare arbetar vi aktivt med att utveckla nya material, funktioner
och lösningar. ofta tillsammans med leverantörer, men även med
externa specialister på funktion och kvalitet.
3-lagers gore-tex® flaMeliner
Används i våra flamskyddade produkter
där kravet på värmeskydd är mycket högt.
Windstopper®
Total vindtäthet och samtidigt
hög andningsförmåga.
crosstech®
ett vind- och vattentätt material
som skyddar mot vätskeburen smitta
och flytande kemikalier.
polyester
Hög tolerans mot många kemikalier, lik-
som extremt låg vattenabsorption.
gore-tex®
Teflonmembran som andas och
är vatten- och vindtätt. Kvaliteten
är beständig och påverkas inte av tvätt.
2-lagers gore-tex®
Membranet lamineras mot yttertyget för
att vatten ska rinna av direkt.
3-lagers gore-tex®
Gore-TeX®-membran laminerat mellan
två lager tyg. För ökad slitstyrka.
gore-tex® storMliner
ett vattentätt, följsamt och samtidigt
väldigt lätt membran.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 32 09-11-30 09.39.35
33M
AT
er
IAL
MATerIALen VI AnVÄnDer
polyaMid
ett material som är både starkt och lätt.
Används oftast i ytterskal.
cordura
slitstarkt polyamidmaterial med mycket
låg vikt.
therMolight plus
och extreMe
Material med ihåliga fibrer. Ger god
isolation och fukttransport.
Modacryl/BoMull
ett tyg bestående av flamskydd-
ande fibrer. God färgäkthet som ger hög
synbarhet.
Bioactive
Fukttransporterande material med goda
bakteriehämmande egenskaper.
taiga Wp
Vind- och vattentäta plagg
som släpper ut kondens.
tMB-Block
Klädsystem för de som kan
utsättas för vätskeburen smitta.
tp-122
Material som är mycket
tåligt med hög vindtäthet
och vattenavvisning.
polartec poWerdry
odour resistant
Underställsmaterial i tvåskikts polyester-
väv. Mycket bra förmåga att transportera
fukt.
polartech Windpro
hardface
ett stretchmaterial som ger hög komfort,
god isolation och bra vindskydd.
polartec therMal
pro highloft
Isolerar extremt bra i förhållande till sin
vikt. Torkar snabbt – god fukttransportör.
polartech
poWerstretch
ett mycket varmt och smidigt material
med relativt låg vattenabsorption.
taiga softshell
ett vind- och vattenskyddande material
med mycket god andningsförmåga.
taiga softshell
superstretch
en så kallad 4-vägsstretch och därför
extremt följsamt.
noMex
ett av de absolut främsta materialen när
det gäller flamskydd.
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 33 09-11-30 09.39.35
34C
ER
TIF
IER
ING
AR
CERTIFIERINGAR oCh sTANdARds
Våra klädsystem både uppfyller och överträffar de hårdaste kraven.
det är resultatet av ett hårt arbete och en princip att erbjuda slutanvänd-
aren de bästa tänkbara förutsättningarna för arbete under extrema
väderförhållanden, mentala och fysiska påfrestningar.
skyddskläder mot dåligt väder.En 343
EN 342 skyddskläder mot kyla.
EN 14058 skydds- kläder för svalt klimat.
En 342En 14058
skyddskläder mot vätskeburen smitta från människa och djur, klor, batterisyra, bensin, släck- skum, hydraulolja.
tmb block
TAIGA_BOK_32+omslag_NY.indd 34 09-12-01 09.20.11
CE
RT
IFIE
RIN
GA
R
Skyddskläder för skydd mot ljusbåge
pr-ENV 50354
Skyddskläder för begränsat skydd mot flytande kemikalier
pr-ENV 13034
Skyddskläder med elektrostatiska egenskaper
EN 1149
Skyddskläder för industriarbetare utsatta för värme
EN 531 EN ISO
11612:2008
EN 471 Skyddskläder med hög synbarhet
För dig som arbetar utomhus är rätt
kläder en förutsättning. Med rätt ut-
rustning kommer du långt. Ändå kan
dina förutsättningar förbättras genom
ökad kunskap. Med den här boken
vill vi sprida lite av just den framgångs-
faktorn, kunskap.
Taiga User’s Guide – framställd i samarbete med Ingvar Holmér, professor
i klimatfysiologi vid Lunds tekniska högskola.
2 35
TAI_BOK_Omslag.indd 2 09-12-02 07.57.43
TAIGA USER’S GUIDE
TAIGA USER’S GUIDE
TAIGA USER’S GUIDEUSER’S USER’S USER’S TAIGA TAIGA TAIGA TAIGA
GUIDEGUIDEGUIDEGUIDE
www.taiga.se
POST BOX 20, 432 21 VARBERG BESÖK BIRGER SVENSSONS VÄG 14, 432 40 VARBERGTELEFON +46 340-666900 FAX +46 340-666922 E-POST [email protected]
IPM
Ulriceham
n
TAI_BOK_Omslag.indd 1 09-12-02 07.57.42