Syrien, en konfliktanalys

2014-11-18 Syrien - Globalis.se

http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 1/9

Statistik (/Statistik) Länder (/Laender) Konflikter (/Konflikter)

Världskartor (/Vaerldskartor) Satellitbilder (/Satellitbilder) Avtal (/Avtal) Tema (/Tema)

Organisationer (/Organisationer) Media (/Media2)

Huvudsidan (/) / Konflikter (/Konflikter) / Syrien /

(/)

Gå till fn.se (http://www.fn.se)

Sök

Syrien VISA KONFLIKTER

Det syriska inbördeskriget är en pågåendekonflikt mellan de som stöder Bashar al-Assads Baath regeringen, och de som villstörta den. Både i regionen och internationellthar andra länder starka intressen i konflikten.

Last updated 16.09.2014

Inblandadeländer

Syrien (/Laender/Syrien)

http://www.globalis.se/Statistik

http://www.globalis.se/Laender

http://www.globalis.se/Konflikter

http://www.globalis.se/Vaerldskartor

http://www.globalis.se/Satellitbilder

http://www.globalis.se/Avtal

http://www.globalis.se/Tema

http://www.globalis.se/Organisationer

http://www.globalis.se/Media2

http://www.globalis.se/

http://www.globalis.se/Konflikter

http://www.globalis.se/

http://www.fn.se/

http://www.globalis.se/Laender/Syrien



I det palestinska flyktinglägret Yarmouk i Damaskus hartillgången till mat varit väldigt begränsat under kriget.Befolkningen står i kö för att få livsmedel från FN. (Januar 2014).Foto: Zuma Press/UNRWA

BakgrundSyrien har styrts av familjen Assads auktoritära regim i 43 år.Först av Hafez al-Assad som tog makten genom en militärkupp1971, och sedan 2000 av Bashar al-Assad. Baath-partietdefinierar sig som socialist, och bygger på idé att förena helaarabvärlden i en union. Syrien är en enpartistat, och innan krigethade regimen inte mött något större motstånd i mångadecennier.

Rörelsen Muslimska brödraskapet utmanade staten 1982, mendämpades då snabbt. Regimen har efter det inte ifrågasatts avandra interna grupper. Oppositionen har varit helt undertryckt,och den syriska regimen har därför varit bland de mest stabila iregionen. Många förväntade demokratiska reformer då Basharal-Assad tog makten, men den ökade öppenheten varade baraen kort stund. Istället var koncentrerades makten till färre, varavmånga hade nära släktband till presidenten. Samtidigt startaderegeringen en privatiseringsprocess, som kom dem väl till pass.

Assad familjen tillhör en av Syriens många religiösa minoritetersom kallade alawitter. Alawittene är en undergrupp till shia-Islam. Den syriska regimen har därför nära band till det shia-muslimska landet Iran, och Hizbollah i Libanon. I Syrien finns detockså många kristna och kurder. Den kristna minoriteten haruppskattat mer religionsfrihet under Assad familjen styre, somhar varit orolig för att den syriska regeringen bör vara sekulär.Majoriteten av befolkningen är emellertid sunnimuslimer. Dethar länge funnits missnöje bland många sunnimuslimer,eftersom alawitter - som står för endast 10 procent av densyriska befolkningen – sitter på de centrala positioner i regimen,och därmed bättre ekonomisk ställning än många andra syrier.

Konflikten börjarDen arabiska våren nådde Syrien under våren 2011, dådemonstrationer ägde rum i flera städer runt om i landet.



Assad familjen har suttit vid makten i Syrien sedanHafez al Assad genomförde en militärkupp 1971.Sedan 2000 är det sonen, Bashir al-Assad (andra frånvänster i bakre raden), som varit president i landet.Foto: Wikimedia / Creative Commons

Protesterna straffades hårt av regimen. Detta brutala svar pådittills fredliga demonstrationer fick motståndet att sprida sig tillandra delar av landet. Assad regimen beslutat att frigöraextrema jihadister från fängelset, förmodligen för att omvandladet fredliga upproret till ett våldsamt uppror - eftersom ettsådan skulle innebära att de hade större legitimitet att ta till merbrutalitet. Assad hade anklagat demonstranterna för att varasunni-islamistiska terrorister, och hade därmed intresse för att"bevisa" att så var fallet. Konflikten i Syrien kom att utvecklas tillett inbördeskrig under år 2012.

Samma år, etablerade delar av oppositionen ett syriskanationellt råd (SNC) i Turkiet. SNC krävde att Assads skulle avgå,och att Syrien skulle bli en demokratisk stat. Rådet fick stöd avFria syriska armén (FSA) vilken grundades för att kämpa motregimens styrkor. Både vanliga civila människor och människorsom hade hoppat av Assads armé blev del av rebellstyrkornasom kämpar mot Assad-regimen. Såsom stridernaintensifierades, blev situationen på marken allt mer komplex.Nya oppositionsgrupper bildades, och det rapporterades attäven internationella krigar anknutna till al-Qaida kom till landetför att bekämpa regimen. Samtidigt rapporterades det också omalltmer brutala agerande från den syriska regimen.



Konflikten visade sig som strider mellan armén ochoppositionen om specifika städer och stadsdelar. Bristen påjournalister och internationella närvaro har gjort det svårt föromvärlden att få tillförlitlig information om vad som exakt hänt ilandet.

April 2011. Folk samlas i staden Nawa, nära Deraa, i en av deförsta demonstrationerna mot regimen. Skylten lyder "Ingetvatten, ingen medicin, ingen mat." Foto: REUTERS / Handout

Det stora politiska speletSyrien har en strategisk betydelse för många länder - både iMellanöstern och i övriga världen. Därför har både regimen ochoppositionen aktivt stöd från andra stater. Även religiösaskillnader mellan länder som är sunni och shia spelar in ikonflikten.

Utöver sina nära band med Iran och Hizbollah i Libanon, fåAssad regimen ekonomiskt och politiskt stöd från Ryssland.Syrien är Rysslands enda kvarvarande allierade i Mellanöstern,och är hem till Rysslands enda militärbas i Medelhavet. Rysslandhar inte stött internationella interventioner i konflikten. Kina hari likhet med Ryssland lagt in sitt veto mot FN-resolutioner, menhaft en mindre framträdande roll.

Oppositionen är i sin tur stödd av en stor del av detinternationella samfundet, med USA i spetsen. Syriens alliansmed Iran hotar amerikanska intressen. Sunni-muslimska ländersom Saudiarabien, Turkiet och Qatar stöder oppositionenpolitiskt, medan Saudiarabien och Qatar stödjer med vapen.Liksom i USA, dessa länder har en spänd relation till Iran.



Konflikten sprider sigSyriens grannländer Libanon och Turkiet har starkt påverkats avkonflikten i Syrien. Förhållandet till Syrien har länge varit enviktig fråga i libanesisk politik, och både bombningar ochväpnade sammandrabbningar har ägt rum i Libanon till följd avden syriska konflikten. Det har upprepade gånger rapporteratsom skjutningar i gränsområdena mellan de två länderna.Situationen i landet har sedan tidigare varit spänd, och mångahar fruktat att Syrien-konflikten skulle leda Libanon in i ett nyttinbördeskrig.

Splittrad oppositionEn av de största utmaningarna för den syriska oppositionen haransetts vara att framstå som tillräckligt organiserat och samlatför att utgöra ett alternativ till Assad-regimen. Landets mångareligiösa och etniska minoriteter har haft det bra under Assad,och fruktar vad som kan hända om regimen faller sönder. Denalawiske befolkningen - som i princip inte ensidigt stödjer Assad- fruktar hämndattacker om de förlorar det skydd de haft frånregimen. Den kristna minoriteten fruktar att Syrien ska gå in i enmer rigorös islamistisk riktning om regimen faller.

Bashar al-Assad har framställt sig som en landsfader ochgarant för den politiska stabiliteten i landet. Foto: IdaJørgensen Thinn

Kritisk humanitär situationEn granskningskommitté från FN har visat att syriskasäkerhetsstyrkor har begått brott mot mänskligheten som



inkluderar massakrer, kidnappningar, tortyr, våldtäkter ochmord på civila. Men även oppositionen har tagit människor- sympatisörer till regimen - till fånga och anklagas av FNkommittén för sporadiska avrättningar.Kriget har lett till att 2,8 miljoner syrier har flytt tillgrannländerna Jordanien, Libanon, Turkiet och Irak, medan6,5 miljoner är internt fördrivna flyktingar inom Syrien. Aven befolkning på omkring 21 miljoner har alltså nästanhälften tvingats lämna sina hem.Den humanitära situationen för civilbefolkningen ärmycket kritisk, och FN uppskattar att 9,3 miljonermänniskor behöver humanitär hjälp.I juni 2013 passerade dödssiffran 100 000, enligt FN. Efterdet har situationen blivit så komplex att FN har slutatpublicera nya siffror om antalet dödsoffer.Aktivistorganisation Syrien Observatory for Human Rightsrapporterade i 2014 att minst 160 000 dödats.Tiotusentals människor har fängslats, och det rapporterasatt tortyr är vanligt förekommande i fängelserna.

Män i staden Azaz, nära gränsen till Tyrika, försökte släckaelden efter en bombattack. De misstänker att Assad-lojalastyrkor ligger bakom attacken. Maj 2014 Foto: REUTERS /Mahmoud Hassano

Den senaste utvecklingenKampen över städer fortsätter stadigt. Medan Assad-regimenkontrollerar vissa områden, kontrollerar rebellerna andra.Sommaren 2013 hade regeringsstyrkor stagnerat i norra delenav landet, men var starka i den södra. Från 2013 har det hävdatsatt Hizbollah har börjat delta i konflikten på den syriska arménssida. Jihadistiska gruppen Den islamiska staten (IS) och andra



islamistiska grupper har fått starkare ställning i helainbördeskriget. IS är känt för att ha många utländska soldater,däribland norrmän.

Kemiska vapenInnan konflikten började hade Syrien ett av de största lager ivärlden av kemiska vapen som senapsgas och sarin. År 2013började det komma rapporter om att sådana kemiska vapenhade använts mot civila. 21 augusti 2013 var raketer fyllda medsarin avfyrade på flera av förorterna till Damaskus. Mellan 300och 1430 människor dödades. Oppositionen och västländermenar på att det bara kunde ha genomförts en sådan attack avde syriska regeringsstyrkorna, medan Assad istället hävdar attdet var oppositionsstyrkorna. Efter internationellapåtryckningar, gick han dock med på att ansluta sig till FN-konventionen mot kemiska vapen och lovade att göra sig avmed landets alla kemiska vapen. I slutet av april 2014meddelande organisationen OPCW att 92,5% av Syriens kemiskavapen hade transporterats ut ur landet för att förstöras.

FN:s roll i konfliktenFN:s säkerhetsråd har varit som förlamat i den syriskakonflikten. Ryssland och Kina har tre gånger lagt in sitt veto motförslag till resolution som kräver att våldet stoppas. I maj 2014lade de också in sitt veto mot ett förslag om att vända sig tillInternationella brottmålsdomstolen (ICC) för att undersökasituationen i Syrien. Med ingripande av Libyen färskt i minnet,har Ryssland och Kina motsatt sig FN:s vilja att blanda sig i inreangelägenheter Syrien. Utan en resolution i säkerhetsrådet harFN inte kunnat påverka konflikten särskilt mycket. Det endarådet som har enats om är en resolution som kräver att statersom är parter i konflikten släpper in hjälp till civilbefolkningen.

När Kofi Annan utsågs till FN:s och Arabförbundets särskildasändebud, hoppades många att han kunde förhandla fram ettfredsavtal. Parterna kom i våren 2012 överens om en fredsplansom innehöll sex objekt. Den första punkten var ett eldupphör.Vapenvilan varade dock bara en kort tid, och planen efterföljdesaldrig. Kofi Annan avgick som särskild representant i augusti



2012, och ersattes av Lakhmi Brahimi. Bristen på framsteg ifredsförhandlingarna innebar dock att han också avgick våren2014.

I april 2012 skickade FN en observationsstyrka (UNSMIS) tillSyrien för att övervaka Annans sex punktsplan. UNSMIS hjälptetill att dokumentera några av massakrerna i landet, men bestodendast av 300 soldater och kämpade därför att täcka helaSyrien. Mandatperiod förlängdes inte när det löpte ut i augusti2012, och UNSMIS blev avvecklat.

I augusti 2013 fick FN en grupp vapeninspektörer på plats iSyrien. Gruppen består huvudsakligen av experter frånOrganisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), ochderas uppdrag är att undersöka om det har använts kemiskavapen och farliga gaser. De har dock bara tillgång till vissaområden och behöver syriska myndigheternas tillstånd för attundersöka alla attackplatser. Även efter FN-observatörernaanlände i landet har raketattackerna fortsatt.

Source: Uppsala Conflict Database, International Crisis Group,un.org, UNHCR, NATO

200 143 86



FN-sambandet © 2014 Frågor eller kommentarer? Skriv till [email protected] (mailto:[email protected])

landprofiler statistik satellitbilder

Vad ärGlobalis?Globalis är en interaktivvärldskarta där du självskapar egna kartor och grafersamt hittar information omländer, konflikter, avtal ochmycket mer. Målet medGlobalis är i första hand attinformera om likheter ochskillnader i det mänskligasamhället och ommänniskornas inverkan i livetpå planeten med visuellahjälpmedel.

LÄS MER OM INNEHÅLLETPÅ GLOBALIS (/OM-GLOBALIS)

LänkarSVENSKA FN-FÖRBUNDET(HTTP://WWW.FN.SE/)

FN:S OFFICIELLA HEMSIDA(HTTP://WWW.UN.ORG)

VÄRLDSKOLL(HTTP://VARLDSKOLL.SE/)

FN-BLOGGEN(HTTP://WWW.FNBLOGGEN.SE/)

UNG-BLOGGEN(HTTP://WWW.UNGBLOGGEN.SE/)

Följ oss!

mailto:[email protected]

http://www.globalis.se/Om-Globalis

http://www.fn.se/

http://www.un.org/

http://varldskoll.se/

http://www.fnbloggen.se/

http://www.ungbloggen.se/

Syrien, en konfliktanalys

News & Politics

Transcript of Syrien, en konfliktanalys