Syftet med rapporten
description
Transcript of Syftet med rapporten
Syftet med rapporten
• Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer
• Diskutera orsaker till utvecklingen
• Analysera konsekvenserna för likvärdigheten
Skollagen
• Lika tillgång till utbildning:– ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala
och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag” (1 kap. 8§ skollagen).
• Lika kvalitet på utbildningen:– ”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom
varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§ skollagen).
• Kompensera:– ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § skollagen).
Likvärdighetsindikatorer
• Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner
• Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund
• Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning
• Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat
Datakällor
• Betygsdata 1998-2011
• Internationella kunskapsmätningarPISA 2000, 2003, 2006, 2009
TIMSS 1995, 2003, 2007
• Aktuell forskning
Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner
• Skillnaderna i resultat mellan elever har ökat
• Skillnaderna i resultat mellan klasser inom skolor har ökat
• Skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat kraftigt
• Skillnaderna i resultat mellan kommuner har ökat
Total variation i elevers meritvärde
Total variation i meritvärde
0,90
0,92
0,94
0,96
0,98
1,00
1,02
1,04
1,06
1,08
1,10
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
stan
dard
iser
ade
mer
itvär
desp
oäng
Total variation i matematik och engelska
Total variation i matematik och engelskabetyg
0,90
0,92
0,94
0,96
0,98
1,00
1,02
1,04
1,06
1,08
1,10
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
stan
dard
iser
ad b
etyg
spoä
ng
matematik engelska
Hög- och lågpresterande grupper
Andel obehöriga elever respektive andel elever med maximal poäng
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
And
el, %
Andel obehöriga elever Andel elever med 320 p
Total variation enligt PISA
Förändring i total variation i elevers resultat enligt PISA
-6%
-4%
-2%
0%
2%
4%
6%
8%
PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009
år
förä
ndrin
g i f
örhå
lland
e til
l sta
rtår
Läsförståelse Matematik Naturvetenskap
Skillnad i betygsresultat mellan skolor
Andel elever med många respektive få obehöriga elever
Andel elever i skolor med många respektive få obehöriga elever
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
proc
ent
Andel elever i skolor med minst 20 % obehöriga Andel elever i skolor med högst 1 % obehöriga
Skolvariation enligt internationella studier
Mellanskolvariation, PISA 2000-2009
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
20%
PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009
läsförståelse matematik naturvetenskap
Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund
• Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är fortsatt stor – Indikationer på en ökning under senare år
– Inga stora förändringar sett över hela tidsperioden
• Betydelsen av att vara utlandsfödd har ökat under senare år
– Trolig orsak: ökad invandringsålder
Föräldrarnas utbildningsnivå och meritvärde
Övergripande effekt av föräldrarnas utbildningsnivå på meritvärde
0,20
0,22
0,24
0,26
0,28
0,30
0,32
0,34
0,36
0,38
0,40
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
stan
dard
iser
ad m
eritv
ärde
spoä
ng
effekt högutbildad (standardiserad) effekt utbildning (7-gradig skala, standardiserad)
Föräldrars utbildningsnivå och elevers betyg i matematik
Övergripande effekt av föräldrars utbildningsnivå på betyget i matematik
0,20
0,22
0,24
0,26
0,28
0,30
0,32
0,34
0,36
0,38
0,40
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
högutbildad (standardiserad) utbildningsnivå, 7-gradig (standardiserad)
Betydelsen av social bakgrund i PISA-resultat
Betydelsen av socioekonomisk bakgrund för resultat i läsförståelse, enligt PISA
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
PISA 2000 PISA 2009
år
poäng i
läsfö
rstå
els
e
Effekt på meritvärde av utländsk bakgrund
Övergripande effekt av utländsk bakgrund på meritvärde, utan och med kontroll för socioekonomisk bakgrund
-50
-45
-40
-35
-30
-25
-20
-15
-10
-5
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
me
ritv
ärd
esp
oä
ng
född i Sverige med utländsk bakgrund född i Sverige med utländsk bakgrund, kontroll
utlandsfödd utlandsfödd, kontroll
Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning
• Skolsegregationen med avseende på socioekonomisk bakgrund har ökat marginellt
• Skolsegregationen med avseende på utländsk bakgrund har ökat under senare delen av 00-talet
• Indikationer på ökad skolsegregation efter ”dolda” egenskaper som t.ex. studiemotivation
Skolsegregation med avseende på utbildningsnivå
Skolsegregation med avseende på föräldrars utbildningsnivå
10%
11%
12%
13%
14%
15%
16%
17%
18%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
stan
dard
avvi
kels
e i a
ndel
ele
ver,
pr
ocen
tenh
eter
viktat efter elevantal
Skolsegregation med avseende på utländsk bakgrund
Skolsegregation med avseende på andelen elever med utländsk bakgrund
0%2%4%6%8%
10%12%14%16%18%20%22%24%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
år
stand
ard
avvik
els
e i
andele
n el
ever
,
proce
nte
nhete
r
utländsk bakgrund utlandsfödda
Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat
• En elevs resultat är högre i en skola där andelen elever med högutbildade föräldrar är högre
– sambandets styrka har ökat kraftigt
• En elevs resultat är lägre i en skola där andelen utlandsfödda elever är högre
– ingen tydlig trend
• Starkare samband mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat
Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat
Orsaker till ökade skolskillnader
• Ökade skillnader i skolors kvalitet
– svag empiri men kan ej uteslutas
• Elever är mer sorterade på olika skolor
– Till viss del genom ökad ”synlig” skolsegregation
– Till större del genom ökad ”dold” skolsegregation — studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig till samma skolor
– Boendesegregation möjlig men kan inte förklara nivåförändringen
Konsekvenser för likvärdigheten
• Kamrateffekter och lärarförväntningar betydelsefulla och förstärker skillnaderna
• Större genomslag när skolorna är mer segregerade utifrån elevers resultatnivå
• Vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse
Skolverkets slutsatser
• Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats
• Skillnaderna mellan skolor har ökat
• Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat