SVENSKA HANDELSBANKENS PERSONALTIDNING • FJORTONDE ÅRGÅNGEN

Svenska Handelsbankens personaltidning

Ansvarig utgivare Hans-Erik Wihlborg

Redaktör Olle Sethson

Redaktionskommitté Pontus Anderlind Carlhugo Brunskog Elsa Forsse Lennart Granander Olle Lindgren Bengt Lindström Sonja Sjögren Hans-Erik Wihlborg

AC-redaktörer Luleå: Rolf Sundström Umeå: Roland Nygren Härnösand: Gösta Ulander Sundsvall: Sören Mohlund Östersund- Nils Ruuth Gävle: Lennart Winlund Falun: Martin Axelson Uppsala: Ulla Söderström Västerås: Owe Kärnekull Örebro: Sixten Hjelm Karlstad: Torsten Persson Vänersborg: Hans Mjörnstad Nyköping: Stig Hallberg Norrköping: Bo Palmgren Visby: Sven Hallbom Jönköping: Sigbrit Ljung Borås: Nils Kroon Göteborg: Rudolf Bolin Kalmar: Anders Holmquist Karlskrona: Lars Olof Nyman Hälsingborg: Björn Ahlström Malmö: Finn Gunér

U r i n n e h å l l e t sidan

43 år som valutamäklare 2 Landet runt 8 Fotomästerskapet for bankmän . . . . 21 Korsord 26

Kung Gustaf Adolf mottar en Wasa-pen­ning i guld av direktör Browaldh på Stockholms slott den 16 januari. (Om­slaget I.

Emil Krhlströms Trycker i AB Stock ho

R E D A K T Ö R E N S S P A L T

Jo, det är HB-Remissan Ni har framför Er. Innan Ni hun­nit till de här raderna har Ni kanske känt Er en smula vilsen inför den till det yttre främmande publikation som nu plöts­ligt hamnat på Ert arbetsbord eller dunsat ner i brevlådan. Men jag hoppas att Ni — när den första överraskningen lagt sig — redan har kunnat konstatera att tidningen till sin upp­läggning i stort sett är densamma som förut.

När allt kommer omkring är det ganska naturligt att vår personaltidning nu fått ömsa skinn. Det är snart tretton år sedan tidningen kom till och under åren som gått har den typografiska smaken, bland annat, hunnit ändras. Visserligen finns det de som anser att det är något tryggt med en tid­ning som behåller sitt utseende oberoende av smakens skift­ningar, men själv tycker jag nog att en tidning bara mår väl av ett förnyelsens bad då och då.

I HB-Remissans fall är det en gammal önskedröm hos redaktören som nu äntligen förverkligats. Tidningens format har varit svårarbetat när det gällt avvägningen mellan text och bilder. Och genom det givna formatet på omslagets bild­ruta har många goda bilder, som annars skulle ha hört hem­ma där. måst placeras på annan plats i tidningen. Många gånger har det sannerligen känts smärtsamt att inte kunna använda sig av riksfototävlingens segrarbilder på omslaget!

Och så var det tidningens namn. Om jag inte tar fel före­kom namnet Remissan redan bland de namnförslag som hösten 1948, efter tidningens första ännu odöpta nummer, kom redaktionen tillhanda. I den vällovliga avsikten att re­dan i namnet anknyta tidningen till banken beslöts att den nya personaltidningen skulle kallas HB-Remissan. En kanske inte alldeles nödvändig konstruktion, om uttrycket kan till­låtas så här långt efteråt, med tanke på att omslaget dess­utom alltid ordentligt redovisat både tidningens hemvist och syfte.

En remissa det är något som är välkommet och trevligt att få. Och nu hoppas jag framförallt att Ni kära kolleger lan­det runt skall tycka om Remissan också i den utformning som konstnären Carl Axel Virin. med tillvaratagande av alla välkända inslag, hjälpt oss att ge den!

O Höstens inlåningstävling är nu avgjord. I nästa nummer hoppas jag kunna återkomma med ett fylligare referat, men kan redan nu nämna att tävlingen blivit en stor framgång, inte minst för kontoren inom provinsrörelsen, som lagt be­slag på samtliga priser i tävlingens båda grupper, både vo­lymmässigt och antalsmässigt.

Ro ss

»Vem vet mest?» blev en succé. Totalt kom det in 2.042 svar från hela landet. Det betyder att 231 tävlingsdeltagare gick vidare till semifinalen den 25 februari. På bilden ses en del av den överväldi­gande svarsskörden i tävlingens första etapp dagen efter : sista dagejtx. De här ungdomarna på ack visitionsavdelningen har haft bråda dagar -- oeh kvällar — med det förberedande granskningsarbe-tft: fr. v. Maj-Britt Pettersson, Urban Andersson. Anita Lundberg, Harriet Hall och Ingrid Sandberg.

fl VET M E S T — v å r e n s s t o r a p r i s t ä v l i n g f ö r o s s i b a n k e n

Vad vet vi handelsbankare om vår bank och om alla de tjänster ban­ken gör sina kunder? Den som har mångårig erfarenhet vet helt natur­ligt oftast mer än den som är ny i banken. Och den som har några års tjänstgöring på kontor har i regel större chanser till allround-känne-dom om banken och dess tjänster än den som arbetat motsvarande tid på en intern avdelning med speciella ar­betsuppgifter.

Även den som sysslar med en mängd olika uppgifter i sitt dagliga arbete kan naturligtvis inte hålla alla detaljer i huvudet. Men det gäller för honom eller henne att veta var

någonstans just de detaljerna kan sö­kas. Det kan vara i instruktionssam­lingen, i bankernas tariffer eller i nå­gon reklamtrycksak.

För att så många som möjligt i

banken skall bli så förtrogna som möjligt med batiken och dess tjäns­

ter har pristävlingen »Vem vet mest?» kommit till — det vet alla vid det här laget både genom cirku­lär och särskilda tävlingsnummer av »Trumman».

Två av tävlingens tre etapper är nu avverkade. Den första pågick i dagarna tre. 6—8 februari, och loc­kade inte mindre än 2.042 deltaga­re. Resultatet tillkännagavs den 20 februari. Då var det alltså klart vil­ka deltagare som skulle få vara ined om »semifinalen» den 25 februari. Till skillnad från första etappen -där alla hjälpmedel var tillåtna -fick deltagarna nu klara de 35 frå­gorna på sitt goda minne.

Semifinalen var tidsbegränsad till två timmar och genomfördes i Stock­holm på HK och ute i landet på av­delningscentralerna. Redan här ha­de frågornas svårighetsgrad stegrats lör att kulminera i finalen i Stock­holm den 9 mars. I finalen deltar de

fyra bästa från varje distrikt inom bankens provinsrörelse - tillsam­mans 12. eftersom Göteborg här sammanslås med mellersta distriktet

samt de fyra bästa på HK. de två bästa inom CK och de tre bästa från Stockholmskontoren. Omkring 35 frågor får finalisterna brottas med. Också här två timmar utan hjälp­medel.

Det här är TÄVLINGEN för alla handelsbankare. Förutom att man skaffar sig ökade kunskaper som man har nytta av i det dagliga knoget har man också chansen att håva in rik­ligt med guld. För det första får alla deltagare i semifinalen priser för om­kring 40 kronor, för det andra kan man - - om man lyckats hålla sig kvar till semifinalen —. lägga beslag på något av de 21 prisen från 3.000 till 200 kronor, skattefritt!

Det lönar sig att veta mest . . .

1

Den 7 juni 1913 började en nybakad student sin anställning i Stockholms

Handelsbank. Han fann sig genast ganska väl tillrätta, men i samband

med värnplikten sommaren 1915 var det nära att han hade lämnat banken

för alltid. Det gjorde han nu inte utan stannade kvar ytterligare 45 år.

Ynglingen från 1913 är alltså direktör S v c n B j ö r c k. som på fjolårets

sista dag lämnade det företag han tjänat i drygt 47 år, varav 43 som valuta-

handlare. Sedan 1937 har direktör Björck varit chef för bankens arbitrage-

avdclning, som under lians ledning utvecklats till landets främsta.

För sina medarbetare har Sven Björck inte bara varit chefen utan också

vännen. Ingen utomstående har kunnat undgå att märka den anda av ge­

menskap som härskat på den alltid lika hetsiga avdelningen och som otvi­

velaktigt haft sitt upphov i chefens färgstarka person.

Direktör Björck har lovat Remissan att ge läsarna några glimtar från

sin långa bankmannabayia och berättar här hur det var att arbeta i bank

på 10-talet.

4 3 ÅR SOM VALUTAMÄKLARE

— direktör Sven Björck berättar

Var man mån om sitt utseende fick man hålla sig med egen permissionsuniform . . .

När jag i början av maj 1913 hade bytt ut skolmössan mot den eftersträ­vade studentmössan lämnade jag nästan omedelbart in mina ansök­ningshandlingar bl. a. till Stock­holms Handelsbank, som vår bank hette på den tiden. Att jag sökte an­ställning i bank berodde dels på att min äldre bror redan sex år tidigare börjat tjänstgöra i Handelsbanken, där han trivdes mycket bra, dels kanske också på att bankyrket hade gott socialt anseende och betrakta­des som en säker framtidsplats med vissa möjligheter till avancemang. Anställning i statligt verk — där jag trodde mig med någorlunda säker­het kunna lista ut vad jag nor­malt skulle kunna påräkna i lön ef­

ter 10 eller 20 års tjänstgöring — lockade mig inte på något sätt.

Det var dock på den tiden mer arbetsgivarens än den platssökandes marknad och under de närmaste veckorna hörde jag ingenting från något håll. Jag hade just varit ute och seglat kanot under en veckas tid tillsammans med min vän, seder­mera olympiske guldmedaljören Sven Thorell. Min kanot var ritad av Thorell, men den var så smal. endast 70 cm bred. att den inte stod för seglen när det var vindstilla och centerbordet var uppdraget. Den le­vande barlasten fick svara för stabi­liteten.

När vi på hemväg passerade det s.k. Granholmshålet hade just en

skärgårdsbåt lagt till vid bryggan och från båten var det någon som ropa­de till mig. Det var min far. som visste att jag snart skulle komma hem och på måfå tagit en båt till Waxholm för att se om han kun­de få tag på mig. Jag hade nämli­gen fått order att samma dag före klockan 3 infinna mig hos Handels­bankens vice verkställande direktör Mauritz Philipson . . .

Vi hade haft vackert väder under seglingen och det var därför en gan­ska fräknig och sönderbränd yngling som den dagen fick företräde hos den mäktige. Han var emellertid älskvärdheten själv och konstaterade genast att det var sjölivet, som åstad­kommit den höga ansiktsfärgen. Jag

9

fick sedan order att anmäla mig hos huvudkamrern, sedermera bank­direktören Edvard Schultz. Mina lä­sare har kanske hört uttrycket: Det var skit, sa Schultz. när han fick palt till frukost. Det lär hänföra sig till nämnde Schultz. Han placera­de mig emellertid inte vid frukost­bordet utan på inkassoavdelningen. Chef på avdelningen var kamrer Karl Ekdahl, en god. glad och vän-säl! man, som ibland kunde se ut som nedanstående bild visar. Bilden härstammar från Klacknäset på Ingarö och är från år 1922.

Jag fick börja min tjänst med att föreställas för samtliga tjänstemän på HK, vilket betydde omkring 125 st.

Begynnelselönen var 100 kronor i månaden vartill kom fri lunch. Om tjänstgöringen hade börjat före den 1 juli hade inan rätt till två veckors

S Karl Ekdahl, en god glad och vänsäll man ». Klacknäset, Ingarö, 1922.

semester nästföljande år. Från och med den fjärde semestern utökades ledigheten till tre veckor.

Bland mina goda läromästare från den tiden märktes även fröken Ast­rid Ainark, sedermera gift med bankdirektör Ferdinand Wallberg. Vid mitt inträde i banken var Wall­berg, om jag inte missminner mig, assistent till bankdirektör Schultz. Vid krigsutbrottet 1914 blev det Wallberg som tillsammans med den blivande riksbankschefen Ivar Rooth organiserade bankens rembursavdel-ning. Rembursen var tidigare en mycket sparsamt använd betalnings-form.

Bland övriga kolleger på avdel­ningen, som jag med stor glädje minns, kan jag nämna fröken Stina af Sandeberg, som jag senast träffa­de vid bankens premiärvisning av filmen »Banken vid Strömmen» i höstas. Jag tjänstgjorde några må­nader som biträde hos henne och har många goda minnen från den tiden. Stina af Sandeberg var ford­rande men omutligt rättvis och be­handlade mig med stor vänlighet trots att mina kråkfötter inte precis prydde upp hennes vackra kassablad. På den tiden skrevs kassabladen för hand och fröken af Sandeberg hade den mest välvårdade stil man gärna kan föreställa sig. Jag hoppas verk­ligen att något blad från den epo­ken finns bevarat.

Kassan måste alltid stämma på öret och nog minns jag en gång, då vi höll på till klockan halv fyra på morgonen för att leta efter någon obetydlig differens. Jag bodde då i Stocksund och kinesade därför den natten på två stolar hemma hos Thor Bäckström, som ett antal år senare blev chef för kontor 8.

Efter krigsutbrottet i augusti 1914

blev för övrigt kvällsarbete det nor­mala. Ersättning för övertidsarbete förekom inte. Hela hösten fram till jul arbetade vi som regel till kloc­kan 10 på kvällen. Vi fick bl. a. på oss stora högar med ryska växlar, som vi dock aldrig lyckades få någon likvid för. De förorsakade dock ban­ken många skriverier och mycket besvär med registrering och dylikt.

Vidare var det vanligt på den ti­den att tjänstemän från olika avdel­ningar hjälpte till när det gällde iordningställande av växlar för re-diskontering i riksbanken, vilket då kunde företas till en räntesats av J/2 % under det gällande diskontot.

Som sagt. övertidsarbete var det normala och det var då en av tjäns­temännen som fällde uttrycket att »i den här banken hinner man knappt hem och doppa ändan i sängen in­nan man måste vara här igen». Han sa förstås inte ändan utan använde ett mer expressivt uttryck . . . Vi trivdes dock gott och kverulans i nå­gon större utsträckning förekom inte. Vid julen 1914 fick jag för övrigt en gratifikation på 75 kronor som tack för hjälpen.

På nvårsdagen skulle man iklädd jackett infinna sig i banken och framföra sina nyårshälsningar till bankens direktörer och till sina kol­leger. Chef för banken var då. som väl de flesta vet, häradshövding Carl Frisk, vice var som tidigare nämnts Mauritz Philipson. kassadirektör Oscar Rappe och jourhavande di­rektörer Eeonard Reuterskiöld och Harald Lettström.

Det var nog meningen att man skulle arbeta även den dagen. Jag har dock inget minne av att jag ut­förde något allvarligt och nyttigt ar­bete. Däremot minns jag mycket väl att vi drack glögg. Kontokuranter-

3

na skrevs den tiden för hand och de som hade med den saken och med ränteberäkning att göra fick en bråd arbetsam tid på nyåret.

Vid ett spex med herrar Ludvig Lemon och Gustaf Westerståhl som författare, givet vid en av banken anordnad fest på Hasselbacken om­kring år 1920. frågade en av de age­rande en annan »skådespelare» vad det var för skillnad på Rappe och Reuterskiöld. Jo ser du. Rappe är

rar mot käringar men Reuterskiöld

han är kär i raringar. Vid samma tillfälle hade man skämtat med allt cirkulärskrivande och styrelsens då­varande ordförande, amiral Achates Lindman, nämnde i sitt tal att man nu skulle ge ut ett nytt cirkulär med instruktioner om att en dylik fest skulle hållas varje år. Det dröjde dock rätt lång tid innan festen åter­upprepades, men när detta skedde förekom i spexet bl. a. en manlig fi­gur som med jämna mellanrum pas­serade scenen utan att över huvud taget öppna mun. Men han blev äldre och äldre. När man till sist frågade den då grånade mannen vad han egentligen hade där att göra, svarade han med darrande gammel-mansröst: Jag söker företräde hos

personaldirektören. Jag tror vi har det bättre ordnat nu.

Min anställning i banken höll på att ta ett hastigt slut. Jag skulle sommaren 1915 börja 500 dagars militärtjänst och enligt då gällande regler kunde man på ansökan få ett ekiperingsbidrag på 200 kronor jäm­te 25 kronor i månaden under värn­pliktstiden. Det hela var ett ränte-fritt lån, som måste återbetalas om man inte stannade kvar i banken minst 5 år efter militärtjänstens slut. Jag skickade in min ansökan, men fick av Schultz det beskedet att den­

na favör endast beviljades ordina­rie tjänstemän. Jag tyckte inte att detta var riktigt renhårigt, eftersom det var regel att ingen blev ordinarie förrän efter avslutad värnplikts­tjänstgöring. Lite uppnosig var jag väl redan då och bad därför min chef att få ett betyg för den tid jag varit i banken. Det var inte min me­ning att återkomma. Schultz hade nämligen tillagt: herrn får vara tacksam att få komma tillbaka när militärtjänsten är slut. Vem Ekdahl talade med vet jag inte, men inom några timmar var bidraget klart så­väl för mig som för en av mina kam­rater som varit ute i samma ärende.

Eftersom jag stannade både de sti­pulerade fem åren och några till be­hövde lånet aldrig återbetalas. Det var dock en värdefull hjälp. Kro­nans kläder hade då inte det ele­ganta snitt som nutidens, varför det för en studentbeväring var nästan nödvändigt att hålla sig med egen permissionsuniform, som man kun­de få skräddarsydd till ett pris av högst 100 kronor. En beställd ko­stym kostade då mellan 75 och 110 kronor beroende på vilken skrädda­re man anlitade . . .

Efter avslutad militärtjänst åter­gick jag till att börja med till inkas-sojobbet för att sedan på egen begä­ran förflyttas till utländska korres­pondensen. Någon korrespondent hann jag dock aldrig bli. Jag hade ännu inte hunnit över formulärsta­diet då jag på förslag av min gamle vän Ernst Gröndal i slutet av år 1917 fick erbjudande om at t få kom­ma till den relativt nystartade arbi-trageavdelningen. Utan några som helst utfästelser från bankens sida måste jag binda mig i 3 J/i år för att få denna chans. Jag hade då en årslön av 2.600 kronor.

De valutatransaktioner som ban­ken tidigare hade haft behov av att göra för kundernas räkning hade ombesörjts av prokuristen Eugen Muller, som tjänstgjorde på direk­tionsexpeditionen — i våra dagar hade han säkert haft en annan titel — och senare av bankens utlands­chef, bankdirektör Erik Lamm.

Men nya signaler hade kommit i samband med krigsutbrottet. De neutrala ländernas banker började få allt större betydelse när det gäll­de internationell valutahandel och början till detta var följande.

En liten norsk provinsbank, Trondhjems Handelsbank, hade se­dan gammalt goda förbindelser med de enligt vad jag hört — men inte kontrollerat — mycket väl konsoli­derade ryska storbankerna. Dessa kontrollerade i stor utsträckning nä­ringslivet och ägde stora realvärden i form av industrier, gruvor och markegendomar.

Räntesatserna i Ryssland var vid denna tid betydligt högre än de som tillämpades i stora finanscentra som London, Paris och Berlin, var­för ryssarna gärna vände sig till des­sa för att skaffa sig billigare pengar.

De drog tremånaders växlar på stora utländska banker, men dylika växlar betingade en ganska hög rysk växelstämpel. Mot en viss pro­vision — som svarade mot en del av den inbesparade stämpelavgiften — trädde Trondhjems Handelsbank in som trassent på växlarna. Dessa blev efter instruktioner från ryssarna sända för accept och diskontering till banker i London och Paris och nettot disponerades av den ryska banken.

Den norska banken blev på det sät­tet väl känd inom Europas bankvärld och efter krigsutbrottet började va-

4

lutaorder, att utföras till bästa möjli­ga kurs. att strömma in. Vi kom i ett tidigt skede med i denna praktiskt taget nya verksamhetsgren och Erik Lamm och Ernst Gröndal var de som organiserade en arbitrageavdel-ning i vår bank. Gröndal var som klippt och skuren för detta slags af­färsverksamhet och blev snart en av de ledande på området.

Redan följande år, d. v. s. 1918, fick jag under Gröndals semester vi­kariera för honom, dock med den reservationen att Erik Lamm under den första tiden satt halva dagen på arbitrageavdelningen för att under semesterns senare del göra mer spo­radiska besök för att kontrollera att jag inte gjorde alltför stora dumhe­ter. Jag var dock ingalunda den yngs­te inom garnet. Den danska Land-mandsbankens valutachef, Gluck-stadt, var endast 19 år. Jag var såle­des fast placerad på den avdelning, som jag skulle komma att tillhöra ända tills jag nu efter uppnådd pen­sionsålder fått överlämna chefskapet till min vän och kollega Lasse Ström.

Dessa rader är inte avsedda att va­ra någon uttömmande redogörelse för bankens arbitrageverksamhet un­der de 43 år som jag sysslat med dy­lika ting. Jag har därför avsiktligt inte vidrört sättet för denna verk­samhets bedrivande. Det får kanske ske i något annat sammanhang. Jag vill endast bekräfta att detta arbete har skänkt mig mycken glädje och tillfredsställelse. Det har nästan var­je dag varit lika intressant att med ledning av inträffade händelser och inkomna rapporter försöka bilda sig en uppfattning om hur kursläget

Sven Björck, valutahandlarcn, fiskaren ni. rn, i sitt rätta element — Stockholms skärgård.

Bankledningens tack till trotjänaren Sven Björck framförs av direktör Browaldh och utlandschefen direktör Sundström.

kunde väntas gestalta sig såväl under de närmaste minuterna och timmar­na som på längre sikt. Det är klart att man ibland fått vara med om bittra besvikelser, och den valuta­mäklare som bara gör goda affärer är nog inte född. Men även misstag kan ge goda lärdomar och sporra till nya krafttag. Vårt arbete är av den arten att man omedelbart kan avlä­sa resultatet och jag är både tack­sam och glad över att mitt sista år blev det bästa i avdelningens histo­ria. Jag skulle bli ännu tacksamma­re om arbitrageavdelningen under Ströms ledning snart kan visa upp nya rekordnoteringar.

Men mitt mäklarjobb har inte bringat mig glädje enbart i detta av­

seende. Jag har haft daglig kontakt med kolleger i in- och utlandet och så småningom har våra från början rent affärsmässiga relationer över­gått till vänskapsförhållanden, som inte avslutats med att jag nu lämnat chefskapet för arbitrageavdelningen. Samma sak gäller med en hel del av-bankens kunder.

Jag ber också att få tacka mina chefer för att de visat mig förtroen­de och vänskap och mina kolleger på olika avdelningar och kontor för att de inte alltför mycket förargat sig över det »osilade» språk som stund­om flödat från mina läppar. Det se­nare gäller i högsta grad min egen avdelning, men syftet med mitt stundom kraftiga uttryckssätt har

dock varit att vi gemensamt skulle åstadkomma bästa möjliga resultat för vår bank.

Jag ber till slut att nu även få tac­ka mina medarbetare — och då vill jag gärna inkludera de fyra som täm­ligen nyligen efter lång tjänst läm­nat vår bank, nämligen Henry Berndtson, Berndt Apelqvist, Gustaf Magnuson och Holger Andersson — för deras arbetsvillighet och goda humör. Jag är uppriktigt glad och stolt över att lämna efter mig en av­delning där samarbetet är det bästa möjliga och där jag vet att varje post är väl besatt och att min avgång således icke kommer att betyda nå­got minus i resultathänseende.

Sven Björck

6

Direktör Sven Björck tar avsked av sina medarbetare på arb itra geavdelningen: i förgrunden efterträdaren kamrer Lars Ström, i bakgrunden fr. v. Svante Wik­ström, Lennart Gleditsch, Lars Wallqvist, Ingvar Åkesson, Bo Andersson, Ewa Öst­berg, Lars Holmgren, Åke Mickelsson, Ingegerd Brohlin, Eva Collin, Rolf Tjern-ström och Gunhild Arnevall. Den enda som saknas är semestrande Hilja Aarand.

En elektrisk »allt-i-allo-grej» blev medar­betarnas avskedsgåva till händige chefen. Gunhild Arnevall övervakar uppack­ningen.

LANjDET RUNT

F r å n L u s s e t i l l K n u t

I Stockholm inleds handelsbankar­nas jul traditionsenligt med idrotts­föreningens stora årsfest, då före­ningens hoppare, kastare, simmare och andra flitiga »motionärer» får sin belöning för goda insatser under det gångna året.

1960 års fest hölls lördagen den 10 december som vanligt hos HK-gran-nen Grand Hotel, där den festliga spegelsalen snabbt fylldes inte bara av högtidsklädda idrottare utan även av föreningens supporters med VD i spetsen.

För första gången i idrottsföre­ningens historia kunde inte bankens egen orkester svara för det musika­liska inslaget i det program som tra­ditionsenligt föregår middagen och dansen. Varför står att läsa på an­nan plats i det här numret. Istället fick åhörarna njuta av en rad visor, framförda av välsjungande Stock­holms Damkor, och trösta sig med att kören inte helt saknade anknyt­ning till vår bank: bland damerna fanns ett par av bankens egna röst­begåvningar, Gunilla Aderud — desslikes känd idrottsflicka — och Laila Johansson från redovisnings-respektive låneavdelningen på HK.

När första avsnittet visor förkling­at kunde föreningens ordförande Bo

Helmers hälsa välkommen och inle­da utdelningen av årets belöningar, vilka överlämnades till mottagarna av direktör Browaldh, assisterad av vasaloppsåkaren och friidrottaren Åke Nordfeldt.

Först i raden av förtjänta handels-bankare var evige ynglingen direk­tör Sven Björck, som nu korades till hedersledamot i föreningen som tack för »färgstarka insatser som ledare och aktiv». Och det fick han också papper på : ett diplom, utfört av handelsbankaren Ossian Forssman.

En annan spänstig herre tilldela­des idrottsföreningens egen guldpla­kett »för idrottsligt föredöme och gagnerikt ledarskap»: naturligtvis kamrer IViking Backman, som vid fyllda 65 cyklar, seglar, simmar och mycket annat precis som i ungdo­mens vår.

Håller sig i form gör också ban­kens arbetstyngde redovisningschef, direktör Olov Ernsell, segrare i 1960 års avdelningstävling. Belöningen be­stod bl. a. av en inteckning i Holger Anderssons vandringspris, den snart riksbekanta nallen.

Några av bankens fotografer hör­de naturligtvis också till pristagar­na. Inga-Britt Eklund, HK:s direk­tionssekretariat, kunde hämta direk­tör Rune Höglunds pris både för bäs­ta bild och bästa kollektion i riksfoto-tävlingens färgklass — ett objektiv till färgkameran — och kollegan Per

Elmqvist, från Göteborg, direktör Tore Browaldhs pris för motsvaran­de prestation i svartvitt.

Slutligen kan nämnas »överrask­ningarnas man» Ragnar Edeholt,

kontorsföreståndare från det väster­bottniska Ånäset, som oväntat dök

Kamrer Wiking Backman fick idrottsför­eningens egen guldplakett. Här med ord­föranden kamrer Bo Helmers.

Direktör Olov Ernsell tog en inteckning i vandringspriset i avdelningstävlingen, här överlämnat av Åke Nordfelt. I bak­grunden direktör Browaldh och kamrer Helmers.

upp och la beslag på förstaplace­ringen i riksskyttet. För den presta­tionen fick han resa ner till Stock­holm och ur donators hand ta emot direktör Browaldhs pris till bäste riksskytt, denna gång ett par ljussta­kar i silver

Prisutdelningen följdes av ännu några ljuveliga visor och så var det dags för snabbdukning till midda­gen. Till alla danslystnas glädje hade kvällens traditionella luciauppvakt-ning flyttats fram till själva midda­gen, trots att man därigenom gick miste om den likaledes traditionella glöggen. Av allt att döma sörjd och saknad av ingen.

Och så dansades det. För ett par angenäma avbrott i rockandet svara­de Ulla Larsson, från Grekland ny­ligen hemkommen Sofia- och clea-ringtös. Ulla visade sig vara en full­fjädrad estradartist med örhänget »Aldrig på en söndag» på repertoa­ren, dessutom framfört på nygre-kiska.

Till slut återstod bara att söka sig hem i den häftigast tänkbara snö­yra, ett nog så påfrestande företag för små handelsbanksflickor i sina tunnaste och spetsigaste italienska . . . ^ Tänder ljus. dricker kaffe och äter lussekatter på luciadagens morgon det gör vi väl lite varstans på av­delningar och kontor runt om i ban­ken. På HK upplevde alla vi som var med en stämningsfylld stund i Pal­meska husets banksal redan en kvart före nio. Pastor Widar Hedin från S:t Görans församling på Kungshol­men — handelsbankare i sin allra grönaste ungdom — höll andakt. kort och kärnfullt, bankens Lucia och hennes tärnor gjorde en sjung­ande rond och psalmsången klingade riktigt skönt under glaskupolen.

Färgfotografen Inga-Britt Eklund hämtar sitt förstapris i riksfotot. I tur att skaka hand med VD står svart-vita kollegan Per Elmqiist.

Ragnar Edeholt fick silverljusstakar att pryda hemmet i Ånäset med. På bilden skakar bäste riksskytten hand med Åke Xordfeldt. De applåderande händerna tillhör VD.

9

LANDET R U N T

Bland de rapporter om luciafiran­de som nått oss från banken i övrigt vill vi gärna nämna hissandet i Åhus, som även kom att omfatta kontorets kunder. Sivert Sundin berättar att flygblad i förväg sänts ut till om­kring 1.700 hushåll i Åhus med om­nejd med en inbjudan till luciakaf-fe på banken. Ett åttiotal kunder passade på att under dagens lopp ta

mammor och pappor, frossade alltså i tårta och pepparkakor och läsk på eftermiddagen den 14 januari. Pal­meska banksalen var till en början fylld av långbord men förvandlades snabbt till lekstuga, där bankens all­deles speciella julfestorkester och lek­farbror angav tonen för alla små och stora barn.

Det har sagts oss att bankens fest

sig en värmande tår i kontorets till kafé förvandlade »kajuta», en inred­ningsdetalj som vi förresten tror Åhus- och Karlskronakontoren är ensamma om.

O »Stans snyggaste gran», utvald i Stockholms omgivningar av sysslo­man Lars Ståhl själv, prydde bank­salen i mitthuset på HK och skulle traditionsenligt dansas ut av förvän­tansfulla små söner och döttrar till handelsbankare runt om i stan. Om­kring 210 småttingar, åtföljda av

är något som barnen ser fram emot och pratar om månader i förväg. Att den blir så trevlig som den all­tid brukar vara får vi nog tacka ar­rangörerna. Låt oss därför ge en blomma till flickorna på personalav­delningen — och andra avdelning­ar med för den delen! — och till mannarna på distributionsavdelning­en som glatt sätter till tid och kraf­ter för att göra barnfesten till den varmt mänskliga institution den är!

Ross

Pastor Widar Hedin mot en bakgrund av stockholmska luciatärnor.

Luciakajfe i Åhuskontorets trivsamma »kajuta». Besökande kunder låter sig väl smaka.

Petter Oscarson, 4 dr, har länge sett fram emot festen i »pappas bank».

Han har barnasinnet och leklynnet kvar: ingen barnfest utan direktör Sven Plell-berg, som här bekantar sig med 7-åriga Katrin Enochson.

10

LANDET RUNT

Wasa-kanonens ålder behöver inte kol-14-undersökas, den står att läsa i pryd­liga siffror på vapnets översida. 1960 års kemipristagare Willard Frank Libby (t. h.) tillsammans med direktör Herman Sundström i Palmeska lutsets banksal.

2 2 5 . 9 8 6 k r o n o r o c h 7 6 ö r e

eller — omräknat i hans eget lands valuta — U S S 13.626:79 fick 1960 års Nobelpristagare i kemi, 52-årige professor Willard F. Libby from University of California i Los Ange-les, för sin uppfinning av radioaktiv åldersbestämning.

Prischecken från Nobelstiftelsen inlöstes på HK måndagen den 12 december i närvaro av direktör Bro-waldh samt bankens vice verkställan­de direktörer och utlandsdirektör. Efter en stunds samvaro i U D :s mot­tagningssalong meu bankledningens representanter begav sig professor Libby i sällskap med direktör Sund­ström ner i Palmeska husets banksal

för att ta en titt på den Wasa-kanon som en tid varit uppställd där.

Nobelstiftelsen hade den här gång­en valt att låta professor Libby väx­la den stora checken i vår bank med tanke just på de autentiska Wasa­fynd som vid tillfället visades på HK. Kemipristagarens metod, den s. k. kol-14-dateringen, har nämligen snabbt accepterats som fundamental för tidmätning inom arkeologi, geo­logi och geofysik m. fl. vetenskaper.

O m Willard F. Libby kan bl. a. tilläggas att han åren 1945—1954 innehaft en professur i kemi vid Chi­cagouniversitetet och det därtill knutna institutet för kärnforskning. I fem år har han även tillhört För­enta Staternas Atomenergikommis­sion i Washington.

W a s a p e n n i n g e n post f e s t u m

Den 24 januari såldes — i varje fall officiellt — den sista Wasa-penning­en genom bankens försorg. Redan dagen därpå satt fem handplockade skönheter modell y, samtliga från HK, allvarligt uppradade bakom den sinnrikt enkla lottdragningsma­skinen i ett av de otaliga rummen på riksdagshusets baksida. De femtio Wasa-maskaronerna — vinsterna i Wasa-lotteriet — skulle dras, till li­ka många Wasa-räddares förtjus­ning. Eller kanske förskräckelse.

Att flickorna inte fifflade med nummerkapslarna och att allt gick efter reglerna det såg Notarius Publi-cus till, assisterad av »stekvändare» och sekreterare samt representanter för både banken och Wasa-nämn­den.

I slutspurten hade en alldeles spe­ciell Wasa-penning funnit sin ägare. Den 16 januari på förmiddagen

12

meddelades från HK:s granne på andra sidan Strömbron att Hans Majestät nu var redo att ta emot den delegation handelsbanksherrar — VD, åtföljd av »Wasa-direktörer­na» Börje Wickman och Eric Lind­

ström — som hade anhållit att få överlämna den sjätte Wasa-penning­en i guld till Konungen som ett minne av aktionen.

Enligt vad Remissans hovreporter erfarit lär Hans Majestäts kunskaper om Wasa och de olika skedena i hen­nes upphöjelse till världssensation in­te ha varit ringare än besökarnas. Att uppskattningen av gåvan var stor framgår med önskvärd tydlighet av omslagsbilden till det här numret. O Olika sätt att stimulera försälj­ningen av Wasa-penningen har vi redan sett prov på i Remissans spal­ter. På sina håll har man utvecklat stor fantasi när det gällt att intres­sera allmänheten för hjälpaktionen. Några prov på denna lokala uppfin­ningsförmåga vill vi ogärna undan-

/ Ystad vädjar Kung Gösta själv till all-4 mänheten om bistånd vid W as a-bär gning-

Kuirdafliekorna Kerstin Thörner och Be­rit Sääv i klädsamt arrangerade Wasa-penningar.

hålla läsekretsen, även om vi är en smula sent ute.

I Bollnäs t. ex. lekte bankens Per-

Anders Viklund grodman. assisterad av kamraten Bo Nordström, i sam­band med Lions-festligheter i sta­den och bedrev samtidigt en fram­gångsrik försäljning. I samma ädla syfte kamoflerade sig Ystad-kamre­raren Stig Bengtsson, icke till amfi­bie utan till självaste Kung Gösta, som med åren tydligen blivit avse­värt mildare till sinnes och nu ej utan framgång vädjade till underså­tarna om hjälp med bärgningen av regalskeppet.

Åhuskontoret bjöd kunderna på luciakaffe hela dagen den 13 de­cember. Inbjudan hade gått ut till alla hushåll på orten och där passa­de man också på att göra reklam för Wasa-penningen som julgåva.

Försäljningsstimuierande måste också de rara kumlaflickorna Kerstin

Thörner och Berit Sääv ha varit ined sina halssmycken.

Och nu väntar vi på våren och nästa Wasa-händelse . . .

Ro ss

Innehavaren av Wasa-lottsedel nr 21834 har en maskaronavgjutning att hämta i Handelsbanken. Lyckonumren i Wasa­lotteriet dras av fr. v. Monika Olsson, Maivor Sandberg, Marie Louise Carle­horn, Monica Gustavsson och Kerstin Nygren, samtliga hemmahörande på HK.

Grodman i Bollnäs framgångsrik Wasa-penningsäljare: Per-Anders Viklund, as­sisterad av Bo Nordström.

13

LANDET RUNT

Gyl lene v a r d a g l o c k a d e t u s e n h u s m ö d r a r

/ mitten av januari ägde på bankens

initiativ en heldagskurs för husmöd­

rar rinn på Folkets Hus i Stockholm.

Kursen — som fått namnet Gyllene

Vardag — ordnades i samarbete

med Stockholms Stads Husmoders­

förbund och tidningen Expressen

och lockade inte mindre än exakt

1.188 husmödrar.

Programmet refereras här av någ­

ra av de handelsbanksdamer som

tjänstgjorde som värdinnor. Samtli­

ga »rapportörer» är kontorsförestån­

dare inom SR.

En verkligt gyllene vardag upplevde

några bokslutströtta bankkvinnor

den 19 januari i Folkets Hus' nya

kongressal. Stockholms Stads Hus­

modersförbund hade tillsammans

med tidningen Expressen och vår

egen bank anordnat ett program för

husmödrar kallat »Gyllene Vardag

— kurs för oss därhemma». Inför

den ovana uppgiften som värdinnor

för en mer än tusenhövdad skara

förväntansfulla husmödrar infann vi

oss lika förväntansfulla, men redan

från början kände vi oss som hem­

ma, när en av våra egna, chefen för

vår ackvisitionsavdelning, direktör

Eric Lindström, hälsade oss alla hjärtligt välkomna.

Maud Reuterswärd med sin från radion välkända stämma fångade oss sedan helt med sitt anförande »Att känna sig hemma — hemma — och med varandra». Hennes tal om »det vaixna hjärtat» och »den ensamma människan» fick oss att känna ett ökat ansvar mot de människor vi kommer i kontakt med genom vårt yrke. Vi fick också andra visdoms­ord med på vägen: »Med det outta­lade ordet vinner man mycket.» »Små ord med hullingar skapar otrygghet.» »Vi bör lära oss och vå­ra barn hänsyn, uppmärksamhet och tacksamhet.» »Man bör vara generös i umgänget med varandra och även mot sig själv.» Spontana applåder både under och efter anförandet vi­sade åhörarnas uppskattning.

Doktor Sten Boéthius' syn på bild­konsten i hemmet och dess betydel­se för hemmatrivseln bildade en be­haglig övergång till det mera käns­liga kapitel, som det fallit på docent Wilhelm Grafs lott att tala om, nämligen »Vår mat — vad vi äter

— vad vi borde äta». Det var »hul­lingar» som gick in — mycket nytti­ga sådana . . . Som levnadsregel för oss som har svårt att hålla vikten rekommenderade han: »Ät mindre

— ät ännu mindre». Helst borde vi enligt docent Graf se ut som vint­hundar, vara bara skinn, ben och några muskler. Visste Ni förresten att tre chokladbitar om dagen kan ge 12 kilo hull om året?

Den delikata lunchsmörgåsen av­åts sedan med dåligt samvete.

Den brännande frågan »Vad vet mamma om pengar?» ställdes och besvarades av fru Gunnel Petre från Skattebetalarnas Förening, som ock-

14

så gav oss ett exempel på hur en ge­nomsnittsfamiljs budget bör vara be­skaffad.

Och så kom då VVilly Maria Lund­berg, som vi ju alla känner från el­diga debatter i radio och TV, och ryckte oss med i sitt roliga anföran­de »Köper jag rätt vara?» Hon in­ledde med frågorna »Snyter vi oss i batistnäsdukar med brysselspetsar, när vi har blötsnuva., eller torkar vi tåren ur ögonvrån med en pappers­näsduk när Operans hjältinna dör i sista akten?» Med andra ord, kö­per vi rätt vara för rätt tillfälle? Hon förnekade inte vårt behov av flärd och hon gav oss det rådet att inte baka in tårtans garnering i smeten. Rätt garnering kan ge oss en för­gylld vardag. Till och med disk kan bli roligt — och det höll vi med om — om hjälpmedlen är estetiskt tillta­lande.

Ett annat uppskattat inslag i pro­grammet var mannekänger i alla åldrar som visade praktiska och trev­liga kläder, rekommenderades av fru Margit Linnell och fröken Ingrid Åhgren från Konsumentinstitutet, och Cellos syn på problemet barn­uppfostran utlöste många glada skratt.

En spontan appell om en insam­ling till Kongo-hjälpen resulterade i att »bankvärdinnorna» i hast skaffa­de fram insamlingsbössor av alla mo­deller. Stora kartonger och små, ask­fat och en herrhatt (obs.!) visade sig sedan innehålla 1.060 kronor och 96 öre. Kunde filmen »Låna mej en miljon» som avslutade programmet möjligen ha bidragit till det goda re­sultatet?

Programledaren fru Ulla Wick-bom skötte sin uppgift med charm och kunnande. Fem farliga F

En av nyheterna på kontor 12 är den jäst stationerade tjänstemannen nere i kundernas valu. Karin Holmgren hjälper östermalmarna tillrätta i sitt bås innan­för entrén till valvet.

Mot en klarblå jondvägg avtecknar sig personalen pä kontoret vid Karlaplan i Stockholm. Som efter en lång ombygg­nadstid nu bl. a. kan glädja sig åt mera svängrum i arbetet, fördubblade valvs-utrymmen och ett trivsamt lunchrum. FT. V. kamrer Sven-Olof Kajerdt, Anna-Greta Molin, Astrid Nordenblad, Lars Skoglund, Gunilla Beidestam och Ron-nie Sundin. Minst halva styrkan är på lunch vid fotograf cringstillfället.

Brommaplan har fått rymligare lokaler tvärs över plan. Tage Svartcngren {längst i. h.) och hans medarbetare Ann-Mari Eriksson, Len Blomgren och Gun Flodin trivs i sin nya färgrika arbetsmiljö.

15

LANDET RUNT

I s t ö r s t a f o r m a t e t

Ett nobelpris i litteiatur kallar pas­tor Joh. W. Johnsson den även till formatet betydande handelsbanks­check som han fick motta vid av­skedet från Stadsmissionen den 1 no­vember ifjol. Pastor Johnssons litte­rära verk det är alla de tiggarbrev-han skrivit under de närmare 40 år han varit ansvarig ledare för Stads­missionen.

205.555 kronor och 55 öre blev alltså resultatet av den insamling som Stadsmissionens Vänner avsett att bilda en avskedsfond med pastor Johnssons namn.

Det är den glade mottagaren själv som demonstrerar jättechecken.

Hold up i A r v i k a

En lördag i slutet av november ifjol utsattes kontoret i Arvika för något så ovanligt som ett hold up. Tre svartmuskiga individer i senapsgula överrockar och med hattarna djupt nerdragna i pannan tilltvang sig un­der hot med kulsprutepistoler ett icke ringa kapital såväl från banken som från kunderna i lokalen. Trots hjältemodigt ingripande från perso­nalens sida lyckades rånarna i sitt uppsåt. En viss skottväxling förekom,

men ingen skadades. Förutom den vanliga vapenarsenalen hade rånar­na ett moraliskt stöd i en medförd vamp, som rökande en cigarett i ett halvmeterlångt munstycke, uppmunt­rade de hårdföra sällarna med utma­nande åtbörder. Händelsen skildra­des i ortspressen sålunda:

Vid ett av de bankrån som utför­

des av Arvika läroverks för lördagen

speciella gangsterkår gjorde persona­

len motstånd. När bankrånarna vid

10.30-tiden störtade in på Svenska

Handelsbanken och avancerade mot

kamrer Nordström, fick denne fram

sitt vapen och avfyrade ett skott med

—• vattenpistolen. Kamrer Nord­

ström antecknade sig för en fem-etta

och en av rånarna träffades av vat­

tenstrålen mitt i ansiktet. Några all­

varligare skador uppstod ej och ef­

ter det att kamrer Nordström över­

mannats och kassan tagits väl om

hand lämnade rånarna lokalen.

För att få en riktig bild av rånet bör väl tilläggas at t det ingick som ett led i läroverksungdomarnas in­samling för de spetälska. Bara den lördagen samlade ungdomarna in omkring 17.000 kronor — men då var det förstås några till som gav pengar utöver vad som korns över på banken.

Torsten P.

16

(röran Eurenius visar Gaza- och Kongo-bildet för bl. a. kollegerna Carl-Gustaf Hall, Bcrgliot Bengtsson, Birgitta Odhe, Holger Johansson, Åke Stamberg (skymd), Jan Bergelin, Rudolf Bolin och — dcliis skymda — Lars-Gunnar An­dren och Pär Ivar Pärsson.

K o n g o b i l d e r

d r a g p l å s t e r p å

g ö t e b o r g s k

f o t o t r ä f f

Bankens livaktiga fotoklubb i Göte­borg inbjuder då och då till foto­kvällar i fritidsrummet. Medlemmar­na visar nytagna bilder och pratar litet till dem. man dricker en kopp kaffe tillsammans och har det triv­samt. Vad samtalet rör sig kring är inte svårt att gissa. Att samman­komsterna är populära bland kolle­

gerna och deras anhöriga visar till­slutningen, som oftast är mycket stor.

För inte så länge sedan var det åter samling kring grabbarna i foto­klubben. Ett extra dragplåster var Göran Eurenius. som kom i sällskap med mamma Anna, välkänd bland bankfolk, och visade trevliga bilder från Afrika där han vistats som svensk FN-soldat. Göran pratade okonstlat och trevligt till sina bilder.

Den 3 maj i fjol avreste Göran från Bromma direkt till El-Arish och vi­dare med buss till Gaza från den ky­liga svenska våren till egyptisk som­mar med 42 graders värme i skug­gan. Utflvktsresor till Port Said och

Alexandria gav många fina fotomo­tiv. Resan gick vidare till Kongo med tjänstgöring i Lcopoldville och därefter till Elisabethville i Katanga. Han flög med i första kontingenten på cirka 250 man. »Hammarskjölds livvakt». Hemresan gick per flyg i november och hemlandet hälsade re­senärerna välkomna med yrande snö.

Signalisten Göran Eurenius hade mycket att berätta och visa. Ordfö­randen i klubben, Lasse Wahlström,

gladde sig mycket åt besöket och det gjorde vi andra också, vi som fick va­ra med om en så trevlig afton. Vi väntar med spänning på nästa!

Rulle

17

LANDET RUNT

Trångt ute . . .

och trångt inne.

4 0 0 S p a r o m e t r a r

p å e n k v a r t

Alla vi som tänkt förlägga söndags­promenaden i sol och gnistrande snö ut till Uppsalas nyaste bostadsom­råde, Västra Eriksberg, den fjärde december ifjol fick istället trängas med varandra i överfulla bussar, allt­medan regnet strilade ned. Ute i Eriksberg möttes vi av hornmusik, ty det var inte bara skyltningssön­dag utan främst invigning av ett nytt affärscentrum. På slaget ett slogs portarna upp och en av dörrar­na ledde till bankens 393 :e kontor, Uppsala E.

Kontoret, som är det femte i Upp­sala, skall vara expeditionskontor un­der AC och enmansbetjänat, d. v. s. mannen i detta fall är en kvinna. Kerstin Gustavsson hade på premi­ärdagen fått trefaldigt manligt stöd från AC, som den första kvarten var fullt sysselsatta med att lämna ut det lager på 400 Sparometrar som var avsedda som gratisreklam. Alla nya kontohavare fick dessutom en gratis-femma i sina böcker.

Kontoret ligger ungefär mitt i den hästskoformade affärslängan och har två skyltfönster mot torget. Da­gen till ära tronade Wasa-lejonet i det ena fönstret. Banklokalen gör ett trivsamt och omväxlande intryck. Ett par väggar är ljust gråvita. En tredje har mot en bakgrund i grönt effektfullt försetts med olika fält av tegelprover i gult och rött från de tre upplandstegelbruken Haga, Sal-sta och Waksala. Golvet består av stenmosaik på ljusgrå botten med mönster från ljust gråbeige över mel-

18

lanbrunt till svart. Materialet i in­redningen är huvudsakligen teak. Al­la utrymmen är väl tillvaratagna. Till lokalen hör förutom bankfacks­valv och kassavalv ett litet kombine­rat samtals-, lunch- och blankettrum.

Även om Eriksberg är ett utpräg­lat bostadsområde har invånarna här uttalat sin stora tillfredsställelse över att få ett affärsbankskontor till plat­sen. Kerstin Gustavsson kommer sä­kert att få en skara trogna och trev­liga handelsbankskunder.

M a l m ö s "t ia" öppnat

Sitt senaste tillskott till kontorsked­jan i Malmö fick banken den 9 de­cember ifjol. Det blev det 10:e kon­

toret i Malmö, som då öppnades vid Gustav Adolfs Torg.

City-området i Malmö utvecklas mer och mer. Nya kontorshus byggs i snabb takt, inte minst vid och i närheten av Gustav Adolfs Torg. Och nya stora komplex planeras bli uppförda den närmaste tiden. Något bankkontor har egendomligt nog hit­tills inte funnits vid detta stadens förnämsta torg, där banken nu fått ett bra kontor.

Ett affärsbankskontor i Malmö City. där många människor från he­la staden är i rörelse, får ett mycket differentierat klientel. Personalen måste vara beredd att lösa de flesta uppgifter, inte minst när det gäller utlandsaffärer. Den nye kontorsföre­ståndaren Bengt Carlhamn, som närmast kommer från Kalmar, be­rättar också att han premiärmåna­den haft många besök av utlänning­ar, mest danskar.

Sober handchbanksstandeird utmärker bankens färskaste malmökontor. I fonden kontorsförestdndare Bengl Carlhamn. närmas! honom Christina Svedberg och i förgrunden Gunnel Ahhn. Vid väggen konsulent Agne Westerdahl. redo att bi­stå vid premiärrushen.

Blomster med las får Bengt Carlhamn av malmöchefen, direktör Sixten Eriks­son

!«

LANDET RUNT

R e m i s s a n

k u r s m a t e r i a l f ö r

l u n d a s e k r e t e r a r e

Lunds stads tekniska skola och yr­kesskola — i likhet med övriga sko­lor under Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning — strävar efter att ge en så allsidig och yrkesnära ut­bildning som möjligt. Eleverna inom handels- och kontorstekniska avdel­ningen får inte bara lära sig att ut­forma affärsbrev och göra bokslut. De får också ordentlig övning i de praktiska arbetsuppgifter som vän­tar: hur adressen bör skrivas på ku­vertet, hur företagets korrespondens registreras och arkiveras, hur man svarar i telefon, vilka hjälpmedel som finns för arbetet på kontoret m. m. I undervisningen används ak­tuellt material från våra företag: upplysningsbroschyrer, handledning­ar för olika maskiner, filmer, bild­band, personalhandböcker o. s. v.

Bilden visar Lundaskolans sekrete-rarkurs för elever med studentexa­men under en av lektionerna i kon­torsorganisation och speciellt sekre-terararbete. Av en tillfällighet hälsa-

Eiever i sekreterarkursen tid Lunds stads tekniska skola och yrkesskola bekantar sig med olika informationsvägar inom fö­retagen. Uemissan studeras här som ett exempel på personaltidningen som in­ternt informationsmedel.

de vår fotograf på då de blivande sekreterarna fördjupade sig i Remis­san — överlärare Curt Carping av­slutade just en genomgång av arbets­rät t och anställningsförhållanden med att tala om företagens interna

information. . ti. 1 .

K o n st ut lott n i n g i H ä l s i n g b o r g

Det har åter varit utlottning i Hälsingborgs-avdelningens konstfö­rening. Fem pris, tavlor av Sven Jonsson, Axel Olsson (Halmstad-gruppen), Pelle Åberg, Gustav Arne samt en litografi av Albin Amelin tillföll:

H. Andersson, Landskrona Rolf Persson, Lövestad Agne Hyllstam. Hässleholm Nils Nyman, Hälsingborg Inge Jonasson. Uppsala Ett skänkt extrapris tillföll dessut­

om f. d. hälsingborgaren Åke Cron-

blaclh, Uppsala.

20

y,På land», en av de bilder med vilka Lennart Arnér, HK, segrade i fjolårets jotornästerskap för bankmän.

H A N D E L S B A N K A R E — m ä s t e r s k a p e t f ö r b a n k m

B Ä S T I FOTO Lennart Arnér. segrare i fotomästerska­pet för bankmän.

ä n avgjor t

Bland bankens fotografer har det den sista tiden rått en viss nervosi­tet. Man har undrat — per brev och telefon — om inte resultatet i foto­mästerskapet snart var klart. Det må dock betonas att det inte enbart var tävlingsdeltagarna som var nyfikna utan det gällde också tävlingsled­ningen

Vi kan nämligen nu konstatera att det är betydligt enklare att prata om ett mästerskap än att arrangera ett. De flesta kan nog förstå hur många detaljer tävlingsledningen måste

komma ihåg. men som ändå glöms. Några kolleger kan kanske inse den till apati gränsande förtvivlan som arrangörerna erfar, då de ett par da­gar före inlämningstidens utgång en­bart fått in ett fåtal bidrag. Men få människor kan nog fatta den glädje som arrangörerna kände vid anmäl­ningstidens utgång när de kunde räkna in närmare hundratalet bidrag från de flesta banker och platser i landet!!!

Juryns arbete avvaktades med stegrad nyfikenhet och med belåten-

21

•»Dimmornas hamn» blev bästa bild i det första fotomästerskapet för bank?nän. För det intressanta kameraarbetet svarar kamrer Erik Wranner på Skandinaviska Banken i Örebro.

het mottogs så underhandsmedde­landet att bildkvalitén var synner­ligen god och att förvånansvärt få »blåbär» slunkit med.

Resultatet fick oss handelsbankare att glädjas ytterligare då vår gamle riksfotosegrare Lennart Arnér stod som segrare totalt i tävlingen. Men yvas över segern kunde vi inte göra. De andra deltagande bankerna visa­de sig ha goda fotografer de också, och kampen om prisplatserna blev mycket hård. men att av de tio främsta platserna belägga fyra — som våra fotografer lyckades göra — får dock anses som hyggligt.

Men nu till prislistan:

1. Signaturen Surface, Lennart

Arnér, Svenska Handelsbanken, Stockholm, kr 400:—

2. Signaturen Kornstor, E. Wran­

ner, Skandinaviska Banken, Örebro, kr 300:—

3. Signaturen Pater, Å. Rundquist,

Sveriges Riksbank, Karlstad, kr 200:—

4. Signaturen Arvid, Sören Reg­

neli, Svenska Handelsbanken. Stockholm, kr 100:—

5. Signaturen Människor, G. Sten­

berg, Sveriges Kreditbank, Stockholm

6. Signaturen Rosenblom, Thors-

ten Viklund, Svenska Handels­banken, Bollnäs

7. Signaturen Fiske, Jarl Rå-

bergh, Svenska Handelsbanken, Stockholm

8. Signaturen Rolando, H. Jacob­

son, Sveriges Kreditbank, Karls­hamn,

9. Signaturen Sinfonia Concertan-te, C. Alsberg, Sveriges Kredit­bank, Stockholm

10. Signaturen Ted, W. Thornblad,

Skandinaviska Banken, Göte­borg

Tävlingens bästa bild: »Dimmornas

hamn», Signaturen Kornstor, E.

Wranner, Skandinaviska Banken, Örebro, kr 100:—.

Som synes en rikhaltig sortering av banker och orter. En närmare titt på namnen bakom prislistans främs­ta platser visar att Arnérs fotokonst står sig även i nationell konkurrens, att Wranner från Skandinaviska Banken i Örebro har sin dagliga gär­ning som föreståndare för ett avdel­ningskontor och som amatörfotograf är synnerligen anlitad, att Å. Rund­quist har personfotografering som sin stora hobby och att Sören Regnell har sin goda jämna bildklass i be­håll. Man känner igen både nytt och gammalt då man ser Jarl Råbergh och den gamle fotomästaren Thors-ten Viklund, numera i Bollnäs, bland de främsta på listan.

Mästerskapstävlingen har varit särskilt glädjande därför att den vi­sat att det i bankerna finns folk som inte bara kan arrangera en bild utan också behärskar det svåra laborato­riearbetet. Det är roligt att ordna en tävling under sådana förhållanden — för allt visat intresse framför där­för tävlingsledningen sitt uppriktiga tack! L. P.

22

L/7/a »Karin» bidrog säkert till att Per Elmqvist, Göteborg, segrade i riksfotots svart-iita klass.

FN-TJANST SÖDER OM EKVATORN Det är en helt vanlig söndag hos svenska FN-bataljonen i Gaza. Vid gränslinjen mellan Israel och Egyp­ten sitter vaktposterna och bevakar. I lägren jobbar endast kockarna och en signalist. Övriga ligger och solar sig. Termometern visar drygt 30 gra­der. På 2. kompaniet deltar även kompanichefen livligt i diskussionen om det ska komma post på kvällen eller inte. Just som någon från sin gummimadrass mumlar att »bättre kan man inte ha det» får kompani­chefen besked om telefon från batal­jonschefen. Jag blir inte så lite kon­funderad när jag strax efteråt får or­der att omedelbart sammankalla samtliga befäl på kompaniet. »Va, så här på en söndag?» Jag hade nog mina funderingar på ett eventuellt solsting, men utförde naturligtvis or­dern. Vi fick sedan alla förklaringen. Kompanichefen läser:

»Generalsekreteraren har begärt den svenska bataljonens förflyttning till Kongo inom några dagar. Sven­ska regeringens besked väntas i mor­gon. Tjänstgöringen beräknas avse 1 månad, varefter återgång till Gaza förutsattes. Deltagandet bygger på frivillighetens grund. Generalsekrete­raren väntar att huvuddelen av ba­taljonen åker. Planläggning härför igångsattes omedelbart.»

K O N G O ! ! ! ? Det är mycket svårt att definiera reaktionen inför detta besked. Ingen av oss vet så mycket om detta land i mörkaste Afrika. Det är emellertid ingen dis­kussion om vi ska följa med. Vi väd­rar äventyr!.1

O Två dygn efter att vi fått detta meddelande står den svenska batal­jonen — omkring 600 man — fullt stridsutrustad resklar på Gaza järn­

vägsstation. Vi har under dessa två dygn arbetat hårt med att hopsamla all materiel i ett för bataljonen ge­mensamt förråd. Då ju svenskar le­gat här i över tre år i samma för­läggningar och avståndet mellan des­sa är upp till 4 mil förstår alla vad det innebär att på så kort tid sam­manföra möblemang, ammunition, kokutrustning och förrådsartiklar — för att inte tala om marketenteriernas enorma lager av läskedrycker. Våra bevakningsuppgifter har vi överläm­nat till delar ur de dansk-norska och indiska bataljonerna. Indierna hed­rar oss med en 30-mannaorkester som spelar en stilig marsch vid tågets avgång mot Kairo.

Efter en natts halvsovande på tå­get och en dags väntan på Kairo flygplats stuvas vi in i jättestora amerikanska trupptransportplan som via Tripolis i Libyen och Kano i Ni­geria ska föra oss till Kongos huvud­stad Leopoldville. Naturligtvis går diskussionens vågor höga om vad som ska hända oss och hur det ser ut där nere. Vi har i Gaza varken haft tillfälle till elller nämnvärt in­tresse av att följa med i tidningarna vad som hänt i Kongo, varför Ni hemma i Sverige säkert visste betyd­ligt mera. Var förvissad om att våra tankar flera gånger går hem till an­höriga under denna 36-timmarsfärd. När vi får besked om at t vi passerat ekvatorn vet vi att det inte är långt kvar och strax efter rasslar land­ningsstället under oss. Det är riktigt spännande.

Vi landar på en stor flygplats, där planen trängs på landningsbanorna för att kunna lasta ur inte bara sven­ska FN-soldater utan även trupper från bl. a. Ghana, Marocko, Tuni­

sien och Etiopien. Bredvid en av hangarerna, i vilken belgiska fall­skärmstrupper står och väntar på transport till Belgien, gör vi upp eld för att kunna ordna till något ätbart. Och därmed kommer den svenska »snuskburken» till heders även i Kon­go. När så småningom hela bataljo­nen blivit samlad får den till upp­gift att bevaka hela flygplatsen, vil­ken har en landningsbana som är 4,3 km lång. 2. kompaniet förläggs dock mitt inne i staden med uppgift att avpatrullera gator och torg. Helt i motsats till vad vi väntat oss bemö­ter de infödda oss med översvallande glädje. De kommer fram och vill skaka hand och ofta ger de oss gåvor i form av bananer och ananas. »Det­ta ni äta så att ni orkar gå vakt och skydda oss» menar de. Då de allra flesta av belgarna rest från Leopold-ville ligger de breda, snygga aveny­erna öde. Belgarnas bilar står dock kvar. I affärernas skyltfönster och i kontorshusen får vi bekräftelse på att uppbrottet varit hastigt. Allting finns kvar orört. Med undantag för en del demonstrationer händer inget an­märkningsvärt. Trots den höga be­redskapen får vi tillfälle att besöka stadens välskötta zoologiska träd­gård. Det största intresset tilldrar sig dock marknadstorget som gränsar till de inföddas kvarter. Detta torg mås­te vara en mardröm för en svensk hälsovårdsman. Här sitter kvinnor på marken med de mest skiftande varor framför sig. Sockerrör, bana­ner, ananas, paprika och en mängd andra frukter och grönsaker ligger blandade med rått kött — ofta hela djur — rökt fisk, klänningstyger, tvål och rakblad. I motsats till arabkvin­norna bär de ofta mycket stiliga kon-

24

Förf. i den kongolesiska djungeln.

golesiska kvinnorna klänningar där hela färgskalan tycks vara represen­terad. På ryggen bär de sin sistfödde, krullhårig och storögd. Dessa motiv-gör att man gärna vandrar här med sin färgkamera, trots stanken och flugorna.

^ Efter en månad i Leopoldville blir vi förflyttade till Katanga och Elisa-bethville i stället för att återvända till Gaza. Här förläggs hela bataljo­nen i ett villaområde strax utanför staden. Bevakning av viktiga bygg­nader och anläggningar såsom flyg­platsen, radiostationer och oljeupp­lag blir huvuduppgiften. Ibland kommenderas vi ut på patrullupp­drag och då har man ofta möjlighet att besöka negerbyar. En by är stor om den räknar 250—300 innevåna­re. Dessa lever, om de inte bor vid en sjö, av jakt främst då på apor och antiloper. som jagas med pilbågar och blåsrör. Har jakten varit lyckad pryds ceremoniplatsens skelettprydda altare med ännu en trofé. Till denna plats i byn finns många kontraster. Inte långt från apskelettens otäcka ihålighet sitter unga kvinnor ivrigt trampande på en Singer symaskin. Någon medicinman finns inte utan de sjuka förs till läkaren vid närmas­te missionsstation. Hit hämtas också barnen, som under några år får lära sig att läsa och räkna.

Besök i dylika byar, liksom vand­ringar i riktig djungel och sjöfärder i pirog (en urholkad trädstam) ger oss god avkoppling. Arbetsrutinen som vi rätt snart kommer in i ger oss förhållandevis mycket ledighet. Bl. a. har vi siesta varje dag mellan 12 och 15. Då är det inte tal om att utöva någon idrott eller att över huvud anstränga sig. På sin höjd orkar man peta bort sländan som satt sig på ens rygg där man ligger och so­

lar. Visst är det skönt med värme, men det blir ofta lör hett. Ibland tänker man på en härlig snödriva i kalla Norden. Och när jag den 23 november lämnade det 32-gradiga Elisabethville så hoppades jag på trevligare väder än Jet snöblask som mötte mig på Arlanda. Men visst var det roligt att komma hem. Ni skulle ha hört 164-mannajublet när jetplanet tog mark!!! O Många har frågat mig var jag trivdes bäst, i Gaza eller i Kongo. Det är svårt att svara på den frågan. Vad själva platserna beträffar är det trevligare i Kongos städer som har snygga rena affärer och även en del restauranger med god musik. I Gaza begränsar sig stadsbesöken till tygin­köp. Inte ens då är det trevligt, ty man blir alltid lurad av någon ara­bisk köpman, hur mycket man än prutar. Det är nog ett allmänt in­tryck att araberna är företagsamma och relativt intelligenta. Men vi ha­de stort besvär med alla stölder av-allt från sandsäckar till radioappara­ter. Kongoleserna i städerna är frid­fulla och nästan barnsligt glada. Det

är i stort sett lika varmt på båda platserna men luften är friskare i Elisabethville. ty Katanga ligger på en högplatå. Sanden i Gaza gör luf­ten kvavare och tyngre. Själva upp­giften är ju betydligt mer rutinmäs­sig och lugnare men därmed också tristare i Gaza. Det mest positiva med Gaza-vistelsen ar de resor man har möjlighet göra till Jerusalem och Kairo eller Beirut.

Men oavsett var nian tjänstgör är kamratskapet i dessa svenska batal­joner mycket gott. .Alla har sökt sig hit frivilligt och alla gör vad de ska. Även på fritiden har man bara var­andra att umgås med och det ger många trevliga kontakter, oberoende av grad. På vilket inhemskt förband kan en menig dansa runt midsom­marstången med sin bataljonschef?

Denna goda sammanhållning och mycket annat gör att jag med tack­samhet ser tillbaka på min FN-tjänst och säkert kommer jag ibland att längta tillbaka. Men på frågan Gaza eller Kongo tvekar jag inte. Mitt svar blir Sverige.

Ingvar Åkesson

25

O r d f l ä t a n

Lösningarna, märkta »Ordflätan», skall vara redaktionen tillhanda senast den 25 mars 1961. Tre pris som vanligt.

26

Vågrätt 46. Engadin. (6) 12. En sådan blixt lär vara särskilt 1. I bygglådan. (8) 48. Okonstlad. (4) snabb. (5) 6. Vanligen 40—50 man. (6) 49. Inte utanpå. (3) 14. Nöjer sig inte husassistenten med 9. Bestraffades av inkvisitionen. (4) 50. Har Dag Hammarskjöld många. (4) numera. (8)

10. Vass. (3) 51. Hos sockerbagaren. (6) 16. Plausibel. (6) 11. Dry säck. (4) 52. Aischylos. (8) 19. En sköt sig i Paris. (4) 13. Beväpnad till tänderna. (6) 21. Elektrisk apparat. (4) 15. Symboliserade Sverige. (8) 22. Var Gustaf II Adolf. (8)

17. Lössläppt. (3) Lodrätt 23. 18 gran. (3) 18. Orrar. (4) 1. Vad är gemensamt för oraklet i Del- 26. Gör participant. (6) 20. Gör skenfärd. (6) fi och en lappskomakare? (6) 28. Kanske ur sumpen. (4) 24. Från a till a. (5) 2. Blev väl koppardalrar med ti- 29. Okunnig. (8) 25. Kan höras i 46 vågrätt. (6) den. (6) 30. Oljud. (4) 27. Ingen ro här. (4) 3. Lord Byrons klumpfot. (4) 31. Balder i Grönköping. (3) 29. Sprängde in i Pallas' stad. (5) . 4. Gräver gångar. (4) 34. »Annorstädes». (5) 31. Kröningsdräkt. (5) 5. I versläran. (5) 36. De största i Sverige finns i Stock-32. Bortkastas vanligen. (4) 6. En täckt gång. (6) holm och Lund. (6) 33. Bundet. (6) 7. Långt ifrån medellös. (3) 38. En sådan stad var Sparta. (6) 35. Blir det kanske ett vackert bord 8. »Trängsel, värme och en värkande 39. Leibniz och Newton. (6)

av. (5) liktorn samt åtankan på all denna 42. Kanadensare. (5) 37. Senteras av skolbarn. (6) Jordiska praktens fåfängelighet och 44. Rigoletto. (4) 40. Rå med. (4) förgängelighet gjorde, att jag ej 45. Osympatiskt inställd. (4) •fl. Var kung Karls pamp. (3) fann minsta nöje». 47. Johann Georg och Birgitta. (3) 43. Julminnen. (8) (Arstafrun) (8)

J U L N U M R E T S P R I S T Ä V L I N G A R

- l ö s n i n g a r o c h v i n n a r e

Juljlätan i Lösning se nedan)

1 :a pris. 50 kronor: Edvin Blomberg, Örebro AC

2:a pris, 25 kronor: Gertrud Hofverberg. HK

3:e pris, 10 kronor: Axel Lindh. kontor 30. Stockholm

I :a pris. 75 kronor: Melcher Torsein, Hälsingborg AC

2:a pris, 50 kronor: Ragnar Hane i pen­sionär), Bromma

3:e pris. 25 kronor: Torsten Richtt r, Jönköping AC.

Tröstpris, bestående av en Wasa-pen­ning, tilldelades David Eklund, HK, Hildur Gabrielson, Hälsingborg AC. Karl Runge ( pensionär ). Uddevalla. Gustaf Öberg, Skellefteå. Erik Östberg. Falun AC.

Samlar Du spanska frimärken?

I så fall bör Du sätta dig i för­bindelse med kollegan Ängel Pérez Palomero i Banco Hispano Ameri-cano i Murcia. den kända apel­sinstaden i Spanien. Han vill gär­na byta frimärken med någon samlare i vår bank och brevväx­lingen kan ske på spanska eller iranska. Vilket härmed på begä­ran varder framfört.

I d r o t t s f ö r e n i n g e n

k a l l a r

I februari skickar kassören ut

listor till samtliga avdelningar och

kontor i Stockholm för nyteckning

av medlemskap. Avgiften är 3 kro­

nor om året. Den som till även-

tvrs inte sett listorna kan vända

sig direkt till Gösta Wetterdahl,

Clearingen, riks 330. lokal 169.

I detta årets törsta nummer av

Remissan vill Idrotts! öre ningen

önska kollegerna hälsa och val-

gång och en angenäm vår och gör

det med följande rader ur »Det

vildas rike; av Bruno Liljefors.

När vi kommo hem från en så­

dan utflykt gladde sig mamma åt

min strykande aptit oeh mitt duk­

tiga utseende. Jag blett hastigt

starkare. Dt gamla olustkänslorna

från sjukdomstiden upphörde allt­

mera. Värjt rörelse blev en njut­

ning. Jag glömmer aldrig den re­

na lyckokänsla som genomström­

made mig då jag fann att jag

lunde hoppa över ett dike eller

slänga mig som en vante över en

gärdsgård. Och i skolan där jag

förut fått utstå mycken godtyck­

lig behandling från större pojkar

— lymlar finns ju alltid — blev

jag alltmer obekväm att handskas

med. Den numera seniga solbrän­

da gossen var något annat att fa i

än den siaekäre de förut bollat

-med. Det lustiga var att vi blevo

de bästa vänner sedan.

Dessa mina snabba fysiska fram­

gångar sporrade mig och gjorde

mig alltmer hängiven kroppsöv­

ningar oeh de ha oekså hela mitt

liv utgjort en oskattbar källa till

glädje och tillförsikt &.

•ii

Knåp och knep

1 \ Karlstad 2) Luleå 3j Jönköping 4) Borås 5 : Kalmar 6) Härnösand 7) Hälsingborg 8) Stockholm

9) Nyköping 10) Sundsvall 11) Norrköping 12) Västerås 13) Östersund 14) Gävle 15) MalmÖ 16) Falun 17) Vänersborg 18) Uppsala 19) Visby 20) Örebrc 21) Göteborg 22) Karlskrona 23) Umeå

P E R S O N A L I A

E f t e r m ä l e t i l l j u l e n

Från en flerbarnsfader, för vilken julen tydligen varit ansträngande på mer än ett sätt. fick Norrköping AC på nyåret en omsättningsväxel, åtföljd av brev med följande skakande innehåll:

Herr Kamrer! Omsättning ränta en månad Jag är av tomtefar rånad Slutligt jag önska får ett riktigt Gott Nytt Ar!

Högaktningsfullt N. N.

P. S.

Vem kunde motstå detta? Alltså om­sättning utan amortering!

D. S.

BP

H ä n t i H a n d e n

En ung mamma kommer in på konto­ret med sin femårige pojke, som fått en Sparometer när kontoret Öppnades i hös­tas. Mamman hämtar deklarationsblan­ketter och »Min självdeklaration 1961». Pojken förvånad: Mamma, får man all­ting gratis här?

P l u r i n g :

/ stort sett tror jag att 60-talet kom-ler att vara lika länge som 50-talet . . .

Suck i insänd PM från underlydande kontor till AC angående kreditlimit för ett inte alltför starkt engagemang:

Kontorsstyrelsen tillstyrker engage­manget under förutsättning att amorte­ring fullföljes och i hopp om någon större vinst på pantförskrivna premieobli­gationer.

I sanning en from önskan . . .

V A R Ä R O M U S I K A N T E R . . . ?

För första gången på 36 år fick idrottsföreningen begå sin senaste årsfest

utan den älskade orkestern. Saknaden var stor. Under sista verksamhetsåret

har det varit svårt att inom bankens led få ersättare för de orkestermed-

lemmar som av olika anledningar lämnat bankens tjänst. Våra musikanter

önskar nu kontakt med kolleger -— nya och gamla — som vill vara med och

musicera. Alla som trakterar nagot instrument är välkomna. Orkestern lider

främst brist på cellister, och den mindre ensemblen söker i första hand en

pianist.

Ring beträffande orkestern till Sven-Gustaf Landén, notariatavdelningen,

riks 264, lokal 455. och beträffande dans- och underhållningsensemblen till

Ingvar Bångdahl, postexpeditionen, riks 350, lokal 341.

F ö d e l s e d a g a r

50 är

2/3 Vilhelm Rodius, bankjurist, kontor

30, Stockholm

9/3 Irmgard Sundin, Midsommarkran-

14/3 Gösta Lagerlöf, Krediberedningsav-

delningen, CK

27/3 Anna Dahl, Mockfjärd

60 år

3/3 Helge Dahlgren, kamrer. Klinte-hainn

9/3 Kerstin Wahlström, Luleå

13/3 Einar Thunberg, Vänersborg

17/3 Anna Gardelin, i. d. tjm.. Hemse

18/3 Manne Sigeman, kamrer, Järpen

18/3 Henrik Törje, Kristianstad

25/3 Signr Järvfält, f. d. tjm.. Luleå

65 år

6/3 Gunnar Bäckvall, kamrer. Storsta­

den-Väktaren

15/3 Hulda Österman, i. d. tjm., Umeå

30/3 Hugo Lindeli, kontrollör, Göteborg

70 år

1/3 Anna Åberg, f. d. tjm.. Ljusdal

15/3 Wilhelm Boden, f. d. tjm.. Bromma

75 år

13/3 Roland Hammarstrand, i. d. kam­rer, Stockholm

13/3 Rudolf Lindqvist, f. d. kamrer, Gö­teborg

14/3 Rolf Steffenburg, f. d. direktör, Stockholm

24/3 Sigurd Sidenmark, f. d. tjm., Skel­

lefteå

SO år

28/3 Helge Anderson, f. d. tjm., Stock­holm

12/3 John Dahlström, f. d. kontorsföre­ståndare och kamrer, Stockholm

j : :

»Spegling II > kallar Lennart Arnér. HK. bilden på nästa sida. vilken ingick i den kollektion som gjordt honom till segra­re i 1960 års fotomästerskap för bank­man.

B e f o r d r i n g a r o c h u t n ä m n i n g a r

Sten-Ingmar AgreniiK, civilingenjör, In­dustriexpertisen, HK, har utnämnts till direktörsassistent.

Arne Andersson, tjänsteman vid kontoret i Falun, liar utsetts ull kamrer och fö­reståndare för kontoret i Orsa.

Bengt-Olof Andersson, tjänsteman vid kontoret i Lilla Edet. har utsetts till fö­reståndare for kontoret i Billingsfors.

Knut Andersson, kamrer och förestånda­re för kontoret i Herrljunga. har ut­nämnts till kontorsdirektör.

Sven Asplund, kamrer och föreståndare för kontor 11. Stockholm, har utnämnts till kontorsdirektör.

Josef Audin, direktörsassistent och chef för Revisionsavdelningen. HK. har ut­nämnts till biträdande direktör.

Lennart Berring, lånekamrer vid konto­ret i Falun, har fr. o. m. den 1 mars 1961 utsetts till avdelningskamrer vid samma kontor.

Åke Björkeall, tjänsteman vid kontor 22, Stockholm, har utsetts till föreståndare för kontoret i Tureberg.

Evert Bromell, direktörsassistent och chef för Personalavdelningen. HK. har ut­nämnts till biträdande direktör.

Erik Back, kamrer och föreståndare för kontoret i Malung, hai utsetts till siffer-revisor inom Revisionsavdelningen, HK. med placering vid kontoret i Falun.

Carl Bäckman, kamrer och föreståndare för kontoret i Sundbyberg, har utnämnts till kontorsdirektör.

Olle Eiving, avdelningskamrer i Falun, har fr. o. in. den 1 mars 1961 utsetts till avdelningskamrer i Gävle.

Gunne Ericson, lånekamrer vid kontoret i Karlstad, har fr. o. m. den 1 juli 1961 utsetts till kontorsdirektör i Boden.

Ingemar Ericsson, kamrer och chef för Kreditbered i ungsavdelningen, SR, har utnämnts till direktörsassistent.

Eva Freyson, tjänsteman v id Bromma

flygplats, har utsetts till föreståndare för samma kontor.

Gitn/L Gustafson, kamrer och förestån­dare för kontoret i Orsa. har utsetts till känner och föreståndare för kontoret \ Malung.

Rune Hallberg, tjänsteman vid kontoret i Vimmerbv. har utsetts till föreståndare för kontoret i Kosta.

Ernst Hellström, tjänsteman vid kontoret i Örnsköldsvik, har utsetts till kamrer vid kontoret i Ludvika.

Hans Henne!, tjänsteman på Inkassoav-delningen, CK, har utsetts til] förestån­dare för allmänna gruppen inom samma avdelning.

Torsten Hjelm, direktörsassistent och chef för Intendenturavdehungen. HK. har ut­nämnts till biträdande direktör.

Lars Häggejvist, lånekamrer vid kontoret i Sundsvall, har utsetts till avdelnings-kamrer i Härnösand.

Inge Jonasson, avdelningskamrer i Häl­singborg, har utsetts till avdelningskamrer i L'ppsala.

Olof Karlsson, kamrer och föreståndare för kontor 1. Stockholm, har utnämnts till kontorsdircktör.

Ulf Lignell, jur. kand.. Rättsavdelningen, HK, har utsetts till oankjurist.

Folke Lindh, kontorsdirektör i Boden, har fr. o. ni. den 1 juli 1961 utsetts till kon­torsdirektör i Eskilstuna.

Gösta Lindelöie. bank jurist inom Nota­ria tavdelningen. SR. har utnämnts till direktörsassistent.

Nils Linghag, revisor. Industriexpertisen, HK, har utnämnts till direktörsassistent.

Nih-Gustav Xilsson, föreståndare för kon­toret i Strömsund, har fr. o. m. den 1 mars 1961 utsetts till föreståndare för kontoret i Järpen.

Jan Romney, jur. kand.. Rättsavdelning­en, HK. har utsetts till bankjurist.

Tore Sjöborg, kamrer och assistent till chefen för avdelningskontoren inom Stockhohnsrörelsen, har utnämnts till di-rektörsassistent och ställföreträdande chef för avdelningskontoren i Stockholm.

Sven Snellman, kamrer inom Notariatav-deln ingen. SR. och avdelningschefens stailforetridaie i admniMratn i fl igcr har utnämnts till direktörsassistent.

Curt Svensson, tjänsteman vid kontoret i Rävlanda. liar utsetts till föreståndare för samma kontor.

Xils-Olof Svensson, kamrer vid kontotet i Ludvika, har utsett till kamrer och fö­reståndare tör kontoret i Einmaboda.

Stig Svensson, kamrer och föreståndare for kontoret i Ak inger, har utsetts till lånekamrer vid kontoret i Sundsvall.

P e n s i o n e r a d e

Dt n 1 januari 1961

Sven BjÖrik, biträdande direktör och chef för Arbitrageavdelningen, HK

Gu it af Gh innan. Inteudenturavdelning-rn. HK

Erik Afelén, Ronneby

Sten Österberg, gruppföreståndare. In-kassoavdehungen. CK

Den 1 februari 1961

Ivan Hamberg. valvskamrer, Gävle

.Vi/i Bennströrn, kontrollör inom Organi­sationsavdelningen. HK. avled den 28 januari 1961. Född 3/10 1909. Anställd 1926.

Gerda Cederblad. f. d. tjänsteman i Tingsryd. avled den 4 februari 1961. Född den 7/5 1878. Pensionerad den 13/12 1919.

Olga Rehnström. f. d. kontorsförestånda­re i Furudal, avled den 29 januari 1961. Född den 12/2 1887. Pensionerad den 1/12 1946.

Aline Staber g. f. d. tjänsteman på kor­respondensavdelningen i Stockholm, av­led den 21 december 1960. Född den 10/2 1893 Pensionerad den 1/7 1948.

H A N D E L S B A N K E N S I D R O T T S F Ö R E N I N G

Å R S B E R Ä T T E L S E 1960

H A N D E L S B A N K E N S I D R O T T S F Ö R E N I N G U N D E R 196 0

S T Y R E L S E B E R Ä T T E L S E

Styrelsen har under året haft följan­de sammansättning: Bo Helmers, ordförande Carlhugo Brunskog, vice ordförande Nils Forsberg, sekreterare Gösta VYetterdahl, kassaförvaltare Arne Eriksson, utan angiven funktion Tore Sjöborg, bridgesektionen Lars Erik Piehl, fotosektionen Sixten von Langenberg, förströelsesektio­

nen Åke Nordfeldt, idrottssektionen Sven-Gustaf Landen. musiksektionen Ulf Wadsjö, schacksektionen Bertil Svensson, skyttesektionen Wiking Backman, skärgårdssektionen Åke Lundqvist, tennissektionen

Verkställande utskottet har utgjorts av B. Helmers, N. Forsberg, G. Wetter-dahl och C. Brunskog.

Föreningens representant i redak­tionskommittén för Remissan har varit C. Brunskog med U. Lövenstierne som suppleant.

I Södergarns råd et har föreningen re­presenterats av F. Westerdahl med Å. Lundqvist som ersättare.

På Stockholmsbankernas Idrottsrings årsmöte representerades föreningen av B. Svensson, B. TÖrnqvist, F. Wester­dahl och / . Ålinder.

Föreningen hade den 31 oktober 1960:

hedersledamöter 21 manliga medlemmar 523 kvinnliga medlemmar 425

Summa medlemmar 969

(920 den 31 okt. 1959)

Årsavgiften har varit oförändrad kr.

Föreningens plakett i silver har till­delats

För förtjänstfullt arbete

Sven Olof Alm Sven-G:istaj I.anden Åke Andersson Lars Erik Piehl Gösta Franzén Sören Regncll Nils Grahn Bertil Svensson Gustaf Kahnhtnd Rolf Tjernström

För mängärig aktiv verksamhet

Evert Andersson Bengt Kullberg Rune Eriksson Eivor Levin Jean Holm Yvonne Lundqvist Hans Karlsson Roger Millner Nils Kindlund

För mångårigt värdefullt stöd

Gösta Fagerberg Simon Gustafsson

Märta Friberg

För mängärig medverkan i Handels­bankens orkester

Nairna Jagracus

För arets bästa idrottsprestation 1959

Sven Bimark, mästerskytt vid huvud­stadsskjutningarna för bankmän i Oslo Bengt-Göran Färnström, distriktsmästa-re i löpning iör juniorer i Stockholm.

Som framgår av sektionernas berät­telser är livaktigheten god. dock måste styrelsen beklaga, att vår orkester un­der det gångna året inte kunnat uppe­hålla sin vanliga verksamhet. \ i hop­pas att kunna starta på nytt nästa sä­song och uppmanar därför alla i ban­ken, som trakterar något instrument, att sätta sig i förbindelse med Sven-Gustaf Landén. Även de som önskar spela po­pulär- och dansmusik är välkomna, då vi i år glädjande nog kunnat uppta detta på vårt program.

Avdelningstävlingen har blivit den

framgång vi hoppats på. 124 medlemmar hade hörsam mat värt upprop. Dessa gjorde nära 800 starter och inte mindre än 68 fullföljde tävlingens alla grenar och liar kommit ett steg närmare det i år instiftade priset - en fjällsemes­ter, som föreningen har fått möjlighet att erbjuda alla medlemmar, som un­der minst 3 år fullföljer avdelningstäv­lingen och uppnår 10.000 poäng.

Avdelningstävlingen har utförligt kom­menterats i Remissans Idrottsbilagas de­cembernummer. Därför skall endast de bästas resultat här återges.

»Holger Anderssons pris» har för året erövrats av Olov Ernsell med 3.988 po­äng. Närmast följde Åke Nordfeldt 3.884 p. och Lars F. Johansson 3.815 p.

Lagtävlingen för 20-mannalag (de bästa resultaten oavsett gren) :

1. Centralkontoret 22.227 p. 2. Administrationen 21.789 » 3. Utlandscentralen 21.005 » 4. Avdelningskontoren 20.838 » Lagtävling för 5-mannalag i fyrkampen: 1. Utlandscentralen 17.740 p. 2. Centralkontoret 17.261 » 3. Administrationen 16.836 > 4. Avdelningskontoren 16.650 »

Årsfest med prisutdelning hölls fre­dagen den 11 december 1959 i Grand Hotels spegelsal. Direktör Hilding Me-lin förrättade prisutdelningen.

Styrelsen ber att få framföra ett varmt tack till bankens direktion för det ny-instiftade priset i avdelningstävlingen och för det intresse och ekonomiska stöd, som i rikt mått kommit föreningen till del under verksamhetsåret. Styrelsen ber även att få framföra ett tack till var och en som på ett eller annat sätt bi­dragit till att föreningen kunnat ge­nomföra sitt program.

i

B R I D G E

Styrelsen har under året haft följande sammansättning

Edvard Brändström, ordförande Tore Sjöborg, v. ordförande och sektio­

nens representant i stora styrelsen Bertil Atbrecktsson, kassör Elsa Nygren, sekreterare Erik Rydén, materialförvaltare John Malmqvist Filip von Plåten Stein Sylten

Ordförandeskapet i sektionen har även under detta verksamhetsår upprätthål­lits av vice ordföranden Sjöborg, efter­som ordföranden Brändström fortfaran­de vistas utomlands.

Handelsbanksmästare 1959 blev pa­ret v. Plåten—Renno med Axelsson — Runnérus på andra och Nygren—Rydén på tredje plats.

1960 års Handelsbanksmästerskap har ännu icke spelats.

Tyvärr har nagot bankmästerskap för par icke utlysts under 1960. Icke heller har någonting hänt beträffande den fyr-rnannaserie mellan Stockholmsbankerna som påbörjades 1958.

I Korporationsbridgeförbundets fyra-mannaserie deltar i år två lag, ett i Elit­serien och ett i Div. I I . Båda ligger tämligen val till inom sina resp. divi­sioner.

Ett par kvalificerade sig till finalen i Korporationsmästerskapet för par näm­ligen Nygren—Renno, men tyvärr blev placeringen i finalen dålig.

I Stockholms Bridgeförbunds serie lyckades vårt lag vinna sin grupp i Div. III och har därmed avancerat till Div. II. Möjligheterna för laget att hålla sig kvar i denna högre division är f. n. svår-bedömliga. Den enda match som hittills spelats berättigar icke till någon opti­mism.

Det tycks vara svårt för Handelsban­kens lag att få en vinst mot arvfienden NK. Trots att vi på papperet ställde upp med ett mycket starkt lag, lycka­des vi icke uppnå bättre resultat än 1 1/2—4 1/2 i den enda klubbmatch som spelats i år.

Andan bankens bridgespelare emellan är fortfarande föredömlig. Tyvärr träf­fas vi emellertid alldeles för sällan. Att få alla faktorer att stämma när det gäl­ler att samlas till en vanlig tävlingskväll på banken verkar nästan hopplöst. Där­emot går det förvånansvärt bra att få ihop lag i olika sammanhang, när det gäller representation utåt. — Varje höst hoppas vi på ett gott bridgeår, men varje vår måste vi med en viss ledsnad konstatera, att det inte har blivit ett dugg bättre än föregående år.

F O T O

Sektionsstyrelsen har haft följande sammansättning:

Lars Erik Piehl, ordförande Olle Dahlbom, v. ordförande Lennart Arnér, sekreterare Sören Regneli, kassör Sven Olof Alm Lars Ståhl

Styrelsen har sammanträtt två gång­er under verksamhetsåret.

Sektionen har kallat till sammanträden dels för bildkritiken dels for föredrag av Erik Norrfors vid vårt kontor i Jörn. Det förstnämnda ägde rum på Konsum-restauran ten på Sveavägen under led­ning av direktör Boésen och samlade ett fyrtiotal personer. Det sistnämnda hölls på restaurant Gondolen och nade samlat cirka 50 personer. Norrfors höll ett synnerligen uppskattat föredrag om en Italienresa och visade samtidigt färg­bilder från densamma.

Under verksamhetsåret har Riksfoto-tävlingen 1959 avgjorts. Tävlingen hade samlat ett stort antal deltagare både i det svart-vita och det färgrika avsnit-

F Ö R S T R Ö E L S E S E K T I O N E N

Sektionsstyrelsen har bestått av:

Sixten VOJI hangenberg, ordförande Rolf Eklöf, kassör

Sonja Sjögren Karl-Erik Åhlström, adjungerad leda­

mot

Sektionens första uppgift, årsfesten, arrangerades den 11 december under traditionella former i spegelsalen på Grand Hotel. För dansmusiken svarade Tage Tromarks ensemble. Genom extra arrangemang kunde denna gång 347 gäster beredas plats.

Styrelsefesten anordnades i år utan damer på Bankmannasällskapet den 28 april med 38 deltagare.

Genom AB Teatertjänst har Idrotts­föreningen fått möjlighet att till betyd­ligt reducerade priser erhålla biljetter till

flertalet av Stockholms teatrar. Intres­set har, sedan starten hösten 1960, varit stort. K.-E. Åhlström har varit sektio­nens kontaktman.

Denna verksamhets omfattning fram­går av följande redogörelse:

1

12 oktober Vasa-Teatern »Äventyret» 89 biljetter 1 november Casino-Teatern »Skräck och skratt» 49 » 3 » Casino-Teatern »Skräck och skratt» 15 »

17 » Blanche-Teatern »Äktenskapskarusellen» 92 » 29 » Lilla Teatern »Fällan» 57 » 11 december Vasa-Teatern »Miraklet» 100 »

tet. L. Ai ner segrade i tävlingen om bäs­ta svart-vita resultatet samt P. Elmqvist, Göteborg, i färgtävlingen.

Som vanligt visade tävlingen en syn­nerligen hög kvalitet, vilket ytterligare bekräftades av ett flertal finalplatser i bankernas fotoolympiad i Lissabon, där Erik Norrfors erhöll både pokal och me­dalj.

Sektionen har till det löpande året inbjudit dels till sedvanlig riksfototäv-ling, dels till svenskt fotomästerskap för bankmän. Det senare gäller samtliga banker i landet.

För tredje året arrangerades famil­jefesten »Rebusjakten», den 16 ok­tober. Tävlingen samlade 25 fordon in­nehållande 96 deltagare. Segrare blev i år ekipaget L. Skoglund, som har sin bankgärning förlagd till kontor 12. Ori­enteringen rörde sig denna gång inom södra delarna av Stockholm med Fittja värdshus som slutmål och lunchrestau-rant.

Intresset för fotoarbete i banken är oförminskat. Mörkrummet har rönt stor efterfrågan och de flesta kvällarna i vec­kan är lokalen reserverad för besökare.

Uthyrning av projektorer för smal­film och stillbild har likaså varit myc­ket anlitad.

Liksom föregående år har sektionen anskaffat och prenumererat på diverse fototekniska tidskrifter, vilka flitigt stu­derats.

På vår kallelse inom banken angåen­de intresserade av bandy fick vi rekord-anslutning med hela 25 stycken spela­re. Vi tänkte då anmäla ett lag i baud\ och ett lag i hockey-hockey i Motions-serien och för att kunna göra detta. skulle vi träna lagen mot varandra, men isarna tog slut och konstisbanorna är uthyrda med kontrakt, så vi fick inte en enda träningsmatch. Därför anmälde vi oss bara till cupen och serien i ban­dy och räknade med ungefär samma lag som förra året.

I cupen startade vi mot Casco-klub-ben och vann med 2 ^ 0 , men i vår and­ra match mot Hansa-klubben förlorade vi med 0—5 på den första kvarten i mörkret då Hansas kedja, som hade bra skyttar, slog in alla målen. Bosse Carls­son i målet hörde bara smällarna i buren.

I serien startade vi mot Lnskilda Ban­ken i regnväder och med endast 9 spe­lare och förlorade med 2—4. Därefter mötte vi Svenska Shell och vann med hela 8—0. mot Strömskamraterna och H. S. B. spelade vi oavgjort 0—0 resp. 4—4. Lördagen den 13 februari kom

endast 9 man och fick stryk ined hela 2—10 mot GUMIK, som har ett verk­ligt bra lag. nar de får sina bästa spe­lare med. Emot Städernas Försäkrings­bolag vann vi med 3—1 men förlorade på protest på Tommy Nilsson som spelat ett par matcher för Tranås BOIS i bör­jan av säsongen. Nu var sista matchen kvar mot Folksam-kamraterna och då skulle vi kämpa, men ;trk, en ny för­lust av ett humörlöst lag med 2 K). Vi hade gått in för vintersäsongen utan träningsmatcher men med vilja att göra det bästa och började ganska bra men töil igenom pä slutet.

Sthlms Kusk. bank 7 (i () 1 32— 8 12 Kolksam-kamr,

H .S . B. GUMIK St roms -kanir. Städ. Försäkrbol. Sv. Handelsh.

Svenska Shell

7 5 O 2 36—12 10 7 3 2 2 21 — 12 8 7 3 1 3 23—18 7 7 3 1 3 10—10 7 7 2 1 4 5—26 5 7 1 2 4 18—28 4 7 1 1 5 11—36 3

Följande spelare har deltagit: Bosse Carlsson, Olle Roswall. Bo Thenör. Ar­ne Johnson. Owe Malmenbeck och Olle Skantz 9 matcher. Christer Carlsson. Stig Hedin och Lars Gerdes 8, Tommy Nilson 7, Björn Nilsson 6, Lars L. Jo­hansson 5, Roy Johansson 4 och Tage Svartengren 1 match. Lagledare: Olle Roswall.

Målgörare: Owe Malmenbeck 5 mål, Tommy Nilsson, Olle Skantz och Stig Hedin 4. Björn Nilsson och Lars Ger­des 2.

Bästa spleare under året: Stig Hedin.

I D R O T T S S E K T I O N E N

Styrelsen har under året haft följande sammansättning:

Åke Nordfeldt, ordförande Bengt Björck, v. ordförande Bengt Wigfeldt, sekreterare Nils-Erik Berglund, kassör Sven Olof Alm, materialförvaltare Åke Andersson, Sune Nyberg (adj.) Roland Frölander, Olle Roswall Arne Johnson, Sven Sellerholm Bengt Kullberg, Bruno Törnberg Erik Muren, Bo Törnqvist

Hedersordförande: Carlhugo Brunskog.

Under verksamhetsåret har Nils-Erik Berglund och Bo Törnqvist avgått ur styrelsen på grund av att de slutat sin anställning i banken. Som kassör har Bengt Björck tjänstgjort därefter.

Sektionens representant i stora sty­

relsen har varit Åke Nordfeldt med Bengt Björck som personlig suppleant.

Styrelsen har under verksamhetsåret haft åtta protokollförda sammanträden.

Ledare för de olika undersektionerna har varit:

Bandy Fotboll Fri idrott Gymnastik Handboll, damer Handboll, herrar Orientering Skidor och utflykter Simning Verkställande utskott

Arne Johnson och Olle Roswall. Åke Andersson och Roland Frölander. Si>en Olof Alm. Bengt Björck och Bengt Wigfeldt. Nils-Erik Berglund. Sune Nyberg. Bengt Kullberg och Sven Sellerholm. Erik Muren och Bo Törnqvist. Erik Muren och Bo Törnqvist. Åke Nordfeldt och Bruno Törnberg. Åke Nordfeldt, Bengt Wigfeldt och Nils-Erik Berglund.

3

Fotbollen har under året deltagit med ett lag i div. I, Motionsserien, samt med ett lag i sjumannaserjen, div. I I . Bagge lagen har skött sig med den äran, och man får verkligen lov att beundra grabbarna, som i ur och skur har ställt upp när det varit matchdags. Det var därför mycket glädjande att stora laget lyckades med att erövra seriesegern ef­ter en verkligt rafflande slutomgång. Ett yttrande som fälldes under final­matchen mot Folksam är värt att min­nas. Ungefär fem minuter återstod av matchen och ställningen var 2—-2, när Tommy Nilsson kom fram till lagleda­ren och frågade om det räckte med oavgjort. Svaret blev tyvärr nej, av en vid det laget tämligen nervös lagledare,

F R I I D R O T T Den 27 april började säsongen med

bankringens mästerskap i terränglöpning. Vädret var det sämsta tänkbara och vå-

varför Tommy fann sig föranlåten att ordna saken genom att nästan direkt gå upp och slå in bolleri och därmed ord­na målet, som fattades för seriesegern.

Det var efter detta inte utan att för­hoppningarna inför cuperna var stora. Men cup är cup och serie är serie, och det fick vi erfara. Det visade sig näm­ligen, att trots ett kraftigt spelövertag hade vi inte lyckan med oss. I bank-cupen avancerade vi till semifinal via Riksbanken, som slogs ut med 3—1. Dit men inte längre kom vi. Av Skandina­viska Banken fick vi tyvärr stryk med 2—0.

I motionscupen var det lika olyckligt. Via seger över Städernas med 2—0 var det sedan dags för vår, i cupsamman-hang, olycksmotståndare Systemet, vil­ka på en plan som i mångt och myc­ket påminde om en nyplöjd leråker slog ut oss med 1—0. Målet gjordes på straff, när en halv minut återstod av spelti­den.

Lilla laget placerade sig som fyra i sin serie och blev i motionscupen ut­slaget med 6—i av Svea-Nornan.

I bankringens lag i den årliga mat­chen mot försäkringsbolagen deltog föl-

ra pojkar trivdes mindre bra i snöslas­ket. Rolf Loöw kom på 6:e plats och Carl-Henrik Alfredsson på 9:e.

Den 6 maj, när vårt eget mästerskap i terräng gick av stapeln, var vädrets makter vänligare stämda. Även om det var rätt kyligt så tittade solen i alla fall fram. Tävlingen gick som vanligt i

jande handelsbankare: Åke Andersson lagledare, Arne Johnson ledamot av bankringens fotbollsscktion, Tommy Nilsson, Karl-Axel Wolf, Göte Åström samt som reserv Nils-Georg Kindlund.

De spelare, som under året represen­terat banken är: Roland Frölander 20 matcher, Rolf LÖöw 19, Per Ståhl 17, Tore Sjögren 16, Lennart Tengblad 15, Hans Fredriksson, Hans Lundberg, Tom­my Nilsson 14, Rune Eriksson, Stig Hedin, Nils-Georg Kindlund, Ove Rönn, Olle Skantz, Matti Varttinen 13, Bosse Carlsson 12, Christer Gille, Thure Carls­son 11. Tage Forsberg, Kjell Gustafsson, Lars L. Johansson 10, Karl-Axel Wolf, Åke Andersson, Björn Finn, Lars-Erik Johansson, Ingvar Ström 6, Björn Ri-hagen 5, Hans Karlsson, Bo Ytterskog, GÖte Åström 3.

Årets målskytt blev i år två stycken nämligen Bosse Carlsson och Tommy Nilsson med 6 mål vardera, tätt följda av Per Ståhl med 5 mål.

I »maratontabellen» leder fortfaran­de Rune Eriksson med 189 matcher, följd av Hans Lundberg 188, Åke An­dersson 171, Nils-Georg Kindlund 158 samt Hans Karlsson 154.

Lill-Jansskogen, och Rolf Lööw blev överlägsen segrare med tiden 13.45.0 på den c:a 3.000 m långa banan.

Klubbmästerskapen i fri idrott börja­de fredagen den 20 maj och fortsatte sedan varje fredag fram till den 17 ju­ni. Till skillnad från förra året fick vi i år klubbmästare i varje gren.

Sluttabell för Motionsserien Div. I Sluttabell för Motionsserien Div. II sjuraannalag — (Lilla laget) :

General Motor 10 10 0 0 38— 4 20 H. S. B. 10 6 1 3 26—17 13 K. G. Knutssons 10 3 2 5 21—20 8 Svenska Handelsbanken 10 2 3 5 17—31 7 Trafik 10 2 3 5 15—29 7 John Wall 10 1 3 6 23—39 5 Bahco utgått. Gustav Byrenius utgått.

4

\Stora laget) :

Svenska Handelsbanken 12 8 3 1 28—10 19 Folksamkamraterna 12 8 2 2 34—12 18 H. S. B. 12 7 2 3 33—17 16 Svenska Shell 12 4 3 5 18—23 11 Fabriksstyrelsen 12 4 1 7 18—23 11 Paul U. Bergström 12 2 1 9 11—41 5 Thulebolagen 12 1 2 9 12—28 4 G U M I K utgått.

Klubbmästare 1960: Löpning 100 m Löpning 400 m Löpning 1500 ni Höjdhopp Längdhopp Trestegshopp Diskuskastning Kulstötning Spjutkastning

1 samband med klubbmästerskapen hölls även avdelningstävlingens 100 m-löp­ningar. Sammanlagt under de fem täv­lingsdagarna hade vi 80 st. startande.

Poängtävlingarna började fredagen den 15 juli och fortsatte sedan varje fredag till den 12 augusti. Tävlingen omfattar sammanlagda resultaten i fem valfria grenar. Noteras kan att Sten Leckström återigen slog klubbrekordet i höjdhopp och nådde det goda resul­tatet 1,80 m. Resultat av poängtävling­arna :

Seniorer: 11 Bo Myrin 1836 p. 2) Ole Böök 1508 p.

Yngre oldboys: 1) Thure Carlsson 1899 p. 2) Svenerik Håkansson 1568 p. Bankringens tävlingar gick i år på

morgnarna. Eftersom Sparbanken inte ställde upp med fullt lag hade vi i år ingen svårighet att ro hem segern. Slutresultat:

1) Svenska Handelsbanken 7562 p. 2) Stockholms Ensk. Bank 6943 p. Våra grabbars individuella resultat

(endast de två bästa): Löpning 100 m: 3) Rolf Lööw 12,2;

5) Björn Brolund 12,6. Löpning 400 m: 2) Åke Nordfeldt

57,3; 3) Kaj Boman 58,7. Löpning 1500 m: 3) Bo Helmers

5,20.3; 4) John Ålander 5,24,6. Stafett 4 x 100 m: 3) S H B 56,0. Svensk stafett: 2) S H B 2,15,4. Höjdhopp: 1) Sten Leckström 1,70;

3) Kaj Boman 1,55. Längdhopp: 1) Björn Brolund 5.85:

3) Sten Leckström 5,36. Kulstötning: 1) Egil Lindquist 11.08:

5) Kaj Boman 8,83. Diskuskastning: 1) Egil Lindquist

33.95; 4) Lennart Tengblad 28.29. Spjutkastning: 1) Sten Leckström

46,90; 2) Thure Carlsson 43.85.

I det av Handelsbankens IF uppsatta vandringspriset för bästa sammanlag­da resultat i löpning, hopp och kast tog Sten Leckström en inteckning i år med resultatet 1.527 p. (löpning 100 m 13.6 sek. 284 p.. höjdhopp 1.80 m. 770 p., spjutkastning 46,90, 473 p.) . Tidi­gare har Egil Lindquist en inteckning.

Fri-idrottsmärket har i år erövrats av: Guld: Åke Nordfeldt. Silver: Svenerik Håkansson. Brons: Ole BÖök. Ove Dahlström, Lars

F. Johansson, Bo Myrin, Hans Sund­blad, Lennart Tengblad och John Ålander.

Dessutom har 5 kompletteringsprov avlagts. Idrottsmärket: Guldplakett: Bo Helmers.

Dessutom har avlagts 3 st. komplette­ringsprov.

GYMNASTIK

Liksom tidigare år har motionsgym­nastik hållits 3 ggr i veckan i Stureba­dets motionshallar. For damer på tis­dagar och fredagar och för herrar på onsdagar.

Under våren var det sammanlagt 84 st. herrar och damer och under hösten 68 st. Ledare har liksom föregående år varit fru Elsie Hjertén och gymnastik­direktör Ernie Johansson.

Abonnemangspriset har varit oför­ändrat 10:—- for Handelsbankens an­ställda och 12:— för övriga.

Handboll damer

Damhandbollen har under det gång­na året varit på både gott och ont. Vå­ren var alltigenom olycklig med lågt trämngsintresse och klen anslutning till matcherna. Resultatet blev även där­efter, och nederlag hörde till ordning­en. Laget blev på grund av två läm­nade w. o. nedflyttat i en lägre serie i och med höstsäsongens början 1960.

:v\"asaparksserien*. med början i ju­ni, blev ur flera synpunkter lyckad. An­slutningen var glädjande stor med flera nya flickor, vilket gjorde att flickorna efter de bortflyktade knappast märk­tes. En hedrande fjärdeplacering blev lönen för mödan.

Hösten 1960 har helt gått i optimis­mens tecken. Träningsfliten har, till­sammans med god vilja och gott kamrat­skap, fört fram laget till fem vunna matcher av sex spelade i den nu avsluta­de höstsäsongen i motionsserien. Flic­korna har visat prov på stor skottvillig-het, och att skickligheten också varit stor visar den vid höst omgångens slut förnämliga målkvoten 52—23.

I 1960 års bankmästerskap deltog ty­värr endast två damlag: Stockholms Sparbank och favoriten. Handelsban­ken, sorn hade sitt mästerskap från före­gående år att försvara. Våra flickor skötte sig alldeles utmärkt, och efter utklassningssiffrorna 8—0 i halvtid, skrevs så småningom slutresultatet 12-—2. Årets bankmästarinnor heter: Ann-Kri-stin Ask. Ulla Eduard, Inga Lisa Ek­lund. Elsa Esselöv, Ulla Holmqvist. Ei-\ or Levinj Kristina Lundkvist. Yvonne Lundqvist, Laila Nyblom och Jytte Pers­son.

Bästa spelare 1960: Kristina Lund­kvist.

Följande spelare har deltagit under aret: Laila Nyblom 14 matcher, Inga Lisa Eklund. Kristina Lundkvist 13. Ulla Holmqvist, Yvonne Lundqvist, Jytte Pers-

5

Bengt-Göran Fernström 11,4 sek. Åke Nordfeldt 55,6 sek. Åke Nordfeldt 4.42,6 min. Kaj Boman 1,58 m Björn Brolund 5,55 m Rolf Loöw 11.70 m Henry Wiss 31.93 m Egil Lindquist 11.66 in Sten Leckström 45,20 m

son 9, Margaretha Rudberg 8. Eva Granberg 6, Eivor Eriksson 5, Lola Gus­tafsson, Eivor Levin 4, Ann-Kristin Ask, Birgit Åstrand 3, Margita Svensson 2, Dagmar Anderson, Ann Kronqvist, Ulla Eduard, Elsa Esselöv 1.

Handboll herrar

Det Ökade intresset for handboll in­om banken, som kom till synes redan hösten 1958. och som föranledde oss att anmäla två lag till Motionsserien i stäl­let för som tidigare ett, har glädjande nog stått sig. Sammanlagt har under det gångna året inte mindre an 34 poj­kar deltagit i något sammanhang i ban­kens matcher, vilka varit 39 till anta­let. Härutöver har ett flertal tränings-och vänskapsmatcher spelats.

A-laget, som spelar i Motionsseriens högsta division. Elitserien, började höst­omgången 1959 strålande. Tre raka seg­rar, bl. a. över föregående spelårs serie-rnastare, Statspolisen. Härefter kom nå­got av en reaktion: förlust mot två av seriens bottenlag, men seger över gamla antagonisterna Enskilda Banken. Detta gav sålunda 8 poäng vid juluppehållet. Vårsäsongen blev sedan i stort sett lik höstsäsongen. Vi bärgade 14 poäng på 11 matcher. Vi slarvade emellertid bort dyrbara poäng mot både Statspolisen och Folksam, lag som vi tidigare beseg­rat. Blivande seriesegrarna V. B. B. mötte vi två gånger, vinst första gången med 10—9 och förlust i returen med 6—8. Till sist fick också Enskilda Banken sin revansch för höstens nederlag, varför vi får vara nöjda med den tredje plats i serietabellen vi slutgiltigt uppnådde.

I Motionsseriens cupturnering om den s. k. Biandstodskannan blev resultatet detsamma som de tre senaste åren: Ut­slagna i första matchen.

I säsongens elfte timma antogs en ut­maning från Vattenfall, som spelar i »Korpen» (högsta divisionen). Efter en trevlig och ytterst jämn match vann Vat­tenfall med 15—14, sedan vi faktiskt haft ledningen oftare än våra motstån­dare. I denna match avskedsspelade f. ö. två av Handelsbankens genom tiderna färgstarkaste spelare. Hasse Thor och Åke Engström. Inte mindre än 55 mat­cher hann Åke med att spela i bankens tröja, medan Hasse kom upp till 48. Hasse innehar f. Ö. gällande målrekord för en säsong (1956—57) med 89 mål.

Vårsäsongens sista handbollsmatch för bankens del var som vanligt kraftmät­ningen mellan A-laget och B-laget. Den 2 juni gick detta evenemang av stapeln, men på grund av flera oturliga förhinder kunde inte riktigt alla kvalificerade spe­lare deltaga. Sålunda måste B-Iaget för­stärkas en. hel del, varför Hasse Thor och Åke Engström fick ett tillfälle att spela än en gång i bankens tröja. Detta gjorde dock matchen så mycket jäm­nare, och med möda lyckades A-laget bärga mästarvärdigheten med siffrorna 29—28. Efter matchen utdelades sä­songens »matchboll» till speciellt för­tjänte oldboyen Hans Lundberg. Vidare avtackades Kaj Boman för avgörande in­satser under flera säsonger. Den gode Kaj får i fortsättningen tyvärr inte se-riespela hos oss, emedan hans »civila» klubb Djurgården avancerat till Div. I I I . Kaj har utsetts till säsongens »bäs­te spelare».

B-laget, som spelar i Motionsseriens Div. IV, nådde en hedersam tredje pla­cering. Resultatet måste ses mot bak­grunden av det faktum att det ju är i B-laget, som banken först måste pröva de nya förmågorna, och experimentera med spelarmaterialet litet mer än vad som sker i A-laget.

I cupturneringen om Brandstodskan-nan startade även B-laget, men fick res­pass redan i första matchen. Detta var dock ingalunda någon skam, vi mötte Enskilda Banken, som veckan innan be­segrat vårt A-lag.

Den 28 november 1959 gästades Stock­holm av ett damlag från Örebrodistrik­tet och två herrlag från resp. Göteborg och Skåne (Malmö, Hälsingborg, Kristi­anstad och Lund) , varvid en jubileums­turnering avhölls i Eriksdalshallen med anledning av Idrottsföreningens 40-års jubileum. Stockholm ställde upp med såväl sitt damlag sorn sina båda herr­lag. Damerna började dåligt, kom i underläge med 0 —3, men räddade oav­gjort 3—3. Herrarnas A-lag lyckades be­segra båda de gästande lagen och vann sålunda turneringen. Tvåa kom Göte­borg, trea Skåne och fyra våra B-pojkar, som dock kämpade storartat och bl. a. tvingade Gcuborgarna till forlangning av matchen.

På »Övertid» spelades säsongens bank­mästerskap i form av sedvanlig cuptur­nering. Först den 12 november 1960 kunde mästerskapen avhållas. Herrarna hade en viss tur i Iottningen. Sju ban­ker deltog, och eftersom vi var mäs­tare föregående år, fick vi favören att stå över i första omgången. I vå|j? första match mötte vi Göteborgsbanken, som högst sensationellt hade besegrat Kre-

6

Slutresultat av Motionsseriens div. I (Elitserien):

V. B. B. 18 13 1 4 147—113 27 Svenska Shell 18 10 3 5 177—144 23 Svenska Handelsbanken 18 10 2 6 158—152 22 Enskilda Banken 18 8 3 7 152—155 19 Tele I 18 8 1 9 144—138 17 Folksam 13 7 3 8 156—154 17 H. S. B. 18 7 3 8 157—161 17

G U M I K 18 7 2 9 129—157 16 Statspolisen 18 4 3 11 119—132 11 Trygg—Fylgia 18 5 1 12 121 — 159 11

Sluttabell för Motionsseriens division I :

Giinter & Bäck 12 10 1 1 116— 61 21 Tele I I I 12 8 2 2 94— 58 18 Svenska Handelsbanken II 12 5 0 7 89— 80 10 Ekströms Maskin 12 5 0 7 7 1 — 89 10 Arbetsgivareföreningen 12 5 0 7 75—109 10 Trafik 12 4 0 8 88—112 8 Trygg—Fylgia 12 3 1 8 68— 94 7 John Wall Utgått.

ditbanken. Med de förkrossande siff­rorna 14—3 slog vi »Göteborgarna» och avancerade till finalen. Här mötte vi »arvfienden» Skandinaviska Banken, och efter en jämn match, där Skandi­naviska Banken genom en blixtstart ta­git ledningen med 4 — 1 , lyckades vi triumfera med 17—14.

Årets bankmästare: Jan Kindström, Sture Nordgren, Lars F. Johansson, Kaj Boman, Åke Lindahl, Bengt Kullberg. Henry Wiss, Carl-Axel Jonsson, Björn Rihagen, Lennart Tengblad, Hans Lundberg och Hans Lundblad, samt som lagledare Sven Sellerholm.

Säsongens skyttekungar blev i A-laget Kaj Boman 78 mål och i B-laget Thure Carlsson 26 mål.

Följande spelare har deltagit i årets matcher:

A-laget: Kaj Boman och Bengt Kull­berg 23 matcher, Björn Rihagen och Henry Wiss 21. Jan Kindström och Sven Sellerholm 19. Anders Hellstrand 17, Hans Lundberg 16, Olle Arosén 15, Carl-Axel Jonsson och Lennart Teng­blad 10, Åke Engström 9, Rune Ström 8, Björn Brolund 7, Hans Lundblad 6, Lars F. Johansson 5, Hans Thor 4, Lars Berglin, Thure Carlsson och Sune Ny­berg 3, Hans Källberg, Åke Lindahl och Sture Nordgren 2 samt Christer Gille och Lasse Karlsson 1.

B-laget: Olle Hellman 15 matcher, Thure Carlsson 13, Hans Lundblad 12, Sune Nyberg 11, Björn Brolund och Christer Gille 9, Bengt Kullberg, Hans Källberg, Bengt Lindström och Lennart Tengblad 8, Rolf Lööw 7, Hans Lund­berg, Sven Sellerholm och Börje Sö­derlund 5, Lasse Karlsson, Sture Nord­gren och Rune Ström 3, Olle Arosén, Roland Frölander, Åke Lindahl, Paul Rönne och Henry Wiss 2, samt Kaj Boman, Henry Grufman, Leif Lennhe-de och Leif Lindholm 1.

I »maratontabellen» över antalet spe­lade matcher noterar vi följande. Topp­trion, fortfarande aktiv, håller stilen.

Hans Lundberg har nu spelat 234 matcher för banken, Henry Wiss har bli­vit »stor grabb» och uppnått 220 mat­cher, liksom Bengt Kullberg, som nått upp till jämnt 200 matcher.

O R I E N T E R I N G

Orienteringsmatchen mot Norge i Oslo stimulerade inte bara bankens utan även de Övriga bankernas orienterare till in­tensiv träning under sommaren och for­hösten. Den första träningstävlingen den 16 augusti hade sålunda lockat sådana oldtimers som Arne Eriksson, Tore Sjö-horg m. fl. och även i två följande trä­ningar, alla ordnade i Enskilda Ban­kens regi, var deltagandet livligt. Av Bankens orienterare höll sig Evert An­dersson bäst framme och höll sig i all­mänhet bland de fem bästa bland 25— 30 startande.

Bankens orienterare var alltså väl förberedda, när bankmästerskapet skul­le avgöras den 2 7 augusti — en lör­dagseftermiddag. Xär samlingsplatsen Djupan söder om Magelungen offent­liggjordes, trodde kanske en eller an­nan orienterare att han skulle komma på sin mammas gata och hitta som hemma i trädgården, men hej, vad de bedrog sig. En del kontroller var »lu­rigt» placerade så det var ingen större överraskning att Enskildas »Knäcken» Eriksson, som fortfarande är junior skulle få bästa tiden. Av våra orienterare var även nu Evert Andersson bäst med en 9:e placering.

Resultat: 1) Bengt Eriksson, Enskil­da Banken 1.03,06;

9) Evert Andersson 1,39,03; 12) Matti Varttinen 1,39,29; 19) Arne Eriksson 1,58,16; 22) Erik Muren 2,03,48.

Lag: 3) Svenska Handelsbanken 5,16,48.

Juniorer: 1) Hans-Erik Söderlund 1,08,09.

Evert Andersson var den ende från Handelsbanken, som fick äran att repre­sentera mot ISorge. De 10 utvalda reste med högt ställda förväntningar, då la­get på papperet verkade bättre än på många år. Men sjukdomar hos ett par.

tre man och den ovana kartan spelade de våra otäcka spratt, varför bäste svensk, Bo Törnqvist i Jordbrukets bank, gick in först på 6 ? plats. Vi far wl trösia oss ined att han fostrats i Han­delsbanken. Evert gjorde ingen dålig in­sats och blev 9:e man. Lagtävlingen vanns stort av Norge.

I Godtemplarnas p ro pagandaori en te­ring den 1 1 sept. klarade Erik Muren och Evert A ndersson en silverplacering medan Lars Hoquist fick sin första brons­placering.

Resultat: Yngre oldboys 12) Evert Andersson 2.02,56, — Äldre oldboys 9) Erik Muren 1,28,11, och Nybörjare Lars Boquist 2.00.47.

Vid korpmästerskapet blev de bästa placeringarna: Yngre oldboys: 15) Evert Andersson 1.21.22. Äldre oldboys: 7) Erik Muren 1,04.55. Juniorer: 11) Hans-Erik Sö-derlund 1.15.8. Damer: 3) Anna-Greta Muren 1.43.10 .

Sondagen den 23 oktober hade en en­kel orienteringstävlan anordnats på Sö­dergarn för att deltagarna i avdelnings­tävlingen skulle få möjlighet att erövra sina 200 poäng. 15 deltagare fullföljde den omkring 4 km långa banan, och orienteringssektionen hoppas att till näs­ta säsong, då Södergarn kanske står fär­digt att ta emot gäster, kunna anordna flera sådana här tävlingar av propa­gandakaraktär.

Den 13 november arrangerades ytter­ligare en orientering för deltagarna i av­delningstävlingen, men samlade denna endast 4 deltagare.

Bankringens budkavle anordnades av Skandinaviska Banken vid deras klubb­stuga på Bogesundslandet. Tyvärr spo­lierades tävlingen genom att en av kon­trollerna var felplacerad c:a 100 meter. Endast Enskilda Bankens två lag lyckades ta sig runt. På startsträckan, som var helt juste, växlade Handelsbanken för tredje året å rad som första lag, denna gång genom Evert Andersson, som var drygt 1 minut före Enskilda Banken.

Arets klubbmästerskap har blivit in­ställt.

Orienteringsmärket: Brons: Lars Boquist och Hans Söder­lund.

1 kompletteringsprov har avlagts.

7

Redan förra året spådde vi ytterligare ökat intresse för inotionssimning. Till vår glädje ser vi att spådomen slagit in. En stor del av äran skall tillskrivas avdel­ningstävlingen, som tydligen lärde många att hitta till Centralbadet på tisdags­morgnarna. Inom parentes kan nämnas, att vid de tillfällen som det simmades för avdelningstävlingen kan knappast ens Yanadisbadet en solig sommardag upp­visa större trängsel. Sammanlagda an­talet badande under året visar på nya rekordsiffror med 1844 st. Detta visser­ligen med Flyg- och Marinförvaltning­arna och Robotbyrån inräknade. En annan glädjande notering: det var länge sedan damerna simmade så flitigt, som de gjort det senaste året.

Under våren slutfördes serietävlingen, där sammanlagt fem man fullföljde. Re­sultatlistan är så gott som identisk med fjolårets;

Fritt Seniorer 1. Bengt Strömstedt 105,825 p.

V. oldb. 1. Bo Helmers 121,550 p.

Bröst Seniorer 1. Olov Ernsell 134,475 p.

V. oldb. 1. Åke Xordfeldt 133,025 p.

Ä. oldb. 1. Carlhugo Brunskog 145,967 p.

Rygg Seniorer 1. Olov Ernsell 127,650 p.

2. Bengt Strömstedt 128,733 p.

Ä. oldb. 1. Carlhugo Brunskog 69,767 p.

I Korprnästerskapen i november 1959 vågade vi för första gången sedan 1949 ställa upp i lagkappen 5 x 50 m. Poj­karna gjorde 2.57,1, som är en av våra bättre tider, men bara gav 8 :e plats bland tretton lag. Segrande SAS hade 2.35,1.

Vid årets simningar i Bankringen kän­de tydligen de andra bankerna sig slag­na på förhand, då på något undantag när endast Sparbankerna och vi ställde upp. Kaj Boman blev mästare på 100 m bröst på 1.31,2. I lagkappen blev vi tvåa efter sparbanken.

Höstens höjdpunkt får väl anses vara vårt eget KM. De senaste åren har vi sett att, vid sidan om en del gamla kampar, Bengt Strömstedt blivit bättre och bättre. Toppen synes inte vara nådd ännu for hans del, eftersom han vart år sätter nytt mästerskapsrekord. Så skedde även i år, då han simmade 100 yards fritt på 1.06.5. Som vanligt, får vi väl numera säga, tog Olov Ernsell hem ryggsimmet, dock efter en mycket hård fight ined Strömstedt. Kaj Boman simmade inte oväntat hem bröstsimmet på 1.22.0 vilket är nytt mästerskapsre­kord. Inte sedan 1945 har damerna del­tagit i bröstsimsmästerskapet (då sam man 100 m ) . Nu vann hälsingborgs­flickan Birgitta Olsson 50 yardstävling-en i en spännande uppgörelse bland fem flickor.

Resultat: 100 yards fritt herrar 1. Bengt Strömstedt 1.06.5 100 yards rygg herrar 1. Olov Ernsell 1.29.5 100 yards bröst herrar 1. Kaj Boman 1.22.0 50 yards bröst damer 1. Birgitta Olsson 50.8

Kicnr-Söndagen den 7 februari avverkades

^Korpens» individuella mästerskap med samling vid Hellasgården. Arrangörer­na. Stockholms-Polisen, hade på grund av den dåliga snötillgången tvingats att flytta start och mål till Tenntorp belä­get 2 Km öster om Hellasgården. Banan, som mätte 1 mil. gick över mycket flack terräng, gärden, kärrmark och isiga skogsvägar. Seniorer och yngre oldboys åkte två varv medan bl. a. yngre junio­rer och äldre oldboys åkte ett varv. Vå­ra egna insatser får närmast karakteri­seras som niotionsåkning i den hårda

konkurrensen, där dock Bosse Helmers bet ifrån sig bra.

Resultat: Klass 1:5) Georg Rannberg 1.21.11. Klass I I : Bo Törnqvist 1,23,45. Ä. oldboys: 8) Bo Helmers 38,53. Y. juniorer: 13) Hans Sundblad 42,31.

Bankringens mästerskap på skidor av­hölls lördagen den 13 februari med start och mål vid Enebybergs idrottsplats. Att ha tävlingen en lördag var ett experi­ment av Bankringens skidsektion. För­söket innebar att man ville hålla sön­dagen fri för deltagare som ägnar sig åt tävlingsverksamhet i »civila» före­ningar. Utgången av tävlingen blev för vår del succébetonad med såväl indi­viduell seger som seger i lagtävlingen.

Resultat: Mästerskap: 1) Georg Rann­berg 43.10; 3) Bo Helmers 44.55. Ju­niorer: 1) Hans Sundblad 24.15. Lag­tävlan 1) Svenska Handelsbanken 2,13,25; 2) Stockholms Sparbank 2,23.35.

Vid klubbmästerskapen på 15 km på Lidingö den 28 februari knöt Bo Hel­mers upp svansen på konkurrenterna för fjärde året i följd. Kvällen före hade det kommit en tum nysnö ovanpå kall nå­got kornig sno. Ojämnt fördelad på slättan och i skogen. Roligare kan en skidlöpare ha det. Men det kunde ha varit värre, ret var i alla fall 3 å 4 grader kallt. Årets bankmästare Georg Rannberg är en ungdom som slog sin chef på 27:an med fjorton sekunder. Och så har vi 17-åringen Hans Sund­blad, som köpt tävlingsskidor i år och bara var tre minuter efter Rannberg. Unge Bo Törnqvist, orienterare i fjä­dervikt, var inte mer än ungefär sex minuter efter Bosse Helmers. När hade vi sist ett så hårt och jämnt KM?

Resultat: 1) Bo Helmers 1.04,07; 2) Georg Rannberg 1,06,38; 3) Arne Eriks­son 1,06,52; 4) Hans Sundblad 1,09,32; 5) Bo Törnqvist 1,10,33.

8

I' id av färden från Helsingfors rf 11 i schack matchen mot Nordiska Förenings-banken. Gissa själv vem som är vem.

M U S I K

Sektionens styrelse har under verk­samhetsåret haft följande sammansätt­ning:

Sven-Gustaf Landén, ordförande Svante Wikström, sekreterare Gustaf Kahnlund, kassaförvaltare Ivan Hamrén, materialförvaltare

Orkestern har under spelåret haft ett enda framträdande, nämligen vid idrotts­föreningens Luciafest på Grand Hotel den 11 december 1959, då följande pro­gram framfördes under ledning av mu­sikdirektören Per-Åke Andersson:

Långdans, Visa och Skänklåt ur Svensk Svit, av Lennart Lunden.

Saraband och Marcia ur Serenad för stråkorkester, av Dag Wirén.

Svårigheten att bland bankens eget folk finna ersättare för dem, som un­der de senare åren slutat medverka i orkestern på grund av pensionering. övergång till tjänst i annat företag eller av andra orsaker har nu ställt orkes­terns styrelse inför det faktum, att fort­satt verksamhet med det nuvarande få­talet aktiva orkestermedlemmar är gagn­löst. Styrelsen får med beklagande kon­statera att intet framträdande kunnat ske under 1960, samt att idrottsförening­en ej kan påräkna det traditionella mu­sikinslaget i samband med prisutdel­ningen vid Luciafesten kommande de­cember.

Sedan våren 1960 har en grupp mu­sikintresserade inom banken, vilka ej tidigare deltagit i orkesterarbetet, på ini­tiativ av Karl-Erik Åhlström arbetat i en populär- och dansmusikensemble, som bl. a. framträtt vid en av idrotts­föreningens interna sammankomster. I ensemblen har i övrigt medverkat Ing­var Axelsson, Ingemar Bångdal, Lars L. Johansson och Erland Karlsson. Musik­sektionens styrelse hälsar detta företag med tillfredsställelse och hoppas på ett framgångsrikt arbete för ensemblen, för vars verksamhetsform initiativ-kraftig le­dare tidigare saknats.

Sektionens styrelse har under året haft följande sammansättning:

Ulf WadsjÖ, ordförande Enk Gustafsson, sekreterare Herbert Nykvist, kassör Artur Emilsson, mat.-förv.

Klubbmästerskapet för 1959 var inte slutspelat, då förra årets berättelse skrevs, varför det är på sin plats att här näm­na de två bästa i varje klass: Klass 1:1) Hara!d Falk. 2) Artur Emils­

son. Klass I I : 1] James Belaew. 2) L'lf

Wadsjö. Den 2 dec. 1959 mötte sektionen ett

lag från Stockholms Spårvägar. Mat­chen har redan refererats i Remissans spalter. Vi kan här nämna, att Spårvä­gen denna gång vann överlägset med 10 l/i poäng mot 2 r/i för de våra.

Vårsäsongens allt överskuggande eve­nemang var utan tvivel sektionens förs­ta internationella match, nämligen den mot Nordiska Föreningsbanken i Helsing-

fors, som dit inbjudit ett lag från idrotts­föreningen. Även denna match har re­fererats i Remissan. rnen här kan uppre­pas, att vårt lag denna gång hemförde en Övertygande seger med resultatsiff­rorna 15—7 i den dubbelrondiga turne­ringen.

\ årsäsongen 1960 präglades även i övrigt av stor aktivitet. I en match mot Spårvägen den 11 maj förlorade vi med hedersamma 6—7.

Fyra dagar senare gästade oss ett lag från Göteborgs Bank i Göteborg, varvid de våra vann med hela 8—2.

Klubbmatcherna har varit värdefulla och stimulerande för schackintresset. Un­der 1961 hoppas vi att kunna stå som värdar för Nordiska Föreningsbankens i.chacklag.

Höstsäsongen 1960 inleddes ined någ­ra träningskvällar i oktober, och årets klubbmästerskap slutspeladcs torsdagen den 24 november. Nio spelare deltog, av vilka dock två (Allstrin och Falk' avbröt före sista spelkvällen. Resultat: Klass I

Mästare: Bo Björn. 13 J/2 poäng; 2. pris delades av Tage Kristensson och Her­bert Nykvist med vardera 11 poäng.

Klass II

1. pris Harri Andersson, 10 lfo poäng.

2. » Bertil Dahlberg 5 »

Turneringen var dubbelrondig, och speltiden var /a timme per spelare och parti.

9

S K Y T T E

Lagresultat: 1) Handelsbanken 828 poäng, inteckning i nya vandringspriset; 2) Jungnerbolaget 788 poäng.

De tog förra året vandringspriset för alltid, varför det gladde oss att få re­vansch i år.

Vårt lag: Klass 4—5 H. Wiberg 92 poäng

S. Bimark 91 » N. Grahn 89 »

Klasr, 3 G. Löfman 90 » Klass 2 C. Brunskog 89 »

E. Lindquist 86 » Klass 1 S. Dahlqvist 98 »

B. Nilsson 98 » H. Fredriksson 95 »

828 poäng

Sektionens styrelse har under året haft följande sammansättning:

Bertil Svensson, ordförande Jan Kuylenstierna, v. ordförande Lif Lövenstierne, sekreterare Egil Lindquist, v. sekreterare Rolf Andersson, kassör lians Wiberg, skjutledare, gevär Åke Sturk. v. skjutledare, gevär Sven Bimark, skjutledare, pistol Ntls Grahn, v. skjutledare, pistol Under året har hållits sex protokoll­

förda sammanträden.

1. Fältskyttemästerskapen den 20J3. Åtta tävlande ställde upp.

Klass 3—5. 1) A. Sturk. 12 träff. mästare, inteckning i vandringspriset; 21 S. Bimark, 10 träff; 3) Å. Matts­son 9 träff.

Klass 1. 1) Rolf Andersson 11 träff.

2. Serietävling den 12, 22, 29 april och 3, 8 maj.

Vandringspriser: Ii vårpokalen: S. Bimark, inteckning.

2) direktör Hagmans gevär: Av de 14 tävlande ligger efter årets

tävlingar följande bäst till: S. Dahl-qvist 393 poäng, B. Nilsson 392 poäng, H. Fredriksson 380 poäng, E. Engbloni 362 poäng. Resultat. Klass IV'fV, 16 deltagare:

1) S. Bimark 272 poäng. 2) H. Wi­berg 265 poäng. 3) S. Rydbeck 248 po­äng. Klass III, 4r deltagare:

1) G. Löfman 268 poäng, 2) H. Gran­kvist 261 uoäng. Klass II, 6 deltagare:

1) C. Arvsten 280 poäng. Klass I, 27 deltagare:

1) S. Dahlqvist 295 poäng; 2) B. Nilsson 295 poäng; 3) H. Fredriksson 286 poäng; 4) E. Engblom 281 poäng; 5) I. Axelsson 280 poäng.

3. Tävling mot Jungnerbolaget 3j5. Från vår bank deltog 39 skyttar, från

Jungnerbolaget 24 st.

4. Svenska Dagbladets korporationstäv­ling 815.

Lagresultat:

Klass 4 S. Bimark 90 poäng S. Rydbeck 87 » L. Ståhl 87 »

Klass 3 O. Malmenbeck 88 » Klass 2 B. Borgenport 93

B. G. Anderson 91 > Klass 1 B. Nilsson 99 »

S. Dahlqvist 97 » I. Axelsson 93 »

S:a 825 poäng

Nytt rekord för oss, vilket gav oss 10. plats i grupp A. omfattande de 25 bästa lagen.

Björn Nilsson kom på 6. plats i klass I, vilket är en synnerligen förnämlig prestation i denna konkurrens. Han får sektionens hederspris for bästa individu­ella placering. 46 skyttar från banken deltog.

5. Avdelningstävlingen den 12, 19, 24 maj samt 3, 14 juni.

Av de 68 som fullföljde avdelnings­tävlingens fyrkamp blev placeringen bland de bästa skyttarna följande:

1) Sten-Ingmar Agrenius 1.240 po­äng; 2) Henry Grankvist 1.240 poäng; 3) Einar Dellgren 1.220 poäng; 4) Carl­hugo Brunskog 1.200 poäng.

Sammanlagt deltog 108 man, därav flera kvinnliga, i avdelningstävlingens skyttegren.

6. Mästerskap i precisionsskjutning 10/6. Endast 8 man ställde upp: 1) S. Bi­

mark 237 poäng, mästare, inteckning i vandringspriset »John Nyléns pris»; 2) K. E. Trång 232 poäng; 3) H. Gran­kvist 224 poäng.

7. Höstpokalen 2110. Inom klass 3—5 tävlade 9 skyttar om

pokalen. Resultat: 1) Gösta Löfman 89 poäng,

vandringspriset för alltid; 2) Henry Grankvist 87 poäng; 3) Owe Malmen­beck 86 poäng.

I klass 1. som ej får tävla om poka­len, hade ordnats en tävling med 6 deltagare:

1} Louis Danneau 96 poäng; 2) Ing­var Petterson 95 poäng.

I en snabbserie, ordnad för klass I delade Danneau och Einar Engblom första plats med 28 poäng vardera.

8. Bankringens mästerskap i sport sky t-te 9110.

Denna tävling utgjorde första uttag-ning till skandinaviska huvudstädernas bankskytte, vilken tävling ordnas vart­annat år, nästa gång i Stockholm 1961.

Av 14 tävlande belade Handelsban­ken de tre bästa platserna: 1) K. E. Trång 226 poäng, bankmästare; 2) H. Grankvist 224 poäng 3) S. Bimark 224 poäng.

Lag mast erskåpet: 1 ) Handelsbanken 674 poäng; 2) Skandinaviska Banken 661; 3) Kreditbanken 635.

Förhandsnominerade tvåmannalag om Handelsbankens IF:s vandringspris: 1) Handelsbanken 450 poäng, priset för alltid; 2) Skandinaviska Banken 435; 3) Kreditbanken 425.

9. Bankringens mästerskap i precisions-skytte 10J6.

klass IV—V (15 deltagare) 1. S. Bimark 163 poäng 2. K.-E. Trång 160 » 4. H. Wiberg 156 »

Klass III (5 deltagare) 2. O. Malmenbeck 82 »

Klass II (4 deltagare) I. C. Brunskog 97 »

Klass 7 ( 1 2 deltagare) 1. B. Nilsson 100 » 2. S. Dahlqvist 95 »

10

Lagtävling, tio mannalag, om Han­delsbankens IF:s vandringspris: 1) Han­delsbanken 914 poäng, priset för all­tid; 2) Kreditbanken 784; 3) Skandi­naviska Banken 730.

10. Stockholmstidningens riksskytte 1216.

14 handelsbankare runt om i landet ställde upp i denna tävling, som genom­fördes på hemortens banor.

1) Ragnar Edeholt, Ånäset, 246 po­äng, Dir. T. Browaldhs hederspris; 2) K. Brynjer, Kalmar, 244; 3) Karl O. Johansson, Sollebrunn 243; 4) H. Gran­kvist, CK, 240; 5) K. Trång, CK, 239; 6) S. Bimark, HK, 239; 7) Holger Jo­hanson, Ytterby, 230.

11. Serietävling luftgevär i januari och februari.

Klass A (13 deltagare): 1) L. Ståhl 351 poäng; 2) Å. Mattsson 351; 3) H. Grankvist 345; 4) H. Wiberg 343.

Klass B (16 deltagare): 1) C. Arv­sten 339 poäng; 2) E. Gröndin 339; 3) S. O. Hedin 338; 4) C. Brunskog 330; 5) I. Pettersson 329.

12. Sv. sport skylteförbundets serietäv­ling i luftgevär i februari.

Lagtävling A: Vårt lag kom på 41. plats av 56 deltagande lag.

Lagtävling B: Här blev vi nr 12 av 34 lag.

Individuell tävling: Klass B {82 deltagare): 39) S. Bi-

mark 348 poäng; 40) A. Mattsson 345. Klass C (79 deltagare): 14) C. Arv­

sten 354 poäng.

13. Stockholms Stads Frivilliga Skarp­skytteförenings jubileumsskjutning 2519.

Tävlingen hade samlat c :a 700 del­tagare, varav 180 i klass I I I .

I denna deltog Henry Grankvist i 2 tävlingar, varav han vann den ena med 98 poäng och blev tvåa i den andra med 74 poäng, samma som segraren.

* Antal protokollförda skott under året:

10.644 st. Antal skyttar under året: Klass V 3

st., Vet. & klass IV 15. klass III 6. klass II 12, klass I 91.

S:a 127 st.

Skyttemärken i bankens regi har un­der året erövrats av: Guld: Henry Grankvist. Owe Malmen-

beck. Silver: Rolf Andersson, Christer Arvsten.

Bengt Borgenport, Carlhugo Brun­skog.

Brons: Svante Dahlqvist, Louis Danneau, Hans Fredriksson, Björn Nilsson.

Årsberättelse Pistol är 1960

Anslutna medlemmar till Svenska Pi-stolskytteförbundet har under året varit 37 st. fördelade på:

Riksrnästarklassen i skolskjutning S. Bimark Klass 4 = Skyttar som innehar

guldmärke 13 st. Klass 3 = Skyttar som innehar

silvermärke 4 • Klass 2 = Skyttar som innehar

bronsmärke 8 » Klass 1 = övriga 11

Träningar och tävlingar har avhål-lits på föreningen Hjortskyttarnas skjut­bana å Stora Skuggan. Märkesskjutning,

Följande skyttar har erövrat Svenska Pistolskytteförbundets utmärkelsetecken.

Diplom för årtalsplakett i silver and­ra året: S. Bimark

Diplom för årtalsplakett i silver förs­ta året: A. Åberg

Diplom för årtalsplakett i brons förs­ta året A. Sandberg

Skyttemärke i guld: C.-G. Nyblom Skyttemärke i brons: C. Arvsten, B.

Nilsson. Inomhusskytte har under december,

januari och februari månad anordnats med 10 träningsskjutningar varvid 24 skyttar deltog.

I Stockholms Tidningens och Afton­bladets Korporationstävling för 3-man-nalag, deltog ett lag (A. Sandberg. L. Ståhl, S. Bimark). Vårt lag förlorade mot ordningspolisens lag III med siff­rorna 409—408.

I tröstturneringen segrade vårt lag i tur och ordning Över Ing. 1. lag III 396—379. F. 8 lag III 413—397. Riks­bankens lag II 406—403, och blev utsla­get ur turneringen av Kriminalpolisens lag II 384—391.

I Stockholmsbankernas idrottsrings mästerskapstävling i inomhusskjutning

för 9-mannalag den 25—26/2 placera­de sig vårt lag på tredje plats med 2287 poäng.

Lagskyttar: S. Bimark 282 poäng. C. Arvsten 270. L. Ståhl 267. A. Sandberg 258. A. Åberg 248. H. Grankvist 247. Å. Sturk 244. U. Lövenstierne 239. G. Magnusson 232.

Den 11 /6 lagtävling om tennsejdel uppsatt år 1958 av Vin- och Spritcentra­len med deltagande lag från NK. SHB. V & S samt Tullen.

Lagskyttar: S. Bimark 169 poäng. S.-l. Agrenius 166, A. Sandberg 165. S. Dahl­qvist 153.

Lagresultat: 1. Tullen 672 poäng, som därmed erövrat priset för alltid: 2. SHB 653; 3. NK 642; 4. V & S 614.

Duellskjutning den 7 juni (9 delta­gare l.

Klass A: 1. S.-I. Agrenius 272 poäng: 2. S. Dahlqvist 245; 3. S. Bimark 236.

Klass B: 1. C. Arvsten 243 poäng; 2. L. Danneau 145. Serietävling den 915, 16j5, 30J5 och 2718 i 39 deltagare).

Klass A: 1. S. Bimark 514 poäng; 2. C.-G. Nyblom 447; 3. A. Åberg 445; 4. L. Boquist 399: 5. U. Lövenstierne 393.

Klass B: 1. C. Arvsten 312 poäng; 2. B. Nilsson 302.

Stockholmsbankernas idrottsrings mäs-terskapstävling individuellt och i 9-man­nalag i precisionsskjutning den 23/5.

Resultat: 1. Riksbanken 2325 poäng; 2. SHB 2307; 3. SEB 2281; 4. Kredit­banken 1425.

Lagskyttar: S.-I. Agrenius 277 poäng, 5. Bimark 277. A. Sandberg 272. C.-G. Nyblom 267. S. Dahlqvist 262. L. Ståhl 251. C. Arvsten 239. A. Åberg 231. U. Lövenstierne 231.

Svenska Pistolskytteförbundets riks­tävling på hemortens banor den 3—4/9. 8 deltagare förutanmälda. (Fordringarna för rikstävlingsmedaljen är 165 poäng).

I klass 5 d = Riksmästarklass (övriga godkända vapen utom revolver) 160. placering S. Bimark 168 poäng. 512 skyttar har fullföljt tävlingen.

I klass 4 d = Guldmärkesklass (övriga vapen utom revolver) 124. placering A. Sandberg 164 poäng tilldelades brons-plakett. 532 skyttar har fullföljt tävling­en.

ii

I klass 3 29. placering S. Dahlqvist 163 poäng, tilldelades bronsplakett. 124 skyttar har fullföljt tävlingen.

Mästerskap i precisronsskjatning den 1019 (8 deltagare.): 1. S. Bimark 339 poäng, mästare; 2. A. Sandberg 333; 3. S.-I. Agrenius 327; 4. S. Dahlqvist 304.

Mästerskap i fältskytte den 30/9 (15 deltagare): 1. S. Bimark 30/15, mästa­re; 2. S. Dahlqvist 25/14; 3.1. Pettersson 15/10; 4. A. Åberg 15/10; 5. L. Bo-quist 13/9.

* Skjutna skott under året. 9 min. pa-

rabellum: 2.990 protokollförda. 32 skyttar har på tävlingar och inär-

kesskjutningar lossat minst 60 protokoll­förda skott vardera. Inteckningar i vandringspriser:

Direktör T. Browaldhs pris uppsatt år 1959: S.-I. Agrenius.

Sektionens pris i serietävlingen upp­satt av Skandinaviska Bankens skytte­förening år 1960: S. Bimark.

Sektionens pris i fältskjutning upp­satt 1960: S. Bimark.

S K Ä R G Å R D S S E K T I O N E N

Styrelsen har under året bestått av:

{Viking Backman, ordförande Arne Holm, v. ordförande och fiske­

intendent

Erik Gustafsson, sekreterare Edvard Tihkan. kassör Rune Eriksson, mat.förv. Gösta Wirström, stugfogde Ellert Stolth, bitr. stugfogde

Trots att sommaren i år varit regnig och solfattig, har besokarantalet på Lång-bäling mer än fördubblats sedan före­gående år. Ön har upptäckts av flera nya handelsbankarc och deras familjer, som blivit trogna skärgårdsentusiaster och lovat återkomma. Även våra båt­ägare har i växande antal besökt ön.

Någon sällskapsresa har inte ordnats i år, men ändå ha vi kunnat inregistrera ca 350 besök, därav 74 barn. Stugorna har varit fullbelagda och tyvärr har vi inte kunnat bereda plats för alla, som ve­lat tillbringa sina semesterdagar på Lång-bäling.

Under sommaren har uppförts en ny

övernattningsstuga och en ny rökugn har byggts. Tre stugor har målats och di­verse reparationer av stugorna har ut­förts.

En ny roddbåt, fyra fotogenkaminer och diverse inventarier har anskaffats.

Den ökade besöksfrekvensen har visat, att antalet roddbåtar är otillräckligt, och för att alla skall trivas planerar vi att anskaffa ytterligare båtar.

Trots ökade kostnader för båtresorna har vi genom subventioner kunnat hålla biljettpriserna nere på samma nivå som tidigare.

Styrelsen har under verksamhetsåret haft följande sammansättning:

Åke Lundqvist, ordförande Fritiof Westerdahl, v. ordförande Berndt von Schinkel, sekreterare Börje Lindström, kassör Olle Roswall, tävlingsledare Torsten Lubcck, bordtennisledare Karl Erik Solberg, badmintonledare Sektionens representant i föreningssty­

relsen har varit Åke Lundqvist med Fritiof Westerdahl som ersättare.

Sektionen har under verksamhetsåret haft fyra protokollförda sammanträden.

Inom sektionen har följande tävling­ar hållits:

Handelsbankspokalen, som hade sam­lat 28 deltagare, vanns av Berndt von Schinkel, som i finalen besegrade Gert André.

Klubbmästerskapen gav följande re­sultat.

Klass 1 — klubbmästerskapet i enkel­spel för herrar — vanns av Erik Bjure-man, som i en spännande finalmatch slog Berndt von Schinkel.

Klass 3 — klubbmästerskap i dubbel­spel för herrar — hemfördes av Rolf EliassonjÅke Lundqvist, som till mot­ståndare i finalen hade Sture Larsson! Berndt von Schinkel.

Klass 2 vanns Överraskande av Peep Kandre, som i finalen slog Per Lind­blad. En god insats i denna klass gjorde Ma} von Scheven, som i semifinalen efter en hård tresetsmatch fick se sig slagen av den blivande segraren.

Klass 4 där dubbelparen hade sam-manlottats vann paret Maj von Schevenj Per Lindblad som i finalen segrade över Ulf RambergjFritiöf Westerdahl.

Representation

I korporationstennis inomhus för lag deltog sektionen med två lag, det första spelade i div. 4 och belade en 3:dje plats, det andra i division 8, där det även belade en 3:dje plats.

I bankringens mästerskapstävlingar hemfördes herrsingel B av Berndt von Schinkel, ordboys av Erik Bjureman som i finalen slog Gert André, damsingel av Maj von Scheven, samt belade S. Lars-sonjB. von Schinkel en andra plats i herrdubbel A.

Som representanter i bankringens lag i stadsmatchen Stockholm—Oslo—Kö­penhamn deltog C. E. Kaijser, S. Lars­son, Å. Lundqvist, M. von Scheven och B. von Schinkel.

Klubbmatcher

Under det gångna året har fyra klubb­matcher utkämpats, nämligen: mot En­köpings TK i Enköping, som resulterade i en klar vinst med 7—2. Mot Televerkets Idrottsförening, som segrade med 6,5 mot 4.5 och därvid erhöll en första inteckning i det för denna klubbmatch uppsatta vandringspriset, i vilket vi re­dan har en inteckning, mot Stockholms Bryggerier, vilka besegrades med 7—-2, varvid vi för alltid erövrade det av Han­delsbanken uppsatta vandringspriset samt mot Skandia, som klart slog oss med 4—-1.

Instruktion och träningsspel

Den gångna sommaren har sektionen ej som föregående år haft några in­struktionskurser på banorna på Söder-garn, vartill orsaken var ombyggnaden av Södergarn. Man kunde nämligen räk­na med ringa anslutning då spelare icke kunde intaga några måltider där ute.

Detta har också visat sig vara en riktig förutsägelse, då banorna under sommarens lopp med undantag för lor-

12

Jörgen Köhler och Gunil­la Aderud klubbmästare i single i badminton.

och söndagar icke av banken tennis­spelare utnyttjas i någon större ut­sträckning. Detta är ett faktum, som vi med stort beklagande måste konstate­ra, allra helst som banorna var i myc­ket gott skick, en av Stockholms bästa enligt utomståendes omdöme.

Möjligheterna till träningsspel inom­hus har i år ytterligare förbättrats då vi lyckats erhålla två timmar i Tennissta­dion. Därigenom disponerar banken sex timmar i veckan. Dessa tider är i år som föregående år subventionerade och står lill förfogande för alla som önskar spela.

B O R D - T E N N I S

Under det gångna verksamhetsåret har våra spelare deltagit i de sedvanliga täv­lingarna.

Klubbmästare för året blev Kjell Gus­tafsson, och andra plats belades av Tors­ten Tejme, båda unga och mycket lo­vande spelare. Paret Gustafsson!Einar Engblom vann dubbeln efter finalseger Över veteranparet Lars Ström/Karl-Georg Winnerman. Till klubbmästerskapet ha­de 22 singelspelare och 8 dubbelpar an­mält sig.

I bankringens mästerskap i singel och dubbel samt för tre-mannalag lyckades våra spelare detta året bäst i dubbel­klassen. Paret Åke AnderssonjNils Kind­lund kom här på andra plats och Björn FinnjBosse Carlsson uppnådde en heder­sam semifinalplats. Vårt tre-mannalag, bestående av Kjell Gustafsson, Torsten Tejme och Björn Finn, gjorde även en god insats, men fick se sig slaget med 5—2 av blivande mästarlaget, Skandina­viska Banken.

Ett tre-mannalag från banken deltog slutligen i korporationsserien (division 8) , och det placerade sig bland de främ­sta i denna division.

B A D M I N T O N Styrelsen har for året adjungerat: Laila Johansson, sekreterare Carl-Göran Nyblom, kassör Sune Nyberg, ledamot u. a. f.

I klubbmästerskapet, som spelades i maj—juni, ställde 16 manliga och 8 kvinnliga deltagare upp. Mästare blev Gunilla Aderud och Jörgen Köhler.

Sektionen har för Bankringens med­lemmar arrangerat en stegtävling. Vid säsongens slut står Gunilla Aderud och Karl-Erik Solberg i toppen av Handels­bankens damer respektive herrar.

Under säsongen 1959—1960 har 2 damlag och 1 herrlag deltagit i Stock­holmskorpens serietävlingar. Damlag 1 : Lola Gustavsson och Kerstin Ko jonen placerade sig som femma. Damlag 2: Laila Johansson och Eva Norlin som fy­ra. Herrarna: K.-E. Solberg och Sune Nyberg, lyckades komma till en andra-placering och därmed prisplats.

I november 1959 deltog 2 lag i Af­tonbladets Korporationstävling. Inget av dessa lyckades komma till final.

I individuella korpmästerskapen i feb­ruari ställde fyra herrar upp i nybör-

jarklassen. nämligen Stig Hedin, Sune Nyberg, Karl-Erik Sol b er g och Berndt Widoff.

Stockholms Spårvägars GIF anordna­de en jubileumsturnering januari-april, i vilken Eva Norlin. Laila Johansson, Stig Hedin, Sune Nyberg och Karl-Erik Solberg deltog i nybör jarklassen. Bästa placering uppnåddes av Solberg, som nådde finalen.

Den 7 februari deltog Solberg i Solna Badmintonklubbs nationella tävling. Där tog han sig fram till semifinalen i ny­bör jarklassen med resultat, att han en­ligt Svenska Badmintonförbundets be­stämmelser blev klassad till C-spelare

i korpsammanhang — D-spelare). Den 29 april ställde 6 herrar upp i

(-11 av Chaufförernas IK arrangerad blixt turnering med 1-setsmatcher, näm­ligen i klass D : K.-E. Solberg och i ny-börjarklassen: Berndt Widoff, Stig He­din, Lasse Johansson, Sune Nyberg och Gerard Zetraeus.

Våra spelare har i likhet med föregå­ende år kunnat träna 2 gånger i vec­kan. Fr. o. m. höstsäsongen 1960 har emellertid träningstimmen på måndagar i Solnahallen utbytts mot en timme på fredagar i Stockholms Badmintonhall.

poäng

20 16 12 6 4 2

20 1 i 14 6 6 0

Serietabell Korporation matcher set Damer s v ! Tele 10 10 0 27— 3 55— 7 SAS 10 8 2 26— 4 53— 8 Sparbanken 10 6 4 16—14 33—32 SHB 2 10 3 7 6—24 15—51 SHB 1 10 2 8 9—21 22—43 Bicapa 10 1 9 6—24 14—51

Herrar D-2 Tele 2 10 10 0 26— 4 54—16 SHB 10 7 3 22— 8 48—20 GUMIK. 10 7 3 18—12 40—29 Taxi 8 10 3 7 11 — 19 28—41 Radiola 2 10 3 7 9—21 23—45 Sparbanken 10 0 10 4—26 13—55

Emil Kihiströms Tryckeri AB Stockholm 1961