SVEN nummer 3

Entreprenörer i

UK

3situationer i livet som utlandssvensk

Nr.

3 •

201

0

skolajobbpension

Foto

gra

f: E

mm

a W

iesl

and

er

Sommar

Hej alla utlandssvenskar i alla åldrar!Det är ju så att man kan bo utomlands både somung och gammal. Om man är vuxen så arbetar man(oftast!) eller så har man arbetat klart och är dåpensionerad. Kanske man drar från Sverige först då.Alla väljer att göra det som passar dem bäst.Själv bodde jag utomlands som barn med min

familj och gick i skolan i det ”nya landet”. Pappa varen så kallad utsänd. Om det inte hade varit för mig,så hade vi kanske stannat för gott eller i alla fall enlängre tid. Jag vägrade nämligen att bli kvar längreän den mellan mig och mina föräldrar överenskom-na tiden. Jag ville hem till min skola, mina vänner,min stad, huset och mina vanliga fritidsaktiviteter.Nu är jag utlandssvensk igen och det är mitt

eget val! Vem vet var jag kommer hamna i framti-den. Jag har ju levt som utlandssvensk både sombarn och som vuxen. Vant mig liksom. Italien är jutrevligt, men ibland saknar man den svenska ord-ningen och redan, effektiviteten och gamla vänner.

Jag kanske kommer dra mig tillbaka som pensionäri min gamla stad, med mina gamla vänner, i mittgamla hus och återgå till mina vanliga fritidsaktivi-teter (vilka de nu var?!). Eller lämna Italien för ettpensionärsparadis någon annanstans. Vem vet?I SVEN Nummer 3 skriver vi om att vara utlands-

svensk i skolan, på jobbet och som pensionär. Vibjuder på några porträtt från varje stadium. Den härgången har vi plockat exempel bland svenska entre-prenörer i London och Tellus är välgörenhetsorganisa-tionen vi presenterar. Eftersom sommaren närmar sig,har vi ett sommartema i slutet med några fundering-ar kring vad en Sverigesemester innebär. Är detsemester eller inte? Jag tycker nog inte… men detkanske blir vad man gör det till. Hoppas alla får enskön sommar oavsett var ni väljer att spendera den!

Emma AgebergRedaktör

www.niiice.se

Letar du efter handgjorda kvalitetssmycken med det lilla extra?Vi letar efter dig — butiksägare och/eller återförsäljare med passion för smycken.Egen tillverkning + Inga mellanhänder = Oslagbara marginalerHör av dig så berättar vi mer.Välkommen!

2 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Hej läsare till SVEN nummer 3!

Våren är här och hoppet om sommar och sol står högt! Vad som också står högt ärpriserna på biljetter “hem” till Sverige i sommar. Mina pojkar vill väldigt gärna åkaoch det vill så klart jag också, men tanken på en riktig semester med paraplydrinkaroch strand lockar också, kanske till och med mer än att stirra runt i kalla sommar-Sverige och hälsa på 100 släktingar och vänner.Det blir säkert så att Sverige vinner kampen om att bli semesterresemål i år igen.Och visst är det härligt att komma “hem”.

Vi ses kanske i Sverige i sommar!

Michelle CadeauAnsvarig utgivare

Michelles rader

Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau [email protected] Tel. + 1 973 325 2157

Redaktör och layout: Emma Ageberg [email protected]

Annonser: Louise Sverud [email protected]

Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuuRedaktörens rader

Fotograf: Ann

a-Maria Ström

berg

SEMESTERBYTEMED SVERIGE?w w w . i n t e r v a c . s e

Ange promotekod "emma" ger 10% rabatt

Tel. +46 44 702 70

www.niiice.se

www.intervac.se

SVEN s Innehåll

02 Michelles & redaktörens rader

04-06 Medarbetarsidor

07 3 situationer som utlandssvensk

08-19 Situation SKOLA

20-23 Situation JOBB

24-27 Situation PENSION

28-30 Tellus

31 Johans konst gör succé i London

32-33 UK-entreprenörer

34-37 SOMMAR

38-39 Det kungliga bröllopet

40-41 Lika men ändå olika

num

me

r 3

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 3

13

2008

3824

22

34

2832

31

Louise Sverud Annonsansvarig och skribentLanzarote

Louise kommer från Malmö och jobbade i flera år som utbild-ningsansvarig på fackförbund i Sverige men bytte sedan Sverigemot Lanzarote. Där arbetar Louise deltid på en turistbyrå och fyl-ler resterande tid med olika frilansuppdrag med inriktning påinformation och media. Hon bor på landet med sina två döttraroch har även startat en svensk skolförening på Lanzarote. Dennakan ni läsa mer om på sidan 18. Louise älskar att ha många järni elden och flera av er har kanske sett henne på SvenskaMammor (www.svenskamammor.com) där hon jobbat medmarknadsföring och annonsförsäljning. Louise har varit med ochstartat upp tidningen SVEN och miljöprojektet greenbie.com.


Radaktionen för SVEN befinner sig över hela jordklotet... Här presenterar vi alla medarbetare för detta nummer.

Vi som jobbat med SVEN nummer 3

Emma Ageberg Redaktör – Bologna, Italien

Grafisk formgivare som drömmer om att starta eget, men intevågar… Håller dock på med lite diverse projekt, varav SVENär favvisprojektet. Håller även just nu på att starta en svenskförening och en skolförening med andra svenskor i Bologna,vilket är en större utmaning än vad man skulle kunna tro.Italien är ett administrativt monster. Annars trivs Emma bra påden italienska landsbygden, nära till storstan men ändå friskluft att andas och vin att dricka!

Anna Walldorf Korrekturläsare, redigerareSan Fransisco, USA

Från platta Skåneslätten flyttade Anna till SanFrancisco 2009 och har numera flera mil av pro-menader och cykling i branta backar i benen(och en rumpa därefter!). Livet i SF innebär out-tömliga möjligheter till friluftsliv och god mat.Surfing, mountainbiking, skidåkning och hikingstår ofta på agendan liksom barrundor iMissiondistriktet och baseballmatcher. Jobbet ärpå Skandinaviska skolan i San Francisco samthemma vid datorn där flera olika frilansuppdraghinns med i mellan varven. En annan ny aktivitethar blivit pedikyr på den lokala nagelsalongen!

Bengt-ErikHedberg Skribent – Luxemburg

Bengt-Erik Hedberg räknade sin förstapensionsförsäkring 1956. Sen dess harhan bl a aktivt deltagit i införandet avtvå pensionssystem i Sverige, ATP 1960och den allmänna pensionen 1999.Numera lägger han ner mycket tid på attförsöka förbättra skattevillkoren försvenskar utomlands som betalar skatt iSverige. Sen ett antal år är Bengt-Erikbosatt i Luxenburg.www.bengterikhedberg.lu

Pär-JohanGoody-Rohdin Skribent – Perth, Australien

Pär-Johan föddes i Stockholm, växte upp i Örebro och åter-vände till Stockholm igen i 19 år innan han flyttade tillAustralien 2004. Pär-Johan är gift och jobbar med IT.Hemma är numera söder om floden i Perth, VästraAustralien. Fritiden ägnas åt resor, fotografering och träd-gårdsarbete. Pär-Johan är med i styrelsen för SvenskaKlubben (Swedish Club of WA) och är också redaktör fördess nyhetsbrev Svenska Posten sedan 2007. Under desenaste fem åren har det också hunnits med att undervisavuxna i svenska för Svenska Skolan, något som han verk-ligen tycker om.


Sara Eriksson Skribent – Perth, Australien

Sara och hennes man och barn tänkte bara ta ettlitet utlandsäventyr i grannlandet Norge 1997, menreslustan tog aldrig slut, och efter flera flyttar har denu alla hamnat i Perth, Västra Australien. Fem år harde hunnit bo i "himmelriket på jorden för dem somälskar sol, värme och snorkling". Sara skriver någotvarje dag och har fått flera artiklar och krönikorpublicerade. Och mer finns att hämta. På fritiden ärdet hem, familj, resor och matlagning som gäller, ochdet som inte är fritid ägnas åt jobb med IKEA-katalogen i Australien samt åt ordförandeskapet iThe Swedish Club of WA som verkar för att uppehålla de svenska traditionerna down under.Även dottern Ellen bidrar med sina foton här<Nessuno(a)>i SVEN.

Emelie Krugly Skribent – London, UK

Emelie Krugly är bosatt i London sedan fyra år ochpassionerad anglofil. Frilansskribent för blandandra Scan Magazine www.scanmagazine.co.ukmen även svensk dagspress. Täck ningsområde är främst skandinaviska nyheter i Storbritanniendär svensk kultur ligger henne varmt om hjärtat.Driver vid sidan om webbutiken Greta Nord.www.gretanord.com

Eva Dillner Skribent – Indien/Sverige

Hennes konst har kallats fantastisk, magisk, trolsk, full av käns-lor, drömmande, inspirerande, helande, som en stjärnfödsel, enresa i Kosmos och Moder Jord - till och med orgasmisk. EvaDillner är författare och konstnär med fokus på kreativa ochterapeutiska processer för inspiration och transformation.Genom sitt förlag Divine Design ger hon ut böcker och konstal-manackor men även ljud- och e-böcker på engelska och svens-ka. Många av hennes samarbetspartners är världsledande inomden digitala utgivningen. Född och uppvuxen i Sverige flyttadeEva till USA i tonåren. Hon blev kvar i Seattle i närmare trettioår med en mellanlandning i Frankrike. Numera bor hon i Eksjömellan resorna ut i världen. www.divinedesign.nu

Anna GlarinSkribent – London, UK

Anna är 34 år och har bott i London sedan 1997.Hon har provat på många jobb (bar maid, hotell-receptionist, sekreterare, royalty tracking analyst...“you name it, I've done it”) innan hon bestämde sigför att bli lärare. Bor med dottern Skye och sydafri-kanska pojkvännen Guy i Waterloo i centralaLondon. Gillar tatueringar och hårdrock - hon avgu-dar Kiss (bandet alltsa).

IngabrittTomboulidouSkribent – Naousa, Grekland

Ingabritt Tomboulidou, bosatt i den lilla staden Naousai norra Grekland sedan 16 år tillbaka. Har arbetat på engrekisk lokaltidning och radiostation men frilansar numest för svenska tidningar. Ingabritt har tre barn i åld-rarna 19, 23 och 25. Skriver om vardagen i Grekland påbloggen www.greklandnu.blogspot.com


NathalieSaathoff Skribent – Verona, Italien

Nathalie är född och uppvuxen i lilla Mariestadvid Vänern. Efter att ha pluggat Media- ochKommunikationsvetenskap i Jönköping, med ettutbyte på Withrop University i South Carolina, job-bade hon dels som redaktör på NöjesmagasinetCity, dels i fotostudion Bildmagasinet. Hennesstora intressen har alltid varit att skriva och attfotografera. Sedan drygt fyra år bor hon i vackraVerona, där hon njuter av det italienska vardagsli-vet med aperitivos i Piazza Erbe, god mat ochvackra omgivningar. Verona är världens underba-raste stad, enligt Nathalie. Det är dessutom baraen timmes bilväg till havet eller till bergen. Ochnärheten till bergen är ju perfekt när man älskarsnowboard. Sin tyska man träffade hon lustigtnog i Verona, så en stor del av fritiden i Italien gåråt till att plugga tyska!

Vill du vara med?Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb

Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie med i SVEN? Eller tycker du att detskulle bli en intressant artikel om SVEN gjorde ett porträtt av dig? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant? Låt oss veta! Kontakta SVEN på: [email protected] nästa nummer kommer vi ha tema kläder och mode. Om ni jobbar eller känner någon som jobbar med det runt om i

världen får ni gärna tipsa oss på redaktionen. Andra tips och ideer tas också gärna emot.Vi vill ge så många som möligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som

känner att de har något att dela med sig.

Ulrika LindelöfFotograf – Uppsala, Sverige

Skånetös med många järn i elden som emigreradetill Uppsala under slutet av 90-talet. Pluggade, job-bade, mötte kärleken, bodde i Australien, flyttadehem igen, gifte sig, fick en son och förverkligadeäntligen sin dröm att starta eget och arbeta somfotograf. Har sinne för detaljer och älskar att fångaögonblick. Kämpar för att få dygnets timmar atträcka till för familjen, fotografering, vänner, träningoch att flänga mellan sina tre paradis i Ängelholm,Tänndalen och Vaxholm. Har en son som enligtmaken tror att mamma heter Nikon.www.ulrikalindelof.se

Emma WieslanderFotograf – London, UK

Emma Wieslander flyttade till England 2001 för att utbilda sig till foto-graf. Emma bor och arbetar i London, som bland annat frilansfotograf,lärare i fotografi samt konstfotograf.

Pia JonssonSkribent – San Fransisco,USA

Uppe på kullarna i San Francisco bor Pia med sin manKalle och ibland ett gäng söta katter. Som lycklig menofrivillig hemmafru ägnar Pia dagarna åt drejning, löp-ning och handarbete men arbetar också som frivilligmed stans hemlösa hundar och katter. Pia växte upp iÄngelholm och har hunnit bo i såväl Italien ochSpanien som Grekland innan hon nu hittat hem i SanFrancisco.

Fotograf: Mette O

ttosson

Nästan 400 000 svenskar bor utomlands. Skälen till utlandsflytten varierar och statistiken visar att två av fyra utlandssvenskar återvänder till Sverige redan eftertvå år. Trots att vi utlandssvenskar har mycket gemensamt är det lika mycket somskiljer våra historier åt. Dessutom är det stor skillnad på att vara utlandssvensktonåring och att vara svensk pensionär utomlands. I den här artikelserien möter ni

flera olika utlandssvenskar i olika livssituationer. Hur är det till exempel att gå i skolan utomlands? Och om man är mitt i karriären, hur funkar det att jobba i ett nytt land?

Hur ser utlandslivet ut som pensionär? Det och mycket annat får ni veta om ni bläddrar vidare. Vi presenteraräven intressant läsning om hur det är att starta en svensk skola utomlands, med fem spännande exempel. Trevlig läsning!

3


situationer som svensk i utlandet

Text Louise Sverud

S k O l a

J O B B

P E N S I ON

sida 08-19

sida 24-27

sida 20-23

situation

situation

situation

Strikt, stramt &stressigt

en lärarsituation i London


Anna jobbar som lärare i storstaden Londonoch jämför sin nuvarande arbetsplats medskolorna i Sverige. Några saker får tummenner, men skoluniformstvånget på dotternsskola får numera en klar tumme upp!

Situation SKOLA

Text Anna Glarin

Foto Priv

at Ann

a


Jag utbildade mig till primary school-läraregenom att göra en PGCE (PostgraduateCertificate in Education) för några år sedan

och har sedan dess arbetat heltid, deltid samtvikarierat i flertalet skolor runt om i London. Förnärvarande undervisar jag en Year 2 klass deltidoch vikarierar vid behov de resterande dagarna.Som lärare här i London jämför jag konstant

vårt sätt att arbeta med hur jag minns min egenskolgång, och kan inte annat än konstatera att detär väldigt annorlunda. Det är ju förstås 25 årsedan jag gick i småskolan och mycket har säkertförändrats under den tiden, men av de kompisarsom är lärare i Sverige, samt min mamma somockså är lärare, får jag intrycket av att det ändå ärväldigt annorlunda i jämförelse med vad jag nu ärvan vid i England.Tidig skolstartFör barnen här är ju det första och mest uppen-

bara att man börjar skolan väldigt tidigt,Reception (klassen före Year 1) påbörjas terminenman fyller 5 år, medan den formella skolgången iSverige börjar först när man är 7 år. Vad är egent-ligen bäst? Min personliga åsikt, som jag vetstyrks av statistik som antyder detsamma, är attbarn i länder med en senare skolstart, som iSverige, gör bättre ifrån sig helt enkelt för att debörjar när de är redo för formell skolgång. Attbörja för tidigt kan ofta vara ”counter producti-ve”. Sedan har vi ju det här med skoluniform, vilket

jag var otroligt emot i början. Jag tyckte att det varbättre att alla fick vara egna individer och klä sigsom man ville, precis som jag gjorde när jag gick iskolan. Men min åsikt har ändrats helt sedan mindotter började skolan här i London – det är aldrigtjafs på morgonen om vad hon ska ha på sig ochdet ger även många barn en trygghet att veta attalla måste klä sig likadant, vare sig man kommerfrån en välbärgad familj eller inte. Vad gäller skolmåltider ger sig det engelska

klassystemet till känna genom att ge de barn varsfamiljer får statliga bidrag gratis skollunch varjedag, medan de barn från familjer där föräldrarnatjänar ”för mycket” måste betala för skollunchen.Man kan även skicka med ett lunchpaket hem-ifrån, men det betyder att barnet inte får en varmoch oftast inte en lika välbalanserad lunch. Trotsatt skolor ofta har en policy om hälsosamt ätandeär det inte ovanligt att barnens lunch hemifrånbestår av en enkel sandwich, chips, kakor och ensocker- och kalorifylld dricka av något slag. Konservativa reglerDen brittiska skolan känns generellt väldigt

konservativ, med Mr This och Miss That, och haroftast väldigt löjliga klädbestämmelser. Om man,som jag gör nu, jobbar i motsvarande lågstadietdär man ofta sitter på golvet, kladdar med målar-färg och bygger med lera är det inte särskilt prak-tiskt att ha på sig ”smart clothes”. Jeans är påmånga skolor förbjudet och på vissa skolor är dettill och med striktare än så. Sverige känns mer

avslappnat och familjärt på något sätt och person-ligen föredrar jag det. Nu har jag dock vant migvid att bli kallad Miss Glarin och jag har turen attjobba på en skola med mer friare regler; vi får fak-tiskt ha jeans! Ur den professionella synvinkeln, för mig som

lärare, känns det som att denmest uppenbara skillnadenpå yrket här och i Sverige äratt vi nästan jobbar ihjäl osshär, för en relativt låg lön. Detär väl ett välkänt faktum attmänniskor i London jobbar delängsta dagarna i Europa, ochlärare är inget undantag. Som heltidare är det intekonstigt att jobba över 60 timmar i veckan, menbara få betalt för de timmar man är kontrakteradför, vilket brukar ligga runt 38 timmar. Och vad görvi under dessa 60 timmar? Jo, pappersarbete, pap-persarbete och mer pappersarbete! Ofta känns detsom om fokus har tagits bort från det som är detmest fundamentala för en lärare, nämligen under-

visning. Man är så upptagen med att sätta mål förindividuella elever, fylla i papper, göra utförlig pla-nering för varje enskild lektion, skaffa bevis förvarje liten grej ett barn kan göra, gå på möten,fylla i fler papper, förbereda och göra displays iklassrummet och annat, att man glömmer bort det

man egentligen borde kon-centrera sig på! Det är allt detta som gör attjag bara jobbar deltid nu,hade jag jobbat heltid hadejag med största sannolikhetlämnat läraryrket helt ochhållet för det känns som att

man inte har ett liv utöver skolan som heltidslära-re! Jag älskar mitt jobb men inte så mycket att jagvill tänka på det hela tiden och försumma andradelar av mitt liv som är minst lika viktiga. Jag tror nog att det brittiska skolsystemet har

mycket att lära från det svenska, men svenskarnakanske har en och annan sak att lära av ossockså... ´

Situation SKOLA

Annas snart 9-åriga dotterSkye i skoluniform.

Foto Priv

at Ann

a

Som lärare här i London jämför jag konstant vårt sätt attarbeta med hur jag minns min

egen skolgång, och kan inte annatän konstatera att det är väldigt

annorlunda.

“

”

Hemma bra men borta bäst?


Mina kära, goa och flexibla barn har gått hos dagmamma, på dagis och fritids, i skola och på gymnasium i Sverige, Norge,Österrike, Sverige igen och nu i Australien. Inte alla, men några har prickat in samtliga länder. Selma är 9 år (född i Wien), Albin14 år och Ellen 16 år, båda födda i Örebro.

Text Sara Eriksson

Porträtt SVENSKA barn i skolan utomlands

Selma, Albin & Ellen Erikssonsvenska barn i skolan utomlands

Situation SKOLA


Just nu går de i fyran, tian och elvan. Ja, såheter klasserna i Australien. Selma går iPrimary School som är årskurs 1-7, Albin och

Ellen går i High School som är ungefär som gymna-siet, åk 8 - 12. Efter det söker man till universiteteteller till TAFE som är som högskolan eller Komvux.Alla tre går i olika skolor och har som ni ser på bil-den olika skoluniformer. Först i årskurs 10 bestäm-mer man vilken utbildning man vill gå. Ellen valdeatt gå en business-inriktad utbildning mot arkitek-tur och design och Albin måste bestämma sig förvad han vill bli när han blir stor innan juni. Han villbli polis ena veckan och kock som sin morbror denandra. I varje större stadsdel finns minst en kommu-nal och en privat skola och dagis. De privata är väl-digt dyra och strikta men anses bättre, så det gälleratt välja rätt till sina guldklimpar!Jag som mamma vet att alla tre hade det ganska

jobbigt när vi efter många år utomlands kom tillba-ka till Sverige 2003. De fick nya kompisar igen ochde fick lära sig svenska i en helt främmande lands-del (Skåne!) och 2005 flyttade vi hit till Perth iVästra Australien. De hade ju precis kommit hem dåde fick vända uppochner på allt när de kom hit. Påengelska. Aussie engelska. I början var det självklartbara en härlig semester med milslånga vita strän-der, sol och bad men sen fick de ju börja skolanigen… och de saknade sina svenska skolkompisarså mycket. Så vad tycker de egentligen nu nästanfem år senare?

Vad är den största skillnaden mellan skolan iSverige och i Australien?– Vi måste ha skoluniform – och hatt! De är jättefu-la men nu inser vi att alla på skolan ser ju likadanaut. Hatten måste vi ha för att solen är så stark! Vigår samma tid i skolan varje dag i veckan från dagistill årskurs 12, ca kl 9-15 och vi byter inte om tillgymnastiken. Vi har färre läxor också eftersom vihinner mer i skolan. Nu tycker vi att det är bra attha uniform eftersom man inte behöver fundera påvad man ska ha på sig varenda morgon, vi har vantoss.

Vad saknar ni från skolan i Sverige?– Matbespisningen! Här finns bara en kiosk därman kan köpa lite att äta på rasten men annars harman med sig mat hemifrån varje dag. Mammor job-bar ideellt i skolornas kiosker varje dag och bakarmuffins, brer smörgåsar och säjer glass. När vi flyt-tade tillbaka till Sverige 2003 tyckte vi att det varsom att ha en riktig restaurang på skolan! Nu får visitta på rumpan på gräsmattan och äta vår mat-säck. Vi är så trötta på mammas mackor och salla-der och är urhungriga när vi kommer hem från sko-lan!

Vad är bättre med skolan i Australien?– Vi har mer undervisning utomhus. Solen skiner juvarenda dag! En kall vinterdag här är som en van-lig sommardag hemma. Varje fredag har vi ett stortskolmöte och då sitter vi ute och sjunger national-sången och olika klasser har presentationer. Selmas favorit var när de hade ABBA-tema innan

jul. Duktiga elever får utmärkelser som ett diplomeller ett litet pris från rektorn. Det sporrar oss attvara duktiga. Vi har finare klassrum, allt vi gör sättsupp på väggarna så att alla föräldrar kan se vad vi

gör i skolan. Vi har stora fina områden runt skolanför lek och sport. Vi åker på mer utflykter, som veck-olånga campingar ute i bushen där man lär sig tahand om miljön och naturen. Här är det viktigt attspara vatten och att vara varsam med eld då vi harmånga stora bränder.

Vilka ämnen har ni? Och vilket är bäst?– Vi har ungefär samma ämnen som hemma iSverige men vi kan välja mer på högstadiet. Mångaskolor har annorlunda språk som tillval och stipen-diumlinjer. Ellen och Albin fick varsitt stipendium ifotboll efter Primary School eftersom de spelateuropeisk fotboll i många år innan vi kom hit. Andraskolor har andra sportinriktningar, språk ellermusik. Vi har haft japanska och italienska somextraspråk sedan vi flyttade hit så nu har vi ungefärsex språk att hålla ordning på!– Sport är bäst! Vi har simundervisning i havet

och vi har surfskola varje år. Första simlektionenAlbin hade blev avbruten för att det kom för många

delfiner i vägen! Och Ellens surfundervisning blevavbruten en dag för att vågorna blev flera meterhöga och livsfariga.– Vi har mycket bollsporter och löpning men vi

tävlar mot andra skolor i friidrott varje år. PåPrimary School har man aldrig sport inomhus ochman byter inte om innan eller duschar efter. På HighSchool har man inomhussalar men har sportkläder-na på sig hela dagen…

Vad tycker ni är mindre bra med skolan härjämfört med hemma iSverige?– Att de privata skolorna är såstrikta, säger Albin som nyss bytttill en katolsk privatskola. Jagmåste ha kostym mellan april ochseptember och det blir varmt medyllebyxor och kavaj då det blir

+30 grader vissa dagar även på vintern. Tjejerna måste ha skolans ‘’färg ‘’ på hårbanden

och absolut inget smink eller färgat hår och killarnamåste ha slips och kortklippt hår. Ellen som älskaratt sminka sig, färga håret och har precis skaffat sigen piercing trivs bäst på sin kommunala skola, fast-än hon blev erbjuden en plats på en privatskola föratt hon hade så bra betyg. Hon har hittat sin vägoch vet vad hon vill!Som mamma kan jag sammanfatta det hela som

att skolan här är striktare men kanske roligare änhemma. Ingen elev kan klara av att gå ut vare siggrundskolan eller gymnasiet utan att kunna läsa,skriva eller veta vad man vill. Mer ansvar läggs påeleven och föräldrarna vilket är helt rätt tycker jag.Vi har fyra terminer per år här och barnen får omdö-men två gånger per år och betyg varje halvår, bådekunskapsmässigt och beteendemässigt, vilketunderlättar för oss då vi vet vad de behöver förbätt-ra sig i. De har klarat sig riktigt bra trots att de intehar engelska som sitt modersmål. ´

Porträtt SVENSKA barn i skolan utomlands

Svenska Skolan Thailand startar ännu en svensk skola.Denna gång i den thailändska fiskebyn Huay Yang.

Huay Yang Sanuk School, en svensk skola i Thailand, öppnar 3 januari 2011 och är en systerskola till Lanta Sanuk Schoolpå ön Koh Lanta i Thailand som har funnits sedan 2004. Syftet med skolorna är att svenska familjer ska kunna ta en såkallad ”Thaim-out”, en paus från sin vardag och vistas en längre tid utomlands med sina barn. Skolan har som visionatt bidra till en ökad interkulturell respekt och förståelse och därmed en fredligare värld, genom att eleverna får mötaen annan kultur samtidigt som de ligger i fas med sina svenska skolkamrater när de kommer hem igen. Skolan följersvensk läroplan och är öppen för elever i åk 1-9 som vistas i Huay Yang under perioden januari till mars 2011, samt för-skolebarn 3-6 år. Planen är att så småningom hålla skolan öppen hela det svenska skolåret. Kombinationen av små klas-ser och erfarna svenska lärare som handleder eleverna enligt deras medtagna läroplan gör skolan till ett kvalitativt ochspännande alternativ. Vi har funnit en idealisk plats för skolan på Nishaville i en lugn och inspirerande miljö vid denmånga mil långa vackra sandstranden i fiskebyn Huay Yang. Vi arbetar med elevgrupper om ca 10-12 elever, detta föratt ge varje elev individuellt stöd utifrån behov och inlärningsstil. Långsiktiga planer finns på att starta fler Svenska ochInternationella skolor i Thailand. För mer info kontakta Camilla Lebert Hirvi på [email protected] Läs mer om Huay Yang Sanuk School och LantaSanuk School på www.svenskaskolanthailand.se

Pressmeddelande

Vi måste ha skoluniform – och hatt! De är jättefula men nu inser vi att alla

på skolan ser ju likadana ut. Hatten måste vi ha för att solen är så stark!

“”

Situation SKOLA

Vad pluggar du och varför har du valt att läsavidare utomlands? Jag studerar till läkare. Det är väldigt svårt att kommain på läkarutbildningen i Sverige, så det var en storanledning till att jag sökte mig utomlands.

Varför valde du Polen?Jag har släkt här i Polen, så att komma familjen, språ-ket och kulturen närmre var en solklar faktor!

Vilken är den största skillnaden mellan svenskhögskola och polsk?Jag skulle säga att relationen mellan studerande ochlärare är det som skiljer mest. Du måste vid alla tillfäl-len vara högst respektfull mot din lärare eller profes-sor och om du skall tilltala denne använder du dennesefternamn samt titel (Dr, Prof., eller liknande). Någotannat är inte passande. Hemma är samma relationmer avslappnad.Här är även de första två åren av läkarstudierna

helt teoretiska, det är först tredje året vi kommer ikontakt med patienter. Även efter detta ligger fokusenpå teoretisk kunskap, detta för att vi skall ha så stabilgrund som möjligt att stå på när vi sedan kommer utpå sjukhusen och skall arbeta.

Hur känns det att vara utländsk student, blirman behandlad annorlunda i skolan?Då våra studier är helt på engelska istället för på pols-ka, så har vi ett eget "huvudkontor", en annan rektoroch andra lärare än de polska studenterna. Vi är enegen avdelning på institutionen.Som svensk är man inte van vid ett så hierarkiskt

system, så mycket här känns lite annorlunda. Vi harofta schemalagda kvällar men på det stora helabehandlas vi rättvist.

Är du nöjd med ditt val? Tror du att du får enbättre utbildning än du kunde fått i Sverige?Jag är mycket nöjd över mitt val och vill tro att dehårda studierna i slutändan kommer vara mer änvärda mödan! Lärarna är hårda mot oss och krävermycket och jag tror att utbildningen jag får här myck-et väl kan konkurrera med, och kanske även toppa,kvaliteten på utbildningen därhemma.

Vad vill du göra efter studierna? När jag är färdig med mina studier här i Polen vill jagflytta hem till Sverige och det småländska höglandet.Göra AT, ST och sedan resa runt i världen. Jag harmånga drömmar och en av dem är att lära migjapanska och kanske bo i Tokyo ett längre tag. Jag pla-nerar även göra USMLE (United States MedicalLicensing Examination, red. anm.) för att ha möjlighetatt arbeta i USA eller Canada i framtiden. ´

P l u g g a r i P o l e n


frågor till Elin Hansson

Elin Hanssonsvensk student utomlands

21-åriga Elin Hansson är student och tillfällig utlandssvensk. Hon kommerursprungligen från den lilla staden Vetlanda i Småland. Mamma och Pappa borkvar där, hennes äldre syster bor i Stockholm och är utbildad arkitekt. Själv borElin i Wroclaw i Polen. Hon saknar familjen, barndomsvännerna och Falu Rågrutmed Bregott, men tycker vädret, maten och ölen är det bästa med Polen. SVEN

har ställt sex frågor till henne om hur det är att vara student i utlandet.

6

Situation SKOLA


- Sedanjag kom till Danmark1999, berättar Katarina,utgick jag från att hem-

språk var lika prioriterat i andra länder som det är iSverige. När mina egna barn var 3 och 4 år skrev jagtill den skola barnen skulle börja i vid 6 års ålderoch frågade om de hade hemspråk i svenska.Rektorn svarade tillbaka att han aldrig hört talasom svenska som hemspråk i Danmark. Jag blev heltchockerad! Bara tanken att barnen inte skulle fålära sig svenska aktivt gjorde mig arg. Jag skrev ettbrev till kommunen och fick upplysningen att det behöver vara minst 12 barn för att en klass skall starta. 2007 skrev jag ett inlägg på SASS(www.andrasidansundet.dk) i hopp om att fler skulle anmäla sina barn till hemspråk. Det räckteinte.Hösten 2008 gick Sören med en svensk gäst på

besök förbi den skola i Köpenhamn där dottern nubörjat i ”nollan”, børnehaveklass, och besökarenfrågade om barnen hade hemspråksmöjligheter där.Jag lovade kolla upp det, för det hade jag överhuvud taget inte tänkt på intill dess. På kommunenshemsida (under www.tosprogede.kk.dk) kundeockså jag läsa om kravet på 12 barn, men att detenligt bestämmelserna, ursprungligen ett EU-direk-tiv, skulle informeras om det på skolorna. Jag anadedå att man nog struntade i det senare men jagkände att jag behövde mer på fötterna innan jagtordes ringa kommunen.Så följde några förfrågningar till olika instanser,

först till svenska ambassaden. Där hade jag hop-pats på lite siffror, exempelvis antalet svenska barni Storköpenhamn. Det fick jag inte, däremot en hän-

visning till ett obesläktat initiativ i Nordiska Rådet.Och så vidare.När jag till sist kontaktade kommunen var man

trots mina farhågor tillmöteskommande, fastmycket riktigt tyckte man sig inte kunna informe-ra på skolorna. Det skulle vara att diskriminera demånga utomeuropeiska språk som inte omfattasav EU-direktivet. Istället för att stångas mot dettai oöverskådlig tid beslöt jag i februari 2009 atthelt enkelt skramla ihop de 12 första barnen själv.I det fick jag snart välkommet stöd av Anna Tawssom satte upp en Facebookgrupp (Modersmåls -undervisning på svenska i København) och avKatarina. Vi mailade och vi informerade med län-kar som http://floderuss.borgerweb.dk och viasvenska Gustafskyrkan.Vi fick till sist ihop en lista på ca 50 barn. Särskilt

SASS-sajten och SvenskaMammor.se var avgörandeför att vi i och med det nådde i mål också med attidentifiera de 12 första barn som kunde anmälasmed en gång. Framåt juni, tack vare att tillström-ningen av intresserade fortsatte, meddeladeKöpenhamns kommun att det nu fanns nog medanmälningar för att starta en hemspråksgrupp tillhösten. I september var också lärare i svenskaanställd, Elin Bäckström, och undervisningen kundestarta.

Katarina berättar mer om undervisningen: Undervisningen ligger på lördagar mellan 9.45-12.15. Klassen hade i begynnelsen 21 elever mennumera har den ca ett tiotal. Varje vecka skickarElin ett mejl där vi föräldrar kan läsa vad barnen lärtsig under lördagens lektioner. Elin är väldigt enga-

gerad och har bl a tagit med barnen på Lucia iGustafskyrkan och planerar en utflykt till MalmöFolkets Park i juni. Under lektionerna har man lärt om svenska djur -lodjur, vargar, vildsvin, renar, älgar, och björnar.Barnen har fått berätta om föräldrars hemstäderoch Elin har läst ur den svenska historien. Det ärockså högläsning varje vecka ur Pippi Långstrump,det tittas på DVD med Pippi som håller kakkalaseller lyssnas på CD med Sune. Barnen får intervjuavarandra. De pratar om skillnaden mellan svenskaoch danska skolord (med övning på svenskt uttal),svenska och danska jultraditioner och mycketannat. Barnen har fått rita julkort till släktingar ochfår berätta vilka platser de brukar besöka i Sverige.Man använder ”Läs – och tänk”, en lärobok för låg-stadiet, ”Språkis – svenska för nyfikna” och böckerur Äppel, Päppel, Piron-serien.Samtidigt har Sören fortsatt ta reda på mer i

ämnet. I Sverige får massor av danska barn dans-kundervisning som hemspråk, men svensk expertispå området verkar inte så intresserade av detomvända, eller av vår gränsregionproblematik, inteheller UD.På det hela taget var det ingen som lyckades

hjälpa oss eller som hade tänkt på möjligheten tidi-gare. Det verkar vara första gången svenska anord-nas i lokal offentlig regi utanför sitt eget kärnområ-de. Det är också lite speciellt med tanke på att detjust här finns en massa regionalpolitiska ansträng-ningar att integrera svenskt och danskt kring Öre-sund. Här får man hur som helst nu tack vare oss enförsta generation mer genuint tvåspråkiga köpen-hamnare. ´

Text Sören Floderus och Katarina Jiton

Som svensk hade hemspråk alltid varit en självklarhet för Katarina, många klasskompisar fick ju hjälp med hemspråket påeftermiddagarna i skolan. Nu närmade sig hennes egna barn skolåldern i grannlandet Danmark men det skulle visa sig lite

mer komplicerat än så… Här berättar Katarina och Sören om hur man till sist fixade svenska som hemspråk.

Modersmålet i mål i Köpenhamn

Situation SKOLA

Var börjar man? Att starta en skola kan kännas skrämmande, stortoch som ett ofantligt åtagande men det är faktisktinte så svårt. Allt du behöver är barn som vill lärasig svenska, några involverade föräldrar, en lokaloch hjärtat på rätta stället!Börja med att kalla till ett möte med dem som

ni vet är intresserade och diskutera vem som skul-le kunna tänka sig att sitta i styrelsen. Man bör haminst tre personer i början. Dessa tre blir förmod-ligen senare ordförande, sekreterare och kassör.Prata ihop er om huruvida ni skall ha en skola förbarn från 0 och upp eller från 6 år och upp. Då så. Nu behövs tre viktiga ingredienser: ele-

ver, lokal och lärare.

Leta upp eleverSkicka ut en intresseanmälan till dem ni känner som ni tror skulle vara intresserade.Kontakta alla svenska föreningar ni kan komma på(Svenskamammor.com, SWEA, Svenska kyrkan m fl) som finns i er närhet och be dem hjälpa er att

sprida ordet. Om det finns ett IKEA eller annansvensk eller nordisk affär i närheten, så fråga omni kan få sätta upp ett flygblad hos dem. Efter det att ni fått in intresseanmälningar, så

gå igenom dem och försök att reda ut hur mångaolika grupper ni kommer att behöva. Då vet niungefär hur många lärare och hur stor lokal nibehöver. Utav de föräldrar som visat intresse kandet finnas flera som är intresserade av att jobbasom lärare eller som medlemmar i styrelsen.

Leta lokal Det vanligaste är att skolföreningar har sin verk-samhet i kyrkor, skolor eller på dagis. Gör en listapå ställen där ni kan fråga. Gå direkt dit istället föratt ringa. Kom ihåg att ert mål är att hålla kostna-den för lokal så låg som möjligt så att ni kan hållanere terminsavgiften. Detta lockar nämligengaranterat fler familjer! Många föreningar har fåttutnyttja kyrkor och andra lokaler helt gratis. Efterdet att ni hittat en lokal kan ni börja räkna på ter-minsavgiften.

Ställen att fråga på: KyrkorDagisSkolorAndra föreninga

Leta lärare Bestäm vilka krav ni tänker ställa på lärarna. Skallde vara utbildade lärare? Kanske någon gruppbehöver en utbildad lärare medan en musik- ellerlekgrupp kan ha en förälder som ledare.Annonsera på samma ställen där ni annonseradeefter elever. Bestäm lärarnas lön efter er budget. Ofta är

lärarna själva föräldrar och förstående inför entimlön som inte är skyhög. Det är bra i början atthålla nere lärarlönerna så att man kan starta uppskolan och komma igång och sedan se över löner-na igen efter ett tag. ´

Mer info kan du hitta på:www.svenskaskolor.com


UPPDRAG: Starta

svensk skola

Vad gör man om man önskar sig en kompletterande svensk skola till barnen men inser att ingen finns inom rimligt avstånd? Jadu, faktiskt så kan själv vara bäste dräng! Att starta en kompletterande skola är ingen lätt uppgift men heller ingen omöjlighet.Kanske är ni redan ett par familjer som är redo att göra något men ni vet inte var eller hur ni ska börja. Då bör ni läsa vidare!

Text & Foto Michelle Cadeau

Situation SKOLA


Situation SKOLA


Vi har undervisning med två lektioner pervecka. Inget barn kan lära sig svenska påden tiden, därför är det viktigt att föräldrarna

hjälper barnen med sin svenska mellan våra sammankomster.Vi hittar på en massa roliga saker på skolan där

vi väver in kultur, traditioner och viktigast av allt,vokabulär! Svenska skolan Essex County är enideell förening som drivs av föräldrarna till barnen

som går i skolan. Det betyder att alla föräldrar är villiga att hjälpa till. Vi har klasser för barn mellan 0 - 12 år just nu. Vi tar gärna emot äldrebarn men har inga för tillfället. Vi har också en”Svensk klass” för barn som förstår men inte pratarsvenska hemma.Har du vägarna förbi, eller kanske vill ställa frå-

gor till oss om hur man öppnar en svensk komplet-terande skola så är det bara att höra av dig. ´

Svenska Skolan i Essex County är en svensk kompletterande skola i New Jersey, USA.Vi startade vår verksamhet i mars 2009 och intresset var stort redan från början.

Text Michelle Cadeau

Svenska Skolan i Essex County

w w w . s v e n s k a s k o l a n n j . c o m

För två år sedan hade skolföreningen hamnat irutinernas banor och riskerade därmed attlägga ner sin verksamhet då intresset bland

föräldrarna syntes lågt. Nu är vi ett nyvalt gäng istyrelsen, fyra yrkesverksamma kvinnor som på vårfritid ägnar oss åt skolföreningen. Vi kunde redanefter kort tid konstatera att det var en lätt uppgiftatt blåsa nytt liv i föreningen och att intresset visstfanns där!För att kunna driva verksamheten får vi statsbi-

drag från Sverige och undervisningen följer en kurs-plan fastställd av Skolverket. Föräldrarna får betalaen liten årsavgift så att det ekonomiska ska gåihop. Med några rutinerade lärare går undervis-ningen mycket bra och våra elever är från sex till

nitton år! De flesta talar svenska hemma men vi haräven elever med stark anknytning till Sverige sominte har möjlighet till att tala svenska till vardagsoch de uppskattar naturligtvis denna möjlighet attkunna praktisera språket. Utöver den aktiva språkträningen får eleverna

även kunskaper om sin kulturella bakgrund medtraditioner, geografi, historia och litteratur. Då ochdå bjuder vi in intressanta gäster från Sverige somtill exempel vår kända barnoch ungdomsförfatta-re Martin Widmark som kom på besök våren 2009.Vi har undervisningsgrupper på fyra platser runt omi Rom under veckan. Vi har till och med en grupp iCiampino. Vi hyr lokaler i skolor och hos SvenskaKyrkan. Föräldrarna brukar samlas och dricka kaffe

ihop medan de väntar.En av skolföreningens målsättningar är att skapa

en känsla av samhörighet i vidare bemärkelse ochdärför organiserar vi även aktiviteter utanför under-visningen. Höjdpunkten är Luciafirandet i samarbe-te med svenska kyrkan i Rom. Evenemanget ärmycket uppskattat och överför på ett naturligt sätten av våra finaste traditioner. Fotokurser, påskpys-sel, keramikverkstad, filmvisning, orientering ochfriluftsdagar... årets vårtermin i skolföreningen ärfull av roliga extraaktiviteter!Vi hoppas och tror att dessa initiativ blir berikan-

de och stimulerande för både de yngre och äldreeleverna. I vissa fall får även vi föräldrar möjlighetatt träffas och det gör vi ju så gärna! ´

Svenska skolföreningen i Rom grundades i slutet av sjuttiotalet, på några entusiastiska svenska mammors initiativ, så vid vårskolavslutning förra året fick vi fira 30-årsjubileum med uppträdanden, prinsesstårta och spumante!

Text Styrelsen i Svenska Skolföreningen i Rom – Eva Bouvin, Kristina Frenguelli, Kristina Kappelin och Helena Kirchmeier

Skön nystart för svenskitaliensk skönhet

w w w . s v e n s k a - s k o l a n - r o m . s e

Situation SKOLA

http://svenska-skolan-rom.se/

http://www.svenskaskolannj.com/


Situation SKOLA

Idén till en Skandinavisk förskola föddes på enbabyträff i Norska Sjömanskyrkan i SanFrancisco. De skandinaviska föräldrarna som

träffades en gång i veckan kände att de ville har enplats där de hade stöd i sitt hemspråk och i sin kultur och i de traditioner de själva växte upp medoch ville ge sina barn en skandinavisk förskoleupp-levelse i utlandet. Den Skandinaviska skolan öppna-de sina dörrar som heltidsförskola i januari 2005och är nu inne på sitt sjätte år.

När skolan först startade hade vi 11 barn inskriv-na i förskolan, och sedan dess har vi växt hela tiden.I dag har vi 38 platser, 8 platser i vårt bebisrum ochytterligare 30 platser för barn 2 år och uppåt.Utöver det har vi också vuxit till ett kulturelltutvecklingscenter med babygrupper, lekgrupper,skolundervisning och språkklasser för vuxna samtkulturklasser i rytmik, bakning och mycket annat.Totalt erbjuder vi idag program och kulturklasserför mer än 70 barn och 50 vuxna och planerar attutvidga ytterligare inför hösten 2010. Vi brukarockså ta emot skandinaviska teatergrupper ochmusikgrupper som reser runt i USA för att ge ytter-ligare upplevelser till de skandinaviska familjer sombor i San Francisco med omnejd.

På Skandinaviska skolan strävar vi efter att skapaen brygga mellan det bästa i Skandinavien och det bästa i USA och hitta en balans för ett väl fungerande skandinaviskt program i San Francisco.Vi är stolta över att kunna erbjuda klasser för barnoch vuxna från olika bakgrunder med ett gemen-samt intresse för Skandinavien, dess språk och desskultur. Alla program bedrivs helt på skandinaviska. Det är så mycket som är speciellt med förskolor iSkandinavien och vi vill ge barn som växer upp iSan Francisco liknande erfarenheter. Likt förskolor iSkandinavien serverar vi varm lunch, och äter enhemlagad pedagogisk lunch tillsammans med barnen varje dag. Här i USA är det vanligt att manhar med sig en lunchlåda när man går till förskolan,vi vill istället skapa en tradition där man sitter nertillsammans och äter med kniv och gaffel och pratar om hur förmiddagen har varit över ett målmat. Just lunchen är ett fantastiskt tillfälle till konversation mellan barn och pedagoger, och ett

utmärkt tillfälle att använda sig av språket. Vi hartre olika bord vid lunch, ett danskt, ett norskt ochett svenskt bord för att ytterligare stärka just detegna språket.

Varje dag är vi ute ett par timmar med barnen,oavsett väder. Det är inget konstigt när man är upp-växt i Skandinavien, men här i USA är det brukligtatt inte gå ut och leka om det exempelvis regnar. Vivill föra vidare något vi själva fick lära oss när viväxte upp, nämligen att ”Det finns inget dåligtväder, bara dåliga kläder”. På vår förskola hängerregnkläderna i rader och stövlarna står på parad ihallen, redo att användas varje dag. Något av detbästa barnen vet är att gå ut och plaska i pölarnapå förskolans baksida. Vi går även på utflykt medde äldre barnen varje vecka, och har vår ”egen”plats i skogen dit vi återkommer. Skolan är lek -baserad och inspireras av pedagogiken från ReggioEmilia med ett projektbaserat sätt att ta till sig nykunskap.

Alla lärare på skolan har själva vuxit upp iDanmark, Norge eller Sverige och har med sig sin

barnsyn och kultur därifrån. Vi är unika i det att viär just en skandinavisk skola där vi tar tillvara påtraditioner från alla tre länderna. Vi firar 17:e majvarje år med femkamp och varmkorv och ett tågrunt lekplatsen med den norska flaggan i topp. Vifirar också midsommar, Lucia och fastelavn blandmånga andra traditioner.

Ofta när vi visar vår skola för intresserade föräld-rar så får vi höra att det känns som att komma hemnär man kliver över trösken och ser hur det ser ut,komplett med IKEA-möbler, trägolv, ljusa färger ochskandinaviska barnböcker.

För mer information om den SkandinaviskaSkolan i San Francisco kan ni kontakta oss på:[email protected]. ´

På en sluttning i tjusiga Forest Hill, San Francisco, med utsikt över Twin Peaks, hittarman en röd grind bakom vilken man hör glada skratt och ljusa röster – som tjoar påsvenska! Eller kanske danska eller norska. Man har hittat till den Skandinaviska sko-lan i San Francisco.

Text Johanna Nordwall

Foto Skandinaviska Skolan

IKEA, gummistövlar och Reggio Emilia

18 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 18

Det bor inte så många svenskar på Lanzarote,men eftersom jag ville att mina barn skulle fålite mer svensk stimulans än de kunde få enbart

via mig och en Sverigesemester per år, började jagundersöka möjligheter att starta en svensk skola. Efterkontakt med skolverket insåg jag att vi skulle kunnastarta en Skolförening enbart baserat på mina ochmina närmsta väninnors barn. Sagt och gjort, våren2008 drog vi igång. Minimikravet från Skolverket varatt det skulle finnas 5 barn på minst 6 år. Efter en delmarknadsföring och genomsökning av de svenskarsom vi kände till fick vi ihop 8 barn som startade höst-terminen 2008. Som ni ser är vi en mycket liten skol-förening men vi driver den på samma förutsättningarsom alla andra skolföreningar runt om i världen somfår bidrag för sin verksamhet från Skolverket. Sedan vistartade har elevantalet varierat och vi har varit uppei 12 elever, men är nu tillbaka på 8. Förhoppningsviskommer vi så småningom att få en utökning eftersomdet för tillfället finns ett flertal små halvsvenska barnhär på Lanzarote som ännu inte nått skolåldern. Än sålänge bedriver vi ingen förskoleverksamhet och allabarn i Svenska Klassen, som vi kallar den, går i sammaklass oavsett ålder. Barnens åldrar variera mellan 6och 13 år men på grund av gruppens storlek fungerardet att ha gemensam undervisning. Vi följer givetvisriktlinjer och kunskapsmål från skolverket och vi hartillgång till två fantastiska tjejer som lärare (en av demär mammaledig för tillfället... vilket betyder en ny elevså småningom). Skolföreningen styrs av styrelsen sombestår av mammor till barnen i klassen och om detinte vore för dessa engagerade mammor så hade viinte haft en svensk skola på Lanzarote idag. Jag ärmycket stolt över att ha lyckats dra ihop tillräckligtmed engagerade föräldrar för att göra uppstarten avSvenska skolan på Lanzarote möjlig. Tusen tack alla!

Fakta – Svenska Skolföreningen på LanzaroteSvenska skolan drivs av Svenska Skolföreningen påLanzarote som bildades under våren 2008 av enga-gerade föräldrar i syfte att hjälpa barn till svenskaföräldrar att hålla liv i det svenska språket. Förstaskolklassen startades i september samma år meden handfull elever. Skolan drivs med hjälp av stats-bidrag från Skolverket i Sverige och följer därmedderas kursplan. Föreningen huvudsakliga mål är attskapa en möjlighet för svenska/halvsvenska barnatt bli aktivt två eller tre språkiga där svenska utgörett av språken. Föreningen syftar också till att stär-ka elevernas svenska kulturtillhörighet.Undervisningen sker under 37 veckor per år upp-

delade på två terminer och följer det spanska sko-låret, vilket innebär att när spanska skolan har lovså har Svenska Skolan uppehåll. Vi hyr lokal påHotel Lanzarote Gardens i Costa Teguise och lektio-ner hålls varje tisdag kl 17.00-18.30.För tillfället tar vi enbart emot barn mellan 6-15 år.Behörighetskrav: Minst en förälder måste varasvensk medborgare och svenska ska vara ett levan-de språk inom familjen. Inga förkunskaper i svens-ka krävs dock. Undervisningen finansieras delvis av statsbidragfrån Sverige men även av termins- och medlemsav-gifter samt sponsring av både enskilda och organi-sationer/företag. För att få delta i undervisningenkrävs medlemskap i skolföreningen.Vill du vara med och stödja Svenska Skol -

föreningens verksamhet? Genom att bli stödmed-lem hjälper du oss att förbättra undervisningen,ordna aktiviteter och köpa mer skolmaterial till våraelever. Du är också med och stöder den svenskakolonin på Lanzarote. Kontakta [email protected] för mer information.

AktiviteterFörutom klassundervisning uppmuntrar vi de svenskaoch halvsvenska barnen att delta i olika arrangemangunder året. Första skolklassen startade i september2008 och redan i december samma år hade vi vårtförsta scenframträdande. Klassen gick Lucia på HotelCinco Plazas i Puerto del Carmen, ett populärt hotellför skandinaviska gäster. Den lilla klassen beståendeav 8 elever (samt några syskon som ännu inte börjati undervisningen) framförde Luciasången, StaffanStalledräng och Hej Tomtegubbar och det blev storsuccé. Följande år blev det svenska luciatåget såpopulärt att barnen fick uppträda inte mindre än fyragånger, på ett hotell, på ett sjukhem, på norska kyr-kan och på IKEA. Då hade vi roterande Lucia så allafick chansen. Så stor succé blev Luciasjungandet påhotellet att de bjöd oss tillbaka för en påsk konserttvå år i rad. Påskkärringar och påskgubbar framförnågra vårvisor, Ekkorrn satt i granen, Blåsippor ochLasse Lasse liten, och delade ut hemmagjorda påsk-kort.Sedan var det dags för en inbjudan till Europa -

dagen i maj. Svenska Skolföreningen hade eget ståndsom serverade svensk kall tallrik, hemmagjorda kakoroch snaps och visade upp svenska traditioner. Blandannat hade vi byggt en egen midsommarstång (inteså lätt när det inte finns några träd med löv påLanzarote men tack vare kreativa föräldrar hade vifixat detta). Barnen uppträdde på scen med alla de sånger de lärt sig under året samt ett par nya klassiska midsommarsånger - Vi äro musikanter, Smågrodorna och Prästens lilla kråka. Till hjälp hade deCamilla Paulsson, välkänd operasångerska frånSverige, som ställde upp som körledare.Sist men inte minst; skolavslutning med Den

blomstertid nu kommer och diplomutdelning. ´

Text Louise Sverud Foto Svenska Skolföreningen på Lanzarote

Kompletterande svenska på Lanzarote

w w w . s v e n s k a s k o l a n l a n z a r o t e . w e e b l y . c o m

Situation SKOLA

http://svenskaskolanlanzarote.weebly.com

Vår skola drivs som ett icke-vinstgivande limi-ted company av styrelsen som består avmammor till barn som går i skolan. Det hela

drogs igång av vår ordförande, Mari West, som tillstor del fungerar som kontaktperson för skolan,men alla i styrelsen är förstås kontaktbara och kange råd och hjälp.

Vi erbjuder lektioner för de flesta åldrar. Våryngsta grupp är 0-3 år, mittengruppen är 3-6 åroch den äldsta gruppen är för dem som är 6 åroch uppåt. Det har fungerat bra hittils, men alltär ju beroende på barnens behov och kunskaperoch vi är öppna för att eventuellt utöka våra grup-per så småningom.

För de äldre barnen följer viden kursplanen som rekommen-deras av Skolverket, men efter-som vi även erbjuder lektionerför de minsta har vi stort fokuspå lek och sång och vi har därföranställt en duktig sångpedagog(Cecilia Stalin, läs mer nedan) somsjunger och leker på svenskamed barnen. Målet med alla lek-tioner är förstås att bevara detsvenska i oss med traditioner,sånger, lekar etc, och att se tillatt de äldre barnen kan läsa ochskriva på svenska, samt har kun-skap om Sveriges historia, geo-

grafi, natur och kultur. Vi träffas en gång i veckan i svenska kyrkans

lokaler, med målet att flytta till norra London närvi har en mer etablerad verksamhet. Anledningentill att vi valt att fokusera på norra London är attdet finns väldigt många svenska familjer där ochalla i styrelsen, utom jag själv (!) bor där. Tanken var från början att erbjuda en skola

som är enkel att ta sig till och som främjar densvenska ”community” som redan finns i norraLondon. Vi välkomnar förstås barn från alla delarav London! För tillfället är alla våra grupper fulla men

är man intresserad kan man ställa sig på vår väntelista genom att kontakta:[email protected]. För mer informtation kan man kolla up vår

online blogg.Vi finns även pa Facebook! ´


Text Anna Glarin

North London Swedish School Ltd

Känner du igen de här? Mors lilla Olle, Rövarvisan, Jag vill ha blommig falukorv,Barfotavisan, Den blomster tid nu kommer, Sju vackra flickor i en ring, Små gro-dorna, Änglamark, Sång från kolonien, Apans sång, Sommartider, Banankontaktoch Du gamla du fria ...

Cecilia Stalin, sångpedagog och sångerska från Sverige har bott i London sedan 2007. Hon har skapatett sång- och rörelseprogram som är riktat till svenska föräldrar med barn bosatta i London, där de till-sammans kan hitta sina svenska rötter genom musik.”Jag jobbar med musik på heltid och har arbetat både med barn och vuxna på alla kunskapsnivåer i tioår, både i Stockholm och i London”, säger Cecilia. Hon berättar att det var genom att spendera myckettid med sin systerson och gå med honom till olika musikklasser runt om i London som hon fick ett sugefter att göra något eget för alla barn med svenskt påbrå i London. Därmed startade hon 'Nu ska visjunga' hösten 2009 och det blir bara fler och fler klasser.Tanken med programmet är att barnen ska få en naturlig relation till sina svenska rötter och traditionergenom musik och rörelse och på så sätt göra det lättare for dem att relatera till sitt svenska ursprung.Klasserna varar i 45 minuter och kostar ca £10/familj/gång och är för barn i alla åldrar. ´

För mer information om klasser i ditt område i London kontakta Cecilia [email protected] • Mobil: 07856504476

NU SKA VI SJUNGA

Situation SKOLA

w w w . n o r t h l o n d o n s w e d i s h s c h o o l . w o r d p r e s s . c o m

Fotograf: Erik by Erik

Stylist: M

aria 'D

ecida' D

ahlgren

Foto: p

riva

t Ann

a

northlondonswedishschool.wordpress.com

Situation JOBB


Jag väljer att tacka LondonText Emelie Krugly

Po r t r ä t t s v en s k mamma i k a r r i ä r e nFo

to: E

mma Wieslan

der

Vägarna har varit många och krokiga här idenna stad som jag förälskade mig intensivt ivid första ögonkastet, och som jag idag kallar

hemma. Jag har flyttat från öst till söder, från norroch tillbaks till söder igen. Det som började med enpassionerad romans har idag utvecklats till någotdjupare. Nu har jag dessutom en liten son på två årsom på klar och tydlig svenska jublar ”Hemma!”när vi landar på Gatwick efter att ha varit på semes-ter i Sverige. Så nog ser det ut som min romans medLondon kommer att bli livslång.Vem är då jag, Emelie? Jag har arbetat som jour-

nalist sen tonåren och fick som överlycklig 15-åringmin första praktikplats på lokaltidningen Sydöstrani Blekinge. Det öppnade en dörr och min lust varväckt. Jag älskade miljön från första stund; att ald-rig kunna förutspå vad som skulle hända just dennaarbetsdag, och fascinerades över hur vi varje daglyckades fylla de tomma sidorna med händelser, detragiska såväl som de med lyckliga slut. Sedan desshar mycket hänt och jobben på dagstidningar iSverige såväl som de på frilans för magasin har bli-vit många. Jag har rest och bott i Australien, Italienoch Skottland. Jag har gått skrivarkurser och jobbati butik. Jag har varit hopplöst förvirrad och tagitpaus. Jag påbörjade en lärarutbildning och hoppa-de av. Det fanns en tid när jag inte ens rörde tan-gentbordet och skrivblockeringen var total. Skullejag någonsin hitta tillbaka?Jag vet inte vem jag ska tacka för den nyfunna

lusten som tog fart för några år sedan. Delvis harmin tvåårige son bidragit till min nyfunna energi,liksom mitt livs stora kärlek förstås. Självklart harjag själv bidragit i form av att jag tagit mig ettordentligt grepp om nackkragen. Men om jag skarikta mitt tack till ”någon”, så väljer jag nog atttacka London, denna stad som jag känner mig likabekväm i som i ett par morgontofflor. Idag bygger jag upp min egen verksamhet, min

egen lilla ”redaktion” där jag varje dag ringer tid-ningar och tidskrifter runtom i Sverige med tips ochhistorier om spännande Londonbor. Vid sidan omhar jag en webbshop där jag säljer svenskt hant-verk och, för att göra allt detta möjligt, en fantas-tisk och stöttande svensk barnflicka. Att varamamma i London är givetvis stressigt, men minstlika fantastiskt! Tänk vad min son får uppleva! London är en levande, multikulturell, vacker och

vibrerande stad med en 2000-årig överväldigandehistoria. Frågar du mig, är London utan tvekan enav världens mest spännande och inspirerande städ-er; en metropol under ständig förändring. Här finns

arkitektur, nattliv, mat, underhållning och atmo-sfär, något som livnär alla tänkbara smaker. Detfinns klubbkultur, cafékultur, musikkultur och gatu-kultur. London är en dygnet-runt-stad och det görmig lycklig ända ned i tårna att vara en del av alltdetta. Eller för att citera Samuel Johnson: ”Omman är trött på London, så är man trött på attleva”. ´

Situation JOBB


Intresseradav att

sponsraeller

annonsera iSVEN?Kontakta oss på

redaktionenför mer

information info@

tidningensven.com

Foto: T

he Princ

e´s Trust

Foto: K

EVII.co

m

Det var en tidig vinterdag 2006 som jag klev av planet på Heathrow. Mittbagage var lätt. Jag hade kommit till London för att ta en kurs i TEFL, med förhoppning om att kunna undervisa i engelska och att sen lätt kunna hittajobb under mina resor i världen. Jag skulle inte stanna så länge, bara någraveckor, tills jag hade mitt kursdiplom i handen. Inte visste jag då att jag hadekommit för att stanna.

Foto: E

mma Wieslan

der

www.svt.se/svtworld


Situation JOBB

November 2008 flyttade vi hit med femstora resväskor med ”det nödvändigaste”.Vi tyckte mest det kändes som en välkom-

men chans till time out från alla invanda mönsteroch ett perfekt äventyr att göra tillsammans. Enmöjlighet man inte kan tacka nej till helt enkelt.Karls tjänst var en tillsvidareanställning och vihade ingen aning om hur länge vi skulle stannaborta.För er som inte har varit i San Francisco, i

Kalifornien eller i USA heller för den delen, skaveta att det finns oändliga möjligheter här. Omman som Karl är verksam inom IT/Telecom är detverkligen här, nära Silicon Valley man ska hållatill, även om konjukturen har sänkt stämningennågot. Att det dessutom är extremt vackert ochatt det finns massor att göra på fritiden är en renbonus.Efter tre veckor på hotell hann vi inte mer än

skriva på kontraktet för vår omöblerade lägenhetförrän vi var igång med inhandlandet av olikastartpaket från IKEA (tack och lov för IKEA!). I

USA skriver man oftast på hyreskontrakt för ettår, och så blev det för oss med. Samtidigt visstevi inget om Karls nya jobb eller hur det skulleutvecklas och i USA kan man ju bli av med jobbetpå ett par veckor eller snabbare. Vi tyckte många saker kändes krångliga och

ganska omständliga precis i början, som att skaf-fa ett bankkonto, Social Security Number, körkort,

kreditkort (ett måste!) och rätt visum. Nu betalarvi skatt, deklarerar och Karl får lön precis som iSverige och vardagen flyter på. Det svåraste iUSA är faktiskt att bygga en kredithistoria förframtida banklån. Kredithistoria är en gradering

framräknad utifrån hur du skött dina kreditskul-der och lån. Ju fler sådana man har haft ochbetalat av desto bättre! Ett märkligt system somför oss européer är svårt att vänja sig vid.Visst känns det ibland tungt att bo så långt

ifrån familj och vänner men nuförtiden är det ialla fall bättre eftersom man kan kommuniceravia mejl och Skype. Att man kan se varandra

genom videosamtal känns somen stor tröst när man inte kanses på riktigt så ofta. För barasådär en tio år sedan var alltsådant både svårare och dyrare.

Så, kommer vi att stannakvar? Klart vi vill stanna! Tyvärrfinns det många osäkerheter.Våra visum är knutna till Karls

jobb och utan ett Green Card och uppehållstill-stånd i slutändan är det omöjligt att helt skapasig en framtid här. Att skapa ett familjeliv i USAär också mycket en kostnadsfråga på ett annatsätt än i Sverige. Dagis, föräldraledighet i mer än

Jobbäventyr på obestämd tid

NEEEEJ, ALDRIG! Så kände jag när min pojkvän (numera äkta man) Karlpresenterade nyheten om en tjänst han blivit erbjuden i San Francisco.Jag ville absolut inte till USA! Men så blev det ett halvår senare och detvisade sig vara det bästa beslut vi fattat. Men framtiden är ett oskrivetblad för oss båda.

Text Pia Jonsson

Vi tyckte mest det kändes som en välkommen chans till time out från alla

invanda mönster och ett perfekt äventyr att göra tillsammans. En möjlighet man inte

kan tacka nej till helt enkelt.

“”

Foto: P

riva

t Pia

Po r t r ä t t u t s ä nd


Situation JOBB

tre veckor och en förstående arbetsgivare är renlyx. Dessutom existerar inte barnbidrag eller för-äldrapenning.San Francisco är inte bara en fantastiskt vack-

er stad, utan även USA:s näst dyraste stad att boi, så att köpa hus här, kanske utan att få lån,känns nästan bara som en dröm. Därför försökervi så länge njuta av den tid vi har här. Allt frånskidåkning, djuphavsfiske och surfing till kulina-riska upplevelser på vingårdar och hiking i stor-slagen natur måste planeras in, gärna sammahelg, eftersom man inte vet hur länge det kom-mer att vara. Äventyret kan ta slut imorgon, ellerockså fortsätta långt in i framtiden. ´

Vad man ska tänka på innan man flyttar utomlands på obestämd tid

• Tänk igenom hur du vill göra med ägodelar i Sverige. Hyra möblerat, ellerköpa allt från start på nya stället? Om man har alla sina möbler och ägode-lar kvar i Sverige bör man tänka på hur och var man kan förvara dem.

• Se till att ha framförhållning gällande att säga upp abonnemang, för t exmobiltelefon för att istället ha kontantkort för Sverigebesöken. En del abon-nemang kan ta tre månader att avsluta.

• Packa inte ner tre vinterjackor om du ska flytta till Kalifornien som jag gjor-de ... Kolla upp väderförhållandena och möjligheter till aktiviteter som skid-åkning, fiske eller surfing. Kanske man vill ta med utrustning som kan varaanvändbar.

• Var ute i god tid för att få rätt visum. Det är något som kan vara bådeomständligt och tidskrävande.

• Funderar du på att ta med din partner och ni inte är gifta kan det vara braatt kolla upp vad som gäller. De flesta länder ser inte på samboförhållandesom i Sverige och din partner kan troligen bara följa med som turist påbegränsad tid.

• Var beredd på att det kostar att flytta utomlands! I början har man mångautgifter, så det kan vara bra att ha en budget redo. I USA t ex är det initialtsvårt att få lån.

• Ta hjälp av andra i samma situation. Allt blir mycket enklare om man frågarnågon som varit med om samma sak och känner till staden, allt ifrån varman ska bosätta sig till hur man ordnar ett bankkonto på plats.

TIPS

Foto: P

riva

t Pia

Foto: Privat Pia

www.utlandssvenskar.com


Situation PENSION

Ny situationOfta är det bara den ena vuxna i familjen som harett arbete när det bär iväg. I denna sammanfattningräknar jag med att dennes pensionsvillkor är regle-rade i anställningsvillkoren. Den medföljande läm-nar däremot ett förvärvsliv i Sverige och skrivs ut urförsäkringssystemet. Inte sällan är den medföljandeen kvinna även om detta på senare tid utjämnatsnågot. Utan inkomst från Sverige eller i det nya lan-det har man inte längre någon pensionsrätt.Så här kan det då se ut för vederbörande vad gällerintjänande av pensionsrätt:• Ingen inkomst i Sverige – ingen pensionsrätt iden allmänna pensionen;

• Ingen anställning i Sverige – ingen tjänstepen-sion. Den redan intjänade pensionsrätten räknasom till fribrev. Om ingen mer avgiftsbetalninggörs betalas det ut vid uppnådd pensionsålder.

• Inget pensionssparande i Sverige;• Inget arbete i det nya landet – ingen pensionsrättoch inget privat sparande.

Förslag till lösningOvan nämnda situation kan bli ett svårt ekonomisktavbräck som pensionär. Speciellt för de som har plug-gat länge och börjat jobba sent, livsinkomsten är intemaxad. Till en liten del kompenseras studietiden isystemet. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn tilldet redan när anställningsvillkoren diskuteras.Om en utländsk arbetsgivare vill anställa en svensk såmåste det finnas speciell expertis som man vill knytatill sig. Och då är det nog inte lönenivån som fälleravgörandet och möjligheten finns då att ta upp en dis-kussion om att företaget ska avsätta en viss summaäven till makens eller makans framtida pension. Ett annat alternativ är att lägga på lite extra på

lönekravet som innebär möjlighet till privat pen-sionssparande för den som saknar arbete. Det kanannars bli svårt om det bara finns en inkomsttaga-re i familjen.Har man ett pensionssparande i Sverige, men

ingen inkomst, så bör man avbryta det sparandetför att undvika att dubbelbeskattas. Dels får maninga avdrag, dels beskattas pensionen när denbetalas ut.

Om avsikten är att någon gång i framtiden flyttatillbaka till Sverige så ställs man inför frågan i vilketland, Sverige eller det nya landet, man skall ha ettprivat pensionssparande. Har man ett arbete så bru-kar det vara förmånligast i det land man harinkomsten eftersom man vanligtvis kan göraavdrag för premien mot skatten. Är det inte såmåste man nog välja i vilken valuta man skallspara. Jag är ingen valutaexpert men små valutorpåverkas lättare än stora valutor. Och det senasteåret har vi sett prov på att den svenska kronan hörtill de valutor som är oerhört känsliga.Väljer man att pensionsspara i Sverige bör man

välja ett sparande som inte beskattas när det fallerut, t ex en kapitalförsäkring. För en kapitalförsäk-ring betalas premien med beskattade pengar och ärdå skattad och klar när sista arbetsdagen är avkla-rad. Undersök denna möjlighet i det nya landet.

Privat pensionssparandeNär ska man börja spara på egen hand? Det råderdet olika meningar om. Bankerna vill att man skallbörja spara redan i 20-årsåldern. Skälet till det äratt banken då disponerar pengarna under en långtid vilket är toppen för dem.När man börjar pensionsspara på traditionellt sättskall man veta att de pengarna är låsta tills man fyl-ler 55 i Sverige. Undersök den regeln i det nya lan-det.Min åsikt är att man inte behöver börja pensions-

spara förrän i 35-årsåldern. Innan dess har man

stora utgifter när man bildar familj, köper bostad,bil med mera. Man kan givetvis spara ändå men gördet då i fonder som kan disponeras omedelbart vidbehov. I en faktaruta här bredvid ser ni vilket kapi-tal som bildas vid olika sparbelopp, avkastnings-grad och tid.

Pensionssystem inom EESBor man utomlands har man inte någon pensions-rätt i Sverige. Rätten till pension baseras på delagar och regler som gäller i det nya landet. Och desystemen ser olika ut. Här nedan finns en kort sam-manfattning av de populäraste länderna för svens-kar att flytta till i Europa samt USA. Det är ett myck-et känsligt ämne att diskutera. Med en stigandemedelålder och ett lågt nativitetstal växer behovenatt förändra. Säg pension och alla politiker ryser.Men i flera länder pågår förändringar.Jag vill poängtera att nedanstående redovisning

är mycket komprimerad och ytterligare informationkrävs för att få alla fakta.

DanmarkDen statliga pensionen omfattar alla och finansie-ras av staten. Utländska medborgare som bott i lan-det i tio år omfattas också. Det krävs 40 års arbeteför full pension och pensionsåldern är 65 år. För fullfolkpension krävs att man arbetar minst tills man är67. En del arbetsgivare – inte alla – betalar en till-läggspension. Det finns också en särskild pensionför de som vill lämna arbetsmarknaden mellan 60och 65 år, ATP. Då krävs medlemskap i arbetslös-hetskassa i 25 år och att man betalt efterlöneavgift.Nivån på pensionen är 71 % jämfört med inkoms-ten hos alla arbetsföra.

NorgePensionen grundar sig på tre system• en grundpension som baseras på antal år manbott i landet

• en tilläggspension som arbetsgivaren betalar• ett system för privata pensionsfonder i olikayrken

I februari kom ett förslag till ett nytt pensionssys-tem som grundar sig på inkomsterna man har när

Punktmarkera pensionen Text Bengt-Erik Hedberg

Foto Ulrika Lindelöf

Eftersom man kan gå i pensionmellan 61 och 65 år måste duansöka om att få ut din pension. Pensionsmyndighetenvet ju inte när du vill börja ta utdin ålderspension. Bor du inom EU hjälper pensions -myndigheten i det land du bor digatt söka svensk pension.

Situation PENSION


man är 13-75 år. Ett annat förslag är att man skallkunna få ålderspension från 62 års ålder tills dessatt man fyller 75.

FinlandFolkpension garanterar lägsta pension. För att fåhögsta ersättning måste man ha bott i landet minst80 % av tiden mellan 16-65 år. Dessutom finns deten inkomstgrundad pension som betalas av arbets-givare och arbetstagare. Pensionsåldern är flexibelfrån 63 till 68 år, men i den offentliga sektorn kanman gå tidigare. Skilda bestämmelser gäller mellanden offentliga och den privata sektorn.Pensionsnivån ligger på 74 %.

StorbritannienGrundpensionen är låg och kompenseras med ettsystem med inkomstprövade socialförsäkringsför-måner. Män och kvinnor får ut dessa vid 65 respek-tive 60 år. En statlig påfyllnadspension täcker näs-tan alla som arbetar. Vid sidan finns ett privat tjäns-tepensionssystem. Staten satsar på att öka det pri-vata pensionssparandet och gynnar det och siktarpå att införa ett system som omfattar alla somarbetar år 2012. På sikt ska pensionsåldern vara 68år. Nivån är 72 %.

FrankrikeDet franska systemet gjordes om 2003 och bygger

på att man skall ha 40 arbetsår för full pension.Arbetsårens antal kan 2012 höjas till 41 år. Gällerockså offentligt anställda. Pensionsåldern är 60 årvilket innebär att man måste börja arbeta när manär 17. Det kommer nya ändringar vilket faktisktinnebär en höjning av pensionen med 25 %. Densom inte kommer upp i 41 arbetsår och full pensionkan köpa sig arbetsår senare i livet. Idag kostar 1,5arbetsår € 22,400.

TysklandPensionsåldern är 65 år med möjlighet att gå vid 63år. Pensionsåldern ska höjas till 68 år 2012-2029.Det finns kollektivavtal om pensioner.Privatpersoner kan välja Riester-rente, en blandningav privat och statlig pension. Den som har barnbeviljas avdragsrätt av premien vid privat sparande.Nivån är 92 %, en sällsynt hög pensionsnivå.

ItalienItalien har Europas äldsta befolkning. OECD harpåpekat för Italien att de måste förändra systemet.2008 höjdes pensionsåldern från 57 till 60 år. Detfinns också ett nytt system för dem som arbetar.Man underlättar privat sparande med avdragsrätt.Det har under lång tid varit ständiga konflikterkring pensionssystemet. Nivån är 87 %.

Pensionssystem utanför EESBor man utanför EES-området när man vill gå ipension bör man veta om att det i ålderspensio-nen inte ingår någon garantipension. Det är enminimipension och betalas inte ut utanför EESmed undantag för Kanada. När man vill ta ut sin

Fondsparande

Vid fondsparande är lågavgift viktigare än historiskutveckling och om framtidenvet man inte mycket. Låg avgift är 0,5 - 1,0 %.

Så här stor kan din pension bliTabellen visar hur stor pension du får vid ett regelbundet sparande per månad i svenskakronor. Kostnader och avkastningsskatter är avdragna.

Sparande Avkastning antal år

4 % 8 % 4% 8% 4% 8%

35 225.000 538.000 451.000 1.075.000 902.000 2.151.00030 172.000 353.000 343.000 707.000 686.000 1.414.00025 127.000 228.000 55.000 456.000 510.000 912.00020 91.000 143.000 182.000 286.000 364.000 571.00015 61.000 85.000 123.000 169.000 245.000 339.00010 37.000 45.000 73.000 90.000 147.000 181.000

Sparbelopp 250 kronor 500 kronor 1.000 kronor

Källa: Carlssons Fondförvaltning

pension vänder man sig till Pensionsmyndigheteni Sverige.

USADet finns ett lagstadgat system som heter OASDsom gäller ålders-, invalid- och familjepension. Urdenna pott betalas ersättningen. Minimipensionentryggas genom ett skattefinansierat socialbidrag.Sen finns det pensionsförsäkringar som arbetsgiva-ren ordnar. Nästan hälften av alla som arbetar haren sådan försäkring. Pensionsåldern är 65 år och 6månader. Så småningom kommer den att höjas till67 år. Pensionssystemen bekostas av arbetsgivare,anställda och staten tillsammans. Avgiften tas utvid beskattningen och läggs i en buffertfond. Nivånberor på inkomsten under 40 år. Systemet fungerarungefär som i Sverige. Det beror på att det är enamerikansk professor som utformat det svenska. ´

Källor: EU, Försäkringskassan, AMF, IOPS, NAVwww.pensionsmyndigheten.se


Situation PENSION

T Ä V L I N GSVEN lottar ut en vackerPrimavera-vas från ArtGlassVistaMaila oss på [email protected] och berätta vilken som är dinsvenska favoritblomma och varför... så har du chans att vinna densvenska, fantastiskt vackra vasen till ditt hem. Vinnaren presenteras i nr 4 samt på tidningenSVEN.com

Aktiemiljonär på 30 år!

De senaste decennierna har den svenskabörsen gått upp i genomsnitt med 14 %om året.

Om börsen går upp lika mycket i framtidenkan den som är 35 år och sparar i aktierbli miljonär på 30 år, under förutsättningatt man sparar 182 kronor varje månad.

Den som sparar i bank i 30 år med 3,5% ränta måste spara 1574 kronor permånad för att bli miljonär.Källa: Svenska Dagbladet

http://www.artglassvista.se/?ad=297

“T iden går så fort, jag vaknar vid sju,halv-åtta tiden, dricker kaffe och läseren stund, och hux flux är klockan 11!“

Anita flyttade för tio år sedan till Schweiz där honarbetade ett antal år innan hon gick i pension. Honbeskriver sin hemstad Zürich som den perfekta platsenatt vara pensionär i, där händer det alltid något ochlivskvaliteten är hög. Enda nackdelen är att det är endyr stad. Det finns också många seniorföreningar somAnita dock inte gått med i än. Hon känner sig för ungför det och föredrar att dela sin tid mellan svenska för-eningar, boulespel, gymmet, skidåkning och vandring-ar i Alperna. Trots sitt aktiva leverne har Anita satt sinbestämda gräns: “Jag är mycket aktiv som person ochdeltar i många föreningar. Det enda jag inte klarar avär tidsbestämda tillställningar. Som pensionär vill jaginte längre låta klockan styra mitt liv”.

Anita är utbildad sjuksköterska, specialiseradinom intensivvård och efter många år uppe i Luleåkände hon att det var dags att byta miljö. USA ochEngland var möjliga alternativ,men efter att ha sett enannons om jobb i Schweiz togdet bara två besök i alplandetinnan Anita tog sin bil ochdator och flyttade ner på obe-stämd tid. Anita började sittförsta jobb på ett sjukhus iBern och flyttade sedan tillZürich. Det finns nu inga planer på att flytta tillba-ka då hon trivs utmärkt i sitt nya hemland. Det honkan sakna med Sverige är att vi svenskar är merraka och rättframma med det vi säger, samt de kallajanuarimånaderna uppe i Luleå med 30 minusgra-der. “När man går ut ur huset och hör hur markenliksom knäpper under skorna av kylan”. Med endotter och barnbarn kvar i Norrland blir det dock

minst två Sverigebesök om året. Efter att ha bott större delen av sitt liv i Norrland,

där avstånden är minst sagt stora, njuter Anita nuav möjligheten att ta små resor då och då. “Allt ärju så nära här. Jag tar bilen 10 minuter och harredan något nytt att se, eller så tar jag en längreutflykt på en timme eller två och når Frankrike,Tyskland och Italien.“ En stor del av sin tid tillbring-ar hon även med sin andra dotter och hennes barn,som bor i Zürich sedan många år. Hon poängteraratt beslutet att flytta till Schweiz inte baserades påatt dottern redan bodde där, faktum är att honarbetade i Bern de första åren mycket på grund avatt hon ville skapa ett eget band till Schweiz, obe-roende av andra.

Att vara svensk i Schweiz ser Anita bara som ettplus. Delvis på grund av att Zürich är en internatio-nell stad med influenser och människor från helavärlden och delvis på grund av att svenskar har ettså gott rykte där. "Många gånger räcker det att

säga att jag är svensk ochgenast får jag ett varmt väl-komnande. Vi är helt enkeltotroligt populära!" Att pratatyska gör livet lättare, dåschweizare inte alltid pratar såbra engelska. När flytten tillSchweiz var bestämd, togAnita en snabbkurs för att frä-

scha upp skoltyskan från 50-talet. Det var till storhjälp för att finna sig till rätta.

Innan vi avslutar trycker Anita ännu en gång påfaktumet att bli pensionär absolut inte är något attfrukta. På frågan om hon skulle ändra något i sittliv, om den möjligheten funnits, svarar hon: “Jagönskar bara att jag inte lagt ner så mycket tid på attstäda.” ´

Frukta inte friheten! För mig som för många andra i 30-årsåldern, känns pensionen somnågot mycket avlägset och kanske även lite skrämmande. Att inte längreha ett arbete att gå till när man vaknar på morgonen och att inte vetavad man ska fylla dagen med. Så hade även Anita Anehagen föreställtsig det, men efter 45 yrkesverksamma år beskriver hon tiden som pensionär som ett oskrivet blad hon kan fylla med det hon själv vill.

Text Nathalie Saathoff

Många gånger räcker det att säga att jag är

svensk och genast får jagett varmt välkomnande. Vi är helt enkelt otroligt

populära!

“


Situation PENSION

”

Foto: Privat Anita

P o r t r ä t t s v e n s k p e n s i o n ä r


Jag står under mangoträden och målar i parken vid Prince of Wales Museum i Mumbai. Inne i galleriet hänger vår konst.Besökarna kommer i en strid ström, nyfikna på våra målningar och varför vi står just här. Som en av femton svenska konstnärerutvalda av TellusArt att delta på resan till Indien känner jag mig otroligt hedrad. Här står jag med gräddan av konstnärer frånAsien och Skandinavien i en av konstvärldens huvudstäder. Och allt för ett gott syfte, att hjälpa vår planet. Just denna utställningoch workshop har temat Protect Wildlife Heritage. Till invigningen kom Sveriges ambassadör Lars-Olof Lindgren och höll ettengagerande tal om naturen och konsten.

TellusArt är en organisation som vill kunna gelovande konstnärer över hela världen en platt-form att visa sin konst på. Detta sker genom

utställningar, workshops och olika projekt. Genomkonsten vill de belysa ämnen som berör och pro-blem som kräver mänsklighetens uppmärksamhetoch engagemang för att kunna lösas.Organisationen bildades 2008 som en ideell för-ening och har sitt säte i Stockholm. Tanken är attinom tio år ha nått hela världen. Stafettpinnen gårvidare från Sverige och Indien under kommande år.På www.tellusart.org kan man följa arbetet runtTellus, som på latin betyder jord.En viktig del av organisationens arbete gäller

barn, för att engagera dem i vår planets framtid.Med på vår utställning är teckningar från barn påtemat rädda vilda djur. Det är gripande hur vackrabilderna är. Teckningarna fyller entrén, och ändåfinns här bara ett urval. Med på resan från Sverigehar vi också representanter från Malmsjö skola iBotkyrka kommun: rektorn, en lärare, en naturpeda-gog och två barn. De har varit starkt engagerade iTellusArt från början och förutom deras medverkan

i utställningar och workshops gör de besök i skolorför att bygga nätverk, de bloggar om sina upplevel-ser under resans gång och vi andra blir intervjuadeav barnen som en del av deras skolarbete.

Inspirerande miljöAtt måla inför publik är spännande, men ocksåen utmaning. Jag är processmålare, jag vet ald-rig vad som ska dyka upp på duken. Det är intui-tion, känslor och inspiration som styr valet avfärg och teknik. Det gäller att fånga nuet, det ären upptäcktsfärd i skapande, och när det kom-mer publik är det bara att väva in kommunika-tionen som uppstår, och låta den gå in i duken.Vi är omkring 40 konstnärer från Skandinavienoch Asien som står och målar i tre dagar. Baraatt träffa alla dessa framstående konstnärer medvitt skilda tekniker och uttryck i sitt måleri är jät-teinspirerande. Våra verk doneras till TellusArt.De ska vara med på utställningar på olika platser ivärlden och så småningom säljas till förmån förorganisationen.Vi bor enkelt på YWCA i Mumbai, i mitt rum är vi

fyra personer. Det blir lite tältläger över det hela,men vi lär känna varandra snabbt. Innan resankände jag endast en av de andra konstnärerna. En

månad senare har jag massor av nya vänner ochFacebook exploderar med bilder och intryck frånresan.Innan vi lämnar Mumbai har vi vår första works-

Med konsten som motor

Text Eva DillnerFoto Eva Dillner och Mari Vedin Laaksonen

2

1


hop med skolbarn. Busslast efter busslast med ivri-ga konstnärer som vill uttrycka sina tankar ochkänslor om jorden. Det är deras framtid. De bryr sig.Vi är där för att stötta och inspirera. Vi hinner medlite sightseeing och en utflykt till Elefantön innandet bär iväg norrut till Delhi, Indiens huvudstad. Därligger dimman tät som en slöja, jag förundras överatt chauffören kan hitta fram till hotellet. Det ärjanuari och osedvanligt kallt för årstiden. Till skill-nad från Sverige har de ingen värme inomhus. Visover i underställ och flera lager men efter någradagar får de frusna svenskarna värmeelement.Upptinade och glada kastar vi oss in i nästa uppgift.I Delhi besöker vi skolor och målar med barn. De

sjunger och dansar för oss. Vi svarar med lekar frånSverige. Vi blir hembjudna till konstnären RoopChand och dokumentärfilmaren Mike Pandey. Hanhar vunnit flera Green Oscar för sina filmer omutrotningshotade vilda djur, och visar sina filmer förbarnen och är med vid nästa invigning. Men detminne som ligger varmast om hjärtat är vår dag påbarnhemmet. Vi hade varit lite oroliga, vi visste attbarnen kommit från gatan med svåra upplevelser ibagaget. Hur skulle vi bemöta detta? I stället förmörker mötte vi ljus. De var så öppna och nyfiknamed en otrolig livsgnista och kärlek.

Magiska IndienPå vår lediga dag åker vi till Taj Mahal, det är somen dröm att stå där i verkligheten. Magiskt. Så uppi ottan för bussfärden norrut till Chandigarh, i bästafall går den på åtta timmar. Bara att vara i Indien ären omvälvande upplevelse. Det är nog raka motsat-sen till Sverige. Här myllrar det av folk överallt. Detär kaos på vägarna, som inte är i bästa skick. Detguppar rejält och det skriker om bromsarna, hornentutar i ett töcken av ljud. På motorvägen samsasoxkärror, cyklister, tuktuks, bilar och bussar med enoch annan gångtrafikant. Färgerna är intensiva.Intrycken forsar in på näthinnan, man hinner intesortera dofterna, sinnena går på högvarv. På vägenfår bussen punktering, vi får en lång, lång chaipaus.Jag älskar det kryddiga indiska teet, masala chai,som värmer långt in i själen och gör en lycklig.Chandigarh är den mest oindiska staden i hela

4

65

7

1. Barnens teckningar från workshop i Delhi.2. Full fart på skapandet på workshop med

skolbarn i Chandigarh.3. Tigerteckning. Evas favorit bland barnens

teckningar på utställningen i Mumbai.4. Barnhemmet i Dehli, Rinnie Crossler visar foton.5. Shri J.P. Nadda, Forest Minister, vid invigningen på Victoria Continental Inn i Dharampur.6. På motorvägen till Taj Mahal.7. Mytomspunna Taj Mahal.

3


TellusArt – www.tellusart.orgTellusArt är en icke politisk organisation med sitt säte i Stockholm. Organisationen består av konstentusiaster från hela världen som tror på att kraften i konsten kan lyfta medvetenheten om de viktiga frågor vi står inför idag. TellusArt vill:• Öka medvetenheten om globala frågor, genom konst av barn, ungdomar och yrkesverksamma konstnärer.• Främja vänskap och förståelse mellan olika länder och kulturer genom seminarier, konstutbyte och utställningar.• Främja konst och konstnärer på en global nivå.• Bygga upp nätverk av begåvade konstnärer, konstentusiaster och människor som vill göra skillnad.

Hur kan man bidra till "Art for a cause"?

Donera"Unga tankar om Tellus", vårt nuvarande projekt, är ett försök att nå ut till massorna och skapa medvetenhet om globaluppvärmning genom teckningar och målningar av barn. De ska representera deras förhoppningar och drömmar om en bättre planet. Projektet innebär enrad utställningar och workshops på global nivå, som skapar en plattform för kreativa människor att uttrycka sig genom konstens milda men kraftfullamedium för att visa hur brådskande det är att vidta åtgärder för att skydda vår jord.Du kan stödja organisationen genom att skänka ett belopp som du anser lagom. Ditt värdefulla bidrag kommer att användas till att organisera våra eve-

nemang, till att arrangera lokaler och material till utställningar och workshops, till resor, mat och logi för inbjudna konstnärer, samt till pressmaterial, tryck-ning och publicering av trycksaker.

SponsormöjligheterOm du vill göra en större donation, sponsra eller co-sponsra något av våra evenemang, kontakta TellusArt för mer information.

VolontärDu kan också stödja TellusArts genom att arbeta som volontär vid något av våra arrangemang. Skriv till oss på [email protected] för mer information. Du är välkommen att komma med dina idéer!

Indien. Rosornas stad skapades på 1950-talet avarkitekten Le Corbusier på uppdrag av den nyaindiska staten. Här sammanstrålar vi med konstnä-rer från de närliggande regionerna, med utställningoch workshops på Fine Arts Museum på PunjabUniversity. Vi har blivit varma i kläderna, det går lät-tare att måla inför publik. Det är så roligt med allafina kommentarer från publiken, konstkännare ochprofessorer – det sporrar mig att satsa ännu merapå min konst. Det är så många fina möten, inteminst med konstnärerna. Vi utbyter tankar och tek-niker, går på fest och dansar, klär upp oss till invig-ningar.Vi avslutar resan uppe i bergen, på Victoria

Continental Inn i Dharampur. Vi har några timmarledigt innan invigningen av utställningen av denymålade verken som ska doneras till TellusArt. Härfinns äntligen natur, vi rusar ut och drar djupa ande-tag och njuter av pinjeskogarna och stillheten. Så ärdet dags att sätta på finkläderna för ännu en invig-ning. Skogsministern från Himachal Pradesh talarpassionerat om naturen. Vi blir ärade med hattaroch sjalar med regionens mönster på. Det är högtid-ligt så det förslår. Pressen är på plats och fångarRinnie när hon glider in i sin nya sari.Det är med visst vemod vi styr kosan hemåt. Efter

tre och en halv veckas intensivt samarbete ska viåter tillbaka till vardagen. Det känns overkligt ochsvårt att lämna familjen som stått en så nära. Mentack vare internet ekar mantrat "See you onFacebook". ´

www.tellusart.org

SVEN –

Tidningen för SVENskar i utlandet 31

Johans konst succé i London

Ijuli öppnas Johans första soloutställning iLondon; ”Prophecy” på Degree Art.comGallery, på Vyner Street, Londons centrum för

samtida konst.– Jag utforskar temat skönhet och sårbarhet hosungdomar och vill utmana fördomar, säger han.Historien tar sin början när 14-årige Johan upp-

täcker oljefärger, något som han genast behärskar,och ett porträtt av den brittiske målaren LucianFreud växer fram. Den dåvarande bildläraren trilla-de nästan av stolen. Sedan dess har detta ”wunder-kind” kommit en lång bit på vägen. Hans verk harsynts på prestigefyllda London och EdinburghNational Portrait Galleriers, 2008 tilldelades hanJerwood Contemporary Painters Price.Barcelona, Basel, Paris, New York, Chicago och

Miami är andra städer där Johans kontroversiella mål-ningar har gjort avtryck. Målningarna av vänner ochmänniskor han möter under sina resor runtom i värl-den säljer för priser från £5000 (ca 56 000 kronor).

Skapelsen fascinerarMedan upphetsande konstkritiker skriver spaltmetrari de nationella tidningarna The Times, The Guardianoch London Evening Standard, tar Johan själv fram-gången med ro. – Jag har alltid varit intresserad av människor ochskapelsen av människan. Det finns en historiabakom varje människa och detta är något somfascinerar mig. Den kreativa processen är nästanandlig, och min tro som kristen har naturligtvis storbetydelse för mitt arbete. Jag känner att jag har fåttett kall här i livet.Till sommaren är det dags för den första solout-

ställningen ”Prophecy”. Ett passande namn. Deutvalda verken har en speciell betydelse för Johanstro. I september kommer Johans konst att synas påbillboardaffischer i Stockholms tunnelbanor. Artbelow,ett Londonbaserat företag, som under en femårspe-riod har visat verk av över 800 internationella

konstnärer på tunnelbanor runt om i världen harknutit Johan till sig. Johans porträtt har redan syntspå tunnelbanestationerna South Kensington ochBaker Street i London.

Framtidstro– Min plan är att flytta tillSverige inom ett år, sägerJohan. – Det är där jag hör hemma,där finns mitt ursprung och jag tänker alltid på det,att vad som än händer är det där jag har mina röt-ter, säger han på påtaglig västgötska, trots att hanhar levt i Storbritannien i 14 år. Han lägger till: – Endröm jag har är att representera ett svenskt galleripå Frieze Art Fair, en internationell konstmässa somäger rum varje höst i Londons Regent's Park däröver 150 samtida konstgallerier representeras.Johan använder gärna sitt arbete för att stödja

välgörande ändamål. Till exempel donerade Johan ivintras en målning på auktion vid Royal Institutioni Mayfair för tortyroffer tillsammans Sarah Lucas, SirHoward Hodgkin, Sir Peter Blake, Anish Kapoor ochCornelia Parker bland andra välkända och respekte-rade konstnärer. ´

Johan Andersson från Trollhättan orsakar uppståndelse iLondons konstvärld. Den 23-årige porträttkonstnären blevrekordung finalist i ansedda BP Porträttpriset 2007 och harplacerat sig bredvid ansedda brittiska konstnärer såsomSir Peter Blake, Cornelia Parker, Sarah Lucas och TraceyEmun. Porträtten, som ofta är förvrängda, befinner sig igränslandet mellan dröm och verklighet, de både beröroch upprör sina betraktare.

Text Emelie KruglyFoto Johan Anderssons pressbilder

FAKTA: JOHAN ANDERSSONÅlder: 23Bor: South Bermondsey i sydöstra LondonFamilj: mamma, två systrar och en brorFödd: TrollhättanGenombrott: 2007 nådde han topp tre i det ansedda BP Porträttpriset.Framtidsplaner: Att flytta till Stockholm och att synas på vissa gallerier där.Om sin konst: Jag är spontan i mitt sätt att arbeta med färger och vill inte

begränsa mig som konstnär. Man kan säga att mina porträttär ett samspel mellan ordning och kaos. Jag vill utforskaobehagliga aspekter och underliggande spänningar.

För mer information besök Johans hemsida: www.johanandersson.com

gör

Jag har alltid varit intresserad avmänniskor och skapelsen av

människan. Det finns en historiabakom varje människa och detta ärnågot som fascinerar mig.

“”

Entreprenörerna och gourméerna Erika Eklundhoch Victor Ollén lanserade nya företagetMalmö Nordic Dining i London förra året.Drivkraften? Att förändra den stereotypiskasynen på skandinavisk mat.


Nordisk mATREVoLUTIoN

på väg

Entreprenörer i UK

Text Emelie KruglyFoto Malmö Nordic Dinner

Både Erika och Victor är kockar i botten ochhar arbetat för välrenommerade restau-ranger i Sverige och Danmark. Erika är till-

lika grafisk formgivare och Victor har en examen iinternationell marknadsföring. Med dessa samladeerfarenheter är denna skånska duo perfekt för upp-draget de tagit sig an. Erika förklarar hur det hela började:

– En dag hörde jag den svenska jordbruksministernpå radion. Han talade om skandinavisk mat och hursvensk mat kommer att bli nästa stora matrevolu-tion. När han tillfrågades om vad som var typisktsvenskt nämnde han bara köttbullar, lingonsylt och

vodka, vilket jag tyckte var ett otroligt tråkigt svar. Detta sporrade de båda att börja forska i ämnet.

Samtidigt började de söka investerare och lyckadesfå stöd från den svenska regeringen. Nu kittlar dealltså Londonbornas smaklökar med sinahandplockade produkter från de fem nordiska län-derna. Alla produkter är förpackade i vackra ochfunktionella förpackningar och tillsammans ska debidra till nya smakupplever och oanade kombina-tioner.– Det fina med nordisk mat är dess renhet, säger

Erika Eklundh. Alla våra produkter är helt naturligaoch innehåller kostfibrer, omättade fetter och lång-samma kolhydrater. Vi hoppas att locka denmoderna, hälsomedvetna konsumenten med vårtspännande utbud av nordiska produkter. Vi har fåttotroligt bra respons hittills, Metro har recenseratoss och produkterna säljs bland annat på HarveyNichols. Dessutom har Selfridge's Food Hall visatintresse för vårt sortiment. Kunderna är specielltförtjusta i våra ostar. Malmös produkter består av exempelvis ren-

kött, marmelad, knäckebröd, rökta musslor ochrapsolja för att nämna några. Dessa finns att hittai livsmedelshallar och utvalda delikatessbutiker.Samtidigt har det varit en utmaning att starta

eget i ett tufft ekonomiskt klimat.– Konkurrensen i London är enorm, säger Erika.Alla de intressantaste matprodukterna från helavärlden finns ju här. Vi underskattade dessutomden finansiella krisen. Vi trodde inte att

Londonborna var så priskänsliga när det gälldemat.I jämförelse med att starta eget i Sverige upple-

ver de England som ”hafsigt”.– I Sverige tar man sig mer tid att arbeta igenomkoncept. Trender som kommer stannar längre ochblir på så vis mer etablerade. I London svischar detbara förbi massor av intryck från överallt, helatiden, och inget får någon riktig chans att utvecklastill något bra. Ett undantag är dock den brittiskamattrenden med närproducerat och "husmanskos-ten" som i finare tappning serveras på gastropubar.

Vilka fördelar respektive svårigheter har nistött på?– Den största fördelen är att skandinavisk mat är enstor trend och att vi princip är de enda som arbetarmed de nya nordiska värdena, säger Erika. En svå-righet, bortsett från att alla matföretag sålt sämrenu i de tuffa tiderna, är att väldigt få känner tillskandinavisk mat, och tror därför att det inte ärnågot att ha. När de får smaka blir det annat ljud iskällan, men ofta får de inte chansen. När de står ien affär och håller rapsolja i ena handen och olivol-ja som de vet är gott i andra, så är det lätt att väljadet säkra kortet.

Hur ser då framtidsplanerna ut och vad händer här-näst? Victor och Erika planerar att arbeta på breda-re front med att lyfta fram fler skandinaviska före-tag och matkoncept, och inte bara de företag somryms under den nuvarande produktkategorin.– Tanken är att skapa en serie events där vi låter

engelsk media och nyckelpersoner inom branschenmöta spännande nordiska företag, avslöjar Erika.Och vi hjälper kontinuerligt nordiska företag somvill in på den brittiska marknaden.

Vilka tips har då Erika och Victor att ge blivan-de entreprenörer?– Det tar tid att lyfta, man får vara uthållig, såvälfinansiellt som mentalt, säger de.För mer information besök www.malmonordicdining.com ´

Foto Priv

at Joh

an

Foto Priv

at Joh

an

Entreprenörer i UK

Det fina med nordisk mat är dess renhet. Alla våra

produkter är helt naturliga. Vi hoppas att locka den

moderna, hälsomedvetna konsumenten med vårt

spännande utbud av nordiska produkter.

“

”

Intresseradav att

sponsraeller

annonsera iSVEN?Kontakta oss på

redaktionenför mer

information info@

tidningensven.com


www.scandinavianstuff.com


Snart är det sommar och då blir det för-stås semester i Sverige – underbart!Eller? Nja, det där med att som utlands-

svensk besöka Sverige på somrarna är lite kluvet.Visst, man längtar dit, men ibland är förväntningar-na för höga och inget blir som man drömt om.Istället regnar det, man blir trött av att träffa alla ochden medföljande familjen är måttligt entusiastisk.Men eftersom de flesta av oss ändå gärna vill

semestra i Sverige och helst också vill dela med ossav den svenska sommaren till barn (och eventuellhälft) som kanske är födda utomlands, så kämpar vipå. Vi visar på tjusningen med ljusa sommarnätter,med blåbärsplockning och bad i små insjöar. Vi stro-sar på städernas lugna gågator och äter glass. Viumgås med släkt och vänner så mycket vi baraorkar. Och när semestern är över är det i bästa fall

dessa stunder som består. Det där med dåligt väder,gnissel mellan släktingar som plötsligt ska umgås24 timmar om dygnet och besvikelse över allt viinte hann med i år heller, det glömmer vi som tur ärganska snabbt.För oss, en svensk-grekisk familj med tre barn,

har det här med att resa till Sverige på sommarenfaktiskt varit en sak som förenat familjen. Det harliksom varit vår grej, ett kitt som bundit oss sam-man. Under åren då barnen var i tonåren var detnästan det enda vi lyckades genomföra hela famil-jen tillsammans utan protester från ungdomarna.Resan till Sverige var självskriven och alla börjadelängta efter den redan på våren.Självklart åkte vi mest för att träffa släktingar

och vänner. Och eftersom alla ansträngde sig för attträffa oss utlandssvenskar så blev det ofta så attalmanackan var minst sagt fulltecknad, tala omsemester... Men vad gör det? Efter 16 år utomlandsså har vi insett att det är guld värt att ha en levan-de relation till människor i Sverige.Eftersom barnen var små när de flyttade ut så

skulle de snabbt ha glömt bort sin födelsestadStockholm om vi inte hade åkt dit varje år. Och där-för avsatte vi varje år minst en vecka åt huvudsta-den, vi gick på gatan där vi bott, vi gick till derasdagis och lekte på gården. Överhuvudtaget försök-te vi hålla minnet levande av de där första åren ibarnens liv.Och sen lekte vi turister i vår egen stad. Vi pro-

menerade runt i stan och berättade hela tiden förbarnen om det vi såg: ”det här är Kungsträdgården,och där har vi Operan” och ”nu är vi i Gamla Stan”. Tack vare detta så har barnen nu som vuxna kun-nat guida sina grekiska vänner i huvudstaden, ochgissa om de varit stolta.Vi avsatte alltid en heldag åt Gröna Lund, det var

ett måste och det upptog barnens tankar flera veck-or i förväg. Redan när vi tog Djurgårdsfärjan frånSlussen och såg Grönan närma sig var stämningenpå topp.Till Skansen har vi förstås också återvänt många

gånger, för att ha picknick i det gröna och för attkolla på djuren. När barnen blev större kunde detycka att även de gamla stugorna, folkdansen ochglasblåseriet var hyfsat intressant. Och svenskamamma gladde sig över att barnen utan knot fick isig lite svensk historia och tradition.

Och Allsång på Skansen icke att förglömma! Engång varje år trängdes dottern och jag med tusen-tals andra vid Solliden för att utsätta oss för dennasommarsvenska nostalgikick.Andra höjdare är förstås Teknorama på Gärdet

och Tom Tits Experiment i Södertälje. Såna muséer,där man får röra vid saker och göra egna experi-ment, är alltid populära. Men även Stadshuset imponerar på de flesta. Har

man en utländsk make med sig så brukar Blå Hallenoch Gyllene Salen gå hem (de flesta känner ju tillNobelpriset) medan det är ett spännande äventyrför barnen att traska upp för alla trappor till tornetmed de tre kronorna (det hade vi aldrig gjort medanvi bodde i Sverige).Och när vädret är vackert, visst är Stockholm (och

hela Sverige) som gjort för picknick i gröngräset?För barn som vuxit upp i Grekland där gröna gräs-mattor är sällsynta och där man absolut inte fårbeträda de som finns, så är det härligt att få ha saft-kalas på en filt. I Hagagården, på Skeppsholmen,längs Norr Mälarstrand eller var som helst.Men det är lätt att känna sig lite mentalt stres-

sad under semestern i Sverige. Det är som om maninte riktigt kan slappna av och bara göra ingenting.För dagarna går och snart ska man resa tillbaka.Och sen dröjer det ett helt år tills nästa gång. Men med rimliga förväntningar på både väder,

familj och allt man vill hinna med, så kan en semes-ter i Sverige faktiskt vara alldeles … alldeles under-bar. ´

Trevlig sommar!

Sommarlandet Sverige –semester eller stress?

Text Ingabritt Tomboulides Foto Ulrika Lindelöf

Sommar


Sommar


Det finns mycket man som utlands-svensk saknar med den svenskasommaren. De långa ljusa kvällar-

na som aldrig verkar ta slut, midsommar, den obli-gatoriska kräftskivan i augusti, för att baranämna några. I Verona där jag bor, är sommaren nästan för

varm. Det kan säkert låta som ett lyxproblem närregnet öser ner i juli månad i Sverige, men när ter-mometern närmar sig 40, luftfuktigheten är uppei 60 procent och svetten rinner bara man tar ettsteg utanför dörren, då längtar jag hem till densvenska sommaren med 25 graders värme,Vänerns svalkande vatten och korvgrillning klock-an 11 på kvällen! Jag har pratat med några andrautlandssvenskar, för att höra vad de saknar mestmed den svenska sommaren.

SydamerikaPatrik bor i Ecuador och Olof i Brasilien. Båda harbott utanför Sveriges gränser under en lång tidoch på frågan om vad de saknar mest med densvenska sommaren, är svaret detsamma: De långadagarna och de ljusa nätterna. Båda tycker myck-et om den svenska naturen och Patrik som ärStockholmare från början, saknar ångbåtskryss-ningar i skärgården, picknickar på lantställen ochkaffe på utekaféer. Olof saknar även han segeltu-rer med vänner och familj, men poängterar precissom Patrik att sommaren i Sydamerika är under-bar, liksom närheten till havet och Amazonasregnskogar. Olof bor i Rio och har utsikt överhavet när han vaknar. Då Brasilien har omvända

årstider från oss, väljer Olof att åka hem tillSverige på besök lagom när det börjat bli vinterdär nere. På så sätt njuter han av det bästa frånbåda sina hemländer.

AsienJenny som hittat sitt nya hemland i Nepal där honjobbar med ekoturism och Magnus som numerakänner sig lika hemma i Thailand som i Sverige,saknar båda midsommarfirandet. Magnus berät-tar om sitt bästa midsommarminne då han firadetillsammans med kompisar ute i skärgården, ensolig dag utan ett moln på himlen, mat och dryckoch fotboll på eftermiddagen. Jenny saknar ävensvenska vardagssaker som att äta mjukglass medströssel och ligga påmagen i klövern ochbara filosofera. INepal är sommarenannorlunda, det ärmonsuntid med svalaregn och höga gröns-kande berg, vilketutgör en underbarkombination!

AmerikaMarie och Anna borbåda i den vackra sta-den San Fransisco, därde njuter av närhetentill havet och vackernatur. Surfing, cykeltu-

rer och picknickar i Golden Gate Park är vad somprioriteras under den Kaliforniska sommaren.Trots det saknar de att åka och bada i Sverige,sola och verkligen njuta till fullo av den kortasommar man får. Att världen stannar upp litegrand under den svenska sommaren. I SanFrancisco är det business-as-usual hela året ochingen skulle drömma om att ta fem veckorssemester bara för att sommaren har kommit.

Nu när sommaren börjar närma sig hemma iSverige, är vi säkert många utlandssvenskar sompackar väskan och förbereder oss för vår årligados av midsommarfirande och seglatser i skärgår-den. Helt säkert är jag en av dem! ´

Sommar, sommar, sommar!Text Nathalie Saathoff

Sommar

Foto priva

t Natha

lie

www.ArbetaHemifran.se/mhj/


Här gäller ofta knytis, och man ber då alla att ’’bring a plate’’ och det betyder inte att man baratar med sig sin egen tallrik utan ett fat med lite valfri mat. Vi har hört talas om nykomlingarsom har anlänt till sin första BBQ med en papptallrik i väskan! Att kunna träffas på ett enkelt

sätt är det viktigaste. Inte hur välstädat badrummet är eller om man har färgmatchade servetter.De flesta parker har ett par ordentliga grillstationer, en stor lekplats och mysiga solskydd och i kvar-teret där vi bor har vi tre stora parker där det är barnkalas, släktträffar och grillträffar varenda helg.Man ringer sina vänner, tar med sig lite mat var och umgås medan barnen leker. Papporna pratarrunt grillarna och mammorna fixar med allt det andra. Och skvallrar lite naturligtvis. Som man göri vilket land som helst.Nu när vi har höst och snart vinter grillas det bara på helgerna eftersom solen gått ner när man

kommer hem från jobbet och det blir kolsvart och kallt på bara ett par minuter. Men på helgernagrillas det som bara den! Min man Kent planerade och drömde om grillen han skulle köpa när viflyttade ner hit, långt innan vi lyckades hyra vårt första hus. Det skulle bli en stor och exklusiv grill,så mycket förstod jag. Jag tyckte nog att det var viktigare med en fungerande dammsugare och TV,men han fick sin grill, eller barbie som man säger här. Tomtens yta och bankboken fick sätta grän-serna för grillens storlek och pris – men stor blev den! För honom är det ett rent nöje att stå fram-för grillen – inte bara ett sätt att laga maten på. Han kommer ofta in i köket för att fråga om jaghar nåt mer han kan ’’slänga på’’ när han ändå är igång. Bäst att passa på liksom, menar han. Detär en gasgrill så det är inte värmen på kolen som gäller. Hur jobbigt är det inte att kolen alltid nåttperfekt temperatur när festen är slut? (Även om jag kan erkänna att lukten från en kolgrill väckersomriga barndomsminnen till liv.) Dessutom tycker min man att han lagar hela middagen genomatt passa på locket och vända på köttet ett par gånger. Att bordet dukas, att sallad, gott bröd, smar-riga såser, efterrätt och annat lagas till inne i köket (simsalabim!) under tiden märker han inte enseftersom han är upptagen med den riktiga matlagningen...Vi grillar nog i stort sett detsamma här som hemma men betydligt mer lamm, fisk, skaldjur och

grönsaker. Och vi har sällan pasta, ris och potatis till. Vi har istället ett gott bröd, goda sallader (gärnamed frukt och nötter i) och salsor till det grillade. Och till hamburgare använder vi oftare lammfärsblandat med fetaost, pinjenötter och örter än den vanliga nötfärsen. Ja, visst finns det känguruköttatt välja på i charken men de har vi hoppandes runt hörnet och de är ju så söta och mjuka i pälsenså det provade vi bara en gång... Det heter ju att man ska ta seden dit man kommer!Till dricker man ett gott öl eller ett gott kallt vitt vin från någon av våra lokala vingårdar. Och

efterrätterna är inte att leka med ... Chokladstinna kaloribomber! Tur att man kan jogga ett par kilo-meter på en vit sandstrand imorgon bitti! Let’s put another shrimp on the barbie, honey!

Sommar &BBQ året om

Text Sara ErikssonFoto Ellen Eriksson

Sommar

Här ‘’down under’’ i Perth där det är sommar i stort settåret om handlar det inte om ifall man kan grilla till helgeneller om man kan sitta ute utan om vad man ska grillaoch vilka man ska bjuda in.

Foto priva

t Natha

lie

SWEET CHILI CHEESE-SNURRORSnabbt brytbröd som du svänger ihop medan kött eller skaldjur marine-ras. Sätt ugnen på 200 grader och klä en liten ugnsfast form medbakplåtspapper. Blanda 5 dl valfritt mjöl med 4 tsk bakpulver i en bunke.Smula i 30 g smör ordentligt med fingrarna och blanda sist i ca 2 dl mjölktills det blir en fast degklump som du kavlar ut på lite mjöl till en rek-tangel. Bred på ett par matskedar sweet chilisås och strö på rikligt medriven ost. Rulla ihop och skär i bitar som om du bakade kanelbullar. Sättrullarna tätt i formen och grädda i ca 15 minuter. Täck med folie omosten bränns. Variera fyllningen med exempelvis hackad spenat blandatmed ricottaost, svartpeppar och krossad vitlök. Mmmm... en god tomat-sås, oregano, hackad skinka och ananas med riven ost blir mumsiga piz-zabitar till soppan eller utflykten!

FRUKTIG MACADAMIASALLADHär odlar vi nötter runt knuten och macadamianötterna är minaklara favoriter. Goda som snacks och i maten. Rosta en näve hack-ade nötter i lite olivolja i en stekpanna, lägg dem sen på en bäddav ruccolasallad, halverade cocktailtomater, skivad apelsin, tärnadvattenmelon och smulad fetaost. Blanda en dressing på ett parmsk god olivolja, en tsk honung och ett par tsk nypressad apelsin-juice som du droppar över salladen. Avsluta med ett par varv medpepparkvarnen och en nypa grovt salt. Variera med färsk spenateller annan sallad, skuren mango eller avocado, tärnad hårdost,skivade jordgubbar och färsk basilika.

RÄKSPETTGrillade räkor är så snabbt och gott! Marinera en stund stora färs-ka skalade räkor (lämna stjärtskalet kvar att hålla i) i en skvätt godolivolja, en hackad röd chili, en pressad vitlöksklyfta och hackadfärsk basilika och trä sedan upp räkorna på spett innan de läggspå grillen. Om du använder små träspett som jag, bör pinnarnaligga i vatten ett par minuter innan räkorna träs på för att inte taeld. Grilla dem inte för länge - bara ett par minuter per sida annarsblir räkorna sega och torra.

Dessert? Med massor av choklad, nötter och exotisk frukt... Är detnågon som orkar? Trodde väl inte det, så de tar jag en annan gång!

38 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 38 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Det är bröllopsyra i hela Sverige. En historisk händelse, ett unikt evenemang ägerrum den 19 juni i år. Om någon har missat det såska vår kronprinsessa Victoria äntligen gifta sig

och Herr Daniel Westling är den lycklige. ”En kvinna av börd får sin man av folket”, harvår statsminister Fredrik Reinfeldt sagt om

Kronprinsessans förlovning.

BEVAKNING AV

Text Emma Ageberg

Kungliga bröllopet

det Foto: U

lrika Lind

elöf

Foto: Paul Hansen/Kungl. Hovstaterna

Redan söndagen den 30 maj börjarevenemangen med lysning iSlottskyrkan. Som sig ett kungligt

bröllop bör så ska det sen firas i dagarna tre.Torsdagen den 17 juni håller kungaparet en privatmiddag på Drottningholms slott för att inleda fest-ligheterna. Fredagen den 18 juni har regeringen enmottagning för kommuner och landsting iStadshuset och är värd för en galaföreställning iKonserthuset.Självaste bröllopsdagen kommer brudparet ha

gemensam med kungaparet, den 19 juni var nämli-gen dagen då Kung Carl XVI Gustaf fick sin SilviaSommerlath 1976, dessutom vid samma altare iStorkyrkan. I år blir det vigsel klockan 15.30 och dendirektsänds i SVT. De påstår att det är det störstasom bevakats från Stockholm, någonsin. Efter vig-seln följer kortege och färd med kungaslupenVasaorden, salut från Kastellholmen, örlogsbesök,militärparader, häckbildningar och musikhyllningaroch slutligen bröllopsmiddag som hålls påStockholm slott. Det är Operakällarens StefanoCatenacci som har fått det prestigefulla uppdragetatt stå för maten. Alla vill veta vad han ska bjudapå, men han avslöjar inget i förväg. Det enda manhar fått veta är att det kommer att användas svens-ka råvaror. Själv älskar han sushi och bjöd på det vidsitt eget bröllop…Bröllopet den 19 juni kommer bli det första kvinn-

liga tronföljarbröllopet i den svenska regentläng-den. När Kronprinsessan blir drottning blir honSveriges fjärde kvinnliga regent och senast vi hadeen svensk regerande drottning var på 1700-talet(Ulrika Eleonora den yngre, 1718-1720), så det ärverkligen på tiden. När Victoria och Daniel gift sigfår ”mannen av folket” en titel, han kommer attkunna kallas för Prins och Hertig av Västergötland,trots sitt ursprung från Närke. Storkyrkan, som invigdes 1306, har renoverats

under vintern och är nu åter redo att ta emot gäster.Till bröllopet lär det komma 1200 personer.Storkyrkan har sedan 1500-talet varit en centralplats för kyrkliga tillställningar för hovet. Fem tron-följare – först var självaste Gustav Vasa – har vigtsig i kyrkan innan Victoria. Hovet har tagit fram en mängd bröllopsrelatera-

de prylar och minnessaker. Posten har presenterattre nya frimärken, ett som föreställer det nyförlova-de paret, ett med Victoria iklädd ett ståldiadem ochdet tredje med det nya gemensamma monogram-met. Från och med 13 maj kan man köpa dessa.Daniel får en egen vapensköld skapad enbart förhonom, med utgångspunkt i Ockelbos kommunva-pen, så att han kan visa var han kommer ifrån. Men det är inte bara hovet som har tagit fram nyaprodukter. Det finns en mängd nyproducerade sou-venirer, designprylar, diverse matprodukter ochannat som olika företag passar på att presentera isamband med bröllopet. Några saker är mer passan-

de än andra. Det finns en offi-ciell bröllopsserie med utvaldaoch godkända leverantörer.Alla produkter som ingår iserien är försedda medBröllopsseriens sigill. Man kanköpa chokladaskar frånCloetta med brudparets fotopå lådan och den framtagnadesignen i färger enligt enfärgguide. En specialframta-gen mazarin med blåbär ochhallon säljs av Delicato.Väveriet Ekelund har en hellinneserie för att möjliggöravackra dukningar som kan fåen att tänka på det kungligabröllopet! Frödinge har släppten bröllopstårta för hela detsvenska folket, Gustafsberg,Rörstand och Mema/GAB hartagit fram porslin respektivebestick som minne ochWeibulls har tagit fram en spe-ciell fröpåse som så småning-

om kan förvandlas till en traditionell svensk som-marbukett. En del av intäkterna av all försäljninggår till en stiftelse som kronprinsessparet har bildatmed anledning av sitt bröllop. De önskar främja godhälsa och motverka utanförskap bland barn ochungdomar i Sverige med sin stiftelse. Det finns allt-så en tanke att göra gott bakom hela kommersen.Även Storkyrkan har genom Viga International tagit

fram en glasserie inför tronföljarparets vigsel. Det ären serie med skålar, vaser och ljuslyktor med två bärn-stensgula ringar symboliserande de två vigselringar-na. En del av vinsten går till Storkyrkans stödföreningsom arbetar för att bevaka kyrkans kulturarv. Det laddas alltså för fest både i slott och koja, för

alla kan ju inte bli inbjudna och övriga kan då passapå att följa festligheterna från TV-soffan. För detsägs att det är bäst att hålla sig borta från huvud-staden som turist just den veckan, om man inte villlägga en förmögenhet på boendekostnader. I inners-taden kan det kosta 20 000 kronor per vecka.Många Stockholmare ser chansen att hyra ut sinlägenhet för att tjäna stora pengar. Ja, bröllopsyra alltså. Vi i SVEN hoppas att vår prin-sessa har hittat sin prins och att bröllopet blir somde önskar sig.

SVEN –

Tidningen för SVENskar i utlandet 39Foto från artisterna Erik Grönwall, Agnes och Erik Hassles hemsidor

Självaste bröllopsdagen kommer brudparet ha gemensammed kungaparet, den 19 juni var nämligen dagen då

Kung Carl XVI Gustaf fick sin Silvia Sommerlath 1976, dessutomvid samma altare i Storkyrkan. I år blir det vigsel klockan 15.30och den direktsänds i SVT.

Foto: U

lrika Lind

elöf

Foto: S

torkyrka

n

http://vigainternational.se/


RAPPORT FRÅNDOWN UNDER

Lika men ändå olika

Text Pär-Johan Goody-Rohdin

Pär-Johan flyttade till Perth, Australien, 2004 och med jämna mellanrumskickade han en ”Rapport från Down Under” hem till Sverige och till andra vänner runtom i världen. I slutet av varje rapport fanns ett avsnittmed ”konstigheter” han upptäckte i Australien, som snabbt blev det populäraste inslaget i hans rapport. Här delar Pär-Johan med sig av dessa konstigheter som snabbt blev vardagsmat när han flyttade till ett nytt land för första gången i sitt liv.

Krönika

En gång ned till stranden i NingalooReef Marine Park, WA. Foto: Sara Eriksson

II Sverige har vi rattmuffar mot kylan, iAustralien har man dem mot värmen, då rattar-na inte går att ta i om bilen har stått i solen.

Här har de "Drive through Bottle shops", alltså vin-och spritbutiker där man kör rakt in och igenombutiken. Man behöver inte ens stiga ur bilen omman inte vill det.

Lekplatser har "solskydd", alltså stora "segel" somska skydda barnen mot solen.

På restauranger här i Australien gäller ofta BYO(bring your own), det vill säga ta med ert eget öleller vin. Det är ofta som restauranger inte har egnarättigheter eller så vill de bara locka fler kunder.

Korvarna här i Australien går inte att äta kalla somi Sverige, då det bara är någon rinnande köttmassainne i skinnet tills man har grillat dem.

Ett långt tag gick jag till höger när jag mötte folk påtrottoaren, men även då man möter folk på gatanså håller de till vänster. Nu har jag lärt mig att gå på"rätt" sida.

Jag såg TV-reklam som jag aldrig har sett i Sverige,det var reklam för medel mot hårlöss. Deras sloganvar ”Turn the head lice into dead lice!”.

De hade en folkomröstning i Western Australia omaffärernas öppettider. Som det är nu så stänger deflesta affärer kl 18 på vardagar och de får inte haöppet på söndagar (det finns undantag). Den endadagen med sena öppettider (till kl 21) är torsdagar dådet är ”late night shopping” då ”alla” ska ut ochhandla. De två frågor de ville ha svar på var om folkville att alla affärer som så önskade, skulle få ha öppettill kl 21 på vardagar, samt få ha öppet på söndagaröverhuvudtaget. Folket röstade nej i bägge frågorna.Fråga mig inte hur de tänker här, men nej-sidan propa-gerade för att om affärerna hade längre öppettider såskulle folk inte ha tid att gå i kyrkan samt att barn ochungdomar inte skulle ha tid att sporta…

Här är det standard att man har frysen överst ochkylen nederst när man har en kombinerad kyl och

frys, vilket ju är SÅ jobbigt då man måste böja sigvarje gång man ska ha något i kylen, särskilt i grön-sakslådan som ju befinner sig i golvnivå. Vet ni vadde kallar vår variant där vi har frysen nederst? Up-side-down fridge!

Här säljer de vin utan något märke på, bara en eti-kett som talar om vilket slags vin det är, men alltsåinte vilken vintillverkare det kommer ifrån. De kallardetta vin för ”clean skin”.

Ibland blir man lite trött på att hälla vatten. Vi häl-ler vatten från kranen i en tillbringare med vatten-filter. När det har runnit genom filtret så häller vivattnet i en flaska som vi har i kylen för att det skavara kallt. Därifrån häller jag sedan vattnet i minvattenflaska som jag har med mig när jag är ute fördet är så varmt och därifrån in i min mun. Ett himlahällande, eller hur?

De, eller VI ska jag väl skriva nu när jag är medbor-gare och får rösta, har så många speciella dagar härnere, då man ska köpa olika små saker och samlapengar till olika ändamål. Här är några exempel:Daffodil Day, Plant a Tree Day, Red Nose Day,National Baby Day med den roliga sloganen "Goga-ga", Lock up Your Boss Day, Walk to Work Day,Cycle to Work Day etc. etc.

Australiens mystiska sommartider: Under vår vinter(svensk sommar) har vi tre tidszoner här iAustralien. Western Australia (WA) i en, SouthAustralia (SA) och Northern Territory (NT) 1,5 tim-mar före oss samt Victoria (VIC), New South Wales(NSW), Australian Capital Territory (ACT), Tasmania(TAS) och Queensland (QLD) två timmar före oss. Under vår sommar däremot har vi FEM tidszoner iAustralien. WA i en (vi testar att ha sommartid

under tre år för att sedan ha en folkomröstning), NTen halvtimme före oss (de har INTE sommartid), SA1,5 timmar före oss, QLD 1 timme före oss (de harINTE sommartid) samt VIC, NSW, ACT och TAS tvåtimmar före oss.QLD ligger ÖSTER om SA och norr om NSW, menligger alltså EFTER SA och NSW i tid. TAS börjar sinsommartid några veckor FÖRE VIC, NSW och ACT,vilket gör att vi under den tiden har hela SEX tids-zoner då TAS under de veckorna ligger 3 timmarföre WA. Hänger ni med?Skäl som motståndarna till sommartid anför är att”gardinerna kommer att blekna mer” och ”barnenkommer inte att kunna sova”. Hallå, det blir intefler soltimmar bara för att man ändrar klockan. Ochmed sommartid blir det ändå beckmörkt redan kl21! Tror ni att alla barn i Europa och särskilt Nordenär uppe hela nätterna under sommaren?

När man går på bio här nere så har de stillbildermed prat till som reklam. De kan ha 10-15 olikaföretag som gör reklam med enbart en ”OH-bild”var, med prat till bilden. Sedan kanske det är färreän fem reklamfilmer. Jag minns inte om det var såtidigare även i Sverige, men det känns som omman är på 70-talet.

På nästan alla offentliga toaletter här nere så harde ett mellan"rum", alltså ett litet rum emellan denförsta dörren och en andra dörr. Så man öppnarytterdörren, kommer in i detta lilla konstiga förrumoch sedan är det en ny dörr för att komma in i detstora rummet med alla bås och/eller urinoarer. Denenda förklaringen jag har hört till detta slöseri medutrymme är att folk utanför inte ska kunna se in itoalettutrymmet. Hur har alla andra länder kunnatklara sig utan detta lilla magiska rum under alla år,jag undrar bara…

Och till sist för er som alltid har undrat, vattnet ibadkaret/diskhon/handfatet rinner verkligen utmotsols, alltså tvärtom mot vad vi är vana vid. Förer som inte vet anledningen till detta, så beror detpå att jag befinner mig söder om ekvatorn. Mensnälla, fråga mig inte hur vattnet rinner ut om manbefinner sig precis på ekvatorn… ´

Vid SWEA internationals årsmöte i Stockholm 2010 tillkännagavs följande utmärkelser och stipendier

Kjerstin Dellert, teaterchef för Confidencen, hyllas som Årets Svenska Kvinna (ÅSK) 2010 för sitt enorma engagemang för en historisk, svensk slottsteater som annars fallit i glöms-ka men som tack vare den eldsjäl hon är nu givit Sverige en plats i det internationella kulturlivet.

Sabine Stölting, doktorand vid universitetet i Freiburg i södra Tyskland, har tilldelats SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället.Stipendiet kommer att användas för forskning om svenska talpjäser med musik under 1800-talet för en avhandling som kommer att läggas fram inom kort.

Zahra Bayati tilldelades Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer. Zahra är doktorand vid institutionen för pedagogik och didaktik vidGöteborgs Universitet och arbetar på sin avhandling “Konstruktion och rekonstruktion av etnicitet i lärarutbildningen i ett interkulturellt perspektiv och dess konsekvenser för en håll-bar samhällsutveckling.”

Shima Niavarani tilldelades Sigrid Paskells stipendium för scenkonsterna år 2010. Shima är ett verkligt fenomen inom svensk teaterkonst. Stipendiet delas ut inom områdena sång,dans, teater och instrumental musik till en lovande svensk(a) i början av sin karriär.

Utmärkelsen ÅSK och två av stipendierna på USD 10 000 kommer att delas ut vid SWEA:s årliga Sverigemiddag i Malmö den 12 augusti 2010. Sigrid Paskells stipendium på USD 10000 delas ut på Confidencen den 21 augusti då även Kjerstin Dellert kommer att hyllas. För mer information: www.swea.org.


Vet ni vad de kallar vår variant där vi har frysen nederst?

Up-side-down fridge!

“”

Pressmeddelande

V I N N A R EMia Ringsparr i Adelaide, Australien vannKramgoa-paketet från disktrasa.com med sitt miljötips:“Vi använder oss av tvättnötter, istället för tvättmedel. Och självklart beställer vi från Australien, eftersom vi bor här! Vi använder bara mirakeltrasor, dvs microfiber och vatten till all rengöring. Om det är extra smutsigt så tar jag till de gamla klassikerna baking soda och citron.“

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet ger trygghet för svenskar som reser och som bor utomlands.

www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan

Vi tackar våra sponsorer

www.svenskamammor.com

www.disktrasa.com

www.scandinavianstuff.com

www.svt.se/svtworld

www.intervac.se

http://www.artglassvista.se/?ad=297

http://www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan

SVEN nummer 3

Documents

Transcript of SVEN nummer 3