Studiehandledning Kurs 3, Vt19 - old.liu.se · LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN 4(13)...
-
Upload
truongliem -
Category
Documents
-
view
222 -
download
0
Transcript of Studiehandledning Kurs 3, Vt19 - old.liu.se · LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN 4(13)...
Medicinska fakulteten
Linköpings universitet 581 83 Linköping
www.liu.se/medfak/lakarprogrammet
Studiehandledning Kurs 3, Vt19 Hälsa och sjukdom 1 Kurskod 8LAG31 Läkarprogrammet
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
2(13)
Innehåll
Introduktion ....................................................................................................................... 3
Problembaserat lärande (PBL) ....................................................................................... 3
Teman ................................................................................................................................ 4
Generalist (GEN) ............................................................................................................ 4
Professionell utveckling (PU) ......................................................................................... 5
Cirkulation – Respiration – Erytron - Njurar (CREN) .................................................. 6
Obligatoriska moment ....................................................................................................... 7
Examination ....................................................................................................................... 7
Lärandemål ........................................................................................................................ 7
Förtydligande av lärandemål ............................................................................................. 9 Kunskap och förståelse ................................................................................................... 9
Färdighet och förmåga .................................................................................................. 11
Värderingsförmåga och förhållningssätt ....................................................................... 12
Kursledning ....................................................................................................................... 12
Litteraturlista .................................................................................................................... 12
Schema .............................................................................................................................. 12
Terminstider ..................................................................................................................... 13
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ..... 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
3(13)
Introduktion
Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som
återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras
kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos
den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och
sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under
utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.
Under kurs 3 ingår tre olika teman. Kursen startar med temat Generalist (GEN) som
fortlöper under fem och en halv vecka, där sista veckan delas med tema Professionell
utveckling (PU). Härefter följer tema Professionell utveckling som totalt omfattar två
veckor. Den första veckan delas med GEN, härefter följer en ”egen” vecka varefter den
sista veckan delas med tema Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN). Parallellt
löper under veckorna de båda strimmorna ”Strimma Läkarrollen” och ”Strimma
Samtalskonst”. Tema CREN omfattar tio och en halv vecka.
Problembaserat lärande (PBL)
PBL-pedagogiken, grunden för studierna på läkarprogrammet, introducerades under kurs
1 och används fortsatt på kurs 3. Basgruppsarbete och gruppdynamik utgör kärnan för ett
fungerande PBL. Verklighetsanknutna fall (EDIT-scenarier) utgör basen för varje
basgruppsträff och ska stimulera studenternas lärprocess. Studenterna genomför en
gemensam problematisering och analys av innehållet i scenarierna, och det är av stor
betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process. Basgruppsarbetet och
PBL-pedagogiken, med ett stort individuellt ansvar för lärandet, utgör grunden för det
livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska
kunskapen ökar exponentiellt. För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av
basgruppsarbetet krävs närvaro av samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet
obligatoriskt.
Varje basgrupp har två handledare varav den ena ofta har en förankring som läkare i
klinisk verksamhet. I regel är endast en av handledarna närvarande vid träffen.
Omfattningen är 2 x 2 timmar per vecka. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker
fortlöpande. I mitten av terminen gör studenten en självvärdering som följs upp med ett
samtal med handledaren som ger återkoppling på studentens prestationer i
basgruppsarbetet. Åtgärdsprogram för förbättringar görs och uppföljning sker i slutet av
terminen. Detta koncept stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell
kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet.
Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt
formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
4(13)
utvärdera den uppnådda kunskapen. Studenter studerar tillsammans för att lära ”med,
om och av varandra” och träna samarbete, för att bidra till varandras lärande.
Handledarens roll är att stödja studenterna i detta.
Under terminen sker ett antal basgruppsseminarier som ska vara ett tillfälle för
djupanalys tillsammans med ämnesexperter för vissa basgruppsfalls innehåll.
Länk till PBL-guiden
Teman
Generalist (GEN)
Under kurs 3 förmedlas grunderna i allmän patologi, onkologi och farmakologi. Med den allmänna patologin startar utbildningens fokus på sjukdomar. Den skall ge
generella principer för sjukdomsprocesser och deras uppkomstmekanism. I allmän
patologi ingår: cellskada, adaptation, inlagrings sjukdomar, inflammation, läkning,
autoimmuna sjukdomar, cirkulationsrubbningar samt tumörutveckling. Under resten av
kurs 3, kurs 4 och kurs 5 fördjupas studiet av sjukdomar i de olika organsystemen -
speciell patologi. I rekommenderade textböcker i patologi är ca 1/3 allmän patologi och
2/3 speciell patologi. Totala sidantalet för dessa textböcker är minst 800. På kurs 6 ingår
b.la. 2 veckors placering vid avdelning för klinisk patologi. Under kurs 6-kurs 11 finns
klinisk patologi med som en grund i de flesta specialiteter.
Temat fortsätter med att behandla de generella mekanismerna bakom carcinogenes och
förvärvade egenskaper hos cancerceller. Betydelsen av cancergener, såsom onkogener och
tumörsuppressorgener studeras, både i samband med sporadiska och ärftliga
förändringar. I anknytning ingår ett seminarium om ärftlig koloncancer samt en
laboration om cellskada och cellers reaktion på skada. Vidare behandlas metastasering
och symtom vid avancerad cancersjukdom. Onkologin introduceras också genom att
presentera principerna för olika former av cancerbehandling. Under kurs 7 ingår 2
veckors klinisk placering inom onkologi. Specifika cancerformer behandlas under senare
terminer inom teman som utgår från de olika organsystemen.
Den allmänna farmakologin omfattar principer för hur läkemedel omsätts och verkar i
kroppen. En inledande föreläsning beskriver läkemedelsutvecklingen, följt av
farmakodynamik, receptorlära, farmakokinetik, metabolism och farmakogenetik. En
avslutande föreläsning beskriver läkemedlens roll i kliniken och syftar framåt till specifika
farmakologin som undervisas inom respektive terapiområde. Basgruppsfallen berör
farmakodynamik, farmakokinetik och toxikologi/ interaktioner.
Receptlära övas under kurs 6 i samband med primärvårdsplaceringar. Under kurs 9 ges
en veckas undervisning i klinisk farmakologi med principer för läkemedels-värdering,
dosering, planering, uppföljning och avslut av läkemedelsbehandlingen.
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
5(13)
Professionell utveckling (PU)
Tema PU fokuserar under kurs 3 på inhämtande av kunskap om de dominerande
hälsoproblemen och sjukvårdsbehoven i samhället, vad de beror på och hur man kan
förebygga sjukdom och ohälsa. Innehållet innebär en breddning och fördjupning av
kunskap som inhämtades på kurs 1 (om vanliga hälsoproblem, bestämningsfaktorer för
hälsa och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser). På K3 fokuseras på
skillnader i hälsa i samhället, det vill säga hur det skiljer mellan länder och mellan
grupper inom samma land. Skillnader kan t ex ses utifrån kön, ålder, socioekonomisk
situation och födelseland. I nästa steg analyseras vad dessa variationer eller skillnader kan
bero på: arbetsvillkor, miljöföroreningar, social omgivning, levnadsvanor, stress och
psykosociala faktorer samt deras koppling till fysiologiska sjukdomsmekanismer
studeras. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder på befolkningsnivå
teoribaseras och exemplifieras, liksom hur man med åtgärder på olika nivåer i samhället
kan minska ojämlikhet i hälsa.
Arbetsformerna under tema PU utgörs av basgruppsarbete inklusive
basgruppsseminarier, föreläsningar och en torrlabb (datorlabb) om hälsoläget i
befolkningen i Sverige och globalt. Särskilda instruktioner kommer att finnas på LISAM
för laboration och basgruppsseminarier.
Strimma Läkarrollen: Etisk reflektion
Strimma Läkarrollen fortgår under hela utbildningen på läkarprogrammet och syftar till
att ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarrollen,
och förmåga till fördjupad reflektion över den egna professionella rollen samt sig själv
som individ. Under kurs 3 sker detta genom reflektion över etiska problem inom hälso-
och sjukvård.
Under läkarutbildningen skall läkarstudenten utveckla ett etiskt förhållningssätt vilket ex.
innebär förmåga att identifiera och värdera etiska problem, och argumentera för hur
dessa löses tillsammans med patienten, och/eller hennes företrädare samt kollegor. Detta
förutsätter en medvetenhet om såväl egna som andras normer och värderingar.
Målsättningen med ”Strimma Läkarrollen etisk reflektion” är att stimulera reflektion,
såväl egen som i grupp, över etiska frågor inom sjukvård och samhälle.
Strimma Läkarrollen etisk reflektion startar med en introduktionsföreläsning om
grundläggande etiska begrepp, och fortsätter med fyra seminarier i grupp tillsammans
med etikhandledare. Inför varje seminarium sker individuell förberedelse genom att
inhämta fakta från material på Lisam, identifikation den etiska problematik som finns i
respektive tema, identifikation av argument som stöder resp. talar mot olika
handlingsalternativ samt reflektion över sina egna värderingar och ställningstaganden i
temat. Vid seminariet diskuteras argument och värderingar kritiskt men respektfullt
tillsammans med övriga gruppmedlemmar under ledning av handledare.
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
6(13)
Strimma Samtalskonst: Patientkontakt och helhetssyn
Helhetssyn på patient och läkare är ett av läkarutbildningens huvudmål. Med begreppet
helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och psykosociala aspekter på sjukdom
bör beaktas i vården. Men att se till helheten betyder också att se patientens hela
livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete, skola o s v har stor betydelse.
Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande specialiteter i behandlingen
arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning. Inom ramen för denna
strimma kommer träffar regelbundet ske under de första fyra kurserna. Under
handledning kommer förmåga att på ett professionellt sätta hantera egna och patienters
reaktioner i samspelet patient-läkare att tränas.
På kurs 3 fortsätter träning av samtal med patienter på vårdcentral. Strimmagruppen
knyts till en vårdcentral och genomför vid återkommande tillfällen samtal med patienter
på läkarbesök där. Studenterna träffar patienter innan deras läkarbesök och dessa,
vanligtvis tre, samtal videofilmas. Sedan samlas hela gruppen och samtalen analyseras
och diskuteras under handledning av två lärare, en allmänläkare och en handledare.
Strimma Samtalskonst fortsätter under kurs 4 och kurs 9 med samtal med simulerade
patienter. Genomgående videofilmas samtalen och handledning med återkoppling sker i
mindre grupp.
Cirkulation – Respiration – Erytron - Njurar (CREN)
Under detta tema i kurs 3 studeras patologiska tillstånd i de organsystem som temats
namn beskriver. Det är centralt att under terminen inhämta förståelse för mekanismerna
bakom sjukdomstillståndens uppkomst samt bakom de symptom och följdeffekter
sjukdomarna kan ge. Vidare ingår diagnostik och behandling av
desamma.
Kurs 2 behandlade normala funktioner i ingående teman och en god kunskapsgrund från
den kursen är en förutsättning för att kunna bygga vidare en adekvat kunskapsnivå och
förståelse av denna termins kursinnehåll. På kurs 6 och 7 sker ytterligare progression till
fördjupat och breddat kliniskt kunnande, differentialdiagnostiska överväganden och
behandlingsmetoder.
Under kurs 3 utgör basgruppsfallen triggers till läsning om ingående sjukdomar i temat.
Det är som tidigare viktigt att påminna om att basgruppsfallen inte är heltäckande över
terminens innehåll. Även basgruppsseminarier, laborationer och föreläsningar är viktiga
moment och ger stöd i att kunna inhämta kunskap och förståelse för ingående teman.
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
7(13)
Obligatoriska moment
Basgruppsarbetet
Samtliga basgrupper och basgruppsseminarier under hela kursen är obligatoriska.
Strimma läkarrollen – tema PU
Innehåller fyra seminarier som är obligatoriska.
Strimma samtalskonst – tema PU
Samtliga tillfällen i denna strimma sker med patientsamtal och i grupp, där alla förväntas
bidra aktivt till varandras lärande, och de är därför obligatoriska.
Komplettering
All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska
momenten ska kompletteras finns på Lisam. Frånvaro från Strimma Samtalskonst kan
kompletteras på olika sätt, vilket som är mest lämpat bedöms individuellt av de två
lärarna. Både enskilt patientsamtal med medsittning och skriftlig uppgift förekommer.
Examination
Syftet med examinationen är att du ska visa att du kan uppnått de mål och kan tillämpa de
kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen (se nedan). Att uppfylla dessa
lärandemål är en förutsättning för ditt fortsatta lärande inom programmet.
Kursen (”Hälsa och sjukdom 1”) examineras i slutet av terminen genom en individuell
skriftlig salstentamen över kursens hela innehåll. Därutöver krävs aktivt deltagande i
obligatoriska moment.
En examinationsgrupp med ledamöter från alla kursens temagrupper kommer att
konstruera den skriftliga tentamen. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen
sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG31 och provkoden är SKR3.
Lärandemål
När kursen (”Hälsa och sjukdom 1”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått
nedanstående lärandemål. I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med
förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken ”Förtydligande av lärandemål”.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Beskriva de största folkhälsoproblemen och sjukvårdsbehoven i Sverige och
globalt,
- beskriva skillnader i hälsa mellan grupper i samhället särskilt utifrån kön,
socioekonomisk situation och etnicitet,
- beskriva och förklara de viktigaste orsakerna till skillnader i hälsa mellan
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
8(13)
människor med olika livsvillkor,
- beskriva principerna för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
åtgärder på befolkningsnivå,
- beskriva principer för hur man med åtgärder, på olika nivåer i samhället,
kan minska ojämlikhet i hälsa och läkarens roll i detta,
- förklara principerna för läkemedels omsättning och effekt hos människa,
- analysera och förklara mekanismer som orsakar störd struktur eller
funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ och organsystemsnivå
beträffande allmän patologi, cirkulationsorganen, respirationsorganen,
blodet, njurarna och urinvägarna,
- analysera och förklara generella mekanismer vid carcinogenes och
metastasering
- utifrån mekanismer förklara symtom, undersökningsfynd och förlopp vid
vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i
cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och
urinvägarna,
- utifrån mekanismer förklara diagnostiska metoder, samt principer för
farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanligt
förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i
cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och
urinvägarna,
- utifrån generella mekanismer vid carcinogenes relatera till symtom och
förklara principer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid
avancerad tumörsjukdom
- föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och
sjukdomar i cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och
övre urinvägarna,
förklara mekanismer bakom individuella skillnader i sjukdoms-manifestationer i
cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och urinvägarna
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Förklara processen för det egna och basgruppens lärande,
- i samtal utforska patientens sammanhang och visa helhetssyn,
- identifiera organ, strukturer och vävnader makro- och mikroanatomiskt
inom cirkulationssystemet, respirationssystemet, blodet, njurarna och
urinvägarna och relatera dessa till normal och avvikande funktion,
- under handledning utföra kroppsundersökning inriktad mot patologiska fynd inom
cirkulationsorganen och respirationsorganen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Värdera medicinsk information från olika källor för att kunna tillägna sig innehållet
relaterat till en given uppgift,
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
9(13)
- identifiera och reflektera över egna och patienters reaktioner vid samtal och
kroppsundersökning,
- visa omtanke, empati och respekt gentemot patienter,
- samarbeta respektfullt med medarbetare
- reflektera över egna och andras värderingar, fördomar och människosyn, samt
deras konsekvenser i hälso- och sjukvården,
- reflektera över människans olika livsvillkor och de mänskliga rättigheterna samt
deras konsekvenser för hälso- och sjukvårdens uppdrag,
- identifiera och värdera etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska
egna och andras etiska argument.
Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du
hittar utbildningens kursplaner.
Länk till kursplaner
Förtydligande av lärandemål
Kunskap och förståelse
Nivå A: Beskriva/Identifiera
1. Förstå principerna för vanliga laborativa metoder som används vid studier av
cancersjukdom
2. Mått och metoder för att mäta hälsoförhållanden i befolkningen
3. Sjukdomsbördan och hälsoutvecklingen i Sverige och globalt
4. Hur samhällsutveckling påverkar hälsan.
5. Hälsoskillnader mellan grupper utifrån olika diskrimineringsgrunder
6. Miljöföroreningar i Sverige och globalt och exponeringsvägar och hälsorisker
kopplade till dessa
7. Faktorer som kan leda till arbetsrelaterad sjukdom
8. Psykosociala faktorer som är relaterade till sjukdom och ohälsa
9. Principer för europeiska och svenska miljökvalitetsnormer och
miljökonsekvensbeskrivningar inför samhällsplanering och för arbetet med
ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet
10. Tubulära njursjukdomar och njursten
11. Perimyokardit
12. Inlagringssjukdomar
Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera
13. Läkemedelsutvecklingens olika steg
14. Principer för interaktioner mellan läkemedel
15. Läkemedlens roll i sjukvård och samhälle
16. Behandlingsprinciper vid cancersjukdom
17. Skillnad mellan olika mått på socioekonomisk situation (SES)
18. Social stratifiering och dess betydelse för skillnader i exponering och i sårbarhet
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
10(13)
19. Bestämningsfaktorer för hälsa på olika nivåer (proximala och distala, strukturella och
individuella) och den biopsykosociala modellen
20. Betydelsen av kemiska och fysikaliska faktorer i omgivningen, arbetsmiljö, social
omgivning, levnadsvanor och psykologiska faktorer för utveckling av specifik sjukdom
21. Fysiologiska mekanismer som kan förklara samband mellan
bestämningsfaktorer/riskfaktorer och sjukdom
22. Den preventiva paradoxen och högrisk- respektive befolkningsperspektiv
23. Den sociala gradienten och proportionell universalism
24. Riskfaktorer för hjärtkärl- och lungsjukdom. Lipidrubbningar
25. Principer för läkemedelsbehandling och övrig terapi vid de sjukdomar som ingår i
temat
26. Klaffel, rytmstörningar i hjärtat
27. Artärsjukdomar, aneurysm och ruptur i kärl
28. Glomerulonefriter
29. Tumörer i njure och urinblåsa
30. Lungtumörer
31. Mekanismer vid blödningssjukdomar och anemier
32. Tolkning och principer för användning av vanliga diagnostiska metoder vid hjärt-,
kärl-, njur- och lungsjukdom
Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer
33. Receptormedierade läkemedelseffekter
34. Farmakodynamik: generella verkningsmekanismer för läkemedel
35. Samband mellan koncentration, effekt och toxicitet av ett läkemedel
36. Fysiologiska mekanismer för toleransutveckling för läkemedel och droger
37. Läkemedels absorption, distribution, metabolism och elimination
38. Inverkan av genotyp på läkemedelsomsättning och effekter
39. Diagnostiska begrepp som sensitivitet, specificitet, prediktiva värden och
referensintervall
40. Molekylära och cellulära mekanismer vid åldrande, samt associerade morfologiska och
funktionella vävnadsförändringar
41. Klinisk-patologiska adaptiva tillstånd såsom hyperplasi, hypertrofi, och metaplasi
42. Subletala, reversibla vävnadstillstånd, t ex förfettning
43. Tillstånd med fysiologisk och patologisk atrofi
44. Letala celltillstånd: nekros, samt extern och intern apoptos
45. Klinisk-patologiska tillstånd med distinkt vävnads- och celldöd, t ex
förvätskningsnekros
46. Mekanismer vid olika former av akut och kronisk inflammation och deras makro- och
mikroskopiska uttryck
47. Läkningen av en vävnadsskada i regenererande respektive icke-regenererande
vävnader
48. Begreppen benigna, dysplastiska, precancerösa, maligna och anaplastiska
vävnadsförändringar
49. Mekanismer vid carcinogenes (”Hallmarks of cancer”)
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
11(13)
50. Uppkomst av metastaser och olika spridningsvägar
51. Tumörbegreppen grading och staging
52. Systemiska effekter vid avancerad cancersjukdom, t ex kakexi
53. Principer för åtgärder på olika nivåer för att minska ojämlikhet i hälsa
54. Primär/sekundär prevention och hälsofrämjande insatser, principer för och exempel
på åtgärder på befolkningsnivå
55. Diskutera samspelet mellan individ och samhälle vad gäller förebyggande insatser och
reflektera över folkhälsans etik
56. Diskutera hälso- och sjukvårdens uppdrag att främja hälsa och förebygga sjukdom i
befolkningen för att minska skillnader i hälsa, och särskilt läkarens roll i detta
57. Mekanismer vid primär och sekundär hypertoni
58. Mekanismer vid aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom
59. Mekanismer vid hjärtsvikt
60. Mekanismer vid tromboembolisk sjukdom
61. Mekanismer vid obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar
62. Mekanismer vid respiratorisk svikt
63. Mekanismer vid hematuri, proteinuri och glomerulär funktionsnedsättning
64. Mekanismer vid akut och kronisk njursvikt inklusive uremi
Färdighet och förmåga
Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid
(Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten)
65. Basalt arbetsprov
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang)
66. I samtal kunna utforska patientens sammanhang och visa helhetssyn
67. Fysikaliskt hjärt-lungstatus inkl. principer för bedömning och beskrivning av avvikande fynd
68. Transkutan mätning av syremättnad
69. Blodgruppering och förenlighetsprövning
Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang)
70. Venprovtagning
71. EKG-tolkning, principer och att känna igen viktiga och vanliga avvikelser
72. Spirometri, tolkning, principer och kunna bedöma viktiga och vanliga avvikelser
73. Blodtrycksmätning inklusive bedömning av avvikande fynd
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
12(13)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Nivå A: Utveckla och träna
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra
74. Identifiera och reflektera över egna och patienters reaktioner vid samtal och
kroppsundersökning
75. Samarbeta respektfullt med medarbetare trots skilda värderingar
76. Reflektera över egna och andras värderingar, fördomar och människosyn, samt deras
konsekvenser i hälso- och sjukvården
77. Reflektera över människovärdet, människans olika livsvillkor och de mänskliga
rättigheterna samt deras konsekvenser för hälso- och sjukvårdens uppdrag
78. Identifiera och värdera etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska
egna och andras etiska argument
Nivå C: Hantera situationer avseende
79. Visa omtanke, empati och respekt gentemot patienter
Kursledning
Sara Liin, Kursansvarig, examinator Epost: [email protected]
Emelie Nordqvist, Kursadministratör
Epost: [email protected]
Litteraturlista
Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.
Länk till litteraturlista
Schema
Länken nedan hänvisar till schema för kursen.
Länk till Time edit
LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN
13(13)
Terminstider
Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov.
Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Terminen löper från 2019-
01-21 till 2019-06-09.
Information om personuppgiftsbehandling enligt
dataskyddsförordningen (GDPR)
Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.
Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK.
Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda
under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning.
Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning,
examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den
rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en
uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna
uppfylla rättsliga förpliktelser.
Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar
personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets
intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.
I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.