Självständigt arbete I, 15 hp

Studiehandledning i matematik - handledning på modersmål i skolår 1-3, ur lärares perspektiv.

Författare: Solav Mostafa

Handledare: Hanna Palmér &

Helena Roos

Examinator: Jeppe Skott

Termin: HT16

Ämne: Matematikdidaktik

Nivå: Avancerad

Kurskod:4GN02E

i

Abstrakt

Den ökade mångkulturaliteten och flerspråkigheten i dagens skola ställer allt större krav

på lärare i sin matematikundervisning. Detta arbete berör lärares erfarenheter av

studiehandledning på modersmål som ett hjälpmedel för flerspråkiga elever i

matematik. Studiehandledning är ett relativt nytt fenomen inom skolans värld men ett

uppskattat medel för att hjälpa flerspråkiga elever förstärka sitt ordförråd och förståelse

på modersmålet parallellt med att de lär sig det svenska språket och ämnena i svensk

skola. Genom denna studie har jag undersökt lärares uppfattningar om

studiehandeldning i matematik, modersmålets betydelse för lärande i matematik samt

möjligheter och begränsningar lärare uppfattar att studiehandledning i matematik

medför. Studiehandledning på elevernas modersmål har visat sig i stor grad vara

uppskattat och behövligt i många skolor, ett hjälpmedel för lärare att använda för att ge

alla elever chansen att lyckas med sin utbildning.

Nyckelord

Studiehandledning, modersmål, flerspråkig matematik.

Tackord

Ett stort tack till min pappa som hjälpte mig att välja ämne till studien. Vill även rikta

ett tack till mina handledare och examinator som stöttat och väglett mig i mitt arbete.

Det har stundtals varit en utmaning men ni gjorde detta möjligt, tack.

ii

Innehåll

1 Inledning _________________________________________________________ - 1 -

2 Syfte ____________________________________________________________ - 3 - 2.1 Frågeställningar ________________________________________________ - 3 - 2.2 Begreppsdefinition ______________________________________________ - 3 -

3 Bakgrund ________________________________________________________ - 3 - 3.1 Skolverket _____________________________________________________ - 4 -

3.1.2 Studiehandledning _____________________________________________ - 4 - Studiehandledning i matematik _____________________________________ - 6 -

Stödmaterial ____________________________________________________ - 7 -

4 Litteraturbakgrund ________________________________________________ - 8 - 4.1 Språk och lärande i matematik _____________________________________ - 8 -

4.2 Kultur och lärande i matematik ___________________________________ - 12 - 4.3 Kulturella konflikter i matematikundervisningen______________________ - 14 -

5 Teoriavsnitt _____________________________________________________ - 15 - 5.1 Vetenskaplig ansats ____________________________________________ - 15 -

6 Metod __________________________________________________________ - 16 - 6.1 Urval ________________________________________________________ - 16 -

6.2 Intervjuer ____________________________________________________ - 18 - 6.3 Bearbetning av data ____________________________________________ - 19 -

6.4 Trovärdighet och tillförlitlighet ___________________________________ - 19 - 6.5 Forskningsetiska ställningstaganden _______________________________ - 20 -

7 Resultat _________________________________________________________ - 20 - 7.1 Analys _______________________________________________________ - 26 -

8 Diskussion _______________________________________________________ - 29 - 8.1 Metoddiskussion _______________________________________________ - 29 - 8.2 Resultatdiskussion _____________________________________________ - 30 -

9 Populärvetenskaplig sammanfattning ________________________________ - 32 -

Referenser ________________________________________________________ - 34 -

Bilagor Bilaga A – Intervjuguide _____________________________________ - 37 -

Bilaga B– exempel på matematiska begrepp på sydkurdiska (sorani) _______ - 38 -

Bilaga C– Samtyckesblankett ________________________________________ - 39 -

- 1 -

1 Inledning

Matematiken har genom alla år förenat människor över hela världen tack vare

sifferspråk. Men matematik innebär även att arbeta med vad Löwing och Kilborn (2008)

kallar för ”matematiskt vokabulär”, inte minst i skolan då elever möter skriftliga

matematiska textuppgifter. Lösning av textuppgifter har visat sig inte vara helt enkelt

alla gånger, speciellt inte för elever med svenska som andraspråk.

Under de senaste åren har allt fler barn och ungdomar anlänt till Sverige, efter att i de

flesta fall ha flytt undan krig i olika delar av världen (Migrationsverket, 2015). Det har

inneburit att Sverige och den svenska skolan har blivit en plats för mångkulturalitet och

flerspråkighet. Den språkliga mångfald som invandringen medfört i skolan har inneburit

större krav på lärare som tvingats möta situationer och elever de inte alltid har

kompetensen att hjälpa (Musk & Wedin , 2010). Exempel på sådana lärare har jag stött

på under flera VFU-perioder. Lärare som uttryckt frustration över att elever med

begränsade kunskaper i svenska inte får den uppmärksamhet och stöd de behöver.

Löwing och Kilborn (2008) framhåller att det finns undersökningar som visar att elever

med invandrarbakgrund inte uppnår lika bra resultat som sina klasskamrater bland annat

i matematik. Detta torde bero på att de lärare som undervisar dessa elever inte har tiden,

kunskapen eller erfarenheten av hur det som flerspråkig är att lära sig matematik på ett

nytt språk men även på elevens tidigare erfarenheter och kunskaper i ämnet. Det kräver

ytterligare planering och anpassning av undervisningen för att inte eleverna ska halka

efter i ämnet. Även elevens förkunskaper i det nya språket kan påverka deras resultat i

matematik.

De elever med svenska som andraspråk som har begränsade kunskaper i svenska

riskerar att tidigt hamna efter och mista möjligheter att visa sin kunskap. Språkliga

hinder för flerspråkiga elever som inte har några kunskaper i svenska kan leda till

svårigheter i deras kunskapsutveckling i matematik. Detta är i sig ett problem, men i en

del fall kommer eleverna dessutom från länder där det ordförråd som krävs på

modersmålet för att förstå matematiken på det nya språket är obefintlig.

Studiehandledning är ett hjälpmedel för inlärning av skolans ämnen på modersmålet för

elever med bristande språkkunskaper i svenska, och även de som riskerar att inte bli

godkända i ett specifikt eller flera ämnen. Studiehandledning innebär möte mellan

- 2 -

studiehandledare och elev. Möten som genomförs på elevens modersmål för att eleven

ska förstå. I ämnet matematik stöttar studiehandledaren eleven och förklarar bland annat

mål, undervisningsinnehåll, och uppgifter på modersmålet.

Att vara flerspråkig har för mig inneburit att jag under min uppväxt och som elev

parallellt kunnat lära mig på två språk i många ämnen, så småningom även i matematik.

Modersmålsundervisning erbjöds sällan och studiehandledning som inlärningshjälp

fanns överhuvudtaget inte. Det var inte alltid lätt och ibland önskade jag att möjligheten

till studiehandledning hade funnits redan då.

Det är inte förrän i vuxen ålder funderingarna kring dåvarande lärares perspektiv på de

språkliga hindren i matematiken blivit aktuella. Hade lärarnas arbete i

matematikundervisningen för de flerspråkiga eleverna kunnat underlättas redan då om

studiehandledning erbjudits? Vad anser lärare idag om studiehandledning i matematik?

Med denna studie vill jag belysa lärares uppfattningar om studiehandledning på

modersmål i matematik för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling inom ämnet.

Mina frågeställningar i studien grundar sig i modersmålets betydelse för att lära sig

matematik på ett nytt språk. Genomförandet av matematiska textuppgifter kan för en

flerspråkig elev hindras av bristen på förståelse för enklare begrepp. Det påverkar i sin

tur lärarens undervisning, om man inte råkar vara flerspråkig själv, då man inte kan

förklara matematiska uppgifter och texter för elever med svenska som andraspråk.

Genom denna studie är min förhoppning att framtida men även aktiva lärare kan ta hjälp

av dess resultat och få förståelse för svårigheter som flerspråkiga elever stöter på i den

matematiska undervisningen samt hur studiehandledning i matematik kan leda till en

god kunskapsutveckling för flerspråkiga elever.

- 3 -

2 Syfte Syftet med studien är undersöka vilka uppfattningar lärare har om modersmålets

betydelse för lärande i matematik samt vilka möjligheter och begränsningar lärare anser

att studiehandledning i matematik kan medföra. Syftet är även att undersöka lärares

erfarenheter av vad de anser vara framgångsrik studiehandledning i matematik.

2.1 Frågeställningar

Mina frågeställningar efterfrågar lärares erfarenheter av att undervisa elever med annat

modersmål än svenska i matematik, med fokus på lärare i åk 1-3. Studien kommer att

genomföras och sammanställas utifrån följande frågeställningar:

Vilka uppfattningar har lärare om modersmålets betydelse för elevers lärande i

matematik?

Vilka möjligheter respektive begränsningar beskriver lärare att studiehandledning i

matematik varit bidragande till?

Hur skildrar lärare vad de anser vara framgångsrik studiehandledning i matematik?

2.2 Begreppsdefinition

Vid förekomsten av begreppet flerspråkiga elever i arbetet menas de elever som talar

annat modersmål än svenska. I arbetet innefattas elever med föräldrar med annat

modersmål än svenska men även elever som kommit till Sverige från andra länder. En

del av dessa elever är inte i lika stort behov av studiehandledning som andra. Hansson

(2011) menar att det inte enbart behöver vara språkliga hinder som avgör vilket stöd

eleven ska förses med. I många fall kan det handla om kulturella skillnader som

avspeglas i exempelvis föräldrarnas engagemang för elevernas skolgång.

3 Bakgrund Denna del av arbetet kommer att närmare gå in på Skolverket och läroplanens riktlinjer

för språkundervisning samt hur studiehandledning går till och vad det innebär i

matematikundervisning.

- 4 -

3.1 Skolverket

I Sverige har man erbjudit tvåspråka elever modersmålsundervisning, tidigare kallat

hemspråksundervisning, sedan slutet på 1960-talet (Skolverket, 2002). På 1990-talet

togs ett beslut om att alla kommuner skulle vara skyldiga att erbjuda och samordna

undervisning i hemspråk för de elever som var i behov av det (Musk & Wedin, 2010).

Det är rektorn på varje enskild skolas förpliktelse att erbjuda eleverna det (Norberg

Brorsson & Lainio, 2015). Detta skedde som en följd av den ökade

arbetskraftsinvandringen från länder i Europa. Likt de som idag anländer till Sverige

hade de knapphändiga om ens några kunskaper i svenska. Människor som invandrar har

kunskaper och färdigheter som övriga invånare i det nya landet. De kommer dock på

grund av brister i språket inte till uttryck (Skolverket, 2015-11-27).

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och

förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är

betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer,

livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål

underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. (Skolverket,

2011:87)

De nyanlända eleverna som har behov av att undervisas i svenska i förstahand kräver

extra uppmärksamhet, vilket sätter lärare i en sits som är förenat med tidspress.

Skolverket (2015-11-27) har utvecklat diverse tips och riktlinjer för hur rektorer, lärare

och övriga inblandade i undervisningen kan gå tillväga för att ge de nyanlända eleverna

en chans till att utvecklas i sin utbildning. Studiehandledning är i jämförelse med

modersmålsundervisning ett nytt fenomen och tillgång i undervisningen. Därför faller

det sig naturligt att en del referenser som förekommer i arbetet är signerade Skolverket.

3.1.2 Studiehandledning

I skolans uppdrag framgår att varje skola ska erbjuda och strukturera sådan

undervisning som ger elever med annat modersmål att parallellt med inlärning av

svenska språket, tillgodose sig samt utvecklas kunskapsmässigt i skolans alla ämnen

- 5 -

(Skolverket, 2015-11-27). För att uppnå målen i exempelvis matematik erbjuds sedan

1997 möjligheten till studiehandledning.

Studiehandledningen går ut på att handledaren på elevens modersmål går igenom,

förklarar och förtydligar uppgifter i exempelvis matematik för eleven/eleverna. Antalet

elever för varje grupp som får studiehandledning varierar då handledningen är

behovsbaserad efter antalet elever för varje språkgrupp. Studiehandledningen är tänkt

att fungera som ett stöd och en åtgärd för att hjälpa elever som är riskerar att inte uppnå

målen i ett eller flera ämnen i skolan (Skolverket, 2013). Löwing och Kilborn (2008)

menar att det inte alltid handlar om att elevens kunskaper i det nya språket brister, utan

om att befästa nya kunskaperna för att en kommunikation med viktiga begrepp ska

kunna ske. För en tid sedan placerades barn som kom till Sverige först i en så kallad

förberedelseklass där fick de intensivundervisning i kärnämnena engelska, matte och

svenska under ett år eller längre. Först efter genomgången förberedelseklass blev

eleverna placerade i allmän skola. De hade då få kunskaper i både svenska och de

övriga ämnena vilket underlättade för vidare studier. Nu finns inte möjligheten kvar

längre för elever som kommer till Sverige att gå en förberedelseklass innan allmän

skolgång. Däremot har dessa elever, efter upprättat åtgärdsprogram, enligt lag rätt till

studiehandledning samt att skolorna anställer språkresurser som en förstärkning

(Löwing & Kilborn, 2008).

Anar man att en elev inte kommer att uppnå godkända resultat i matematik, beslutas att

han eller hon ska ha studiehandledning. I samband med detta upprättas ett

åtgärdsprogram. Med åtgärdsprogram menas att skolan gör en utredning kring elevens

kunskapsnivå och förutsättningar för att uppnå godkänt betyg. Efter att ett

åtgärdsprogram upprättats, kontaktas en studiehandledare för det berörda modersmålet

och denne träffar mentor, eleven och kanske andra ämneslärare där bland annat tider för

studiehandledning planeras. Då studiehandledningen kan ske i olika ämnen är det en

förutsättning att studiehandledaren är insatt och förberedd (Skolverket, 2015-11-27).

Enligt Nationellt Centrum för svenska som andraspråk på Stockholms universitet (2015-

11-29) finns det ett par faktorer som kan bidra till en givande studiehandledning. För att

en elev ska få studiehandledning behöver man kartlägga och se över elevens kunskaper i

både språk och de olika ämnena, exempelvis matematik. För att studiehandledningen

- 6 -

ska ge resultat behövs en samverkan och ett samarbete mellan de berörda lärare som

arbetar med eleven. Klass- och/eller ämneslärare behöver tillsammans med

modersmålsläraren eller studiehandelaren föra en kontinuerlig dokumentation av

elevens framsteg och utveckling. Resultat har visat att nyanlända elever lyckas uppnå

bättre resultat i sina skolämnen när de får studiehandledning på sitt modersmål.

Studiehandledningen har lett till befäst kunskap i matematik på modersmålet parallellt

med andraspråket (Språkservice, 2015-12-21).

Löwing och Kilborn (2008) menar att studiehandledning på hemspråket kan ge dubbel

vinning för elevens sätt att kommunicera i skolan, detta för att eleven befäster

begreppen mer på sitt modersmål samtidigt som denne utvecklar samma kunskaper på

svenska. Det i sin hand kan medföra ett starkare självförtroende för de tvåspråkiga

eleverna till att våga delta och samtala kring matematik. För elever med föräldrar som

inte är födda i Sverige eller som kommer hit i vuxen ålder är språket ett hinder som gör

att de inte har samma möjligheter till att exempelvis få hjälp med läxläsning hemma.

Norberg Brorsson och Lainio (2015) anser att språkbrist från föräldrarnas sida kan leda

till kulturella och språkliga krockar då de inte har möjligheten att sätta sig in i elevernas

mål och ämnen. Genom att föra en kontinuerlig kommunikation mellan

studiehandledare, lärare, lärare och föräldrar kan detta undvikas och bidra till en mer

effektiv och god utveckling för eleven i fråga.

Studiehandledning i matematik

Studiehandledning i matematik innebär att elever som har svenska som andraspråk får

olika matematiska begrepp och texter förklarade för sig på sitt modersmål

(Språkservice24, 2015-12-21). Man kan med andra ord se studiehandledningen som ett

slags språkstöd. För elever med flera språk i sin vardag kan matematiken innebära

språkliga svårigheter med begrepp och räknesätt som skiljer sig språken emellan. Därför

handlar inte studiehandledning bara om ordförklaringar utan också att visa och berätta

för eleverna om de metoder som används när man räknar matematik i Sverige. Löwing

och Kilborn (2010) menar att kartläggningen av elevernas kunskaper i ämnet matematik

i första hand bör göras på modersmålet. Tillsammans med modersmålsläraren eller

studiehandledaren kan ämnesläraren komma överens om att exempelvis de fyra

räknesätten till en början ska kartläggas.

- 7 -

En nyanländ elev bör i enlighet med Löwing och Kilborn (2008) tidigast möjligt

kartläggas om sina kunskaper i matematik. Detta för att det händer att man i en del fall

så kallat felplacerat elever. Placeringen sker i klasser där de åldersmässigt är i samma

åldrar som sina klasskamrater men kunskapsmässigt ligger efter. Samtidigt kan effekten

vara åt motsatt håll att elever som i sitt hemland varit duktiga i ämnet men tvingas

arbeta med matematiska innehåll som de redan kan. Även brist på hjälp- och läromedel

har påverkat nivån på matematiska kunskaper hos de enskilda eleverna som genomgår

studiehandledning.

Kommunikation och samverkan mellan föräldrar, berörda ämnes- och klasslärare samt

studiehandledare är nödvändigt för att elevens utveckling ska kunna gå framåt på bästa

sätt. Studiehandling i matematik kräver också ett ansvar från föräldrarnas sida då de är

elevernas hjälpmedel i hemmiljön (Skolverket, 2015-11-27). Löwing och Kilborn

(2008) menar att studiehandledaren i en del fall behöver ha en kortare genomgång i hur

kulturen och skolan i Sverige kan skilja sig från den egna kulturen och skolan i

hemlandet.

Stödmaterial

De senaste årens ökade invandring har satt större press på lärare att undervisa anlända

elever som inte har några kunskaper i svenska (Skolverket, 2015-11-27). Skolverket har

utvecklat olika stödmaterial till lärare som har elever med svenska som andraspråk.

Stödmaterialet är till för att guida och ge stöd för lärare i sin undervisning av dessa

elever. I materialet kan lärare ta del av kortare exempel på påhittade elevers situationer i

skolan som kan vara till hjälp för att bedöma om en elev är i behov av

studiehandledning eller inte samt hur man som lärare kan gå tillväga för att hjälpa

eleven i sin kunskapsutveckling med hjälp av studiehandledning. Ett av stödmaterialen

för lärare gällande studiehandledning av elever med svenska som andraspråk gavs ut

2013. Det har i sin tur uppgraderats, troligtvis i samband med den ökande invandringen

och antalet nyanlända elever i skolorna. Det nyare materialet utgavs så sent som i

november 2015.

I rapporten ” Flera språk – fler möjligheter – utveckling av modersmålsstödet och

modersmålsundervisningen 2002” skriver Skolverket (2002) om möjligheter till att

stärka elevernas språk- och ämneskunskaper. Dokumenten med kommentarmaterial för

- 8 -

målen och kunskapskraven i bland annat matematik och modersmål är till för att lärare

ska kunna göra en så god bedömning av eleverna som möjligt efter den aktuella

läroplanens kunskapskriterier (Skolverket, 2013).

Tema Modersmål är en av Skolverkets hemsidor med information för rektorer, lärare,

elever samt föräldrar i funderingar om studiehandledning i skolan. Skolverket har i sitt

arbete med hemsidan sett till att den går att översätta till olika språk för att så många

som möjligt ska kunna ta del av informationen (Skolverket, 2015-11-20).

4 Litteraturbakgrund

Detta avsnitt syftar till att ge en presentation av forskning som gjorts med fokus på

flerspråkig matematikundervisning och studiehandledning.

I en uppföljningsrapport till en studie som gjorts på Mälardalens Högskola har Norberg

Brorsson och Lainio (2015) redovisat språkets betydelse för elever med svenska som

andraspråk. Projektet författarna följt upp redogör för skolan och skolsituationen för

elever som talar mer än ett språk och genomfördes inom EU. Rapporten visar att lärare i

allmänhet engagerar sig i liten utsträckning för flerspråkighetens betydelse för

kunskapsutvecklingen hos elever. Det har gjort att man inte tagit vara på de resurser och

kunskaper som eleverna bär med sig tack vare sitt modersmål.

4.1 Språk och lärande i matematik

Följande kommer att belysa språk och matematik med fokus på effekt av

modersmålsundervisning i matematik.

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera

logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen

också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer

och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och

matematiska sammanhang.” (Skolverket, 2011:62)

Ovanstående citat är hämtat från Lgr11 och syftet för ämnet matematik innebär att

eleverna ska ha ett ordförråd av matematiska begrepp som gör det möjligt för dem

- 9 -

att argumentera eller föra konversationer om bland annat matematiska

sammanhang (Skolverket, 2011).

För en elev med studiehandledning innebär det att ständigt behöva tänka, tala, skriva

och räkna på två olika språk. Det innebär kommunikationsprocess som för eleven kan

vara förvirrande och krävande. Det blir ett ständigt arbete att läsa, tolka, bearbeta och

svara på exempelvis de matematikuppgifter som förekommer i undervisningen.

Axelsson (2004) hänvisar detta till Tomas och Colliers (1997) studier som genomförts i

USA bland flerspråkiga elever. Resultaten visar att de elever som är flerspråkiga i

förhållande till sina enspråkiga klasskamrater måste lägga ner dubbelt så mycket arbete

på att lära sig det nya språket. Detta för att de behöver lära sig både sitt nya språk i

skolan samt komma framåt i sin kunskapsutveckling inom de olika ämnena.

Axelsson (2004) refererar även till Hills (1995) som genom en studie av ett 40-tal

flerspråkiga elever i svensk skola undersökt modersmålets betydelse för hur flerspråkiga

elever lyckas i skolan. I studien jämfördes elever som genomgått

modersmålsundervisning i grundskolan. Ett antal av dessa elever fullföljde sin

modersmålsundervisning fram till gymnasiet och det är enligt studien även denna grupp

som resultatmässigt lyckats bäst i sin utbildning. De elever som avbröt

modersmålsundervisningen, lyckades inte lika väl. Cummins (1996) har i en studie

hävdat att för elever som studerar ett andraspråk och inte får den

modersmålsundervisning de behöver, tar mer än tre år för att kunskapsmässigt nå upp

till samma nivå som de elever som är enspråkiga.

”Språket spelar en avgörande roll när det gäller lärande i matematik och frågan

är om inte fler elever misslyckas i matematik på grund av brist i den språkliga

kommunikationen än på grund av bristande räkneförmåga”. (Adler, 2007:122)

Ökandet av flerspråkiga elever har i sin tur lett till flerspråkiga klassrum och behov av

flerspråkig matematikundervisning. Norén (2010) intresserar sig för elever med

invandrarbakgrunds inlärning och förståelse för matematik. Hon menar att ett

flerspråkigt klassrum och matematikundervisning kan gynna flerspråkiga elever i sitt

lärande. Enbart undervisning på svenska kan ha en annan inverkan då flerspråkiga

elever inte kan göra sig förstådda. Genom att inkludera de flerspråkiga elevernas

modersmål, speciellt för de nyinkomna får de likt sina klasskamrater möjlighet att visa

- 10 -

sina kunskaper och känna sig delaktiga och inkluderade i undervisningen och den

svenska skolan. Den flerspråkiga undervisningen leder i sin tur till en ökad och

förbättrad kommunikation mellan lärare och elev, en viktig del av elevernas utveckling.

Den kommunikationen menar Rönneberg och Rönneberg (2001) påverkas avsevärt till

det sämre vid undervisning på ett språk annat än modersmålet för elever med svenska

som andraspråk.

Hansson (2011) hänvisar till Vygostkijs teori kring språk och lärande. Vygotskij ansåg

att språket är ett verktyg som varje individ är i behov av för att kunna tänka och på så

vis föra en inre dialog med sig själv. En elev som inte har några kunskaper i svenska

och knapphändiga kunskaper på sitt modersmål kan därmed inte fullt ut tänka och

kommunicera med sig själv, därmed än mindre med andra.

Det kan för en elev med svenska som andraspråk, ta flera år att lära sig behärska nya

begrepp och termer i sin inlärning av matematik på ett nytt språk (Löwing och Kilborn,

2008). Elevens modersmål kan skilja sig i betydelse och ordförråd i förhållande till det

nya svenska vilket i sin tur innebär att begrepp på svenska kan betyda något annat på

modersmålet (Norén, 2010). Dock visar det sig i många fall att andraspråket som

eleverna möter tillslut blir det språk som de behärskar bättre då det är majoritetsspråk i

det nya landet (Abrahamsson, 2009). En annan aspekt att ha överseende med är begrepp

som kan leda till förvirring hos tvåspråkiga elever som exempelvis begreppen volym.

För eleverna kan begreppet volym i en textuppgift misstolkas och tros vara volymen på

en ljudenhet istället för det matematiska begreppet (Norén, 2010).

”Att utveckla modersmålet stödjer undervisningsspråket. Lärare som talar barnets

modersmål kan vara ett stort stöd genom att förklara och hjälpa eleven med

förståelsen av det svenska stoffet. […] Att fortsätta utveckla modersmålet som

”tänkespråk” på skolnivå är en hjälp för eleven även i den svenska

undervisningen. Det som eleven lär sig på sitt språk kan hon sedan överföra till

undervisningsspråket.” (Löwing och Kilborn, 2008).

Forskaren Gunilla Ladberg (2000) intresserar sig bland annat för flerspråkighet och dess

påverkan inom pedagogiken. Hon hävdar att om en elev har ordkunskap i matematik på

sitt modersmål kan denne lättare ta till sig samma kunskap på det nya språket. Vidare

- 11 -

menar Ladberg att det är på sitt modersmål som en elev reflekterar och tänker i första

hand.

Malmer (1997) hävdar att svenska och matematik är språk, om än delvis olika uttryckta.

De är språk som innehåller stöd för att strukturera våra tankar och upplevelser.

Rönnberg och Rönnberg (2001) antyder att det finns ett samband mellan modersmål och

tänkande och menar därför att flerspråkiga elever bör få den hjälp de behöver på sitt

modersmål i första hand, exempelvis via studiehandledning. Hansson (2011) är inne på

samma linje i sin avhandling där hon hänvisar till Bruners teori kring lärande. Enligt

teorin tar flerspråkiga elever till sig ny kunskap utifrån tidigare sådan. På så vis menar

Hansson att man bör uppmuntra stärkandet av förstaspråket parallellt med andraspråket.

Det gör att kunskapen de befäster på sitt modersmål gynnar inlärningen av samma ämne

på det andraspråk de möter. Genom en studie kring ämnet redovisar Rönnberg och

Rönnberg (2001) att i en grupp av elever hade de som var flerspråkiga lyckats bättre i

matematik än de som enbart undervisats på andraspråket. Även i Sverige har liknande

slutsatser dragits av tvåspråkiga elevers resultat i matematik (Musk & Wedin, 2010).

Sterner och Lundberg (2002) hävdar att ett hinder för eleven i kunskapsutveckling och

förståelse är ett försämrat självförtroende som följd av att ständigt känna misslyckande.

De menar att det finns samband mellan elevers känsla av misslyckande och saknaden av

språkliga förståelser för textuppgifter i matematik. Inte enbart betygen i matematik

påverkas. Språkliga brister tillsammans med sämre motivation bidrar till att eleverna

blir allt mindre involverade och kommunikativa i undervisningen (Musk & Wedin,

2010). Därför menar Musk och Wedin att matematikundervisning på elevers modersmål

kan gynna deras resultat i ämnet med en språkutveckling av positivt slag.

Matematiken innebär inte enbart att räkna med siffror utan även textuppgifter. Enligt en

tidigare PISA undersökning kan elever med svenska som andraspråk inte tillgodose sig

viktig information som de behöver för att lösa uppgiften (Nationellt centrum för

svenska som andraspråk, 2015-12-17).

Elmeroth (2006) hänvisar till studier vars resultat visar att ämneslärares klargöranden

som eleven kan ta till sig och är jämförbara med tidigare kunskaper och erfarenheter på

hemspråket, leder med större sannolikhet till en positiv kunskapsutveckling i

matematik. Norén (2010) förtydligar att tidigare forskning har visat att parallell

- 12 -

användning av två språk i inlärning haft en positiv inverkan på elever. Genom att

parallellt med det nya språket använda sig av modersmålet blir elevernas utveckling

inom olika ämnen en positiv erfarenhet (Skolverket, 2011). Det krävs samarbete mellan

lärare, studiehandledare och föräldrar för att eleven ska kunna lyckas med att utveckla

sina matematikkunskaper på det nya språket men samtidigt stärka de redan befintliga

kunskaperna på modersmålet (Skolverket, 2015-11-27).

För att eleverna ska kunna ta till sig nya begrepp och få förståelse för dom på det nya

språket blir högläsning samt texternas struktur två faktorer som kan leda till framsteg

för eleven. Högläsningen introducerar eleverna för de nya begreppen vilket tillsammans

med exempelvis den undervisande lärarens kroppsspråk ger eleven en förståelse för

begreppet i fråga (Musk & Wedin, 2010). Olika begrepp som återkommer i texter som

exempelvis problemlösningsuppgifter, börjar eleven så småningom förstå vikten av i

sammanhanget och har betydelse för utgången av uppgiften. Hansson (2011) uttrycker

vikten av språket för förståelsen i matematik. Hon menar att eleven kan lära mer genom

att ha en bra grund i sitt hemspråk på så vis att hen kan jämföra den nya kunskapen på

de båda språken och därmed vara säker på att hen förstår.

4.2 Kultur och lärande i matematik

För en lärare som inte har kunskapen i den enskilde tvåspråkige elevens kulturella

härkomst eller tidigare matematikundervisningsätt är det svårt att veta hur man ska

bemöta hen. Den bristande kunskapen kan leda till att läraren väljer att generalisera och

anta att en elev gör fel om denne inte visar en uträkning på de sätt som läraren känner

till (Löwing & Kilborn, 2008).

Hemmiljö och tidigare erfarenheter av utbildning är yttre faktorer som påverkar

studierna. Föräldrars erfarenhet och tidigare utbildningsnivå skiljer sig från land till

land, vilket kan återspeglas i deras barn (Norberg Brorsson & Lainio, 2015).

”Föräldrarnas utbildningsbakgrund har större betydelse för det genomsnittliga

meritvärdet, än elevernas invandringsbakgrund.” (Skolverket, 2013a:10). Många

elevers föräldrar har tvingats fly från sitt hemland, ständigt bosätta sig på nya platser

eller på annat sätt tvingats avbryta sina studier. Därför menar Norberg Brorsson och

- 13 -

Lainio (2015) att föräldrarnas utbildningsbakgrund har en inverkan på elevernas resultat

ibland annat matematik.

Norén (2010) beskriver att elever med invandrarbakgrund med språkliga svårigheter kan

tänkas uppleva motgångar i sin matematikundervisning. Det förekommer utöver

språkliga hinder också kulturella och matematiska skillnader i samband med

textuppgifter i undervisningen. Dock menar Norén att arbete med just textuppgifter ändå

kan stärka elevernas matematiska kunskaper men också hjälpa till att förstå kulturen och

språket i det nya landet bättre. Lärarna i hennes observationer menar att eleverna tolkar

handlingen i textuppgifterna bokstavligt eller inte kunde sätta sig in i och föreställa sig

situationen som uppgiften beskriver. När väl eleverna förstått det språket i de

problemlösningsuppgifter de stöter på eller förstått vilket räknesätt de ska använda sig

av kommer nästa utmaning. Räknestrategier bemöts på olika sätt och används inte på

samma sätt i alla länder, en algoritm kan räknas ut på flertalet sätt beroende på den

kultur eleven har uppfostrats i (Norén, 2010).

Vidare menar Löwing och Kilborn (2008) att kulturella och språkliga faktorer påverkar

hur eleven väljer metoder för att räkna. Beroende på problemets eller talets karaktär,

innehåll samt tillvägagångssätt för dess lösning, kan det språk eleven finner det enklast

att lösa det på, variera (Moschkovich, 2007). Elevens valda metod kan skilja sig från

lärarens metod och förklaringar. För en elev som i sitt hemland räknat på ett annat sätt

än hen introduceras för i Sverige kan detta tämligen leda till förvirring då föräldrar,

lärare och läromedel kan hänvisa till olika metoder för samma algoritm (Löwing &

Kilborn, 2008). Viktigt att tänka på vid undervisning och bedömning av i synnerhet de

elever som är arabisktalande, är att de skriver i riktning höger till vänster, samt har

andra typer av siffror. Det är därför inte helt otroligt att man som lärare vid bedömning

stöter på räknetecken och siffror skrivna på fel sida om och i algoritmen (Löwing &

Kilborn, 2010). Författarna understryker dock att det inte finns någon mall för vad som

är korrekt metod att använda sig av och att det inte ska vara krav på att eleverna med

invandrarbakgrund ska lära sig att räkna på det sätt som man gör i den svenska skolan.

Eva Norén (2010) hävdar att om man anpassar matematiska textuppgifter till elevernas

upplevelser från hemlandet kan man stärka deras självförtroende för att de ska kunna

lösa uppgifterna på ett enklare sätt.

- 14 -

4.3 Kulturella konflikter i matematikundervisningen

Löwing och Kilborn (2010) har listat flera språk som idag finns bland eleverna i

skolorna, i vilka skillnader i ämnet matematik förekommer, däribland kurdiska. I en

jämförelse mellan svenska och kurdiska finns skillnader i taluppbyggnad, uttal och

skrift. Kurdiska består av flera dialekter vilket gör att det även inom språket skiljer sig i

uttal och skrift. De två dialekter som huvudsakligen talas är kurmanji och sorani. Med

detta kapitel ges en inblick i kulturella skillnader i matematiken på svenska respektive

kurdiska.

١٠ ٩ ٨ ٧ ٦ ٥ ٤ ٣ ٢ ١ ٠ - talen 0-10 på sorani (läst från höger)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 – talen 0-10 på svenska/kurmanji

Figurtext: Talrad på kurmanji med inspiration från boken ”Mattebegrepp” av Nareeman

Mahmood (2004).

Talraden ovan, beskriven i siffror och motsvarande ord på kurmanji, kan användas som

hjälpmedel för kurdiska elever med kurmanji som modersmål. Talen 0-12 har sina

respektive namn, därefter uttrycks talen 13-19 utifrån regeln att entalet nämns före

tiotalet. För elever som talar och skriver på sorani uppstår vid matematik på svenska

förvirring då siffrorna skiljer sig (Löwing & Kilborn, 2010).

- 15 -

Vid uträkning av algoritmer, vanligtvis i subtraktion, har en del elever med svenska som

andraspråk inte lärt sig att anteckna minnessiffror. Uteblivna minnessiffror har lett till

att lärare i sin tur gjort bedömning av att eleven inte förstått och därmed inte heller

klarat uppgiften korrekt (Löwing & Kilborn, 2010).

5 Teoriavsnitt I detta avsnitt kommer teori och begrepp som har en betydande roll i arbetet att komma

till uttryck och förklaras. Både teori och begrepp kommer att diskuteras och analyseras

tillsammans med det resultat som arbetet genererar samt i litteratur.

5.1 Vetenskaplig ansats

I mitt arbete har jag valt att använda mig av det Denscombe (2009) kallar

fenomenologiskt perspektiv då det berör individers uppfattningar, erfarenheter och

tankar kring omvärlden. Wallén (1996) beskriver att den centrala utgångspunkten i

fenomenologin är individens upplevelse i ett större sammanhang, ett subjektivt säkert

kort för att nå människans medvetande om sin omgivning.

Creswell (2013) menar att fenomenologiska studier innebär att gemensamma

uppfattningar om ett fenomen samlas in, vanligtvis med hjälp av intervjuer av en grupp

individer som haft någon slags upplevelse av det fenomen som ligger till grund för

studien. Det bör resultera i ett antal gemensamma uppfattningar om fenomenet, dessa

utgör essensen för studiens resultat. Inför insamling av data och intervjuer bör

respondenterna väljas ut av personer som anser dem vara lämpliga för undersökningen,

individer som alla upplevt fenomenet, i detta fall studiehandledning Creswell (2013)

förklarar vidare fenomenologi som en beskrivning av gemensamma uppfattningar hos

individer om ett fenomen. I en fenomenologisk studie ska essensen i det upplevda och

gemensamma uppfattningar av fenomenet framkomma (Fejes & Thornberg, 2015).

Fokus ska inte ligga i enbart de individuella uppfattningarna, det ska istället ses utifrån

ett större gemensamt perspektiv. I studien bör man se den större gruppens uppfattningar

om ett gemensamt fenomen som kärnan i det man vill få fram. I denna studie är

studiehandledningen det gemensamma fenomen som lärarna beskriver sina

uppfattningar utifrån. Studien samlar med hjälp av intervjuerna in data om lärares

uppfattningar om studiehandledning i matematik och för att sedan analyseras och

- 16 -

sammanfattas. Creswell (2013) refererar till Moustakas (1994) och menar att den

gemensamma data som insamlats ska kort och gott innefatta vilka uppfattningar om

fenomenet som framkommit samt hur de har upplevts. Fejes och Thorneberg (2015)

antyder att det i analysen av insamlade data bör framkomma så kallade teman,

exempelvis studiehandledning, modersmål och matematik. Utifrån dessa ska sedan

gemensamma uppfattningar utgöra själva kärnan eller essensen i studien.

Genom ett fenomenologiskt perspektiv i mina intervjuer vill jag se på skillnader samt

likheter i uppfattning i de frågor undersökningen grundar sig på. De riktlinjer och

dokument som finns till grund för att stödja lärarna i sitt arbete med flerspråkiga elever

kan tolkas olika av lärare. Genom intervjuerna kan deltagande lärare med egna ord

beskriva sina uppfattningar och med- samt motgångar de stöter på i sitt arbete. Birkler

(2005) menar att det fenomenologiska perspektivet innebär en vilja att förstå

människans förståelse, uppfattning och tolkning av omvärlden i relation till ett visst

ämne, därför ger det möjlighet till att framhäva de intervjuade lärarnas attityder, känslor

och åsikter om ämnet.

6 Metod Detta kapitel beskriver det urval som lett till respondenter i intervjuer som gjorts i

studien. I studien har metodval och datainsamlingsmetod skrivits ut i rubrikerna urval

och intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och vävts in resultat och analys i

form av löpande text men även utvalda citat. Vidare återges bearbetning av data samt

metodens trovärdighet och tillförlitlighet.

6.1 Urval

Inför mitt urval av respondenter till min datainsamling riktade jag mig i första hand mot

lärare i åk 1-3. För att resultatet skulle bli så bra som möjligt inriktade jag mig tidigt på

vilka mina respondenter skulle vara (Johansson & Svedner, 2010). Jag har i urvalet gjort

ett bekvämlighets urval av lärare och vände mig därför först till tidigare VFU platser

men även andra skolor inom kommunen för intervjuer. Önskvärda kriterier för att

intervjuas var att man arbetat eller arbetar som lärare i åk 1-3 samt har undervisat eller

undervisar elever med svenska som andraspråk i matematik, som fått studiehandledning

i matematik.

- 17 -

Urvalet till intervjuerna genomfördes i två steg. Jag använde mig först av vad

Denscombe (2009) kallar snöbollsurval. Med det menas att man genom

rekommendation från en person man sedan tidigare kontaktat, samlar data från någon

som denne anser lämplig för undersökningen (Alvehus, 2013). I mitt fall tog jag kontakt

med rektorer för skolor som tar del av studiehandledning, som i sin tur

rekommenderade och hänvisade mig vidare till lärare som har elever med

studiehandledning. Urvalet blev då trovärdigt och uppfyllde kraven för de

kvalifikationer som krävdes för studien. I mitt urval förekom det bortfall av

respondenter då de förklarade att de inte hade tid eller erfarenheter nog för att delta i

undersökningen.

Eftersom mitt snöbollsurval gav för få informanter och data valde jag att komplettera

med vad Kvale och Brinkmann (2014) kallar för fokusgruppsintervjuer. I mitt fall

bestod gruppernas 2 grupper á 3 respektive 2 lärare som tillsammans fick diskutera

mina framställda diskussionsfrågor med eventuella följdfrågor en kortare stund. Målet

med intervjuer på detta vis var att inom tiden för intervjun få ut så mycket uppfattningar

som möjligt från samtliga lärare (Alvehus, 2013). Genom diskussioner tillsammans med

kollegor kunde eventuella uppfattningar yttras som lätt hade kunnat glömmas bort i en

individuell intervju. Efter kompletterande intervjuer sammanställdes alla data i ett

gemensamt resultat.

Presentation av intervjuade lärare;

Karin, 38 år, undervisar i åk3, 22 elever. Lärarutbildning åk 1-7.

Anna, 40, undervisar i åk 3, 15 elever. Lärarutbildning åk1-7.

Jonna, 37, undervisar i åk 2, 20 elever. Lärarutbildning 1-7.

Frida, 35 år, undervisar i åk 2, 19 elever. Lärarutbildning 4-9.

Stina, 35 år, undervisar i åk, 3, 20 elever. Lärarutbildning 1-7

Klara, 37 år, undervisar i åk 2, 21 elever. Lärarutbildning 4-9.

Johan, 40 år, undervisar i åk 3, 20 elever. Lärarutbildning 1-7.

Kristin, 38 år, undervisar i åk 2, 22 elever. Lärarutbildning 1-7

- 18 -

6.2 Intervjuer

För att samla in data till min forskningsstudie har jag använt mig av öppna frågor i

semistrukturerade intervjuer av lärare för att kunna vara flexibel vad gäller följdfrågor

och respons (Denscombe, 2009). Denscombe lyfter även fram fördelen i att använda sig

av intervjuer för att få inblick i människors känslor, uppfattningar och upplevda

erfarenheter. Alvehus (2013) beskriver intervju som en möjlighet för intervjuaren att

samspela med respondenterna, deras känslor och svar. Kvalitativa intervjuer kändes som

ett bra val för att ge de intervjuade en känsla av vad Carlsson (1991) menar bör kännas

som ett vanligt samtal mer än stel intervju. De fokusgruppsintervjuer som genomfördes

i samband med arbetet har effektiviserat insamlingen av data till ett bredare och mer

innehållsrikt resultat. Intervjuer har för min undersökning varit det lämpligaste

tillvägagångssättet för datainsamling. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde att

jag inte var fast bunden till mina frågor på papper samt för att kunna föra en dialog med

respondenterna vid efterföljande frågor och funderingar som var relevanta för

undersökningen (Johansson & Svedner, 2010).

Mina intervjufrågor grundade sig i mina frågeställningar som min undersökning byggde

på. Jag konstruerade frågor i en intervjuguide (Se bilaga A) som grund att ställa till

lärarna. Dessa var dock flexibla och kunde givetvis innebära följdfrågor beroende på

respondenternas svar. Lärarna som intervjuades gavs möjlighet till att med egna ord

beskriva sin uppfattning om studiehandledning av deras elever. För att det skulle bli en

så avslappnad och naturlig intervju som möjligt gavs utrymme för att låta frågorna

ställas i annan följd. Intervjuerna sammanställdes sedan i ett resultat.

Jag valde att ge de lärare jag talade med en överblick över frågorna för att de skulle få

en bild av vad det skulle handla om vid eventuell intervju. De lärare som intervjuades

hade på förhand fått se frågorna och förberett sig för intervjun.Vid överenskommen tid

intervjuades de berörda lärarna med förberedda frågor som utgångspunkt med

följdfrågor. Intervjuerna genomfördes efter skoltid då eleverna slutat. Samtliga lärare

gick med på att intervjuerna spelades in och informerades om att de kommer att

benämnas med fiktiva namn i arbetet där de behöver nämnas, likt informationen på den

samtyckesblankett de undertecknat i samband med intervjun (se bilaga C).

- 19 -

6.3 Bearbetning av data

Den data som genom intervjuer samlades in sattes i förhållande till tidigare forskning

inom studiehandledning, mina forskningsfrågor och till varandra. Intervjuerna lyssnades

igenom flertalet gånger för att sammanställa det viktigaste i förhållande till syftet med

arbetet (Strömquist, 2014). Resultatet har sedan presenterats gemensamt under

respektive frågeställning snarare än individuellt för varje lärare. Min teori och

vetenskapliga ansats, fenomenologin, var av vikt för att välja ut relevant data för min

studie. Jag var ute efter respondenternas uppfattningar om det som efterfrågades i mina

frågeställningar, vilket var ansatsens huvudsyfte.

6.4 Trovärdighet och tillförlitlighet Studiehandledning är ett relativt nytt sätt och hjälpmedel för lärarna vars elever har

bristande språkkunskaper i svenska. Det var inte lätt att finna lärare som har ansåg sig

ha tid eller erfarenhet nog för att ställa upp för intervju om studiehandledning. En del

lärare hade inte hunnit att sätta sig in i vad studiehandledning är och innebär för

nyanlända elever. Andra kände sig tveksamma att uttala sig om studiehandledning.

Denscombe (2009) beskriver vikten av att den intervjuade i den intervju som genomförs

behöver känna sig bekväm i den roll denne sätts i. Detta för att svaren ska kunna tolkas

så sanningsenliga som möjligt. I en intervjusituation är det svårt att gå tillbaka och

minnas vad de intervjuade har angett för svar på frågorna och därför spelades

intervjuerna in. Det gjorde det möjligt att flertalet gånger lyssna igenom svaren och

bedöma resultatet. De intervjuades humör och sinnestillstånd var såklart en avgörande

del för att intervjun skulle ge ett användbart resultat. Därför menar Denscombe att ett

klimat som gör att den intervjuade kan känna sig lugn är en avgörande faktor för att

kunna undvika svar som är korta eller framstressade. Den ordningsföljd på frågorna som

hade avsatts för intervjuerna hölls inte alltid till punkt och pricka då följdfrågor uppkom

samt frågor från de intervjuade. Ibland behövde de utveckla sina svar och förklara

varför de kände och tyckte som de gjorde. Carlsson (1991) menar att det alltid finns en

chans att den tillfrågade försöker ge den som intervjuar tillfredställande svar för att ge

resultatet ett positivt uppsving. Därför har det hela tiden varit viktigt att påpeka att

mängden erfarenheter av studiehandledning inte var själva poängen med

- 20 -

undersökningen utan uppfattningarna om studiehandledning som stöd i

matematikundervisningen, vilket i sin tur stärkte validiteten i resultatet.

6.5 Forskningsetiska ställningstaganden

En undersökning kräver hänsynstagande till de allmänna kraven som Vetenskapsrådet

(2002) nämner, nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet

och nyttjandekravet. Dessa är framtagna för att försäkra de inblandade i undersökningen

att deras svar och den data som de bidrar med enbart används i forskningssyftet och att

de själva förblir anonyma i undersökningen (Denscombe, 2009). Jag fick i samband med

intervjuerna undertecknade samtyckesblanketter (se bilaga C) där det i korthet framgick

vad intervjun innebar.

Jag informerade övergripande lärarna om vikten av deras deltagande i studien men att det

var frivilligt. Av förfrågan för intervju framkom det att intervjun skulle spelas in, något

som godkändes av samtliga lärare. Jag informerade även om att de genom hela studien

skulle förbli anonyma och att de även skulle nämnas med fiktiva namn.

7 Resultat Nedan presenteras det resultat som intervjuerna gett samt en kortare analys av detta.

Lärarna Karin, Anna och Jonna undervisar alla tre i matematik och är verksamma

mellan åk1-3, de intervjuades i samband med snöbollsurvalet. I fokusgruppsintervjuerna

intervjuades 2 grupper med 3 respektive 2 lärare, alla verksamma i åk 1-3 på samma

skola. Genom diskussion kring forskningsfrågorna samlades deras uppfattningar kring

studiehandledning och flerspråkig matematik in.

Mina frågeställningar efterfrågar lärares erfarenheter av att undervisa elever med annat

modersmål än svenska i matematik, med fokus på lärare i åk 1-3.

Vilka uppfattningar har lärare om modersmålets betydelse för elevers

lärande i matematik?

- 21 -

Modersmålets betydelse för elevernas förståelse och kunskapsutveckling i matematik

upplever lärarna är stor. Med det ökade antal av invandrarbarn som placerats i skolorna

anser de att studiehandledningen och stärkandet av modersmålet hos eleverna är oerhört

viktig för att de ska kunna förstå begreppen på båda språken som i sin tur leder till

lättare inlärning och lösning av uppgifter.

Av intervjuerna framgår att många nyanlända elever, innan de genomgått

studiehandledning ofta känner sig maktlösa inför texterna i matteböckerna. De förstår

inte uppgifterna, de ser att klasskamraterna räknar på medan de är kvar och väntar på att

få texterna översatta och förklarade. Elever som får studiehandledning på sitt

modersmål uppfattas ha svårigheter med så kallade lästal, exempelvis

problemlösningsuppgifter samt en del förekommande matematiska begrepp. Detta får

eleverna hjälp med att översätta och befästa tillsammans med studiehandledaren. Därav

har modersmålets betydelse blivit alltmer tydlig. Ökad förståelse för matematiska

begrepp och en bredare förståelse för matematik samt ökad motivation som ämne är

några av de fördelar och positiva effekter som märkts av hos eleverna.

Lärarna uttrycker att eleverna i första hand tänker på sitt hemspråk och när varken

hemspråk eller det nya språket är hundraprocentigt blir det märkbart i elevernas

studieresultat. I matematik spelar språket en viktig roll, inte minst vid arbete med

textuppgifter. Det finns kunskapsmässiga skillnader mellan elever i åk 1 och 3 vilket

gör att det inte går att jämföra eleverna med varandra men hemspråket har ändå en stor

inverkan på hur eleverna tar till sig den nya kunskapen. Elever som har kunskaper i

matematik på hemspråket kan ändå vara aktiva i undervisningen jämfört med de elever

som har bristande kunskaper, exempelvis vid gemensam genomgång i klassrummet.

Det tilläggs i intervjun att då flertalet nykomna elever är arabisktalande har några lärare

försökt sätta sig in i och lära sig kortar enkla begrepp på arabiska för att ge eleverna

intrycket av att de finns till för att stötta och försöka hjälpa så gott de kan. Detta har

visat sig uppskattas av eleverna och det har lett till att både de och eleverna har lärt av

varandra. Matematik är ett ämne där barn måste tänka för att lära och lösa matematiska

uppgifter. Modersmålet, menar gruppen av lärare, är en förutsättning för att barn ska

kunna lära sig matematik.

- 22 -

Eftersom matematik är så mycket mer än bara nakna tal att räkna, har språket stor

betydelse. Många begrepp är kanske inte befästa, trots att man som lärare

uppfattar att eleven har ganska bra kunskaper i det svenska språket.

Hur uppgifter är presenterade/formulerade kan göra stor skillnad för elevens

förutsättningar att förstå och lära. Bristande språkkunskaper kan också för eleven

innebära begränsad möjlighet att redovisa kunskap, främst gällande:

resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och problemlösningsförmåga.

Studiehandledningens inverkan på eleverna är märkbar. Lärarna menar att det

märks när barnen handskas med matematiska uppgifter, speciellt textuppgifter.

När barnet kan och vet siffror och figurer på sitt modersmål underlättar det en hel

del att förstå och hänga med lektionen och därmed även ta till sig ny kunskap.

Lärarna var överens om att studiehandledning borde vara obligatoriskt för

tvåspråkiga elever att genomgå i samband med eller innan de placeras i klasserna.

Det skulle ge dessa elever en bättre chans att lyckas. Matematiska begrepp som

skiljer sig mellan hemspråket och svenskan. Elever som har genomgått

studiehandledning på modersmålet i matematik visar positiv skillnad i deras

förståelse och kunskapsutveckling i matematik. Språkliga missförstånd i

textuppgifter har märkbart minskat. Deltagande lärare kunde ge exempel på elever

som gjort framsteg i sitt språk och därmed även i matematikundervisningen.

Vilka möjligheter respektive begränsningar beskriver lärare att

studiehandledning i matematik varit bidragande till?

Vid frågan om vilka möjligheter respektive begränsningar de erfarit av

matematikundervisning med elever som får studiehandledning gav Karin följande svar:

Det är jättebra att dom får matematikbegreppen så att dom lär sig dom på

båda språken. Det är nästan en förutsättning för om man ska lyckas. Att

befästa det på båda språken, att veta liksom vad det heter. Men en nackdel

lite det är ju att dom blir lite bekväma, ibland. Om man, för det märkte man

liksom i ettan när studiehandledaren var här mer så. Alltså dom måste ju

försöka lite själva och anstränga sig själva också. Så att dom inte blir

bekväma av sig ibland om dom får för mycket stöttning eller så.

- 23 -

Lärarna uttryckte frustration för att studiehandledarna är tvungna att åka mellan olika

skolor och studiehandleda flertalet elever. De önskar att det fanns mer tid för

uppföljning och samtal med studiehandledaren efter varje lektion. På grund av det

schema som handledarna numera har samt lärarnas eget tidspressade schema finns det

inte alltid tid till att i lugn och ro samtala kring elevernas framsteg eller prestationer

efter varje pass. Vid frågan om vidare samverkan med studiehandledaren svarade Jonna:

Nej, finns ingen som helst tid till detta. Studiehandledaren är endast på den

här skolan under de stunder hon träffar eleverna och då har ju jag lektioner

med övriga klassen.

Genom studiehandledningen får eleverna begrepp och uppgifter förklarade för sig på

hemspråket, något lärarna var överens om underlättar i den fortsatta

matematikundervisningen av eleverna. De elever som däremot inte fått

studiehandledning blir utan den förståelsen och det extra stödet för att förstå

matematiken på det nya språket. Utan studiehandledning är det tidskrävande och

resurskrävande för eleven att befästa olika matematiska begrepp, exempelvis sådana

som eleven redan kan på sitt hemspråk, men inte på svenska än. Detta i sin tur kan leda

till att eleven kommer efter i sin inlärning, trots att hen inte har några bakomliggande

inlärningssvårigheter. En motiverad elev kan lära sig de svenska begreppen snabbare

om hen inte har tillgång till studiehandledning, eftersom hen då blir mer ”tvingad” att

lära sig begreppen på svenska för att klara uppgifterna, utan att ha fått förståelsen av

innebörden av begreppen. Nackdelar kan vara att när studiehandledare är med inne i

klassrummet kan det störa andra barn då det pratas och viskas på flera håll samt att

undervisningen kanske inte flyter på normalt för de nyanlända barnen. En annan

nackdel kan vara att ibland brister det i kommunikationen och samordning mellan

studiehandledare och lärare.

Det finns dock inte enbart nackdelar med elever som inte fått studiehandledning.

Lärarna har på så sätt kunnat använda sig av exempelvis bildmaterial och andra sätt att

försöka förklara för berörda elever. Genom att få möjligheten till att göra det har de

kunnat utesluta respektive hålla fast vid de metoder och material de själva använt sig av.

Sammantaget uppfattar lärarna att studiehandledning hjälper barnen att lära sig

matematik. Den underlättar mycket för lärare att handskas med de nyanlända barnen

som knappt kan några svenska, åtminstone den första tiden. Barnen förstår mer vad

- 24 -

siffor och termer betyder och lär sig dem fort. För de barn som har skolbakgrund från

sina hemländer räcker det kanske att studiehandledaren översätter orden och uppgifterna

för barnen som då kan sätta sig snabbt i dem matematiska tänkandet och lösa

uppgifterna.

Hur skildrar lärare vad de anser vara framgångsrik studiehandledning i

matematik?

Beroende på kunskapsnivå hos de enskilda eleverna har lärarna olika

uppfattningar om vad framgångsrik studiehandledning är. Även årskurs och målen

för studiehandledningen har en avgörande roll. Ett flerspråkigt

matematikklassrum behöver inte enbart innebära svårigheter utan också en positiv

inställning, ökat självförtroende, vilja och motivation till att lära hos eleverna,

något som stärks med hjälp av studiehandledningen. Åter nämns den ökade

förståelsen för matematiska begrepp och en bredare förståelse för matematik som

några av de positiva effekter som märkts av hos eleverna och som lärarna anser

vara en viktig spegling av framgångsrik studiehandledning.

God kommunikation mellan lärare och studiehandledare är en genomgående röd

tråd under diskussionen. En förutsättning dock för att det fortsatt ska resultera i

positiva effekter av studiehandledning är ömsesidigt arbete med eleverna både

från lärare och studiehandledares sida, vilket ibland har brustit hos den

sistnämnda. Det har hänt att handledaren utan förvarning inte dykt upp vid avtalad

tid vilket gör att eleven går miste om nästan en hel timmes handledning som

skulle hindrat hen från att gå miste om viktig kunskap. Detta upplevs som oerhört

frustrerande då studiehandledningen endast sker på utsatta och avtalade tider

sinsemellan och är enda riktiga tillfällena för studiehandledare och lärare att

kommunicera kring elevens framsteg och fortsatta utveckling.

Tillgången till olika typer av material som kan förklaras både på svenska och

modersmålet ger ytterligare möjligheter till god utveckling hos eleverna och en

framgångsrik studiehandledning. Lärare som arbetar på samma skola har samma

sätt att arbeta med studiehandledningen men med olika innehåll och fokus.

Nämnbart i intervjun är att man på några av lärarnas skola har utöver klassbaserad

- 25 -

handledning även studiehandledning genom inläsningstjänst och

studiehandledning online där eleverna under en utsatt undervisningstid kopplas

upp via nätet till en studiehandledare efter modersmål och får på så sätt sin

handledning. Studiehandledaren har i samråd med lärare för varje enskild elev fått

information och material om det eleven behöver stöd med. Lärarna diskuterar och

tar även hjälp av varandra inom sina arbetslag för att stötta upp varandra med

material, tips och råd. Detta är ett kvalitetsarbete för att uppnå ett effektivt och

framgångsrikt arbete. Den studiehandledning som sker på plats i skolan kan

antingen äga rum i klassrummet eller separat i ett annat studierum där

studiehandledaren och eleven/eleverna arbetarför sig själva. I många fall bedrivs

matematikundervisningen i klassrummet som vanligt men de nyanlända barnen

har då extra hjälp av studiehandledare som antingen sitter bredvid eller går runt

och hjälper eleverna. Studiehandledaren översätter och förklarar det som läraren

går igenom samt hjälper barnen att lösa uppgifter. När barnen är ensamma med

studiehandledaren i enrum då har hon som lärare i förväg lämnat anvisningar om

de moment och uppgifter som det ska gås igenom.

Ett bra samarbete mellan klass/ämneslärare och studiehandledare är ett måste.

Studiehandledaren behöver bara väl förberedd och på ett flexibelt vis kunna arbeta

både i och utanför klassrummet. Önskvärt var från alla lärare att det fanns mer tid

för studiehandledning för eleverna. Gärna att man hade fått något tillfälle med

handledning i eller utanför klassrummet för att finnas nära tillhands vid frågor och

funderingar från både studiehandledare och elevernas sida eller vice versa. Det är

viktigt att studiehandledaren uppför sig på ett professionellt vis och rådgör med

ämneslärarna så fort behovet finns och vågar fråga kring innehållet och vad

ämnesläraren har för mål med undervisningen.

Lärarna var dock alla eniga om att studiehandledningen inte ska ses som ett sätt

för eleverna att lära bara för stunden. De vill att eleverna ska få förståelse för

matematiken men även andra ämnen. Sker ett gott samarbete mellan lärare och

studiehandledare, leder det i sin tur till framgångsrik studiehandledning och

därmed även utveckling i elevernas lärande. Inte bara för att få så goda kunskaper

som möjligt för att klara målen för deras skolgång men också få kunskap om

- 26 -

ämnenas innehåll för ett livslång lärande.

Elever lär olika. Det är därför svårt att säga om en elev har genomgått en framgångsrik

studiehandledning då det är mycket som spelar in kring vad framgångsrik

studiehandledning är. Lärarna framhävde att inlärning av matematik är individuellt och

därmed även hur studiehandledningen påverkar varje enskild elev. I en kollektiv

handledning med flera elever samtidigt kanske studiehandledningen inte ger så mycket

som man hoppas jämfört med en mer individuell handledning.

Som ett resultat av framgångsrik studiehandledning upplevde lärarna av förändring av

motivation hos eleverna. När eleverna känner och märker att de förstår, hänger med och

kan lösa uppgifter, då känner de sig mer motiverade till sin inlärning. En lärare kan

påverka en elevs motivation, likaså en studiehandledare om inte än mer då

undervisningen sker på modersmålet vilket har som mål att förstärka förståelsen hos

eleverna. Men de menar även att det kan ha en negativ inverkan om det

studiehandledaren inte har pedagogiska kunskaper som gör att eleven kan hänga med

och förstå. En lärare förklarar vidare att hon menar att de då inte känner sig lika

isolerade och efter i matematikundervisningen och uppgifter. Eleverna i de yngre

åldrarna strävar inte efter betyg och får det heller inte men de har ändå sett att elever

som riskerar att inte uppnå målen, tack vare studiehandledning lyckats uppnå dom.

7.1 Analys

I början av arbetet ställde jag mig de tre frågor som kom att bli grunden till denna

studie:

Vilka uppfattningar har lärare om modersmålets betydelse för elevers lärande i

matematik?

Vilka möjligheter respektive begränsningar beskriver lärare att studiehandledning i

matematik varit bidragande till?

Hur skildrar lärare vad de anser vara framgångsrik studiehandledning i matematik?

- 27 -

Min sammanställning och analys av dessa frågor med hjälp av respondenternas

svar kopplat till litteraturen följer nedan. Jag har även i min analys tagit hänsyn

till de teoretiska begrepp som är relevanta för studien.

Tack vare studiehandledning på modersmålet får flerspråkiga elever möjligheten och

hjälpen att trots bristande kunskap i svenska språket, uppnå de mål som ställs i

läroplanen i de olika skolämnena, däribland matematik (Språkservice24, 2015-12-21).

Det samstämmer med den studie gjord av Cummins (1996) som påvisar att flerspråkiga

elever som inte får undervisning på sitt modersmål parallellt med andraspråket,

kunskapsmässigt inte når upp till samma nivå.

Genom att inkludera de flerspråkiga elevernas modersmål, får de möjlighet att visa sina

kunskaper och känna sig inkluderade i undervisningen. Den flerspråkiga undervisningen

leder i enlighet med respondenternas uppfattning till en förbättrad kommunikation

mellan lärare och elev. Det menar Rönnberg och Rönnberg (2001) utvecklas till det

sämre när undervisningsspråket inte är på modersmålet. Forskning, däribland Norén

(2010) har visat att nivån på modersmålet hos eleverna har påverkan på hur väl de lär

sig sitt andraspråk. Studiehandledningens betydelse i att hjälpa nyanlända elever och

motivera dem till bra inlärning bekräftas av samtliga respondenter.

Respondenterna i samtliga intervjuer talade om tidspressen de känner då de på grund av

språkliga hinder inte hinner att hjälpa de nyanlända eleverna i den mån de önskar. De

känner att de inte räcker till för eleverna och deras behov. Löwing och Kilborn (2008)

belyser att det finns undersökningar som visar att elever med invandrarbakgrund inte

uppnår lika bra resultat som sina klasskamrater. I undersökningen är det ett faktum som

infinner sig i alla klasser respondenterna ansvarar för. Detta kan tänkas bero på att

lärarna som undervisar dessa elever inte har tiden, kunskapen och erfarenheten av hur

det är att som tvåspråkig lära sig matematik på ett nytt språk.

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera

logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen

också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer

och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och

matematiska sammanhang.” (Skolverket, 2011:62)

- 28 -

De elever som tagit del av handledning i de olika klasserna har övervägande varit ivriga

för att få gå iväg med studiehandledaren och jobba. I återkoppling till Norberg Brorsson

och Lainios (2015) rapport, ser eleverna en samhörighet med sin studiehandledare.

Studiehandledningen gynnar och utvecklar eleverna samt ger dem självförtroende. Detta

stärker författarna Sterner och Lundbergs (2002) påstående om att elever som ständigt

känner känslan av att misslyckas också tappar motivation samt resultatmässigt. Men att

vara elev som får studiehandledning kan även vara förenat med utanförskap. Karins

elever som får studiehandledning sitter oftast avskilt eller utanför klassrummet för att

inte störa övriga klassen i deras undervisning. För de eleverna kan det i längden ge

känsla av okunnighet. Detta på grund av att de måste skiljas från klassen eller måste ha

en handledare vid sidan om. Handledaren är egentligen ett hjälpmedel för att eleven ska

få förståelse men kan ha en motsatt effekt i att störa resterande delar av klassen.

Modersmålet ses som en förutsättning för nyanlända elever att i början förstå och lära

sig de olika ämnena men också att med hjälp av modersmålet lära sig det andra språket

som kommer att vara avgörande för långsiktiga framgångar. Rönnberg och Rönnberg

(2001) menar att det är till fördel att lära sig ett nytt ämne på modersmålet i första hand

innan det introduceras på andraspråket. Det har visat sig att eleverna som genomgått

studiehandledningen i respondenternas klasser tillslut i vissa fall behärskat andraspråket

något bättre än modersmålet vilket är överensstämmande med Abrahamssons (2009)

hävdande. Norén (2010) förtydligar i sin forskning att tidigare forskning har visat att

parallell användning av två språk i inlärning haft en positiv inverkan på eleven.

De elever som tagit del av handledningen har varit ivriga för att få gå iväg med

studiehandledaren och jobba, något som tyder på att eleverna verkar känna att det extra

stöd dom får på modersmålet motiverar dem till bättre förståelse. Ett parallellt lärande

som resulterar i positiva erfarenheter och kunskaper i flera ämnen än enbart

matematiken (Skolverket, 2011).

Gemensamt för alla de intervjuade lärarna är att de i likhet med Löwing och

Kilborn (2008) ser en förbättring av resultat och förståelse hos de elever som har

fått studiehandledning på modersmålet. Detta då det får möjligheten att befästa

kunskapen på sitt modersmål. Det överensstämmer även med resultaten av Hills

(1995) studie om att elever som genomför modersmålsundervisningen och

- 29 -

befäster sin kunskap på modersmålet lyckats bättre i skolan. Studiehandledning

på modersmålet har för lärarna inneburit en positiv utveckling hos eleverna om än

med en tidspressad planeringstid med studiehandledare. Med hjälp av

studiehandledningen har eleverna tagit till sig begrepp och matematiken i övrigt

på ett bättre sätt vilket har inneburit en lugnare arbetsmiljö för de berörda eleverna

men även för deras klasskamrater. Tidigare har eleverna av, vad som i enlighet

med Musk och Wedins (2010) uttalande om att bristande självförtroende leder till

sämre prestation kan antas vara frustration för sin oförståelse, varit stökiga och

störande för sina klasskamrater eller suttit och dagdrömt istället för att arbeta.

Studiehandledningen har i Karins fall hjälpt henne att kunna fördela sin tid på alla

elever mer jämnt än tidigare då de elever som inte behärskat svenska språket krävt

mer uppmärksamhet och tid för förklaring.

Respondenterna har i överensstämmelse med fenomenologins perspektiv gett uttryck för

uppfattningar, åsikter och tolkning av studiehandledning på modersmålet i matematik

samt hur de anser att framgångsrik studiehandledning och matematikundervisning ser

ut. Intervjuerna har förstärkt valet av metoden och respondenterna gav exempel på

likheter och skillnader i uppfattningar utifrån de frågeställningar som studien utgår ifrån

(Birkler, 2005).

8 Diskussion I detta kapitel diskuteras metod och resultat med koppling till tidigare nämn litteratur.

På så vis återknyts resultatet till studiens val av metod och om resultatet gav svar det

som efterfrågades.

8.1 Metoddiskussion

Jag hade önskat att det hade funnits tid för att genomföra en observation av ett

studiehandledningstillfälle i matematik på den skolan och hos den lärare där

studiehandledningen skedde under lektionstid i klassrummet. Det hade gett möjlighet

till att se hur den berörda läraren agerade i olika situationer och hur hon upplevde

studiehandledningen praktiskt och inte enbart som beskrivet i intervjun. En närmare

inblick i samarbetet med studiehandledaren i klassrummet samt genomförandet av

introduktion och genomgång av matematiklektionerna hade varit önskvärt.

- 30 -

Valet av intervjuer som metod kändes som ett positivt val då lärarnas erfarenheter bäst

kan beskrivas av dem själva, med egna ord och fritt. Om jag hade önskat att fler lärare

kunnat tänka sig ställa upp på intervju och inte låtit sig begränsas av hur lite eller vilken

erfarenhet av studiehandledning de har? Ja. Det var oerhört frustrerande att från alla

tillfrågade lärare få svaret ”jag har för lite erfarenhet” eller att jag hellre skulle fråga

någon annan lärare som har studiehandledning för att de kanske kunde hjälpa mig

bättre. I en del fall började jag tvivla på mig själv och om jag uttryckte mig fel i min

förfrågan om att få lärare att ställa upp på intervju.

När förfrågan gjordes hos de olika rektorerna och lärarna på skolorna som besöktes var

det många som ansåg sig ha för lite kunskaper och erfarenheter för att svara på frågor

och delta i arbetet. Lärarna som tackade ja till att delta i undersökningen är alla

verksamma på tre olika grundskolor i Ronneby i Blekinge län. Lärarna var redan när

förfrågan framfördes märkbart stressade av allt arbete som de hade kvar att göra inför

julledigheten och informerade om att de inte hade några matematiklektioner kvar under

veckan de intervjuades, därmed inte heller användning av studiehandledning.

En del ansåg sig inte ha nog med erfarenhet för att delta i undersökningen, därav var det

under delar av intervjun fåordiga svar vilket gjorde att det var en aning svårtolkat

huruvida de kände några större begränsningar eller möjligheter med studiehandledning.

8.2 Resultatdiskussion

Den svenska skolan på senare år blivit en mer mångkulturell och därmed även

flerspråkig (Löwing & Kilborn, 2008). Den ökade invandringen har gett upphov till mer

heterogena grupper av elever i klasserna, något blir utmanande för lärarna i bland annat

matematikundervisningen. Det är märkbart att lärarna på de olika skolorna i många fall

inte har kunskaper varken kulturellt eller språkmässigt för att kunna bemöta de elever

som anländer och placeras i skolan. Givetvis kan inte all skyldighet läggas på

klassansvarig lärare eller ämneslärare. Det krävs såklart kommunikation pedagoger och

annan personal emellan. I enlighet med Nationellt Centrum för svenska som andraspråk

på Stockholms universitet (2015-11-29) menar respondenterna att ett samarbete mellan

den flerspråkiga elevens lärare och studiehandledare är en förutsättning för vad de anser

vara framgångsrik studiehandledning i matematik.

- 31 -

I skolans uppdrag framgår att varje skola ska erbjuda och strukturera sådan

undervisning som ger elever med annat modersmål att parallellt med inlärning av

svenska språket, tillgodose sig samt utvecklas kunskapsmässigt i skolans alla ämnen.

Detta är för respondenterna förenat med tidspress då de flerspråkiga elever som har

behovet av att undervisas i svenska i första hand kräver mer uppmärksamhet bland

annat i matematikundervisningen (Skolverket, 2015-11-27)

Studiehandledning är som en mer utvecklad och nyare typ av modersmålsundervisning

men med fokus på att eleverna ska få undervisning i sina skolämnen på sitt modersmål

parallellt med svenska språket. Studiehandledning i matematik innebär att elever som

har svenska som andraspråk får olika matematiska begrepp och texter förklarade för sig

på sitt modersmål (Språkservice24, 2015-12-21).

Önskvärt hade varit att, inför sammanfattning av lärarnas intervjuer, få delta och

observera ett tillfälle då studiehandledning genomförs. Detta för att med egna

iakttagelser kunna observera hur lärarna arbetar med studiehandledare samt berörda

elever som tar del av studiehandledningen. Med det sagt är det inte menat att allt ansvar

bör ligga på studiehandledarna men att lärarnas attityder, tankesätt och

undervisningsmetoder kan var till grund för elevernas motivation och

kunskapsutveckling.

Tidigare forskning har visat modersmålets stora betydelse för både lärandet av andra

språk samt kunskapsutveckling hos elever. Respondenternas inställning till flerspråkig

matematik samstämmer med Norén (2010) som menar att ett flerspråkigt klassrum samt

undervisning i matematik gynnar flerspråkiga elever i sitt lärande.

När det gäller modersmålet så har hemmet en stor roll i att barnen lär sig det. Ett bättre

samarbete och samverkan mellan skola och familj skulle ge bättre förutsättningar till

barnen att lära sig det viktiga verktyget, språket, för inhämtandet av kunskap.

Tvåspråkighet ses nästan alltid som något positivt i barnens utveckling, något som

samtliga intervjuade lärare mer eller mindre bekräftar.

Slutsatsen av vad respondenterna angett och den information jag läst angående

nyanlända elevers skolgång och lärande, är att det är en ny och stor utmaning för skolan.

Behovet av lärare, pedagoger och modersmålslärare ökar. Man har i och med bristen på

bland annat modersmålslärare börjat med studiehandledning online. Tillräckliga

- 32 -

satsningar och rekrytering av rätt personal kan skapa bra förutsättningar för nyanlända

elever att få en bra skolgång. Det är dock en problematik, som med annat i skolans

värld, att finna tiden till att på ett givande vid för både lärare och studiehandledare att

samtala kring elevernas utveckling. Metoderna för att använda sig av studiehandledning

har utvecklats från klassbaserad handledning till nätbaserade möjligheter, en

underlättande faktor för redan stressade lärare och redan stora elevgrupper som kräver

handledning. Studiehandledning på elevernas modersmål har visat sig i stor grad vara

uppskattat och behövligt i många skolor, ett hjälpmedel för lärare att använda för att ge

alla elever chansen att lyckas med sin utbildning. En metod jag tror, hoppas och anser

att fler skolor bör eftersträva att använda sig av.

9 Populärvetenskaplig sammanfattning Verksamheten i skolan har under senare åt blivit alltmer mångkulturell och mångfalden

av språk gör matematikundervisningen än mer utmanande. Undervisningen i matematik

behöver nå ut till elever på andra sätt och andra språk än svenska. Studiehandledning är

ett sätt för lärare att kunna nå ut till de flerspråkiga elever som inte behärskar svenskan

på ett sådant sätt så att de kan tillgodose sig ny kunskap i matematik. Genom bland

annat Skolverket finns stödmaterial och riktlinjer för hur studiehandledning kan fortgå.

Undervisningen kan på så vis tack vare samarbete med studiehandledare på att specifikt

modersmål ge kunskap till de flerspråkiga elever som annars inte har språkmässiga

kunskaper för att förstå matematiken i skolan. Behovet av studiehandledning är

märkbart ibland annat textuppgifter i matematik då en del flerspråkiga elever inte kan

avläsa det viktiga i uppgiften för att kunna lösa den. Med hjälp av studiehandledning får

eleven uppgiften översatt och förklarad för sig på sitt modersmål. En flerspråkig

matematikundervisning har genom forskning visat sig vara positivt utvecklande för

flerspråkiga elever. Det ger dem möjligheten att förstärka matematiken på det egna

språket samt det nya.

Denna studie vill belysa och undersöka lärares uppfattningar kring modersmålets

betydelse för inlärning av matematik samt hur de uppfattar att studiehandledning

påverkar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i matematik. Studien och dess

frågeställningar har riktat sig mot lärare i åk 1-3 med flerspråkiga elever som genomgår

eller har genomgått studiehandledning på modersmålet. Tidigare forskning kring

- 33 -

flerspråkighet och flerspråkig matematik har satts i förhållande till responderande

lärares uppfattningar kring ämnet och sedan diskuterats. Intervjuer har genomförts

individuellt men även i grupp då datamängden inte var av önskvärd mängd från början.

Genom att intervjua flera lärare har gemensamma men även olika uppfattningar kommit

fram. Studiehandledning har varit till hjälp för lärarna och underlättat i undervisningen.

Det hade varit önskvärt med mer tid för ett än bättre samarbete och planering

tillsammans med studiehandledare. Tidsbrist har varit en gemensam uppfattning hos

respondenterna, som hade önskat mer tid för planering, återkoppling och gemensamt

arbete med respektive studiehandledare.

Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv för att ge svar på lärares

uppfattningar om det dagliga arbete de genomför och mötet med studiehandledning i

matematiken. Genom studiehandledning på modersmål i matematik har flerspråkiga

elever som riskerat att bli underkända, fått stöd och möjlighet att nå ett godkänt resultat

i ämnet men även ett stärkt självförtroende. Studiehandledning har av lärarna varit

uppskattat och ett fortsatt önskvärt sätt att arbeta med flerspråkiga elevers matematik.

- 34 -

Referenser Adler, B (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli. Höllviken: NU-

förlaget

Abrahamsson, N (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Alvehus, J (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl.

Stockholm: Liber

Carlsson, B (1991). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap.

1. uppl. Solna: Almqvist & Wiksell

Creswell, J.W (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five

approaches. 3., [updated] ed. Thousand Oaks: SAGE Publications

Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Elmeroth, E (2006). Monokulturella studier av multikulturella elever. Att mäta

och förklara skolresultat. Pedagogisk Forskning i Sverige, 11(3), 177-194.

Fejes, A & Thornberg, R (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.

Stockholm: Liber

Hansson, Å (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det

flerspråkiga klassrummet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Tillgänglig på

Internet: http://hdl.handle.net/2077/26669

Johansson, B & Svedner, P.O (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl.

Uppsala: Kunskapsföretaget

Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl.

Lund: Studentlitteratur

Ladberg, G (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, I & Sterner, G (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första

skolåren - hur hänger de ihop?. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Löwing, M & Kilborn, W (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Löwing, M & Kilborn, W (2010). Kulturmöten i matematikundervisningen – exempel

från 41 olika språk. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mahmood, N (2004). Mattebegrepp. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/component/content/article?id=1

611:mattebegrepp

- 35 -

Malmer, G (1997). Kreativ matematik. 5., omarb. uppl. Solna: Ekelund

Malmer, G & Adler, B (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi: erfarenheter och

synpunkter i pedagogisk och psykologisk belysning. Lund: Studentlitteratur

Migrationsverket (2015). Historik.(2015-03-19). Tillgänglig på Internet:

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-

migration/Historik.html

Moschkovich, J (2007). Using Two Languages When Learning

Mathematics. Educational Studies in Mathematics, 64(2), 121-144. Tillgänglig på

Internet:https://www.researchgate.net/publication/225789977_Using_Two_Languages_

When_Learning_Mathematics

Musk, N & Wedin, Å (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande – skola i ett

föränderligt samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Norberg Brorsson, B & Lainio, J (2015). Flerspråkiga elever och deras tillgång till

utbildning och språk i skolan Implikationer för lärarutbildningen. Västerås: Akademin

för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola. Tillgänglig på

Internet: http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:875243/FULLTEXT01.pdf

Norén, E (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: diskurser i grundskolans

matematikundervisning. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet,

2010

Regeringen (2015). Regeringen satsar på undervisningen i modersmål för nationella

minoriteter. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet:

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/regeringen-satsar-pa-

undervisningen-i-modersmal-for-nationella-minoriteter/

Rönnberg, I & Rönnberg L (2001). Minoritetselever och matematikutbildning – en

litteraturöversikt. Stockholm: Liber.

Skolverket (2002). Flera språk – fler möjligheter – utveckling av modersmålsstödet och

modersmålsundervisningen 2002. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1019

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

(2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kunskapskraven i mordersmål. Stockholm:

Skolverket. Tillänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3113

Skolverket (2013a), PM, Slutbetyg i grundskolan våren 2013. Stockholm.

- 36 -

Skolverket (2015). Nyanlända elevers skolgång. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på

Internet: http://skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/nyanlandas-

larande-1.237656

Skolverket (2015-11-27) Studiehandledning på modersmål – att stödja

kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på

Internet:http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http://www5.skolverket.se/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Bl

ob/pdf3038.pdf?k%3D3038

Skolverket (2015-11-20) Tema Modersmål – mötesplats för modersmål i skolor och

förskolor. Hämtat från: http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/

Språkservice24 (2015-12-21). Studiehandledning på modersmål. Hämtad från:

http://www.sprakservice24.se/studiehandledning/

Sterner, G & Lundberg, I (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.

Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.

Tillgänglig på Internet: http://ncm.gu.se/node/468

Stockholms universitet (2015-11-29). Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Hämtad från: http://www.andrasprak.su.se

Stockholms universitet (2015-12-17). Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Hämtad från: http://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuellt/oecd-immigrant-students-at-

school-1.261600

Strömquist, S (2014). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7., [rev.]

uppl. Malmö: Gleerup

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på

Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wallén, G (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

- 37 -

Bilagor Bilaga A – Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

Hur många elever finns det i klassen?

Har några av eleverna i din studiehandledning i matematik?

Hur ofta får eleven/eleverna studiehandledning?

Hur lång erfarenhet har du med att ha elever som får studiehandledning?

Forskningsfråga – Vilka uppfattningar har lärare om

modersmålets betydelse för elevers lärande i matematik?

Vilken inverkan på elevers kunskapsutveckling i matematik uppfattar du att hemspråket

har?

På vilket sätt är det märkbart?

Forskningsfråga – Vilka möjligheter respektive begränsningar

beskriver lärare att studiehandledning i matematik varit

bidragande till?

Hur jobbar ni med studiehandledning i matematik?

Vilka för- och nackdelar har du erfarit i din matematikundervisning av elever som inte

fått studiehandledning?

Forskningsfråga – Hur skildrar lärare vad de anser vara

framgångsrik studiehandledning i matematik?

Vad är framgångsrik studiehandledning enligt dig?

Har du upplevt att någon påverkan av eleven/elevernas motivation?

- 38 -

Bilaga B– exempel på matematiska begrepp på sydkurdiska

(sorani)

Svenska کوردی Exempel

Addition کۆکردنەوە

+ / plustecken نیشانەی کۆ +

Addera/plus 3=2+1 کۆکردن

Båda هەردووک

Lägga ihop پێکەوەدانان

Lägga till خستنەسەر

Sammanlagt پێکەوە

Summa 3=2+1 ئەنژامی کۆکردنەوە

- 39 -

Bilaga C– Samtyckesblankett

Samtyckesblankett Jag samtycker till att medverka i denna studie. Jag har blivit informerad och införstådd

med studien syfte och mitt deltagandes innebörd. Jag har informerats om att deltagandet

i studien är frivillig och att jag på egen begäran kan ångra min medverkan. Uppgifter

och innehållet i intervju och studien kommer inte att användas i annat syfte och jag

kommer att förbli anonym. Jag är informerad om att studien kommer att publiceras på

nätet och därför kommer att benämnas enbart med fiktivt namn och att inget innehåll

kan röja min identitet.

Ort och datum:

_______________________________________

Informant:

_______________________________________

Student:

______________________________________