Strukturera mera - diva-portal.se526846/FULLTEXT01.pdf · Structure more How SBAR influences...

Strukturera mera

Hur SBAR påverkar patientsäkerheten i

hälso- och sjukvården

Christina Lindahl Alarcón

Maria Linde

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Omvårdnad – vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90)

Vt 2012

Sektionen för hälsa och samhälle

Box 823

301 18 Halmstad

Structure more

How SBAR influences patient safety in health care

Christina Lindahl Alarcón

Maria Linde

Nursing Programme, 180 credits

Nursing Thesis, 15 credits (61-90)

Spring 2012

School of Social and Health Sciences

P.O. 823

S- 301 18 Halmstad

Titel Strukturera mera: Hur SBAR påverkar patientsäkerheten

i hälso- och sjukvården.

Författare Christina Lindahl Alarcón, Maria Linde

Sektion Sektionen för hälsa och samhälle

Handledare Irene Mårtensson, universitetsadjunkt, Fil. Mag.

Examinator Kärstin Bolse, universitetslektor, Med. Dr.

Tid Vt 2012

Sidantal 19

Nyckelord Kommunikation, patientsäkerhet, SBAR, teamarbete

Sammanfattning De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i

kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är

att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast

förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes

där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur

SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin

påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan

de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där

mindre information saknades. Sjuksköterskor och läkare

upplevde en ökad trygghet i kommunikationssituationen.

Teamsamarbetet påverkades positivt och vårdkulturen

utvecklades mot en ökad problemfokusering och

minskad personfokusering vid avvikelser.

Sjuksköterskor upplevde en ökad säkerhetsmedvetenhet

och fann att SBAR gav positiva bieffekter som

utvecklade yrkesrollen. SBAR bidrog till att luckra upp

hierarkierna i vården då alla i teamet tog ett jämbördigt

ansvar för kommunikation. Mer forskning behövs från

de europeiska länderna och inte minst Sverige. Det vore

intressant att se vilken påverkan SBAR har på

patientsäkerheten i ett land där teamarbete är mer vanligt

förekommande än i många andra länder. Ett annat

intressant forskningsområde är elektronisk användning

av SBAR-verktyget.

Title Structure more: How SBAR influences patient safety in

health care.

Author Christina Lindahl Alarcón, Maria Linde

Department School of Social and Health Sciences

Supervisor Irene Mårtensson, Lecturer, MSc.

Examiner Kärstin Bolse, Senior lecturer, Ph.D.

Period Spring 2012

Pages 19

Key words Communication, patient safety, SBAR, teamwork

Abstract Most health care damages are partially or totally caused

by communication failures. One way to improve patient

safety is to use a communication tool, of which the most

common is called SBAR. A literature review was done

where fifteen articles were reviewed with the aim to

illuminate how SBAR influences patient safety. SBAR

exerted its influence in several different ways. The

communication between the different professions was

given a standardized structure and less information was

omitted. Both nurses and physicians experienced

increased confidence in the communication situation.

Teamwork was positively influenced and the care culture

developed towards more problem focus and less of

person focus at adverse events. Nurses experienced

growing security awareness and found SBAR having

positive side effects which developed the professional

role. SBAR contributed to flattening of care hierarchies,

by all team members assuming equal responsibility for

communication. More research is needed from the

European countries and not least Sweden. It would be

interesting to learn what kind of influence SBAR has on

patient safety in a country where teamwork is more

common than in many other countries. Another

interesting research topic is electronic uses of the SBAR

tool.

Innehåll

Inledning .......................................................................... 1

Bakgrund ......................................................................... 1

Patientsäkerhet .......................................................................... 1

Kommunikation ........................................................................ 2

Teamarbete ................................................................................ 3

Kommunikationsverktyg .......................................................... 4

Syfte ............................................................................................ 5

Metod ............................................................................... 5

Datainsamling ............................................................................ 5

Databearbetning ........................................................................ 6

Resultat ............................................................................ 7

Kommunikationsförmåga ........................................................ 7

Kommunikation/samarbete inom teamet ............................... 7

SBAR som ett strukturerat verktyg ........................................ 8

Lärande och utveckling ............................................................ 9

Avvikelser ................................................................................. 10

Säkerhetsmedvetenhet ............................................................ 11

Metoddiskussion ........................................................... 12

Resultatdiskussion ........................................................ 13

Konklusion .................................................................... 18

Implikation .................................................................... 18

Referenser

Bilagor

Bilaga I Tabell 2. Sökhistorik

Bilaga II Tabell 3. Artikelöversikt

1

Inledning

Ibland inträffar det som inte får hända, att patienten kommer till skada på grund av att

vården eller vårdgivaren på något sätt brister. Patientsäkerhetsutredningen (Statens

offentliga utredningar, SOU 2008:117) genomförde 2007 en granskning av 2000

slumpmässigt utvalda journaler. Resultatet visade att upp till 100 000 patienter skadas

och 3000 avlider varje år till följd av en vårdskada. Vårdskador orsakar samhället stora

kostnader, både i pengar och i lidande för den enskilde patienten.

I årtusenden har sjukvården haft den etiska koden: ”Någon gång bota, alltid lindra och

trösta; och viktigast av allt: aldrig göra skada (primum est non nocere)”

(Socialstyrelsen, 2004, s. 7).

Internationell forskning visar (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2012a) att

vårdskador uppstår nästan dubbelt så ofta på grund av bristande kommunikation än

bristande medicinsk kompetens. Vården är beroende av en fungerande kommunikation

mellan de olika yrkesgrupperna. Det finns en koppling (SKL, 2011) mellan god

kommunikation och låg mortalitet bland vårdade patienter.

Sjuksköterskans ansvar fastställs i Patientsäkerhetslagen kapitel 6, § 4: ”Hälso- och

sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.

Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt

händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada” (Svensk

författningssamling, SFS 2010:659, s. 8). Ett sätt att förbättra kommunikationen i

vården är att använda sig av verktyg för standardiserad kommunikation. Ett sådant

kommunikationsverktyg (SKL, 2012b) som börjat bli vanligt förekommande kallas

SBAR, S- situation, B- bakgrund, A – aktuellt tillstånd, R – rekommendation.

Bakgrund

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet syftar till att skydda patienten från vårdskada (Socialstyrelsen, 2004;

SFS 2010:659 ). Vårdskada definieras (SFS 2010:659) som ”lidande, kroppslig eller

psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata

åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”(SFS

2010:659, s. 2). En vårdskada (Öhrn, 2009) beror på en så kallad negativ händelse och

går att undvika med rätt åtgärder. Det är viktigt att skilja på händelser som har inträffat

(avvikelser) och händelser som kan komma att drabba patienter (risker).

Patientsäkerhet (Socialstyrelsen, 2004) kan indelas i tre olika dimensioner. Den första

dimensionen visar på en kärna av risker där vårdskador inte borde uppkomma, som vid

olika förväxlingar. Dessa risker kan i princip förebyggas med hjälp av strikta rutiner.

Den andra dimensionen avser avvägningen av risker mot nytta, och vilka konsekvenser

som då kan uppstå för patienten. Den tredje dimensionen utgörs av risker i hur vården är

strukturerad, till exempel tillgänglighet.

I Sverige drabbas (Socialstyrelsen, 2007 citerad av Öhrn, 2009) 8,6 procent av patienter

inom somatisk slutenvård av någon form av vårdskada. Detta innebär i genomsnitt sex

2

extra vårddygn per drabbad patient. Totalt skulle detta (Socialstyrelsen, 2004) innebära

105 000 vårdskador och 630 000 extra vårddagar per år.

Eftersom vården är omfattande med många aktörer (Socialstyrelsen, 2004; Dunsford,

2009), samt allt mer avancerad teknik och tillgänglig medicinsk behandling följer också

fler riskmoment. Då informationen överförs i de olika leden till exempel i samband med

förflyttning mellan avdelningar, finns en risk för att kommunikationen brister. Brister

kan bestå av (Leonard, Graham & Bonacum, 2004) otillräcklig information, felaktigt

utbyte av befintlig information, tvetydig och otydlig information samt brist på effektivt

utbyte av relevant information i rätt tid. Vid informationsutbyte, oavsett muntlig eller

skriftlig, krävs ett tydligt och genomtänkt upplägg så att all relevant information

kommer med. Rätt information (Öhrn, 2009) möjliggör för alla medverkande att fatta

riktiga beslut och vidta lämpliga åtgärder.

För att förbättra patientsäkerhetsarbetet (Leonard et al., 2004) är det nödvändigt att

finna orsaken till det som har gått fel istället för att hitta eller fokusera på någon enskild

individ. Tanken bakom detta är att goda, kompetenta individer kan misslyckas i dåliga

system. Genom att fokusera på problemet istället för på vem som har rätt eller fel, kan

patientsäkerheten öka.

Den gemensamma nämnaren (Ådahl, 2012) vid många ansvarsfall hos hälso- och

sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) berör informationsflöden som gått fel och därmed

har försatt patienten i fara. En slutsats är att patienten måste ses som en nödvändig och

viktig resurs för att patientsäkerheten ska öka. Informationsmissar kommer (Ådahl,

2012) att förekomma i någon utsträckning på grund av hur vården idag är organiserad

med skiftbyten, överföring till andra enheter och så vidare. Därför behöver

vårdpersonalen vara medveten om att en del av patientrelaterad information kan saknas

och att patienten kan vara en resurs för att göra denna information känd.

Kommunikation

Kommunikation är dubbelriktad (Lundin & Sandström, 2010), en process där sändaren

och mottagaren fortlöpande byter budskap med varandra. Att lyssna och ha förmåga att

fånga upp synpunkter är betydelsefulla egenskaper för sjukvårdspersonal. För att

undvika kommunikationsproblem krävs det tydlighet.

Sjuksköterskans roll är mångfacetterad, med många kontaktytor mellan olika

personalgrupper samt med patienter och anhöriga. Hon eller han är navet som

organiserar vårdarbetet och samverkar med övriga i teamet. Den centrala uppgiften

(Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2010) är att ansvara för patientens omvårdnad

samt att se till att vårdkedjan fungerar. Sjuksköterskan har (SFS 2008:355; SOFS

2008:14) ansvar för att dokumentation sker av omvårdnaden i varje patientfall. Detta för

att upprätthålla en god och säker vård. Sjuksköterskan ska ”ha förmåga att planera,

konsultera, informera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan och verka för

adekvat informationsöverföring och samverkan för att uppnå kontinuitet, effektivitet

och kvalitet” (Socialstyrelsen, 2005, s. 14).

I fråga om patientsäkerhet (Socialstyrelsen, 2004) är kommunikation ett riskmoment.

Kommunikation kan utgöra en (Dunsford, 2009) delkomponent i så gott som alla

misstag och kan påverkas av hierarkier i vården, maktfaktorer, vårdkultur, vårdklimat

och relationer med övriga i vårdteamet. På amerikanska sjukhus har det beräknats att

3

98 000 människor dör årligen till följd av medicinska misstag som kunnat förhindras

genom bättre kommunikation. The Joint Commission (2004), en amerikansk

organisation som arbetar med patientsäkerhetsfrågor, kom fram till att 72 procent av

dödsfall bland spädbarn i samband med förlossning berodde på kommunikationsmissar.

Flera Lex Maria anmälningar vid en förlossningsavdelning på ett svenskt sjukhus

(Socialstyrelsen, 2012) visar att det finns en kultur där vårdpersonalen undviker att störa

läkaren och där personalen i akuta situationer upplever en ostrukturerad fördelning av

arbete och ansvar. 70 procent (The Joint Commission, 2004) av alla vårdskador kan

härledas till brister i kommunikation.

En genomsnittlig amerikansk patient stannade (Riesenberg, Leitzsch & Little, 2009) 4,8

dagar på sjukhuset 2005. Om det under dessa dagar inträffar två skiftbyten per dag

mellan läkare och minst tre per dag mellan sjuksköterskor innebär det 24

överrapporteringar per patient och vistelse, vilket ger gott om möjligheter för misstag

till följd av många aktörer och kommunikationstillfällen. Syftet med överrapportering

(Scovell, 2010) är att överföra information på ett effektivt och patientsäkert sätt mellan

skiftbyten. En överrapportering som hela tiden blir avbruten innebär att en mängd

komplex och ibland subtil information kan gå förlorad. En tydlig förväntning om vad

som ska tas upp under överrapportering och sättet som det överförs på kan hjälpa till att

skapa en effektiv överföring av kunskap. Innan det kan ske en förbättring (Arora,

Johnson, Lovinger, Humphrey & Meltzer, 2005) är det viktigt att fundera över varför

brister i kommunikationen sker. Fram till nyligen har vårdpersonal utomlands ofta inte

fått någon träning (Thomas, Bertram & Johnson, 2009), feedback eller utbildning i hur

överrapportering ska gå till och det kan resultera i stor variation i tillvägagångssätt. Så

har det varit i Sverige också, men i takt med forskningens framsteg (SSF, 2010) ökar

insikten om att sjuksköterskestudenter bör ges möjlighet till kommunikations- och

teamträning redan under den verksamhetsförlagda utbildningen och fortlöpande under

yrkeslivet för att bidra till en ökad patientsäkerhet i framtiden.

Teamarbete

Samverkan i team (SSF, 2010) är en av Svensk sjuksköterskeförenings sex

kärnkompetenser som bör ingå i framtidens sjuksköterskeutbildning. När

vårdpersonalen samarbetar i team ökar patientsäkerheten. Teamarbete överbryggar de

olika professionstillhörigheterna och skapar en struktur med fokus på hela människan

och hennes sammanhang. Sjuksköterskan behöver inse sin möjlighet att bidra till

teamets resultat genom sina kunskaper i omvårdnad.

Effektiv kommunikation och teamwork (Leonard et al., 2004) handlar om att ge

teammedlemmarna samma mentala bild av situationen samt att skapa en arbetsmiljö

som känns trygg så att personalen vågar säga ifrån då de upptäcker säkerhetsrisker.

Hierarkier i vården kan motverka denna säkerhetskultur, varför goda ledare är viktiga

för att alla teammedlemmar ska känna sig jämbördiga ifråga om kommunikation.

Strukturerad kommunikation har betydelse för att minska riskerna för patienten. World

Health Organization (WHO, 2007) ser användning av kommunikationsverktyg som ett

steg i rätt riktning mot en ökad patientsäkerhet. Kärnan i att förändra kommunikation

(Leonard et al., 2004) till att bli mer strukturerad ligger i att förändra vårdkulturen. Alla

i vårdteamet har ett gemensamt ansvar när det gäller kommunikation. Begreppet team

behöver utvecklas och bli mer inriktad på samarbete baserat på lika villkor och evidens.

4

Kommunikationsverktyg

Det finns ett flertal olika (Riesenberg et al., 2009) kommunikationsverktyg, varav

SBAR är ett. Det utvecklades (Pope, Rodzen & Spross, 2008; d’Aigncourt-Canning,

Kissoon, Singal & Pitfield, 2011) av amerikanska försvaret, vidareutvecklades av

flygindustrin och började slutligen användas inom vården vid Kaiser Permanente i

Colorado. SBAR introducerades 2004 (Joint Commission, 2005) som ett verktyg för att

förbättra kommunikation mellan framförallt läkare och sjuksköterskor i sjukhusmiljö.

SBAR används (Thomas et al., 2009) vid kommunikation om vad som händer just nu

(S-situation) vilket hjälper till att strukturera bakomliggande orsak (B- background)

samt formulera en klar bedömning (A- assessment) och erbjuder en möjlig lösning (R-

recommendation). I den svenska versionen (Wallin & Thor, 2008) betyder S- situation,

B- bakgrund, A – aktuellt tillstånd och R – rekommendation. Dessa (Hamilton,

Gemeinhardt, Mancuso, Sahlin & Ivy, 2006) fungerar som en hjälp att snabbt och enkelt

strukturera och överföra information på ett systematiskt sätt, vilket minskar risken för

att ta med information som inte är väsentlig.

Vid bristande kommunikation (Dunsford, 2009) kan ett verktyg som SBAR hjälpa till

att få talaren att organisera sina tankar och förbereda viktig information genom en klar

struktur. Detta tillåter lyssnaren att fokusera på viktiga punkter i meddelandet genom att

utesluta mindre viktiga aspekter. Med en strukturerad checklista som SBAR, vilken

resulterar i mer fullständig information, är det mindre sannolikt att talaren glömmer

något viktigt. SBAR har modifierats i olika modeller för att anpassas till olika

verksamhetsområden. Några av dessa är SBAR-R (Miller, Riley & Davis, 2009), där –

R står för response och ISBAR (Finnigan, Marshall & Flanagan, 2010), där I står för

identify.

Standardiserad kommunikation (Leonard et al., 2004) kan användas vid gemensam

överrapportering mellan läkare och sjuksköterskor. Detta bidrar till att skapa en

gemensam mental bild, över situationen eller händelsen. Syftet med detta är att alla

teammedlemmar ska vara överens om vad som ska göras, av vem och i vilken ordning.

En tydlig och strukturerad kommunikation motverkar också tendensen att tala indirekt

med antydningar, så kallad hint-and-hope, som ökar risken för missförstånd. SBAR kan

underlätta (Dunsford, 2009) vid tvärprofessionell kommunikation, eftersom läkare

(Wallin et al., 2008) och sjuksköterskor traditionellt lär sig kommunicera på olika sätt.

Sjuksköterskor lär sig (Woodhall, Vertacnik & McLaughlin, 2008) att rapportera i en

berättande form, med många detaljer om patienten eller situationen. Läkare lär sig att

kommunicera fåordigt med fokus på nyckelinformation.

Utifrån detta kan det vara intressant att titta på hur SBAR, som börjar bli vanligt

förekommande i Sverige, kan påverka kommunikation inom vården och i förlängningen

patientsäkerheten.

5

Syfte

Att belysa hur SBAR som kommunikationsverktyg påverkar patientsäkerheten.

Metod

För att sammanfatta aktuell forskning inom området har en litteraturstudie genomförts.

En litteraturstudie (Friberg, 2006) har till syfte att presentera forskningsläget inom ett

intresseområde som rör allmänsjuksköterskan. Fokus ligger på att inom ett avgränsat

område, systematiskt och strukturerat kartlägga evidens genom granskning och analys.

Datainsamling

Pilotsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed tidigt i processen för att

ringa in forskningsområdet, säkerställa tillgängligt litteraturunderlag, samt fastställa

sökorden. Utifrån syftet bestämdes sökorden till SBAR, patientsäkerhet,

kommunikation, team, omvårdnad och sjuksköterska. För engelska översättningar,

MeSH-termer och Cinahl-headings, se sökordsöversikten (Tabell 1). Cinahl och

PubMed valdes till den egentliga litteratursökningen. Valet föll på dessa databaser

eftersom de är inriktade på sjuksköterskans arbetsområde. Eftersom syftet med studien

var att studera SBAR:s påverkan på patientsäkerhet, valdes olika kombinationer med

SBAR och övriga söktermer. På grund av att SBAR introducerades i vården 2004 är

forskningsområdet relativt nytt. Sökningskombinationer med fler än två sökord ansågs

inte nödvändiga, då antalet träffar var hanterbart. Sökningar gjordes också i Academic

Search Elite och Google Scholar, vilket inte resulterade i nya artiklar. Detsamma gällde

andra sökord såsom errors, problem, misunderstanding och misinterpretation i

kombination med SBAR, vilka inte heller genererade några nya träffar.

De inklusionskriterier som valdes var att ordet SBAR skulle finnas med samt

kommunikation och patientsäkerhet. Artikeln skulle omfatta sjuksköterskans

arbetsområde. Ett annat krav var att artiklarna skulle vara vetenskapliga samt peer-

reviewed. Alla artiklar skulle vara publicerade mellan 2006 och 2012.

Exklusionskriterier var om artiklarna var litteraturöversikter eller skrivna på icke

behärskade språk. Artiklar som berör SBAR med mindre modifikationer har

inkluderats. Det finns två skäl till detta, dels kom artiklarna med vid sökningar med

SBAR som sökord, dels kan det ibland krävas anpassningar till den verksamhet där

SBAR ska användas. Huvudstrukturen i SBAR finns kvar i dessa versioner.

6

Tabell 1. Sökordsöversikt

Sökord

PubMed

MeSH-term

Cinahl

Subject heading list

Patientsäkerhet

Patient safety Patient safety

Hand off (patient safety)

Team

Patient care team

Nursing, team

Multidisciplinary care team

Kommunikation

Communication Communication

SBAR

SBAR (fritext) SBAR (fritext)

Sjuksköterska Nurses

Physician-nurse relations

Nurses

Nurse-physicians relations

Omvårdnad Nursing

Nursing

Titel och, i förekommande fall, abstract lästes igenom. Artiklar valdes eller förkastades

på grundval av hur väl de svarade emot syftet. Efter urval 1 granskades de kvarvarande

38 artiklarna utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006) bedömningsmallar för

kvantitativa och kvalitativa artiklar. Kvarstod gjorde 15 artiklar som höll

tillfredsställande kvalitet. Av dessa var åtta kvantitativa, fem kvalitativa och två både

kvalitativa och kvantitativa.

Databearbetning

Artiklarna lästes och granskades individuellt, utom vid osäkerhet då artikeln granskades

på nytt tillsammans under diskussion. Artiklarna poängsattes utifrån Willmans et al.,

(2006) bedömningskriterier för kvalitativ och kvantitativ metod. Ett poäng gavs för

varje uppfyllt kriterium och ett till två minuspoäng gavs då andra brister framkom som

inte helt täcktes in av bedömningskriterierna, till exempel stora bortfall. Poängen

räknades sedan om till procent. Artiklarna graderades som hög kvalitet vid

poängsummor på 80 procent och över, medelkvalitet vid 50-80 procent och låg kvalitet

om poängsumman understeg 50 procent. Inga artiklar av låg kvalitet inkluderades i

litteraturstudien. Artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa poängsattes utifrån

båda bedömningskriterierna, vilka sedan räknades ihop. Artiklar som sållades bort

mellan urval 1 och 2 svarade antingen inte emot syftet genom att fokusera på annat än

patientsäkerhet eller var inga vetenskapliga artiklar (utan till exempel ledarartiklar,

sammanfattningar eller manualer för vårdpersonal). Efter gemensamma genomläsningar

av samtliga resultatartiklar sammanfattades de och fördes in i artikelöversikten.

Resultatet lästes mer grundligt och diskuterades efter vilket sex kategorier framträdde

utifrån SBAR:s påverkan på patientsäkerhet. Dessa färgkodades gemensamt samt

bearbetades. De sex kategorierna var kommunikationsförmåga,

kommunikation/samarbete inom teamet, SBAR som ett strukturerat verktyg, lärande

och utveckling, avvikelser samt säkerhetmedvetenhet.

7

Resultat

Kommunikationsförmåga

Sjuksköterskor (Beckett & Kipnis, 2009) ansåg att kommunikationen blev mer positiv

genom SBAR, då den skapade en stabil grund för kommunikation. Sjuksköterskor

(Clark, Squire, Heyme, Mickle, & Petrie, 2009; Andreoli, Fancott, Velji, Baker, Solway

et al., 2010) som använde SBAR ansåg efter en tids användning att deras egen färdighet

i kommunikation förbättrades. Nio av tio (Andreoli et al., 2010) kände sig säkra eller

mycket säkra på kommunikation med SBAR efter träning i användning av verktyget.

SBAR höjde (Andreoli et al., 2010) individuell kommunikation genom att ge personalen

ökad självsäkerhet att ge relevant och kortfattad information på ett auktoritativt sätt.

Läkare (Thompson et al., 2011) upplevde också en ökad trygghet. Kommunikationen

(Beckett et al., 2009; Field et al., 2011) blev tydligare både i rapportering över telefon

och vid ansikte mot ansikte. Studien visade (Clark et al., 2009) att SBAR kunde hjälpa

till att försäkra att all viktig information kommit fram.

Inte bara (Donahue, Miller, Smith, Dykes, & Fitzpatrick, 2011) läkare och

sjuksköterskor har användning för SBAR utan också annan vårdpersonal, såsom

undersköterskor och vårdbiträden. Träning i SBAR nästan fördubblade

kommunikationen mellan läkare och annan vårdpersonal, eftersom de senares

självförtroende ökade efter träning i SBAR. Detta medförde att i större utsträckning

vågade kommunicera patientrelaterad information direkt till läkare, istället för att gå via

mellanhänder.

Överrapportering (Thompson et al., 2011; Beckett et al., 2009; Andreoli et al., 2010)

blev klarare och tydligare med SBAR, både läkare emellan, sjuksköterskor emellan och

över professionsgränserna. Nästan alla sjuksköterskor (Clark et al., 2009; Vardaman et

al., 2012; Haig, Sutton, & Whittington, 2006) kände sig mer säkra vid kommunikation

med läkare, då de upplevde att verktyget hjälpte dem att veta vad de skulle säga, och att

de kommunicerade mer effektivt. Även läkare (Thompson et al., 2011) ansåg att träning

i SBAR förbättrade deras färdigheter och självförtroende i samband med

överrapportering. Läkarna (Thompson et al., 2011) kände sig mer säkra på vilka

patientärenden som brådskade och upplevde större trygghet i att överta vårdansvaret för

patienter då de fått en rapport genom SBAR.

Kommunikation/samarbete inom teamet

Telem, Buch, Ellis, Coakley, och Divino (2011) fann att läkare upplevde

kommunikation med sjuksköterskor som mest problematiskt vid överrapportering. Clark

et al., (2009) framhöll också att det fanns utrymme för förbättring vid kommunikation

mellan läkare och sjuksköterskor. Ett konsekvent användande (Beckett et al., 2009;

Andreoli et al., 2010) av SBAR gav goda effekter på samverkan i teamet och ökade

patientsäkerheten. SBAR höjde teamkommunikationen genom att sluta cirkeln och ge

rekommendationer och ansvarsområden för handlande. Även förändringar (Andreoli et

al., 2010) i teamprocesser diskuterades. En implementering (Beckett et al., 2009;

Vardaman et al., 2012; Haig et al., 2006; Andreoli et al., 2010) av SBAR genomfördes

jämte samtidiga stödjande insatser för ett förbättrat samarbete i teamet. Det gav en stor

effekt på konfliktlösningsförmåga och gjorde det lättare för sjuksköterskan att få gehör

för sina åsikter på avdelningen. Dessutom ökade tillfredsställelsen med kvaliteten i

8

samarbetet mellan läkare och sjuksköterska samt mellan sjuksköterskor, vilket ökade

patientsäkerheten. Sammanhållning (Beckett et al., 2009; Andreoli et al., 2010) och

samarbete på avdelningen stärktes. Teamarbete (Andreoli et al., 2010) över

avdelningsgränserna stärktes också av SBAR. Tillfredsställelsen ökade i takt med en

tro på att teamdeltagarens bidrag värderades av ledning och övriga medlemmar i teamet.

SBAR (Andreoli et al., 2010) upplevdes som en trygghet i frågor som berörde vårdens

hierarkier och kunde användas till exempel när personalen talade med sin överordnade

och upplevdes som ett stöd i synnerhet när ärendet var känsligt.

SBAR fyllde bäst sin funktion (Ludikhuize, de Jonge, & Goossens, 2011; Donahue et

al., 2011; Beckett et al., 2009; Telem et al., 2011) om den användes av alla i teamet,

men är mest använd och studerad som kommunikation mellan läkare och sjuksköterska.

Ett problem som uppstod var (Clark et al., 2009) att det inte alltid var så lätt att förmå

all personal att delta i workshops och att fortsätta använda verktyget även efter en tid.

Lågt deltagande (Beckett et al., 2009; Thompson et al., 2011) i SBAR-utbildning gällde

i synnerhet för läkare.

SBAR som ett strukturerat verktyg

Läkarna (Thompson et al., 2011) ansåg att bristfällig överrapportering var ett hinder för

en korrekt klinisk bedömning. Överrapporteringen (Thompson et al., 2011; Clark et al.,

2009; Haig et al., 2006) upplevdes som mer strukturerad efter att SBAR infördes.

Sjuksköterskorna och läkarna upplevde dokumentationen som tydligare. När

information i mindre omfattning saknades, uppfattades kontinuiteten i informationen

vara bättre. Det var inte någon skillnad i överrapporteringens tidsåtgång jämfört med

tidigare. En del läkare ansåg verktyget vara oflexibelt och möjligen olämpligt för

användning vid enklare överrapportering såsom att efterfråga ett blodprov. Vissa av

sjuksköterskorna (Vardaman et al., 2012) såg SBAR som en del av en trend som tog

bort utrymme för flexibilitet och autonomi hos sjuksköterskan och istället styrde vården

mot ett mer standardiserat system med omfattande dokumentation.

Vardaman et al. (2012) visade att sjuksköterskor upplevde ett behov av struktur eller

system som stöd vid till exempel beslutsfattande i komplexa situationer.

Sjuksköterskorna ansåg att SBAR var till hjälp i utvecklingen av ett sådant system.

Läkare (Clark et al., 2009) ansåg att sjuksköterskor behövde bli bättre på att uttrycka sig

på ett tydligt sätt. Genom det (Vardaman et al., 2012; Andreoli et al., 2010; Telem et al.,

2011) gemensamma språket som SBAR gav struktur åt, kunde sjuksköterskorna få hjälp

att sortera sin erfarenhetsbaserade kunskap. Det hjälpte i sin tur till att skapa ordning i

komplicerade situationer så att sjuksköterskan kunde fatta beslut i rätt tid.

Sjuksköterskorna (Vardaman et al., 2012) ansåg också att SBAR främjade en utveckling

av sjuksköterskans legitimitet eftersom den erbjöd ett gemensamt språk som de kunde

dela med varandra och med läkare. Clark et al., (2009) fann att lite mer än hälften av

sjuksköterskorna tyckte att SBAR som verktyg hjälpte dem att veta vad de skulle säga

vid kommunikation med läkare. Därför kunde SBAR (Vardaman et al., 2012; Andreoli

et al., 2010) vara till hjälp för nyexaminerade och/eller nyanställda sjuksköterskor. De

(Vardaman et al., 2012) ansåg också att SBAR möjliggjorde utveckling av socialt

kapital eftersom det skapade en grund för tillit genom att lättare kunna ge lämplig

information i rätt tid. Tillit tog tid att utveckla för nyanställda och SBAR utgjorde en

genväg genom att både sjuksköterska och läkare hade en delad mental bild av

kommunikationsstrukturen.

9

Efter att SBAR infördes (Thompson et al., 2011) blev det vanligare vid

överrapportering att inkludera information om avdelning, sängplats, differentialdiagnos

och vem som skulle kontaktas för bedömning. SBAR användes (Andreoli et al., 2010)

till att kommunicera fallprevention och fallhantering, men användes också som verktyg

i en rad andra kliniska och icke-kliniska sammanhang. Verktyget användes i brådskande

situationer såsom förändringar i en patients hälsostatus men det användes oftare i en rad

olika icke-akuta situationer såsom förändringar i patientens behandlingsplan och

överföringar i vården.

Det var inte alla (Ilan et al., 2012; Miller et al., 2009; Ludikhuize et al., 2011) som

använde kommunikationsverktyget riktigt som det var tänkt, eller i den utsträckning

som det var meningen. En studie av Ilan et al., (2012) visade att Rekommendation var

obefintlig i en dryg femtedel av överrapporteringarna mellan läkare. Drygt tre

fjärdedelar av överrapporteringarna startade med Bakgrund. Situation startade

överrapporteringen i enstaka fall. SBAR:s första tre delar (Ilan et al., 2012), det vill säga

Situation, Bakgrund och Aktuellt tillstånd användes för det mesta i helt slumpmässig

ordning. Sjuksköterskor (Andreoli et al., 2010), som före införandet av SBAR, ansåg

sig själva vara så bra på att kommunicera att de betraktade SBAR som onödigt, visade

sig sällan använda sig av Aktuellt tillstånd och nästan aldrig av Rekommendation. En

studie av förlossningspersonal (Miller et al., 2009) visade att SBAR endast användes i

mellan en tredjedel till drygt hälften av antalet möjliga överrapporteringstillfällen. En

holländsk studie (Ludikhuize et al., 2011) visade att trots omfattande utbildning och

uppföljning av 47 sjuksköterskor, användes SBAR endast av en sjuksköterska vid

utvärderingen.

Lärande och utveckling

Utbildning i SBAR (Marshall, Harrison, & Flanagan 2009; Andreoli et al., 2010) ledde

genomgående till högre poäng avseende innehåll och tydlighet i kommunikation jämfört

med kontrollgruppen. Tydligheten ökade vid såväl telefonkontakt som vid

kommunikation ansikte mot ansikte. Det var markant fler (Marshall et al., 2009) i

interventionsgruppen som tydligt uttryckte behov av hjälp, när så var nödvändigt, och

som tydliggjorde att de inte visste var problemet låg.

Alla i gruppen (Marshall et al., 2009) som fått träning i SBAR var mer tydliga med att

ge förslag på diagnos jämfört med kontrollgruppen. Överlag var gruppen som fått

träning i SBAR mer strukturerad och tydlig i sina hänvisningar. Detta styrktes av

Kesten (2011) som i sin studie om studenter fann en märkbar förbättring i kunskap efter

att studenterna fått undervisning i SBAR. Till stöd för studiens hypotes visade det sig att

studenterna som fick instruktion i rollspel tillsammans med didaktisk undervisning,

tydligare och mer strukturerat identifierade patientens behov jämfört med

kontrollgruppen som bara hade fått didaktisk undervisning. Vid observation kunde en

märkbar förbättring ses hos interventionsgruppen i att identifiera aktuell behandling hos

berörd patient, jämfört med kontrollgruppen. Enligt Telem et al. (2011) tyckte läkare

under utbildning att SBAR-träningen var till hjälp i kommunikationen. Sjuksköterskor

upplevde (Vardaman et al., 2012) att SBAR hjälpte dem att skapa en kunskapsstruktur

för att förstå komplexa situationer och ta beslut i rätt tid. Studien av Velji et al., (2008)

visade statistiskt signifikant ökning av organisatoriskt lärande. Dessa resultat styrks av

Andreoli et al. (2010). Studien av Ludikhuize et al. (2011), som avsåg att studera

användning av Modified Early Warning System [MEWS] och SBAR som stöd vid

10

bedömning av en försämrad patient, visade däremot att trots mycket träning, feedback

och uppföljning använde endast en sjuksköterska av 47 SBAR. I studien av Clark et al.

(2009) som syftade till utvärdera väsentliga delar av effektiv klinisk överrapportering,

fanns en viss restriktion i början av projektet, speciellt hos erfarna sjuksköterskor.

Denna försvann efter att det kommit fram fördelar med projektet, såsom förbättringar i

överrapporteringen.

Studien av Andreoli et al. (2010) visade att ledningens höga förhoppningar på SBAR

främjade patientsäkerhet, organisatoriskt lärande och utveckling. Deltagarna i studien

använde SBAR minst en gång i veckan, många använde det flera gånger. Detta styrks av

Donahue et al. (2011) som fann att starkt ledningsstöd vid implementering av SBAR

bland undersköterskor och vårdbiträden gjorde att användningen av SBAR fortsatte att

öka upp till ett år efter att utbildningen hade genomförts och var då uppe i 90 procent

användare. Personalen (Vardaman et al., 2012; Andreoli et al., 2010) diskuterade

förändringar i behandlingar eller vårdplaner. SBAR användes även vid

utskrivningsplanering, förändringar i teamprocessen eller schemaläggning, vid

skiftbyten, inskolning av nya sjuksköterskor och för konfliktlösning. En del personal

indikerade att SBAR-processen gjorde det möjligt att arbeta metodiskt igenom situation,

bakgrund, bedömning och rekommendation tillsammans. De flesta deltagare i studien

av Thompson et al. (2011) ansåg att SBAR representerade ett säkert system som

förbättrade vård och patientsäkerhet. Beckett et al., (2009) menade att verksamheten

inom obstetrik och barnsjukvård bidrog till mer patientsäker vård efter införandet av

SBAR. Personalen upplevde i undersökningen av Donahue et al. (2011) att sjukhuset

högprioriterade patientsäkerheten redan innan SBAR infördes, och uppfattningen om

detta ökade ytterligare efter införandet av SBAR. Andreoli et al. (2010) framhöll att

SBAR:s långsiktighet diskuterades i undersökningsgrupperna, inklusive hur verktyget

kunde integreras i dagliga rutiner och vid introduktion av ny personal.

Avvikelser

SBAR (Velji et al., 2008; Andreoli et al., 2010) förbättrade öppenhet i kommunikation

liksom återkoppling och kommunikation om misstag. Tidigare (Andreoli et al., 2010)

var det vanligt att skylla på en syndabock vid misstag, nu fokuserades det i större

utsträckning på problem. Detta fynd styrktes av Donahue et al., (2011) där mängden

personal som upplevde syndabockstänkande vid avvikelserapportering minskade med

nästan hälften efter ett år med SBAR. Personalavdelnings- och sjukhusledningsstöd

(Velji et al., 2008; Haig et al., 2006; Andreoli et al., 2010) i patientsäkerhet ökade också

efter införandet av SBAR. Avvikelserapporteringen visade en liten tendens till ökning.

Donahue et al. (2011) fann att vårdpersonalen larmade akutteamet oftare och i ett

tidigare skede efter att kommunikation med SBAR hade införts.

SBAR implementerades (Field et al., 2011) som en kommunikationsmall för

användning i samband med telefonkommunikation mellan läkare och sjuksköterskor i

warfarinrelaterade frågor. Under tiden för studien identifierades 782 möjliga warfarin-

relaterade incidenter på vårdhem. Av dessa var 83 klassificerade som warfarinrelaterade

avvikelser som var möjliga att förebygga, och 183 som möjliga warfarinrelaterade

avvikelser. SBAR förbättrade i viss utsträckning tiden som patienten befann sig inom

det terapeutiska fönstret och verkade minska antalet warfarinrelaterade avvikelser som

var möjliga att förebygga, men de senare fynden var inte statistiskt signifikanta. Det

11

innebar dock att det fanns möjlighet för riskreducering av både tromboembolier och

blödningar.

Haig et al. (2006) utgick i sin studie från att avvikelser och läkemedelsgenomgångar

skulle påverkas av en förbättrad kommunikation med SBAR. Läkemedelsgenomgång

innebar att läkaren jämförde patientens nya ordinationer med tidigare utskrivna

läkemedel i syfte att minimera dubbla och/eller missade doser liksom oönskade

interaktioner. Mängden läkemedelsgenomgångar ökade märkbart mellan september

2004 då SBAR infördes till december 2005 då studien avslutades. Genomgångar vid

inskrivning ökade något, däremot ökade de vid utskrivningar markant. Mängden

avvikelser (Haig et al., 2006) mer än halverades efter att SBAR införts.

Läkemedelsrelaterade avvikelser minskade nästan lika mycket. Telem et al. (2011)

analyserade prospektivt elektroniska ordinationer och fann en liten minskning av fel

efter införande av SBAR bland kirurger. Endast en allvarlig incident förekom under

studieperioden och slutsatser kunde därför inte dras om huruvida SBAR påverkade

förekomsten av dessa.

Studien av Andreoli et al. (2010) undersökte hur SBAR kan minska fallrisk. SBAR

användes för att kommunicera fallriskbedömning, diskutera det som rör fallrisk vid

överrapportering samt som ett debriefingverktyg då ett fall hade inträffat. Personalens

följsamhet vid användning av SBAR var god. Samtidigt implementerades en

åtgärdsplan för att förebygga fall, SBAR användes vid kommunikation kring denna.

Enligt resultatet hade SBAR ingen effekt på fallrisk, och inte heller vid

avvikelserapportering. Både avvikelserapportering och antal allvarliga fall visade på en

minskande trend i hela organisationen och inom undersökningsgrupperna. Däremot

påvisades en ökning av det totala antalet fallolyckor inom undersökningsgruppen.

Säkerhetsmedvetenhet

Beckett et al. (2009) fann i sin studie att sjuksköterskorna ansåg att SBAR bidrog till en

bra grund för kommunikation samt ökade säkerhetsmedvetenheten hos dem. Detta

styrktes av Andreoli et al. (2010) vilka fann att undersökningsgrupperna ansåg att

SBAR ökade personalens riskmedvetenhet och förmåga att fånga upp patienter med

fallrisk, vilket resulterade i bättre fallförebyggande arbete. Studien av Clark et al. (2009)

visade att sjuksköterskor efter genomgången utbildning inom SBAR och bedömningar,

vidtog åtgärder i ett tidigt skede. Beckett et al. (2009) fann att SBAR gjorde det avsevärt

lättare att diskutera problem vid omvårdnad av patienter. Personalens respekt för regler

och riktlinjer ökade i större utsträckning inom verksamheten.

12

Metoddiskussion

Modifierade versioner av SBAR har inkluderats. Detta kan ha påverkat resultatet då en

modifierad version aldrig kan bli exakt lik grundversionen. Samtidigt gjordes

bedömningen att SBAR står för en gemensam struktur, och att detta påverkar

patientsäkerheten i större utsträckning än vad smärre anpassningar gör. Flexibiliteten i

verktyget är en styrka och anpassningar är ibland nödvändiga. Eftersom de modifierade

versionerna dök upp vid sökningar på SBAR bör verktygen kunna ses som likvärdiga.

Litteraturstudien avsåg att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. Ordet påverkar

valdes medvetet då det ansågs bäst lämpat för ändamålet. Det kan dock vara svårt att

säkert säga vad som är orsak och verkan. Ordet påverkar är neutralt då det kan visa både

negativ och positiv påverkan. En alternativ syftesformulering var svår att göra helt

värdeneutral utan att antyda förutfattade meningar. Formuleringar som ”bidrar till ökad

patientsäkerhet” övervägdes men förkastades då det blev värderande. SBAR

implementeras i verksamheter världen över i akt och mening att förbättra

patientsäkerheten, och då är det relevant att studera hur påverkan sker.

Valda databaser var Cinahl och PubMed, eftersom de är inriktade på omvårdnad.

Sökningar gjordes också i Academic Search Elite och Google Scholar, utan att det

tillförde något. Manuella sökningar i referenslistor gav bättre resultat. Fler sökningar i

fler databaser kunde inte påverka utfallet. Sökorden valdes utifrån syftet med tillägg av

professionsrelaterade termer såsom sjuksköterska och omvårdnad för att få ett bättre och

mer relevant underlag. Sökningar gjordes också på ord som inte finns i

sökordsöversikten, t.ex. errors, vilka dock inte genererade några nya artiklar. Dessa

extra sökningar gjordes för att se om det fanns omedveten bias mot positiva resultat,

vilket dock inte verkade vara fallet. Valet av resultatartiklar gjordes utifrån hur väl de

svarade emot syftet samt vetenskaplig kvalitet utifrån Willmans et al., (2006)

bedömningskriterier. De flesta artiklar kommer från USA, några från Canada och

Australien, samt en från Nederländerna. Det kan ses som en svaghet med bara en

europeisk artikel vilket väcker frågor om överförbarhet till svenska förhållanden. Dock

fanns ingen nordisk forskning och övriga europeiska artiklar höll låg vetenskaplig

kvalitet. Samtidigt är kommunikation universellt och problem relaterade till

patientsäkerhet ser troligtvis likartade ut i vård runt om i världen, varför resultatet bör

gå att överföra till svensk vård. Det föreligger en viss övervikt på kvantitativa artiklar

varav många är interventionsstudier. Interventionsstudier har en tyngd, men hänsyn

måste tas till bortfallsstorleken, vilken i flera resultatartiklar är betydande. Påverkan kan

tolkas som orsak och verkan och det manar till försiktighet i slutsatserna. Den relativa

balansen mellan mängd kvantitativa och kvalitativa artiklar gör att olika aspekter av

patientsäkerhet kan belysas.

Bearbetningen av artiklarna började med en grundlig genomläsning med påföljande

sammanfattning av relevanta resultat. Därefter vidtog kategorisering och färgkodning

efter vilket resultatet växte fram utifrån valda teman. Det kan ses som en brist att

resultatet sammanfattades innan det kategoriserades. Det kan innebära att resultatet kan

ha tolkats utifrån vad som ansågs vara viktigt resultat. Samtidigt gjorde detta

tillvägagångssätt att det blev mer överskådligt och kategorierna framträdde tydligare. I

efterhand har artiklarna individuellt granskats och värderats på nytt för att kontrollera att

inga resultat förbisetts. Resultatet ska utgå från syftet och kategorierna är valda för att

kasta ljus över de olika sätt som SBAR påverkar patientsäkerhet. Kategorierna har en

direkt eller mer indirekt påverkan på patientsäkerhet. Till exempel en ökad

13

säkerhetsmedvetenhet minskar risken för fel, vilket på det sättet påverkar

patientsäkerheten. Bearbetning med grundliga genomläsningar och granskningar i

omgångar har gett en bra utdelning och relevant resultat i förhållande till syftet. En

styrka är att forskningen inte är äldre än från 2006. Då ämnesområdet rör teamarbete är

det en styrka att artiklarna utöver sjuksköterskor berör läkare och övrig vårdpersonal.

En svaghet är att bara en europeisk studie hittades, men forskningen var koncentrerad

till USA, Canada och Australien. Det kan bero på att forskningsområdet är relativt nytt

och att SBAR började användas i vården i USA, varför forskningen där har kommit

längre.

Resultatdiskussion

Två av de kvantitativa studierna hade små undersökningsgrupper (Telem et al., 2011;

Thompson et al., 2011) och i ett par av de andra studierna framgår inte antalet deltagare

(Haig et al., 2006; Clark et al., 2009). Bortfallen var i många fall betydande, speciellt i

de enkäter som mätte förändringar efter att SBAR införts. I två av studierna (Andreoli et

al., 2010; Velji et al., 2008) har mindre undersökningsgruppers uppfattningar jämförts

med hela sjukhusets personal och den senare gruppen har då haft ett bortfall på uppåt 70

procent. Det bör dock påpekas att sjukhuset hade en personalstyrka på 1700 personer

och såväl vaktmästare som överläkare fick samma frågor. Då frågorna berörde

uppfattningar om patientsäkerhet är det logiskt att de flesta som svarade tillhörde

sjukvårdspersonalen vilket kan förklara en del av bortfallet. Undersökningsgrupperna

hade ett fullt acceptabelt bortfall.

I tre andra studier (Beckett et al., 2009; Clark et al., 2009; Donahue et al., 2011) var

bortfallet stort för den enkät som mätte förändringar efter att SBAR införts. Detta gör att

resultaten får tolkas med försiktighet. Det finns en risk för att de som är mest positiva

till en intervention också är de som deltar i utvärderingen. Det stora bortfallet vägs till

viss del upp av att dessa studier hade ett större antal deltagare. Vissa studier (Haig et al.,

2006; Andreoli et al., 2010; Clark et al., 2009; Velji et al., 2008) hade flera samtidiga

strategier för att höja patientsäkerheten, varför det ibland förelåg en osäkerhet om vad

som påverkade mest då förbättringar uppstod. Flera av artiklarna rör studier av

simuleringsövningar (Kesten et al., 2011; Marshall et al., 2009; Miller et al., 2009), och

frågan är om resultaten hade varit likvärdiga i en autentisk situation. Påslag av stress

och situationens allvar ger en annan påverkan än en övning som deltagarna vet är

simulerad. Samtidigt kommer resultaten i verkligheten troligen att vara liknande

simuleringen då deltagarna går in i sin roll. Det finns en etisk aspekt på det hela då vissa

saker kanske inte bör studeras när det råder skarpt läge.

I en del studier (Clark et al., 2009; Beckett et al., 2009; Thompson et al., 2011) förekom

problem med att få alla deltagare att närvara vid utbildning i SBAR. Detta påverkar

resultatet genom att alla inte får samma kunskaper och engagemang i det som är avsett

att studeras. Speciellt läkare (Beckett et al., 2009; Thompson et al., 2011) deltog i liten

utsträckning vid flera tillfällen, vilket påverkar kommunikationen i teamet. I stort sett

alla forskare förde ett etiskt resonemang och hade fått sina respektive studier godkända

från etiska kommittéer. Kvaliteten på analyserna var övervägande hög, däremot fanns i

något fall (Haig et al., 2006) en viss otydlighet i metodkapitlet.

Endast en studie förde ett resonemang kring genus. Det som framgick var att (Kesten,

2011) män visade en större utveckling i sin kommunikationsförmåga än kvinnor efter

14

träning i SBAR. Till saken hör att gruppen män var väldigt liten och att säkra slutsatser

därför är svåra att dra. Detta är ett problem som går att relatera till andra studier. De

flesta sjuksköterskor är kvinnor vilket kan göra att generaliseringar i vissa fall riskerar

att bli fel om könsfördelningen i jämförda grupper ser annorlunda ut.

The Joint Commission (2004) visade att 70 procent av alla misstag i vården beror på

bristande kommunikation. Då överföring av information (Dunsford, 2009) vandrar

genom flera led i vårdkedjan finns det risk att viktig information går förlorad. Lundin

och Sandström (2010) framhåller att vid kommunikationsproblem krävs tydlighet i

innehåll och språk. Kommunikation är ett riskmoment (Socialstyrelsen 2004) inom

vården. Patientsäkerhet kan delas in i olika dimensioner. Med hjälp av den första

dimensionens strikta rutiner, såsom konsekvent användning av SBAR i hela vårdteamet,

kan till exempel förväxlingar i större utsträckning undvikas, som vid överflyttningar av

patienter mellan olika enheter. Ökad struktur (Thompson et al., 2011; Clark et al., 2009)

i överrapportering och annan kommunikation upplevs som en styrka vid användning av

SBAR. Samtidigt framhåller (Thompson et al., 2011) deltagare i en annan studie att

SBAR i vissa situationer kan upplevas som mindre flexibelt som vid beställning av

blodprov. SBAR utvecklades för akuta situationer och var från början tänkt i den

miljön, verktyget behöver inte används i precis alla situationer.

Sjuksköterskorna i studien av Vardaman et al. (2012) anser att SBAR minskar

autonomin i yrket och istället skapar ett system präglat av mer standardisering och

omfattande dokumentation. Vissa sjuksköterskor såg SBAR som en barriär eller

merarbete. Patientsäkerheten vinner på en ökad struktur i kommunikation i vården

genom att den gemensamma strukturen skapar det som Leonard et al. (2004; Haig et al.,

2006; Miller et al., 2009; Vardaman et al., 2012) kallar en gemensam mental bild.

Samtidigt är det viktigt (Wallin et al., 2008) att inte ha en övertro till standardiserad

kommunikation. Det är fortfarande möjligt att missuppfatta innehållet och verktyget

hjälper föga om lyssnaren har tankarna på annat håll. En väsentlig del i kommunikation

är att parterna har ögonkontakt och att fokus läggs på den som talar. Vaga uttryck som

att referera till en patient som kraschar förstör också intentionen med SBAR. Det bör

påpekas att SBAR är ett verktyg som ska användas på rätt sätt och att användare ska

utbildas.

Resultatet innehåller flera exempel på hur SBAR (Thompson et al., 2011; Velji et al.,

2008; Marshall et al., 2009; Miller et al., 2009) har modifierats för att passa in i olika

verksamheter. I syfte att möta verksamhetens behov och att höja patientsäkerheten har

verktyget setts som en tillgång även om behov funnits att utveckla det ytterligare. I till

exempel förlossningsvården (Miller et al., 2009) har SBAR fått ett tillägg av ett extra R

för respons. Personalen kände behov av att få återkoppling för att säkert förstå att rätt

information gått fram. Är det bra med olika versioner av SBAR och gör det

patientsäkerheten bättre? Det är positivt med anpassningar som gynnar verksamheten

istället för att acceptera ett verktyg som inte fungerar fullt ut. Samtidigt riskerar

grundkomponenter i verktyget att gå förlorade om för mycket ändras, vilket kan ge

effekter som är svåra att förutse.

Genom sin enhetliga struktur bidrog SBAR (Wallin et al., 2008; Woodhall et al., 2008;

Dunsford, 2009) till att underlätta kommunikation mellan teammedlemmar som annars

kanske hade talat förbi varandra. SBAR (Vardaman et al., 2012; Dunsford, 2009) kan

hjälpa sjuksköterskan att skapa en ordning i komplicerade situationer så att hon eller

han kan fatta riktiga beslut och vidta lämpliga åtgärder. Personalen som arbetar närmast

15

patienten har oftast inte så mycket kontakt med läkare. Med SBAR (Donahue et al.,

2011; Vardaman et al., 2012) fördubblades antalet kommunikationstillfällen mellan

läkare och den personalgruppen. Vårdpersonalen kommunicerade direkt till läkaren då

förändringar i patientens status uppstod, istället för att gå via mellanhänder. Detta ökar

patientsäkerheten eftersom direkt kommunikation ger färre led i

informationsöverföringen och förbättrar arbetsflödet. SBAR gav ökad kvalitet i

samarbetet (Beckett et al., 2009; Velji et al., 2008; Haig et al., 2006) mellan

sjuksköterska och läkare och mellan sjuksköterskor. Samarbete över

avdelningsgränserna stärktes (Velji et al., 2008) vilket ökar patientsäkerheten genom att

personalen interagerar med andra vårdgivare och därmed tar ett större ansvar för

helheten i vården. Teamarbete bygger broar mellan olika professioner (SSF, 2010) och

skapar samarbete, vilket höjer patientsäkerheten. Leonard et al. (2004; Telem et al.,

2011) betonade vikten av en trygg arbetsmiljö där personalen vågar påtala upplevda

brister i säkerheten. Sjuksköterskor (Beckett et al., 2009; Vardaman et al., 2012; Kesten,

2011; Velji et al., 2008; Clark et al., 2009; Andreoli et al., 2010) och annan personal

som använde sig av SBAR upplevde en större trygghet. Läkare (Thompson et al., 2011)

upplevde efter rapport med SBAR en ökad trygghet i övertaget av patienter. Personal

som använde SBAR blev mer säkra (Clark et al., 2009; Velji et al., 2008) i

kommunikationssituationen vilket gjorde att de kunde fokusera mer på

informationsinnehåll.

Leonard et al. (2004) talar om hierarkier i vården som ett hinder för en god

säkerhetskultur. Exempel på detta kan vara att sjuksköterskan inte vill rekommendera

läkaren åtgärder (Markley et al., 2008; Dunsford, 2009) eller att läkaren inte vill ta emot

rekommendationer av en sjuksköterska på grund av skillnaden i status dem emellan.

Andra faror kan uppstå om sjuksköterskor och AT-läkare inte vågar ställa frågor eller

ifrågasätta läkare. Resultatet visar (Velji et al., 2008; Andreoli et al., 2010; Clark et al.,

2009; Thompson et al., 2011; Donahue et al., 2011; Vardaman et al., 2012; Haig et al.,

2006) att SBAR ökar tryggheten vid kommunikation mellan teammedlemmar.

Nyanställda (Vardaman et al., 2012) och nyexaminerade sjuksköterskor upplever SBAR

som hjälp och stöd att strukturera sin kommunikation och att ta upp saker i rätt tid.

Motstånd från läkare som tycker att SBAR är slöseri med tid (Vardaman et al., 2012;

Beckett et al., 2009) kan skapa negativa attityder som stör patientsäkerheten. Om inte

läkaren (Markley et al., 2008) använder SBAR kan sjuksköterskan känna sig obekväm

och vilja undvika konflikter vid användning av SBAR. Resultatet visade dock (Andreoli

et al., 2010) att SBAR hade stor effekt på teammedlemmarnas konfliktlösningsförmåga.

Det blev (Vardaman et al., 2012) lättare att få gehör för sina åsikter. Ju mer SBAR

användes, desto mer ökade sjuksköterskans självförtroende och sannolikheten för att

hon eller han skulle göra sin röst hörd. Med sin expertis (SSF, 2010) i omvårdnad kan

sjuksköterskan använda SBAR för att förbättra vårdresultatet. Genom ett jämbördigt

teamarbete kan vården utvecklas till att bli mer patientsäker. Läkare (Telem et al., 2011)

ansåg att ökat självförtroende vid överrapportering ökade pålitlighet och ansvarskänsla

för vården. Sjuksköterskor i en studie (Vardaman et al., 2012) upplevde att de ibland

hade svårt att få gehör för sina åsikter hos läkaren innan SBAR infördes. De

konstaterade att med SBAR lyssnade åtminstone läkaren på vad de hade att säga. SBAR

kan riva murar i vårdkulturer där personalen undviker att störa doktorn, då

sjuksköterskans bedömning får ökad tyngd. Bartholomew framhöll (citerad i Markley et

al., 2008) också att meningsskiljaktigheter tenderar att försvinna när fokus riktas mot

patientens bästa. Forskning visar (Ludikhuize et al., 2011; Beckett et al., 2009; Donahue

et al., 2011; Telem et al., 2011) att SBAR fungerar bäst då det används av alla i teamet.

16

Stöd från ledningen (Donahue et al., 2011; Haig et al., 2006; Andreoli et al., 2010; Velji

et al., 2008) har visat sig vara betydelsefullt för att implementeringen ska lyckas fullt ut.

Det ökar patientsäkerheten genom att fler åtgärder görs och att personalen känner stöd i

implementeringen. Förbättrad patientsäkerhet (Miller et al., 2009) kräver ökad förståelse

för hur tvärprofessionella team fungerar. En del i detta består av sjuksköterskans roll

och dess betydelse för att hög säkerhet i vården uppnås. En tveksamhet (Dunsford,

2009) mot en implementering av SBAR är vårdhierarkierna och den potentiella risken

för ett revirkrig mellan läkare och övrig personal. Läkarteamet i studien hade

inledningsvis reservationer angående Rekommendation i SBAR. De ifrågasatte om en

sjuksköterska skulle rekommendera en medicin eller procedur innan läkaren undersökt

patienten. Denna fråga klargjordes genom att förklara att sjuksköterskor använder

Rekommendation för att uttrycka det som behövs från läkaren just då.

Enligt Socialstyrelsen (2004) så kan strikta rutiner förebygga misstag i vården enligt

patientsäkerhetens första dimension. Som tidigare nämnts kan SBAR ses som en sådan

rutin. SBAR (Haig et al., 2006) minskade mängden avvikelser med fler än hälften.

Telem et al. (2011) visade att mängden fel i läkarnas ordinationer minskade efter att

SBAR hade införts. Detta tyder på att SBAR, med hjälp av sin enhetliga struktur, kan

vara en pusselbit i patientsäkerhetsarbetet. Samtidigt löser inte SBAR alla problem. En

studie av Andreoli et al. (2010) visade att SBAR inte förbättrade fallrisk, vilket

antagligen inte var det förväntade resultatet. Forskarna hade i en tidigare studie (Velji et

al., 2008) funnit goda effekter av SBAR i form av förbättrad säkerhetskultur och ökad

avvikelserapportering. Forskarna framhöll att uppföljningstiden var kort och att

rehabilitering innebär att förmå patienten att prestera på gränsen till sin förmåga och

detta är ett tungt vägande skäl till många fall på avdelningen. Dessutom gjordes flera

interventioner samtidigt, vilket kan ha påverkat utfallet. Studien tog inte hänsyn till

upprepade fall hos samma patient, inte heller om fallolyckor ökade inom dessa

avdelningar. Det framgick inte heller om personalen ökade sin avvikelserapportering

under studieperioden.

Leonard et al. (2004) menade att en förbättring av patientsäkerheten handlade om att

hitta orsaken till det som är fel istället för att fokusera på en enskild person. Genom att

(Andreoli et al., 2010) fokusera på problemet istället för på en individ medför det att

syndabockstänkandet kan försvinna. Kompetenta medarbetare (Leonard et al., 2004)

kan misslyckas till följd av ett dåligt ledarskap eller system. Resultatet visade (Donahue

et al., 2011) att efter användning av SBAR var vårdpersonalen mindre benägen att hitta

fel hos en enskild individ vid avvikelserapporter. Andra resultat (Velji et al., 2008;

Donahue et al., 2011) visade att avvikelserapportering ökade efter införandet av SBAR,

vilket troligen hänger samman med ökad öppenhet och mindre tendens till att peka

finger. Personalen kan uppleva det (Boaro, Fancott, Baker, Velji, & Andreoli, 2010)

som ett straff och känna sig stressade när de blir utfrågade efter en negativ händelse.

Strukturen i SBAR kan vara till hjälp vid frågor som diskuteras angående en patient.

Med fokus på Bakgrund och Aktuellt tillstånd hjälper det till att utföra en mer grundlig

granskning av händelsen, bidragande faktorer och processer, samt hjälper till att

förstärka en öppenhet i säkerhetskulturen. Det strukturerade tillvägagångssättet främjar

ansvarstagande och ett mer lösningsfokuserat tillvägagångsätt istället för att skylla på

individen. Denna process tillåter teamet att utveckla en mer effektiv och konkret

handlingsplan för att lösa problemet.

Resultatet visade (Beckett et al., 2009; Andreoli et al., 2010; Clark et al., 2009) att

säkerhetsmedvetenheten ökade hos sjuksköterskorna vilket bidrog till att patientens

17

bästa togs tillvara. Sjuksköterskan uppbär (Miller et al., 2009) en nyckelroll genom att

förmedla viktig information till övriga teammedlemmar. Hon eller han (SSF 2010) kan

genom sin roll bidra till att påverka samarbetet i teamet genom sina kunskaper i

omvårdnad, något som i sin tur påverkar vårdresultatet. Bristande rollkännedom (Miller

et al., 2009) kan leda till inkonsekvent handlande till nackdel för patienten. Om

sjuksköterskan inte är tydlig över sitt ansvar i förhållande till utbildning och

styrdokument, då kan hon eller han heller inte hävda sin kompetens gentemot övriga

teammedlemmar. Detta är något (SSF, 2010) som varje sjuksköterska behöver ta till sig

och medvetandegöra. Ledningen kan i sin tur uppmuntra sjuksköterskan till att

tydliggöra denna roll.

Flera resultatartiklar (Kesten, 2011; Miller et al., 2009) visade att efter utbildning i

SBAR förbättrades tydlighet och kontinuitet i kommunikationen. Studenter upplevde

också ett ökat självförtroende efter undervisning och simuleringsövningar i SBAR.

Svensk sjuksköterskeförening SSF (2010) lyfter fram vikten av träning i

kommunikation och teamarbete redan under sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskor

behöver (Miller et al., 2009) utveckla den kliniska blicken och lära sig känna igen

signaler från omgivningen som manar till skärpt vaksamhet. Genom detta kan hon eller

han agera och förmedla sin egen uppfattning om situationen till övriga teammedlemmar.

SBAR hjälper till att skapa den gemensamma mentala bilden som säkerställer att en

patientcentrerad vård uppnås på säkert sätt. Leonard et al. (2004) menar att kärnan

ligger i att förändra vårdkulturen, i betydelsen att alla ska känna ett gemensamt ansvar

för kommunikation. Vid rätt (Markley et al., 2008; Vardaman et al., 2012) användning

av SBAR kan sjuksköterskan lättare organisera sina tankar och kommunikation, bli mer

tekniskt och socialt kompetent, samt söka efter en allmän uppfattning om patienten. När

vårdpersonal (Vardaman et al., 2012) lär sig att kommunicera med auktoritet och

tillförlitlighet utvecklar läkare ett förtroende för sjuksköterskan. Sjuksköterskan är den

som för patientens talan och patientsäkerheten är beroende av att kommunikationen

fungerar.

Vårdpersonal behöver (Markley et al., 2008) utbildas regelbundet i SBAR, för att

säkerställa att verktyget används korrekt. Detta är speciellt viktigt vid kliniskt

beslutsfattande som rör Aktuellt tillstånd och Rekommendation. Resultatet (Ilan et al.,

2012) visade att dessa delar i SBAR i vissa fall användes minst och ibland inte alls.

Dessutom förekom användning av de olika delarna i slumpmässig ordning. Syftet med

SBAR går till viss del förlorad då användningen blir mindre strukturerad och därmed

mindre patientsäker. I en studie (Haig et al., 2006) kände sjuksköterskorna sig säkrare

och vågade rekommendera åtgärder till läkare, vilket underlättades av om läkaren aktivt

lyssnade efter Rekommendation och uppmuntrade sjuksköterskan att använda den.

I studien av Ludikhuize et al. (2011) tränades 47 sjuksköterskor i SBAR men endast en

av dem använde verktyget vid utvärderingen. Dessa sjuksköterskor hade fått samma typ

av utbildning som undersökningsgrupperna i övriga studier, vilket visar att enbart

utbildning inte alltid räcker. Problemen var två. Dels var det frivilligt att använda

SBAR, dels utbildades ingen annan yrkesgrupp i verktyget vilket resulterade i att till

exempel läkarna inte alls var insatta och därmed inte utgjorde något stöd till

sjuksköterskan.

Patienten kan också bidra till att öka patientsäkerheten genom att (Ådahl, 2012; Öhrn,

2009) bidra med sina upplevelser och kunskaper om sin egen situation. WHO (2008)

betonar vikten av att involvera patienten i vården för att minska risken för fel. Patienten

har ett unikt perspektiv genom att de har inblick i hela vårdkedjan. Det finns

18

(Socialstyrelsen, 2011) många sätt att involvera patienten mer i vården, viktigast är

kanske att se till att patienten är välinformerad om sin situation och uppmuntra till att

säga ifrån om något verkar fel. Chaboyer, McMurray och Wallis (2010) har studerat

överrapportering bedside. Ett av de studerade sjukhusen använde sig av SBAR i detta

sammanhang. De fann att patienterna deltog aktivt i ungefär hälften av fallen. Återigen,

det krävs ett helhetsgrepp på syftet med involveringen av patienten. Det räcker inte med

SBAR eller andra nya rutiner, patienten bör aktivt involveras (Ådahl, 2012) och

uppmuntras att delta om de så önskar. ”På så sätt kan patienten bli sin egen

barriär mot att bli skadad” (Öhrn, 2009, s. 400).

Konklusion

Sjuksköterskan har som sitt ansvar att bidra till en god och säker vård. För att göra detta

krävs en medvetenhet om den roll han eller hon har för att påverka patientsäkerheten.

Patientsäkerheten hotas när det förekommer brister i vården. En risk är kommunikation

då många aktörer är inblandade. Vid informationsöverföring har SBAR visat att den

hjälper till att öka patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever att de vill ha en struktur

till stöd för att fatta beslut vid akuta situationer. De som använder SBAR upplever att de

strukturerar sina tankar bättre och att det hjälper till att fatta beslut om vård i rätt tid

samt att agera snabbt. Kommunikationsfärdigheter ökar med träning i SBAR vilket

skapar en trygghet och ett ökat självförtroende hos både personal och studenter.

Information och kommunikation blir tydligare och mer strukturerad. Detta kan hjälpa

till att försäkra att viktig information kommit fram. Vårdpersonal känner sig mer

jämbördig med ett gemensamt språk där de får gehör för sina åsikter. Ett mer öppet

kommunikationsklimat bidrar till ökad avvikelserapportering samt minskar

syndabockstänkande. Samarbete mellan kollegor och läkare är mer tillfredställande och

det ger möjlighet till organisatoriskt lärande. För att påverka och förbättra

patientsäkerheten krävs ett tydligt och organiserat språk som hjälper alla parter att förstå

situationen. Det behövs en öppenhet i kommunikation där sjuksköterskan genom sin

expertis i omvårdnad kan säkerställa att patienten får en god och säker vård. SBAR

hjälper sjuksköterskor att öka sin säkerhetsmedvetenhet och på så sätt öka

patientsäkerheten.

Implikation

SBAR visade sig påverka samarbete i team till det positiva, vilket bidrar till att jämna ut

vårdhierarkierna i och med att alla tar ansvar för att upprätthålla en fungerande

kommunikation. Detta ökar patientsäkerheten. I Sverige har medvetenheten ökat om

teamarbetets fördelar i vården och samverkan i team är vanligare än på många andra

håll i världen. Mycket forskning pågår världen över inom teamarbete i syfte att förbättra

patientsäkerhet. Det hade varit intressant att titta specifikt på hur SBAR kan användas

för att utveckla teamarbete. Framtiden bär med sig mycket högteknologi inom

vårdsektorn, vilket gör att tvärprofessionellt samarbete kommer att bli vanligare. Detta

innebär att fungerande kommunikation kommer att bli viktigare än någonsin. SBAR

som ett verktyg för strukturerad informationsöverföring, bör studeras ytterligare inom

denna kontext. De flesta befintliga studier kommer från USA, Canada och Australien.

Europa och Skandinavien använder också SBAR och kan komma med viktiga bidrag till

forskningen. Ett bidrag skulle kunna vara att titta på elektroniska versioner av SBAR

som kan antas bli mer vanliga i framtiden. Ny teknik kan, rätt använd, göra vården mer

effektiv ur kommunikationssynpunkt och forskning inom detta område är angeläget.

19

Sjuksköterskeutbildningarna behöver också hålla sig à jour med utvecklingen så att

framtidens sjuksköterskor är bättre rustade att möta vårdverksamhetens krav på

patientsäkerhet.

Referenser

d’Aigncourt-Canning, L., Kissoon, N., Singal, M., & Pitfield, A. (2011). Culture,

communication and safety: Lessons from the airline industry. [Electronic version].

Indian Journal of Pediatrics, 78(6), 703-708.

*Andreoli, A., Fancott, C., Velji, K., Baker, G., Solway, S., Aimone, E et al., (2010).

Using SBAR to communicate fall risk and management in inter-professional

rehabilitation teams. Situation-Background-Assessment-Recommendation.

[Electronic version]. Healthcare Quarterly, 13(Sp), 94-101.

Arora, V., Johnson, J., Lovinger., D., Humphrey, H., & Meltzer, D. (2005).

Communication failures in patient sign-out and suggestions for improvement: a

critical incident analysis. [Electronic version]. Quality of Safe Health Care, 14,

401-407.

*Beckett, C., & Kipnis, G. (2009). Collaborative communication: integrating SBAR to

improve quality/patient safety outcomes. [Electronic version]. Journal for

Healthcare Quality: Promoting Excellence In Healthcare, 31(5), 19-28.

Boaro, N., Fancott, C., Baker, R., Velji, K., & Andreoli, A. (2010). Using SBAR to

improve communication in interprofessional rehabilitation teams. Situation-

Background-Assessment-Recommendation. [Electronic version]. Journal Of

Interprofessional Care, 24(1), 111-114.

Chaboyer, W., McMurray., A., & Wallis, M. (2010). Bedside nursing handover: A case

study. [Electronic version]. International Journal of Nursing Practice, 16(1), 27-34.

*Clark, E., Squire, S., Heyme, A., Mickle, M., & Petrie, E. (2009). The PACT project:

improving communication at handover. [Electronic version]. The Medical Journal

of Australia, 190(11), 125-127.

*Donahue, M., Miller, M., Smith, L., Dykes, P., & Fitzpatrick, J. (2011). A leadership

initiative to improve communication and enhance safety. [Electronic version].

American Journal of Medical Quality, 26(3), 206-211.

Dunsford, J. (2009). Structured communication: improving patient safety with SBAR.

Situation, Background, Assessment and Recommendation. [Electronic version].

Nursing for Women's Health, 13(5), 384-390.

*Field, T., Tjia, J., Mazor, K., Donovan, J., Kanaan, A., Harrold, L et al., (2011).

Randomized trial of a warfarin communication protocol for nursing homes: an

SBAR-based approach. The American Journal of Medicine, 124(2), 179.e1-7.

Finnigan, M., Marshall, S., & Flanagan, B. (2010). ISBAR for clear communication:

one hospital’s experience spreading the message. [Electronic version]. Australian

Health Review 34(4), 400-404.

Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats – en vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur

*Haig, K., Sutton, S., & Whittington, J. (2006). National Patient Safety Goals. SBAR: a

shared mental model for improving communication between clinicians. Joint

Commission Journal on Quality & Patient Safety, 32(3), 167-175.

Hamilton, P., Gemeinhardt, G., Mancuso, P., Sahlin, C., & Ivy, L. (2006). SBAR and

nurse-physician communication: pilot testing an educational intervention. Situation,

Background, Assessment, and Recommendation. [Electronic version]. Nursing

Administration Quarterly, 30(3), 295-299.

*Ilan, R., LeBaron, C., Christianson, M., Heyland, D., Day, A., & Cohen, M. (2012).

Handover patterns: an observational study of critical care physicians. [Electronic

version]. Health Services Research, 12(11), 1-10.

The Joint Commission. (2004). Sentinel event data. Root causes by event type 2004-

2011. Hämtad 2012-04-16 från:

http://www.jointcommission.org/assets/1/18/Root_Causes_Event_Type_2004-

2011.pdf

*Kesten, K. (2011). Role-Play Using SBAR Technique to Improve Observed

Communication Skills in Senior Nursing Students. [Electronic version]. Journal of

Nursing Education, 50(2), 79-87.

*Ludikhuize, J., de Jonge, E., & Goossens, A. (2011). Measuring adherence among

nurses one year after training in applying the Modified Early Warning Score and

Situation-Background-Assessment-Recommendation instruments. [Electronic

version]. Resuscitation, 82(11), 1428-1433.

Lundin, K. & Sandström, B. (2010). Ledarskap inom vård och omsorg. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical

importance of effective teamwork and communication in providing safe care.

[Electronic version]. Quality and Safety in Health Care, 13(1), 85-90.

*Marshall, S., Harrison, J., & Flanagan, B. (2009). The teaching of a structured tool

improves the clarity and content of interprofessional clinical communication.

[Electronic version]. Quality & Safety in Health Care, 18(2), 137-140.

Markley, J., & Winbery, S. (2008). Communicating With Physicians: How Agencies

Can Be Heard. [Electronic version]. Home Health Care Management & Practise,

20(2), 161-168.

*Miller, K., Riley, W., & Davis, S. (2009). Identifying key nursing and team behaviours

to achieve high reliability. [Electronic version]. Journal of Nursing Management,

17(2), 247-255.

Pope, B., Rodzen, L., & Spross, G. (2008). Raising the SBAR: how better

communication improves patient outcomes. [Electronic version]. Nursing, 38(3),

41-43.

http://www.jointcommission.org/assets/1/18/Root_Causes_Event_Type_2004-2011.pdf

http://www.jointcommission.org/assets/1/18/Root_Causes_Event_Type_2004-2011.pdf

Riesenberg, L., Leitzsch, J., & Little, B. (2009). Systematic review of handoff

mnemonics literature. American Journal of Medical Quality, 24(3), 196-204.

Scovell, S. (2010). Role of the nurse-to-nurse handover in patient care. [Electronic

version]. Nursing Standard, 24(20), 35-39.

SFS 2008:355. Patientdatalagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtad den 2012-05-04 från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientdatalag-2008355_sfs-2008-355/

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 2012-03-02 från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-

659/?bet=2010:659#K6

Socialstyrelsen. (2004). Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete- en översikt.

[Electronic Version]. Hämtad 2012-02-29 från:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-110-1

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

[Electronic version] Hämtad 2012-03-02 från:


Socialstyrelsen. (2011). Min guide till säker vård. [Electronic version]. Hämtad 2012-

04-13 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18221/2011-1-

6.pdf

Socialstyrelsen. (2012). Brister på förlossningsklinik hotar patientsäkerheten. Hämtad

2012-04-13 från:

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012april/bristerpaforlossningsklinikhotarpat

ientsakerheten

SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och

journalföring i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. [Electronic

version]. Hämtad 2012-04-06 från: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-14

SOU 2008:117. Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? [Electronic

version]. Hämtad 2012-05-04 från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/117764

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för

utbildningsfrågor. [Electronic version]. Hämtad 2012-04-04 från:

http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-

filer/Strategi%20f%C3%B6r%20utbildnfr%C3%A5gor.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2011). Minska vårdskadorna. [Electronic

version]. Hämtad 2012-04-03 från:

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40022_1.pdf

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/?bet=2010:659#K6





http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18221/2011-1-6.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18221/2011-1-6.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012april/bristerpaforlossningsklinikhotarpatientsakerheten

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012april/bristerpaforlossningsklinikhotarpatientsakerheten

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-14

http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/Strategi%20f%C3%B6r%20utbildnfr%C3%A5gor.pdf

http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/Strategi%20f%C3%B6r%20utbildnfr%C3%A5gor.pdf


Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2012a). Råd för bättre kommunikation.

[Electronic version]. Hämtad 2012-04-03 från:


Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2012b). SBAR minskar riskerna i vården.

[Electronic version]. Hämtad 2012-04-10 från:

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet/sbar_minskar_riske

r_i_varden

*Telem, D., Buch, K., Ellis, S., Coakley, B., & Divino, C. (2011). Integration of a

formalized handoff system into the surgical curriculum. [Electronic version].

Archives of Surgery. 146(1), 89-93.

Thomas, C., Bertram, E., & Johnson, D. (2009). The SBAR communication technique:

teaching nursing students professional communication skills. [Electronic version].

Nurse Educator, 34(4), 176-180.

*Thompson, J., Collett, L., Langbart., M., Purcell, N., Boyd, S., Yuminaga, Y et al.,

(2011). Using the ISBAR handover tool in junior medical officer handover: a study

in an Australian tertiary hospital. [Electronic version]. Postgraduate Medical

Journal, 87(1027), 340-344.

*Vardaman, J., Cornell, P., Gondo, M., Amis, J., Townsend-Gervis, M., & Thetford, C.

(2012). Beyond communication: The role of standardized protocols in a changing

health care environment. [Electronic version]. Health Care Management Review,

37(1), 88-97.

*Velji, K., Baker, R., Fancott, C., Andreoli, A., Boaro, N., Tardif, G et al., (2008).

Effectiveness of an adapted SBAR communication tool for a rehabilitation setting. [Electronic version]. Healthcare Quarterly. 11(Sp), 72-79.

Wallin, C., & Thor, J. (2008). SBAR – modell för bättre kommunikation mellan

vårdpersonal.[Electronic Version]. Läkartidningen, 26-27(105), 1922-1925.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Woodhall, L., Vertacnik, L., & McLaughlin, M. (2008). Implementation of the SBAR

communication technique in a tertiary center. [Electronic version]. Journal of

Emergency Nursing, 34(4), 314-317.

World Health Organization. [WHO]. (2007). Communication during patient hand-

overs. Volume1(3), 1-4. Hämtad 2012-04-06 från:

http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/kommunicera

World Health Organization. [WHO]. (2008). Patient Safety Workshop: Learning from

Error. [Electronic version]. Hämtad 2012-02-02 från:

http://www.who.int/patientsafety/activities/technical/Vincristine_Learning_from_er

ror.pdf


http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/kommunicera

http://www.who.int/patientsafety/activities/technical/Vincristine_Learning_from_error.pdf

http://www.who.int/patientsafety/activities/technical/Vincristine_Learning_from_error.pdf

Ådahl, K. (2012). On decision support in participatory medicine supporting healthcare

empowerment. [Electronic version]. Doktorsavhandling, Blekinge tekniska

högskola, tekniska institutionen. Hämtad 2012-04-14 från: http://www.bth.se/fou/Forskinfo.nsf/all/e3c3496c608f6253c12579450052071b

Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. Ingår i A. Ehrenberg., & L. Wallin. (red.).

Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (s. 371-401). Lund:

Studentlitteratur.

Artiklar markerade med * indikerar att de ingår i resultatet.

http://www.bth.se/fou/Forskinfo.nsf/all/e3c3496c608f6253c12579450052071b

Bilaga I

Tabell 2. Sökhistorik

Datum

Databas

Sökord/Limits/Boolska

operatorer

Antal

träffar

Lästa

abstract

Urval 1

Urval 2

9/4-12

Cinahl (MH "Nurse-Physician

Relations") AND "SBAR"

Limits: Peer reviewed,

research article, 2006-2012

4 4 2 2

9/4-12

Cinahl SBAR (keyword) AND

Nursing (keyword)



4 (2*) 2 2 2

9/4-12

Cinahl (MH "Nurses") AND "SBAR"



2 (2) 0

0 0

9/4-12

Cinahl "SBAR" AND (MH

"Multidisciplinary Care

Team") Limits: Peer reviewed,


3 (2) 1 1 1

9/4-12

Cinahl "SBAR" AND (MH "Patient

Safety")



2 (2) 0 0 0

9/4-12

Cinahl "SBAR" AND (MH "Hand

Off (Patient Safety)")



7(4) 3 2 2

9/4-12

Cinahl SBAR (keyword) AND

Nursing (MH “nurses”)

(keywords)



6 (6) 0 0 0

9/4-12

Cinahl SBAR (fritext)



12 (10) 2 2 0

9/4-12 PubMed Patient safety (MeSH) AND 27 (8) 19 16 2

SBAR (fritext)

Limits: 2006-2012

9/4-12 PubMed

Communication (MeSH) AND

SBAR (fritext)

Limits: 2006-2012

48 (28)

20 13 6

9/4-12 PubMed

Patient care team (MeSH)

AND SBAR (fritext)

Limits: 2006-2012

17 (16) 1 0 0

9/4-12 PubMed

Nursing, team (MeSH) AND

SBAR (fritext)

Limits: 2006-2012

10 (10) 0 0 0

9/4-12 PubMed

Nurses (MeSH) AND SBAR

(fritext)

Limits: 2006-2012

16 (16) 0 0 0

9/4-12 PubMed Physician-nurse relations

(MeSH) AND SBAR (fritext)

Limits: 2006-2012

6 (6) 0 0 0

9/4-12 PubMed Nursing (MeSH) AND SBAR

(fritext)

Limits: 2006-2012

28 (28) 0 0 0

9/4-12 Cinahl Communication (heading)

AND SBAR (keyword)

Limits: peer reviewed,


9 (9) 0 0 0

Summa 201

(149)

52 38 15

* Indikerar antal dubbletter

Bilaga II:1

Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod

Publika-

tionsår

Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval

Bortfall

Slutsats Vetenskaplig

kvalitet

2009

USA

Cinahl

Beckett, C &

Kipnis, G.

Collaborative

communication:

integrating

SBAR to

improve

quality/ patient

safety

outcomes.

Att utvärdera

effekten av SBAR-

CCE (Collaborative

communication

education) d.v.s.

utbildningsinsatser

för att förbättra

samarbete och

teamwork.

Både kvalitativ och kvantitativ

metod. Interventionsstudie samt

enkät, intervjuer och observationer.

Fem avdelningar deltog, totalt 215

personal och 30 läkare. Corbins

grounded theory har använts vid

analys av intervjuer och

observationer.

Bortfall: 3 personer i utbildningen

samt 81 vid enkät nr 1 och 151 vid

enkät nr 2.

SBAR-CCE ökade

patientsäkerheten genom att

förbättra kommunikation och

relationer mellan läkare och

sjuksköterskor.

Tillfredsställelsen hos läkare

och sjuksköterskor ökade.

Hög

Publika-tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2009

Australien

Pubmed

Clark, E, Squire, S,

Heyme, A, Mickle,

M & Petrie, E.

The PACT project:

improving

communication at

handover

Att beskriva och

utvärdera PACT-

projektet (Patient

assessment,

Assertive

communication,

Continuum of care,

Teamwork with

trust), med mål att

förbättra

kommunikationen

mellan

sjukvårdspersonal

och öka

patientsäkerheten.

Aktionsforskning som

genomfördes och

kontrollerades av sju

sjuksköterskor som

verkade som en kritisk

granskningsgrupp. Två

kommunikationsverktyg

utformades efter SBAR-

princip. Enkäter till

sjuksköterskor och

läkare före och efter

undersökningen.

Bortfall enkät 1: 46 %

sjuksköterskor och 27

% stafettläkare. Enkät

2: bortfall 72 %

sjuksköterskor. Läkarna

följdes inte upp.

68 % av

sjuksköterskorna

ansåg att

överrapporteringen

förbättrats och 80 %

kände sig mer säkra

vid kommunikation

med läkare.

Forskarna fann stöd

för användning av

standardiserad

kommunikation vid

överrapportering

jämte träning i

säkerhet och

patientbedömning

men ansåg studien

vara för kort för att

kunna dra slutsatser

om patientsäkerhet.

Medel

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2011

USA

PubMed

Donahue, M.,

Miller, M.,

Smith, L.,

Dykes, P., &

Fitzpatrick, J.

A leadership

initiative to

improve

communication

and enhance

safety.

Att förbereda övrig

vårdpersonal för att

kommunicera

förändringar i

patientstatus genom

att använda SBAR,

samt undersöka

effekten på

kommunikations-

beteende och

uppfattning av

patientsäkerhets-

kulturen.

Interventionsstudie. Enkäter om

patientsäkerhetskultur och

kommunikation till 280

undersköterskor och vårdbiträden

före och efter interventionen.

Fokusgrupper.

Projektet innefattade

implementering av SBAR med

hjälp av stöd från ledning och early

adopters för att lättare sprida

användningen i hela

organisationen.

Enkät 1 bortfall 33 %, enkät 2

bortfall 59 %.

Förändring i användning av

SBAR genom hela

organisationen med specifik

förbättring i kommunikation

mellan övrig vårdpersonal och

professionell personal.

Vårdpersonalen nästan

fördubblade sin kommunikation

med läkare, samt upplevde ökad

tillfredsställelse och

självförtroende med ökade

kommunikationsfärdigheter.

Syndabockstänkandet i

organisationen minskade.

Medel

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2012

Canada

PubMed

Ilan, R.,

LeBaron, C.,

Christianson,

M., Heyland, D.,

Day, A., &

Cohen, M.

Handover

patterns: an

observational

study of critical

care physicians.

Att beskriva

kommunikations-

mönster vid

överrapportering

hos

intensivvårdsläkare

vid

universitetssjukhus

och att jämföra

dessa med andra

överrapporterings-

verktyg.

Kvalitativ metod med deskriptiv

statistik.

Observationsstudie med

videoinspelningar av 40

slumpmässigt utvalda

överrapporteringstillfällen. 10

läkare (9 manliga och en kvinnlig)

med en medelålder på 45 år.

Bortfall:1 läkare.

Läkarna använde sig inte av

SBAR som verktyget är tänkt att

användas vid överrapportering.

De använde överlag Bakgrund

och någon enstaka gång Aktuellt

tillstånd till att börja

överrapporteringen. Situation

och Rekommendation kom

senare eller uteblev i vissa fall.

Medel

2009

USA

Cinahl

Miller, K., Riley,

W., & Davis, S.

Identifying key

nursing and

team behaviors

to achieve high

reliability

Att mäta

professionsspecifika

beteenden som

sjuksköterskan

tillför i

tvärprofessionella

team vid akuta

händelser, och att

värdera graden av

tillförlitlighet och

patientsäkerhet.

Kvalitativ metod med deskriptiv

statistik.

Observationsstudie av realistiska

simuleringsövningar som filmades.

420 deltagare med olika

vårdprofessioner från obstetrik och

neonatalavdelningar.

Inget bortfall redovisas.

Användningen av SBAR-R

användes endast runt hälften av

gångerna i de olika övningarna.

Det behövs både individuell och

teamträning i kommunikation

för att förbättra

patientsäkerheten.

Hög

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2012

USA

PubMed

Vardaman, J.,

Cornell, P.,

Gondo, M.,

Amis, J.,

Townsend-

Gervis, M., &

Thetford, C.

Beyond

communication:

The role of

standardized

protocols in a

changing health

care

environment.

Att utforska

implementering av

SBAR och

undersöka potentiell

påverkan av SBAR

på sjuksköterskans

vardagliga

erfarenheter.

Kvalitativ fallstudie. Grounded

theory. Två sjukhus

implementerade SBAR. 80

semistrukturerade intervjuer med

sjuksköterskor, nurse managers och

läkare. Icke-deltagande observation

av omvårdnad och andra

sjukvårdaktiviteter, samt

arkivanalyser. Data analyserades

med tematiskt angreppssätt.

Bortfall framgår inte.

Analysen visade dimensioner

som SBAR inverkade på utöver

kommunikation: skapande av

mental struktur,

legitimitetsutveckling,

utveckling av socialt kapital

samt förstärkning av dominanta

logiker.

Hög

Bilaga II:2

Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2010

Canada

Cinahl

Andreoli, A.,

Fancott, C.,

Velji, K., Baker,

G., Solway, S.,

Aimone, E., &

Tardif, G.

Using SBAR to

communicate

falls risk and

management in

inter-

professional

rehabilitation

teams.

Att utvärdera

implementering av

SBAR vid

fallförebyggande

arbete med fokus på

patientsäkerhets-

kultur, team-

kommunikation och

förekomst av

fallolyckor av olika

allvarlighetsgrad.

(Studien bygger på

en tidigare

pilotstudie, Velji et

al., 2008).

Kvantitativ och kvalitativ metod.

Två faser, implementering och

utvärdering. Två avdelningar utgör

undersökningsgrupper och resten av

sjukhuset kontrollgrupp.

Semistrukturerade intervjuer,

spelades in. Två fokusgrupper. Pre-

och posttest med enkäter gick ut till

samtliga 1700 anställda. Avvikelser

registrerades via elektronisk

rapportering.

Bortfall 69 % pre- och 67 %

posttest. För

undersökningsgrupperna var

motsvarande bortfall 13 respektive

31 %.

Det anpassade SBAR-verktyget

är effektivt vid kommunikation

vid både akuta och icke-akuta

säkerhetsfrågor och lämpligt för

användning i tvärprofessionella

team. Undersökningsgrupperna

visade signifikant förbättring

inom teamarbete och

kommunikation. Forskarna

kunde däremot inte se att SBAR

som kommunikationsverktyg

hade någon direkt påverkan på

förekomst av fall och

avvikelserapportering.

Hög

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2011

USA

PubMed

Field, T., Tjia, J.,

Mazor, K.,

Donovan, J,

Kanaan, A.,

Harrold, L.,

Reed, G.,

Doherty, P.,

Spenard, A., &

Gurwitz, J.

Randomized

trial of a

warfarin

communication

protocol for

nursing homes:

an SBAR-based

approach.

Att undersöka om

SBAR kan förbättra

kvalitet och

säkerhet i hantering

av behandling med

blodförtunnande på

äldreboende.

Randomiserad interventionsstudie.

Deltagare: 435 boende på vårdhem.

Interventionsgruppen fick ett

kommunikationsprotokoll om

warfarin som utgick från SBAR.

Avsikten är att använda detta

redskap för att underlätta

kommunikation via telefonkontakt

mellan sjuksköterskor och läkare

angående warfarin.


Resultatet visar att efter

användandet av

kommunikationsprotokollet ses

en måttlig förbättring i hur

warfarinbehandling sköts vid ett

vårdhem.

Hög

2006

USA

PubMed

Haig, K., Sutton,

S., &

Whittington, J.

SBAR: A

shared mental

model for

improving

communication

between

clinicians.

Att studera hur

patientsäkerheten

påverkas genom

implementering av

SBAR.

Aktionsforskning. Implementering

av SBAR. Utfall analyserades

genom resultatmåtten

läkemedelsgenomgångar och

avvikelserapportering vilka antogs

påverkas av en förbättrad

kommunikation med SBAR.


Läkemedelsgenomgångar vid

inskrivning ökade med 16

procentenheter och vid

utskrivning med 36

procentenheter. Avvikelser

halverades och avvikelser

relaterade till

läkemedelshantering minskade

nästan lika mycket.

Medel

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2011

USA

Cinahl

Kesten, K. Role-play using

SBAR-

technique to

improve

observed

communication

skills in senior

nursing

students.

Att se vilken typ av

kommunikations-

färdighet (didaktisk

med rollspel eller

endast didaktisk)

som påverkar

studentens kunskap

om

kommunikations-

färdighet samt om

det påverkar

sjuksköterskan vid

rollspel i en

simuleringsövning.

Experimentell, randomiserad

observationsstudie studie.

115 deltagare.

Bortfall 0,9 %

Alla studenter visade en ökning

i kommunikationsfärdighet efter

didaktisk utbildning i SBAR.

De studenter som fått didaktisk

utbildning samt rollspelsträning

visade en förbättring i att

identifiera aktuell behandling

för den berörda patienten.

Studien visar att

yrkesprofessioner inom vården

kan förbättra

kommunikationsfärdigheter

med hjälp av

simuleringsövningar samt att

patientsäkerheten troligtvis ökar

med dessa träningar.

Hög

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2011

Nederländer

na

PubMed

Ludikhuize, J.,

Jonge, E., &

Goossens, A.

Measuring

adherence

among nurses

one year

after training in

applying the

modified early

warning score

and situation-

background-

assessment-

recommen-

dation

instruments.

Att utvärdera om

sjuksköterskor

utbildade i att

använda MEWS-

och SBAR-

verktygen var mer

benägna att

upptäcka en

försämring hos

patienten

Prospektiv kvasi-experimentell

studie. 95 sjuksköterskor deltog i

studien, av vilka 47 fick utbildning i

MEWS och SBAR och övriga 48

utgjorde kontrollgrupp. Samtliga

presenterades för ett fiktivt fall med

en försämrad patient. Därefter

registrerades användning av

verktygen jämte övriga

bedömningar och åtgärder.

Bortfall: En avdelning uteslöts på

grund av att den inte var likvärdig

med övriga grupper

De sjuksköterskor som fått

utbildning i MEWS och SBAR

var bättre på att upptäcka

försämring hos patienten

jämfört med kontrollgruppen,

men trots omfattande utbildning

i att använda dessa verktyg så

användes de relativt sällan.

Endast en sjuksköterska av 47

använde SBAR.

Medel

2009

Australien

Cinahl

Marshall, S.,

Harrison, J., &

Flanagan, B.

The teaching of

a structured tool

improves the

quality and

content of inter-

professional

clinical

communication

Att fastställa

huruvida

undervisning i

kommunikationsver

ktyget ISBAR, en

modifiering av

SBAR förbättrade

innehåll och

tydlighet vid

telefonremisser i en

fördjupad klinisk

simulering i realtid.

Randomiserad interventionsstudie.

Analys med Cohen Kappa-statistik.

168 läkarstudenter studerades i

realistiska simuleringsövningar med

fokus på telefonkommunikation. En

av grupperna fick utbildning i

ISBAR (SBAR med tillägg av en

identifikationsdel), och den andra

inte. En enkät gavs till

läkarstudenterna om upplevelse av

interventionen.

Bortfall: 9.

En signifikant förbättring hos de

studenter som fått undervisning

i ISBAR före övningen.

Kommunikationen var

genomgående mer klar och

tydlig.

Hög

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2011

USA

PubMed

Telem, D., Buch,

K., Ellis, S.,

Coakley, B., &

Divino, C.

Integration of a

formalized

handoff system

into the surgical

curriculum.

Att utvärdera

implementeringen

av SBAR i

kirurgisk

undervisningsplan.

Interventionsstudie, ej

randomiserad. 45 läkare under

utbildning studerades och svarade

på en enkät. Av dessa deltog 38 i

studien och fick utbildning i SBAR,

20 ST-läkare utgjorde

kontrollgrupp. Forskarna studerade

mängden fel i elektroniska

ordinationer 30 dagar före och efter

interventionen samt förekomst av

allvarliga avvikelser. Dubbla,

makulerade och felaktiga

patientordinationer tillskrevs som

misslyckad kommunikation.

Inget bortfall på enkäten.

Mängden felaktiga ordinationer

minskade med 2,3 % i

interventionsgruppen, vilket var

statistiskt signifikant. Ingen

förändring i kontrollgruppen.

Läkarna var mycket nöjda med

SBAR och ansåg verktyget vara

till hjälp. Inga slutsatser kunde

dras av mängden avvikelser, då

underlaget var för litet och

uppföljningstiden kort.

Medel

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2011

Australien

PubMed

Thompson, J.,

Collett, L.,

Langbart, M.,

Purcell, N.,

Boyd, S.,

Yuminaga, Y.,

Ossolinski, G.,

Susanto, C., &

McCormack, A.

Using the

ISBAR

handover tool

in junior

medical officer

handover: a

study in an

Australian

tertiary hospital

Att värdera effekten

av överlämnings-

verktyget ISBAR

för underläkare vid

överrapportering

vid ett

Australiensiskt

sjukhus.

44 underläkare utbildades i ISBAR

och deras överrapportering före och

efter utbildningen bandades för

innehållsanalys. Studien

kompletterades med två enkäter om

hur överrapporteringen upplevdes

före och efter implementeringen.

Bortfall enkät 1: 36 %, enkät 2: 18

%. Bortfall formell utbildning: 45

% (dessa fick ta del av

utbildningsmaterial).

Användningen av ISBAR

förbättrade läkarnas upplevelse

av överrapportering med samma

tidsåtgång som tidigare. Sju av

tio ansåg att

överrapporteringens struktur

och konsekvens förbättrades.

De kände sig säkrare då de tog

emot rapport samt trodde att

patientvård och säkerhet

förbättrades. Överföringen av

nyckelinformation ökade.

Medel

Publika-

tionsår

Land

Databas


Urval

Bortfall


kvalitet

2008

Canada

PubMed

Velji, K., Baker,

R., Fancott, C.,

Andreoli, A.,

Boaro, N.,

Tardif, G.,

Aimone, E., &

Sinclair, L.

Effectiveness of

an adapted

SBAR-

communication

tool for a

rehabilitation

setting

Att ta fram,

implementera och

utvärdera

effektiviteten av ett

anpassat SBAR-

verktyg för

användning inom

ett

tvärprofessionellt

rehab-team.

Interventionsstudie. Studien hade

tre faser. I fas 1 användes

fokusgrupper för att anpassa och

förbättra SBAR-verktyget till

verksamheten. Fas 2

implementerade det anpassade

SBAR-verktyget. I fas 3

utvärderades hur effektivt verktyget

var. Deltagare: 43 anställda på en

strokerehab-avdelning. Enkät om

patientsäkerhet före och efter

implementering gick ut till samtliga

anställda vid sjukhuset. Annan

enkät till två tvärsnittsgrupper av

patienterna. Avvikelserapportering

har mätts kvartalsvis genom

sjukhusets riskanalytiker. De flesta

som svarade var vårdpersonal.

Enkät 1 hade ett bortfall på 73 %

för hela sjukhuset respektive 26 % i

undersökningsgruppen. Enkät 2

hade ett bortfall på 78 % för hela

sjukhuset och 38 % i

undersökningsgruppen.

Personalen ansåg SBAR vara

till hjälp både vid

kommunikation i team och

individuellt.

Undersökningsgruppen

uppfattade förändringar i

säkerhetskulturen. En positiv

men ej signifikant förändring i

patientnöjdhet, troligen p.g.a. att

de redan var väldigt nöjda, så

kallad ceiling-effekt.

Förbättringar uppstod i

avvikelserapporteringen.

Medel

Strukturera mera - diva-portal.se526846/FULLTEXT01.pdf · Structure more How SBAR influences...

Documents

Transcript of Strukturera mera - diva-portal.se526846/FULLTEXT01.pdf · Structure more How SBAR influences...