S T R A T E G I

Strategi och inriktningsprogram förVärldsarvet Örlogsstaden Karlskrona

– at t b e va r a o c h u t v e c k l a e t t l e va n d e v ä r l d s a r v –

An

de

rs H

illg

ren

, C

ult

iva

tor

/ H

an

s A

nd

ers

son

Gra

fisk

fo

rm A

B

Innehåll

Förord

1. FRÅN TANKE TILL HANDLING............................................... 7

2. BAKGRUND OCH GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR

Världsarvskonventionen – ett fredsprojekt ................................. 9

En örlogshistoria av globalt intresse ......................................... 10

3. I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN

Världsarvsåren i sammandrag..................................................... 12

4. DET GEMENSAMMA KARLSKRONA

Vision och övergripande mål för världsarvsarbetet .................. 14

5. VÄGAR ATT NÅ MÅLEN

Sex strategiska fokusområden ................................................... 18

1. Samverkan och delat ansvarstagande .................................. 20

2. Kunskap och kompetens ....................................................... 22

3. Fysisk planering och bebyggelsevård .........………................. 24

4. Publikarbete och kommunikation ........................................ 26

5. Bildning och delaktighet ...................................................... 27

6. Internationell samverkan ...................................................... 28

V Ä R L D S A R V S R Å D E T K A R L S K R O N A

Strategi och utvecklingsprogram för Världsarvet

Örlogsstaden Karlskrona

– at t b e va r a o c h u t v e c k l a e t t l e va n d e v ä r l d s a r v –

Den 3 december 1998 skrevs örlogsstaden Karls-krona in på den prestigefyllda världsarvslistan. Karlskrona blev därmed Sveriges nionde världsarv. Unesco motiverade beslutet med att: ”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karls-krona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsba-sen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en av-görande faktor i europeisk realpolitik, och Karls-krona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.” De tio första världsarvsåren visar tydligt att samhällelig utveckling och tillväxt inte behöver stå i konflikt med bevarandeintressen. Visst ställer tillväxt och samhällelig förändring sina krav på den fysiska miljön och det begränsade utrymme som finns på en ö. Men trots detta har bevaran-de- och tillväxtfrågor, åtminstone hitintills, varit förenliga. För att samordna de intressen som rör bevarande-, utvecklings-, besöks- och näringslivs-frågor samt tillgänglighet och delaktighet i arbe-tet för världsarvet har ett Världsarvsråd bildats. I detta ingår företrädare för såväl kommun som berörda statliga myndigheter och verk, regionen, olika föreningar och inte minst Kockums AB, som tillsammans med marinen sedan drygt 300 år svarar för en obruten verksamhet i världsarvets kärnområde. Världsarvsrådets gemensamma vision och övergripande mål är att nu och i framtiden ut-

veckla Örlogsstaden Karskrona till ett föredömligt levande och hållbart världskulturarv. Bevarande- och utvecklingssamarbetet kommer att ske över lång tid och inom många olika delområden. Det handlar om insatser för tillgänglighet och attrak-tivitet, verksamheter och service, stadsmiljö och arkitektur, underhåll och skötsel, organisation m.m. Många olika aktörer kommer att vara en-gagerade i arbetet. En förutsättning för framgång är att dialogen mellan olika berörda parter vidare-utvecklas och att en tydlig roll- och ansvarsfördel-ning utarbetas. Två frågor är särskilt viktiga för framtiden. Den ena handlar om hållbarhet och om att all förvalt-ning ska bygga på respekt för världsarvets värden så att dessa bevaras och stärks. Den andra om att nyttja världsarvet som en tillgång i Blekinges och Karlskronas utveckling. Världsarvet är en del av regionens framtid vilket innebär att de förval-tande och vårdande insatserna behöver förenas med aktiviteter som bidrar till social välfärd och hållbar tilllväxt. De historiska värdena ska bevaras och synliggöras men också fylla en funktion. Denna General- och managementplan är ett viktig strategiskt verktyg för att skapa delaktig-het och långsiktighet i detta arbete. Världsarvs-rådets önskan är att bevarande- och förnyelse-arbetet skall ske i en öppen dialog. Management-planen har därför varit föremål för ett brett och fortlöpande samråds- och informationsarbete. Detta arbete har letts av Länsstyrelsen och koordinerats av Anders Hillgren, Cultivator.

Gunvor Engström ordförande

landshövding

Leifh Stenholm sekreterare

länsantikvarie

5

Förord

För Världsarvsrådet i augusti 2009

Kungsholms fort

6

2627

28

25

21 20

29

1110

9

14

131516

17

18

19

7

68

23

4 1

5

1234

3031

32

33

35

36

37

38 3940

41

22

24

23

Trossö

Örlogsvarvet

1 Fredrikskyrkan2 Vattenborgen3 Tyska kyrkan4 Rådhuset5 Grevagården/Blekinge museum6 Slutningsmuren7 Skeppsgossekasernen8 Amiralitetsklockstapeln9 Bataljon af Trolle

10 Amiralitetskyrkan11 Bataljon Aurora12 Bataljon Sparre

13 Högvakten14 Inventariekammare I15 Mönster- och modellsalsbyggnaden16 Materialförråd I och III17 Chapmanporten18 Chapmanbostället19 Bildhuggareverkstaden20 Kölhalningsbroarna21 Hokvinden

Västra varvsområdet22 Varvsmuren23 Femfingerdockan24 Gamla mastkranen

Lindholmen ochSöderstjärna25 Corps de Garde26 Polhemsdockan27 Wasaskjulet28 Repslagarebanan29 ”Finska kyrkan”

Stumholmen30 Corps de Garde31 Slup- och barkasskjulet32 Marinmuseum33 Desinfektionshuset, sjukhus-

paviljongen och kokhuset34 Kronobageriet35 Kronohäktet36 Beklädnadsverkstaden37 Båtsmanskasernen38 Tunnebodsmagasinet39 Flyghangarerna40 Bastion Kungshall41 Kungshallsmagainset

1. FRÅN TANKE TILL HANDLING

7

Detta förvaltnings- och utvecklingsprogram är framtaget inom ramen för det samarbete som sker inom världsarvsrådet Karlskrona och dess styr- respektive ledningsgrupp*. Arbetet med att bevara och utveckla världsarvet örlogsstaden Karlskrona berör såväl myndigheter som enskilda fastighetsägare. Målsättningen har därför varit att utarbeta ett program som visar på hur vi tillsam-mans kan förvalta, vårda och utveckla världsarvet på ett långsiktigt hållbart sätt.

Programmet är ett strategi-och inriktningsdoku-ment på övergripande nivå. Det innebär att grep-pen är översiktliga och att de olika insatsområden vi pekar ut som viktiga för framtiden kommer att höra hemma i en genomförandefas och ingå i arbetet med lokala och regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, fysisk planering samt olika vård- och underhållsplaner. Vi har därför valt att redovisa våra handlingsinriktade åtgärdsförslag i en särskild bilaga till detta strategi- och inrikt-ningsdokument.

Programmet är en gemensam plattform för alla som på olika sätt är delaktiga i arbetet med världsarvet. Ingen ensam kan ta ansvar för världsarvets utveckling och för att nå målet att göra örlogsstaden Karlskrona till ett föredömligt hållbart och levande kulturarv behövs insatser på många områden med många parter involverade. Det innebär ett sektors- och myndighetsövergri-pande samarbete där de medverkande parterna behåller sina respektive samhällsuppdrag, roller och ekonomier.

Programmets visions- och målavsnitt är en kom-pass att navigera efter. Framtiden formas idag och i allt vi planerar och gör så underlättas vårt sökande efter de frågor vi bör driva av en ge-mensam framtidsvision och tydliga mål. För att

realisera våra mål krävs att vi styr valet av insatser. I programmet föreslås därför sex fokusområden som bör prioriteras i ett långsiktigt strategiskt arbete.

Vår vision:

Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona – ett föredömligt hållbart och levande världsarv

Våra mål:

Föredöme för hållbar utveckling

Besöksmål i världsklass

Bidra till kunskap och engagemang

Ökad internationalisering

Vägar att nå målen – Våra viktigaste fokusområden

Samverkan och delat ansvarstagande

Publikarbete och kommunikation

Kunskap och kompetens

Bildning och delaktighet

Fysisk planering och bebyggelsevård

Internationell samverkan

* Världsarvsrådet Karlskrona är världsarvsintressenternas samarbetsforum och

består av representanter för Länsstyrelsen, Fortifikationsverket, Marinbasen,

Statens Fastighetsverk, Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekinge Tekniska

Högskola, Kockums AB, Riksantikvarieämbetet, Blekinge Museum, Statens

Maritima Museer samt representanter för föreningslivet. Landshövdingen är

ordförande i världsarvsrådet.

8

9

Unesco – Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur – grundades1945 i en värld som höll på att hämta sig efter andra världskrigets förstörelse. Organisationens syfte är att främja samarbete mellan nationerna och att bidra till fred och fostran i mänskliga rät-tigheter. Här ingår även att öka förståelsen och därmed respekten för olika länders och folks kul-turella identitet och kulturarv som viktiga delar.

Väpnade konflikter, likgiltighet och en ohäm-mad ekonomisk utveckling hotar den kulturella mångfalden och det gemensamma kulturarvet. För att skydda de mest värdefulla delarna av den internationella kulturskatten mot förstörelse och förfall antog Unesco 1972 den s.k. världsarvskon-ventionen. Den grundas på att många natur- och kulturmiljöer är en omistlig del av vår gemensam-ma civilisation och att det är en uppgift för hela mänskligheten att skydda och vårda detta arv åt kommande generationer.

Sverige undertecknade fördraget 1985 och har tillsammans med 185 andra nationer förbundit sig att följa dess bestämmelser och rekommenda-tioner.

Det innebär att vi som nation åtagit oss att:

ge kulturarvet en plats i samhällsli-vet och att med stöd av särskilda pla-neringsprogram garantera skyddet av detta arv

skapa en kompetent organisation för förvaltning, bevarande och förmedling av kulturarvet och att förse denna med nödvändiga resurser

utveckla arbetsmetoder och forskning som gör det möjligt att motverka hoten mot kulturarvet

initiera och genomföra de rättsliga, tekniska, organisatoriska och ekonomis-ka åtgärder som behövs för att skydda, vårda och förmedla kunskap detta kul-turarv samt att

stödja utbyggnaden av nationella el-ler regionala centra för utbildning och forskning inom områdena skydd, beva-rande och förmedling av kulturarvet

Som en av världsarvskonventionens sig-naturstater ska Sverige enligt fördraget dessutom:

med alla lämpliga medel och i syn-nerhet genom utbildnings- och infor-mationsprogram sträva efter att stärka människors uppskattning av och res-pekt för världskulturarven och att hålla allmänheten underrättad om hoten mot dessa.

att regelbundet följa upp och rappor-tera till Unesco om de åtgärder som vid-tagits för att bevara, vårda, informera om och introducera världsarven i utbild-ningssystemet. Rapporteringen ska ske vart sjätte år, för Sverige första gången 2005-2006 och avse objekt inskrivna på världsarvslistan till och med 1997. Riks-antikvarieämbetet svarar i samarbete med länsstyrelsen för världsarvet Karls-kronas uppföljning och återrapporte-ring.

2. VÄRLDSARVSKONVENTIONEN– ett fredsprojekt

Amiralitetskyrkan

10

En örlogshistoria av globalt intresse

Skyddet av de värdefulla natur- och kulturmiljö-erna skapas genom att de tas upp på Unescos World Heritage List – den s.k. världsarvslistan. Den omfattar idag 890 objekt i över 148 länder. 689 av dessa är kulturarv, 176 naturarv och 25 är objekt som inkluderar både natur- och kul-turvärden. Två tredjedelar av världsarven finns i Europa. I Sverige finns 14 världsarv.

Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på världsarvs-listan i december 1998. Andra örlogshistoriska objekt som antagits till listan är ”svenska” Svea-borg utanför Helsingfors, Venedig med dess sjö-arsenal och fästningsstaden St. George på Ber-muda. Franska Rochefort samt brittiska Chatham och Gibraltar är andra exempel på örlogsmiljöer som upptagits på respektive länders tentativa listor över framtida möjliga världsarvsobjekt.

I Unescos beslut skildras Karlskrona som ett av de bäst bevarade exemplen på Europas örlogs-städer. Staden grundades 1680 med rykte om sig att vara en av tidens modernaste och mest effektiva marint befästa stadsanläggningar och dess skeppsbyggeri, arkitektur, stadsplanering och försvarsverk kom tidigt att tjäna som före-

bild för andra internationella marina anläggning-ar. Ett bärande motiv för Karlskronas inskrivning på världsarvslistan är den månghundraåriga kontinuiteten i den örlogsmarina verksamheten. Karlskronas historia går hand i hand med marin-basen och örlogsvarvets och den militära när-varon är den i särklass viktigaste premissen för att begreppet ”ett levande världsarv” ska ha ett fortsatt reellt innehåll.

Detta är utgångspunkten och det vi i det fort-satta arbetet ska sätta fokus på är att slå vakt om och vidareutveckla det som är kärnan i Unescos motivering till världsarvsutnämningen: den välbevarade och kontinuerligt präglade hel-hetsmiljön inkluderande flottbasen, varvet, i den civila stadsbebyggelsen, befästningarna samt stödjepunkterna Skärva och Lyckeby kronokvarn i Karlskronas omgivningar.

Skyddet av kulturmiljön får inte bli ett självän-damål. Stadens och karlskronabornas identitet har också en nära knytning till daglivet och de verksamheter som givit och alltjämt ger ansikte åt Karlskrona som en levande örlogsstad.

Mönstersalen och modellkammaren

11

Mönstersalen och modellkammaren

12

3. I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN

Som en avstamp för programarbetet har vi tittat tillbaka på vad som i stora drag har hänt och gjorts sedan Karlskrona skrevs in på världsarvslis-tan. Ingen aktör kan ensam besluta om världs-arvets framtid. För att den fortsatta utvecklings-processen ska bli bra är uppsummeringar och gemensamma bilder av förutsättningar och behov av stor betydelse.

Uppgiften är mäktigare än man tror eftersom utvecklingen sällan kan förstås eller förklaras genom att enbart fokusera på de egna initiati-ven. Händelseutvecklingen i Karlskrona är hela tiden en del av ett större sammanhang och svar på frågan hur det har gått och om det vi hit-tills gjort fått avsedda effekter är beroende av processer nationellt och internationellt och av händelser som präglar utvecklingen lokalt och regionalt.

En viktig slutsats från denna inledande uppfölj-ningsfas är att vi måste värdera insatserna i ett helhetsperspektiv och som investeringar som ger ”vinster” på sikt. En annan att det inte finns några standardlösningar för hur en bärkraftig utveckling av världsarvet Karlskrona en gång för alla kan lösas.

Världsarvsarbetet berör många samhällsområden och det går inte att beskriva världsarvetKarlskrona som ett snävt avgränsat kultur och/ eller turistprojekt. Vad som hittills gjorts är ett led i en fortlöpande process och svar på frågan om hur vi på bästa möjliga vis ska föra arbetet vidare, ligger bland annat i att blicka både bakåt och framåt och med dessa iakttagelser som grund lyfta fram de frågor som är särskilt viktiga att lösa de närmaste åren.

Världsarvsåren i sammandrag – ett bidrag till det gemen-samma ”komihåget”

Det senaste decenniet har i Karlskrona varit händelserikt. Resan mot internationellt erkän-nande är en bedrift att vara stolt över och vad som hittills åstadkommits visar att det går att nå resultat.

Framgångarna är resultatet av ett mångårigt samspel mellan det civila och offentliga sam-hället där ideella krafter och företag i samspel med myndigheter och institutioner spelat en avgörande roll för världsarvets utveckling och starka samhällsförankring. Intresset och enga-gemanget för det örlogsmarina kulturarvet bland föreningsaktiva och frivilligorganisationer har varit och kommer fortsatt att vara av stor bety-delse för världsarvets och Karlskronas profil och utvecklingsmöjligheter.

Man kan peka på Stumholmen där ett militärt område omvandlats till en civil stadsdel, påtillkomsten av Marinmuseum och dess potential för att öka kunskapen om världsarvet, på de insatser som gjorts för att skapa en partsamman-satt förvaltningsorganisation för världsarvssamar-betet, på den uppmärksammade introduktion av världsarvsundervisningen i utbildningssystemet eller på den s.k. Karlskronautbildningen som lett till att världsarvet som begrepp är väl förankrat bland politiker, tjänstemän och allmänhet.

Ytterligare byggnadsminnesförklaringar har genomförts. Antalet lagskyddade bebyggel-semiljöer i Karlskrona uppgår idag till långt över hundratalet. Närmare 140 miljoner kronor

13

har det senaste decenniet satsats i underhållet av världsarvets byggnader och anläggningar. Tillsammans med ett ambitiöst publikarbete har vård- och underhållsinsatserna bidragit till Karlskronas fortsatta utveckling som besöksmål och till att göra världsarvets kulturmiljöer kända, förstådda och tillgängliga.

Samtidigt har arbetet för kulturmiljön förändrats och utvecklats. Intresset för historia och kulturarv är idag större än någonsin och kulturmiljövården har på bara några år fått en mer framskjuten plats i samhällsutvecklingen, det internationella samarbetet och i frågor som rör utvecklingen av det hållbara samhället.

Att utveckla världsarvet i hållbar riktning hör till världsarvsförvaltningens viktigaste framtidsfrågor och innehåller stora utmaningar. Hållbar utveck-ling innebär att natur- och kulturmiljö samspelar med miljömässig, social och ekonomisk utveck-ling. Ett viktigt redskap för att nå målet om en god hushållning med Karlskronas kulturmiljövär-den är fysisk samhällsplanering.

Uppföljningen av aktuella planer visar emellertid att kommunen inte fullt ut utnyttjat möjligheter-na att i sin planering beakta den särart världsar-vet är uttryck för. Detta innebär att viktiga upp-gifter ligger framför oss när det gäller att i planer och program föreslå åtgärder för hur de värden världsarvsutmärkelsen grundas på ska tryggas och utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.

Nationella mål för arbetet med arkitektur och den bebyggda miljön har lagts fast och statliga myndigheter som Fastighetsverket och Fortifika-tionsverket har i särskilda kvalitetsprogrampekat ut hur arkitektur- och kulturhistoriska vär-den ska tillgodoses i förvaltning och byggande.

Europa har på bara ett decennium kommit när-mare. Blekinge och Karlskrona har genomEU:s utvidgning fått en strategisk position i om-rådet kring Östersjön och i de strategieroch program som det regionala utvecklingspro-grammet grundas på slås fast att samarbetet med grannländerna i Östersjöområdet är den i särklass största utmaningen för Blekinges ut-veckling.

Detta, i kombination med att Region Blekinge nu övertagit ansvaret för bl.a. utvecklingsfrågorna i länet, skapar nya förutsättningar för det regio-nala utvecklingssamarbetet. Kultur och kulturarv används idag i helt nya sammanhang och ses tillsammans med besöknäringen som ett av de mest engagerande arbetsfälten för att stimulera utvecklingskraften i samhället. Detta innebär att arbetet för kulturarvet och kulturmiljön bör ges en tydligare utvecklingsprofil och att olika parter med ansvar för närings- respektive kulturlivet lo-kalt och regionalt behöver arbeta mer integrerat.

Exempel på närområdessatsningar som speglar gemensamma historiska utgångspunkter och som knyter an till örlogsstadens internationella profil är utbytet med olika militära vänförband i Östersjöregionen. Ett annat det internationella kultursamarbete som inletts inom ramen för samarbetsorganisationen RENDOC och Karls-kronas marina ”syster-anläggningar” i England, Frankrike och Finland.

Samtidigt har Sverige på bara några år utveck-lats till ett land präglat av etnisk och kulturell mångfald vilket får konsekvenser bland annat för museernas och skolans sätt att arbeta med världsarvet bland de nya svenskarna.

14

4. DET GEMENSAMMA KARLSKRONA

Visioner och övergripande mål för världsarvsarbetet

Visionen är vår gemensamma inspirationskälla för att slå vakt om och utveckla världsarvet Karls-krona på ett uthålligt sätt. Grundtesen är att utvecklingen ska vara långsiktligt hållbar utifrån miljömässiga, sociala – inklusive kulturella – och ekonomiska aspekter. Konkret betyder det att vi nu och framöver ska arbeta med världsarvet på ett sätt som inte bryter ned utan stärker de värden som världsarvutmärkelsen grundas på.

En grundval för att utveckla världsarvet i visio-nens riktning är delaktighet och samverkan.Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar om inte lokala, regionala och nationella aktörer tillsam-mans bidrar med kompetens och resurser. Sam-verkan betyder inte att alla ska tycka lika om allt. Utan en gemensam vision blir dock frågan om mål och medel haltande.

VISIONEN

Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona – ett föredömligt hållbart och levande kulturarv

15

Vår vision vänder sig mot 2010 och kan sammanfattasi fem punkter:

Föredöme för hållbar utvecklingÖrlogsstaden Karlskrona förvaltas och brukas i harmoni med världsarvskonventionens intentio-ner och har nationellt och internationellt skapat sig ett starkt rykte som en föregångsmiljö för hållbar utveckling. Karlskrona har i världsarvsrå-det en tydlig samarbetsorganisation där parterna för sig och tillsammans samverkar på ett sätt som stärker världsarvet. Människor i Blekinge och Karlskrona känner till och sluter upp bakom de mål mot vilka världsarvsarbetet strävar. Världsar-vet är integrerat i samhällsplaneringen och den unika kulturmiljön uppfattas allmänt som en stor tillgång för Karlskronas och Blekinges identitet som medför utvecklingsmöjligheter.

Besöksmål i världsklassMed hållbarhet som ledstjärna fortlöper arbe-tet med att utveckla världsarvet Karlskrona som besöksmål. Insatserna stödjer kommunens att-raktivitet och ger ökad slagkraft åt den samlade profileringen av regionen som livsmiljö och be-söksmål. Världsarvet presenteras på ett föredöm-ligt sätt i Karlskronas nya besöks- och kommuni-kationscentrum där besökaren får en överskådlig introduktion till världsarvets olika miljöer och en förklaring till sambanden dem emellan. Marin-museum och länsmuseet har, vart och ett utifrån sina roller, en stark ställning som förmedlare av örlogsstadens historia och i arbetet för kultur-miljön. Tillgängligheten stöds av den förbättrade vägvisningen till och inom världsarvet. Produktut-veckling och effektiv marknadsföring har lett till att antalet besökare till världsarvet och museerna fördubblats.

Bildning och delaktighetMuseerna har i samverkan med kommunen och regionen vidareutvecklat världsarvspedagogiken och samarbetar lokalt och regionalt i permanenta former med skolan, föreningslivet och folkbild-ningsorganisationerna. Världsarvet Karlskrona

är i sin bredd ämne för många olika forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprogram inom hela forsknings- och utbildningssamhället.

InternationaliseringMedlemskapet i EU har fått allt större betydelse och samarbetet kring Östersjön främjar såväl världsarvets och som regionens utveckling. Det aktiva utbytet med omvärlden har lett till att världsarvsrådet Karlskrona allmänt uppfattas som en internationellt uppskattad och efterfrågad samarbetspartner. Öppenheten mot omvärlden verkar i världsarvskonventionens riktning och bi-drar till en positiv värdering av kulturell och etnisk mångfald.

16

Övergripande målUtmaningar och siktpunkter

För att förverkliga vår framtidsvision krävs att vi ser till helheten och arbetar mot gemensamma mål. Klara mål gör att vi kan sovra i våra ambi-tioner, ger stadga och legitimitet åt de insatser vi planerar och genomför men också att vi kan nå ut med information om och skapa förtroende för färdriktningen i världsarvsarbetet. Målen vill vi ska ses som ett mått på vårt intresse att urskilja och värdera morgondagens utmaningar och på vår förmåga att sätta fokus på det som är vikti-gast för framtiden.

De mål och strategier vi tecknar i detta program ska konkretiseras och genomföras inom ramen för världsarvsrådets organisation och uppgifter. Målen är allmänt hållna vilket betyder att par-terna måste bryta ner och fundera på vad de betyder för den egna verksamheten. Måluppfyl-lelsen förutsätter också samverkan med andra lokala och regionala aktörer. Att bygga och driva nätverk blir en viktig uppgift.

För att formera våra insatser i gemensam rikt-ning har vi förenats i nedanstående övergripan-de mål:

Föredöme för hållbar utvecklingVärldsarvsrådet Karlskrona ska leva upp till åtaganden för hållbarhet i nationella och inter-nationella deklarationer. Världsarvet ska förvaltas och vårdas så att dess kulturvärden bevaras och stärks. Vi ska stödja verksamheter och utveckla strategier som bidrar till att utveckla Karlskrona som ett levande världsarv. Våra insatser ska bygga på bästa möjliga aktuella kunskap och präglas av helhetssyn, uthållighet och delat an-svarstagande.

Besöksmål i världsklassMed hållbarhet som värdegrund ska vi arbeta för att göra världsarvets kulturvärden kända, för-stådda och tillgängliga. För att öka världsarvets betydelse för turism- och upplevelsenäringens utveckling ska vi stärka vår kompetens att arbeta med världsarvet som besöksmål. Ett för Karls-krona gemensamt besökscentrum till världsarvet och dess olika besöksmål ska inrättas.

Bidra till kunskap och engagemangVärldsarvet Karlskrona ska ligga i frontlinjen bland världsarv när det gäller den pedagogiska verksamheten. Identifikation och förtrogenhet med kulturarvet är lika med vård och bevarande på sikt och med hållbarhetsperspektivet i cen-trum ska vi stimulera vuxnas och den uppväx-ande generationens engagemang i världsarvsar-betet.

För att upprätthålla och utveckla spetskompe-tens inom relevanta utvecklingsområden och forskningsfält krävs samarbete med universitet och högskolor. Kulturmiljösektorn ska ha kom-petens och möjligheter att arbeta med kun-skapsbildning och att vidareutveckla samarbetet med utbildningssamhället och folkbildningsinsti-tutionerna.

Ökad internationaliseringÖppenhet mot omvärlden och en positiv syn på internationellt utbyte ska genomsyra världsarvs-arbetet. För Karlskronas och Blekinges bästa ska vi fortlöpande arbeta med att stärka vårt re-nommé som en internationellt känd och erkänd samarbetspartner. Vi ska ta vara på vårt med-lemskap i EU och de utvecklingsmöjligheter som ryms i olika fonder och program.

17

Slup- och barkasskjulet

För att förverkliga våra mål krävs insatser på många olika nivåer och genom skilda aktörer.Begränsade resurser ställer krav på avvägningar och val och inom målens ram måste prioriteringar göras. Det handlar om att sätta fokus på de insat-ser som i ett långsiktigt perspektiv är viktigast för världsarvets bevarande och utveckling.

Formerna för hur våra fokusområden ska genom-föras kommer att variera. Varje område kräver sin lösning och för att nå resultat måste flera grundförutsättningar infrias och tas tillvara. Kul-turmiljövården äger inte ensam alla de genom-förandeverktyg som krävs och en förutsättning är att världsarvets huvudintressenter kraftsamlar och driver utvecklingsarbetettillsammans.

Världsarvet Karlskrona ska kännetecknas av en ökad grad av hållbarhet inom alla områden.Hållbar tillväxt, social välfärd och en långsiktigt god hushållning med Karlskronas kultur-miljöre-surser är i vårt perspektiv sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra.

Det innebär att vi ska hävda existensen av Karls-kronas kulturmiljövärden men också att i ba-lanserade former utveckla sambanden mellan kulturarv och regional utveckling. Viktiga riktmär-ken och redskap för det arbetet är bland annat den nationella strategin för hållbar utveckling, de nationella och regionala miljökvalitetsmålen liksom Blekinges regionala utvecklings- respektive tillväxtprogram.

5. VÄGAR ATT NÅ MÅLENStrategiska fokusområden

18Drottningskärs kastell

1 Samverkan och delat ansvarstagande

2 Kunskap och kompetens

3 Fysisk planering och bebyggelsevård

4 Publikarbete och kommunikation

5 Bildning och delaktighet

6 Internationell samverkan

För att ”komma i mål” ska vi prioritera sex strategiska fokusområden:

19

– som syftar till att för blekingarna, karlskronaborna och oss själva beskriva hur vi ska bedriva arbetet med att förvalta och utveckla världsarvet på ett uthålligt sätt.

För att världsarvets parter ska kunna lösa sina uppgifter och agera långsiktigt behövs en sam-arbetsorganisation för planering och genomför-ande av olika insatser. Det arbetet ska grundas på och vidareutvecklas inom ramen för det part-sammansatta världsarvsråd som bildades 2002. Rådet saknar formell organisationsstatus men är en viktig plattform för att få till stånd en levande dialog mellan huvudaktörerna och för att skapa den samordning som krävs.

Världsarvsrådet är samtidigt en organisation som kännetecknas av många självständiga aktörer med skilda uppdrag. Där osäkerheter kring samarbetets utformning finns, måste ansträngningar göras för att övervinna svårighe-terna. Behov av förbättringar som konstaterats i nuvarande arbete är bl.a. att klara ut oklara/de-lade ansvarsförhållanden och att få till stånd ett ökat fokus på behovet av fler gemensamma och långsiktiga insatser.

Det innebär ett arbete med omprövning och prioriteringar och att vi på den grund som lagts vidareutvecklar världsarvsrådet till ett forum för diskussion och strategiska beslut i frågor som rör världsarvets bevarande, bruk och utveckling.

Att staten med sitt övergripande ansvar för kulturmiljövården också har ett grundläggande ansvar för att världsarvet utvecklas på ett håll-

bart sätt är naturligt. För att uppnå resultat måste arbetet bygga på ett brett och delat ansvarstagande där fler lokala och regionala ak-törer utifrån sina respektive roller samverkar för världsarvets bästa. Häri ingår att organisera sam-arbetet så att all den erfarenhet och kompetens aktörerna besitter kan tas tillvara och komma till maximal nytta.

Vi som inom ramen för världsarvsrådets organi-sation aktivt deltar i arbetet för världsarvetKarlskrona är:

Marinbasen (MarinB) som inom ramen för sina försvarsuppgifter antagit målsättningen att så långt möjligt bevara, bruka och levandegöra den marina infrastrukturen inom garnisonsområ-det på ett sätt som harmonierar med världsarvs-utmärkelsen. Läs mer på www.marinbs.mil.se

Fortifikationsverket som för statens räkning har till uppgift att förvalta garnisonens mark och byggnader så att en god helhetsfunktion och helhetsmiljö skapas. I verkets uppgifter ingår förvaltning och underhåll av garnisonens statliga byggnadsminnen liksom medverkan i måluppfyl-lelsen av det nationella handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design. Läs mer på www.fortv.se

Statens Fastighetsverk som har till uppgift att bevara, vårda och göra det nationella kultur-arvet tillgängligt och att verka för att de statliga arkitekturpolitiska målen nås. Verket förvaltar och visar ett stort antal av örlogsstadens statliga byggnadsminnen. Läs mer på www.sfv.se

Fokusområde 1

Samverkan och delat ansvarstagande

20

Kockums AB / Karlskronavarvet som i egenskap av ägare till delar av det gamla örlogs-varvet ser som uppgift att, inom ramen för sin industriella verksamhet, medverka i arbetet för varvsområdets industri- och marinhistoriska arv. Läs mer på www.kockums.se

Riksantikvarieämbetet som på nationell myndighetsnivå har regeringens uppdrag att hantera frågor i anslutning till världsarvskonven-tionen och att samordna arbetet med de svenska världsarvens bevarande, vård och utveckling. Läs mer på www.raa.se

Länsstyrelsen Blekinge som åt staten har det dagliga regionala tillsyns- och samordnings-ansvaret i arbetet för kulturmiljön – inklusive världsarvet Karlskrona – och att denna ges en framskjuten roll i planerings- och utvecklingsfrå-gor. Läs mer på www.k.lst.se

Karlskrona kommun som har det lokala hu-vudansvaret för att inom samhällsplaneringen,kulturområdet, turismen, skolan och det inter-nationella samarbetet ta tillvara och utveckla kulturarvet och miljön. Kommunen ingår i sam-verkansorganet Region Blekinge. Läs mer påwww.karlskrona.se

Region Blekinge som sedan 2003 har det samlade regionala ansvaret för att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet inklu-derande kultur-, näringslivs- och turismfrågorna i länet. Läs mer på www.regionblekinge.se

Blekinge Tekniska Högskola som natio-nellt och internationellt bedriver utbildning och

forskning bl.a. inom områdena fysisk planering, stadsutveckling, miljö och hushållning med kul-turella och estetiska värden i bebyggelse miljön. Läs mer på www.bth.se

Marinmuseum som, tillsammans med Sjöhis-toriska museet och Vasamuseet bildarStatens Maritima Museer, medverkar i världs-arvsarbetet med inriktning på att dokumen-tera, bygga upp och förmedla kunskap om det svenska sjöförsvarets utveckling. Museet spelar en viktig roll i arbetet med att göra världsarvet till en tillgång i samhällsutvecklingen bl.a. inom besöksnäringen, utbildningssystemet och det internationella utbytet. Läs mer på www.marin-museum.se

Blekinge Museum som på lokal och regional nivå svarar för viktiga uppgifter i arbetet med den civila stadens kulturarv och kulturmiljö. Museet har, i likhet med Marinmuseum, ett stort ansvar för dokumentation och kunskapsbildning kring världsarvet och för att utveckla kulturarv-sturismen och samarbetet med utbildningssam-hället. Läs mer på www.blekingemuseum.se

Föreningslivet som ser som sin uppgift att skapa, kanalisera och förmedla medborgarnas engagemang för de världsarvsrelaterade värdena genom att bl.a. intressera enskilda att arbeta ideellt i något av de olika intresseområdena inom världsarvet. Föreningslivet representeras idag av Föreningen Gamla Karlskrona, Varvshistoriska föreningen, Skärfva Vänner, Marinmusei Vänner och Marinmusikkårens Vänner. Dessa utser inom sig en ledamot i världsarvsrådets ledningsgrupp.

21

22

– som syftar till att öka våra kunskaper om världsarvet och att omsätta dessa så att de kommer världsarvet till del. Kva-litet och utveckling går hand i hand och viktigt för framtiden är att världsarvs-arbetet kan grundas på bästa möjliga aktuella kunskap och kompetens.

Örlogsstaden Karlskrona hör till vårt lands tidigt uppmärksammade och mest väldokumenterade historiemiljöer. Den kunskapsbildning som redan på 1750-talet startade i Adolf Fredriks modell-kammare bärs idag upp av Marinmuseum och Blekinge museum som var för sig byggt upp ett betydande kunskapskapital kring det örlogsma-rina arvet och den civila stadens kulturmiljöer. Fastighetsverket och Fortifikationsverket förfo-gar över en kunskapsfond som sammanbragts under många hundra år. Marinbasens arkiv hör till världsarvets kärnområden. Riksantikvarieäm-betet, länsstyrelsen och kommunen disponerar ett mångsidigt kunskapsunderlag avpassat för i första hand fysisk och annan samhällsplanering.

Detta ger oss en god grund att stå på men de kunskaper som var relevanta igår räcker inte alltid till. Kunskapsbildningen är en ständigt pågående process och vårt kunskaps -och bedömningsun-derlag måste fortlöpande analyseras, revideras och byggas på. Det innebär att kunskapsfrågorna måste komma in i vardagen så att alla och envar har tillgång till aktuell kunskap om villkoren för världsarvets bevarande och utveckling.

Vår strategi för att påskynda detta är att fortlö-pande arbeta med utveckling av ny kunskap och uppbyggnad av kompetens. Ett nytt och utmana-

de kunskapsfält som kräver aktiva insatser är att vi tillägnar oss kunskap om vad begreppet hållbar utveckling innebär för arbetet med världsarvet. Den nationella hållbarhetsstrategin är allmänt hållen och för att vi på lokal nivå ska kunna delta i och ge näring åt processen måste vår förståelse och kunskap om de bärande principerna för håll-bar utveckling öka.

Här ingår att skapa ett mer aktivt förhållningssätt till hanteringen av världsarvet och riksintresset Karlskrona i den fysiska planeringen. För kultur-miljövården handlar detta bl.a. om att förse kom-munen med det kunskapsunderlag man behöver för att tillgodose världsarvet och riksintresset i sin planering.

Kulturmiljösektorn kan emellertid inte ensam ta ansvar all kunskapsbildning. Kommunen har också ett uttalat ansvar för att planeringen grundas på goda och aktuella kunskaper om miljöns kulturvärden och att föreslå åtgärder för att beakta och utveckla dessa. En prioriterad och nyligen påbörjad uppgift är bl.a. att arbeta fram ett kulturmiljöprogram. En annan att inom ramen för kommunens översiktsplan ta fram strategier för hur det historiska arvet ska förenas med åtgärder som syftar till att utveckla Karlskronas attraktivitet.

På byggnadsvårdens område står vi inför ett avgörande kunskapsbrott mellan äldre och yngre byggnadshantverkare och för att tillförsäkra världsarvet ett fortsatt bra byggnadsunderhåll, brådskar det med att ta vara på det kunnande som av generationsskäl håller på att tunnas ut. Samma kunskap som en gång krävdes för att

Fokusområde 2

Kunskap och kompetens

23

bygga alla de värdefulla husen i Karlskrona be-hövs också idag för att bevara dem i trovärdigt utförande. En prioriterad fråga inom världsarvs-förvaltningen är att arbeta med kompetensut-veckling bland projektörer och olika hantverks-grupper.

Inom den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling lyfts kulturarvets demokratiska funktioner fram. Det betyder att vi måste öka våra kunskaper om sambanden mellan kulturell och social välfärd och att vi utvecklar demokrati- och medborgarperspektivet i arbetet. Det inne-bär en förskjutning från förvaltningstänkande till ett ökat publikintresse och att vi vidareutvecklar

museerna, arkiven och biblioteken men också olika föreningar och frivilligorganisationer som kunskapskällor och förbindelselänkar till världs-arvet. Inriktningen ska vara ökad tillgänglighet d.v.s. att agera för allas rätt att få del av och lära sig mer om örlogsstadens historia och kulturmil-jöer.

Världsarvet erbjuder också ett till stora delar obearbetat fält för vetenskapssamhället och forskningen. En angelägen uppgift är att i sam-arbete med universitet och högskolor analysera de viktigaste kunskapsluckorna och därigenom öppna för nya samverkansfält.

24

– som syftar till att i samhällsplane-ringen säkerställa en långsiktigt god hushållning med Karlskronas kulturmil-jövärden och att åstadkomma ett fort-löpande bra underhåll av världsarvets bebyggelsemiljöer.

Karlskrona kräver i egenskap av världsarv plane-ringsinsatser och underhåll som inte äventyrar grunderna för denna utmärkelse. Staden är resultatet av många hundra års utveckling och den som vill berätta Karlskronas historia har att ta hänsyn till att här finns rikets främsta flottbas och örlogsstad anlagd efter en stadsplan med för Sverige och Europa unika barockdrag. Här finns också häpnadsväckande många byggnads-minnen, kyrkor, ämbetslokaler, befästningar, kaserner, båtsmanshus och ett örlogsvarv som ger staden en rangplats i den militär- och arki-tekturhistoriska geografin.

Det är platser där tiden gått lite långsammare än på annat håll och som är av stort intresse både för de människor som lever sina liv här och för att locka nya karlskronabor, besökare och företag. Att slå vakt om den gamla miljön och samtidigt utveckla staden för framtiden förutsät-ter att de värden Karlskrona har, inte sätts på spel utan tas tillvara och brukas på ett hållbart sätt. Samma höga ambitioner som fanns hos dem som en gång planlade den välrenomme-rade arkitekturstaden måste också prägla vår tids insatser för stadsmiljön.

De verktyg vi förfogar över för att slå vakt om och utveckla Karlskrona i denna riktning är målen för kulturpolitiken, kulturmiljövården och

miljöpolitiken som ska ligga till grund för tillämp-ningen av bl.a. plan- och byggnadslagstiftning-en, kulturminneslagen och miljöbalken. Andra styrmedel är av ekonomisk och informativ art.

En slutsats från vår uppföljning av kommunens planer visar att man i Karlskrona i begränsad omfattning utnyttjat möjligheterna att tillgodose världsarvet i sin planering. Det är därför rätt tid att nu få till stånd ett mer aktivt förhållnings-sätt till världsarvet i den fysiska planeringen och att berörda aktörer tillsammans arbetar för att världsarvet och riksintresset Karlskrona tas till-vara i kommunens översikts- och detaljplanering. Världsarvet är en oskiljaktig del av samhällspla-neringen och utan stöd i planer och program är detta inte hållbart på sikt.

De senaste årens insatser för att vårda och un-derhålla världsarvets bebyggelsemiljöer har givit många goda resultat. Arbetstillfällen har skapats och många av Karlskronas viktigaste men från underhållssynpunkt eftersatta byggnadsverk har satts istånd och utvecklats. Närmare 140 miljoner kronor har under det senaste decenniet investerats i byggnadsunder-hållet varav Fastighetsverket, Fortifikationsver-ket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och Kockumsvarvet svarat för merparten. Kommu-nens löpande insatser i skötseln av världsarvets infrastruktur d.v.s. parker, gaturum och allmänna platser kan inte överblickas.

Renovering och underhåll av världsarvets bygg-nader är en fråga för framtiden. Det samarbete som vuxit fram mellan de fastighetsförvaltande myndigheterna, olika ägare och kulturmiljövår-

Fokusområde 3

Fysisk planering och bebyggelsevård

25

den måste tas tillvara och stärkas. Våra insatser ska präglas av samhällsansvar, bidra till sys-selsättning och ökad tillgänglighet. En strävan ska vara att ta ansvar för världsarvets s.k. över-

loppsbyggnader och att, när detta är förenligt med bevarandeintresset, återbruka dessa på ett varsamt sätt.

Pohlhemsdockan

26

– som syftar till att göra Karlskronas kulturvärden kända, förstådda och till-gängliga och att tillvarata världsarvet som en resurs i den lokala och regio-nala samhällsutvecklingen.

Världsarvet är en stor tillgång för Karlskronas identitet och attraktivitet. Orters och regioners utveckling byggs allt mer på deras renommé som livsmiljö och besöksmål och om Karlskrona i framtiden ska kunna locka till sig inflyttare, fö-retag och turister kommer förmågan att utnyttja världsarvet som en profilplattform att ha mycket stor betydelse. Utveckling och tillväxt kan inte köpas till priset av förluster i kulturarvet och miljön, men för att kunna utnyttja världsarvets stora betydelse för Karlskronas och Blekinges utveckling krävs ett erkännande också av dess instrumentella värde.

Världsarvet bidrar redan idag till karlskronatu-rismens kvalitet och konkurrenskraft men ännu kan mycket göras för att tillvarata de mervärden världsarvsutmärkelsen tillför kommunen och regionen.

Arbetet med att utveckla världsarvet föränd-ras hela tiden och en strategisk aktivitet är att samverka. Ingen skapar ett besöksmål med internationell lyskraft ensam och för att nå framgång – för att utveckla upplevelseinnehållet, öka publiktillströmningen och skapa samord-

ningsfördelar – krävs intressegemenskap och ett samlat lokalt och regionalt ansvarstagande. Vår uppgift blir att lyfta fram världsarvets betydelse för besöksnäringen och att föra detta till de regionala tillväxtprogrammen (RTP) och utveck-lingsplanerna (RUP).

För att känna vartåt vinden blåser krävs också lyhördhet för utvecklingen inom besöksnäringen. Europas gränser har öppnats och allt mer erfarna resenärer söker besöksmål som har något att ge både till ögat, hjärtat och hjärnan. Det är män-niskor som söker och prövar nya vägar till upple-velser, som vet vart och hur de vill åka men som söker information och kunskap om besöksmålet både innan och under besöket. Utländska besök utgör en allt större del av turismen i Sverige och det för Karlskrona gynnsamma läget gör att vi måste hålla reformländerna i Östersjöregionen högt upp i medvetandet.

Karlskrona har allt att vinna på att världsarvet ut-vecklas till ett föredöme när det gäller att nå ut med kunskap om och göra världsarvet tillgäng-ligt för en nationell och internationell publik. För att komma till sin rätt behövs ett gemensamt fönster mot omvärlden som på ett överskådligt sätt knyter samman örlogsstadens spännande historia med dess väv av kulturmiljöer och be-söksmål. Detta kan åstadkommas genom att ett nytt besökscentrum för mottagning, service och information skapas i Karlskrona.

Fokusområde 4

Publikarbete och kommunikation

27

– som syftar till att stärka intresset för världsarvsarbetet och att vidareutveck-la detta som lärmiljö och pedagogisk resurs.

Arbetet med att bevara och utveckla världsar-vet som ett levande världsarv måste grundas på delaktighet och vara väl förankrat bland ble-kingarna i allmänhet och bland karlskronaborna i synnerhet. Alla ska ha del av kulturen och kulturarvet och ges möjlighet att delta i arbetet för världsarvet.

Erfarenheterna från hittillsvarande informa-tions- och utbildningssatsningar för att på verka intresset för världsarvsarbetet är genomgående positiva och bör drivas vidare. Man kan peka på Karlskrona kommuns, Marinmuseums och Blekinge museums samarbete med skolorna, på den brett genomförda s.k. Karlskronautbildning-en och på den uppmärksammade konferensen World Heritage Youth Forum 2001 som lockade flera hundra deltagare från 30-talet länder till Karlskrona.

För att bredda uppslutningen kring våra mål och fokusområden ytterligare behöver vi blåsa nytt liv i förankringsprocessen och agera för att politiker, tjänstemän och allmänheten fortlöpande infor-meras om allt positivt som görs för att utveckla världsarvet men också om de problem som är

förenade med dessa uppgifter. Internutbildning, opinionsbildning och de informationskanaler världsarvsrådets parter nyttjar är här viktiga verktyg.

Kunskap om örlogsstaden Karlskronas kultur-värden bland barn och unga är lika med enga-gemang i världsarvsarbetet på sikt. Läroplanen öppnar dörren på vid gavel för att bedriva undervisning om världsarvet och ger frihet till lärare och politiker att stärka elevernas kunskap om den miljö de känner till och lever i.

Detta skapar utrymme för samarbete med skolan i permanenta former. Skolan är vår största ”kulturinstitution” och viktigt för framtiden är att ta vara på världsarvets stora potential som lärmiljö och länk till världsarvet. Att Sverige har förändrats till ett mångkulturellt samhälle ställer också krav på skolan och museerna att spegla världsarvshistorien också bland den uppväxande generationen nya svenskar.

I vår uppgift att ta tillvara världsarvet som en resurs för bildning och delaktighet ingår också att vidareutveckla samspelet med föreningslivet, bildningsförbunden och frivilligorganisationerna i Karlskrona.

Fokusområde 5

Bildning och delaktighet

28

– som syftar till att utveckla våra om-världskontakter och att göra världsarvs-rådet Karlskrona till en internationellt känd och erkänd samarbetspart.

Karlskronas placering på världsarvskartan är inte bara en stor och viktig händelse i Blekinge. Staden är inte heller längre bara en del av det nationella kulturarvet utan ett uppmärksammat bidrag till den internationella gemenskapen och kulturskatten. Karlskronas kontakter med om-världen kommer av dessa skäl att öka och viktigt för framtiden blir att dra nytta av de mervärden

och möjligheter till internationellt utbyte som världsarvsutmärkelsen tillför kommunen och regionen.

Det internationella samarbetet kommer att ut-vecklas på många fronter och i Karlskrona ochBlekinge är Östersjöregionen den region som tilldrar sig störst intresse. Kontakterna med södra Östersjöns provinser har i Karlskrona en historia som går tillbaks till stormaktstiden vilket under-lättar nu när kontakterna med länderna runt detta innanhav på nytt ska återknytas. Omsatt till vår egen vardag betyder detta att vi behöver

Fokusområde 6

Internationell samverkan

Karlskrona sett från Bryggarberget

29

blåsa liv i örlogsstadens historiskt sett starka internationella profil och lyfta fram världsarvet Karlskronas infrastrukturella betydelse för hållbar tillväxt, fördjupad integration och kulturellt sam-arbete i Östersjöområdet.

Insatser behövs också för att ta vara på och stärka världsarvets roll för regionens identitet och attraktivitet. Världsarvet är en oskiljaktig del av kvalitetsmärket Karlskrona och realistiskt sett den enda kulturmiljö i Blekinge som med ge-nomslag kan marknadsföra regionen och kom-munen nationellt och internationellt.

Kännetecknande för innovativa regioner, inte minst internationellt, är att man lyckas knyta ihop många aktörer i samarbete för utveckling. Därför behöver de lokala och regionala turistor-ganen agera för att världsarvet tas tillvara som en gemensam resurs i arbetet med bl.a. tillväxt- och utvecklingsprogrammen.

Internationaliseringen kommer att spela en allt större roll också inom arbetet med världsarvets förvaltning, vård och förmedling. Det råder ingen tvekan om att vi har mycket att lära från andra länder och att vi behöver inhämta kunska-per på ett internationellt plan både för att kunna hantera våra egna problem och möjligheter och för att dela med oss av våra egna erfarenheter till länder som haft sämre utgångsläge än vi.

Medlemskapet i EU har skapat nya förutsättning-ar för kulturmiljöarbetet som gjort det möjligt att få fram resurser till olika internationella samar-betsprojekt av en storlek och till ett antal som tidigare inte varit möjligt. I detta finns en stor potential och för världsarvsrådet ska det vara lika naturligt att söka kontakter och samarbete med organisationer och regioner i andra länder som inom landet.

26

V Ä R L D S A R V S R Å D E T K A R L S K R O N A

An

de

rs H

illg

ren

, C

ult

iva

tor

/ H

an

s A

nd

ers

son

Gra

fisk

fo

rm A

B