Stockholm Fria Lördag 21 september, Nr 37

TIPSA SFT: [email protected] | Retur: Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck | POSTTIDNING A

Lördag 21 september–fredag 27 september 2013 • Nr 37 Årgång 13 • Pris: 15 kr • www.stockholmsfr ia .nu

Nazistiska Svenskarnas parti, SvP, tågade genom centrala Stockholm förra lördagen. Manifestationen möttes av motdemonstran-ter som bland annat kastade vattenballonger. Trots en landsomfattande kraftsamling lycka-des SvP bara samla drygt 200 personer. >> 3

NYHETER

Hans förra roman Sven-neskräp blev ljudbok med Ken Ring som inläsare. SFT har träffat lagerarbetaren och för-fattaren Kristoffer Cras, aktuell med boken Falafelrulle. >> 5

KULTUR

I veckan debatt hävdar tre miljöpartis-ter att det är fel att kommuner serverar mat på skolorna som inte producerats enligt de lagar som gäller kommunens bönder och som skulle vara straffbart enligt djurskyddslagarna. >> 14–15

DEBATT

Hela höstterminen har föräldrar kämpat för de barn

som behöver särskilt stöd i skolan, sedan ett nytt

stödsystem införts under våren. Nu backar stadshus-

alliansen i frågan. I en debattartikel i DN förklarar

Lotta Edholm att de tillför 20 miljoner till budgeten

och att de ska ompröva de ansökningar om särskilt

stöd som fått avslag under sommaren. Hon skriver

att många ansökningar var för dåliga och att allian-

sen nu vill specialgranska de privata resursskolor-

nas vinster. Föräldrarna tar emot beskedet med lätt-

nad och glädje, men fortsätter att arbeta för att de

nya löftena verkligen infrias. >> 2

Nu backar alliansen om

särskilda stöd till elever

FOTO

: JO

NA

S E

KST

RÖ

MER

/TT

LÅN FÖR MILJONER >> 6–9

I förra temat försökte vi svara på frågan ”Vad är pengar?”. En inte helt enkel fråga. I del två om penningsystemet tar vi diskussionen ett steg vi-dare och tittar på vad vårt beroende av pengar gör och skildrar den penningkritiska rörelsen vidare.

NYHETERREDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • [email protected]

VÄLKOMMEN!

Stockholms Fria Tidning är en frihetlig nyhetstidning, som vill

bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi på

SFT äger vår tidning själva genom mediekooperativet Fria Tid-

ningar. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra

perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna!

Postadress: SFT, Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck

Besöksadress: Fraktlygargatan 18, Skarpnäck

Webb: www.stockholmsfria.nu

Kundtjänst: [email protected], 077-550 11 00

Kundtjänsts telefontider: Måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30

Annons: Helen Silvander, [email protected], 073-507 05 09

REDAKTIONE-post: [email protected] Tips: [email protected], 08-600 80 87

Chefredaktör och utgivare: Björn Danielsson, [email protected]

Nyheter: Björn Danielsson och Mikael Mildén, [email protected]

Kultur Sthlm: Maria Knutsen-Öy, [email protected]

Debatt: Martin Holmström, [email protected]

Veckans stockholmare: Andreas Ericsson, [email protected]

Redigering: [email protected]

ISSN: 1650–4674 Tryckeri: V-TAB Norrtälje

Tidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kon trollerad.

Stockholms Fria Tidning ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar ek. för. För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt, möjlighet att välja distri bu tionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www.friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt på dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter inns också tillgängligt hos Infopaq. SFT:s texter lagras elektroniskt. Fria Tidningar ansvarar ej för insänt, ej beställt ma terial. Den som sänder in obeställt material

till SFT medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan.

SKA DU FLYTTA? Anmäl adressändring två veckor före lytt till [email protected] eller 077–550 11 00.

2 Lördag 21 september 2013

Vad är det som händer med det politiska klima-tet egentligen? Jag känner mig nästan lite yrva-ken när jag upptäcker mångfalden av bubblande protester omkring mig. Jag ser föräldrar till barn

med särskilda behov kämpa med lika stor ilska som mål-medvetenhet. Jag ser en stor samling mot Obamas besök i Sverige. Jag ser antirasister som punktmarkerar nazis-terna i Svenskarnas parti. Och idag, lördag, genomförs en landsomfattande manifestation för välfärden.

Då har jag bara nämnt de största händelserna. Som av en slump sammanfaller det dessutom med Cyklopens storstilade invigning.

SOM REPORTER känner jag mig delaktig, men också i en märklig roll som betraktare. Det är en inte helt bekväm position. Och kanske inte helt nödvändig heller när allt kommer omkring.

Det är i vilket fall som helst omöjligt att inte dras med, glädjas och imponeras när Lotta Edholm plötsligt back-ar om skolstödet. Trycket från föräldrarnas kreativa, väl-avvägda och stenhårda kamp blev för stort. Skälen kan vi bara spekulera i. Kanske var det en insikt om de katastro-fala konsekvenserna av beslutet. Men det ryktas också om att Lotta Edholm kallats upp till Jan Björklunds kontor, och alla har ju sett det något bistra opinionsläget för bor-garna i Stockholm. Ingen vill gå in i ett valår i klinch med den motståndsrörelsen.

MITT I GLäDJEN kan jag ändå inte tysta min egen skepti-ker. Det är fortfarande svårt att få mer konkreta besked om Lotta Ed-holms nya beslut. Och det tycks som om våra dyslektiker åter ham-nar utanför stödsystemet.

Å andra sidan inns det heller inget som tyder på att kampen för barnen kommer att avta.

MIKAEL MILDÉN

Protesternas höst

Föräldrarnas hårda kamp ser ut att lyck-as. I veckan backade plötsligt alliansen och erkände att det nya systemet för ersätt-ning till barn med sär-skilda behov i skolan fått oönskade effekter. Utbildningsförvaltning-en ska nu granska an-sökningarna på nytt.

I en artikel på DN debatt förkla-rade skolborgarrådet Lotta Ed-holm (FP) i torsdags plötsligt att hon och den borgerliga alliansen backar från sitt tidigare obrutna stöd för det nya ersättningssys-temet till barn med särskilda behov i skolan. Detta går stick i stäv med hennes uttalanden för bara en vecka sedan, då hon stod bakom beslutet till fullo.

I debattartikeln tar Lotta Ed-holm upp några åtgärder som stadshusalliansen ska genom-föra. Först och främst kommer man åter att pröva alla ansök-ningar som fått avslag och sko-lorna får möjlighet att komplet-tera dessa. Dessutom ökas bud-geten under året så att det blir mer pengar än tänkt till tilläggs-beloppet.

BENTE DANIELSSON är talesper-son för de engagerade föräldrar-na. Hon är lättad och glad över beskedet.

– Det känns fantastiskt stort att de backar. Vi har kämpat så otroligt hårt. Jag har sett fram-för mig hur vi en dag ska kun-

na säga att det var nu det vände, att efter det här började barnen få det stöd de behöver i skolan, säger hon.

Samtidigt påpekar Bente Da-nielsson att det fortfarande rå-der ”en monumental okunskap” både hos alliansen och oppositio-nen när det gäller barn med neu-ropsykiatriska funktionshinder.

DET äR OCKSå fortfarande lite oklart hur det nya beslutet kom-mer att fungera i praktiken. Lot-ta Edholm lägger främst skulden på dåliga ansökningar och re-sursskolornas vinster, men hon erkänner att nämnden inte hade förutsett konsekvenserna av sitt beslut. Hon vill dock inte ställa upp på en intervju med Stock-holms Fria Tidning, utan besvarar våra frågor skriftligt. På frågan om vad det nya beslutet konkret betyder för de barn som står utan skola sedan terminsstarten får vi inget riktigt svar annat än att de problemen ska upphöra nu.

Hur mycket extra pengar

handlar det om i budgeten?

– Det är svårt att säga eftersom prövningarna är individuella, men det handlar om ungefär 20 miljoner extra som tillförs, vil-ket gör att man landar på sam-ma nivå som för 2012.

Ett av de problem som vissa re-sursskolor har varnat för är att de nya, lägre tilläggsbeloppen inte räcker för att driva skolan, även om alla barn får det bevil-jat. Här hänvisar Lotta Edholm till att några av skolorna tagit ut stora vinster.

– Jag har aldrig kunnat garan-tera att alla fristående resurs-

skolor väljer att fortsätta bedri-va sin verksamhet. Skolorna är själva ansvariga för att planera sin verksamhet utifrån elever-nas behov.

EFTER LOTTA EDHOLMS svar är det fortfarande svårt att veta om det kan bli tal om att höja till-läggsbelopp för elever, eller om det bara är avslag som kommer att omprövas.

Oppositionen, som också står bakom beslutet om det nya er-sättningssystemet, har tidigare backat. Socialdemokraterna har föreslagit en snabb utredning av beslutets effekter och Vänster-partiet har velat frysa det gamla systemet för att elever inte ska råka illa ut under hösten.

Edith Ringmar, som är Vän-sterpartiets ledamot i utbild-ningsnämnden, tycker att det är bra att Lotta Edholm nu backar.

– Det kommer att underlätta mycket, men vi skulle vilja få en bättre lösning av den akuta situ-ationen, säger hon.

MILJÖPARTIETS ledamot i nämn-den, Per Olsson, välkomnar ock-så alliansens beslut.

– Det är bra att de har insett att det behövs mer pengar i sys-temet, vilket vi hela tiden har haft i vår budget, säger han.

Bente Danielsson säger att de-ras arbete nu fortsätter med att se till att de nya löftena infrias.

– Det stora steget är att alla barn med osynliga funktionshin-der ska få ett bättre stöd i lagen. Vi har sett att vi kan påverka och det tar vi med oss.

MIKAEL MILDÉN

Nu backar de

om extrastödet

FOTO

: HEN

RIK

MO

NTG

OM

ERY/

TT

Lotta Edholm (FP) lägger skul-

den på dåliga ansökningar, men

erkänner att utbildningsnämn-

den inte såg konsekvenserna av

sitt beslut om stöd till barn med

särskilda behov i skolan.

NYHETERREDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • [email protected]

VÄLKOMMEN!

Stockholms Fria Tidning är en frihetlig nyhetstidning, som vill bidra till en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi på SFT äger vår tidning själva genom mediekooperativet Fria Tid-

ningar. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna!Postadress: SFT, Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 SkarpnäckBesöksadress: Fraktlygargatan 18, SkarpnäckWebb: www.stockholmsfria.nuKundtjänst: [email protected], 077-550 11 00Kundtjänsts telefontider: Måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30

Annons: Helen Silvander, [email protected], 073-507 05 09 REDAKTIONE-post: [email protected] Tips: [email protected], 08-600 80 87Chefredaktör och utgivare: Björn Danielsson, [email protected]: Mikael Mildén, [email protected] Sthlm: Andreas Ericsson (vik), [email protected]: Martin Holmström, [email protected] stockholmare: Andreas Ericsson, [email protected]: [email protected]: 1650–4674 Tryckeri: V-TAB NorrtäljeTidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kon trollerad.Stockholms Fria Tidning ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar ek. för.

För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt, möjlighet att välja distri bu tionsform och publicera det i företagets samtliga produkter (se www.friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt på dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter finns också tillgängligt hos Infopaq. SFT:s texter lagras elektroniskt. Fria Tidningar ansvarar ej för insänt, ej beställt ma terial. Den som sänder in obeställt material till SFT medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan.SKA DU FLYTTA? Anmäl adressändring två veckor före flytt till [email protected] eller 077–550 11 00.

2

Lördag 24 augusti 2013

Upp emot 500 perso-ner deltog på torsdags-eftermiddagen i en manifestation mot det nya resursfördelnings-systemet för barn med särskilda behov i sko-lan. Det är ett system som nu hotar de speci-ella resursskolor som finns i Stockholms

kommun.

Det var starka scener som ut-spelade sig utanför Stockholms stadshus i torsdags. Då samla-des barn, föräldrar och skolper-sonal för att protestera mot det nya system som förändrar re-sursfördelningen till barn med särskilda behov i skolan. Det var många vittnesmål, tårar, skratt och ilska som delades under de

två timmar som demonstranter-na väntade på att få lämna över ett brev till skolborgarrådet Lot-ta Edholm (FP).

BAKGRUNDEN TILL beslutet som fattades i april är att de bevilja-de resurserna till barn med extra behov har ökat från 100 miljon-er kronor till över 300 miljoner kronor sedan 2010. Från att ha betalats ut för 330 barn, är det i dag 1 590 barn som får tilläggs-beloppet.Men i de nya besluten som blev klara förra veckan drogs belop-pen ner drastiskt. Samtidigt tycks två tredjedelar av barnen bli utan det extra stödet helt. Enligt Lotta Edholm vill nämnden omförde-la pengarna så att de ska tillfalla fler barn i vanliga skolor.

DEN SOM framför allt har fått stå som ansvarig för det nya sys-temet för resursbidragen är just Lotta Edholm. Men beslutet fatta-des av en enig utbildningsnämnd och det uppfattas allmänt som ett mer rättvist system av leda-möterna. Ledamöterna från Soci-aldemokraterna och Vänsterpar-tiet lämnade dock yttranden där de sa att det nya systemet inte skulle fungera utan att stora re-surser tillförs skolan.Men det var något som inte lugnade demonstranterna efter-som systemet nu tas i bruk trots

att inga nya resurser har lagts till. Bland talarna fanns ock-så många barn och ungdomar, som spontant greppade megafo-nen och berättade om hur sko-lorna praktiskt taget räddat de-ras liv. Deras vittnesmål gjorde klart att de vanliga skolorna inte kan hantera alla elevers vardag.

BENTE DANIELSSON ÄR en av de engagerade föräldrarna. Hon är glad över manifestationen.– Vi som är föräldrar till de här barnen kämpar varje dag för dem i vår vardag och att se alla samlade var så starkt. Speciellt många av barnen som var där, som har det jobbigt med folk-samlingar och stökiga miljöer. Att de klev upp och talade var fantastiskt.

MEN HON poängterar hur viktigt det är att se demonstrationen bara som en början på kampen.– Vi måste skapa en förändring och gå vidare i vårt arbete. Först och främst en större debattarti-kel. Men vi skulle också hemskt gärna vilja träffa ledamöterna i nämnden för att få förklara hur viktiga de här skolorna är för barnen. Vi måste sätta press på alla nivåer nu. Det handlar om en stor okunnighet, säger hon.

MIKAEL MILDÉNny h e te r @ sto c k h o l m sf r i a . n u

REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • [email protected]

De kämpar för resurs skolorna

A tt skriva nyheter är inte alltid så inspirerande. Det kan bli mycket jagande i telefon, läsande av tråkiga protokoll och pliktskyldiga omskrivningar av an-dras nyheter medan klockan rusar mot deadline. Det kan också vara ett fåfängt jagande efter något som faktiskt är intressant och viktigt nog att skriva om.Men så ibland blir det som den här veckan. Plötsligt nås vi av budet att Abdirahim Hassan skjutits till döds i Soma-lia. En person som kämpade för en bättre värld, inte bara här, utan även ute i världen, rycks bort från sin familj, sina vänner och sina politiska kamrater.

Efter några samtal förstår jag att vi pratar om en person utöver det van-liga, en person som kommer att läm-na ett stort tomrum efter sig. Abdira-him Hassans död gör världen till en mörkare plats.

I VECKAN BRISERADE OCKSÅ bomben att Stockholms resurs skolor i det närmaste står inför nedläggning, efter-som resursfördelningssystemet ändrats. Många barn blir helt enkelt av med det extra tillägg som skulle garantera dem en bra skolgång. Nere vid deras manifestation vid Stadshuset går jag runt

bland föräldrar och barn och det går att ta på deras frus-tration och vrede. Jag ser barn efter barn, förälder efter förälder gå upp och berätta om sina öden. Det är tal fyllda av tårar och glädje om vartannat. Alla pratar de om att kämpa vidare.

DET HÄR ÄR alltså en nyhetsvecka långt bortom lagom, en vecka när sorgen kommer nära och den heliga vreden manar till kamp för att alla ska kunna få en bra start i livet. Det är en kamp som i slutändan ly-ser upp tillvaron och inger hopp.

MIKAEL MILDÉN

Sorg och kamp

Vänsterpartiets och Ung vänsters medlem Abdi-rahim Hassan dödades i Somalias huvudstad Mogadishu i veckan. Nu sörjs han av familj, vän-ner och boende i Husby.

Det var under en resa till Soma-lia som Abdirahim Hassan sköts till döds och Ann-Margarethe Livh, oppositionsledare för Vän-sterpartiet i Stockholms stads-hus skadades. De var där för att arbeta med ett demokratipro-jekt som Vänsterpartiet driver tillsammans med organisationer i 28 afrikanska länder. Abdirahim Hassan hade soma-lisk bakrund och var starkt en-

”Det blir svår

Abdirahim Hassan arbetade med solidaritet och rättvisa på alla nivåer. Han blev 24 år.

FOTO

: UN

G V

ÄNST

ER

Lotta Edholm ville inte själv komma ut och ta emot manifes-tationens brev. Hennes assistent mötte demonstranterna istället.

FOTO

: MIK

AEL

MIL

DÉN

Det här är en nyhets-vecka när sorgen kom-mer nära.

REDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • nyheter@s

NYHETE


Nu är det klart att Sholms skärgård fåny tvärbåtlinkommer reöarna att mÅtmin stone för skärgårdeturister.

Det har undefunnits kritik om ligheten i skärför allt möjligheten att kunna ta sig mellan olika deav området. I dag tarunge fär åtta timmar das mellan Möja Samma resa kommeristäl let att ta 3,5 timmMen det blir bara en tur dagen i vardera riktning. Även om linjen ses som ett framsteg för skärgården, går kritiken ut på at

främst rör sig om elinje.

Varg var högtroligt hundSom SFT rapporteradi förra numret hittadmarkägare nyligen etttänkt vargkadaveri ett grustag strax utanför Rialareviret.

Ännu saknas beom de slutgiltiga vävnproverna från Statveterinär anstalt, men polisen har gått ut med attdet högst troligt rör sig om resterna från en hund.

– Jag skulle säga att allt egentligen talar för att det är en hund, säger polismissare Sven Nilsson till Norrtelje Tidning.

Lärare ger MVG till lönelyft3 procents lönelyft i år och 3,5 nästa år. Lärar fackmer än nöjt efter löneförhandlingarna som avslutades i slutet av veckan. De omkring 15 000 lärarn

Stockholms stad får dären större löneförhöjning än de industrianställda.

– Någonting har hänt som aldrig har inträffat tidigare: Stockholm kommer att satsa på lärarlönerna. De har lyssnat på oss och gör något som även vi kallar en satsning, säger Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundet i Stockholm.Stockholmsavtalet är bättre än de flesta lokala avtal som slutits runt om i landet under året. Lärarförbundet hoppas nu att den positivalöneutvecklingen sprider sig i regionen.

Ny båtlinjei skärgår

”Det blir svårt att fylla hans plats”gagerad i att bygga upp en vän-sterrörelse i landet. De var på besök, främst för att skapa nya kontakter att stödja och samar-beta med.

LEO AHMED ÄR ordförande för Vänsterpartiet i Kista. Han be-rättar om Abdirahim Hassan med stor saknad, för hans po-litiska arbete, men framför allt som en mycket omtyckt person i Husby.– Han hade en sådan förmåga att kunna prata med folk, även okända. Han kände så otroligt många här i Husby, en vanlig tvåminuterspromenad genom centrum slutade ofta med en halvtimme för honom. Alla ville prata med honom.

Leo Ahmeds första möte med Abdirahim Hassan slutade med att det var han som delade ut flest flygblad, pratade med flest människor och värvade mest nya medlemmar.– Han var inte rädd för någon-ting. Han vågade och han visste vad han gjorde. Han var enga-gerad i många grupper här i Jär-va, men han tänkte brett, han arbetade även för Somalia och Afrika. Det är en väldigt stor förlust för hans familj, för Hus-by och för oss i Vänsterpartiet, säger Leo Ahmed.

Hur kommer ert arbete att gå vidare nu?– Helt ärligt vet jag inte. Det känns helt blankt. Det kommer

att ta ett tag att börja arbeta igen. Vi hade stora planer inför valrörelsen, till exempel att nå somalierna här. Det blir väldigt svårt att fylla hans plats. Han be-tydde så mycket, inte bara poli-tiskt. Han hade ett otroligt sätt att kunna prata med barn och ungdomar. Han pratade med många under kravallerna här, säger Leo Ahmed.

ANN-MARGARETHE LIVH skott-skadades i attacken, men kunde fly och sägs må bra efter omstän-digheterna. Hon fördes till Ke-nyas huvudstad Nairobi för vård och förväntas komma hem i da-garna.Från olika håll talas det nu om att dådet var ett kidnappnings-

försök av svenskarna, eller att Abdirahim Hassan själv var mål-tavlan.– Vi har valt att inte speku lera alls i vad som kan ligga bakom. Vi har fortfarande ingen klar bild över vad som har hänt, utan det får vi skaffa oss när alla kom-mit hem igen, säger Joel Nils-son, internationell sekreterare på Vänsterns internationella fo-rum.

ENLIGT DEN NORSKA nyhets-byrån NTB, greps tre personer under torsdagen, misstänkta för dådet. Ytterligare två perso-ner söks för inblandning.

MIKAEL MILDÉNny h e te r @ sto c k h o l m sf r i a . n u

Det var en stor samling förbannade föräldrar och barn som kommit för att protestera mot utbildningsnämndens beslut. Många barn och ung-

domar vittnade om hur viktiga resursskolorna varit för dem. Skolorna hotas nu av nedläggning.

FOTO

: MIK

AEL

MIL

DÉN

REDAKTÖR: BJÖRN DANIELSSON • [email protected]

NYHETER5


Det nya stödsystemet till barn med särskilda behov i skolan upprör många. Beslutet var enhälligt, men nu vill

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ut-reda hur det nya sys-temet slår. V vill också

lösa den akuta situa-tionen under hösten.Förra veckan skrev Stockholms Fria Tidning om hur elever med särskilda behov i skolan nu fått kraftigt neddraget stöd. Samti-digt som det folkpartistiska skol-borgarrådet Lotta Edholm har fått klä skott för kritiken, är det ett faktum att utbildningsnämn-den var enig i sitt beslut om att förändra stödsystemet. Två partier som skiljde sig nå-

got från de övriga var Vänster-partiet och Socialdemokraterna. De lade båda ett extra yttrande till beslutet om de nya reglerna för särskilt stöd där de skrev att skolan har för lite resurser för att stödet ska fungera för ut satta elever.

BÅDE VÄNSTERPARTIET och So-cialdemokraterna har sedan dess sett och tagit visst intryck av protesterna från föräldrar och barn. Bland annat har Vänster-partiets politiker i utbildnings-nämnden i veckan träffat några av föräl drarna.– Det gav väldigt mycket. Vi

fick en förståelse för vilka barn det rör sig om. Och vi ser att vi behöver gräva vidare i hur beslu-tet har slagit, säger Edith Ring-mar, en av Vänsterpartiets leda-möter i utbildningsnämnden.NU VILL VÄNSTERPARTIET för-

söka vinna tid för skolorna och eleverna, för att kunna se över konsekvenserna av systemet innan det träder i kraft. Kanske genom att tillföra mer resur-ser tillfälligt. Socialdemokrater-na lade också ett förslag på det

senas te mötet i nämnden om att en utvärdering skulle göras sna-rast, men förslaget röstades ner av majoriteten.

TROTS ATT bestörtningen varit stor bland barn och föräldrar, försvarar både Socialdemokra-terna och Vänsterpartiet beslu-tet om det nya stödsystemet. De menar att det i grunden är ett mer rättvist system, som kom-mer alla till del.– I grund och botten håller vi

med om att det behövdes en sys-temändring. Borgarna ströp re-surserna redan i höstas. Man såg då att resurserna gick till väldigt små enheter och en del av sko-lorna hade tagit ut ganska rejä-la vinster, säger Edith Ringmar.Men om ni visste att det sak-

nas resurser i skolan som helhet, var det inte lite naivt att skapa det här nya syste-met då, som hänvisar fler till sin vanliga skola?– Nej. Vi gjorde om systemet

för att få bättre träffsäkerhet,

så att det är de som verkligen be höver det som får stödet, sä-ger Jan Valeskog, socialdemo-krat och vice ordförande i ubild-ningsnämnden.– Rättvisan i systemet är ju

densamma, även om det finns för lite resurser. Tanken var ju att stödet verkligen ska gå till de elever som inte klarar av att gå i skolan. Men utifrån föräldrarnas reaktioner undrar vi om bedöm-ningarna gjorts helt korrekt, sä-ger Edith Ringmar.

Men kunde ni inte alls förut se att resursskolorna skulle få svårt att klara sin verksamhet?– Jag har träffat skolorna innan

och det är klart att vi visste att de kunde bli missnöjda. Men vårt intresse handlar inte om själva skolorna, utan vi har fokuserat på barnen, säger Jan Valeskog. De barn som har stort behov av särskilt stöd ska få det också.

– Vi var inte riktigt beredda på att det skulle slå så hårt mot själ-va skolorna så att de skulle be-

höva lägga ner. Även om vi fak-tiskt inte vet det än heller, säger Edith Ringmar.Både Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet har en grund-inställning att barn i första hand ska gå kvar i sina vanliga sko-lor. Men Jan Valeskog och Edith Ringmar framhåller att olika barn har olika behov.– Till exempel de föräldrar vi

träffade i veckan hade ju väldigt dåliga erfarenheter av den vanli-ga skolan. Så vi tror ändå att det finns ett behov av särskilda en-heter för vissa barn, säger Edith Ringmar.

Det är fortfarande ett fak-tum att det särskilda stödet som betalas ut i Stockholm har ökat från 100 miljoner kronor till 330 miljoner kro-nor sedan 2010. Vad kan det bero på?

– Det vet vi ju inte. Men det finns farhågor om att de speci-aliserade skolorna helt enkelt blivit bättre och bättre på att ut-forma ansökningar för att få sitt stöd, säger Jan Valeskog.– Vi tycker att resursskolorna

verkar ha väldigt fina verksam-heter, men problemet är att det har växt fram starka marknader kring de här barnens behov. Och det tycks som om barn från hela samhället inte söker sig dit. Vi måste ha ett bättre system inom de vanliga skolorna för att fånga upp och hjälpa alla som behöver det, säger Edith Ringmar.

BLAND ANNAT Svenska dagbla-det har rapporterat att det nya systemet inte medger särskilt stöd för barn med dyslexi. En-

ligt kommunen skulle stöd som behövs för själva undervisning-en täckas av den vanliga skol-pengen istället. Men det är ing-enting som Edith RIingmar och Jan Valeskog känner igen från kriterierna de beslutade om.

– Som vi förstod det skulle effek ten inte bli så, utan det skulle kunna gå att få stöd för den pedagogik som individen behöver. Där har besluten slagit fel i så fall, säger Edith Ringmar.

Jan Valeskog håller med.– Det där stämmer helt enkelt

inte. Har de stora behov så ska de också få det. Det spelar ing-en roll vad behovet är, bara det är ett stort behov för att kunna klara skolgången. Däremot har vi kritiserat förvaltningen för att riktlinjerna är alldeles för otyd-liga i dag, säger han.

EDITH RINGMAR ställer sig frå-gan om inte underlaget till be-slutet var för dåligt, med tanke på vad som kommit fram nu i efterhand.

– Allra mest akut nu är att föl-ja upp de stödbeslut som kom-mit och att ha en dialog med de övriga partierna för att kunna komma överens och se till så att det här inte slår akut mot bar-nen under hösten, säger Edith Ringmar.

– Det handlar så klart också om hur mycket pengar det finns i påsen att dela ut. Men får vi fram exempel på barn med sto-ra behov som inte får det stöd de behöver så kommer vi ju att lyfta fram det. Det är viktigt och ingen prestigefråga, säger Jan Valeskog.MIKAEL MILDÉN

S och V vill utvärdera nya stödsystemet

Oron är stor bland barn och föräldrar sedan många stöd dragits in. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna stödjer det nya systemet men vill

nu kartlägga effekterna av ändringen.

FOTO

: MIK

AEL

MIL

DÉN

KOMMUNAL STÖDJER FÖRÄLDRAGRUPPEN

I onsdags gick Kommunals sektion Skola-service i Stock-

holm ut med ett uttalande till

stöd för de föräldrar och barn

som riskerar att förlora sitt stöd. De skrev bland annat:”Kommunal sektion Skola-

service ställer sig bakom föräldragruppen Barn i behov

av särskilt stöd och deras yr-kanden för elever med neuro-psykiatriska funktionshinder:

• Samtlig personal i skolan ska ha djup kunskap om elevers olika funktionshinder• Det skall finnas smågrupper

med god personaltäthet• Det skall finnas tillräckligt många, ändamålsenliga och anpassade lokaler för dessa elever

Vi kräver dessutom att utbild-ningsnämnden tillskjuter med-

el så att de som sökt resurser

till hösten 2013 kan beviljas sådana och att förvaltningen utreder konsekvenserna av det

nya systemet med en komplett

riskanalys av elever och perso-

nals arbetsmiljö. Vi vill också att utbildningsnämnden redo-

visar de nya bedömningskrite-

rierna i resursfördelningssys-temet och skillnaden mot det

gamla systemet på individnivå

för berörda elever.”K Ä L L A : K O M M U N �� S E

SFT 33 (24/8–2013)

SFT 34 (31/8–2013)

REDAKTÖR: MIKAEL MILDÉN • [email protected]

NYHETER 3Lördag 21 september 2013

I förra numret av SFT skrev vi felaktig i vår artikel om kyrkovalet att det var Bir-gitta Axelsson Edström från Vänstern i Svenska kyrkan som uttalade sig. Men det var partikollegan Carita Stenbacka som svarade på våra frågor.

Rättelse:

Endast drygt 13 procent valde att rösta i kyrkova-let i Stockholms stift i hel-gen. Stiftet tillhörde ändå de med högst valdeltagan-de i landet, endast Luleå och Skara hade högre. Både Sve-rigedemokraterna och de-ras motståndare försökte mobilisera inför valet. Val-deltagande steg med unge-fär en procentenhet. Resul-tatet blev en framgång för Sverigedemokraterna, som fördubblade sitt stöd till 5,2 procent. Samtidigt backade övriga borgerliga nomine-ringsgrupper. Socialdemo-kraterna gick framåt och blev största nominerings-grupp. Även Vänstern och Miljöpartister i Svenska kyr-kan dubblade sina resultat jämfört med förra valet.

Lågt valdeltagande i kyrkovalet

Tjejhuset i Södertälje har tvingats att stänga. Verk-samheten inansierades dels av läkemedelsföretaget Ast-razeneca, och dels av kom-munen. Nu befarar ett nät-verk av kuratorer i Södertäl-je att den psykiska ohälsan bland lickor kommer att öka. Tjejhuset har varit en fristad för många tjejer vars behov inte skolan kan fylla, eller fritidsgårdarna kan nå.

Det är kommunen som dragit tillbaka sitt stöd på 500 000 kronor, skriver Länstidningen.

Damm troligen orsak till besvärKlåda, nässelutslag och and-ningsbesvär. Ett fyrtiotal an-ställda vid Högdalensverket drabbades under vintern av olika allergiska besvär. Orsa-ken har inte varit fastställd. Men troligtvis beror det på förhöjda dammhalter. Se-nare i höst kommer Svens-ka miljöinstitutet och insti-tutet för miljömedicin med sin slutrapport, enligt Da-gens Nyheter.

Tjejhus stänger sina dörrar

Nu sällar sig även Folk-partiet till kritiken om hur förhandlingar om tunnelbana till Nacka fortlöper. Den regio-nala politiska styrgrup-pen som tillsattes för att sköta förhandling-arna har inte träffats sedan i våras.

Både Miljöpartiet och Vänster-partiet riktade redan från bör-jan hård kritik mot det upp-drag regeringen gett till sina förhandlare (Österleden) och varnade för att den politiska styrgruppen skulle hamna ut-anför processen. Yvonne Blom-bäck, traikpolitisk talesperson för Miljöpartiet i Stockholms läns landsting sitter med i styr-gruppen och instämmer med folkpartiets reaktion.

– Det är ett stort demokratiskt underskott i hela processen. Men hela stockholmsavtalet är fel från grunden och borde rivas upp och göras om och sätta kol-lektivtraiken främst.

LANDSTINGSRåDET Birgitta Rydberg (FP), som också sitter med i styrgruppen, skriver på sin blogg att hon är mycket kri-tisk till att den parlamentariskt sammansatta gruppen inte har någon insyn i förhandlingarna. Hon skriver att ”det duger inte att sitta och samtala och bli in-formerade, som den partipoli-tiskt sammansatta 16-gruppen

har gjort, utan att få diskutera de viktiga, riktiga besluten och avvägandena mellan till exem-pel olika tunnelbanelösningar.”

HON äR äVEN KRITISK till att inga nya möten inns inbokande.

– Det verkar som om statens förhandlare enbart sitter och diskuterar med moderata kom-munalråd och borgarråd. Det blir ingen som helst demokra-tisk förankring när man gör så här, säger Birgitta Rydberg till Dagens Nyheter.

REGERINGENS förhandlare HG Wessberg menar att kritiken mot bristande demokratisk för-ankring är fel.

– Det är kommunerna och inte landstinget som planerar bostadsområden. Vi ska vara klara med ett förslag till tun-nelbanesträckningar och inan-siering senast vid årsskiftet. Det förslaget ska sedan tas upp i de berörda kommunerna och landstinget. Det är där den de-mokratiska förankringen sker och alla politiska partier får del-ta, säger HG Wessberg till Da-gens nyheter.

BJÖRN DANIELSSON

Demokratiskt underskott i Stockholmsförhandlingar

Nu är även Folkpartiet kristiskt till hur förhandlingarna mellan

regionen och regeringen förs kring utbyggnande av tunnelbanan till

Nacka. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX

FAKTA

2013 års Stockholmsförhand-ling började som en förhand-ling om tunnelbana till Nacka och sedan tog regeringen in en eventuell samordning med

bygget av Österleden mellan Ropsten och Nacka.

Förhandlingen har vidgats till att omfatta också tunnelbana

till Barkarby och till Hagasta-den och Solna station samt en ihopkoppling av gröna linjens Hagsätragren med tunnelba-nan till Nacka.

I lördags gjorde det na-zistiska Svenskarnas parti en kraftsamling när de tågade genom centra-la Stockholm.

Manifestationen utgjorde start-skottet på partiets nya kampanj ”Tusentals år av svenskhet – bryt inte våra blågula band”, som fo-kuserar på svenskhet och svensk historia. Trots att man hade ord-nat busstransporter från andra delar av landet lyckades man bara samla omkring 200 delta-gare till marschen.

Under hela tiden möttes de-

monstrationen av mångdubbelt ler motdemonstranter. Hela vä-gen från samlingsplatsen i Hum-legården, via marschvägen till Observatorielunden möttes de av protester knallskott, fyrver-kerier och vattenballonger.

VID NåGRA tillfällen gjorde ock-så deltagare i tåget utfall mot dem som protesterade. Tåget ick långa stunder stå stilla, medan polisen försökte skingra motdemonstranter som stod i vägen. Under talen hördes talkö-rer, visselpipor och vuvuzelor.

MIKAEL MILDÉN

Nazister mötte motstånd

När Svenskarnas parti kom tågande var gatorna redan fulla av mot-

demonstranter. FOTO: ERIKA NEKHAM/TT

[email protected]

NYHETER 3

u är det klart att Stock-olms skärgård får en y tvärbåtlinje. Med den

kommer restiderna mellan öarna att minska drastiskt. one för skärgårdens

Det har under lång tid nnits kritik om tillgäng-

ligheten i skärgården, fram-för allt möjligheten att kun-ellan olika delar

rådet. I dag tar det fär åtta timmar att fär-ellan Möja och Utö.

mma resa kommer nu let att ta 3,5 timmar

Men det blir bara en tur om dera riktning.

om linjen ses som ett för skärgården,

r kritiken ut på att det mst rör sig om en turist-

ar högst t hund

SFT rapporterade om a numret hittade en

yligen ett miss-ver, nergrävt ax utanför

s beskedet de slutgiltiga vävnads-

verna från Statens anstalt, men poli-

sen har gått ut med att fyn-det högst troligt rör sig om hund.

– Jag skulle säga att allt talar för att det

hund, säger poliskom-son till

g.

er MVG

t i år och facket är

löneför-vsluta-

v veckan. De 5 000 lärarna i

lms stad får därmed re löneförhöjning än

llda.ng har hänt som

fat tidigare: kommer att sat-

erna. De har något

en vi kallar en sats-rnroth,

arförbun-

alet är bätt-vtal

runt om i landet undet

as nu att den positiva er

båtlinje i skärgården

KULTUR STHLMvik REDAkTÖR: mARTin holmsTRÖm • [email protected]


hello nature av William Weg-

man skulle kunna döpas om till

”När våra hundar blev männis-

kor” eller ”Mitt hundliv”. Utställ-

ningen består i stor sett av vack-

ra bilder med omarbetade hund-

motiv. Att konstnären bedriver

konstnärliga undersökningar

när han klär djur i människo-

kläder verkar en aning överdri-

vet när man analyserar konnota-

tionerna som framkallas av hun-

darnas olika människoroller.

Snarare faller formen inom

ramarna för en ”disneyansk”

världsåskådning, fast utan

mobbningen eller grymheten

som oftast omvandlas till roliga

inslag i Disneys sagovärld. Här

inns inga hundar som klappar

till eller bankar en i huvudet,

utan det är hundar som för det

mesta går in i vanliga mänskliga

roller. Ett fablernas paradis.

Detta är en glättig utställning

inom konceptkonsten med lera

humoristiska inslag, med verk

som ilegal ishing/ilegal ska-ting, Catch anything eller mu-seum progress. För att inte tala

om hundbilder i allsköns ställ-

ningar.

mED På utställningen inns ett

videoverk på cirka 30 minuter

som skulle kunna fungera som

barnprogram, The hardly boys in hardly gold från 1995 baserad

på den i USA omtyckta barnse-

rien The hardy boys. Denna

fruktsallad av både barn- och

vuxenvärldar gör att utställning-

en till viss mån missar ett ange-

läget budskap om varför vi bor-

de bry oss mer om naturen. Istäl-

let landar det i något komiskt, i

konsten som ren underhållning.

En allvarligare kontext hade va-

rit statistik över alla skogar som

skövlas, exploateras och förstörs

varje dag. I Wegmans föreställ-

ningsvärld är det amerikanska

landskapet helt intakt, männis-

kan och dess hundar är inga in-

kräktare utan samverkar med

naturen lika vaniljdoftande idyl-

liskt som i Carl Larssons verk.

mEn iBlAnD ritar Wegman kon-

texten. I det stora verket The great indoors kan vi se hur

konstnären strategiskt valt ut

sju vykort som klistrats på en

träpannå varefter Wegman må-

lat en interiör i centralperspek-

tiv där vi ser landskap och djur

på väggarna (tavlor inom tavlan)

men inga människor alls.

En cirkulär tavla, stockholm x 6, är också en förlängning av

ett sexkantigt vykort från någon

av Stockholms turistbyråer. Det-

ta sätt att arbeta tillämpas ib-

land inom bildpedagogik med

yngre klasser i grundskolan för

att utveckla kreativiteten genom

att klistra en igur som klipps ur

en tidning och sedan får elever-

na skapa en tillhörande miljö.

i svERiGE visADEs Wegmans

konst först på Rooseum i Mal-

mö (en annan privat konstinsti-

tution) och på Göteborgs konst-

museum. Hello nature visas på

Artipelag i Värmdö, en privat

konsthall med öppna ytor och

vacker utsikt över natursköna

Hålludden. Konsthallen ritades

av en av Sveriges skickligaste

bostadsarkitekter, Johan Nyrén.

Den bortgångne arkitekten ska-

pade ett behagligt rum som bju-

der till relekterande vandringar

utan bestämd riktning, en trygg

stämning upplevs tack vare hu-

sets höga tak, stora panorama-

fönster mot naturen och härliga

dofter av tjära där ljuset släpps

in med strategisk placering av

panoramafönster. En attraktion

i sig är den långa strandprome-

naden byggd i lärkträ.

DäR i DEn idylliska atmosfären

stöter man på välbärgade famil-

jer med dyra barnvagnar och

hundar bland glada pensionärer

i outdoorutrustning och kläder

från Haglöfs för människor som

investerar i ett aktivt uteliv. I alla

kommuner med naturtillgångar

borde det innas liknande kultur-

projekt som Artipelag i Värmdö,

där man värnar om kulturen och

naturen – men gör den tillgäng-

lig för en bredare publik.

EsToARDo BARRios CARRillo

Disneykonst för överklassen

Människan och dess hun-dar är inga in-

kräktare utan samverkar med natu-ren lika vaniljdoftan-de idylliskt som i Carl Larssons verk.

KONST

Hello Nature

Av: William Wegman

var: Artipelag konstmu-

seum, Värmdö

när: T o m 29 september

Festivalen startade förra

året, hur gick det då?

– Det gick jättebra, vi hade slut-

sålt på tre av fyra visningar.

Det var en succé. Det var tema

monsterilmer då, varav två il-

mer hade Sverigepremiär.

I år har ni ett bredare utbud?

– Ja, i år har vi satsat på att ha

genrebaserad ilm som är lite

utöver det vanliga. Det blir

allt från mer provocerande art

house till speciik splatter, och

även mysrysare. Det är ilmer

som aldrig får plats i Stock-

holm eller Sverige. Det är lätt

att man glömmer att det inns

mycket spektakulär art house-

ilm som inte tas in på andra

festivaler. Vi vill inte vara en

renodlad skräckilmsfestival.

Det inns ett stort behov av att

visa lite annorlunda ilmer. I

stort sett visar vi smalare eu-

ropeiska eller mexikanska il-

mer, inte amerikanska dunder-

ilmer, de kan man se på vilken

SF-biograf som helst.

Några andra programpunk-

ter?

– Seminariet Women in horror

brinner mitt hjärta för. Det är

ofta manliga ilmskapare inom

genreilm, och produktionerna

genomsyras av en manlig syn

på ilm. I början av året kontak-

tade jag Viscera ilm festival, en

organisation för kvinnliga ilm-

skapare, och deras ordföran-

de Shannon Lark kommer hit

för att delta i ett samtal kring

kvinnligt genreilmskapande.

Varför gillar du själv genre-

ilm?

– Det handlar om att jag att-

raheras av ilm som får min

kropp att reagera, där jag inte

behöver fundera så mycket

över om det är bra eller inte.

Jag har alltid varit intresserad

av genreilm, redan när jag var

liten läste jag till exempel spök-

historier istället för Vi fem-

böcker.

Hur ser den typiska festival-

besökaren ut?

– Medelåldern är runt 30 år,

både män och kvinnor, det är

inte bara hormonstinna unga

män. De lesta som kom förra

året hade koll på vad som hän-

der inom genreilm. I år hop-

pas vi nå ut till en lite bredare

publik.

mARTin holmsTRÖm

HALLÅ DÄR...

... Johanna

Holmin, fes-

tivalchef och

grundare av

Monsters of

ilm, som hålls

i Stockholm

för andra året

26–29 sep-

tember.

FOT

O: W

ILL

IAM

WE

GM

AN

William Wegman har med sina fotograier ska-

pat ett fablernas paradis och missar ett angelä-

get budskap om varför vi borde bry oss mer om

naturen, menar Estoardo Barrios Carrillo.

KULTUR STHLM 5Lördag 21 september 2013

vik. REDAkTÖR: MARTin holMsTRÖM • [email protected]

Debuten svenneskräp

var skriven på en pro-

sa som kan beskri-

vas som en blandning

mellan sms-språk och slang.

Den ick en stämpel på sig som

förortsroman. Det var dock inte

riktigt avsikten berättar Kristof-

fer Cras.

– Jag skulle nog vilja beskriva

den som en svart komedi snarare

än förortsroman, jag sysslar inte

med diskbänksrealism. Men den

har inslag av samhällskommen-

tar i botten. Det är en historia

som behandlar klass och fattig-

dom och det våld och andra neu-

roser som en sjuk stad medför,

säger Cras.

– Min nya roman Falafelrulle

behandlar också dessa ämnen.

Om jag skriver en bok till och

ytterligare en bok efter det kom-

mer de också handla om detta.

Falafelrulle marknadsförs som

en frejdig äventyrsroman. Den

handlar om den unge libanesen

Anwar som mönstrar ombord

på ett skepp för att ge sig ut på

världshaven med målet att in-

na sig själv. På ett ställe i boken

säger Anwar: ”Det inns alltid

mycket mer bakom det som be-

rättas. Så är det med allting. Det

här är den riktiga historien. Jag

tror du kommer inna en hel del

av värde i den.”

Hur vill du egentligen att man läser din nya roman?

– Ingen skugga över frejdiga

äventyrsromaner, men Falafel-

rulle är mer avancerad än så.

Här inns kommentarer om

miljöförstöring, jämställdhet,

makt och klass. Om man ser

till handlingen är den mer än

frejdig. Det är två historier som

utspelar sig parallellt. En kär-

lek/hemvändarhistoria i nutid

och en världsomsegling i då-

tid. Och dessa historier när för-

hoppningsvis varandra. Jag vill

att boken ska kunna ge männis-

kor ett välbehövligt avbrott från

vardagen, att den ska ta en ut

och bort i fantasin.

MED svEnnEskRäP hade Kristof-

fer från början inga ambitioner

att skriva en bok, det handlade

istället om att skrivande som ett

slags terapeutiskt bearbetning av

egna minnen. Den ick uppskat-

tande recensioner, men ick se-

dan en ordentlig skjuts i och med

att den lanserades som den första

Spotifyromanen.

– Men det borde gett mer.

Vi gjorde allt rätt med Sven-

neskräp. Ken och de andra dödar

på ljudboken. Den borde sålt i

Läckbergvolymer vid det här la-

get. Var är mina snabba cash, frå-

gar sig Cras.

MEn ATT kAllA siG författare

efter två böcker på cv:t lite obe-

kvämt. Skrivandet är fortfarande

en bisyssla till vardagens knegan-

de som lagerarbetare.

– Jag skriver nog som något

slags verklighetslykt, vissa

kollar tv-serier, andra spelar tv-

spel, jag sätter mig och fantise-

rar några timmar på kvällarna.

Men jag ljuger såklart om jag

säger att tanken inte slagit mig

och det vore nog ett bekvämt liv

att skriva på heltid.

– Jag har även två barn så att:

”nu ska pappa testa skriva på

heltid här”, det är inget som

känns särskilt trovärdigt. Jag är

dessutom rätt pessimistiskt lagd

så det ska nog till många miljo-

ner på kontot innan jag vågar

säga upp mig.

Vad vill du skriva framöver?– Jag har lera projekt som jag

arbetar med just nu. En ny ro-

man tillsammans med min va-

pendragare Henric Bergström

som då har formgivit och illus-

trerat bägge de tidigare böcker-

na. Det kommer att bli en pus-

seldeckare i gangstervärlden, in-

spirerad av bibeln och brott och

straff. Sedan arbetar jag även

på ett barnboksprojekt tillsam-

mans med en illustratör som he-

ter Hanna Stenman.

Blir det en ljudbok även av Falafelrulle?

– Ja, och det blir David Rang-

borg som gör surdegshotellet i P1 som inläsare. Han har le-

ra gånger fått förfrågningar och

uppmanats att söka sig till ljud-

boksbranschen. Men det är jag

som får hans debut, säger en

nöjd Kristoffer Cras.

ToBiAs MAGnUsson

[email protected]

Jakt på planetens bästa falafel

Författaren Kristoffer Cras kombinerar sitt skrivande

med lagerarbete. Han fick välförtjänt uppmärksamhet

för sin roman Svenneskräp, som även blev ljudbok med

rapparen Ken Ring som inläsare. Nya boken Falafelrulle

är en svart komedi som tar sin början i den libanesiska

hamnstaden Sour.

Jag skriver nog som något slags verklig-

hetslykt.

KRISTOFFER CRAS

Ålder: 31

Bor: Född och uppvuxen i

Stockholm, bor sedan tio år

i Göteborg.

Yrke: Författare och

lager arbetare.

Tidigare: Redaktör för

Djungel trumman, samt med-

författare till otystnad, en

bok om Göteborgs musikliv.

Aktuell: Med romanen Fala-felrulle.

Kristoffer Cras beskriver sin nya roman Falafelrulle som en svart komedi där idén var att skapa något

kring tanken om att våga följa sina drömmar. FOTO: JOSEF PERSSON

REDAKTÖR: MADELENE AXELSSON • [email protected]

6 Lördag 21 september 2013TEMA: Penningssystemet, del 2

En del kritiker tar ett extra steg i

analysen. De ser den nuvarande

ordningen som inte bara orättvis

och samhällsekonomiskt irratio-

nell, utan som självdestruktiv, ja rent av

dömd till kollaps.

– Det är en matematisk oundviklig-

het att vårt nuvarande monetära system

för eller senare måste bryta ihop, säger

Carl Norberg, en av de mest lästa svenska

penningkritiska bloggarna.

Grundtanken är enkel: pengar är

skuld. Alla, eller nästan alla, pengar ska-

pas genom lån, med ränta. Eller: ”ban-

ken skapar bara tillräckligt med peng-

ar för att återbetala lånebeloppet, inte

räntan.”, som det förklaras på Norbergs

blogg Palantir. Liknande formuleringar

kan man hitta i Ellen Hodgsson Browns

Bankerna och Skuldnätet. Positive Mo-

ney, den kanske mest kända interna-

tionella sidan, förutspår inte systemets

sammanbrott, men de skriver ändå att

”det kommer alltid att saknas pengar för

att återbetala alla skulder”.

Hur har systemet fungerat så här länge?Jo – enda sättet som det kan innas nog

med pengar att betala tillbaka alla gam-

la lån inklusive ränta, är att bevilja ännu

ler nya lån. Det blir en nedåtgående spi-

ral. För eller senare måste det bryta sam-

man.

– Detta är en klassisk ond cirkel. De

som har läst lite om systemteori vet att

alla system som har en positiv feedback

är dömda att bryta samman. Den nuva-

rande ekonomiska krisen beror på att vi

närmar oss den kritiska punkten, skuld-

mättnad, säger Carl Norberg.

DEN CENTRALA INVäNDNINGEN är att

pengar som betalas in i ränta försvinner

inte. De hamnar hos banken, delas av

banken ut till dess ägare och återvänder

på det sättet så småningom till ekonomin.

– Man glömmer helt intäktssidan i

ekonomin, att någons räntekostnader

är någon annans kapitalinkomster. Jag

anser inte alls att det inns något ”kon-

struktionsfel” i penningsystemet, bara

en orimlig fördelning av inkomsterna,

säger Mikael Malmaeus, författare till

boken Tillväxt till döds och medlem av

omställningsnätverket steg 3.

Det är ett faktum att skuldsättningen

över i stort sett hela världen ökat kraf-

tigt under de senaste årtiondena. Som

andel av BNP har exempelvis USA:s skul-

der ökat från 150 procent 1975 till 300

procent i dag, och i Sverige har hushål-

lens skulder ökat från 75 till 175 procent

av disponibel inkomst sedan 1980. Sam-

tidigt har skuldnivåerna sedan inanskri-

sens inledning planat ut eller minskat

något i lera länder, dock ej i Sverige.

Uppfattningen om ett förestående

sammanbrott har i varje fall hos en del

penningkritiker lett till inställningen att

alla andra frågor är sekundära. Carl Nor-

berg ligger nära det synsättet.

– Att komma med vilseledande idéer

om fördelningspolitiska åtgärder utan

att primärt beakta detta, är en moralisk

och intellektuell ohederlighet av när-

mast bibliska proportioner, säger han.

I strid med naturen En kanske vanligare uppfattning om var-

för systemet är dömt är den ekologiska

vinkeln: i ett system med exempelvis 2

procents ränta, måste också ekonomin

växa med 2 procent eller mer årligen,

om den inte ska hamna i kris. Och efter-

som tillväxt utan ökande resursförbruk-

ning hittills aldrig har inträffat, är evig

tillväxt en omöjlighet inom ett ändligt

fysiskt system, som jorden utgör.

”Det är så pittoreskt ordnat att vi med

lånade pengar skapade ur intet kan bli så

rika på siffror att vi får råd att ta kål på pla-

neten.”, skriver Birger Schlaug. En tydlig

ekologisk tendens inns redan i den klas-

siska räntekritiska rörelsen; JAK:s tidning

Grus & Guld har exempelvis under senare

år publicerat många artiklar om Peak Oil,

och omställningsgrupper som förbereder

sig inför en framtid med uttömda resurser

och ekologiska katastrofer.

– Bara genom tillväxt kan vi ens för-

söka komma ikapp den exponentiella

räntekostnadstillväxten av våra skulder.

Under tiden ökar prestationspressen på

människorna, på naturens och våra soci-

ala system, säger Carl Norberg.

MIKAEL MALMAEUS menar däremot att

det är en grov förenkling av problemet.

Lån som betalar lån som betalar lån

Att nästan alla pengar som är i omlopp i vårt samhälle skapats av privata banker

genom lån överraskar säkert de flesta. I den första delen av det här reportaget

kunde vi dock konstatera att den ”penningsystemkritiska rörelsen” och etablerade

nationalekonomer är överens om att det går till så. Men spelar det någon större

roll? De sistnämnda svarar i allmänhet nej. De förra däremot, ser det som grund-

orsak till en rad allvarliga samhällsproblem. I förra avsnittet tittade vi på vad vårt

samhälles pengar är och hur de uppstår. Nu har det blivit dags att fundera över:

vad gör de och vad får de för konsekvenser?

Att komma med vilseledande idéer om fördelnings-politiska åtgärder

utan att primärt be-akta ett förestående

sammanbrott, är en mora-lisk och intellektuell ohe-derlighet av närmast biblis-ka proportioner.

Carl Norberg, penningkritisk bloggare.

En väldigt stor del av alla pengar som finns i världen är skapade av privata banker och genom lån. F


Å

enom lån. F


7Lördag 21 september 2013


– Det inns deinitivt viktigare förkla

ringar. Det som driver den ekonomiska

tillväxten och den miljöbelastning som

den medför är snarare en ojämn in

komstfördelning i samhället som gör att

en del av befolkningen – kapitalägarna –

förväntar sig evig avkastning på sina in

vesterade förmögenheter, och en annan

del av befolkningen kämpar för att kom

ma ikapp levnadsstandarden hos dem

som har det bättre ställt, säger han.

Här leder diskussionen som synes över

till en mer grundläggande fråga: kan

penningsystemet skiljas från det ekono

miska systemet? Den inansiella ordning

en från den ekonomiska – kapitalismen?

Ränta från vinst?

I en kapitalistisk ekonomi är det möj

ligt för den som äger ett kapital att köpa,

exempelvis, en fabrik, anställa ett antal

arbetare och betala dem mindre i lön än

värdet av vad de producerar – göra vinst.

Men av det följer också möjligheten att

låna ett tillräckligt kapital, investera det,

betala räntan och ändå få pengar över.

Kommer det inte då automatiskt att in

nas en efterfrågan på lån? Går det att tän

ka sig ett samhälle utan ränta, så länge

det existerar vinst? Och när fordringar

och skulder existerar, går det att undvi

ka att de säljs och köps och därmed för

vandlas till en form av pengar?

En stor konspiration?Det inns, åtminstone synbarligen, ingen

nödvändig koppling mellan att vara an

hängare av penningreform och att ha en

konspiratorisk syn på samhället. I prakti

ken, dock, sammanfaller åtminstone de

två grupperna betydligt mer än vad man

statistiskt skulle kunna vänta sig.

Ellen Hodgsson Brown tar avstånd från

antisemitism och auktoritära ideologier,

men hennes historiesyn är vissa avseen

den mycket okonventionell. Hon skriver

att ”Hitler blandade samman bankkartel

len med den etniska grupp som de lesta

bankmän råkade komma från”, och ver

kar alltså anse att Hitlers ursprungliga

motiv var att bekämpa inanseliten.

Hon ser också ryska revolutionen som

en kupp dirigerad av ”bankkartellen”, en

uppfattning liknande den hos den obsky

re ”historikern” Jüri Linna.

Exempelvis David Icke, något av de

moderna konspirationsteoriernas nes

tor, har anammat penningsystemkriti

ken och inkluderar i “Den största hem

ligheten” ett kapitel rubricerat “pengar

ur ingenting”. “Du betalar nu ränta på

vad som inte är annat än siffror på en

bildskärm”, skriver han där med en vid

det här laget välbekant formulering. Det

är dock bara ett element i hans ytterst

vidsträckta teorier.

– Jo, i USA inns det långt gångna teo

rier om kopplingar mellan militären och

den amerikanska centralbanken som

skulle driva hela systemet... Rörelsen

saknas politisk analys. Det verkar nästan

som att man tagit till penningsystemet

som en skygglapp för att slippa se att det

ekonomiska systemet är fullt av makt

obalanser. Man skyr den marxistiska för

ståelsen av vems intressen som styr eko

nomin, säger Mikael Malmaeus.

Marxismen och anarkismen använder

i ena eller andra formen en systemmo

dell för att förklara sambandet mellan

politiken och det ekonomiska systemet.

Den ekonomiska eliten dominerar sam

tidigt också opinionsbildning, nyhetsför

medling och de politiska partierna, och

behåller på det sättet kontrollen också

i demokratiska (eller synbarligen demo

kratiska) samhällen.

I ALLA FALL YTLIGT sett borde det inte

vara orimligt för penningsystem och

räntekritiker att resonera likadant: i

nanssektorns ekonomiska dominans ger

den mer eller mindre automatiskt poli

tisk kontroll. Likväl inner man ofta en

historieskrivning där enskilda personers

korruption, medlemskap i hemliga ord

nar, eller tvärtom lönmord på rättrådi

ga individer, spelar en avgörande roll.

Hodgsson Brown hävdar exempelvis att

Trotskij, som var “bankernas man” var

utsedd att ta över efter Lenin, men “blev

sjuk” i det avgörande ögonblicket, var

efter Stalin istället vred Sovjet ur Wall

Streets grepp (hon förnekar samtidigt

inte att Stalin var en brutal diktator).

Johan Lindkvist, en av grundarna till

ett nyskapat penningsystemkritiskt nät

verk, ser det dock inte konspirationerna

som ett så stort problem.

– De som intresserar sig för detta lock

as väl ofta av lite oortodoxa ideer. Det ex

isterar verkliga konspirationer, se på

Liborskandalen. Att människor med

FOT

O: J

ES

SIC

A B

EN

TS

EN

Å

enom lån. Frågan är om det är ett problem.

Det är så pittoreskt ordnat att vi med lånade pengar skapade ur in

tet kan bli så rika på siffror att vi får råd att

ta kål på planeten.

Birger Schlaug


8 Lördag 21 september 2013TEMA: Penningssystemet, del 2

stor ekonomiska makt ibland samarbe-

tar i hemlighet är inget konstigt. Sedan

inns det en del, Zeitgeist-fraktionen och

så, som drar större växlar på detta vilket

är synd då det riskerar att sänka övrigas

trovärdighet.

I olika diskussionsforum är det dock

inte ovanligt med synsättet att den po-

litiska debatten i övrigt, liksom motsätt-

ningen mellan höger och vänster är ku-

lisser och en falsk polarisering kring ovä-

sentliga konlikter vars enda syfte är att

distrahera från den avgörande frågan om

peningsystemet.

”Jag försöker få människor att inse att

det inte inns någon realpolitisk skillnad

mellan höger och vänster” och ”så kan

polariseringskulissen fortsätta och kom-

mer att fortsätta ett tag till” skriver Carl

Norberg på sin blogg.

En annan sorts pengarSå – vad vill kritikerna då ha istället?

En brutalt enkel lösning, som före-

språkas bland annat av ekonomen Det-

lev S Schlichter i boken Papperspengar-

nas kollaps, är att återgå till ädla metall-

ler som valuta, eller i varje fall som bas

för penningsystemet. Den här tenden-

sen, vars anhängare brukar kallas ”gold-

bugs”, är nära förknippad med nyliberal

ideologi.

Ett problem, som påpekats av vänste-

rekonomen Doug Henwood, är att värl-

den redan har prövat guldvalutor, bland

annat i USA under 1800-talet. I praktiken

skapade då banker likväl sina egna priva-

ta valutor i form av skuldsedlar och eko-

nomin präglades av våldsamma sväng-

ningar och kriser.

I en debattartikel i brittiska Telegraph

föreslogs nyligen ett system där ”banker-

na måste ha 100 procents reserver”. Men

om en bank måste behålla alla sina in-

sättningar i reserv, förlorar det sin me-

ning för den att alls ta emot några. Det

blir då heller inga pengar utom ägarnas

eget kapital kvar att låna ut. Artikeln

medger att ”tillgången på kredit troli-

gen skulle minska kraftigt”; konsekven-

serna av det analyseras inte vidare, utom

att säga att det skulle ”stryka Storbritan-

niens skulder”.

Positive Money föreslår ett mer ge-

nomtänkt alternativt system, om också

inte så radikalt som man kanske kunde

vänta sig efter deras kritik av det nuva-

rande. I modellen skulle de kommersiel-

la bankerna innas kvar, men insättarna

skulle få välja mellan två sorters konton.

Balansen på ”sparkonton” skulle, utan

ränta och mot en mindre avgift, depone-

ras hos landets centralbank, där de fort-

sättningsvis skulle sitta stilla – inte lånas

ut någonstans med andra ord. ”Investe-

ringskonton” däremot skulle ge ränta,

och banken rätt att låna ut pengarna till

olika syften, beroende på kontots typ. De

skulle dock inte vara garanterade mot

risk för förluster.

Positive Money kritiserar insättnings-

garantier – förvisso kan de tyckas som

ett vettigt skydd för småsparare och vik-

tiga för inansiell stabilitet, men samti-

digt, konstaterar sajten, betyder de att

banken kommer undan med att betala

mindre ränta, och att granskas mindre

kritiskt av sina kunder, än om dessa inte

var säkra på att få tillbaka sina insätt-

ningar. Kostnaden tar skattebetalarna.

Nya pengar menar Positive Money

borde skapas, när så bedöms lämpligt,

av ett särskilt organ – intressant nog an-

ser de att det borde vara en ”opolitisk”

expertkommitté – och sättas in direkt,

inte som lån utan som en tillgång, på

ett statligt konto. Där kunde de anting-

en användas till att inansiera offentlig

verksamhet eller distribueras direkt till

alla medborgare.

Ellen Hodgsson Brown presenterar

snarare en meny av alternativa idéer än

en detaljerad modell. Hon avvisar kate-

goriskt alla guldbaserade lösningar –

hon är keynesian och ser möjligheten att

pumpa in nya pengar, ”skapade ur luft”,

i det ekonomiska systemet för att exem-

pelvis möta lågkonjunkturer som en till-

gång, inte som ett problem.

Istället vill också hon göra skapandet

av nya, ej skuldbelagda, pengar till ett

offentligt ansvar. Hon är dock betydligt

mer inne på att avskaffa eller starkt be-

gränsa det privata banksystemet, till

förmån ett offentligt inanssystem. För

henne är inte ”politisk kontroll” något

negativt, utan en positiv möjlighet att

demokratiskt styra kapital till samhälls-

nyttiga verksamheter. Privata aktörer

kanske kan fortsätta att låna ut pengar

till spekulativa eller kommersiella pro-

jekt – men exempelvis huslån till vanliga

medborgare ska vara en offentlig ange-

lägenhet.

HODGSSON BROWN funderar också över

en rad mer eller mindre besläktade åt-

gärder: förbud mot derivat, blankning

och diverse andra sorters inansspeku-

lation, en avskrivning av tredje världens

skulder, att avskaffa dollarns status som

internationell reservvaluta, och att ta

bort rättigheten för storföretag att räk-

nas som (juridiska) ”personer”.

Carl Norberg, för sin del, menar att

varje ekonomiskt system med ränta ska-

par orimliga konsekvenser, och påpekar

att det även före skapandet av ”pengar ur

luft” ledde till samhällskriser som bara

kunde lösas genom återkommande efter-

skänkningar av alla skulder (”jubelår”).

Ellen Hodgsson Brown ser inte pengar

”skapade ur luft” som ett problem.

Vad gör egentligen pengar med vårt samhälle, och vad får de för konsekvenser? Klyftorna i samhället blir allt större och de privata bankerna mäk



– Ränta är en ickeproduktiv kostnad

och fyller enbart en enskilt nyttoskapan-

de omfördelningsfunktion på bekostnad

för samhället, menar han.

Ett enda nationellt elektroniskt betal-

system, förbud mot valutahandel, och

medborgarlön är några andra element

han nämner i en hastig skiss av sitt al-

ternativ.

Johan Lindkvist ser penningreform

som en nödvändig byggsten i skapan-

det av ett socialistiskt samhälle, även om

han betonar att frågan borde kunna för-

ena människor med många olika ideolo-

giska utgångspunkter.

– Varje modern ekonomi förutsät-

ter att vi har pengar, det är ekono-

mins grundläggande infrastruktur, oav-

sett om vi pratar ett marknadssocialis-

tiskt eller ett rent kapitalistiskt system.

Penning systemet har inte per deinition

något med kapitalism att göra, lika lite

som en väg eller vattenkanal har det, sä-

ger han.

Aldrig mera budgetunderskott?Behöver vi skatter? Frågan överraskar

nog även hårdföra nyliberaler. Ellen

Hodgsson Brown är för en med ameri-

kanska mått mätt mycket generös väl-

färdsstat (bland annat allmän sjukförsäk-

ring) men tror ändå att alla eller de all-

ra lesta federala (inte delstatliga) skatter

skulle kunna avskaffas. Hur vore detta

mirakel möjligt?

Jo, för det första skulle den nuvaran-

de statsskulden, med sina ränteutgifter,

förklaras ogiltig. Vidare skulle staten ta

över funktionen som penningskapare

och därmed långivare i olika samman-

hang, och få in väsentliga ränteinkom-

ster på det. Slutligen, skulle den helt en-

kelt kunna trolla fram elektroniskt de

pengar den behöver.

JOHAN LINDKVIST äR DOCK skeptisk till

den beräkningen.

– Om alla offentliga utgifter spendera-

des med nyskapade pengar så skulle pen-

ningmängden fördubblas på bara några

år, säger han.

Han anser att skatter skulle fortsätta

ha viktiga funktioner.

– Det behövs en kombination av både

skatt och nya pengar, för att moderera

penningmängden och undvika inlation.

Beroende på konjunktur kan man sedan

pendla mellan mycket nya pengar/lågt

skatteuttag till lite eller inga nya peng-

ar/högt skatteuttag. Skatter har ju dess-

utom en fördelningspolitisk funktion,

menar han.

Men i en mer begränsad mening ser

han, liksom andra, en väsentlig roll för

offentligt penningskapande: om staten

måste gå med budgetunderskott, då är

det lika bra att skapa de pengarna, sna-

rare än att försöka låna dem.

Hodgsson Brown konstaterar att det

stående motargumentet – med exempel

som Zimbabve och Weimarrepublikens

Tyskland – är risken för skenande inla-

tion. Men, menar hon, vi har just sett att

om staten tar lån av privata banker, bety-

der det också att nya pengar skapas och

penningmängden ökar. Varför inte lika

bra skapa pengarna direkt, undvika att

skuldsätta sig och spara in räntekostna-

derna?

– Absolut, det inns ingen anledning

att låna på de internationella kredit-

marknaderna när man kan låna av sig

själv, säger Johan Lindkvist.

På den här punkten är inte heller Mi-

kael Malmeaus kritisk.

– Det skulle i princip kunna fungera.

Det skulle ge makt till staten som i dag

inns hos marknaden, vilket är positivt

givet den orimligt stora makt markna-

den har i dag, säger han.

Handlar allt om pengar?Hur stor poäng har då penningsystem-

kritikerna? Kanske kokar det ner till: ser

samhället ut som det gör för att vi har

det monetära system vi har, eller ser det

monetära system ut så på grund av det

samhälle vi har? En fråga som naturligt-

vis mindre är ”antingen eller” än ”i hur

hög grad”?

Det går knappast att förneka att i-

nansvärlden i dag har ett större inlytan-

de över världen än den någonsin haft ti-

digare, och inansvärlden som den ser ut

i dag är oupplösligt beroende av det nu-

varande penningsystemet. Samtidigt blir

ansträngningarna att härleda i stort sett

alla väsentliga samhällsproblem tillbaka

till det inansiella systemet ibland lång-

sökta.

En penningreform är dock – och den

övertygelsen verkar delas av de allra les-

ta anhängare – realistiskt sett omöjlig

utan en hård konfrontation med de in-

ternationella inansmarknaderna, stor-

företagen och den nuvarande politiska

klassen. Alltså samma motståndare som

vänstern och miljörörelsen står inför.

I det sammanhanget kan vi inte komma

ifrån att den penningsystemkritiska rö-

relsen – där man just nu hittar en starka-

re entusiasm och optimism än i många

andra folkrörelser – borde utgöra en na-

turlig allierad. Det ganska utbredda av-

färdandet av den som räknenissar och

konspirationstokar framstår som orätt-

vist, men kanske ännu mer otaktiskt.

JON WEMAN

Frilansjournalist

Läs del 1 i serien: www.fria.nu/artikel/112013.

FOT

O: J

ES

SIC

A B

EN

TS

EN

erna mäktigare och rikare på pengar vi lånar. Det expertisen dock inte är överens om är huruvida vi står inför en kollpas eller ej.

Ser samhället ut som det gör för att vi har det monetä-ra system vi har, el-

ler ser det monetära system ut så på grund

av det samhälle vi har?

PÅ GÅNGREDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • [email protected]


lördag 21 september

KISTANils-Erik Landell guidar genom Kistas industrier och bostäder till Igelbäcken.

I Igelbäcken lever den säll-synta och syrekrävande isken grönlingen.

q KL. 14, SAMLING UTANFÖR TUNNELBANE-

STATIONEN I KISTA, UPPGÅNG KISTA TORG

Måndag 23 september

KVINNORS SITUATION I ASIENAnnie Adviento arbetar på In-dustriALL Global Unions kontor för sydöstra Asien och Singa-pore. Hon kommer från Filip-pinerna och har sin bakgrund inom den fackliga internatio-naionalen för textil, kläder och läder.

IndusriAll Global Union re-presenterar 50 miljoner arbeta-re i 140 länder inom branscher-na metall och gruv, energi, kemi och textil.

q KL. 18, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41

Tisdag 24 september

MAMMAS GATA – BERÄTTELSER FRÅN FÖRORTENKjell Johansson, Midsommar-kransens oslagbare skildrare, har utkommit med en ny skild-ring från Kransen som fått strå-lande recensioner.

Kjell läser och samtalar med sin förläggare Svante Weyler.

q KL. 14, GAMLA STANS SOCIALDEMOKRATISKA

FÖRENING, SJÄLAGÅRDSGATAN 13

Tisdag 24 september

BURMA – PÅ VÄG MOT DEMOKRATI?På kort tid har Burma utveck-lats från att vara ett av värl-dens mest slutna länder, till ett land som lockar utländska företag, organisationer och tu-rister.

Hur ska man tolka utveck-lingen i Burma? Är det en verk-lig demokratisering eller bara en ursäkt för att locka utländ-ska företag?

Om detta berättar Jesper Bengtsson, chefredaktör för tid-ningen OmVärlden, som i vin-ter även arrangerar studie- och kulturresor till Burma.


Tisdag 24 september

OM DET BLIR EN NY REGERING – BLIR DET NÅGON SKILLNAD?Det är uppenbart att Socialde-mokraterna ligger nära den borgerliga alliansens politik och tycks undvika konfronta-tioner. Om det skulle bli röd-grön majoritet (S, MP och V) i 2014 års val och en ny regering – blir det då egentligen någon skillnad?

Ett samtal mellan Björn Elm-brant, Arena, Anna Dahlberg, chef för Expressens ledarsida

och Ylva Johansson, riksdagsledamot (S).

q KL. 18, ABF-HUSET, SVEA-

VÄGEN 41

Tisdag 24 september

BARNEXPERIMENTETDen svenska skolan beinner sig i fritt fall – det är en tes som i-losoie doktorn, gym-nasielektorn och skol-strategen Per Korn-hall hävdar i sin bok barnexperimentet. Kommunaliseringen av skolan, pedagogis-ka experiment och om-vandlingen av skolor till företag på en affärs-marknad har fått till konsekvens sämre re-sultat ifråga om kunska-per och framför allt en mycket mindre likvärdig skola.


Tisdag 24 september

JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHETKvinnokonventionen, CEDAW, antogs 1979 för att säkerställa att kvinnor har fulla mänskliga rättigheter. Där slås fast att sta-terna är skyldiga att vidta alla möjliga medel för att garantera detta.

Kvinnokonventionen och handlingsplanen från Pe-king är ett löften till halva mänskligheten som ännu inte har införlivats. Föreläsning med Margareta Winberg, UN Womens´ordförande och Ger-trud Åström ordförande i Sve-riges Kvinnolobby om kvinno-konventionen och Beijing plat-form for action.


onsdag 25 september

VAD GÖR SÄPO?Vad är Säpo:s roll i kampen mot terrorismen och försvaret av mänskliga rättigheter?

Ett samtal mellan Säpoche-fen Anders Thornberg och Tho-mas Hammarberg, tidigare Eu-roparådets kommissionär för mänskliga rättigheter.


onsdag 25 september

PERSPEKTIV PÅ FRI VILJAOm människan har en fri vilja eller inte har debatterats. Men man måste också bestämma sig för vad man menar med ter-men ”fri vilja”. Man kan vara fri i en bemärkelse, men inte i en annan.

Soia Jeppsson, ilosof vid Stockholm universitet, argu-menterar för att vi trots allt har en typ av frihet som är mora-liskt relevant.


onsdag 25 september

VAD GÖR DE RIKA MED SINA PENGAR?Enligt populära teorier le-der ökade inkomstskillnader och minskade skatter för bo-lag och rika till ökade inves-teringar. Men stämmer verkli-gen det?

Sandro Scocco, chefsekonom på Global Utmaning, har till-sammans med ekonomen Lars-Fredrik Andersson undersökt saken och kommit fram till uppseendeväckande resultat.


onsdag 18 september

FRÅN GANDHI TILL AMIRA HASSVi känner alla till namn som Gandhi och Raoul Wallen-berg. Men har du hört talas om journalisten och samhälls-kritikern Amira Hass, som lyttade från Israel till Väst-banken för att rapportera om och dela de ockuperade pales-tiniernas vardag. Ola Larsmo och Brian Palmer berättar uti-från sin bok 101 historiska hjältar om människor som kämpat för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Östeu-ropa, Afrika, Sydamerika och i Sverige.


onsdag 18 september

KVINNOR I DEN ARABISKA VÅRENKvinnor har gått i spetsen för upproren mot diktatur i Mel-lanönstern och i Nordafrika. Hur gick det sedan? Har kvin-nornas situation försämrats, eller ser man framsteg? Samar Yehia från den egyptiska kvin-noorganisationen Womens’ Freedom. Gertrud Åström, Haideh Daragai, Amineh Ka-kabaveh. Samtalsledare: Arne Ruth.


Föredrag

lördag den 21 september

VI TAR TILLBAKA VÄLFÄRDENFolkkampanj för gemensam välfärd demonsterar under parollerna:

• Nej till vinst i välfärden!• Stoppa nedskärningarna!• Försvara och utveckla den gemensamma välfärden!

1KL, 13, MEDBORGARPLATSEN

Demo

I slutet av 2008 brändes Cy-klopen 1 ner till grunden. Våren 2011 påbörjade vi ar-betet med vårt och söderorts nya frihetliga kulturhus. Tio-tusentals arbetstimmar har förlutit sedan dess.

Vi har svettats, svurit och skrattat ihop. Och nu är ett mycket, mycket speciellt hus redo för invig-ning.

Ur intet skapas intet.Ur stål, trä och kanalplast kan hundratals människor med ett gemensamt mål ska-pa historia.

Vi bygger, därför är vi.

Vi drömde större. Vi byggde större. Vi vill att du kommer och irar det med oss.

1KL.9–03.00, CYKLOPEN, MAGELUNGSVÄGEN,

T-HÖGDALEN

lördag 21 september – söndag 22 september

CINEMA QUEERCinema Queer är den norm-brytande ilmfestivalen som genom att fokusera på ilm som ifrågasätter, diskuterar och ser bortom de rådande normerna belyser historier som annars inte uppmärk-sammas. Årets program be-står av vagina-kostymer, tur-kisk magdans, moppeburna lator från Nepal, tyska poli-ser, rymdäventyr och myck-et mer. Målet är att skapa en självklar plattform för hbtq-ilmen i Sverige: ett alterna-tiv till dagens heteronorma-tiva biografutbud och ilm som speglar en annan verk-lighet.

lördag 21 septemberBiograf: Zita12.00: Fokus: Ryssland-sam-tal: Queer-Ryssland i dag15.00: Camp beaverton – meet the beavers16.30: Zenne dancer18.30: Strange frame – love and sax20.30: GBF22.00: Where dreams cross (Drömfakulteten)söndag 22 septemberBiograf: Zita11.00: One zero one13.00: Soongava – the dance of the orchids15.00: Queer shorts17.00: Free fall19.00: Who’s afraid of Vagina Wolf?21.00: Bruno & Earlene go to vegas

Cinema Queer

Cyklopen: Invigningen

Följ STOCKHOlMS FRIAFacebook: @stockholmsfria.nu Twitter: @stockholmsfria

Liljas begravningar

Civila och kyrkliga

begravningar

i Storstockholm

08-715 33 09

Ingrid Lilja 070-554 80 85

www.liljasbegravningar.se

Seyhmus Vegetariska

Ekologisk vegansk och vegetarisk mat

Varvsgatan 2908-658 55 55

ekologiskt | vegetariskt | rättvisemärkt

Skånegatan 92 (vid Nytorget)

Öppet alla dagar i veckan.Välkommen!

www.goodstore.se

goodstore

Vegan, vegetarian?Vi har allt från sojabitar till... Ja, allt!

Folkungagatan 68. Tel: 08-641 27 12

I vår Stockholmsguide presen-

terar vi olika småföretag samt

kulturella, ekologiska, etiska

och ideella verksamheter

i Stockholm. För bokning,

kontakta annonsavdelningen:

[email protected].

GUIDE TILL

ETT ANNAT

STOCKHOLM

REDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • [email protected]

PÅ GÅNG 11Lördag 21 september 2013

T o m 22 september

PoP Art DesignPop art design utforskar dialo-gen som uppstod mellan de två disciplinerna.

Utställningen omfattar konst- och designobjekt från tidigt 1950-tal till början av 1970- talet och inkluderar cirka 80 konst-verk, och lika många design-föremål, ilmer och dokumen-tära fotograier.

q KL 10–20 (TI–FR) 10–18 (LÖ–SÖ), MODERNA MUSEET

T o m 22 september

ZuZAnnA JAnin, HAnnA LJungH, uLrikA sPArreKonstnärerna Ulrika Sparre och Hanna Ljungh visar skulpturen Fånga Dagen i form av ett mo-numentalt timglas.

q KL. 12–16 (TI–SÖ), HUSBY KONSTHALL, T-HUSBY

T o m 29 september

HeLmut newtonHelmut Newton var banbrytan-de på ett många gånger provo-cerande sätt och bröt mot de modemediala konventionerna, i en pendelrörelse mellan rått reportagefoto, ilm noir och suggestiv surrealism.

q KL 9–21 (SÖ–ON), KL 9–23 (TO–LÖ),

FOTOGRAFISKA, STADSGÅRDSHAMNEN 22

T o m 29 september

Leon küHnUtställning på det mysiga mil-jö- och konsumentmedvetna kaféet, deli och butik, där man kan njuta av äkta råvaror och äkta konst.

Leons senaste målningar är gjorda på återvunna LP- skivor.

q KL 9.30–18 (MÅ–FR), 11–16 (LÖ–SÖ), KAFÉ HÅLLBART OCH NJUTBART, SKÄLDERVIKSPLAN, NÄRA ÅRSTABERG STATION

T o m 29 september

sketCH oF PArisI mer än 20 år har den prisbe-lönte fotografen JH Engström bott och arbetat i Paris. Han bär alltid med sig en kamera, och med sin närvaro och nyiken-het lyckas han fånga den myt-omspunna stadens själ – långt borta från turisternas Paris. Ut-ställningen och boken innehål-ler ca 250 bilder, tagna mellan 1991 och 2012.

q KL. 12–18 (TI–FR), 12–16 (LÖ–SÖ), GALLERI KONTRAST, HORNSGATAN 8, T-SLUSSEN

T o m 2 oktober

kAngA in FAsHionSe kangan som du sällan sett den förr! Vi visar detta fantas-tiska tyg från Östafrika som är en outsinlig källa till inspira-tion. En resa genom 150 år som

traditionellt klädesplagg till inredningstextil och high fa-shion.

q KL. 11–16 (MÅ–FR), 11–16 (LÖ), SÖDER-MALMSTORG 4, T-SLUSSEN

T o m 5 oktober

VirPi VesAnen-LAukkAnen Allt bottnar i en fascination av att samla.

Hon utforskar grundligt, vänder ut och in och ger en generös och ovanlig tolkning med hjälp av vardagsföremål. Alltifrån godispapper som hon förvandlar till skulpturala klädkreationer, till objekt med pärlor, smycken eller tänd-stickor.

q KL. 12–17 (TI–FR), 12–16 (LÖ), STUDIO L2, KINDSTUGATAN 3

T o m 11 oktober

LustrAL – remus greCuLustral betyder rening, lutt-ring eller till och med renings-ritual.

I Remus Grecus målningar, installationer och videoverk är det just det vi bjuds på. Han tar oss med till sin lilla, varma, mörka ateljé längst in bland källarförråden i ett gammalt hus på Södermalm.

q KL. 10–17 (MÅ–FR), RUMÄNSKA KULTUR-

INSTITUTET, SKEPPSBRON 20

Mejla [email protected] eller fyll i formu-läret på www.stock-holmsfria.nu/tipsa-kalendariet senast kl 12 på tis dagar!

Vad händer?

Utställningar

lördagen 21 september• 4H-dagen

• Internationella alzheimer-

dagen

• Internationella fredsdagen

• Software freedom day

• Minigolfsdagen

söndag 22 september• Internationella bilfria

dagen

• Hobbitdagen

• Höstdagjämningen

(kl 14:49, 2012, Sv)

Måndag 23 september• Hummerpremiären

• Firande av bisexualiteten

Tisdag 24 september• Skiljetecknets dag

onsdag 25 september• Skolmjölkens dag

Torsdag 26 september• Europeiska språkdagen

• Neurodagen

• Internationella hjärtdagen

Fredag 27 september • Janssons-dagen

• Världsturismdagen, UNWTO

• Tjänstepensionens dag

1KÄLLOR: TEMADAGAR.SE, WWW.VAFFO.SE/GRONGOLING Slå ett slag för freden i dag, lördag. FOTO: WIKIPEDIA

Torsdag 26 september

AZerbAJDZJAn inFör PresiDentVALetSituationen i landet vad gäller demokrati och mänskliga rät-tigheter redovisades internatio-nellt via medier i samband med Eurovision song contest inalen i maj 2012 i Baku. Kränkning-arna av mänskliga rättigheter i landet rapporteras därefter ha ytterligare förvärrats.



VäLFärDsPoLitikens utmAningArPubafton med Fackliga utskot-tet inom Stockholms arbetar-kommun. Kvällens föreläsare är Irene Wennemo, tidigare huvudsekreterare i socialför-säkringsutredningen, och äm-net är välfärdspolitikens utma-ningar. Efter föreläsningen spe-lar Starka Band, IF Metalls eget husband.

q KL. 18, RESTAURANG HUBERTUS, DROTTNINGGATAN 88


orD oCH motstånD På sALong HögDALenPolitisk pubkväll där du kan lyssna på och delta i samtal om vår nutid.

Höstens tema på Salong Hög-dalen är ord och motstånd, denna höst vill vi rikta in oss på ordets makt och möjlighet till motstånd. Hur använder vi oss av orden?

q KL. 18, FRIA TEATERN I HÖGDALEN, T-HÖGDALEN


teXtiLA skAtterKom och lyssna på Ebba Bru-sewitz, en av de två systrarna bakom den kreativa designdu-on Brusewitz Design. Systrar-nas mission är att på olika sätt arbeta med att lyfta fram och höja värdet på de textilier som tillverkats av kvinnohänder i generationer. Det inns ett nytt liv för alla bortglömda textila skatter.

q KL. 18.30, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41

Fredag 27 september

HåLLbArA VägAr tiLL FrAmtiDenOm Förbifart Stockholm och dess vetenskapliga grund. Med-verkar: Deliang Chen, profes-sor i meteorologi vid Göte-borgs universitet och en av två svenska medförfattare till IPCC:s delrapport, Folke Ters-man, professor i praktisk ilo-soi vid Uppsala universitet, samt Lena Smidfelt-Rosqvist, tekn dr och forskningschef Tri-vector Trafic.Moderator: Lina Hjorth, jurist och aktiv i Kli-mataktion.


Temadagar

PÅ GÅNGREDAKTÖR: bjÖRn DAniElsson • [email protected]


LÖRDAG 21 SEPTEMBER 08.00 Democracy Now (repris) 09.00 Ny Berättelse: Samhällsprogram 09.30 Yewongel Church Berhan10.00 Webbkyrkan10.30 Christ Embassy Church11.00 Full Gospel12.00 Democracy Now! (repris)13.00 Dimetsi Hezby14.00 TV City: Slas – en lysande mång-sysslare. Amibiefordon. Norra Bantor-get genom åren14.30 RyssMedia 15.00 East African TV (på somaliska)16.00 Miljöpartiet: Årsta holmar blir na-turreservat. Efter stormen. MP skärper klimatkraven. Alternativ till djurförsök16.30 Fallskärm (från SFV-festivalen)

17.00 Full Gospel18.00 Våld mot kvinnor, del 3 19.00 TV Dejen20.00 TV Selam21.00 UCKG Help Center21.30 Hoppets väg22.00 Dimtzi23.00 Jerusalem Church00.00 TV Somaliland01.00-02.30 A boy and his dog (1976)

SÖNDAG 22 SEPTEMBER08.00 Rocketmen Vs Robots, del 1 08.30 Gamla vykort från Stockholm. Högt upp i Paris 09.00 Hoppets Väg09.30 Clara Kyrka10.00 Södermalmskyrkan

11.00 Pingstkyrkans Världsmission11.30 HIV awareness in Ethiopia 12.00 Jerusalem Church13.00 ERI Adal14.00 Församlingen Arken14.30 Rocketmen Vs Robots, del 2 .Rörlig staty och lindansare 15.00 Stockholm i bild 15.30 Ny Berättelse: Samhällsprogram 16.00 Ryssmedia16.30 Kristna Världsmissionen17.00 Europa Latina 18.00 Största båtarna gästade Stock-holm. Världens längsta konstuställning 18.30 Miljöpartiet: MP:s Åsa Jernberg om ett hållbart Stockholm. Klimatet ef-ter kollapsen. MP vill ha klimatlag19.00 Prostatabröderna19.30 Djurens värld, del 2 20.00 Presens TV: Konst vid Telefon-plan. Bilar i vattnet. Skutor vid Skepps-holmen. Siri Derkerts t-banekonst20.30 Ny Berättelse: Samhällsprogram21.00 Inspirationsforum 21.30 Här och var i Stockholm 22.00 Hasse – smärtan och myndigheterna 22.30 Debatt på Publicistklubben: Det

nya TV-kriget 23.45 Amerikansk kuriosa: Good Table Manners (1951) 00.00 Södermalmskyrkan01.00-02.25 Captain Kidd

MÅNDAG 23 SEPTEMBER08.30 Järnvägsmuseet. Schack i stads-huset 09.00 Sjukskrivning, mobbning, arbets-löshet. Konstrunda på Österlen 09.30-10.00 Rocketmen Vs Robots, del 1 11.00-11.30 Mälaren runt med tåg 13.30 Rocketmen Vs Robots, del 3. Sta-den som du aldrig såg den 14.00 Dödshjälp - varför det? 14.30 Almstriden, del 1. Gamla Stock-holm. Veteranbilar 15.00 Almstriden, del 2. Fina båtar i Wa-sahamnen 15.30 Ölandskonstnären Anna-Kajsa Alaoui. Konstlegendaren Carl Larsson. Höstsalong 16.00 Föräldraledighet och barnafödan-de i kristider. Docent Ann-Zoie Duvan-der och professor Gunnar Andersson, Stockholms universitet

17.30 Fast i snön. Larven i gräset. Fjärilar 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV18.00 Elektrikern som blev elöverkäns-lig. Djur och natur 18.30 Miljöpartiet: Partiklarna - hur åker man säkrast? Efter stormen. Behövs: Marshallplan för klimatet 19.00 Röster från Skärholmen. Mun-spelsstämma i Farsta Gård 19.30 Bilparad i Stockholm 20.00 TV City: Att skoja med skulptu-rer. Stora segelskepp. SL:s konstkupp. Wallenberg i konsten. Badhunden20.30 Överförmyndaren griper in – do-kumentär av Birgitta Hald-Svensson 21.30 Östberga TV22.00 Karin Boye – 3 dikter. En värja från Vira. Fjärilshuset. T-banekonst 22.30 HIV-problemet 23.00 Democracy Now!00.00-01.25 Hitchcock: The 39 steps (1935)

TISDAG 24 SEPTEMBER 08.00-09.00 Democracy Now! (repris)09.30 Amerikansk kuriosa: Duck and cover (1951). Communism (1952). Den

ÖPPNA KANALEN

Öppna Kanalen i stockholm är en ideell förenings-kanal som sänder TV i Com Hems och Telias nät i stockholms län och delar av södermanlands län. Öppna kanaler, som ingår i basutbudet, hittar du ge-nom att klicka dig fram med fjärrkontrollen. om du har digitalbox: Com Hem plats 450, Telia 500.

söndag 22 september

DjurvännernaEn tecknad trilogi. I En fågel-dag följer vi fågelbarnens även-tyrliga promenad bort från hemmet, från ljus morgon till mörk natt. I jag rymmer! har det lilla fåret bestämt sig för att lämna sin lock. I Min vän lage möter vi ugglan Lage som läm-nat sitt hem i den mörka sko-gen för att bli storstadsuggla

q KL. 15 & 16, TELLUS BIO & CAFÉ, T-MIDSOM-MARKRANSEN


The GreaT GaTsbyNick Carraway (Tobey Maguire) kommer med författardrömmar till New York våren 1922, en tid som präglas av dekadens, glitt-rande jazz, alkoholförbud och en överhettad aktiemarknad. Han träffar miljonären Gatsby (Leonardo DiCaprio) och dras in i dennes värld. Denna ilma-tisering av F. Scott Fitzgeralds klassiker fokuserar på den gyl-lene tidens estetiska företräden.

q KL. 17, TELLUS BIO & CAFÉ


FaroEn pappa har mördat en annan man. Polisen är honom på spå-ren och hans dotter kommer att omhändertas. Hon är me-ningen med hans liv, och han är trots sina brister hennes allt. Ovilliga att ge upp sin frihet packar de bilen och ger sig av till skogs i gryningen. Männis-kans dubbla förhållande till det vilda utforskas. Även 22/9.


onsdag 25 september

FoxFireI ett arbetarområde i staten New York på 1950-talet bildar en grupp tonårstjejer ett syster-skap som motvikt till den mans-dominerade omgivningen. De kallar sig Foxire, och känns

igen på tatueringen av en lam-ma på axeln. Även den 28/9.



silver lininGs PlaybookI Sverige ick denna ilm den nå-got löjliga och ganska så vilse-ledande titeln Du gör mig galen, men riktigt ina recensioner. Den manodepressiva Pat (Bradley Coo-per) har precis släppts från en psy-kiatrisk klinik, där han vårdats för att ha misshandlat sin frus älska-re. Medan han försöker försonas med sin familj träffar han en väns svägerska, den nyblivna änkan Tiffany (Jennifer Lawrence), som just har blivit av med sitt jobb och lider av depression. Tillsammans tacklar de sin situation, med vissa komiska förvecklingar.


Tills vidare

ParaDis: hoPP I den sista, och kanske käns-lomässigt varmaste, delen av Ulrich Seidls magniika Para-distrilogi är det dotterns tur att få huvudrollen. Medan mam-man förlustar sig i Kenya och mostern predikar så tillbringar dottern sommaren på ett bant-ningsläger. Där blir hon föräls-kad i en av läkarna. En man som är betydligt äldre än vad hon är.

q BIOGRAF ZITA, BIRGER JARLSGATAN 37, T-ÖSTERMALMSTORG

Tills vidare

The sPiriT oF ’45Ken Loachs fängslande doku-mentär om en av Storbritan-niens mest turbulenta perioder, tiden efter andra världskrigets slut. Labourpartiets storslagna valseger 1945 är startskottet för ilmen som följer engelska soci-alismens uppgång och fall. Från socialistiska reformer och för-statligande till Thatchers ned-montering.

q BIOGRAF ZITA

Tills vidare

Min iranska FaMiljNär Arash återvänder till Iran för att gästföreläsa på ett uni-versitet slungas han tillbaka till det förlutna. Fadern ligger på sin dödsbädd och modern väg-rar att berätta, men långsamt upptäcker Arash sanningen om missgärningar och korruption och vad som har blivit av hans familj sedan kriget mellan Iran och Irak på 80-talet.

q BIOGRAF ZITA

Tillsvidare

DoM anDraDokumentärilmaren Margreth Olin följer ett antal ungdomar som fått avslag på sina ansök-ningar om uppehållstillstånd och nu inväntar utvisning. Ef-tersom de enligt lagen kan avvi-sas först när de fyllt 18 år, lever de alla i ett slags limbo i väntan på ofrivillig exil.

q BIOGRAF ZITA

Tills vidare

linnea i Målarens TräDGårDLivs levande har Linnea kommit ut ur boken och blivit ilm. Nu far hon tillsammans med sin granne Blomkvist till Paris och målaren Claude Monets träd-gård i Giverny. Allt är tecknat förstås. Utom trädgården – den blir en överraskning. Följ med dit! Det tar en halvtimme…

q BIOGRAF ZITA

Tills vidare

FaMiljen Persson i FräMManDe lanDPer Persson lämnade Sverige för 40 år sedan. Med sin Land Rover körde han österut och hamnade till slut i Pakistan där han förälskade sig, bil-dade familj och kom att leva sitt liv. Per har uppfostrat sina döttrar till självständiga star-ka kvinnor, något som inte ac-cepteras i Pakistan. Döttrarna

börjar längta till Sverige och en dag kastar familjen loss mot lyckolandet, men landar i en husvagn utanför Hässle-holm.

q BIOGRAF ZITA

Tills vidare

TraviaTaHur skapar man en känsla på operascenen – genom sången, musiken eller skådespeleriet? Hur ger man liv åt Verdis mäs-terverk la Traviata? Philippe Béziats dokumentär följer den världsberömda franska sopra-nen Natalie Dessay från de första repetitionerna fram till premiä-ren av Jean-François Sivadiers uppsättning av La Traviata.

q BIOGRAF ZITA

Tills vidare

sTories We TellSkådespelaren och regissö-ren Sarah Polley (Away from her, Take this waltz) bar på en hemlighet under många år. Till slut bestämde hon sig för

att berätta sin historia i en do-kumentärilm där syskonen, pappan, närstående och vänner får berätta sina upplevelser och uppfattningar.

q BIOGRAF ZITA

Tills vidare

Den Gröna CykelnTio-åriga Wadjda drömmer om en underbar grön cykel men i Saudiarabien där hon bor är det inte tillåtet för små lick-or att cykla omkring på gator-na. Medan hennes mamma är upptagen med att övertyga pap-pan att inte ta sig en andra fru passar Wadjda på att försöka skaffa pengar så att hon kan köpa cykeln själv.

q BIOGRAF ZITA

Film

New York,

New York.

Söndagsmatiné


PÅ GÅNG 13Lördag 21 september 2013

sköna Brunnsparken 10.00-10.50 The 6th Marine Division on Okinawa (dokumentär) 11.30 Stockholmsbilder. Screwed - av Jonathan Coulton 12.00-13.00 Democracy Now! (repris)13.30 Anomalies of the Unconscious Behrens (konstilm). Girl and a bycycle (konstilm) 14.00 Östberga TV 14.30 TV Continente15.30 Sverige – Norge, så gjordes det turistilm 1983 16.00 Järnvägen 150 år 16.30 Adventkyrkan17.00 Varelser du aldrig sett. Huvud-stadsbilder 17.30 Gotland runt – i Stockholm 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV18.00 Lutherska Bekännelsekyrkan18.30 Miljöpartiet: Miljöns motkrafter. Park med tak. Svansviftarna i Byxelkrok19.00 Stoppa förstörelsen av världen! 19.30 Clara Kyrka 20.00 TV City: Fatbursparken – en gång Söders insjö. Chaplin i Stockholm. Strindberg i tunnelbanan. Hötorget – ett

söndagsnöje. Förarlöst Le Corbusier – arkitekten som ville göra om Stockholm. Fatbursparken – en gång Söders insjö. Hötorget - ett söndags-nöje. Klimatkrisen20.30 Elöverkänslighet. Centralbadsparken 21.00 Barstistow: Sverige-Norge 21.30 Södermalmskyrkan22.30 Prostatabröderna 23.00 Democracy Now!00.00-01.00 Agatha Christie: And then there were none (1945)

ONSDAG 25 SEPTEMBER

07.00-07.30 Clara Kyrka 08.00 Democracy Now! (repris)09.00-09.25 Östermalm på 50-talet, del 1 10.00-10.30 Östermalm på 50-talet, del 2 11.30 Kungsholmen runt. En himmelsk parkväg – utan himmel 12.00-13.00 Democracy Now! (repris)14.00-15.05 Buster Keaton - Three Ages 15.30 Farsta - stadsdel i söder. Mobilise-ring på 40-talet 16.00 Yewongel Church16.30 Webbkyrkan17.00 Vapnet - en berättelse om tidens gång

17.30 Den sköna Brunnsparken 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 THK: Tro, hopp och kärlek19.00 TV Sydväst: Gäst hos Sydväst20.00 TV Sydväst: Sydvästmagasinet 20.30 Ny Berättelse: samhällsfrågor 21.00 Adventkyrkan21.30 Inspirationsforum22.00 UCKG Help Center22.30 Konstnären Börje Frykenstam – av Henrik de Try. Galärparken. I naturen med Per Lindskog 23.00 Democracy Now!00.00-01.05 Berlin - En storstadssym-foni (1927)

TORSDAG 26 SEPTEMBER

08.00-09.00 Democracy Now! (repris) 10.00 Sjukskrivning, mobbning och arbetslöshet 10.30 Flyg på Barkarby. Staden som du aldrig såg den 11.00 FN om mat och klimat. Fjärilar 12.00-13.00 Democracy Now! (repris)14.00 Fanar Center14.30 Solar System (1977). Stockholmsvyer 15.00 Våld mot kvinnor, del 4

16.00 Stockholm i bild 16.30 Mälaren runt med tåg 17.00 Prostatabröderna17.30 Trandans och vattenrall 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV 18.00 Arken Bibelcentrum 19.00 Stoppa förstörelsen av världen!19.30 Att undvika stroke. Löpsedlarna speglar historien 20.00 Presens TV: Konstnären Robert Rauschenberg. Visioner om Stockholm. Djurplågeri20.30 Mijöpartiet: Att klara ett växande Stockholm – med Stefan Nilsson. Årsta holmar naturreservat. Grymma sälslakten 21.00 Inspirationsforum21.30 Vem blir partiledare - och hur? Fil dr Jenny Madestam, Stockholms universitet 22.45 En värja från Vira 23.00 Democracy Now! 00.00-01.55 George Orwells 1984 (från 1954)

FREDAG 27 SEPTEMBER

08.00-09.00 Democracy Now! (repris)09.00-10.00 Debatt på Publicistklubben: Går det att stoppa näthatet?

11.00 Gamla vykort från Stockholm. Högt upp i Paris 11.30 Med ångtåg till Gräfsnäs. Kon-strunda på Österlen 12.00-13.00 Democracy Now! (repris)14.00 Fanar Center14.30 Medborgare eller skattebetalare? 15.30 Adventkyrkan16.00 Christ Embassy Church16.30 Pingstkyrkans Världsmission17.00 Inspirationsforum 17.30 Snyggingar på Blasieholmen 17.40 Tekniska Museet: Skol-TV18.00 Lutherska Bekännelsekyrkan18.30 Miljöpartiet: Nockeby – vi tar spårvagnen. Djurplågeri 19.00 TV Sydväst 20.00 Presens TV: Bakterier som dödar. Toulouse Lautrec – vin, kvinnor och konst. Flygande bil20.30 Webbkyrkan 21.00 Församlingen Arken21.30 TV City: Konstnären Roland Kem-pe. Ett världsarv i Stockholm 22.00 TV Continente23.00 Democracy Now!00.00-01.20 Virus Fukkatsu (1980)

Fredag 27 september

Belleville BaByEtt telefonsamtal från en ung-domskärlek väcker minnen från ett gemensamt förlutet. Han berättar att han har sut-tit många år i fängelse och han frågar om hennes minnen från deras tid tillsammans. Hon minns våren de möttes i Paris, hon minns vespan, upploppen och katten som hette Baby. Hon minns också att allt en dag var borta. En universell historia om kärlek inspelad i Stockholm, Paris och Marseille.

1DRAMA, ZITA FOLKETS BIO, VICTORIA, GRAND

Fredag 27 september

Prick & fläck På fläcken Nya ilmer med charmörerna Prick och Fläck. I deras värld är allt prickigt och läckigt. BARN, ZITA FOLKETS BIO, SF

Fredag 27 september

runner runner David Burke livnär sig på att

sälja marijuana till bland an-nat kockar och hemmafruar, men aldrig till barn – han har ju trots allt ett samvete. Så vad kan då gå fel? En hel del...

1THRILLER, SF, VICTORIA, GRAND

Fredag 27 september

SkumtimmenJulia har aldrig förlåtit sin pappa, som hon anklagar för sin son Jens försvinnan-de. Gerlof (pappan) har aldrig fullt ut tagit på sig det ansva-ret, men har sedan många år gjort en egen utredning om att en tidigare försvunnen mytomspunnen mördare på Öland, Nils Kant, ska ha med Jens försvinnande att göra. Nu när Julia efter många år

besöker sin pappa på Öland blir hon arg när hon upptäck-er vad han har hållit på med. Samtidigt kommer det ett pa-ket till Gerolf med Jens ena sandal. Gerlof och Julia blir mot sin vilja involverade i en resa tillsammans som blir chockartad för dem båda.

1DRAMA, THRILLER, SF, VICTORIA, GRAND

Fredag 27 september

flygPlanFrån Disney kommer Flyg-plan, en actionfylld, anime-rad äventyrskomedi om Dusty, vars jobb är att hålla ogräset borta från åkrarna. Men Dus-ty har högtlygande drömmar om att få vara med i en lygtäv-ling, trots att han inte direkt är byggd för att tävla och han råkar dessutom vara höjdrädd.

Dusty sätts på prov då han sik-tar på att nå höjder han aldrig trott skulle vara möjligt.

1ANIMERAT, KOMEDI, FAMILJ, SF, VICTORIA,

GRAND

Fredag 27 september

i lodjuretS timmaEn ung man har spärrats in ef-ter att han dödat ett äldre par. Ingen vet varför och pojken talar inte. Forskaren Lisbeth är ansvarig för ett experiment där patienterna ska få tillgång till ett husdjur. Pojken får en röd katt. Initialt går allt int, men strax förloras kontrollen. Katten försvinner, en patient blir attackerad och pojken för-söker begå självmord. Lisbeth ber prästen Helen om hjälp.

1DRAMA, THRILLER, VICTORIA, GRAND

Fredag 27 september

livet går vidareEn hyllning till en av frank-rikes främsta skådespeler-skor, Catherine Deneuve. Bet-

tie (Catherine Deneuve), en före detta skönhetsdrottning, bor med sin pratsjuka gamla mamma och driver en famil-jerestaurang som är på kon-kursens rand. När mamman avslöjar att Betties älskare setts ihop med en mycket yng-re kvinna, brister allt. Bettie slänger sig i bilen för att åka och köpa cigaretter. Men jak-ten på cigaretter blir en jakt efter ett nytt liv.

1DRAMA, VICTORIA, GRAND

Fredag 27 september

the World’S endI The World’s end återförenas fem barndomsvänner 20 år ef-ter ett misslyckat försök att genomföra en pubrunda av episka format. En av dem har gett sig fasen på att åter försö-ka genomföra detta ölens ma-rathon, och de övertygas till en reprisrunda av kompisen Gary King (Simon Pegg).

1DRAMA, KOMEDI, VICTORIA, GRAND

Filmpremiär

filmfrukoSt: the SPirit of ’45Labourpartiets storslagna valseger 1945 är startskottet för denna ilm om den engelska socialismens uppgång och fall. Från socialistiska reformer och förstatligande till Thatchers nedmontering. Flerfaldigt prisbelönade regissören Ken Loach presenterar en fängslande dokumentär. 150 kr (ilm & frukost).

q KL. 10.30, BIO RIO, T-HORNSTULL

hokuS PokuS alfonS åBergNär han inte leker sjörövare med sina kompisar så drömmer 7åriga Alfons Åberg om en egen hund. En lekfull terrier, precis en sådan som den gamla trollkarlen har. Med hjälp av magi är han övertygad om att

hans dröm kommer att uppfyllas. Men det är inte så lätt som han tror så när drömmen på ett märkligt sätt ändå blir till verklighet så vet han inte riktigt vad han ska tro.

q KL. 13, REFLEXEN, T-KÄRRTORP

linnea i målarenS trädgårdLivs levande har Linnea kommit ut ur boken och blivit ilm. Nu far hon tillsammans med sin granne Blomkvist till Paris och målaren Claude Monets trädgård i Giverny. Allt är tecknat förstås. Utom trädgården, den blir en överraskning.


dr t:S 5000 fingrarDen diaboliske pianoläraren dr

Terwilliker tänker tvinga 500 pojkar att spela på hans jättepiano, men unge Bartholomew gör allt för att stoppa honom. Fantastiska kostymer, scenograi och koreograi har lett till att denna prilliga fantasymusikal blivit en kultklassiker – och föranlett en hel del freudianska analyser … Efter ilmen får alla barn möjlighet att besöka maskinrummet för att se hur det går till när man visar ilm på bio. Gratis under 15 år.

q KL. 14, BIO VICTOR, FILMHUSET

djurvännernaEn tecknad trilogi. I En fågel-dag följer vi fågelbarnens äventyrliga promenad bort från hemmet, från ljus morgon till mörk

natt. I jag rymmer! har det lilla fåret bestämt sig för att lämna sin lock. I Min vän lage möter vi ugglan Lage som lämnat sitt hem i den mörka skogen för att bli storstadsuggla.

q KL. 15 & 16, TELLUS BIO & CAFÉ, T-MIDSOM-MARKRANSEN

Blue jaSmineÖverklassfrun Jasmine får se sin sociala prestige, Chaneldräkterna och sitt lyxliv förintas när hennes man Hal avslöjas som storbedragare i både affärer och kärlek. Totalt utblottad lyr hon New York och lyttar in hos sin hårt arbetande syster Ginger och hennes familj i San Francisco. Woody Allen regisserar ett humorfyllt

drama med Cate Blanchett i huvudrollen.


neW york, neW yorkNew York, New York skulle se ut som en 40talsmusikal där miljön var helt artiiciell, men människorna närmast dokumentärt skildrade. Scorsese ick fria händer, engagerade scenografen bakom West side story, byggde lika höga trottoarkanter som i ilmerna han sett som barn och gjorde sin egen A Star is Born – men ilmen blev brutalt mottagen. ”Det liknade ett experiment”, konstaterade regissören i efterhand.

q KL. 17, BIO VICTOR, FILMHUSET

Mejla debattartiklar/repliker till [email protected]

Kommentera artiklar på www.stockholmsfria.nu

Följ oss på Facebook: @stockholmsfria.nu

...och på Twitter: @stockholmsfria

Delta i debatten!

DEBATTREDAK�� BJÖRN DANIELSSon • [email protected]


Det har nu gått ett år och någ-

ra dagar sedan riksdagsmannen

William Petzäll tragiskt lämna-

de jordelivet. Jag, som ordföran-

de för Svenska brukarförening-

ens anhöriga och som mamma,

känner djupt med Williams fa-

milj. Direkt efter Williams bort-

gång startades en, i många fall,

hetsig mediedebatt med stora

ord – det blev direktsänd tv-de-

batt, debattartiklar publicerades

och så gott som varje tidning i

landet rapporterade dagligen

under cirka en vecka om fallet.

Williams mamma Annika

Petzäll gav sig också in i debat-

ten och krävde barn- och äld-

reminister Maria Larsson, som

också ansvarar för narkotika-

frågan, på svar – varför behövde

min son gå bort? Varför nekades

William en livräddande behand-

ling? Många tunga och svåra frå-

gor som Maria Larsson försökte

svara på.

DET DEbATTEn blAnD annat för-

de med sig var den snabbutred-

ning om substitutionsbehand-

ling med metadon och bupre-

norin som Maria Larsson beor-

drade Socialstyrelsen att göra.

Det var den behandlingen som

William ansökt om men inte

ick – men vad hände efter det

att utredningen blev klar och de-

batten slocknat? Det blev åter-

igen tyst, tystare och till slut

hördes ingenting, allt återgick

till ”business as usual”.

Att humanism och omsorg om

våra anhöriga i Sverige år 2013

av många anses ge fel signaler!

Att vi som mödrar, fäder, syskon

och andra nära och kära kräver

mer skadereducerande åtgärder

så att färre ska behöva dö, att de

nära och kära ges chans att hål-

la sig så friska det bara går un-

der tiden de ”knarkar” och helst

slippa ha hiv/aids och/eller hepa-

tit-c dagen de vill lägga av.

oM DU TAlAR oM ”harm reduc-

tion” så får du med största san-

nolikhet stämpeln ”knarklibe-

ral” på dig. Mycket underligt då

nyttan av harm reduction ock-

så framförs av Internationella

röda korset – men ingen har nå-

gonsin kallat dem för knarklibe-

raler. Det är väl ingen som vå-

gar, men jag är 100 procent sä-

ker på att vissa hjälporganisatio-

ner faktiskt tycker så. Vad får all

sjukvårdspersonal med läkare

i spetsen lära sig under sin ut-

bildning? Bota och lindra är led-

orden, men då det gäller våra

nära så är det fel.

WilliAM oCH HAns mamma An-

nika kämpade för hans överlev-

nad, han ick inte den hjälp som

han behövde. Både William och

hans mamma visste vad han be-

hövde för hjälp men ingen lyss-

nade. Om man lyssnat och gett

honom den hjälp han behövde

hade William säkert varit vid liv

Anhöriga måste få rätten att välja den väg som känns bäst att

hjälpa och inte bli uteslutna och klassade som jobbiga för att vi

väljer en annan fungerande väg. Vår väg grundar sig på beprö-

vad er farenhet snarare än signaler och moralism, skriver Annika

Rosengren, ordförande Svenska brukarföreningens anhöriga.

Harm reduction – inte att

Det är orimligt att samtidigt som staten ställer höga krav på djurskydd och miljö i sve-rige väljer kommuner och landsting att importera billi-gare livsmedel till våra skolor, sjukhus och äldreboenden, skriver tre kommunpoliti-ker från Miljöpartiet i Vingå-kers kommun och Vingåkers-partiet Vägen till livskvalitet.

Svenska bönder har en lång tra-

dition och stort kunnande att be-

driva ett hållbart jordbruk. Tack

vare det har Sverige ett djur-

skydd i världsklass och ligger

i topp när det gäller miljövän-

lig matproduktion. Genom att

köpa livsmedel som är produce-

rat i Sverige uppmuntrar man en

produktion som håller en hög

standard och lever upp till lagar

som stiftats av svenska folket.

MAn bEHÖVER inte vara raket-

forskare för att förstå att alla tjä-

nar på svensk mat i det långa lop-

pet. Barnen får nyttigare mat, det

blir ler arbetstillfällen på lands-

bygden, djuren får bättre villkor,

miljön slipper en hel del kemi-

kalier och långa transporter och

vi får tiotusentals arbetstillfällen

inom livsmedelsbranschen.

sVERiGE äR DET enda land som

ställer krav på hur en grisnings-

box ska se ut. Suggan kan röra

sig naturligt då hon förbereder

födseln till skillnad från exem-

pelvis i Danmark, där hon står

i en bur och mycket sällan har

tillgång till någon

form av strö. I Sve-

rige är kravet att

slaktgrisen ska ha

ett ställe att sova/

leka på och ett stäl-

le att göra sina be-

hov på. Dessutom har alla grisar

i Sverige tillgång till halm eller

annat strömedel, samt 25 pro-

cent större yta att röra sig på än

den danska. Att våra grisar mår

bra ser man på att de har knorr

på svansen. Inom EU är det tillå-

tet att klippa av svansen på den

lilla kultingen för att undvika

kannibalbeteenden där de biter

av varandras svansar när de går

trångt och är stressade.

sVEnsKA GRisAR äter inte gen-

modiierat foder, de äter i hu-

vudsak svensk spannmål som

ger ett ljust och öppet odlings-

landskap här hemma. Närpro-

ducerat betyder också kortare

transporter.

Det är orimligt att samtidigt

som staten stäl-

ler höga krav på

djurskydd och

miljö i Sverige

väljer kommu-

ner och lands-

ting att impor-

tera billigare livsmedel till våra

skolor, sjukhus och äldreboen-

den. Det är orimligt att köttet

som serveras på skolorna inte

producerats enligt de lagar som

gäller kommunens bönder och

ENKÄT: Inga höjda statsbidrag till

kommunerna i regeringens budget

för 2014. Statsbidragen ligger på

ungefär samma nivå som förra året.

Vad innebär det för er kommun?

Det blev återi-gen tyst, tys-tare och sen

till slut hördes ingenting allt

återgick till ’business as usual’.

Orimligt att eleverna inte får etisk

Ju ler som ställer krav desto bättre.

Anton Vajk

(M), Modera-

terna i Solna

– Vi påver-

kas inte.

Karin Rågsjö (V),

vice gruppledare

i Stockholm

– Generellt inne-

bär det ett slag

mot välfärden då

det är i kommu-

nerna välfärden till

stor del inns. Nu

har Stockholm fyra

miljarder i kassa-

kistan trots att det

behövs satsningar

inom rad eftersatta

områden.

Douglas Lith-

born (M), kom-

munalråd

i Sollentuna

– Ingenting. Vi

hade inte räknat

med något.

Jonas Nygren (S),

kommunstyrelsens

ordförande i Sund-

byberg

– Jag tror det är sjun-

de året rad som stats-

bidraget inte ökar och

satsningar uteblir. För

oss betyder det inte så

mycket eftersom an-

talet innvånare ökar.

Annars ser jag hellre

höga statsbidrag och

låg kommunalskatt,

då den statliga skatten

är progressiv och den

kommunala platt.


DEBATT

VECKANS KLIPP Saxat ur medieflödet och

det offentliga samtalet


60 000burkar samlades in i Pantamera

pantletartävling för barn och ung-

domar i Stockholms län. 150 barn

deltog och tillsammans samlade de

burkar och laskor för totalt

59 000 kronor. Svenskarna är bäst i världen på

att panta, men stockholmarna är något sämre på att åter-

vinna sina burkar och laskor. I Stockholm pantar en ge-

nomsnittlig person 141 burkar och laskor varje år. I övriga

landet är snittet 154 stycken per person och år.

Vildsvin som inte gillar män?Ett gäng vildsvin satte skräck i två män i Jägarskogens na-

turreservat i Nykvarn i tisdags. De båda männen larmade

polisen efter att svinen gått till

anfall och hade tagit till tilllykt

på taket till ett vindskydd. Där

blev de sittande i över en tim-

me eftersom terrängen visade

sig vara för besvärlig för radio-

bilen, uppger Radio Stockholm.

Men med hjälp av en lånad fyr-

hjuling kunde polispatrullen

till slut ta sig fram till männen.

Först vid ett-tiden kunde de undsättas och enligt södertälje-

polisen var ingen av männen skadade.

Gröna påsen snart härInom fem år ska alla stockholmare

sortera sitt köksavfall i gröna påsar.

Ett hån mot alla kvinnor.

säger SAC:s generalsekreterare Liv Marend med an-

ledning av en ny granskning som visar att det är näst

intill omöjligt att få igenom att en lön är orättvis i Ar-

betsdomstolen. Sedan jämställdhetslagen tillkom 1984

har endast två kvinnor fått rätt i domstolen.

Sjuk och arbetslös?Glöm då inte att sjukskriva dig när du är sjuk. Annars är

risken stor att du får lägre ersättning än du har rätt till.

Det kan man sluta sig till om man läser en ny rapport från

Inspektionen för socialförsäkringen om försäkringssyste-

men. De har funnit att

öppet arbetslösa är un-

derrepresenterade i

sjukförsäkringen, vilket

rapportförfattarna me-

nar kan bero på dålig

kunskap om försäkring-

arna och ersättnings-

systemen. En okunskap

som kan innebära att

arbetslösa som också är sjuka får lägre ersättning än de

har rätt till. Detta eftersom ersättning från sjukförsäkring-

en betalas alla dagar – till skillnad från ersättningen från

arbetslöshetsförsäkringen som enbart betalas ut för vecko-

dagar – och för att maxbeloppet är högre i sjukförsäkring-

en än i arbetslöshetsförsäkringen.

inte att vara knarkliberali dag. Vi har fått höra att vi har

en fungerande missbruksvård.

Jag som ordförande för SBF:s an-

höriga hävdar att vi inte har det,

om vården fungerade skulle inte

så många liv behöva gå bort på

grund av dum dogmatism.

jAG äR själV MAMMA till en son

med ett problematiskt bruk av

narkotika. Om jag följt det tra-

ditionella och stängt dörren för

min son, hade han inte varit i li-

vet i dag. Jag valde att envist stå

kvar vid hans sida och kämpa för

hans överlevnad. Trots samhäl-

lets råd att stänga honom ute.

Vem hade vunnit på att jag följt

de råden? Inte jag, och inte min

son. Det hade enbart skapat ett

onödigt sämre mående för oss

båda. Den dag jag valde att gå

emot strömmen stängde samhäl-

let sina dörrar för både mig och

min son.

Vi som grundat SBF anhöriga

väljer en annan väg en den tra-

ditionella, vi inns vid sidan av

våra anhöriga med problema-

tiskt bruk av illegala/legala pre-

parat. Den kan i mångas ögon

uppfattas som det totala möjlig-

görandet. Vi menar dock att vi

inte agerar sjukt genom att stöd-

ja och vägleda dem vi bryr oss

om, vi gör allt och ännu mer där-

till för att få stopp på brukandet.

Genom att välja att innas där så

sätter vi gränser för oss själva

likväl som för våra missbrukan-

de anhöriga. Det är skillnad på

att möjliggöra ett missbruk och

att vara en medmänniska.

sbF AnHÖRiGA HAR som mål att

vara ett alternativ till de traditio-

nella anhörigföreningarna. Vi ar-

betar för att få bort diskrimine-

ring och den skam som både vi

anhöriga och våra brukare blir

utsatta för. Föreningen vill ock-

så att våra närstående med be-

roendeproblematik avkriminali-

seras. Vi anser att vår väg är bätt-

re då brukaren har sina anhöri-

ga kvar och att frågan främst

är medicinsk snarare än rätts-

lig. Vem skulle annars kämpa

för deras överlevnad, deras rätt

till hjälp? De har inte valt att bli

missbrukare, de valde att prova

droger. Och vem av oss har inte

tagit mindre bra beslut någon

gång som vi inte är stolta över?

Vi MEnAR ATT AllA de anhöriga

som inns i landet ska ha rätt-

en att göra sig hörda. Vi anser

att det är en självklarhet att vi

blir lyssnade på av de myndig-

heter vi brottas med för att vårt

barn, syskon, partner eller vän

ska få den hjälp som behövs för

ett fungerande liv. Vi anser att

man inom sjukvård och myndig-

heter bör lyssna på oss, vi är de

som känner våra anhöriga bäst.

Att lyssna på oss skulle minska

onödigt lidande för både oss an-

höriga och våra älskade närstå-

ende med beroende.

Anhöriga måste få rätten att

välja den väg som känns bäst att

hjälpa och inte bli uteslutna och

klassade som jobbiga för att vi

väljer en annan fungerande väg.

Vår väg grundar sig på beprövad

erfarenhet snarare än signaler

och moralism.

AnniKA RosEnGREn

ordförande Svenska

brukarföreningens anhöriga

som skulle vara straffbart enligt

djurskyddslagarna.

DUbbElMoRAlEn äR tydlig.

Kräv hållbar mat till ditt barn

genom att lämna in en blankett

om specialkost till din kommun.

Ange att ditt barn bara äter mat

som producerats enligt Miljö-

styrningsrådets baskrav av etis-

ka skäl. Kraven innebär exem-

pelvis att antibiotika bara får

användas efter ordination av ve-

terinär, utrymmeskrav för alla

djur, bedövning före slakt, be-

teskrav och max åtta timmars

transport till slakt. Det betyder i

princip svensk mat. Och svensk

mat är bra mat och våra barn

och äldre ska ha bra mat. Ju ler

som ställer krav desto bättre.

FREDRiK APPElGREn (VTl)

Ordförande i VTL och fullmäktige-

ledamot i Vingåker

PERnillA HAGbERG (MP)

Fullmäktigeledamot

KjEll RosEn (MP)

Fullmäktigeledamot Importen av livsmedel från länder med betydligt slappare krav ökar.

IDE

OFO

TO

: F

RIT

Z S

CH

IBL

I/T

T

e får etiskt hållbar mat i skolorna

Suggan på bilden har ing-

et med artikeln att göra.

FOT

O:

MA

RT

IEN

GR

OE

NE

N/

TT

FOT

O:

CL

AU

DIO

BR

ES

CIA

NI/

TT

ANNONS

Stockholm Fria Lördag 21 september, Nr 37

News & Politics

Transcript of Stockholm Fria Lördag 21 september, Nr 37