www.umea.se/kommun

Inblick i förskolanom den kommunala förskolan 2019

STÖD VID START AV NYA FÖRSKOLOR 3

VÄLFUNGERANDE LHU-ARBETE 5

GENUSGLASÖGONEN PÅ 7

PERSONALPOOLENS UPPDRAG 10

ELEVHÄLSANS STÖDTEAM I FÖRSKOLAN 12

2

UMEÅS KOMMUNALA FÖRSKOLOR bedri-ver en utbildning av hög kvalitet där barn känner sig trygga och vårdnadshavare är nöjda med verksamheten. Våra kompe-tenta och engagerade förskollärare och barnskötare gör detta möjligt.

Umeå är en kommun med stark tillväxt och befolkningsökning vilket är en mycket positiv utveckling både för medborgare, kommunen, näringsliv och andra aktörer. Det för också med sig utmaningar i form av fortsatt behov av att tillskapa fler förskole-platser och att rekrytera utbildad personal.

Under den närmaste 10-årsperioden kommer Umeå att behöva drygt 100 nya förskoleavdelningar för att möta behoven. Nya avdelningar ska prioriteras i de områden där behoven är som störst.

EN VIKTIG DEL I ATT SÄKERSTÄLLA en fortsatt hög kvalitet är att vi har en likvär-dig grundverksamhet på våra förskolor. Med grundverksamhet menar vi allt från genomtänkta rutiner, gemensamt förhållningssätt, till hur miljöerna ska vara utformade. Ett stöd i det är vårt pedagogis-ka utvecklingscentrum Idéan som hjälper förskolechefer och personal inför start av en ny förskola. Mer om det kan du läsa om på nästa sida.

I uppdragsplanen pekar politikerna i För- och grundskolenämnden ut ett antal uppdrag de vill se att förvaltningen arbetar med. Flera av dem har framkommit i vårt

systematiska kvalitetsarbete och där bedömts viktiga att utveckla. Ett exempel på nytt uppdrag är utveckling av lärande för hållbar utveckling utifrån de globala målen. En temadag i början av året blev också startskottet för fortsatt medvetet arbete med demokrati, mänskliga rättigheter och miljö, utifrån läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Samtliga förskolechefer och nätverkande pedagoger deltog i föreläsning och workshop kring hur arbete med de glo-bala målen kan synliggöras genom lärande och aktiva handlingar i förskolan.

PÅ MÅNGA SKOLOMRÅDEN har kompetens-utveckling skett för att fördjupa hur vi använder digital teknik för att tillföra mer och komplettera det vi gör i verksamheten. Det finns många exempel på förskolor som använder digital teknik för att skapa stäm-ning och miljöer, göra barnen mer delaktiga och medskapande och vara ett redskap för att exempelvis utveckla språk och förståel-se för vår miljö och kulturer.

FÖR ATT ARBETET MED JÄMSTÄLLDHET

I FÖRSKOLAN ska bli likvärdigt arbetar förskolechefen från Hedlunda tillsammans med Idéan och andra förskolechefer, strateger och utvecklingsledare för att konkretisera vad ett förebildligt arbets-sätt kring jämställdhet innebär. De samlar framgångsrikt arbete som i år ska mynna ut i ett konkret stöd- och inspirationsmaterial

för alla förskolor. Ett exempel på framgångs-rikt jämställdhetsarbete finns att läsa i tidningen.

1 JULI 2019 FÅR FÖRSKOLAN en reviderad läroplan (LpFö18) och förskolechef får ny titel, rektor. Ett år i förväg har förskole-cheferna i Umeå kommun arbetat med att öka sina kunskaper om styrdokumentet, få förståelse och göra en plan för fortsatt implementering med personalen på sina förskolor. Genom att mötas i förskolechefs-forum och byta erfarenheter, reflektera, träna och praktisera är många av våra ledare trygga och väl förtrogna med att pedagogiskt leda förändringen. Förskolans utbildning med det målstyrda undervisnings uppdraget och förskollärarnas särskilda ansvar för det pedagogiska innehållet i undervisningen, som personalen tillsammans bedriver, inne-bär en förändrad syn på förskolans arbete.

� Ann-Christine�Gradinutbildningsdirektör�Umeå�kommun

Vår strävan är en likvärdig förskola av hög kvalitet

3

Pedagogiskt stöd vid start av nya förskolorNär en ny kommunal förskola ska starta erbjuder Idéan (kommunens pedagogiska utvecklings­centrum)­stöd­för­förskolechef­och­pedagoger.­Det­är­ett­sätt­att­öka­likvärdig­heten i förskolornas verksamhet och stödja planeringen av innehåll och organisering.

UMEÅ VÄXER OCH UTÖKNINGEN AV för-skoleavdelningar och nya förskolor är högt prioriterat i kommunen. Förskolechefens uppdrag blir ofta att flytta och utöka barn- och personalgruppen i nya lokaler.

– Många kommer till en förskola som inte är byggd på samma sätt som den gamla. Det är mer öppna ytor i form av exempelvis gemensamma torg, ateljéer och eventuellt gemensam matsal, vilket är en stor utmaning vad gäller arbetssätt, samverkan och planering, säger Musse Andersson, enhetschef på Idéan.

IDÉANS UPPDRAG ÄR att stödja med det pedagogiska, tolkningen av läroplans-uppdraget, synen på barn, lärande och kunskap. Ofta kan stödet handla om hur miljöerna kan utformas vad gäller möblering

Förskolan Nordstjärnan fick stöd av Idéan

FOKUS VAR ATT SKAPA EN VERKSAMHET med hållbara och tillgängliga miljöer för alla barn och vuxna med ett interkulturellt förhållningssätt som bas.

– Idéans stöd har stärkt mig som ledare och i min tanke om den inriktning jag önskade för Nordstjärnan. Det var utmanande att få alla med på tåget mot den nya inriktningen, och släppa det gamla och vana arbetet, i helt andra typer av lokaler. Idéan gav personalen stöd under utflyttningsperioden där de fick diskutera barnsyn, miljö och material. Det bidrog till att jag kunde fokusera mer på planering av organisationen i övrigt och följa med i Idéans upplägg och träffar tillsammans med personalen. Idéan gav oss inspiration och var ett bollplank i uppbyggnaden av verksamheten.

� Malin�Elfving,�förskolechef

IDEAN ERBJUDER ÄVEN INTRODUKTION för nyanställda eller pedagoger som varit borta från förskolläraryrket. Under en eftermiddag går man igenom läroplansuppdraget, miljöns betydelse för barns lärande och praktiskt ska-pande. Det blir ett tillfälle att samtala och utbyta erfarenheter med andra.

och materialval, introduktion om verktyget pedagogisk dokumentation eller inspire-ra hur pedagogerna ska arbeta i projekt tillsammans med barnen. Deras uppdrag är inte att tala om hur förskolan ska arbeta eller hantera arbetsmiljöfrågor.

Musse kontaktar förskolechefer som står inför en flytt tidigt i processen, redan innan förskolan är färdigbyggd. Förskolechefen får förklara vad de vill ha stöd med och Musse, Benny och Inger på Idéan syr ihop en utbildningsserie på 4–6 tillfällen för be-rörd personal. Det bästa är när ny personal kan delta i arbetet innan flytten skett.

– Det optimala är när vi kan erbjuda stöd före flytt, vid flytt och efter. Före flytt finns möjlighet att prata om förskolans miljöer utifrån ritningar. På varje förskola ska det utifrån läroplansuppdraget finnas

en basmiljö med plats för bland annat lek, skapande, byggande och konstruktion och läsning. Dessa delar kan vara utmanande att få till i stora rum och gemensamma torg där barnen ska mötas. Det underlättar att starta upp verksamheten om pedagogerna tillsammans haft tid och möjlighet att prata och reflektera om förskolans uppdrag, skapa samsyn och få inspiration från andra förskolor, säger Musse.

EN DEL I UTBILDNINGSSERIEN KAN VARA

ATT pedagogerna själva deltar i skapande verksamhet på Ideán där de själva får arbe-ta med skapande uttryck på olika sätt, det kan handla om att måla, arbeta med lera eller sagoberättande. Det ger pedagogerna stöd i att omsätta det i praktiken när de ska ställa i ordning miljöer för barnen.

Musse Andersson, enhetschef på Idéan

4

5

PERSONALEN OCH FÖRSKOLECHEFEN UNDERSTRYKER att trygg-hets- och värdegrundsarbetet är basen i allt arbete med lärande för hållbar utveckling. Därefter höjer man ribban och tänker nivåer utifrån barnens ålder och intressen. På förskolan Måttet finns fyra avdelningar, två för 1–3-åringar och två för 3–5-åringar. Kring pro-jekten förskolan jobbar med har en personal från varje avdelning ett särskilt ansvar att planera, inspirera och driva arbetet framåt. Sedan möts de en gång per månad för att samverka.

Att använda digital teknik på olika sätt är också ett stöd för att skapa sammanhang, se, uppleva, förundras, repetera och lära. All personal i skolområdet har deltagit i en inspirationsdag kring digitalisering i förskola och skola.

– Vi har filmat några av våra aktiviteter och skapat QR-koder till dem och andra korta filmer som barnen kan se i vårt torg med hjälp av läsplatta, säger Lina Jonasson, förskollärare.

PÅ TORGET FÖR DE ÄLDRE BARNEN är det inrett med ved i en eldkorg och väggen är klädd som en skog. På en duk projiceras en

flammande eld. Här kan barnen bland annat tända låtsaseld, grilla låtsasmat, panta burkar och se filmer. Och utomhus har de testat göra upp eld på olika sätt och pratat om säkerhet och 112. Det är en del av projektet En�hållbar�värld�där de arbetat med olika teman utifrån barnens ålder och de fyra elementen jord, eld, vatten och luft. I ateljéerna för skapande finns pinnar, stenar, kottar och åter-vunnet material.

– Barnen har fått gräva ner metall, glas och papper i marken för att se vad som händer efter en tid. Vi pedagoger lär oss också en hel del när vi planerar kring teman och undersöker med barnen. Ännu mer givande är det när barnen påverkar sina föräldrar och kanske påpekar hur lång tid det tar för ett tuggummi att förmultna, säger Anna Stenudd, barnskötare.

TERMINSVIS HAR BARNEN FÅTT FÖRDJUPA SIG i de olika elemen-ten anpassat utifrån barnens ålder och intressen. På småbarns-avdelningarna har de arbetat med djur och natur och de svenska skogsdjuren med anpassade sagor, sånger och ramsor.

Välfungerande LHU-arbete Lärande för hållbar utveckling (LHU) går

idag som en naturlig röd tråd genom för­skolan­Måttets­verksamhet.­De­senaste­årens projekt och ansvars fördelning bland personalen­har­lett­arbetet­framåt­och­väver in delar av de globala målen i det pedagogiska arbetet.

6

De har utforskat vatten i olika former, flytande, fast och gas. Bland de äldre barnen har de bland annat provat att rena vatten med olika material och lärt sig mer om hur skräp påverkar havet och djuren däri. Att plocka skräp på sina promenader och källsortera gör man naturligt sedan länge.

– Och visst väcker det tankar när barn sätter ord på spillt vatten genom att säga: ”Nu har vi spillt vatten och det är mycket i flytande form. Vi ska hämta disktrasan och absorbera det”, berättar Marianne Stoltz, barnskötare.

FÖRSKOLAN MÅTTET JOBBAR FÖR ATT utemiljön ska vara en lärande plats. Några i personalen ansvarar för utegrupper varje vecka där gemensamma aktiviteter sker med barn i olika åldrar. Tillsammans samverkar och inspirerar personalen varandra i hur teman kan utvecklas inne och ute, exempelvis kring elementen vatten, jord och luft.

– Vi har ute bland annat fångat luft genom att skapa vindsnurror. Barnen fick testa blåsa på mjöl, stenar och fjädrar som ledde till förundran och aha-upplevelser, säger Ingela P Karlsson, förskol-lärare.

I utemiljön finns bland annat isbana i sandlådan på vintern där barnen lär sig åka skidskor. ”Lilla byggen” med bräder, kakel, klinker, plastdjur och annat material ger barnen möjlighet att skapa världar och miljöer där teman utvecklas och vävs in i leken.

• Håll Sverige Rent: Rädda�havet�med�hajen�Kaj,�Burken�Frans�och�Flaskan�Berta.�

• Utbildningsradions filmer: Barr�och�pinne�räddar�världen,�Lampornas�mat.�

• Ragnsells statistik över vad insamlat material återvunnits till.

TIPS PÅ UTBILDNINGSMATERIAL

Nu�har�vi�spillt�vatten� och�det�är�mycket�i� flytande�form.�Vi�ska�

hämta�disktrasan�och�absorbera�det.

7

Pedagogerna på Gitarrens förskola gjorde under förra året en djupdykning i förskolans jämställdhetsarbete. De ville utveckla flickors­och­pojkars­inflytande,­skapa­ett­mer­tillåtande­klimat­där­barnen­gör­sina­val­utifrån­personligheter­hellre­än­kön.­Tid­skulle­användas­för­att­tillsammans­med­barnen­reflektera­kring­frågeställningar­om­flickor­och­pojkar­och­som­pedagog­själva bli mera kunniga och medvetna om genusfrågor.

Genusglasögon på Gitarrens

förskola

Mimikbollar�används�bland�annat�för�att�konkretisera� för�barnen�olika�känslolägen.�Pedagogerna�ville�hjälpa� barnen�att�uppmärksamma�och�benämna�sina�känslor� och�upplevelser�för�att�lättare�hantera�sin�sociala�vardag.

– DET HÄR PROJEKTET VAR KANSKE DET SVÅRASTE VI GJORT. Det är komplext och tradi-tionens tyngd och kraft kan ibland vara så stor att det är orimligt att tro på några snabba lösningar, säger Markus Sandström, förskollärare på Gitarren.

Förskolan Gitarren består av tre avdelningar som är åldershomogena. Bland de yngsta barnen låg fokus på att arbeta med värdegrund, känslor och medkännande för att öka bar-nens trygghet och kamratskap. Barnboken ”Alla får åka med” av Anna-Clara Tidholm an-vändes bland annat som stöd. Sagan berättades i olika sammanhang och rekvisita erbjöds för att leka teater. Barn visade stor empati med de utsatta i sagan och pedagogerna såg att sagan levde vidare i den fria leken. På flera sätt såg pedagogerna till att erbjuda barnen aktiviteter för att skapa positiva samspel.

Bland 2–3-åringar upplevde pedagogerna att pojkarna hade större behov av uppmärk-samhet och utrymme än flickorna. Flickorna var mera självgående och benägna att lyssna in och ”passa in” i omgivningen. Pedagogerna ville utmana barnen i olika traditionellt könstypiska aktiviteter. – ETT EXEMPEL ÄR ATT VI OBSERVERADE HUR BARNEN,

beroende på kön, skulle ta sig an uppgiften att dansa och härma balett. Ett annat är när vi gav uppdrag till flickorna att samla byggmaterial och bygga koja i skogen, pojkarna fick i uppdrag att samla dekorationer till kojan. Resultatet visade stor entusiasm hos de flesta barn oavsett kön, berättar Markus Sandström.

8

EN ANNAN UTMANING VAR pojkars intresse för att använda pinnar från skogen som vapen.

– Vi ville utmana barnens föreställningar och bryta förekomsten av våldslekar. Sagan om Astons stenar var vår utgångspunkt. Barnen fick samla in pinnarna, såga, borra och skruva ihop och klä dem. Därefter kunde fantasin flöda och barnen byggde hus till pinnarna, matade dem och tog hand om dem med stolthet. Det här ledde till mer empati och mindre krigslek, säger Markus Sandström.

TRÄNA TURTAGNING, HANDUPPRÄCKNING, ha fasta sittplatser på samlingar och spegla varandra i olika härmövningar tränade barnens koncentration och uppmärksamhet till varandra. Det var ett sätt att utjämna skillnaderna i den uppmärksamhet som flickor och pojkar får och tar. Det var också ett sätt att öka delaktigheten bland barn som normalt inte vill stå i centrum.

UNDER HELA PROJEKTTIDEN TRÄNADE PEDAGOGERNA på att ge varandra feedback i jämställdhetsarbetet. De filmade varandra vid några tillfällen, såsom samling, påklädning och matsituationen som ett underlag för reflektion och diskussion.

– Jag blev själv filmad under en samling och skämdes när jag fick se att jag hade gett en enda flicka talutrymme till förmån för poj-

karna som tog stor plats. Jag trodde jag var bättre än så här, säger Markus Sandström.

MED 4–5-ÅRINGAR JOBBADES EN HEL DEL med att skapa berättel-ser och drama i mindre grupper. Under projektets gång behandlas allt från hjältar, skurkar, dinosaurier till prinsar och prinsessor. Genom skapande, sagoberättande och rollspel utmanades barnen i uppfattningar och att uttrycka känslor. De jobbade bland annat med storyboards, digitalt filmskapande med greenscreen och process-drama. På samlingarna tog barnen del av varandras berättelser och uppmärksammade varandra.

AV ALLT JÄMSTÄLLDHETSARBETE som Gitarren arbetat med under ett år är det här bara några sammanfattande delar. De pedagoger vi möter beskriver projektet som lärorikt, att få ta på sig genusglasögo-nen och gå på djupet i frågeställningar.

– En slutsats vi gör är vikten av att tänka långsiktigt. Bitvis har det varit svårt att acceptera att barnen, och vi alla, måste få lov att star-ta där vi står och vi har stressats av att inte kunna se tydliga resultat fort nog. Det bästa vi kan göra i nuläget är kanske att försöka gå över en bro i taget och acceptera att arbetet tar tid. Vi tar med oss allt vi lärt oss i nästa projekt om hållbarhet, säger Markus Sandström.

För att arbetet med jämställdhet i förskolan ska bli likvärdigt på alla förskolor i Umeå kommun pågår ett arbete med att ta fram ett konkret stöd- och inspirationsmaterial. Läs mer i ledaren på sidan 2.

STÖD- OCH INSPIRATIONSMATERIAL UNDER 2019

TIPS PÅ PEDAGOGISKA VERKTYG

Alla�får�åka�med� av Anna-Clara Tidholm

Vid�bergets�långa�breda�fot� av Eva Lindström

Jag�blev�själv�filmad�under�en�samling�och�skämdes�när�jag�fick�se�att�jag�hade�gett�

en�enda�flicka�talutrymme�till�förmån�för�pojkarna�som�tog�stor�plats.

9

Känslokort� framtagna av Brottsoffermyndigheten i samarbete med Stina Wirsén

Astons�stenar� av Lotta Geffenblad

Ibland är Liten glad, ibland ledsen. Hittar du en Liten som ser rädd ut? Hur ser du ut när du är arg? Hur känns det i magen när du är fnissig?

Läs boken Liten, bli inspirerad och öka din kunskap på jagvillveta.se/forskola.

Liten_AFFISCH.indd 1 2016-04-04 09:16

Barn�ville�se�filmklippen�om�och�om�igen�för�att�härma�och�träna�rörelser�från�föreställningen�Spindeln�med�Milena�Sidorova.

I�arbetet�med�värdegrund,�känslor�och�medkännande�användes�boken�Alla�får�åka�med.�Sagan�levde�vidare�i�den�fria�leken.

Boken�Astons�stenar�var�en�utgångspunkt�för�att�lyfta�empati�och�medkänsla�och�motverka�traditionella�könsnormer�

10

ULLA OCH TVÅ ANDRA INGÅR I SAMMA PERSONALPOOL som täcker upp nio förskolor och ca 30 avdelningar totalt i ett område som sträcker sig från Botsmark till Täfteå. Flest förskolor finns i Sävar. Själv är hon Täftebo. Om det inte finns behov på någon av dessa förskolor kan Ulla och hennes närmaste "poolare" bokas i andra delar av skolområdet centrum/norr.

– jag trivs oerhört bra och känner mig trygg i min roll. Jag går alltid till jobbet med en känsla av glädje, säger Ulla Hjärpe.

ULLA HAR LÅNG ERFARENHET av att arbeta inom förskola och som dagbarnvårdare innan hon började inom personalpoolen. Hon känner sig uppskattad av ordinarie personal och konceptet med personalpool har landat på de förskolor som Ulla och hennes kollegor stödjer. Personal och barn känner igen Ulla när hon kommer, trots att det kan vara tre månader sedan de sågs sist. Det är också viktigt att som poolare presentera sig för föräldrar så att de förstår varför man är där och att de kan känna tillit.

– Vårt huvudsakliga uppdrag är att vara i barngruppen. Vi poolare har ju inga andra pedagogiska uppdrag som behöver hinnas med på en arbetsdag, såsom möten, planering och dokumentation så vårt stöd är att bidra till trygghet, lugn och kontinuitet för barnen, säger Ulla Hjärpe.

SENASTE AVSTÄMNINGEN VISAR att de täcker sin arbetstid till 97% med att ersätta ordinarie personal där de behövs. Som poolare har hon fasta arbetstider klockan 07.30–16.00 måndag till fredag. De kan få bokningar samma morgon via sms och numera även se bok-ningar fem dagar framåt. Om hon inte är uppbokad har hon en fast hemvist där hon arbetar. Det blir främst strödagar i samband med lov eller klämdagar då det är färre barn på förskolorna.

– Arbetet i personalpoolen kräver att man anpassar sig eftersom alla avdelningar har sina rutiner och arbetar lite olika, exempelvis vid påklädning eller matsituationen. Det är omväxlande och det krävs att vara flexibel, säger Ulla Hjärpe.

– Just nu är jag mentor till en poolare som är ny barnskötare. Det är givande både för henne att växa in i rollen och för mig att reflektera. Som anställd i personalpool är det nog bra att våga ge arbetet lite tid. När man landat i arbetet och får en kontinuitet så är det både en personlig vinning och en vinning för förskolorna vi stödjer, säger Ulla Hjärpe.

SAMMA DAG SOM ULLA INTERVJUAS ska hon börja ett nytt upp-drag som fast personal i tre månader på en tillfällig avdelning i området.

Personalpoolen ger trygghet och kontinuitet i förskolorUlla Hjärpe har arbetat som barnskötare inom personal poolen för förskolan sedan starten för sex år sedan. Hennes främsta uppdrag­är­att­stödja­när­ordinarie­personal­är­borta.­Hon­älskar­sitt­jobb­i­barngrupperna­och­den­flexibilitet­det­innebär­att­ha­flera­arbetsplatser.

11

Barnskötare och förskollärare som arbetar i personal-poolen har fast anställning och fasta arbetstider måndag till fredag. Som ”poolare” arbetar du i ett team inom ett skolområde och bokas när ordinarie personal inte kan arbeta.

Personalpoolerna kan också anlitas för att beman-na tillfälliga förskolor och gå in i special uppdrag vid exempelvis längre sjukskrivningar eller i avvaktan på rekrytering av ordinarie personal.

PERSONALPOOLENS UPPDRAG

Det�är�omväxlande�och�det�krävs�att�vara�flexibel,�säger�Ulla�Hjärpe.�

11

12

– VI GER STÖD UTIFRÅN PEDAGOGERNAS

FRÅGESTÄLLNINGAR kring barn som på något sätt väcker funderingar och där peda-gogerna behöver handledning för att tänka nytt, bolla tankar eller hitta nya sätt för att bemöta barnets behov. Det kan handla om mycket varierande frågeställningar, säger Lena Spolander, psykolog.

ELEVHÄLSANS STÖDTEAM TILL FÖRSKOLAN kommer in då förskolan har funderat och arbetat, men funderingar kvarstår. Stödtea-met har ca 100 ansökningar per år. Deras roll är inte att stödja i det direkta arbetet med barnen, det sker genom specialpeda-goger som är knutna till skolområdet. Det tvärprofessionella teamets uppdrag är att erbjuda psykologisk och specialpedagogisk kompetens till personalen för att utveckla det pedagogiska bemötandet som ska främja barns hälsa, utveckling och lärande.

– Vi tillför nya perspektiv och stödjer pe-dagogerna med att se mönster och vi hittar lösningar tillsammans, säger Karin Arnqvist, specialpedagog.

– Det finns få funktionsvariationer som är diagnostiserad i förskoleåldern och det är inte det primära. Det handlar mer om att använda verktyg att bemöta barn som på något sätt uppfattar världen på ett annor-lunda sätt och utveckla förskolans lärmiljö. Man skulle kunna säga att dessa barn är våra förskoleutvecklare, säger Christine Sjövik, specialpedagog.

PERSONALEN I FÖRSKOLAN ÄR VAN VID

ATT ARBETA I TEAM vilket gör det enklare att skapa samsyn och höjd kompetens i hela arbetslaget. Det i sig leder diskussionerna framåt. De förhållningssätt och de verktyg pedagoger börjar använda gynnar alla barns utveckling och självständighet.

ELEVHÄLSANS STÖDTEAM

ARBETAR FÖRE BYGGANDE med att erbjuda fortbildning för att öka kunskapen om neuropsy-kiatriska funktionsvariationer (NPF), lågaffektivt bemötande och anknytning och samspel.

Förutom förskolans personal har de utbil-dat personal i kommunens personalpool, dagbarnvårdare och måltidsservice.

INOM ELEVHÄLSANS STÖD till förskolan finns även kompetenscentrum språk och kommunikation där logoped och special -pedagog erbjuder konsultation till förskole-chef och specialpedagog i skolområdet kring språklig sårbarhet.

– Umeå kommuns förebyggande arbete i förskolan ligger så rätt om vi jämför med de framgångsfaktorer som Skolinspektionen lyfter fram i sin rapport om förskolans arbete för barn i behov av särskilt stöd, säger Karin Arnqvist, specialpedagog.

Tvärprofessionellt team stödjer förskolan

Elevhälsans�stödteam�för�förskolan�består�av�2,5�tjänster.�Lena�Spolander,�leg.�psykolog�samt�Christine�Sjövik�och�Karin�Arnqvist,�specialpedagoger.�

Arbete pågår med att ta fram en åtgärdsbank till förskolan utifrån det kartläggningsmaterial som redan finns framtaget och idag används i skolan. Läs mer om Levla på www.umea.se/levla

PÅ GÅNG! LEVLA FÖR FÖRSKOLAN HÖSTEN 2019

Vi�tillför�nya�perspektiv�och�stödjer�pedagogerna�med�att�se�mönster�och�

vi�hittar�lösningar�tillsammans.

Att­vara­barn­och­uppfatta­världen­på­ett­annorlunda­sätt­kan­leda­till­behov­av­

nya­förhållningssätt,­förändrat­bemötande­och­kanske­för­ändringar i lärmiljön. Elevhälsans stödteam arbetar på upp­drag av förskolan och erbjuder pedagoger och chefer i hela kommunen­handledning,­konsultation­och­fortbildning.