Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga...

27
Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Statistik om barn och unga Bästa möjliga hälsa

Transcript of Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga...

Page 1: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

1

Barnombudsmannen analyserar

Senast uppdaterad 2016-03-23

Statistik om barn och unga

Bästa möjliga hälsa

Page 2: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

2

Innehållsförteckning Bästa möjliga hälsa ................................................................................................. 3

Andel barn med övervikt eller fetma ................................................................... 4 Spädbarnsdödlighet ............................................................................................ 6 Andel barn med låg födelsevikt ........................................................................... 8 Andel kariesfria barn ......................................................................................... 10 Andel barn som tycker att de har bra hälsa ...................................................... 12 Andel barn med psykiska besvär ...................................................................... 14 Andel barn med psykosomatiska besvär .......................................................... 16 Andel barn som dricker alkohol varje månad.................................................... 18 Andel barn som röker eller snusar .................................................................... 20 Andel elever som någon gång använt narkotika .............................................. 22 Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna ............................... 24 Sammanfattande analys ................................................................................... 25 Källor ................................................................................................................. 26 Läs mer ............................................................................................................. 26 Begreppsförklaring ............................................................................................ 26 Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator .............. 27

Page 3: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

3

Bästa möjliga hälsa

Varje barn har rätt till liv och utveckling. Det innefattar bästa uppnåeliga hälsa, rätt till

sjukvård och rehabilitering, och rätt till en säker och utvecklande fysisk miljö.

Rättigheterna finns framförallt uttryckta i artiklarna 24 och 31 i FN:s konvention om

barnets rättigheter (barnkonventionen).

Indikatorerna på målområde 2, bästa möjliga hälsa, innefattar barns och ungas fysiska

och psykiska hälsa, tandhälsa och barns användning av alkohol, narkotika och tobak.

Page 4: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

4

Andel barn med övervikt eller fetma

SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF)

ställt ett stort antal frågor till vuxna och barn, bland annat om vikt och längd. Indikatorn

visar andelen barn mellan 16 och 17 år med övervikt eller fetma.1

Andel barn med övervikt eller fetma

Procent

Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB

År 2013/14 hade 11 procent av 16–17-åringarna övervikt eller fetma. Det är inga större

skillnader mellan pojkar och flickor. Under den senaste femårsperioden har det inte skett

några större förändringar i andelen med övervikt eller fetma. På längre sikt har det

däremot förekommit en ökning av andelen barn med övervikt eller fetma. År 1980/81 var

andelen med övervikt eller fetma 4 procent.

1 Gränserna för övervikt och fetma är baserade på BMI (Body Mass Index) och har definierats av forskaren Cole med

kollegor (Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity

worldwide: international survey. BMJ 2000;32(7244): 1240-3).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Flickor

Pojkar

Riket

Page 5: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

5

Andel barn med övervikt eller fetma

2013/14

Procent Felmarginal

(±)

Alla 11 4

Kön

Flickor 9 5

Pojkar 13 6

Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB

Page 6: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

6

Spädbarnsdödlighet

SCB har genom Registret över totalbefolkningen (RTB) uppgifter om födda och avlidna

individer. Indikatorn visar hur många barn under 1 år per 1 000 levande födda som dör

under ett kalenderår.

Omkring hälften av alla barn som dör varje år är yngre än ett år gamla. De första

levnadsdagarna är mest riskfyllda i ett barns liv, ungefär en fjärdedel av alla barn som

avlider dör under de fem första dagarna efter födseln.2

Spädbarnsdödligheten har minskat under hela 1900-talet men planade ut under slutet av

1990-talet. Under de senaste tio åren har spädbarnsdödligheten varierat mellan 2,1 och

3,1 barn per 1 000 födda. År 2011 var spädbarnsdödligheten som lägst (2,1 barn per

1 000).

I ett historiskt perspektiv har spädbarnsdödligheten varit högre bland pojkar än bland

flickor, men skillnaderna har minskat. År 2015 dog 2,1 av 1 000 flickor och 2,8 av 1 000

pojkar.

Spädbarnsdödlighet

Antal per 1000

Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB

2 Barnombudsmannen. Upp till 18, 2010.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

1900 1920 1940 1960 1980 2000

Flickor

Pojkar

Riket

Page 7: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

7

Spädbarnsdödlighet

2014

Antal

per

1000

Alla 2,5

Kön

Flickor 2,1

Pojkar 2,8

Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB

Page 8: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

8

Andel barn med låg födelsevikt

Socialstyrelsen har genom medicinska födelseregistret uppgifter om barn med låg

födelsevikt. Indikatorn visar hur många barn som föds med låg födelsevikt efter

fullgången graviditet.3 Definitionen på låg födelsevikt är mindre än 2 500 gram. Andelen

barn som föds med låg vikt har minskat sedan 1970-talet då som mest 17,2 barn per

1 000 föddes med låg vikt. Sedan 1990-talet har andelen varit relativt oförändrad då

mellan 10 och 13 barn per 1 000 har fötts med låg vikt.

Andel barn med låg födelsevikt

Antal per 1000

Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen

Det är en högre andel flickor än pojkar som har låg födelsevikt. Det finns även skillnader

när det gäller moderns födelseland. Andelen barn med låg födelsevikt är högre när

modern är född i ett land utanför Norden.

3 Fullgången graviditet definieras som 37 veckor eller mer. Enbart enkelbörder inkluderas.

0

5

10

15

20

25

Flickor

Pojkar

Riket

0

5

10

15

20

25

Flickor

Pojkar

Riket

Page 9: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

9

Andel barn med låg födelsevikt

2015

Antal

per

1000

Alla 12,7

Kön

Flickor 14,9

Pojkar 10,5

Moderns födelseland

Sverige 11

Övriga Norden 11,4

Andra länder 16,5

Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen

Page 10: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

10

Andel kariesfria barn

Indikatorn visar hur stor andel barn som är kariesfria i åldrarna 3, 6 och 12 år.

Uppgifterna samlas in av Socialstyrelsen genom en enkät till de olika

huvudmannaområdena.4

Andel kariesfria barn (6 år)

Procent

Källa: Max18, Socialstyrelsen

Barns tandhälsa utvecklades positivt under många år fram till omkring år 2000 då den

förblev oförändrad under några år för att sedan förbättras ytterligare under åren 2005–

2011. Vid det senaste mätåret, 2014, var 76 procent av 6-åringarna kariesfria.

Sverige närmar sig därmed Världshälsoorganisationens (WHO) mål att 80 procent av

sexåringarna ska vara kariesfria år 2020.5 Flickorna ligger något närmare målbilden än

pojkarna, 77 procent jämfört med 76 procent var kariesfria under 2014. I den äldsta

åldersgruppen är förhållandet omvänt och pojkarna är i något högre utsträckning än

flickorna kariesfria. Bland treåringarna är 96 procent av både flickor och pojkar kariesfria.

Ju yngre barn, desto friskare tänder.

4 Landstingen är huvudmän. Sverige har 20 landsting. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men

betecknas som regioner då de har ett utvidgat ansvar för regional utveckling. Gotland är kommun med

landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar med rätt att kalla sig region. Tillsammans med Gotland blir det 21

enheter. 5 Barnombudsmannen. Upp till 18, 2010.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2010 2011 2012 2013 2014

Flickor 6 år

Pojkar 6 år

Riket 6 år

Page 11: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

11

Andel kariesfria barn

2014

Procent

Alla

76

Flickor, 3 år 96

Pojkar, 3 år 95

Flickor, 6 år 77

Pojkar, 6 år 76

Flickor, 12 år 66

Pojkar, 12 år 69

Källa: Max18, Socialstyrelsen

Page 12: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

12

Andel barn som tycker att de har bra hälsa

Folkhälsomyndigheten frågar barn om hur de upplever sin egen hälsa i undersökningen

Skolbarns hälsovanor. De barn som svarat ”bra” eller ”mycket bra” på frågan ”Hur tycker

du att din hälsa är?” har klassificerats som att de upplever sin hälsa som bra.

Undersökningen genomförs i årskurs 5, 7 och 9 vart fjärde år.

Indikatorn speglar både barns faktiska hälsa, och vilka förväntningar de har på sin hälsa.

Hur barn upplever sin egen hälsa omfattar mer än den fysiska hälsan, så som socialt

välmående och psykisk hälsa. Indikatorn är därmed direkt relaterad till

Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ”ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och

socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom”.6

Andel barn som tycker att de har bra hälsa år 2013/2014

Procent

Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten

Drygt nio av tio barn tycker att deras hälsa är bra. Det är vanligare att yngre barn och

pojkar tycker att de har bra hälsa. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn som

är utrikes födda eller födda i Sverige. Däremot upplever barn till ensamstående föräldrar

och barn med funktionsnedsättning sin hälsa som sämre.

6 Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Statens folkhälsoinstitut (FHI). 2011

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Åk 5 Åk 7 Åk 9

Flickor

Pojkar

Riket

Page 13: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

13

Andel barn som tycker att de har bra hälsa

2013/14

Procent Felmarginal

Alla 91 -0 +1

Kön

Flickor 89 -1 +1

Pojkar 93 -1 +1

Årskurs

Åk 5 96 -1 +1

Åk 7 90 -2 +1

Åk 9 88 -1 +1

Familjetyp

Ensamstående föräldrar 88 -3 +3

Båda ursprungliga föräldrar 93 -1 +1

Växelvis boende 90 -3 +2

Mest med ena föräldern 84 -2+3

Födelseland

Utrikes född 92 -2 +2

Född i Sverige 91 -0 +1

Funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning 86 -2+1

Övriga barn 93 -1 +0

Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten

Page 14: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

14

Andel barn med psykiska besvär

SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn

mellan 10 och 18 år om de har psykiska besvär. Frågorna som ställs är (från och med år

2013) ”Hur ofta är du spänd och nervös?”, ”Hur ofta känner du dig ledsen eller nere?” och

”Hur ofta känner du dig sur och irriterad?” De barn som svarat ”För det mesta” eller

”Ganska ofta” på minst två av frågorna anses ha psykiska besvär.

År 2013/14 hade vart tionde barn psykiska besvär (15 procent av flickorna och 7 procent

av pojkarna). Psykiska besvär är vanligare bland flickor än bland pojkar i alla

åldersgrupper och hos äldre barn. Psykiska besvär är vanligast hos de äldsta flickorna,

där andelen är 19 procent. Skillnader i psykisk hälsa utifrån antal syskon och föräldrarnas

utbildningsnivå är däremot mycket små. .

Andel barn med psykiska besvär 2013/14

Procent

Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

0

5

10

15

20

25

30

35

40

10-12 år 13-15 år 16-18 år

Flickor

Pojkar

Riket

Page 15: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

15

Andel barn med psykiska besvär

2013/14

Procent Felmarginal

(±)

Alla 10 2

Kön

Flickor 15 3

Pojkar 7 2

Ålder

10-12 år 7 2

13-15 år 11 3

16-18 år 13 4

Årskurs

Åk 4-6 6 2

Åk 7-9 13 4

Gymnasiet 12 4

Familjetyp

Ensamstående föräldrar 16 6

Sammanboende föräldrar 9 2

Antal syskon

Inga hemmaboende syskon 10 4

Ett hemmaboende syskon 9 3

Två eller flera hemmaboende syskon 12 3

Föräldrarnas utbildningsnivå

Högst gymnasial 11 3

Eftergymnasial 10 2

Utländsk/svensk bakgrund

Utländsk bakgrund 13 5

Svensk bakgrund 10 2

Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

. = Uppgift finns ej på grund av sekretess Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

Page 16: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

16

Andel barn med psykosomatiska besvär

SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn

mellan 10 och 18 år om de upplever olika psykosomatiska besvär. Definitionen av att ha

psykosomatiska besvär är här att minst en gång i veckan ha minst två av följande besvär:

huvudvärk, ont i magen och svårt att somna.

Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/2014

Procent

Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

Vart femte barn mellan 10 och 18 år hade psykosomatiska besvär 2013/14 (27 procent

av flickorna och 16 procent av pojkarna). Andelen är ungefär densamma som tidigare

mätår. I alla åldersgrupper har fler flickor än pojkar psykosomatiska besvär.

Psykosomatiska besvär är vanligast bland flickor i åldern 16-18 år, där andelen är 33

procent (jämfört med 19 procent av pojkarna i samma ålder).

0

5

10

15

20

25

30

35

40

10-12 år 13-15 år 16-18 år

Flickor

Pojkar

Riket

Page 17: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

17

Andel barn med psykosomatiska besvär

2013/14

Procent Felmarginal

(±)

Alla 21 2

Kön

Flickor 27 4

Pojkar 16 3

Ålder

10-12 år 16 3

13-15 år 23 4

16-18 år 25 4

Årskurs

Åk 4-6 14 3

Åk 7-9 26 4

Gymnasiet 24 5

Familjetyp

Ensamstående föräldrar 26 7

Sammanboende föräldrar 20 2

Antal syskon

Inga hemmaboende syskon 24 6

Ett hemmaboende syskon 22 4

Två eller flera hemmaboende syskon 19 4

Föräldrarnas utbildningsnivå

Högst gymnasial 21 4

Eftergymnasial 21 3

Socioekonomisk grupp7

Arbetarhushåll 19 5

Tjänstemannahushåll 17 3

Företagarhushåll 23 6

Utländsk/svensk bakgrund

Utländsk bakgrund 23 6

Svensk bakgrund 21 3

. = Uppgift finns ej på av grund sekretess eller för få observationer i gruppen. Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

7 Uppgifter från 2011/12

Page 18: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

18

Andel barn som dricker alkohol varje månad

Folkhälsomyndigheten har genom sin undersökning ”Skolbarns hälsovanor” frågat elever

i årskurs 7 och 9 om deras alkoholvanor. Indikatorn visar andelen ungdomar som svarat

”Varje månad eller oftare” på frågan ”Hur ofta dricker du alkohol nuförtiden, som t.ex. vin,

sprit, öl, cider eller alkoläsk?”.

Andel barn som anger att de dricker alkohol varje månad har minskat sedan frågan

ställdes för första gången 1989/90. Då var det dessutom en högre andel pojkar än flickor

som drack alkohol i denna omfattning, medan det i 2013/14 års undersökning inte råder

några nämnvärda skillnader mellan könen.

Andelen barn som dricker alkohol varje månad är högre bland de äldre barnen än de

yngre, (16 procent i årkurs 9 jämfört med sex procent i årskurs 7). Det är något vanligare

att dricka alkohol bland barn med en funktionsnedsättning i förhållande till övriga barn (14

procent respektive 10 procent). Det råder inga faktiska skillnader i alkoholkonsumtion när

man jämför barn utifrån svensk eller utländsk bakgrund eller familjetyp.

Andel barn som dricker alkohol varje månad

Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pojkar åk 7

Flickor åk 7

Pojkar åk 9

Flickor åk 9

Page 19: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

19

Andel barn som dricker alkohol varje månad

2013/14

Procent Felmarginal

Alla 11 -1 +1

Kön

Flickor 11 -1 +2

Pojkar 11 -1 +1

Årskurs

Åk 7 6 -1 +1

Åk 9 16 -2 +1

Familjetyp

Ensamstående föräldrar 12 -2 +4

Båda ursprungliga föräldrar 10 -1 +1

Växelvis boende 13 -3 +3

Mest med ena föräldern 15 -3 +3

Födelseland

Född i Sverige 11 -1 +1

Utrikes född 12 -2 +3

Funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning 14 -2 +2

Övriga barn 10 -1 +1

Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen.

Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten

Page 20: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

20

Andel barn som röker eller snusar

Folkhälsomyndigheten har i sin undersökning ”Skolbarns hälsovanor” frågat elever i

årskurs 7 och 9 hur ofta de röker och snusar. De som har svarat att de röker eller snusar

varje dag, minst en gång i veckan men mindre än varje dag eller mindre än en gång i

veckan har klassificerats som rökare respektive snusare.

Det är vanligare att röka än att snusa. Pojkarna snusar i större utsträckning än flickorna.

Det är också något vanligare att röka och snusa bland de äldre barnen i årskurs 9 samt

bland barn med en funktionsnedsättning. Andelen är också högre bland barn till

ensamstående föräldrar. Andelen barn som röker har varit relativt oförändrad över tid,

men med en viss nedgång sedan 1997/98. Andelen som röker och/eller snusar har

minskat sedan 2001/02.

Andel barn som röker eller snusar

Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Pojkar röker

Flickor röker

Pojkar snusar

Flickor snusar

Page 21: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

21

Andel barn som röker eller snusar

2013/14

Procent Felmarginal

Alla 9 -1 +0

Kön

Flickor 9 -1 +1

Pojkar 8 -1 +2

Årskurs

Åk 7 4 -1 +0

Åk 9 13 -1 +1

Familjetyp

Ensamstående föräldrar 12 -3 +4

Båda ursprungliga föräldrar 7 -1 +1

Växelvis boende 7 -2 +3

Mest med ena föräldern 13 -3 +3

Födelseland

Född i Sverige 9 -1 +0

Utrikes född 8 -2 +3

Funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning 12 -2 +2

Övriga barn 8 -1 +1

Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen.

Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

Page 22: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

22

Andel elever som någon gång använt narkotika

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning

”Skolelevers drogvanor” frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 om de någon gång

använt narkotika. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin,

GHB och andra narkotikaklassade preparat.

Andel elever som någon gång använt narkotika Procent

Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN

Andelen elever som någon gång använt narkotika har inte ändrats nämnvärt den senaste

femårsperioden. Det är vanligare att äldre ungdomar har använt narkotika och andelen är

högre bland pojkar. År 2015 angav 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i

gymnasiets årskurs 2 att de använt narkotika. I årskurs nio hade 8 procent av pojkarna

och 5 procent av flickorna använt narkotika.

Eftersom frågorna bara ställts till ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiets årskurs

2 är det, när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupperna

beror på slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt

att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pojkar åk 9

Flickor åk 9

Pojkar gymnasiet år 2

Flickor gymnasiet år 2

Page 23: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

23

Andel barn som någon gång använt narkotika

2015

Procent

Flickor årskurs 9 5

Pojkar årskurs 9 8

Flickor gymnasiet år 2 14

Pojkar gymnasiet år 2 17

Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN

Page 24: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

24

Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning

”Skolelevers drogvanor” frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 om de använt

narkotika de senaste 30 dagarna. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin,

kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat.

Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna

Procent

Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN

Den senaste femårsperioden har andelen som använt narkotika den senaste månaden

varit relativt oförändrad. År 2015 hade 1 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i

årskurs 9 använt narkotika den senaste månaden. I gymnasiets årskurs 2 var andelen 5

procent bland pojkarna och 3 procent av flickorna.

Eftersom man bara undersökt ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiet så är det,

när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupper beror på

slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt att ha i

åtanke när resultaten ovan tolkas.

Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna

2015

Procent

Flickor årskurs 9 1

Pojkar årskurs 9 3

Flickor gymnasiet år 2 3

Pojkar gymnasiet år 2 5

Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN

0

2

4

6

8

10

12

14

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pojkar åk 9

Flickor åk 9

Pojkar gymnasiet år 2

Flickor gymnasiet år 2

Page 25: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

25

Sammanfattande analys

Indikator Utveckling över tid

senaste 5 åren

Grupper av barn med mindre god

hälsa

Barn med övervikt eller

fetma

Oförändrad

2009/10–2013/14

Spädbarnsdödlighet

Oförändrad

2010–2015

Pojkar

Barn med låg födelsevikt Oförändrad

2009–2014

Flickor

Barn vars mamma är född utanför

Norden

Kariesfria barn Oförändrad

2009–2014

Äldre barn

Barn som tycker att de har

bra hälsa

Oförändrad

2005/06-2013/14

Flickor

Äldre ungdomar

Barn till ensamstående föräldrar

Barn med funktionsnedsättning

Barn med psykiska besvär -

2013/14

Flickor

Barn med psykosomatiska

besvär

Oförändrad

2009/10–2013/14

Flickor

Barn som dricker alkohol

varje månad

Gynnsam

2001/02-2013/14

Äldre ungdomar

Barn med funktionsnedsättning

Barn som röker eller snusar Gynnsam

2001/02-2013/14

Äldre ungdomar

Barn till ensamstående föräldrar

Barn med funktionsnedsättning

Barn som någon gång

använt narkotika

Oförändrad

2010–2015

Pojkar

Äldre ungdomar

Barn som använt narkotika

de senaste 30 dagarna

Oförändrad

2010–2015

Merparten av indikatorerna på bästa möjliga hälsa visar inte på någon förändring under

den senaste femårsperioden. Ingen av indikatorerna visar på en ogynnsam utveckling

och tre av indikatorerna visar på en gynnsam utveckling. Både andelen barn som röker

eller snusar och andelen som dricker alkohol har minskat. Andelen barn som är kariesfria

har ökat under perioden och Sverige har nästan uppfyllt målet som satts av WHO om att

80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria.

Det finns flera könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor har i större utsträckning än

pojkar psykiska och psykosomatiska besvär, och de anser i mindre utsträckning än pojkar

att deras hälsa är bra. Det är också en högre andel flickor som föds med låg födelsevikt.

Däremot är spädbarnsdödligheten något högre bland pojkar. Narkotikaanvändning är

vanligare bland pojkar än bland flickor och det är också vanligare bland pojkar att snusa.

Det finns också åldersskillnader där äldre barn generellt har en sämre hälsa än yngre.

Äldre barn har i större utsträckning karies, skattar sin hälsa sämre och använder oftare

alkohol, tobak och narkotika.

Page 26: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

26

Barn med funktionsnedsättningar uppger oftare än andra barn att de inte har bra hälsa.

Det är också något vanligare att barn med funktionsnedsättning dricker alkohol och röker.

Källor

Statistiska centralbyrån. Barns hälsa. Levnadsförhållanden rapport 115, 2007.

Statens folkhälsoinstitut (FHI). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10, 2011.

Läs mer

Gripe, Isabella (red). Skolelevers drogvanor 2013. Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning. Rapport nr 139.

Begreppsförklaring

Statistisk signifikans

Statistisk signifikans innebär här att skillnaderna mellan olika grupper i

urvalsundersökningarna är tillräckligt stora och tillförlitliga för att sannolikt inte ha uppstått

av en slump. Vi har här signifikanstestat skillnaderna genom att kontrollera att

skattningarnas 95-procentiga konfidensintervall inte överlappar varandra.

Svensk bakgrund

Barn som är inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder eller två inrikes

födda föräldrar.

Utländsk bakgrund

Barn som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

Page 27: Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) ställt ett stort antal

27

Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator

Indikator

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Kön x x x x x x x x x x x

Ålder x x x

Årskurs x x x x x x x

Familjetyp x x x x x

Antal syskon x x

Funktionsnedsättning x x x

Födelseland x x x

Föräldrarnas inkomstnivå* x x

Föräldrarnas utbildningsnivå x x

Socioekonomisk grupp x x

Utländsk/svensk bakgrund x x

Vistelsetid i Sverige

Moderns födelseland x

Typ av kommun x x x

Län x x^

Kommun

* Finns fram till och med år 2009/10 ^ Redovisas efter landsting 1 Barn med övervikt eller fetma 2 Spädbarnsdödlighet 3 Barn med låg födelsevikt 4 Kariesfria barn 5 Barn som tycker att de har bra hälsa 6 Barn med psykiska besvär 7 Barn med psykosomatiska besvär 8 Barn som dricker alkohol varje månad 9 Barn som röker eller snusar 10 Barn som någon gång använt narkotika 11 Barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna