StandIN projektet

Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk

interoperabilitet

Syfte och mål

Syfte Att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och

attraktionskraft.

Mål Att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag,

myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård

och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa

ramverk för standarder.

.

Projektmål Skapa ett ramverk av internationella standarder, *konventioner och

samordnad tillämpning av dessa som möjliggör interoperabilitet för samverkan inom vård och omsorg. Ramverket ska underlätta upphandling och utveckling av

informationssystem för vård och omsorg för kommuner, landsting, regioner och leverantörer. Identifiera vad som saknas för att bidra till interoperatbilitet. Bidra till förutsättningar för verksamheterna att leda, styra och

förändra verksamheten mot god kvalitet. Visa på exempel som möjliggör för verksamheter att sätta mål och

mäta måluppfyllnad. Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av

standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande (Identifiera kompetenser för en nationell expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som löpande kan följa utvecklingen.

*formell överenskommelse om angelägenheter av gemensamt intresse

Vård och omsorg

Företagarna

Epikris Hb Na Krea

Patientmedverkan

Stan

dIN

pro

jekt

et

4

Företagarna

Patientmedverkan

ASIH

Skolhälsa

Landsting

Kommun

Vård och omsorg i StandIN projektet

Vård och omsorg: ”Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar” (Socialstyrelsen) Avgränsning Fas 1, StandIN projektet Inom Socialtjänsten tar vi inte med t ex ekonomiskt bistånd, barnomsorg mm, huvudfokus är hemtjänst. De standarder vi tittat på är i första hand för att stödja de ”kliniska processerna”

Projektplan – avgränsningar I detta projekt ingår inte: semantisk interoperabilitet

att hantera de i Sverige pågående arbeten inom området (bevakas

och beaktas) att konkretisera aktiviteter som görs inom SWElife

följande aspekter i ramverk; policys, principer

standarder för ekonomihantering

standarder för personalhantering

6

Nyttoeffekter Vårdinformationssystem tillgängliggörs för behörig Interoperabilitet. Nationell samordning av ramverk för standarder och riktlinjer. Med samordning kan Sverige ta en mer aktiv roll i linje med internationellt

standariseringsarbete. Gemensamma standarder underlättar implementering av nya lösningar. Ger förutsättningar för innovation för aktörer inom Hälso- och sjukvård och

omsorg, inklusive företag som verkar i Sverige. Ökad tillgänglighet från vårdinformationssystem för utdata för forskning,

utveckling och kvalitetssäkring. Förutsättningar förbättras inom Hälso- och sjukvård och omsorg för

uppföljning av: ‒ patientflöden, ‒ arbetsprocesser för medarbetare, ‒ verksamhetsutveckling, ‒ ökad delaktighet för patienterna,

Underlättar för en långsiktig förvaltning.

Projektkommunikation Minnesanteckningar från möten (fysiska och/eller online möten)

Projektgruppsmöten (varje vecka samt hela arbetsdagar vid sammanställning av leveranser)

Referensgruppsmöten

Avstämningsmöten SWElife och StandIn projektet

Avstämningsmöte med 3R och SUSSA

Statusrapporter Projektledare till styrgrupp varje vecka

Projektmedlemmar till projektledare varje vecka

Medtech4healths hemsida Länka till andra likvärdiga arbeten som pågår

”Lättsammare” blogg och mer detaljer status från projektet

Vinnovas hemsida Länk till andra likvärdiga arbeten som pågår

Projectplace.com lagring av dokumentation samt att Kanban metodiken används för projektarbetet

E-post

Vitalis

Offentliga rummet (Malmö 25-27/5), diskussion pågår

Medtech week

Almedalen dialog pågår

Styrgrupp

Organisation Roll i projektet Namn Intel Styrgruppsordförande Johan Lidén Swedish Medtech Projektägare Anna Lefevre Skjöldebrand SKL Styrgruppsmedlem Sara Meunier eHälsomyndigheten, avd. Informationsteknik Styrgruppsmedlem Fredrik Frimodig SLL (3R) Styrgruppsmedlem Karin Pihlgren Zenicor Styrgruppsmedlem Mats Palerius Stockholm stad Strygruppsmedlem Ann Hellenius Vinnova Adjungerande Linda Swirtun Medtech4health Adjungerande Reidar Gårdebäck

Referensgrupp

Organisation/Verksamhet Namn eHälsoinstitutet /Läkarsällskapet Göran Pettersson Vårdförbundet David Liljeqvist Läkarförbundet Emma Spak LIF Karolina Anotonov Ortopediska implantat SwMT Lars Hedman Kardiologi SwMT Nadia Bracken SWELife Patrik Georgii-Hemming Region Östergötland Jan Marcusson KSL/108K Karin Bengtsson Västerås kommun Mats Rundqvist Socialstyrelsen Helena Nilsson SIS Lena Morgan VGR Ragnar Lindblad Inera Johan Eltes Nationell Cosmic samverkan Göran Karlström

Projektgrupp Organisation/ Verksamhet Roll Namn Kommentar

Cambio Arkitektur Gunnar Ehn Cambios tre deltagare delar på 50% av en heltid

Cambio Informatik Viktor Jernelöv Cambio

Arkitektur / Change management

Christer Spanne

CGI Arkitektur Robert Sandell Evry Arkitektur Ronnie

Johannesson CGM Arkitektur/Systemutvecklin

g Carrick Gillespie

Tieto Arkitektur Bengt Lundmark eHälsomyndigheten

Chefsarkitekt Manne Andersson

Egen företagare

Konsult Karl-Henrik Lundell

Egen företagare

Konsult Lars Jerlvall

Egen företagare Konsult Fredrik Lindén Egen företagare

Konsult Sven-Bertil Wallin

Samordning, StandIN & SWElife

Vem gör vad ? StandIN har fokus på de tekniska aspekterna av informationsmiljön och

därmed på hur informationshanteringen ska stödjas elektroniskt (teknisk interoperabilitet).

StandIN har fokus på det tekniska perspektivet men måste också visa spårbarhet till, respektive konsekvenser för möjligheter för tekniska lösningar att bidra till att uppfylla krav i informations- och verksamhetsperspektiven.

Projektet som drivs från SWElife har fokus på semantik och verksamhetens krav på hur informationshanteringen ska kunna ge stöd för verksamhetsutveckling och forskning.

Samordning utifrån respektive projekts leveranser Visa på exempel på förändringsarbeten i vård och omsorg.

Visa på exempel på hur standardisering stödjer förändringsledning/

verksamhetsutveckling.

Angreppsätt och metodik

Standard/Standardisering en kontinuerlig process En standard är en gemensam lösning på ett återkommande

problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring (SIS) Standardisering är själva processen när intressenter träffas och

kommer överens om vad standarden ska innehålla och hur den ska utformas. Detta är en kontinuerlig process (SIS)

Interoperabilitet

Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs (NI, Socialstyrelsen)

Exempel på Ramverk - Interoperabilitet Ett interoperbilitetsramverk definieras på följande sätt: "An interoperability framework is an agreed approach to interoperability for organisations that wish to work together towards the joint delivery of public services. Within its scope of applicability, it specifies a set of common elements such as vocabulary, concepts, principles, policies, guidelines,recommendations, standards, specifications and practices.“

Syftet med European Interoperability Framework (EIF) är: att främja och stödja tillhandahållandet av europeiska offentliga tjänster genom att

främja gränsöverskridande och tvärsektoriell interoperabilitet att vägleda offentliga förvaltningar i deras arbete för att tillhandahålla offentliga

tjänster till europeiska offentliga tjänster till företag och medborgare att komplettera och knyta samman de olika nationella interoperabilitetsramverken (

NIF ) på en europeisk nivå Källa: http://ec.europa.eu/isa/documents/isa_annex_ii_eif_en.pdf (2010)

Teknisk interoperabilitet StandIN projektet förhållningssätt är i linje med SoS beskrivning men vi

fokuserar på den delmängd som är vård och omsorgsspecifik teknisk interoperabilitet. StandIN projektet definieras tekniskt interoperabilitet som den digitala

tillämpningen och den vård- och omsorgsspecifika infrastruktur som implementeras för att stödja verksamhetens processer och informationsbehov i en samverkande arkitektur.

Förklaring till definitionen: Den digitala tillämpningen syftar på applikation (informationssystem) Vård- och omsorgsspecifik infrastruktur innebär att vi inte tittar på generella

infrastrukturstandarder (T.ex. kommunikationsstandarder som t.ex. http/https). Samverkande arkitektur är en benämning för vad som krävs i en arkitektur som

hanterar interoperabilitet.

Verksamhet

Information

Applikation

Teknik

Teknisk interop.

Viktigt begrepp - Beskrivning av Nationell arkitektur i StandIN projektet

En beskriven helhetsbild av vad som utgör en sammanhållen arkitektur för eHälsa. Innehåller många delar och dimensioner bland annat av: Verksamhet, Information, Applikation och Teknik, Standarder/Konventioner som syftar till att uppnå Teknisk

interoperabilitet

IT – säkerhet inkluderat i projektarbetet

En förutsättning för att kunna utbyta information inom och mellan organisationer/huvudmän är att utbytet kan uppfylla minst bibehållna krav på säkerhet- och sekretess/integritet. Detta innebär att organisationerna för att uppnå teknisk interoperabilitet måste ha överenskomna lösningar för bl.a. autentisering, auktorisering, kryptering, rollstrukturer, attesträtt, åtkomstkontroller, spårbarhet, återställning vid katastrof, samtycke, spärr, patientrelation, etc.

StandIN hanterar hela vård- och omsorgsdomänen och även om mycket är reglerat, så finns det fortfarande en hel del område inom teknisk interoperabilitet, både ur ett organisatoriskt och säkerhetsperspektiv, som ytterligare behöver standardiseras.”

Förändringsledning StandIN projektet Begreppet förändringsledning används i uppdragsformulering och i StandINs

projektplan. Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att bedriva vård av hög kvalitet

som ska stödjas. En term för detta som är mera vanligt förekommande inom vården är

verksamhetsutveckling vilket bland annat medför att aspekter på systematisk kvalitetsledning inkluderas i uppdraget. Standarder som beskriver krav på ledningssystem för kvalitet inkluderas därmed

också i ramverket av standarder som är relevanta för framtidens vårdinformationssystem. SWElife projektet och StandIN projektet samordnar leveransen inom detta område

utifrån respektive projekts leveranser.

Exempel på Flödesmodell

StandIN

• Begreppsmodell av vår leverans anpassas till standard ISO 42010 dvs vi beskriver leveransen (varje standard) enligt denna modell. Styrka med modellen: hänger ihop med nationella standarder.

• Beskrivning av nationell arkitektur motsvarar helheten dvs StandIN projektet och SWElife projektet.

• Blå fält avgränsningar från StandIN leveransen då det ingår i SWElife projektet .

Begreppsmodell

Arbetet så långt

Drygt 70 standarder/konventioner

Relevanta Teknisk IO Ej relevanta

1. Vi har analyserat drygt 70 standarder

2. Vi har bedömt att ett 40-tal är relevanta för StandIN • Varav 19 handlar om teknisk

interoperabilitet • De övriga behövs för spårbarhet mot

verksamhetens krav

Standarder att fördjupa (arbetsmaterial, under förändring)

1. Vi har valt att inte ta med Webtjänster då Vi har har beslutat att bara ta med vård- och omsorgsspecifika

konventioner/standarder och webtjänster är defacto standarder oavsett bransch.

Vi har bedömt att det inte påverkar de standarder för vård och omsorg som vi valt.

2. Däremot om vi identifierar standarder som riktar in sig mot webtjänster beaktar vi dem t ex inom säkerhetsområdet.

Avgränsning standarder, Webtjänster

Rapportmetodik i projektarbetet, Zachman

T.ex begreppsmodell

er

T.ex process- och flödesmodeller,

infobehov

Standarder som beskriver helhetsbilden

T.ex Meddelanden på verksamhetsnivå

T.ex referensinformations-modeller

T.ex Funktionsmodeller

T.ex Meddelandemodell

er, arketyper

T.ex Datamodeller, databasschema

T.ex XML, Tjänsteplattformen T.ex Programspråk

ISO 14639-2

Under förändring

Rapportmetodik

Exempel Utreda hjärtsvikt- och dess koppling till standarder

Exempel Inledningen på Utreda hjärtsvikt- och dess koppling till standarder

Behandling hjärtsvikt (ej klar) Behandling hjärtsvikt