www.SSU.se

FörtroendevaldaFörtroendevalda

SSU:s KlubbmaterialAktiviteter | demokrati och ekonomi | aktiva | förtroendevalda | medlemmar

publicerat våren 2013

StyrelSen Som helhetMellan klubbens årsmöten ska det finnas några pers-oner som ansvarar för klubbens aktiviteter och eko- nomi – det är syftet med en styrelse. Att leda klubben innebär ansvar för klubbens aktiviteter och för klubbens ekonomi inför medlemmarna.

Att styrelsen ansvarar för klubbens aktiviteter betyder inte att de måste arrangera alla aktiviteter. Tvärtom är det bättre om personer som är aktiva i klubben utanför styrelsen är de som står för aktiviteterna. Bäst blir det nog om styrelsen fungerar som en grupp som kan samordna de utskott och kommittéer som finns i klubben.

Vilka personer som ska ingå i styrelsen bestäms på klubbens årsmöte. Vanligtvis har de personerna sitt uppdrag under ett år, fram till nästa årsmöte. Årsmötet väljer ofta en särskild person till ordförande och sedan ytterligare ett gäng personer till styrelseledamöter. Ibland väljer årsmötet också vem som ska inneha vilk-en post. Ett annat sätt att göra det är att låta styrelsen efter årsmötet inom sig bestämma vem som ska ha vilket ansvarsområde.

En annan viktig tanke med styrelsen är att de på ett bra sätt ska representera klubbens medlemmar. Det innebär till exempel att det finns ungefär lika många tjejer och killar i styrelsen och att det finns ungefär lika många personer med och utan svensk bakgrund som det finns bland medlemmarna.

SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDASSU-klubbens förtroendevalda är de som har fått uppdrag av årsmötet att ansvara för klubbens olika delar inför medlemmarna. I detta häfte kan du läsa om vilket ansvar styrelsen har. Du som har en särskild post kan läsa mer om vad som förväntas av dig i styrelsen, som revisor eller i valberedningen.

Innehåll I häftet > Styrelsens ansvar > Poster i styrelsen > Revisorernas uppdrag > Valberedningens uppdrag

SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 3

SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 4

POSTER I STYRELSEN

Vilka poster som ska finnas i styrelsen är upp till årsmötet eller styrelsen själva att avgöra. Undantag är ordförande och kassör som måste väljas av årsmötet. Det viktigaste med posterna är att de passar klubbens verksamhet bra, har tydliga ansvars-områden och att alla i styrelsen har varsitt ansvarsområde. I en liten styrelse kan det också vara så att en person innehar flera poster. Om ni i styrelsen blir oense om något och behöver rösta om hur ni ska gå vidare är det lämpligt med ett ojämnt antal personer i styrelsen – då blir det aldrig lika många röster för som emot i omröstningen.

Om ni håller på att starta upp er SSU-klubb och inte har haft något årsmöte än, så kan ni som är med vid starten själva bestämma vilka som ska ingå i styr-elsen och vilka poster ni tycker är viktiga att ha med.

ordförandeSom ordförande är din viktigaste uppgift att leda klubben framåt. För att kunna göra det behövs en idé om hur klubben kan utvecklas för att medlemmarna ska tycka att den blir bättre – en så kallad agenda. Ofta är det nödvändigt att en ordförande har er-farenhet av klubben och klubbens aktiviteter sedan tidigare. Hen bör också vara en person som tycker om att leda och vill driva och utveckla klubben.

För att leda en klubb behöver ordföranden med-lemmarnas förtroende. Ordföranden behöver också betraktas som den informella ledaren. Man kan så- klart bli vald till ordförande ändå, men förmodligen blir det mycket svårare att utföra sitt uppdrag om de som har valt en bara ser på en som formell ledare.

Ansikte utåtOrdföranden är klubbens ansikte utåt och är troligt-vis den person som de flesta i och utanför klubben kopplar ihop med klubben. Om klubben driver en kampanj är det ordföranden som bör uttala sig i media, och om klubben har samarbeten med andra organisationer kommer det oftast vara ordföranden som företräder klubben.

Tillsammans med vice ordföranden leder ord-föranden styrelsens arbete. Detta görs genom att se till att övriga i styrelsen har det de behöver för att kunna fullfölja sina respektive uppdrag och genom att följa upp att saker som tidigare har beslutats om faktiskt genomförts.

Ordföranden har även till uppgift att leda olika möten och samlingar, till exempel klubbstyrelsen eller formella medlemssamlingar. Inför sådana tillfällen är det bra att du som ordförande läser på lite om hur ett sådant möte ska ledas. På så vis får alla komma till tals och mötet blir så effektivt som möjligt.

4 SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 5

VIce ordförandeOm ordföranden har sitt huvudfokus på att vara ledare utåt fokuserar vice ordföranden mest på att leda klubben internt. Vice ordförande ansvarar för de utskott och kommittéer som finns, för bildandet av dem och för att deras arbete flyter på.

Vice ordföranden bör liksom ordföranden vara en person som tycker om att leda andra. En stor del av en vice ordförandens tid går åt till att handleda och peppa de personer som leder aktiviteter i klubben. Det är till vice ordföranden de går när de stöter på problem i sina uppdrag.

Ansvar för introduktionEn vice ordförande kan också ha som uppdrag att introducera nya medlemmar till klubben genom nya medlemmar-träffar och att se till att dessa nya medlemmar kan vara med och göra aktiviteter som de själva är sugna på.

Det är stor chans att arbetet går bäst ifall ordförande och vice ordförande är en sammansvetsad duo. Därför skadar det inte att de personer som kandid-erar till dessa poster gör det i par. Vice ordförande är också den som ersätter ordföranden om hen skulle vara borta vid något avgörande tillfälle eller om hen avgår.

KaSSörKassören håller koll på klubbens ekonomi. Kassören är den som gör det praktiska arbetet kring ekonomin, som att bokföra och betala räkningar, men ansvaret för ekonomin ligger på hela styrelsen.

Att bokföra innebär att systematiskt registrera alla de intäkter som SSU-klubben har, till exempel bidrag och intäkter från försäljning, och alla de utgifter som klubben har, till exempel gage till ett band eller mat till funktionärer. För varje intäkt eller utgift ska det också finnas ett kvitto som bevisar att transaktionen faktiskt har ägt rum. Vid årets slut sammanställs bok-föringen till ett bokslut. Ett bokslut visar vad som har hänt i klubbens ekonomi under året och hur mycket pengar man till exempel har lagt på olika saker.

För att inte bokslutet ska bli en överraskning för styrelsen och medlemmarna i slutet på året bör man ha regelbundna avstämningar kring budgeten, till exempel varje kvartal. Då stämmer kassören av bokföringen för en viss period och presenterar ett delbokslut för styrelsen eller för medlemmarna på ett medlemsmöte.

Det är mycket viktigt att bokföringen stämmer över-ens med verkligheten. Annars ger styrelsen med-lemmarna en felaktig bild av vad klubbens pengar har använts till. Därför ska kassören själv tycka att det är viktigt med ordning och reda. Om du inte har de kunskaper som krävs för att vara kassör kan du kontakta ditt distrikt eller din lokala ABF-avdelning, då de ofta har bra ekonomiutbildningar som du kan ta del av.

SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 6

SeKreterareSSU-klubbens sekreterare har till uppgift att se till att allt som det beslutas om finns nerskrivet och att det finns information tillgänglig om alla de aktiviteter som SSU-klubben gör. Det innebär att sekreteraren skriver protokoll från styrelsens möten och andra formella möten. Sekreteraren kan också utses till ansvarig för den interna och externa informationen. Den interna informationen kan till exempel vara styrelsens protokoll och att styrelsen har fått veta när det är dags att ha styrelsemöte. Den externa informationen är sådan som går ut till alla medlemmar och till allmänheten – till exempel via Facebook eller klubbens hemsida.

Syftet med att skriva protokoll är att intresserade ska kunna gå tillbaka i tiden och läsa vad som sagts eller bestämts vid en specifik tidpunkt. Vissa protokoll får styrelsen användning för direkt, till exempel de som man behöver ta med till banken. Andra protokoll kommer vara värdefulla för att SSU-klubbens framtida medlemmar ska kunna se tillbaka på vilka aktiviteter klubben arrangerat. Det gör att sekreteraren behöver vara bra på att i text kort-fattat och korrekt förklara vad det är som har beslutats om.

StudIeledareStudieledaren ska se till att nya medlemmar får åka på distriktets grundkurser och lära sig mer om SSU:s organ-isation och politik. Det är också studieledaren som håller koll på vilka utbildningar distriktet och förbundet arrang-erar och kontaktar de av klubbens medlemmar som borde delta i dem.

Studieledaren ansvarar även för att studier äger rum men hen behöver såklart inte göra allt själv. Förmodligen finns det flera medlemmar som är intresserade av att arrangera studiecirklar, föreläsningar och samtal. De personerna kan studieledaren samla i ett studieutskott.

När studieledaren eller studieutskottet gör en studieplan för terminen är det viktigast att tänka på vad det är med-lemmarna tycker skulle vara roligt att lära sig eller få veta mer om – studierna ska utgå från medlemmarnas intresse, inte studieutskottets. Det är därför bra att ha koll på vad som händer i omvärlden, fråga medlemmarna vad de vill lära sig och samla på sig duktiga personer både inom och utom SSU som kan föreläsa för er klubb. Då blir era studieaktiviteter både intressanta och aktuella.

SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 76

KampanjledareKampanjledaren ansvarar för de kampanjer som klubben driver, både de för att skapa opinion och de för att värva medlemmar. Till sin hjälp kan kampanjledaren ha ett kampanjutskott som ska komma på roliga idéer och genomföra kampanjerna.

Kampanjledaren innehar en av styrelsens viktigaste poster. Hen ser till att klubben når ut till nya personer i området där klubben finns. Om det finns en person i klubben som tycker om att träffa nya människor och som har ett stort kontaktnät passar den perfekt som kampanjledare. Kampanjledaren har också nytta av att vara kreativ och komma på nya sätt för SSU-klubben att synas.

Precis som att studieledaren gör en studieplan som sträcker sig en termin framåt gör kampanjledaren till-sammans med kampanjutskottet en kampanjplan som sträcker sig över samma period. Kampanjplanen be-skriver vad SSU-klubben ska kampanja för, var kampan-jerna ska äga rum, hur många medlemmar klubben har som målsättning att värva under kampanjen och vart – till exempel i lokalmedia – kampanjerna ska synas.

SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 8

facKlIg ledareDen fackliga ledaren ansvarar för samarbetet med LO och LO-förbunden och att driva frågor om arbetsmarknaden och arbetsmiljö. Det är såklart positivt om den fackliga ledaren har bakgrund i eller erfarenhet av att vara aktiv i ett fackförbund, men det behöver inte vara så. Huvudsaken är att personen brinner för frågorna.

En facklig ledare kan precis som en kampanjledare bil-da ett utskott för att få fler att engagera sig i frågorna. Det fackliga utskottet kan på egen hand eller tillsam-mans med de lokala LO-fackförbunden besöka skolor för att berätta om varför det är bra och viktigt att vara med i ett fackförbund. Utskottet kan också besöka ungdomar som sommarjobbar för att berätta mer om och värva dem till facket.

Ett fackligt utskott kan även arbeta för att fler unga pers-oner som vill driva fackliga frågor går med och driver sina frågor genom SSU. Tillsammans med studie-ledaren kan den fackliga ledaren arrangera föreläsning-ar eller samtal i ämnet.

InternatIonell ledareDen internationella ledaren i klubbstyrelsen ansvarar för klubbens internationella verksamhet. Det kan vara aktiviteter i form av utbyten, seminarier, studiebesök eller kampanjer för en viss fråga. Den internationella ledaren ansvarar också för att ta emot internationella besökare.

Att driva egna internationella projekt är ofta ganska dyrt och tidskrävande. Däremot finns det ingen-ting som hindrar att SSU-klubben står för en del i ett internationellt projekt. Kanske har SSU-distriktet eller partidistriktet något på gång som ni i er klubb kan vara med på? I ett sådant projekt är det naturligt att den internationella ledaren är klubbens kontaktperson.

För att passa som internationell ledare krävs ett intresse för internationella frågor och att du tycker om att hålla koll på omvärlden. Som internationell ledare finns möjlighet att opinionsbilda kring en särskild politisk fråga som SSU-klubben har kommit överens om är viktig. Den internationella ledaren kan också samarbeta med studieledaren för att ge medlemmarna tillfällen att lära sig mer om internationella frågor.

8 SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 9

ValberednIngValberedningens uppgift är att lämna förslag på vilka personer som ska väljas till styrelsen och som revisorer. Valberedningens förslag lämnas till klubbens årsmöte. Även om valberedningens arbete presenteras precis innan eller under årsmötet pågår det under större delen av året. Vilka som ska väljas till valberedning föreslås av styrelsen eller direkt på årsmötet.

Syftet med valberedningen är att utifrån vad med-lemmarna tycker få fram så bra förslag som möjligt på förtroendevalda. Det kan vara svårt för varje enskild medlem att skaffa sig en bild av vem som passar bäst för en viss post. Genom en valberedning lämnar med-lemmarna över rätten att komma med förslag på vilka personer som är bäst lämpade för olika förtroende-uppdrag.

En valberedning ska enligt SSU:s stadga bestå av minst två personer. I en större klubb kan det till och med vara bra att vara upp till fem personer. Dels för att dela på valberedningsarbetet, men också för att det är positivt om valberedningen har stort kontaktnät i klubben och på platsen där klubben finns. Det är också bra att inom valberedningen välja en person som är samman-kallande och som leder arbetet.

ValberednIngenS arbete1. Valberedningen inleder med att ta reda på vad det

är för typ av förtroendevalda som klubben behöver. Det görs till exempel genom att prata med den befintliga styrelsen och de aktiva som finns i olika utskott och kommittéer. Då får valberedningen veta vad klubbens aktiva tycker har fungerat bra och mindre bra. Det är också bra att vara med på många av klubbens aktiviteter för att prata med medlemmar.

2. I nästa steg annonserar valberedningen att de söker förtroendevalda till klubben. Annonserandet ska ske så brett som möjligt, till exempel via klubbens Facebook-sida, hemsida och mejllista. Det är valberedningens uppdrag att se till att det kommer in tillräckligt många förslag på personer till varje post. Om ingen föreslås till en speciell post kan valberedningen behöva leta särskilt efter personer till den posten.

3. När valberedningen fått in tillräckligt många förs-lag träffar och intervjuar de alla som är intresse-rade. När valberedningen har bestämt sig för vilka personer de vill föreslå är det bra att tänka igenom varför man tror att just de personerna passar bäst. Samtidigt bör valberedningen också fundera på hur de personer som inte föreslås till förtroende- uppdrag kan bli aktiva i klubbens olika utskott och kommittéer.

VALBEREDNINGOCH REVISORER

SSU:s Klubbmaterial 2013 - Förtroendevalda 10

Valberedningen har stor makt över klubbens framtid. Den makten innebär också att valberedningen har ett stort ansvar att se till att valberedningsprocessen är schyst, öppen och att ingen känner sig orättvist be-handlad eller förbisedd. När årsmötet väljer valberedning kan det också vara bra att tänka på att de i val-beredningen inte bör ha en för nära personlig koppling till de personer som väljs till andra förtroendeuppdrag.

reVISorerSSU-klubbens revisorer arbetar på uppdrag av klubbens medlemmar. Deras huvuduppgift är att kontrollera att styrelsen gör det som klubben kommit överens om, alltså att de följer stadgarna och de beslut som fattats på årsmötet. Det är svårt för varje enskild medlem att följa upp styrelsens beslut om aktiviteter och ekonomi. Därför väljer årsmötet minst två revisorer. Till årsmötet därpå presenterar revisorerna en så kallad revisionsberättelse där de beskriver hur de tycker att styrelsen har skött sitt uppdrag.

Det kan vara lite svårt och krångligt att vara revisor. Därför underlättar det om revisorerna sedan tidigare har koll på dels hur man tar hand om en förenings ekonomi, dels vilken verksamhet SSU-klubben utför. Om ingen av SSU-klubbens medlemmar passar för revisorsposten kan man tillfråga någon som har varit med i klubben tidigare eller någon som är aktiv i Socialdemokraterna, LO eller ABF.

Under året, men särskilt inför årsmötet, behöver re-visorerna granska SSU-klubbens ekonomi för att se till att allt är korrekt. Detta gör revisorerna genom att gå igenom klubbens bokföring.

Revisorerna granskar även aktiviteternaRevisorerna behöver även granska de aktiviteter som SSU-klubben haft under året. Det bästa sättet att göra det på är att läsa igenom de protokoll som finns från styr-elsens möten och jämföra dem med de aktiviteter som har ägt rum. Därför bör styrelsen skicka sina protokoll till revisorerna så snart de är färdigskrivna.

Det är viktigt att revisorerna och SSU-klubbens styrelse har en bra och öppen relation. Dels för att det ska vara enklare för revisorerna att peka på saker som de tror att styrelsen behöver göra bättre. Dels för att styrelsen ska kunna söka stöd hos revisorerna om de står inför något särskilt svårt beslut.

Inför årsmötet skriver revisorerna en revisionsberättelse till medlemmarna för att antingen intyga att ekonomin och aktiviteterna ser ut så som det förra årsmötet kommit överens om eller för att uppmärksamma medlemmarna på att en eller flera saker inte står rätt till. Utifrån re-visionsberättelsen föreslår revisorerna sedan om styr-elsen ska få ansvarsfrihet eller inte, det vill säga om de har något att rätta till innan de kan avgå eller om de är redo att lämna över till nästa styrelse.

10

SSU:s Klubbmaterial - Förtroendevaldawww.ssu.se - info@ssu.se