1 TROLIGT 1 | 2013

# 1 | 2013

EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKANS UNGA

PRIS 25:–

Tonårshandboken:Jobba med normer och

bli en bättre grupp.

FÖRTROLIGT

Jämställdhetutrotar hungern.

UNDER SAMMA HIMMEL

Panelen omlivsfrågor.

TROLIGT

Yohio ärbig in Japan.

PORTRÄTT

SPELAR TRO NÅGON ROLL?

Film- och boktipsFrågesidornaRemake&Pyssel

RELIGION + IDENTITET

Troligt1_2013.indd 1 2013-02-05 09.30

2 TROLIGT 1 | 2013

Med Svenska kyrkans matkasse får du inga matvaror levererade hem till din dörr. Istället hjälper du en annan människa till ett bättre liv. Genom att köpa matkassen bidrar du till att människor runt om i världen får tillgång till allt som behövs för att de ska kunna försörja sig själva. Som till exempel utbildning, brunnar, träd och boskap. Köp kassen på www.svenskakyrkan.se/webbshop

Tack för att du är med i kampen mot hungern!

Troligt1_2013.indd 2 2013-02-05 09.30

3 TROLIGT 1 | 2013

Troligt/Svenska Kyrkans Ungas medlemstidning

Nummer 1, 2013, årgång 9.

ANSVARIG UTGIVAREJohan Berkman

Tel: 018-640 646johan.berkman@

svenskakyrkansunga.se

REDAKTÖRMalin BerggrenTel: 018-640 651malin.berggren@svenskakyrkan.se

BILDREDAKTÖRAlex&Martin 018-10 50 60

info@alexochmartin.se

GRAFISK FORMDaniel, Zellout 018-13 13 30

info@zellout.se

REDAKTIONJohan Berkman,

Maria Hammarström, Marianne Hedqvist, Daniel

Hansson, Martin Kelam, Alex Giacomini, Kristina

Björkegren, Johanna Kallin, Hannah Kroksson, Pär Lindberg,

Michael Hjelt, Therese Gustafsson och Malin Berggren.

REDAKTIONSADRESSTroligt

Svenska Kyrkans Unga751 70 Uppsala

troligt@svenskakyrkansunga.se

TRYCKEdita, Västerås ISSN 1653-7106

KANSLISvenska Kyrkans Unga

751 70 UppsalaBesöksadress:

Sysslomansgatan 8, Uppsala018-640 640

fax 018-640 655www.svenskakyrkansunga.se

PRENUMERATIONFör att få Troligt måste du vara

medlem i Svenska Kyrkans Unga. Vill du bli det eller ändra adress, få färre tidningar m m kan du gå in på www.svenskakyrkansunga.

se/m-sidor eller ringa kansliet 018-640 640.

Nästa nummer av Troligt utkommer i maj.

LOKALAVDELNINGSÅRSMÖTETSå här i slutet av februari har de flesta lokalavdelningar redan hunnit ha årsmöte. Därför kommer här en uppmaning till er alla inte glömma att uppdatera medlemssidorna med vem som är vald till vilket förtroendeupp-drag i er lokal avdelning redan nu!

STORA ÅRSMÖTETDet drar ihop sig till Stort årsmöte - den 8-11 augusti syns vi på Fyrishov i

Uppsala för att bland annat besluta om förändrade årsmötesformer. När du har anmält dig på, passa på att även kika på förslaget till nya årsmötesformer Förslaget är resultatet av ett beslut från Stora årsmötet 2011 och det två år långa demokratiprojektet Ett enat folk. Du hittar förslaget till nya årsmötes-former här:

http://svkunga.se/demokrati/2012/12/forslag-till-nya-arsmotesformer/

Astrid Gustafsson

Ledare

Vad gör ni i förbundsstyrelsen? – I förbundsstyrelsen arbetar vi med det som bestäms på årsmötena och försöker ta det från beslut till verklighet. I praktiken innebär det en rad olika saker, så som arbetsgrupper, projekt och möten. Hur känns det att vara förtroendevald i Svenska Kyrkans Unga? – Det känns väldigt bra. Det är defi -nitivt det roligaste och mest utmanande uppdrag jag haft hittills. När jag först fi ck frågan om jag ville sitta i förbundsstyrelsen funderade jag dels på om jag hade tid, men också på om jag var tillräckligt bra. Pepp och stöd ökade tron på mig själv och jag har inte ångrat en sekund att jag tackade ja.Vad är det roligaste? – Det är att få vara med att tycka, tänka och diskutera kring vad Svenska Kyrkans Unga ska göra och hur vi kan utvecklas.Är det nått speciellt man ska kunna eller tycka? – Det viktigaste för en styrelse är att personerna som sitter i den täcker många olika intressen och hjärtefrågor. Någon brinner för demokrati, en annan för fri-luftsliv. Det viktigaste är att man har ett

intresse för organisationen och att man är pigg på att lära sig.Hur kommer man överens om man tänker olika? – Det hjälper alltid att försöka vara öppen för andras tankar, åsikter och perspektiv. Det kan vara lätt att gå in i en diskussion med inställningen att man ska argumentera för sin åsikt. Istället kan man undvika konfl ikter om man försöker hjälpa varandra att se alla sidor och till-sammans komma fram till ett svar som alla kan känna sig nöjda med.Om man vill sitta i styrelse hur gör man? – När du känner att du brinner så pass mycket för Svenska Kyrkans Unga att du vill kandidera till en styrelse fi nns det en väldigt tydlig väg att gå, ta kontakt med valberedningen!

Namn: Astrid Gustafsson. Ålder: 19.Lokalavdelning: Maria Magdalena lokal-avdelning i Lunds distrikt. Bor: Göteborg.Gör: Volontäråret och ströplugg.Favoritcitat: ”The truth resists simplicity”Boktips: Förr eller senare exploderar jag av John Green.

3 TROLIGT 1 | 2013

Med Svenska kyrkans matkasse får du inga matvaror levererade hem till din dörr. Istället hjälper du en annan människa till ett bättre liv. Genom att köpa matkassen bidrar du till att människor runt om i världen får tillgång till allt som behövs för att de ska kunna försörja sig själva. Som till exempel utbildning, brunnar, träd och boskap. Köp kassen på www.svenskakyrkan.se/webbshop

Tack för att du är med i kampen mot hungern!

FÖRBUNDSSTYRELSEN TALAR

Troligt1_2013.indd 3 2013-02-05 09.30

4 TROLIGT 1 | 2013

Porträtt

BIGIN JAPANGOR SIN GREJ

YOHIO

4 TROLIGT 1 | 2013

BIGIN JAPANGOR SIN GREJ

YOHIO

GOR SIN GOR SIN

4 TROLIGT 1 | 2013

Troligt1_2013.indd 4 2013-02-05 09.30

5 TROLIGT 1 | 2013

Porträtt

Han har hittills varit ganska okänd i Sverige. Men i Japan gör 17-årige Yohio från Sundsvall succé med sin musik och speciella stil. Där har han varit med i tv-program med 10 miljoner tittare. I februari i år gjorde han debut i Svenska Melodifetivalen med låten Heartbreak Hotel.

ITARRISTEN OCH SÅNGAREN YOHIO älskar Japan och den japanska popkulturen. Han har varit där flera gånger och är numera en stjärna

för många unga fans i landet. Nyligen släppte han ett nytt album på japanska. Varför blev du intresserad av Japan? – Som liten var jag väldigt intresserad av samurajer och ninjor. När jag var nio läste jag Lian Hearns ”Över näktergalens golv” om ett påhittat, feodalt Japan och blev mer och mer intresserad av kulturen. Sedan bör-jade jag läsa manga och andra japanska serier. Japanska började jag studera redan när jag var tio. Idag kan jag språket nästan helt flytande. Du har varit i Japan flera gånger. Hur har du lyckats slå dig fram där? – Jag åkte dit med pappa första gången när jag var 14 år för att promota mitt band. Först var det ingen som nappade när vi skulle ut på turné, så då ringde jag runt till spelställena och bokade allting själv. Sedan åkte vi dit ett år senare på två turnéer. Efter det blev vi licensierade av Universal Japan. Först var japanerna förvånade över att vi var västerlänningar och höll på med visual rock. Det senaste året har jag mest satsat på min solokarriär i Japan, och det är klart att jag fått en del fans. Jag har varit med på storbildsskärmar mitt i Tokyo och blir igenkänd på gatorna. Vad är visual rock? – För västerlänningar är det lättast att säga att det är Japansk glamrock minus musiken. Man har tagit det visuella uttrycket därifrån. Musiken är förstås alltid viktigast, men att vara visuell är själva genren. Inom visual rock kan man spela vad som helst. Min musik är mycket metal med poppiga refränger. Hur skulle du beskriva din klädstil? – Ända sedan jag var 14 har jag mest haft lolitaklän-ningar på scen, men i min solokarriär går jag mot en pojkigare look. Det har blivit så mycket fokus på loli-tatjejgrejen här i Sverige att det känns som om många glömmer bort att jag faktiskt är artist också. På scen

har jag för det mesta uppsydda kläder. Vi i bandet desig-nar dem själva och sedan hjälper en tjej i Stockholm oss med att sy upp dem. Privat går jag klädd lite mer casual, helst i ett japanskt märke som heter Super Lovers. Hur gör man för att gå sin egen väg i livet och varifrån kommer ditt mod? – Jag har aldrig känt mig speciellt modig, eller fattat vad det är som är så svårt. Jag gör min grej och det borde alla kunna göra. Nyckeln är att strunta i vad andra tycker och bara gör det man själv tycker är roligt. Hur reagerar din omgivning? – I början kom det en del kommentarer om att jag var bögig. Men min stil har ingenting med sexualitet att göra. I Sverige är det många som frågar om min sexuella läggning och jag svarar att jag varken är homosexuell eller transsexuell. I Japan skulle ingen fråga om det. Jag hoppas att svenskarna också blir lite mer vidsynta. Hur kom du egentligen med i Melodifestivalen? – Christer Björkman såg mig när jag var med i Skavlan i höstas. Sedan ringde han kanske tio gånger och tjatade. Jag hoppas att det här blir en chans för mig att komma ut med min musik i Sverige.

OCH SÅ UNDRAR VI

Vad är meningen med livet? – Det är något jag tänkt mycket på. Jag har till exem-pel läst kvantfysikteorier. Men så fort jag börjar läsa inser jag att det är så mycket som vi aldrig kommer att förstå. Då börjar jag fundera över vad det är för mening med livet. Om man söker förklaringar till allt, tror jag att man blir helt förstörd. Därför är det nog bäst att göra sådant man tycker är roligt och mår bra av, så får vi se vad som händer när vi dör. Vad delar du inte med dig av till andra? – Jag är egentligen en ensamvarg och tycker om att vara ensam. Det är därför som jag har flyttat hemifrån. Jag behöver ensamtid. Den ger jag inte upp så lätt om någon kompis ringer och vill hitta på något. Vad delar du gärna med dig av till andra? – Min musik. Vad önskar du att du visste när du var 14? – Det hade varit både bra och dåligt att veta hur livet skulle arta sig, att veta att allt man gjorde skulle komma

I början kom det en del kom-mentarer om att jag var bögig. Men min stil har ingenting med sexualitet att göra"

GTEXT: HANNA JOHANSSON. FOTO: PRESSBILDER.

Troligt1_2013.indd 5 2013-02-05 09.30

6 TROLIGT 1 | 2013

Porträtt

Jag skulle nog skicka ner Jesus till jorden igen och be honom försöka prata vett med folk. "

att löna sig. Samtidigt, hade jag vetat att det skulle gå så bra med musiken hade jag nog velat sluta skolan mycket tidigare. Men det hade ju varit olagligt. Jag har aldrig varit någon skolmänniska och slutade redan efter nian. Tips för en tråkig dag? – Kommer man inte på någonting alls är det bara att gå och lägga sig igen, det hjälper alltid. Är man pigg kanske man kan kolla på en film. Hur gör du någon glad? – Jag försöker göra något som jag vet att personen ifråga blir glad för – om jag är på det humöret. Vad gör du för att världen ska bli en bättre plats? – Jag vill ändra på sexualiseringen i musiken. Det gör jag genom att prata om den. Artister som Lady Gaga och Jennifer Lopez anspelar på sex så extremt att det förstör unga människor. Det har gått överstyr. Titta till exempel på hur små barn härmar artisternas musikvi-deor. Och så tycker de vuxna bara att det ser gulligt ut. Jag hatar det! Eller när det går 11-åringar på stan och pratar om sex, alkohol och droger. Den miljön vill jag inte att mina systrar ska växa upp i. Om du var Gud för en dag, vad skulle du göra? – Jag skulle nog skicka ner Jesus till jorden igen och be honom försöka prata vett med folk.

YOHIOÅlder: 17 år. Bor: Sundsvall. Familj: Föräldrar och två yngre systrar. Gör: Soloartist och gitarrist i svenska visual rock-bandet Seremedy vars debutalbum släpptes i höstas. Aktuell: Egen soloplatta och som en av de yngsta medverkande i Melodifestivalen 2013 med bidraget ”Heartbreak Hotel”.

Troligt1_2013.indd 6 2013-02-05 09.30

7 TROLIGT 1 | 20137 TROLIGT 1 | 2013

GLOBALA ARBETSGRUPPEN

7 TROLIGT 1 | 2013

Under samma himmel

Visste du att.. ...år 2000 beslutade FN om ett antal mål som skall vara upp-

fyllda år 2015. Ett av dessa mål är att halvera antalet människor som lever i extrem fattigdom,

det vill säga lever på mindre än 1 dollar om dagen. KLIMATFÖRÄNDRINGARMånga av dem som är värst drabbade av hunger producerar mat till andra. Min-dre katastrofer kan få föröd ande konse-kvenser eftersom deras marginaler är små. Torka, stormar och översvämning-ar är naturproblem som jordbrukarna inte kan påverka, men de kan leda till att en hel familj eller by måste svälta.

BEFOLKNINGSÖKNINGJu fl er vi blir som delar på maten ju mindre kommer varje person att få äta. År 2050 beräknas jordens befolkning ha ökat till 9 miljarder. Det innebär att vi behöver producera cirka 70% mer mat än idag. Men inte ens det kommer

SKAFFA EN FASTEKOMPIS ATT UTMANA ”För varje vecka som jag äter vegetariskt får min kompis skänka 20:-, om jag misslyckas med det får jag själv bidra med 20:-!”. Ge-nom att ha en fastekompis kan ni tillsammans, både göra något gott för världen, samtidigt som ni bidrar till insamlingen, alltså dubbelt gott! Byt utmaning varje vecka eller ha samma under hela fastan.

HALVA BRÖDET HELA PRISETVar med och sälj fika eller bröd efter kyrkkaffet. En schysst idé är att vi som har råd får betala för en hel limpa, men att någon som behöver den bättre än vi får ena halvan. Låt pengarna gå till faste-insamlingen!

KÖPSTOPP!Vi lever i ett av världens absolut rikaste länder. I Sverige idag är det många som har shopping som hobby och vi lägger i snitt mer än 6 000:- per person och år på kläder och skor. Varför inte testa något nytt, ett köpstopp! Fastans cirka 6 veckor är en bra tid att testa hur vi klarar oss utan nya onödiga prylar, kläder och skor. Tips! Ta med köpstoppet som en av utmaningarna till din fastekompis.

3 schyssta fastetips:

att räcka. Vi måste dela med oss av vår mat. Istället för att slänga var fjärde matkasse måste vi ge den till en annan. Medveten konsumtion!

OSCHYSSTA AFFÄRERIbland är det så att de som producerar maten förlorar pengar på att hålla sin produktion igång. När en kakaoodlare ska sälja sin kakao vidare till ett före-tag som gör chokladkakor händer det att världsmarknadspriset ligger under kostnaden för produktionen. Detta leder till att de redan fattiga produ-centerna får sponsra produkterna vi köper. Varför ska de behöva betala för ditt och mitt godis?

3 schyssta fastetips:

För 60:- kan

100 hushåll

i Etiopien få

rent vatten

i en månad!

”Allt för att utrota hungern” är temat för årets faste-kampanj. Det kan kännas stort och kanske lite svårt. Men så behöver det inte vara! På nästa sida hittar du tips på vad Du kan göra för att fl er ska kunna äta sig mätta! Det fi nns fl era orsaker till att människor inte kan äta sig mätta. Här är några:

ALLT FÖR ATT UTROTA HUNGERN

%

Troligt1_2013.indd 7 2013-02-05 09.30

8 TROLIGT 1 | 2013

Under samma himmel

dag går 1 miljard människor och lägger sig hungriga. Detta trots att det egentligen finns resurser som räcker åt alla. 70 % av jordens fattiga är kvinnor och flickor.

Ett viktigt steg när det gäller att utrota hunger och extrem fattigdom är därför att öka de sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga möjligheterna för kvinnor. Läs Troligts reportage och lär dig hur kvinnors ökade rättigheter kan bidra till en mätt och belåten värld!

TEXT: HANNA JOHANSSON. BILD: ALEX&MARTIN.

UTROTAR HUNGERN

Jämställdhe!

I8 TROLIGT 1 | 2013

Troligt1_2013.indd 8 2013-02-05 09.30

9 TROLIGT 1 | 2013

Under samma himmel

UTROTAR HUNGERN

9 TROLIGT 1 | 2013

"ALLT FÖR ATT UTROTA HUNGERN" Kvinnorna är världens mest fattiga och hungriga. Och de med minst rättigheter. Samtidigt står de för den mesta försörjningen i de fattiga länderna. Med större möjligheter att påverka sina liv skulle kvinnor kunna minska fattigdomen. Med ökade rättig-heter skulle de kunna utrota hungern. Årets fastekampanj heter "Allt för att utrota hungern" och går ut på att ge alla människor ett värdigt liv utan hunger.

Troligt1_2013.indd 9 2013-02-05 09.31

10 TROLIGT 1 | 2013

Under samma himmel

10 TROLIGT 1 | 2013

KVINNOR FÅR INGEN UTBILDNING

Problem: Idag saknar nästan 70 miljoner barn i världen helt tillgång till skola, och det är framför allt flickor som inte får någon utbildning. I Afgha-nistan till exempel, får flickor över 9 år inte under-visas av män, och eftersom det saknas kvinnliga lärare går många därför inte i skola alls.

Lösning: Ge kvinnorna en röst! Genom att låta kvinnor organisera och utbilda sig, får de större möjlighet att bli en del av samhället. Om kvinnor fick lika tillgång till utbildning som män, skulle de lättare kunna få jobb och slippa leva i fattigdom.

70 % AV JORDENS FATTIGA ÄR KVINNOR Problem: De flesta av dem lever på landsbygden, där jordbruket spelar en avgörande roll för folkets överlevnad. På landsbygden i södra Afrika är kvin-norna ansvariga för 75 % av all matproduktion. Ofta får kvinnorna äta sist, om det ens blir mat över.

Lösning: Enligt FNs beräkningar kan 100-150 mil-joner människor lyftas ur hunger om världen var mer jämställd. Till exempel genom att ge kvinnor och flickor lika rätt till utbildning och möjlighet att röra sig fritt, samt få makt att delta i beslut om ekonomi och politik i och utanför hemmet.

Kan du tänka dig att din mamma blir

utan mat, när ni andra äter?

Troligt1_2013.indd 10 2013-02-05 09.31

11 TROLIGT 1 | 2013

Under samma himmel

11 TROLIGT 1 | 2013

KVINNOR HAR INGEN MAKT

Problem: Kvinnor saknar ofta rätten att äga odlingsbar mark och de får sällan vara med om att fatta viktiga beslut. Som en konsekvens av det missgynnas de i satsningar på jordbruksutveckling.

Lösning: Många organisationer har börjat ge kon-tanta stöd till kvinnor till exempel genom mikrolån som gör att de till exempel kan starta affärsverk-samhet, köpa in symaskiner eller mobiltelefoner. Den här typen av lån har varit avgörande för kvin-nors möjligheter att börja tjäna egna pengar och driva egna företag i fattiga delar av världen.

SATSNINGAR PÅ JÄMSTÄLLDHET

FAO:S MÅL ÄR att kvinnor och män senast år 2025 ska delta på lika villkor i landsbygdsinstitutioners besluts fattande. Kvinnor och män ska också ha lika tillgång till ett ordentligt arbete och inkomst samt

ha lika tillgång till marknader, varor och tjänster för jordbruksutveckling. FAO ska dessutom arbeta för att kvinnors arbetsbörda ska minska med 20 % genom förbättrade tek-niker och bättre infrastruktur.

FN utrotar "unger# me$

FÖR FÅ STORA AKTÖRER BRYR SIG

Problem: Kvinnor har sällan en röst i de här sam-manhangen. De stora aktörerna på marknaden, till exempel stora företag och bolag inom jordbruks- och livsmedelsbranschen lägger inte ner tillräck-ligt mycket energi på de här viktiga frågorna.

Lösning: När kvinnor får makt över ekonomin kan jordbruket utvecklas och försörjningen stärks. Men de behöver stöd av omvärlden. Internatio-nella livsmedelsbolag kan ta större ansvar, genom att anlita kvinnliga jordbrukare, köpa deras pro-dukter eller stötta deras verksamhet ekonomiskt.

På Internationella Kvinnodagen 2012 lanserades en ny jäm-ställdhetspolicy av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. Genom att stärka kvinnors ställning skulle man kunna öka

lantbrukens produktivitet med 20-30 %, vilket då innebär att 100-150 miljoner människor skulle lyftas ur hunger.

Troligt1_2013.indd 11 2013-02-05 09.31

12 TROLIGT 1 | 201312 TROLIGT 1 | 2013

Under samma himmel

Vårt sätt att leva spelar roll! Du kan göra mycket för att utrota hungern, både genom att särskilt stötta jämställdhetsprojekt i utvecklingsländer, men också genom ditt agerande här på hemmaplan.

Vad kan du göra för att utrota fattigdomen?

Insamling Det finns många ideella organisa-tioner som arbetar med att öka jämställdheten för att utrota hungern, till exempel Svenska kyrkan och Ko-operation utan gränser. Vill du göra en insats – bli medlem eller skänk ett bidrag.

Påverkan Kontakta företag och politiker och fråga dem vad de gör för att skapa ökad jämställdhet i världen, eller ar-rangera en manifestation ute på stan för att skapa uppmärksamhet kring hur jämställdhet utrotar hungern.

Livsstil Det finns mycket du kan göra som inte handlar om jämställdhet i lands-bygdsområden, men som ändå kan bidra till minskad hunger: Ät veggo! Samma jordplätt kan mätta tio människor som äter vegetabilier men bara en som äter kött. I Sverige stiger köttkonsumtionen, varje person äter mer än 65 kg kött per år. Om fler visste vilka konsekvenser köttindus-trin har för människor, djur och natur skulle trenden vara den motsatta. Vid varje måltid har du möjlighet att vara med och utrota hungern, hejda klimatförändringarna och bidra till bättre folkhälsa genom att välja mer grönt istället för kött på tallriken. Smaklig måltid!

Köp Fairtrade! Produktionen av mat, kläder och pry-lar är ofta väldigt oschysst. Genom att välja Fairtrade-märkta grejer kan du vara säker på att arbetarna som pro-ducerat din mat också får lön nog att ha råd att köpa egen. Vill du påverka företagen att göra mer för en schys-stare produktion, fråga i affären vad deras företag gör för att säkerställa arbetarnas villkor.

Släng inte mat! Varje svensk slänger cirka 100 kilo ätlig mat i soporna varje år. För varje rutten avokado som åker i sophinken slänger du också bort de 40 liter vat-ten som förbrukats i länder där rent och brukligt vatten är en bristvara och de klimatfarliga utsläpp som krävdes för att frakta avokadon till ditt kylskåp. Smaka och lukta på maten innan du slänger den och överraska din omgivning med kreativa maträtter av det som annars skulle blivit avfall. På så sätt blir du mätt samtidigt som du skapar möjligheter för andra at t blir mätta.

Lär dig mer För att nå verklig förändring måste vi hjälpas åt. Allt hänger ihop mycket mer än vi anar. Hur vi lever påverkar klimatet, som påverkar hungern, som påverkar barnadödligheten. Orsaks-kedjorna är många och ofta långa. Läs och lär dig hur det fungerar i världen och lär sedan dina kompisar, din familj och alla du möter. Skriv insändare till tidningen, starta en kampanj på Facebook, skriv brev till dina politiker och berätta för dem vad du tycker är fel och vad de kan göra åt det, hitta andra som bryr sig och engagera er tillsammans! Och när du behöver ny energi och inspiration att orka kämpa vidare för en bättre värld, öppna din Bibel och se att Jesus alltid fanns på de utsattas sida. Då orkar du gå vidare i hans fotspår!

12 TROLIGT 1 | 2013

Troligt1_2013.indd 12 2013-02-05 09.32

13 TROLIGT 1 | 2013

BÖNDu har säkert fått lära dig att i kyrkan

knäpper man händerna i knät, blundar och ber. Men det finns många olika sätt att be! Man kan knäfalla på golvet eller ligga platt på mage med utsträckta armar. Man kan ligga på rygg i bänken eller sitta på golvet. Man kan sitta och meditera på en pall eller kudde. Man kan dansa en helig dans, som kroppens bön.

WHAT WOULD JESUS DO

PERSONERBibliska TroligtAV MARIA HAMMARSTRÖM

I er skola har det nyligen kom-mit en massa nya elever från en annan skola, en som blivit nedlagd. Nästan alla de nya eleverna har föräldrar som kommer från andra delar av världen, och det känns litet ovant för er i början. Nu finns det en del gamla elever på skolan som tycker att de nya är otrevliga

JEFTAS DOTTERVet du vem Jefta var? Nähä, men

hans dotter då? Om du inte kommer på namnet så beror det på att hennes namn inte nämns i Bibeln. Jefta var en folkets ledare, som deltog i Israels krig. Han gjorde misstaget att lova Gud att offra den första levande varelse han mötte när han kom hem, om han bara vann striden. Tyvärr råkade Jeftas enda dotter springa ut för att möta pappa, och katastrofen var ett faktum. Nu kan man tycka att både Jefta och hans dotter var dumma som inte protesterade: inte vill Gud att en pappa offrar sitt eget barn? Abraham offrade ju en bock istället för sin son Isak när det kom till kritan. Vi som läser berättelsen idag kan fundera på vem Jeftas dotter var, och tänka på alla som liksom hon har försvunnit som namnlösa offer ur historien. Vilka flickor är det som idag fortfarande försvinner, som förs bort i trafficking eller som blir bortgifta mot sin vilja? Jeftas dotter kan bli viktigare än sin pappa, om vi bara lär oss något av hennes öde och protesterar när flickor offras. Läs mer i Domarboken 11:1-40

Man kan gå i en bönelabyrint. Man kan pilgrimsvandra och be tyst medan man går. Man kan sjunga sin bön, eller tända ett ljus, vara helt tyst och be inuti. Man kan växelläsa bönen tillsammans med andra eller be ensam. Det finns inget sätt som är fel, så länge som det är Gud och du. Hitta nya sätt att be och se om det inspirerar dig!

JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG.Söndagen närmast den 25 mars

firas som Jungfru Marie Bebådelse-dag, nio månader innan jul. Då kommer vi ihåg Maria, en vanlig flicka som fick besök av en ängel. Det är inte så gott om kvinnor och kvinnliga förebilder i Bibeln, så därför borde vi kanske ge Maria litet extra uppmärksamhet. Det är inte ofarligt nu heller att vara gravid och ogift, eller att föda barn som ung. Maria riskerade faktiskt livet när hon sa ja! Så låt oss göra Jungfru Marie Be-bådelsedag till en slags ”Mors dag + Kvinnodagen” i kyrkan. En ”Alla modiga flickors dag”, då vi upp-märksammar alla flickor och kvinnor som fortfarande idag bär kyrkan och vardagen vidare, unga och gamla, kända och okända.

och högljudda och tar för mycket plats. Varför ska de där utlänningarna komma och tro att de är något, det här är ju vår skola!

VAD SKULLE JESUS GÖRA? Läs: Matteusevangeliet kapitel 15, vers 21-28. Lukasevangeliet kapitel 7, vers 1-10.

kyrkoåretJust nu i

Troligt1_2013.indd 13 2013-02-05 09.32

14 TROLIGT 1 | 2013

TEXT: HANNA JOHANSSON & MICHAEL HJELT. BILD: ALEX&MARTIN.

Troligt

14 TROLIGT 1 | 2013

Ett bra jobb, pengar och familj. Det är receptet på ett lyck-ligt liv. Men räcker det för att bli lycklig? Och räcker det att vara lycklig för att få ett bra liv? Kanske spelar det inte så stor roll. Bättre att satsa på livet efter detta. Om det nu finns! Frågorna till livet är många. Men svaren, var hittar

man dem? Troligt kollade med panelen.

Jag har frågorna, men vem har svaren?

NÅGRA FRÅGOR ÄR ENKLA:Hur mycket är klockan? Vad får vi till middag? Hur mycket kostar den där?

SEDAN FINNS DET SVÅRA FRÅGOR:Hur fungerar hjärnan? Varför trillar pennan ner på golvet när jag släpper den? Varför gillar Stina rött men inte köttbullar? Varför bråkar mamma och pappa?

OCH SÅ FINNS DET LIVSFRÅGOR:Vad ska jag bli när jag blir stor? Vad är meningen med att jag finns till? Om Gud är så god varför tillåter han det onda? Frågor som rör livets innehåll och mening är en livsfråga: Vad är meningen med livet? Varför finns det så mycket lidande? Varför måste vi dö? Finns det ett liv efter detta? med flera. Så här tänker Troligtpanelen om dem

VAR FINNS SVAREN?Överallt i livet ställs det frågor. De bara poppar upp rätt vad det är. Och kräver svar. Men var finns svaren? De enkla frågorna finns det förstås oftast svar på. Men de svåra frågorna? Många av dem saknar vi fak-tiskt svar på. Vi vet inte riktigt hur hjärnan fungerar. Vi vet inte hur vi ska göra för att alla skall få äta sig mätta i världen. Med svaren på de frågorna arbetar forskare, politiker och andra. Tids nog hittar vi kan-ske svaren. Och sedan finns det livsfrågorna. De är något helt annat.

Troligt1_2013.indd 14 2013-02-05 09.32

15 TROLIGT 1 | 2013

PANELEN:Nya

KRISTIAN HJERTÉNMedlem: 241 371. Ålder: 19 år. Bor: Skara. Familj: Mamma, pappa, två yngre systrar och en yngre bror. Gör: Precis tagit studenten från natur-vetenskapliga programmet. Jobbar som ungdomsledare i församlingen.

VICTORIA GREIFFMedlem: 203 875. Ålder: 17 år. Bor: Höör. Familj: Mamma, pappa, två bröder och en syster. Gör: Läser hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet.

LINNÉA MELINMedlem: 248 960. Ålder: 17 år. Bor: Deje, utanför Forshaga. Familj: Mamma, pappa, en bror. Gör: Läser restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet.

JOHAN FRIDLUNDMedlem: 231 929. Ålder: 17 år. Bor: Brunflo, utanför Öster-sund. Familj: Mamma, pappa, bror och syster. Gör: Läser hotell- och restaurangpro-grammet på gymnasiet.

15 TROLIGT 1 | 2013

Troligt1_2013.indd 15 2013-02-05 09.32

16 TROLIGT 1 | 2013

Troligt

16 TROLIGT 1 | 2013

Om du tänker på en livsfråga, vilken är mest intressant för dig? KRISTIAN: Hela ens existens är en väldigt djup fråga. När jag håller i konfi rmationsläger brukar diskus-sionerna bli väldigt djupa. En fråga som brukar diskuteras är vilken rela-tion man som kristen har till andra, hur man handskas med dem som står utanför den kristna tron. LINNEA: Jag tycker att det är intres-sant att prata om andar. Andar är något jag tror på, för mig är det en själ som inte har försvunnit. En energi som fi nns runt omkring en. JOHAN: Vad händer efter döden? Det är en fråga som jag inte kommer att få svar på förrän jag dör. Jag tror att vi föds igen på något sätt. Och jag tror att man föds om som människa, men kanske inte just på samma plats eller i samma familj. VICTORIA: Om det verkligen fi nns ett liv efter detta och hur man blir då? Jag vet inte riktigt vad jag tror, kanske fi nns det ett liv efter detta. Jag tycker inte att det känns osäkert att inte veta. Finns det någon mening med livet? KRISTIAN: Ja, att man ska leva nu, inte vänta på något större utan ta vara på den tid vi har fått. Att fånga dagen. Jag vill också göra något mer av mitt liv, inte bara sitta hemma som en

soffpotatis utan göra något i livet som kan påverka andra. LINNEA: Ja, jag tror att meningen med livet är att vi ska hjälpa varandra genom livet och vara dem vi är, utan att spela någon annan. JOHAN: Ja, någon mening måste det fi nnas. Kanske att upptäcka saker, att ha kul. VICTORIA: Ja, det fi nns det. Alla människor runt omkring en är meningen med livet, gemenskapen man har med sin familj och sina kompisar. Vad är viktigast i ditt liv just nu? KRISTIAN: Tankarna på framtiden tar mest plats just nu. Jag har ett år säkrat då jag vet vad jag ska göra, men sedan vet jag inte vad som händer. LINNEA: Det viktigaste för mig just nu är att ha någon nära mig, som jag kan prata med. Det får jag genom dem jag har träffat i kyrkan. Min häst gick bort för ett år sedan och det är efter det som jag känner att jag behö-ver någon att prata med. JOHAN: Familj och kompisar är jätteviktiga att behålla och ta vara på. VICTORIA: Min familj och mina kompisar. Jag har två bästa kompisar och ett större gäng runt dem som jag umgås med. Det är alltid skönt att ha någon nära.

Jag vill också göra något mer av mitt liv, inte bara sitta hemma som en soffpotatis utan göra något i livet som kan påverka andra."

Producera maximalt eller investera i mänskliga rättigheter? Begränsa utsläppen av växthusgaser eller satsa på politiskt inflytande? I Optimum ändras förutsättningarna under spelets gång, vilket kan komma att påverka de val du gör. Den stora frågan är hur du vill att just ditt samhälle ska se ut?

Spelet passar främst spelare från 14 år och uppåt. Det är anpassat för 3-5 spelare och tar 2-2,5 timmar att spela. Se instruktionsfilmer och läs mer om regler och innehåll på www.svenskakyrkansunga.se/globalt

Gillar ni i er församling att spela brädspel? Vill ni lära er mer om hållbar utveckling på ett kul sätt? Optimum finns att beställa i materiallagret på www.svenskakyrkansunga.se.

ETT BRÄDSPEL OM HÅLLBAR UTVECKLING

Optimum är skapat av Svenska Kyrkans Unga i samarbete med Svenska kyrkan. Produktionen sker med stöd från Sida. Sida har inte deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

LIVSFRÅGORNA ÄR DINA FRÅGORNär en livsfråga dyker upp i huvudet kan man inte bara gå till en veten-skapsman och fråga efter svaret. Frågor om vad som är meningen med livet, vad jag skall göra när jag blir stor och varför det onda finns måste jag själv hitta svar på. Många andra har tänkt på samma sak, så det är helt okej att fundera tillsammans med dem. Men de kan inte ge dig ett svar. Det måste du komma på själv. Om Gud finns eller inte till exempel. Några tror, andra inte. Vad tror du? Passa på och prata om livsfrågor på Svenska Kyrkans Unga. Gör en lista, skriv på stort papper så att alla ser, i början av terminen och ta er en funderar kring en fråga nu och då när ni får tid över.

LITE HJÄLP PÅ TRAVEN. NÅGRA LIVFRÅGOR ATT FUNDERA KRING.

lycka? Och hur når man den?

slags Gud?

Varför finns det ondska?

Troligtpanelen svarar:

Troligt1_2013.indd 16 2013-02-05 09.33

17 TROLIGT 1 | 2013

Producera maximalt eller investera i mänskliga rättigheter? Begränsa utsläppen av växthusgaser eller satsa på politiskt inflytande? I Optimum ändras förutsättningarna under spelets gång, vilket kan komma att påverka de val du gör. Den stora frågan är hur du vill att just ditt samhälle ska se ut?

Spelet passar främst spelare från 14 år och uppåt. Det är anpassat för 3-5 spelare och tar 2-2,5 timmar att spela. Se instruktionsfilmer och läs mer om regler och innehåll på www.svenskakyrkansunga.se/globalt

Gillar ni i er församling att spela brädspel? Vill ni lära er mer om hållbar utveckling på ett kul sätt? Optimum finns att beställa i materiallagret på www.svenskakyrkansunga.se.

ETT BRÄDSPEL OM HÅLLBAR UTVECKLING

Optimum är skapat av Svenska Kyrkans Unga i samarbete med Svenska kyrkan. Produktionen sker med stöd från Sida. Sida har inte deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

Troligt1_2013.indd 17 2013-02-05 09.33

18 TROLIGT 1 | 2013

Troligt1_2013.indd 18 2013-02-06 16.01

19 TROLIGT 1 | 2013

RIK

SKO

LLEK

T TI

LL S

VEN

SKA

KY

RK

AN

S U

NG

A

Lika

vär

de –

ta

med

alla

. Det

är l

ätt

att

gilla

fre

d, v

em v

ill in

te le

va i

en r

ättv

is v

ärld

? Sv

ensk

a Ky

rkan

s U

nga

vill

gå fö

rbi k

napp

tryc

knin

gen.

Vi j

obba

r för

att

fle

r bar

n oc

h un

ga s

ka v

ara

med

och

säg

a va

d de

tyc

ker.

Säg

ditt

via

#gö

rfre

dnu

Jung

fru

Mar

ia B

ebåd

else

dag

17 m

ars

2013

| Pg

257

800-

3 | w

ww

. sve

nska

kyrk

ansu

nga.

se

Troligt1_2013.indd 19 2013-02-06 16.01

20 TROLIGT 1 | 2013

Du vet väl om att du är värdefull!

Du som är ung, din röst behövs i kyrkan. Dina tankar och idéer. • Hur ska gudstjänsterna vara för att kännas viktiga för dig? • Vad kan kyrkan göra för ungdomarna på orten? • Hur kan kyrkan arbeta för rättvisa och miljö –

för världens överlevnad?

Det finns många sätt att påverka. Du som fyllt 16 kan rösta i kyrkovalet 15 september. Ta vara på den chansen! Och du som fyllt 18 kan själv ställa upp som kandidat i valet. Till exempel som POSKare.* * Tips: Ta kontakt med den lokala POSK-gruppen där det finns en sån. Eller hör av dig vår informatör Carina (se faktarutan). www.posk.se!

Partipolitik i kyrkan? Känns väldigt 80-tal. Känns väldigt 80-tal. Då kyrkan var statskyrka. En kommunal institution, en del av staten. POSK finns till för alla som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Kolla in POSKs hemsida! Där berättar vi mer om vad POSK är och vad vi vill. Där finns också vårt handlingsprogram, blogg och du hittar kontaktupp-gifter till lokala grupper.

www.posk.se • posk.se/blogg POSKs informatör: 0704 710 740 • info@posk.se

POSK vill att Svenska kyrkan ska• ge gemenskap, växt och för• ge gemenskap, växt och för-djupning • förmedla tillit, befri-else, hopp och livsmod • se varje människa som en gåva i försam-lingens liv • glädjas åt mångfald • vara en profetisk röst i samhället • visa på ett liv i rättvisa och fri-het • bygga broar mellan kyrkor och människor av olika tro •

svenskakyrkan.se/kyrkovalKortprogramFacebooksida Gilla POSK!Gilla POSK!

Troligt1_2013.indd 20 2013-02-05 09.33

21 TROLIGT 1 | 2013

› FÖLJ: FN:S DEKLARATION om de mänskliga rättigheterna: www.manskligarattigheter.se/

› SE: NICEVILLE, skildrar livet för de svarta hembiträden som skötte hemmen i det rasistiska Mississippi på sextiotalet.

› GÖR:SÄG IFRÅN när folk skriver, gillar eller delar saker på Face-book som kan vara nedsät-tande mot en annan människa till exempel främlingsfientliga eller rasistiska.

FörtroligtAV MALIN BERGGREN

INGREDIENSER:1 äggvita

1 msk tropiskt juicekoncentrat4-5 dl florsocker

50 g gula chokladlinser till exempel non stop

GÖR SÅ HÄR:Vispa upp äggvitan lätt med en gaffel. Tillsätt juice-

koncentrat och florsocker. Rulla massan till små bollar. Lägg på folie eller bakplåtspapper. Tryck till. Tryck

fast en chokladlins i varje pastill. Låt torka över nat-ten. Vänd på pastillerna och låt andra sidan torka.

Gör det ändå AV MODER TERESA

Människor är ofta oresonligaillojala och egoistiska – Förlåt dem ändå

Om du är generös kommer dukanske att anklagas för själviska motiv – Var generös ändå

Om du är framgångsrik kommer du att vinna falska vänner och sanna fiender – Var framgångsrik ändå

Det du tillbringar år med att bygga upp, kan någon rasera över en natt – Bygg ändå

Om du finner frid och lyckakommer kanske någon att bli avundsjuk – Var lycklig ändå

Det goda du gör idag,kommer kanske att vara glömt imorgon – Gör gott ändå

Ge världen det bästa du haroch det kanske inte räcker – Ge det bästa du har ändå

För i slutändan är det här en sakmellan dig och Gud – Det var trots allt aldrig en sakmellan dig och dem.

MARTIN LUTHER KING JR”Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad.”

PåskpastillerPÅSKGODIS CA 50 ST

COOLA DEMOKRATER

NELSON MANDELA”Utbildning är det viktigaste vapnet du kan använda för att förändra världen.”

SUSAN B ANTHONY”Självständighet är lycka.”

Som kämpat för människors lika rättigheter!

Troligt1_2013.indd 21 2013-02-05 09.33

22 TROLIGT 1 | 2013

Förtroligt

Det fi nns osynliga regler som du och dina kompisar lever efter. Ni märker dem oftast inte förrän någon bryter mot

dem. Normerna är viktiga och sätter regler för hur vi fungerar tillsammans. Men alla är inte bra och behöver

diskuteras om man vill skapa en bättre grupp.

TEXT: MICHAEL HJELT & MALIN BERGGREN. BILD: ALEX&MARTIN

JOBBA MED DE OSYNLIGA

REGLARNA

JOBBA MED Tonårshandboken om:

och bli en bättre grupp

Troligt1_2013.indd 22 2013-02-05 09.33

23 TROLIGT 1 | 2013

Förtroligt

JOBBA MED DE OSYNLIGA

REGLARNA

ISST ÄR ALLA VÄLKOMNA. Ni skulle aldrig drömma om att stänga ute någon. Och ändå, det fi nns så många normer i er grupp, osyn-liga regler för hur man ska bete sig, att det blir svårt att passa in, egentligen.

Ni klär er ganska lika, gillar samma teveserier, har samma märke på telefonen, gillar samma skämt... Det är så det blir i en grupp när man träffas ofta. Men det gör det svårt för nya att passa in. Men det behöver inte vara så. Om man blir medveten om normerna går de att göra något åt. Om man jobbar med dem kan gruppen bli mer öppen, både för de som vill in och kanske också för de som redan är inne, det blir lättare att tänka och tycka fritt. Sandra Dahlén arbetar med frågor som rör genus, diskri-minering, normer och sexualupplysning. Troligt har träffat henne för att prata om hur man skapar en bättre grupp.Är det viktigt att vara medveten om normer? – Normer är kopplade till allt: makt, identitet, demokrati. Om vi inte är medvetna om normerna får vi inte samma möjligheter. I en organisation behöver man tänka över de normer som råder och fundera på: ”Vilka vill vi ha kvar och vilka vill vi göra oss av med?”Hur tänker man om normerna? – Vi lever efter de normer som gäller. Oftast tänker vi inte på att vi följer normen förrän någon bryter mot den. Då skapar det irritation. Ofta sägs det till exempel att alla är välkomna, men så är det sällan. Det fi nns ingenstans där alla är välkomna om man inte jobbar med det.Vem bestämmer normerna? – Det är svårt att veta vad som är hönan och ägget. Men i en etablerad grupp är det de som är normen som bestäm-mer normerna. Det som är normalt för gruppen. Om det är killarna, blir det svårt för tjejerna att bli accepterade, om de inte blir som killarna, är det de som sportar, blir de som inte sportar lätt utanför eller mobbade. De som ses som normala är de som sätter upp spelreglerna, både i gruppen och i samhället.Är det bra att vara precis som man är och bara strunta normerna? – Nej, det är det inte. Ta till exempel om du är en arg person. Då kan du förstöra både för dig själv och andra. Då måste du jobba med det. Ibland kanske aggressivitet är en norm. Då får man ifrågasätta om det är rimligt.

Ibland kanske någon försöker gömma sig bakom att de är arga och tycker att andra ska acceptera dem för den de är. Men så enkelt är det inte. Ingen har rätt att säga något som kränker andra.Det finns ju en viss trygghet i att vara indelad i fack och följa normerna? – Ja, du har så klart rätt att vara som alla andra. Ibland är det skönt, att få ingå i en grupp. Men när gruppen inte accepterar dig för den du är, får du tänka om. Eller om du känner att du måste ljuga om vem du är. Eller om gruppen gör saker som inte är bra.Hur bryter man normer? – Man behöver ofta mod. Det är en sak att säga, och en annan att göra. Då kan människor bli sura och irriterade. De fl esta säger att alla har rätt att vara sig själva, men när någon sedan går sin egen väg, blir de irriterade över att man stör de invanda normerna. Om normen säger att killar pratar mest och tjejer fnissar. Vill man bryta mot det och ge tjejerna mer talutrymme kan både killarna och tjejerna blir arga. De har medvetet eller omedvetet lärt sig att det ska vara så. Ett gott råd är att hitta andra som också vill bryta mot samma normer som du. Sedan kan ni diskutera med ledare och styrelse.När ska man se upp? – Upptäcker man att man inte är som alla andra, får man inte tänka att det är fel. Det är därför det är en så viktig fråga. Det kan vara viktigt att tillhöra en grupp, men om man känner att gruppen inte skulle acceptera mig om de visste vem jag är eller när de gör saker som får mig att få ont i magen, det är då man ska tänka till och undra om gemen-skapen är värd det. Att få dela sin tro med andra människor och växa i sin tro med andra människor kan vara viktigt för hela ens existens. Och då är det viktigt att man verkligen är en del av den gruppen och inte är hackkyckling eller den som man skäm-tar om eller är den som inte får göra sin röst hörd eller vara den som inte vågar vara den man är.Och om jag inte mår bra? – Ibland behöver man jobba med sig själv. Ibland behöver man jobba med gruppen. Tycker man inte att det fungerar, kan man ju alltid byta till ett nytt sammanhang där man känner sig respektfullt bemött. Men det är också viktigt att komma ihåg att vissa saker är de vuxnas ansvar. I en ung-

domsgrupp är det ledarens ansvar att se till att alla mår bra. Det är till ledaren man ska vända sig och om ledaren inte lyssnar ska man gå till en annan vuxen.Det måste vara svårt att inte tillhöra något fack, att hamna mitt i mellan? – Att hitta ett sammanhang där man blir accepterad är viktigt. Att få vara någon i stallet eller i kyrkans kör... Det är otroligt viktigt att få betyda något. Vissa hittar det i verkligheten, andra på nätet. Jag tror att det fi nns ett sammanhang för alla, där alla kan få vara mer eller mindre sig själva och bli respekterade för det. Det gäller att hitta sitt sammanhang.

V

SANDRA DAHLÉNär författare, föreläsare och radiopratare i bland annatprogrammet P3 Star. Hon har arbetat i 15 år med frågor som rör genus, diskriminering, normer och sexualupplysning.Läs mer: www.sandradahlen.com

Troligt1_2013.indd 23 2013-02-05 09.33

24 TROLIGT 1 | 2013

Förtroligt

Hur blir man en öppnare grupp?Ni kanske tycker att ni är öppna och att alla är välkomna. Kolla då i gruppen. Vilka finns med? Försök se de gemensamma dragen: familje-förhållande, ursprung, gymnasieprogram, musiksmak, klädsmak med mera. Då hittar ni gemensamma egenskaper för dem som är med i gruppen. Fundera sedan på vilka som saknas, de kompisar som inte passar in i de gemen-samma egenskaperna. Så får ni ta ställning. Vill ni att de också kommer med? I så fall, vad måste ni då göra?

Så här kan du göra något åt det: 1. INSE PROBLEMET OCH ATT DET INTE ÄR TJEJERNA SOM SKA BEHÖVA ÄNDRA SIG. Ofta måste de som inte är normen ändra sig. Så ska det inte vara. Om det bara är tjej erna som inser pro-blemet behöver de gå ihop i en jämställdhetsgrupp.

2. STYRELSEN ELLER ÅRSMÖTET INSER PROBLEMET. De kan tillsätta en jämställdhetsgrupp.

3. SÄTT UPP TYDLIGA MÅL. Om ett år eller till nästa årsmöte eller om två år då ska det se ut så här i styrelsen.

4. SKRIV NER HUR NI SKA NÅ MÅLEN.Hur ni ska ändra på normen och strukturen. Man kan till exempel undersöka hur rekryteringen går till eller hur man hamnar i styrelsen. Först kanske man ska få lite ansvar, sedan bli ledare och sist få en styrelsepost. Vad krävs för det ena och det andra? Man kan också se på osynliga normer: vad premie-ras utan att man har sagt det, vad ser vi som att vara aktiv, vad ser vi som kompetens, vad gör att tjejer inte tar sig fram, hur ser mötesordningen ut, är den grabbig och så vidare?

5. SNACKA INTE BARA UTAN GÖR. Ändra på strukturer, ordningar och normer. Efter ett år utvärderar ni: Vad har vi ändrat på? Vad har det lett till?

Tips för rekryteringAtt killar och tjejer blir behandlade olika får konse-kvenser, en konsekvens kan vara att få tjejer vill ta på sig ledaruppdrag till exempel i styrelsearbetet.Här är några tips när det gäller att rekrytera fler ungdomar, specifikt tjejer:

Om gruppen inte fungerarOm du inte får vara dig själv ska du försöka protestera. Det är de vuxnas ansvar att se till att du behandlas med respekt. Det är leda-ren som ska se till att alla mår bra i en grupp. Fungerar inte ledaren får du försöka vända dig till en annan vuxen. Fungerar inte det, då kanske du måste byta till ett annat sammanhang. Det är viktigt att man får fin-nas i ett sammanhang där man är viktig, får ta ansvar och får vänner.

Hur blir man en bättre grupp?Gör en lista över normerna som råder i er grupp. Hur är ni mot varandra? Kramas ni mycket, är ni råa men hjärtliga mot varandra, vågar ni säga vad ni tycker, eller finns det bara vissa åsikter som är okej, finns det beteenden som uppmuntras, till exempel att inte gilla att gå på gudstjänst, eller att alla tvingas gilla det?

Varför fi nns det så många tjejer i lokalavdelningen men så få i styrelsen? Är det är svårt att få en jämställd styrelse?

Troligt1_2013.indd 24 2013-02-05 09.33

25 TROLIGT 1 | 2013

Förtroligt

Scenario: Här kommer några scener som vi antar att du känner igen. Vi funderar kring vad man kan göra för att lösa situationen. Hur skulle du göra?

Det är mässa i kyrkan. Stäm-ningen är som vanligt skön

och avslappnad, mysig och varm. Precis innan nattvarden kramas alla, några springer runt och letar kom-pisar att krama. På femte raden står ett par killar och ser vilsna ut. Ingen verkar vilja krama dem.Det här är ju en bra sak. Att få en kram mår alla bra av. Det är en norm som man inte gärna vill bryta med. Men samtidigt ser du problemet. Det som är positivt och inbjudande för några blir utestängande för andra. Och det var ju inte meningen. Man kan tänka lite olika kring lösningen: Antingen så att alla känner ansvar så att alla verkligen får en kram, eller, vilket kanske är enklast, att bara krama dem som sitter närmast och inte springa omkring och bjuda speciellt utvalda på kramar. Bra kanske också om prästen ger lite instruktioner, så att alla vet vad som gäller. Jo, det går nog att behålla den spontana känslan ändå. Vad tror du?

Det är dags för årsmöte. Valberedningen läser upp

sitt förslag till styrelse. Ingen tar någon större notis. Det är de vanliga kända namnen. Plötsligt reser sig en av tjejerna. Få vet vad hon heter. Hon protesterar över att det nästan bara är killar som föreslås.Alla årsmöten har nog en sådan, en jobbig person som alltid ska tycka och säga en massa. Och denna gång var det dessutom en som var ny. Här är det två ganska typiskt svenska normer som bryts och gör årsmötet lite obehagligt. Att protestera och skapa oordning är en och att vara ny och ta plats är en annan. Där behöver vi jobba med oss själva. För egentli-gen är det ju bra att någon säger sin mening och att det råkar vara en ny har väl ingen betydelse. Vi behöver lära oss att gilla det.

Och så, när det gäller själva pro-testen. Det är ju viktigt i en styrelse att alla medlemmarnas intressen är representerade. Killar och tjejer har ju inte alltid lika åsikter, så då är det väl rimligt att det är ungefär lika fördel-ning i styrelsen. Men det kan ju också finnas andra intressen som behöver finnas representerade. Så till nästa årsmöte, fundera igenom vilka olika intressen som behöver finnas med.

Under en Svenska Kyrkans Unga-kväll pratar ni om

Jesus och Marta och Maria. Två av tjejerna i gruppen har ganska många frågor. Efter hand börjar flera skruva på sig och några av killarna stönar högt, till och med en protesterar och frågar om de tänker bli präster.Att det över huvud taget går att upp-föra sig så här beror på vilka normer gruppen har. Det här är respektlöst och varje ledare borde förbjuda det. Det här är normer som ni måste bryta med om gruppen ska må bra. Samti-digt behöver man ju inte blunda för problemet: några är mer intresserade än andra. Ledaren kan alltid styra tiden. Om inte så många är intres-serade kan man fortsätta med frågor efter programmet. Om de flesta är intresserade kan man ge de ointres-serade uppgiften att förbereda fika under tiden som ni avslutar diskussio-nen. Till exempel.

Nu är det tredje tjejen i kon-firmandgruppen som Anders

är ihop med. De andra konfirmand-assistenterna är avundsjuka. Och de flesta tycker att det är lite jobbigt. Det har nämligen blivit ganska många par i gruppen och det har blivit en massa pussande och kramande när de träffas.Först behöver man diskutera reglerna kring ledare och konfirmander. Ofta ser konfirmanderna upp till sina ledare

01

02

03

och beundrar dem, det kan ibland ta sig uttryck i en förälskelse. Därför är det bra att förbjuda eller avråda konfirmandassistenterna att bli ihop med konfirmanderna under det år som konfirmationen varar. Man kan annars bli anklagad för att utnyttja sin ställning som ledare. För dem som inte är ihop med någon kan det kännas lite arbetsamt med förälskade pars pussande och kramande. Av respekt för varandra behöver man jobba med det. Ta upp det till diskussion och kom fram till en ny norm.

Det är dags att föreslå program för nästa termin.

Ledaren har skrivit ut programmet för förra terminen och börjar gå igenom det. En gång i månaden är det något kristet, en gång något pyssel, en gång någon inbjuden gäst och en gång slappekväll. Ledaren tänker sig samma upplägg och frågar efter idéer på gäster och pyssel. En av konfir-manderna undrar om de inte kunde bilda ett band istället.Det kan gå slentrian i allt. Och efter-hand kan man bli ganska bekväm med det. Det gäller också rådande normer kring hur ett program blir till. Den som har andra idéer kan kännas jobbig i en bekväm och inrutad värld. Men för att en grupp ska kunna utvecklas måste den förändras. Det gäller på alla plan, går den inte framåt går den bakåt. Därför är det viktigt att arbeta med gruppen som grupp, att ta upp grup-pens normer och uttryck till diskus-sion med jämna mellanrum och låta alla komma till tals.

04

05

Troligt1_2013.indd 25 2013-02-05 09.33

29 TROLIGT 1 | 2013

Jag har varit med länge i min ung-

domsgrupp och börjar kän-na mig för gammal. Men jag vill fortfarande trä! as och prata om tro och sådant: Vart ska jag ta vägen?

MARIA SVARAR: Det du beskriver är en förändring som nästan alla är med om. När man byter skola efter hög-stadiet får man nya vänner. När man går ut gymnasiet fl yttar man någon annanstans för att plugga och byter umgänge. När man får barn umgås man mer med andra föräldrar … och så vidare. Det kan kännas både jobbigt och roligt. I kyrkan hänger man ofta i en ungdomsgrupp, och när den dör ut för att folk fl yttar eller fylls på med många yngre kan man hamna i din situation. En del blir då istället kvar i en uppgift i församlingen eller i stiftet, som kyrkvärd, som frivillig ledare, medlem i internationella gruppen, som för-troendevald i kyrkoråd eller Svenska Kyrkans Ungas distriktsstyrelse . Men om man inte vill ha en uppgift, vad gör man då? Om du inte känner att gudstjänsten ger dig så mycket och om det inte fi nns smågrupper där du kan lära känna andra kan du prova att ant-ingen ta initiativ till en ny träffpunkt (kanske är det fl er som känner som du?) eller söka dig till någon annan församling. Ge inte upp. Det fi nns andra gemen-skaper än ungdomsgruppen, och fl er som känner som du. Om ni bara hittar varandra kan det bli något verkligt bra!

Frågesidor

naMARIA HAMMARSTRÖMTeolog.

Jag går på konfa-läsning, men jag är

inte döpt, för mina föräldrar tror inte på Gud. Jag vill döpas som mina kompisar, men måste jag fråga mina föräldrar om lov för det? Kan de bestämma över mig, att jag inte får döpas?

HANS SVARAR: Jag har verkligen försökt reda ut vad som gäller om man ska försöka följa alla regler och såvitt jag kan förstå måste båda dina föräl-drar ställa upp på att du döps så länge du är under 18 år. Dina föräldrar är dock skyldiga att lyssna och respektera din vilja. Det bästa är naturligtvis om ni kan vara överens och samtala om det och om det känns svårt kanske du kan be en präst eller en vän att vara med vid samtalet. Jag kan mycket väl förstå dina motiv till varför du vill döpas och varför du vill göra det nu tillsammans med dina kamrater och jag hoppas att detta inte ska vara något som blir en stor konfl ikt i din familj. Det vore att missa något av dopets djupaste men-ing och innebörd.

HANS DEGREUSPräst.

PÄR LINDBERGFörsamlingspedagog.

VÅRA EXPERTER:

? ? ? I min juniorgrupp har jag en tjej som är

jätteblyg, som knappt hörs när hon någon gång pratar, och som de andra kallar ”utvecklingsstörd”. Vad ska jag göra för att bryta det här mönstret?

PÄR SVARAR: Jag tycker att det är viktigt att man som ledare tydligt visar att alla får vara med utifrån de förutsättningar man har. Vissa är väl-digt blyga och vissa låter lite mera, det är helt okej, för vi är olika. Att däremot «snacka skit» eller trycka ner någon för att vi är olika är oacceptabelt. Låt fokus vara på att skapa en trygg plats där man får växa utifrån sina egna förutsättningar. Trygghet och växande går hand i hand. Ett tips är att tillsammans skriva regler för hur ni ska behandla varandra i gruppen. Stärk det som är positivt. Detta är kanske lättare sagt än gjort, men vi som är ledare får inte ge upp. Våga kliva fram och var en vuxen förebild. Att hitta tid för samtal med de inblan-dade kan vara bra. Det är kort sagt ett hästjobb, men det kan betyda så mycket för en enskild människa.

TANKAR OCH FUNDERINGAR?SKRIV TILL OSS:Troligt, Svenska Kyrkans Unga, 751 70 Uppsala eller troligt@svenskakyrkansunga.se

29 TROLIGT 1 | 2013

Troligt1_2013.indd 29 2013-02-05 09.33

30 TROLIGT 1 | 2013

Förbundssidorna

Så var det dags för ännu ett nytt år med nya och spännande utmaningar. Grunden för dem lades redan förra året. Men vad hände i Svenska

Kyrkans Unga då? Jo, till exempel:

Det bästa från 2012GRÄDDEN PÅ MOSET,

DEMOKRATIKONFERENSENFörst ut i denna årskrönika blir demokratikonferen-sen. Den hölls i Göteborg den 1–3 juni. Under före-läsningar, panelsamtal och

workshops kläcktes idéer för kom-mande årsmöten. Sam tliga förslag sammanställdes och de närvarande fick möjlighet att fördela tre röster på de förslag de gillade bäst. Många röster fick förslagen att hålla full-ständigt beslutande årsmöten varje år, att skapa ett diskussionsforum på Medlemssidorna, att årsmötet ska flytta runt mellan Norrland, Götaland och Svealand och att varje distrikt ska ha fem basmandat på årsmötet och att resterade bestäms efter antalet medlemmar enligt en uddatalsmetod. Nu är det upp till Förbundsstyrelsen att arbeta fram förslag till nya former, som sedan Stora årsmötet 2013 kan rösta om.

VÄRLDENS FESTEtt annat spännande möte var Världens fest, som ägde rum i Malmö den 7–9 september. Det är Svenska kyrkans stora internatio-

nella konferens, som också Svenska Kyrkans Unga får vara med på ett hörn av. Vi var med i planeringen av programmet och hade hand om golv-login och ett kvällskafé.

BIBELSAJTEN OCH OMGEfter drygt tio års digitalt arbete med bibel- och trosfrågor lades den eku-meniska Bibelsajten ned. Tyvärr ville inte tillräckligt många organisationer vara med och finansiera den. En del av innehållet lyfts nu över till Svenska kyrkans nya ungdomssajt OMG (Oh My God). Arbetet med den sajten har just börjat.

VOLONTÄRÅRET OCH PULSVolontäråret, som gav unga svenskar möjlighet till praktik i församlingar hemma och ute i Europa, och unga européer möjlighet till praktik i Svenska församlingar lades ner efter Volontäråret 2011/2012. Efter en del förhandling beslöts istället om en dis-tansutbildning på Sigtuna folkhögsko-la med möjlighet för eleverna att göra praktik i någon församling under tio månader och där göra två projektar-beten. Utbildningen fick namnet PULS -projektarbete av unga för lärande i Svenska kyrkan.

FESTIVALTURNÉUnder året har den Globala arbets-gruppen varit på festivalturné för att prata globala hållbarhetsfrågor på temat Rätten till mat. De hann besöka Almedalsveckan och musikfestivalerna Frizon, Urkult och Roc for Moc. Dess-utom hann de under året bland annat med att konstruera ett brädspel, göra

en tidning och författa sidorna Under samma himmel i Troligt.

RELIGION <3 HBTSvenska Kyrkans Unga har i projektet Religion <3 hbt tillsammans med Sveriges förenade hbtq-studenter,

KRISS och Sensus arbetat med att sprida kunskap och utbildning kring religion och hbt. Det gjorde man ge-nom boken "Gud är större" och under besök på olika festivaler. Uppskattat av somliga, men inte av alla. Jesus-manifestationen i Stockholm stängde ute projektet. Svenska Kyrkans Ungas grupp för normmedvetet arbete fanns med i projektet, men har också under året diskuterat praxis gällande sovsalar på arrangemang och frågan om tvångs-sterilisering (kastrering) av transsexu-ella och har lagt ett normmedvetet perspektiv på Svenska Kyrkans Ungas verksamhet.

96 SIDOR OM KRISTEN TRO2012 gav Svenska Kyrkans Unga ut boken ”96 sidor om kristen tro”. Den har tio korta kapitel med grundläg-

gande teman i kristen tro och är tänkt att användas i arbetet med tonårsle-dare och gymnasiekonfirmander. Boken kom till på uppdrag av ärkebiskopen och biskopen i Stockholms stift.

gud är större!"" #$"!%&$' (# "%(, )*" (+) ,-."

gud är större!"" #$"!%&$' (# "%(, )*" (+) ,-."

Troligt1_2013.indd 30 2013-02-05 09.33

31 TROLIGT 1 | 2013

Förbundssidorna

KALENDERMARS Dags att uppdatera!Medlems-sidorna vad som beslutades på!lokalavdelningens!årsmöte

15 Medlemsrapportera! Sista dag att registrera verksam- hetsberättelsen för 2012 15 Välkommen på våffelfest, förbundskansliet 17 Rikskollekt till Svenska Kyrkans Unga

APRIL 28 Rikskollekt till Svenska Kyrkans Unga 30 Motionsstopp inför Stora årsmötet

MAJ31 Sista anmälningsdag till Stora årsmötet

AUGUSTI 8-11 Stora årsmötet, Uppsala

SEPTEMBER 15 Kyrkoval

13090stAntal medlemmar i Svenska Kyrkans Unga sista december 2012.En motion är ett mycket bra sätt att föra fram sin åsikt på. Motioner är förslag till årsmöten, både lokala, på di-striktet eller till Stora årsmötet. Det kan vara förslag på förändringar, förslag på fördjupning eller att Svenska Kyrkans Unga ska ha en viss åsikt i en fråga.

ALLA KAN MOTIONERA!Varje medlem, förbundsstyrelsen och lokalavdelningar, styrelser och årsmöten har rätt att skicka motioner till Stora årsmötet. Senast den 30 april ska dessa vara hos förbundsstyrelsen. På årsmötet diskuterar man och bestämmer om alla förslag som kommit.

HUR KAN EN MOTION SE UT? En motion handlar om att sälja sitt eller sina förslag så bra som möjligt så att man får årsmötet med sig. Så här kan en motion se ut:1. Rubrik som talar om vad motionen handlar om.2. En text om varför årsmötet ska säga ja till ert förslag3. Förslag till beslut. Dessa ska ställas upp i en så kallad ”att-sats”. 4. Avsändare

TÄNK PÅ DET HÄR NÄR NI SKRIVER EN MOTION:Är ert förslag till nytta för de flesta av våra 13 000 medlemmarÄr det ekonomiskt genomförbartAtt ert förslag passar bra ihop med Svenska Kyrkans Ungas idéTänk på att det kan ta tid att genomföra beslut

SVAR FRÅN FÖRBUNDSSTYRELSEN!Innan årsmötet går förbundsstyrelsen igenom alla motioner och skriver svar. Där föreslår man årsmötet att säga ja eller nej till förslaget och motiverar varför. Alla medlemmar får tillgång till att läsa både motioner och motionssvar på: www.svenskakyrkansunga.se.

2013 får Svenska Kyrkans Ungas förbund tre rikskollekter av Svenska kyrkan – tre söndagar när kollekt tas upp till oss i varje församling i Svenska kyrkan. Till de tre söndagarna får alla våra lokalavdelningar en affisch att sätta upp i församlingen, ett kollektcirkulär med information att läsa upp i gudstjänsten, och ett ledarmaterial med idéer på vad man kan göra i sin grupp i församlingen för att förbereda aktiviteter kopplade till kollektens tema. En egen affisch att sätta upp hittar du i mitten av Troligt.

Vad vill du med Svenska Kyrkans Unga?

Skriv en motion!

KOLLEKTKAMPANJEN TEMA: #GÖRFREDNU

RIKSKOLLEKT TILL SVENSKA KYRKANS UNGA

Lika värde – ta med alla. Det är lätt att gilla fred, vem vill inte leva i en rättvis värld?

Svenska Kyrkans Unga vill gå förbi knapptryckningen. Vi jobbar för att fler barn

och unga ska vara med och säga vad de tycker. Säg ditt via #görfrednu

Jungfru Maria Bebådelsedag 17 mars 2013 | Pg 257800-3 | www.

Svenska Kyrkans Ungas kollekt-sön dagar 2013: 17 mars, 28 april

och 15 dec.

Troligt1_2013.indd 31 2013-02-06 16.07

32 TROLIGT 1 | 2013

Remake & Pyssel AV ANNA HYTÖNEN – LILLA-A-DESIGN.BLOGSPOT.COM

32 TROLIGT 1 | 2013

GÖR EN HJÄRTLIG NYCKELRING AV ETT GAMMALT MÅTTBAND

DU BEHÖVER: Ett plastmåttbandSaxHammareÖljetter med tillhörande verktyg,

öljetterna ska ha en diameter som är mindre än bredden på mått- bandet, jag använde 5,5 mm.

Nyckelring

GÖR SÅ HÄR:1. Klipp en cirka 20 cm lång bit av måttbandet, lagom så att du kan forma två öglor av det. Som ett stort M.2. Samla ihop M:et och slå ett hål genom alla lagren i änden med hjälp av hålverktyget för öljetterna, följ beskrivningen på förpack- ningen.3. Sätt samman de två delarna till öljetten, igenom hålet i måttbandet, följ beskrivningen på paketet."4. Slå med hammaren som beskrivet på förpackningen så de två delarna går ihop.5. Trä igenom en nyckelring, och din nya nyckelring är färdig!"

1.

2.

3.

4.

5.

6.

1.

Troligt1_2013.indd 32 2013-02-05 09.34

33 TROLIGT 1 | 2013

Remake & Pyssel AV ANNA HYTÖNEN – LILLA-A-DESIGN.BLOGSPOT.COM

33 TROLIGT 1 | 2013

DU BEHÖVER: En kopp eller annat i porslin

att dekoreraColor-decor foil"En skål med vattenSaxHushållspapperUgn

GÖR SÅ HÄR:1. Klipp ut olika former i folien. 2. Lägg bitarna i blöt en stund, ända tills skyddspappret lossnar helt och kan dras av.3. Placera folien på koppen, tryck försiktigt med en bit hushålls- papper mot folien för att pressa bort allt vatten, stryk inifrån och ut. Viktigt att du får bort alla bubblor.4. Låt torka i 24 timmar.5. Bränn dem i din ugn på 180 grader i 30 minuter."Dekorationen håller för handdisk.

1. 2.

3. 5.

GE DINA KOPPAR PERSONLIGHETDet är enkelt att piffa upp och göra vanligt porslin mer personligt med hjälp av dekorationsark för porslin. Enfärgade muggar finns att köpa lite varstans, bland annat på Ikea. Dekorationsfolien heter Color-decor foil, och kan köpas i hobbybutiken eller på nätet.

Troligt1_2013.indd 33 2013-02-05 09.34

34 TROLIGT 1 | 2013

Bok- & filmtipsAV MARIA HAMMARSTRÖM

Vad är "normalt"?Vi är omgivna av hundratals osynliga normer, som vi oftast anpassar oss till utan att tänka så mycket på dem. Vi vet hur man klär sig och beter sig på bussen, på banken, på stan, i skolan och hemma. Men riktigt medvetna om vad som anses normalt blir vi först när vi själva eller någon annan kliver utanför de osynliga ramarna. Den där per-sonen som har frack på stan eller gympashorts på banken. Hen som det inte går att säga om det är en man eller kvinna. Hon som ler stort och pratar med precis alla på bussen. Ett sätt att bli mer tolerant är att fundera över vilka normer som egentligen styr din egen uppfattning om vad eller vem som är ”normal.”

WALLFLOWER av Stephen ChboskyCharlie går första året på högstadiet och känner sig udda och utanför. När han blir vän med Sam och hennes styvbror Patrick som är två år äldre förändras mycket, och han får nya, annorlunda bekanta. Men hur kan och får man vara sig själv, och hur ska man behandla andra? En bok om att vara annorlunda och försöka förstå och greppa vad det är att vara män-niska. (Filmad 2012 som ”The Perks of Being a Wallflower”)

DÖDSRITTEN av Maggie StiefvaterVi befinner oss på en plats som liknar en ö vid Irlands kust, men det är en plats där man tämjer blodtörstiga hästar som lever i havet. Varje år rider man dem i ett årligt lopp på stranden, ett lopp med höga insatser där några hästar och ryttare alltid dör. Puck är den första flickan som någonsin anmält sig till loppet, men ska hon överleva? En spännande fantasybok om kön, klass, familj och allt det som sätter gränser för en människa. En bok om friheten vi längtar efter sam-tidigt som kärlek och lojalitet håller oss kvar i det gamla.

KENTA OCH BARBISARNA av Pija LindenbaumEn bilderbok om Kenta som inte vill låta sig begränsas av andras uppfatt-ningar om vem han kan leka med eller vilka leksaker som är okej för en kille på dagis. Vad har en kille att vinna på att kliva över könsstaketet? Blir det roligare om vi blandar och gör som vi vill?

FILMER BÖCKER

I RYMDEN FINNS INGA KÄNSLOR Simon har Aspergers syndrom, vilket ställer höga krav på hans föräldrar och storebror Sam. Simon har väldigt svårt att tolka andras känslor och behöver ha mycket inrutade rutiner i sitt liv, annars blir han arg eller panikslagen. Hur är det att ha en nära familjemed-lem som är så annorlunda, och vad kan man göra för att hjälpa till? När tar tålamodet slut? (2010)

TOMBOYLaure är tio år och flyttar med famil-jen till en ny plats. När hennes nya kompisar tar henne för en kille spelar hon med och kallar sig Mikael. En hel sommar är Laure istället Mikael. En film som låter oss fundera över hur mycket av könet som sitter i våra egna huvuden istället för i kroppen på den vi betraktar. Spelar det stor roll, egent-ligen, vad vi är? (2011)

PARANORMAN Tecknad film om Norman som är lite udda. Hans speciella gåva är att han kan se och prata med döda männi-skor. I skolan och hemma är det ingen succé, men när hans hemstad hotas av en trehundra år gammal förbannelse visar det sig att bara Norman kan avvärja katastrofen. En film om rädsla för det som är an norlunda, och vad intolerans kan leda till. (2012)

Troligt1_2013.indd 34 2013-02-05 09.34

35 TROLIGT 1 | 2013

Svenska Kyrkans Unga i Luleå stift, Stiftsgården, Brännavägen 25, 931 44 Skellefteå, 0910-72 57 17, www.svenskakyrkansunga.se/luleaLandet runt

Från den 31 oktober till den 3 november gick TyngdpunktsBucklan av stapeln. Detta under-bara läger anordnades i Boden och på invig-ningen fick vi bland annat höra en presentation av staden Boden som Bodens lokalavdelning gjorde, Boden-style, och på denna spännande invigning var självaste biskopen med och gjorde den eftertraktade bucklan. Sedan bar det av till ett fantastiskt läger. Dagen efter invigningen så drog matcherna igång, och som det spelades. Som alltid när det gäller Bucklan så hade vi lag som hade fantastiska utklädnader. Vi fick vara med om pyjamasparty, vi fick ställa oss frågan: Vem släppte ut hundarna? Dressman visade upp sitt nya sortiment och att danskunskaperna var slipade till max, och vi fick även besök från vilda västern och bara för att visa på den höga stan-darden så ställde även gamla Sovjet upp med ett lag i år. När nu alla dessa lag hade spelat sina matcher så bar det av till semifinal och sedan finalspel. Det lag som drog det längsta strået i finalen var Lycksele och till dem önskar vi ett stort grattis. Under detta läger så hände det mer än bara innebandyspel, vi hade också intressanta tema-stationer som gav information och chansen att få sjunga och fundera över tankvärda saker. Denna del av lägret var uppdelad i 5 stationer. En station där vi fick prova på att sjunga sånger, en station som gav oss en tankeställare och information om kyrkan i utlandet. Distriktssty-relsen höll i en station där vi fick lära oss att han-tera den nya hemsidan och på denna station var även förbundsordförande Johan Berkman med och talade om organisationen Svenska Kyrkans Unga. Det informerades även om kyrkovalet som snart stundar och deltagarna fick även gå en tankvärd vandring längs Via Dolorosa, en foto-utställning om Jesus väg till korset. Allt detta gav en trevlig stund och det var gan-ska lägligt för efter lunchen så spelades finalerna. Detta hände på fredagen men dagen var inte slut efter detta och finalerna, utan då blev det festmiddag. En otroligt god och trevlig måltid med underhållning som gav dagen det slut som man kunde hoppas på. Så efter allt detta så var det lördag och hemfärderna var ett faktum, men vi säger som så: ”Vi kommer tillbaka”, och då är det din tur att vara på plats igen eller för första gången. Vi syns!

//Distriktsstyrelsen

TYNGDPUNKTS- BUCKLAN 2012

På den första dagen berättade HELIGanerna om hur Boden skapades och allt var gott. Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Biskopen och distriktsstyrelsen med den nytillverkade bucklan. Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Vi firade såklart gudstjänster tillsammans där man kunde tända ljus. Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Lycksele gick segrande ur turneringen och tog hem den åtråvärda Bucklan. Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Lycksele hade en härlig support på plats, vilket gav dem pris för bästa hejarklack. Foto: Johannes Forsmark

Who let the dogs out? Ja, det kan man fråga sig, men riktigt fina var dalmatinerna från Piteå som tog hem pris för bästa utklädsel. Foto: Johannes Forsmark

Skellefteå vann pris för bästa intro när de kliver in på planen till ljudet av Rysslands nationalsång. Foto: Johannes Forsmark

Här är HELIGanerna på jakt efter Nemos, en jakt som resulterade i att de vann pris för flest insamlade Nemos. Foto: Johannes Forsmark

Förbundsordförande Johan Berkman står för underhållningen vid festmiddagen och det utspelas en vild kamp mellan hjälten och skurken. Foto: Joel Nissen

Vid entrén till festmiddagen möttes man av dessa vakter. Foto: Camilla Vågstedt

Troligt1_2013.indd 35 2013-02-05 15.43

36 TROLIGT 1 | 201336 TROLIGT 1 | 2013

Jag reste ner till Tel Aviv och nådde Jerusalem vid 7-tiden på tisdag morgon.På onsdag kväll började själva konferensen med middag. Det var väldigt roligt att få träffa alla de som rest dit från världens alla hörn och alla ledare. Tillsammans gick vi igenom lite regler som skulle gälla oss och information om dagarna vi hade framför oss. De 11 dagar som vi var tillsammans hann vi med att se både vardagsliv hos människor och heliga platser. Vi gick till exempel en rundtur i Jerusalem och var på en mässa i Födelsekyrkan

Under två veckor i juli 2012 fick jag möjligheten att åka ner på en konfe-rens för unga vuxna på Västbanken. Vi delade tro, upplevelser och möj-ligheter med varandra.

Challenging oppression on a donkey; Christ, resistance and creative discipleship

7th Sabeel Young Adult Conference, 4-15 juli 2012i Betlehem, badade i Döda havet och besökte Kafarnaum (där Jesus spenderade mycket av sin tid).

PÅ FLYKT I EGET LANDDet som var allra häftigast var alla de människor vi mötte och deras historia.Västbanken är sedan många år tillbaka under ockupation av Israel och under 2013 kommer muren som fi nns där byggas klart. Muren är 8 meter hög och har gjort att många människor nu har svårt att ta sig till jobbet, familjer skildes åt, land som förr kunde brukas är nu fråntaget från de bönder som ägde den. Människorna kan inte längre röra sig fritt som de brukade och många har tvingats fl y och de allra fl esta är fl yktingar – i sitt eget land.

65 ÅR I FLYKTINGLÄGERVi fi ck höra många berättelser om detta, bland annat vid de två tillfällen då vi besökte fl yktingläger. Vi träffade två äldre damer som levt i samma fl yktingläger sedan 1948 – i år alltså 65 år. De berättade om hur soldater hade kört ut dem ur deras hem och att de har aldrig återsett sin hemby. Vi träffade även en man som nu måste kämpa för att bli helt självförsörjande på mat, vatten och el

Det som var allra häftigast var alla de människor vi mötte och deras historia"

eftersom han blir helt avskärmad när muren är färdigbyggd. Han kommer inte längre att kunna röra sig fritt. När vi skulle dit fi ck vi gå sista biten eftersom israeliska myndigheter förstört vägen. Visst mötte vi mycket elände under vårt besök på Västbanken med jämsides med detta fanns ett otroligt stort hopp. Ett hopp om att en dag bli en fri nation igen, ett fritt folk. Hela tiden möttes vi av ambitionen att situationen skulle lösas – med icke-våld!

ÅK DIT DU OCKSÅDet var utan tvekan en av de mest intressanta veckorna i mitt liv och jag kan bara rekommendera dig som läser detta att åka dit – för att möta andra människor och dela tro och liv.

Emma Stene, ledamot i distriktsstyrelsen.

POSTTIDNING B Returadress: Svenska Kyrkans Unga, Sysslomansgatan 8, 751 70 Uppsala

Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift, Åkersbergsgatan 3A, 243 32 Höör, 0413-27474, www.skul.nuLandet runt

Troligt1_2013.indd 36 2013-02-05 15.43