SOS nr 4 2013

S O SEn tidning från SOS Alarm ··· Nr 4 2013

LEDER RÄTT

Frivilliga

krafterPå nätet

mobbas barn dygnet runt’

Kattis Ahlström

Så får du in mobilen

i Rakel

Allt fl er kräver ambulans

13SOSK4_omslag_8487.indd 1 2013-11-22 15:55:04

2 SOS

Innehåll nr 4 2013S O S

SOS Alarm fyller en unik sam-hällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyck-or och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, infor-mationsnumret 113 13 och har även en cent ral roll i samhällets kris beredskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.

FOTO

: GE

TTY

IMA

GES

04 SignalerNyheter, statistik och röster från

SOS Alarms horisont

07 Alarm!Jourhavande präst är sista

räddningen för många, enligt Monica Eckerdal

08 InsatsObama tvingade utrycknings-

fordonen på andra vägar

10 FokusPolis och räddningstjänst

är beroende av frivilligorganisationernas arbete

14 Profi lenKattis Ahlström ger

utsatta barn rätt

17 EffektNy utredning: ambulansuppdragen

ökar dramatiskt

Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare:Johan Hedensiö

Redaktör:Jenny Friberg

Adress:SOS Alarm Sverige ABBox 19546104 32 Stockholm

Besöksadress:Rådmansgatan 40

Telefon: 08-407 30 00www.sosalarm.se

Söker du kontakt med en lokal SOS-central � nner du den under www.sosalarm.se/kontakt

För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering [email protected]

Redaktionell produktion: Appelberg

Tryck: Edita 2013

Omslaget: Missing peoples Stockholmsavdelning söker av terrängen. Foto: Tobias Ohls

Nästa nummer av SOSkommer ut i mars 2014.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

2o UtvecklingSå når du vanliga telefoner genom Rakel

22 EffektFärre felaktiga nödsamtal är ändå på tok för många

24 UtvecklingSå ska räddningsresurserna hanteras mer e� ektivt

27 Fråga SOS AlarmOm när man ska ringa 11313, portkoder och SOS-appar

28 Årtalet: 1979Allt hänger på håret när kungen kommer på besök

Frivilligorganisationerna har fått en allt viktigare roll

i takt med att försvaret krymper. SIDAN 10.

13SOSK4_ledare_tre_fragor_8489.indd 2 2013-11-22 09:36:43

SOS 3

Under hösten är det stor fi nal för kampanjen med reklamfi lmer i tv och en roadshow genom Sverige.Vad går kampanjen ut på?

– Syftet med kampanjen är att informera allmänheten om sympto-men på stroke genom det så kallade akut-testet. Genom att be en person att utföra några enkla handlingar kan du snabbt avgöra om han eller hon har fått en stroke. Misstänker du stroke ska du genast ringa 112, ju fortare behandling sätts in desto mindre blir skadorna.

I dag känner drygt hälften av svenskarna till akut-testet. Hur har ni lyckats nå ut med ert budskap?

– Vi har haft tydliga mål med kampanjen och hela tiden utvärde-rat hur vi uppnår vårt syfte. Kam-panjens totala längd är tre år. Det första året var målet att nå en stor

kännedom kring akut-testet och det uppnådde vi genom tv-reklam och annonser i dagstidningar. Under 2012 jobbade vi först mot företag och organisationer med budskapet att en person drabbas av stroke var sjuttonde minut och att det kan drabba din kollega. Efter det sat-sade vi på att nå ut genom idrotts-rörelsen för att på så sätt informera bland annat målgruppen unga män – där kännedomen om stroke vi-sade sig vara sämst. Vi jobbar även mycket i sociala medier.

Vet ni om kampanjen räddat liv?– Ja, hittills har vi räddat minst 60

liv. Det innebär att vi redan nu har tagit hem kostnaderna för kampan-jen eftersom dessa människor kan leva ett normalt liv, återgå i arbets-livet och klara sig själva.

Text: Alessia Wistén

FOTO

: TO

BIA

S O

HLS

FOTO

: GE

TTY

IMA

GES

FOTO

: SV

ERIG

ES K

OM

MU

NER

OC

H L

AN

DST

ING

… Noemi Katzenberg Berger, projektledare för Sveriges landsting och regioners nationella strokekampanj som sedan 2011 har lärt svenskarna att se och upptäcka tecken på stroke och vikten av att ringa 112 vid misstanke om stroke.

”Det fi nns en enorm kra� och vilja att göra saker bättre här och det blir jag genuint glad av.” Så beskriver det här numrets pro� l, Kattis Ahlström, sina medarbetare på BRIS och så skulle jag mycket väl kunna beskriva mina egna medarbetare.

Sverige har ett stort antal frivilligorganisatio-ner och många engagerade samhällsmedbor-gare. Det är tack vare dessa som mycket i vårt samhälle fungerar. Några exempel är hjälporga-nisationer av olika slag, ideella föreningar som stärker unga eller skapar en viktig gemenskap och social trygghet för våra äldre. Många frivil-ligarbetare utför arbeten som kan rädda liv.

I detta årets sista nummer belyser vi därför det frivilliga Sverige. Kanske kan vi alla ställa oss frågan ”Hur bidrar jag till ett bättre samhäl-le?”. Alla gör vi nog något, kanske utan att vara medvetna om det.

God jul och gott nytt år!

Johan Hedensiövd SOS Alarm

Intro

3 frågor till ...” Hur bidrar jag till ett bättre

samhälle?”

13SOSK4_ledare_tre_fragor_8489.indd 3 2013-11-22 09:36:47

4 SOS

signaler

HJÄRTSÄKERT PÅ CENTRALERNA SOS Alarm investerar i att öka

hjärtsäkerheten hos sina medarbetare. Fram till i vår ska samtliga 900 medarbe-tare få vidareutbildning i hjärt-lungräddning och användning av hjärtstartare. Insatsen leder till att SOS Alarm får Hjärt-Lungfon-dens kvalitetsstämpel Hjärtsäker zon.

– Det är positivt att SOS Alarm fördjupar sitt engagemang för ett hjärtsäkert Sve-rige. Om fl er utbildar sin personal i hjärt-

lungräddning och installerar hjärtstartare kan vi rädda liv vid plötsligt hjärtstopp, säger Staffan Josephson, generalsekre-terare för Hjärt-Lungfonden.

Plötsligt hjärtstopp drabbar 10 000 personer i Sverige varje år. I nuläget överlever endast 500 av dessa personer men om behandling med hjärtstartare sker inom tre minuter är överlevnads- chansen 75 procent.

ILLU

STR

ATI

ON

: CEC

ILIA

PE

TTER

SSO

N

SOS Alarm har fått i uppdrag av regeringen att inrätta ett särskilt journummer för försvunna barn. Det nya numret, 116 000, är gemensamt för hela EU.

– SOS Alarm har redan i dag en viktig samhällsfunktion i och med nödnumret 112. Antalet samtal till socialjour uppgick förra året till cirka 16 000, vilket är en indikation på att ett journummer för försvunna barn behövs. Vi är

stolta över att ha fått uppdraget, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm.

Journumret för försvunna barn kommer att införas i december 2013.

Till en början kommer numret att hanteras av två SOS-centraler, på likartat sätt som samtal via nödnumret 112.

Ring 116 000 för försvunna barn

”Nollvisionen är redan uppnådd

– för alla som kör en modern bil, är bältade,

nyktra och kör på mötesfri väg.”Staffan Widlert, Transportstyrelsen

på Tylösandsseminiariet om att den mänskliga faktorn är den

största trafi kfaran.

13SOSK4_signaler_8490.indd 4 2013-11-25 11:39:18

SOS 5

JOBBA PÅ SOS ALARM

Under hösten har SOS Alarm arbetat intensivt med rekrytering av nya medarbetare. Genom kampanjer i sociala medier, närvaro vid jobbmässor och riktad information hoppas SOS Alarm hitta fl er som vill arbeta för ett tryggare samhälle.

– Vi letar alltid efter duktiga, engagerade personer som vill jobba hos oss. De senaste månaderna har vi också fått fl er uppdrag från bland annat ”fyrklöverlandstingen”, vilket förstås är väldigt positivt och gör att vi behöver förstärka personalstyrkan, säger Jenny Ångström, chef HR Partner, SOS Alarm.

Lediga tjänster fi nns samlade på sosalarm.se/jobb

ILLU

STR

ATI

ON

: CEC

ILIA

PE

TTER

SSO

N

Full koll på uppdragen

Med SOS Alarms nya tjänst Väntande uppdrag får ambulanschefer och andra ansvariga full koll på sin verksamhet. Det är en webbaserad tjänst som ger en spegelbild av de uppdrag som väntar hos SOS Alarms operatörer. När ambulanschefer i dag ska följa sin verksamhet har de endast tillgång till en webbaserad karta med ambulansresur-ser. Där kan de se vilka ambulansresurser som är lediga, vilka som är på väg till patient, vilka som är framme och lastar, samt ambulanser på väg till sjukhus. Däremot har de hittills inte kunnat se väntande uppdrag, det vill säga de uppdrag som SOS-operatörerna ännu inte aktiverat. Den största vinsten med den nya tjänsten är att ambulanschefen hela tiden kan följa sin verksamhet.

ALLA PÅ RAKELSamtliga kommunala räddnings-tjänster har nu infört Rakel som ordinarie kommunikationssystem.

Operatörer utbildas i självmordsprevention

Det har länge funnits ett behov av att utbilda SOS Alarms operatörer i att hantera människor som är självmordsbenägna. I höstas fi ck SOS Alarm bidrag från Socialdepartementet och NASP för att utbilda instruktörer som i sin tur kommer att undervisa operatörer i AOSP (akut omhändertagande av självmordsbenägen person). Utbildningen ska stärka operatörerna i samtal med inringare som pratar om självmord.


6 SOS

signaler

Höga hus, höga risker Det byggs allt fler skyskrapor och de väx-

ande storstäderna tävlar om att bygga de hög-sta husen. Ett sådant exempel är Tellus Tower vid Telefonplan i Stockholm som beräknas bli norra Europas högsta bostadshus när det står färdigt. Men höghusbyggen ställer också stora krav på genomtänkt och särskilt testat brand-skydd. Barriärsystem för fasader, brandtåligt byggnadsmaterial, brandsäkra hissar samt flera energi- och vattenkällor är några saker som kan förhindra bränders spridning och säkra utrym-ningen av höghus. Källa: Brandsäkert.se

Tryggare kan ingen vara

För en relativt låg kostnad kan företag öka tryggheten för sina medarbetare. Personer på utsatta positioner och i riskfylld verksamhet som exempelvis ensamarbetare, skogsarbetare och socialarbetare kan med SOS Alarms personlarm snabbt få hjälp i en nödsituation.

Med ett tryck på larmknappen skick-ar den nödställda information till SOS Alarm om namn, arbetsgivare, var han eller hon befinner sig och vilken hjälp som ska sättas in. På så vis kan hjälp-personal komma bättre förberedd.

www.sosalarm.se/personlarm

1 300bränder

startar i eldstäder varje år, enligt statistik från Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap. Eldstaden orsakar 43 procent av alla husbränder och är därmed

den vanligaste orsaken till brand i hus.


SOS 7

Alarmeringstjänstutredningen föreslår att göra nödnumret 112 till ett renodlat nummer för omedel-bara insatser. Men utredningens de� nition av nöd är för snäv. För-slaget innebär att en ångestladdad situation eller en situation när man drabbats av en svår förlust inte de� -nieras som nöd. Det är ett närmast provocerande förhållningssätt som jag inte ställer mig bakom.

Behovet av samtalsstöd är stort och den ökade ekonomiska och

Kränkande att lämna de svagaste utan stöd

Alarm!

Baksidan på mjölkpaketen är en idealisk yta för att lära svenskarna det nya informa-tionsnumret 113 13. Så här såg Norrmejeriers kartonger ut i somras. ” Många gravt

deprimerade slår 112 som en sista utväg.”

sociala utsattheten i samhället gör att efterfrågan ständigt växer. Un-der 2012 ringde 104 000 personer till Jourhavande präst. Under de senaste fem åren har antalet samtal ökat med hela 44 procent.

112 är det enda nummer som kan nås från alla telefoner – även om kontantkortet saknar pengar. Jour-havande präst har sedan länge varit tillgänglig via 112. Det innebär att även samhällets mest ekonomiskt utsatta kan få stöd hos Jourhavande präst.

Om möjligheten att få samtals-stöd via 112 försvinner kommer färre personer få hjälp. De allra fat-tigaste, som inte har råd att söka an-nan hjälp och som kanske har Jour-havande präst som enda mänsklig kontakt under dagen, kommer inte att kunna nå verksamheten. Det är djupt kränkande att de som är allra

svagast och mest sårbara ska ställas utanför samhällets omsorg.

Många gravt deprimerade slår 112 som en sista utväg. Suicidala tankar innefattas inte i den nya definitionen av nöd och suicidbe-nägna kommer därför hänvisas till ett nytt nummer som inte är kost-nadsfritt. Utredningens förslag förutsätter att emotionellt pres-sade människor ska komma ihåg ett nytt telefonnummer och orka slå ett annat nummer när de redan har avvisats en gång. Det är att motverka samhällets nollvision för suicid.

SOS Alarm har prisbelönats som Europas bästa 112-tjänst, bland an-nat för verksamhetens bredd och kundperspektiv. Sverige har posi-tionerat sig som ett föregångsland genom att som enda europeiskt land erbjuda möjligheten till sam-talsstöd via 112-numret. Det vore synd om vi skulle tappa den positio-nen nu.

Svenska kyrkan är även fortsätt-ningsvis beredd att erbjuda Jour-havande präst som en samhälls-tjänst. Via egna kanaler kan kyrkan inte erbjuda den kostnadsfrihet som det innebär att kunna nå tjänsten via 112. Därför är det nödvändigt att det också i fortsättningen är möjligt att nå kris- och samtalsstöd via 112.

MONICA ECKERDALNationell samordnare för Jour-havande präst

Brandlarmet tjuter men ingen rör sig mot nödutgångarna. Forskning visar att detta vanliga scenario beror på att de fl esta väntar på att få mer information innan de utrymmer. För en effektiv utrymning behöver brandlar-met därför kompletteras med ett talat meddelande som informerar om vad som har hänt och vad som ska göras.

– Nyckelordet är brand. Det behöver fi nnas med i ett talat meddelande för att folk ska förstå och ta till sig informationen. Om orsaken inte är tydlig börjar personer ibland leta efter den i stället för att utrymma, säger Daniel Nilsson, forskare vid Brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola.

Så genomförs en effektiv brandutrymning:1. Påkalla uppmärksamheten.2. Säg vad som har hänt.3. Säg vad som ska göras.

Talande brandlarm utrymmer bäst


8 SOS

Det är en utmaning stor nog att dirigera ambulanser och rädd-ningstjänst i storstädernas rusnings-t ra� k. Om halva staden och de största tra� klederna dessutom är blockerade krävs minutiös plane-ring och samarbete mellan många aktörer.

När USA:s president Barack Oba-ma med bara ett par veckors varsel annonserade att han planerade att besöka Stockholm 4−5 september i år satte ett säkerhetspådrag av ald-rig tidigare skådad omfattning igång runt om i huvudstaden.

USA klassar Sverige som ett hög-riskland efter morden på Olof

Palme och Anna Lind. Den ameri-kanska säkerhetstjänsten ställde därför extra höga krav på säker-heten runt presidentens besök.

Barack Obamas kortege, från Arlanda in till Stockholm och en handfull adresser, bestod av 40 for-don med bland annat amerikanska agenter och poliser, uppbackade av 2 000 svenska kollegor. E4:an in mot Stockholm och stora delar av cen-trala staden spärrades av för all tra-� k. Samtidigt skulle räddningstjänst och ambulanstra� k kunna komma fram, både vid eventuella attentat och mer vardagliga händelser.

Kronprinsessans bröllop i juni 2010 var genrepet. Barack Obamas kortege genom Stockholm några år senare var examensprovet. Stockholms ambulanser och räddningstjänst kommer fram även när staden till stora delar är avspärrad.

insats förbi avspärrningarna

i avspärrad stad

Hjälpen når fram

Text: Eriq Agélii Foto: Henrik Montgomery/TT, Hans Svensson/Folio

13SOSK4_insats_obama_8491.indd 8 2013-11-22 09:37:05

SOS 9

Presidentens säkerhet skulle inte få försena transporten av till exem-pel en hjärtsjuk patient.

Sedan 2007 har samhällets kris-beredskapsaktörer samövat för lik-nande större händelser i Stock-holm.

− Vi har inte satts på allvarligt prov, men har upparbetad metodik, kontaktvägar och system för inkal-lelser som � nmejslats under åren för att hantera sådana här händel-ser, säger Björn Skoglund, a� ärsut-vecklare för 112 och krisberedskap på SOS Alarm.

Inför EU-toppmötet 2009 och kronprinsessans bröllop 2010 var

upplägget i stort sett detsamma som inför Barack Obamas besök. Läns-styrelsen sammankallar bland annat polisen, Tra� kverket, räddnings-tjänsten, SOS Alarm, landstinget och kommunerna till samverkansmöten på både strategisk och operativ nivå. Ambulanser och räddningstjänstfor-don placeras ut på strategiska platser runt om i Stockholms län och får bara passera avspärrningarna på vissa angivna platser.

Men sekretessen runt president-kortegens vägval var mer rigorös än tidigare. SOS Alarm � ck först kväl-len före veta vilka vägar som skulle spärras av och vilka infartspunkter ambulans och räddningstjänst skul-le kunna ta för att passera avspärr-ningarna.

− Om vi hade behövt dirigera en prio 1-ambulans genom avspärr-ningarna skulle polis skickats med

för att garantera säkerheten, säger Mona Bergström Ling, verksam-hetsutvecklare på SOS Alarm.

Hon menar dock att det i prakti-ken inte innebär så stor skillnad från hur ambulansdirigeringen nor-malt fungerar. Exempelvis leder en stor olycka på motorväg också till avspärrningar.

− Vi tänker alternativa vägar även i vardagen, säger hon.

Liksom vid � era andra större risk evenemang hade SOS Alarm och räddningstjänsten personal placerad på polisens ledningscent-ral för att snabbt kunna förmedla behov vid utryckningar.

Björn Skoglund menar att samar-betsmetoderna kommer att bli mer vardagliga i nästa steg, när den nya samverkanscentralen i Stockholm invigs där bland andra polis, rädd-ningstjänst och SOS Alarm kommer att dela lokaler.

Inte ens ambulanser får passera polisavspärr-

ningar vid till exempel statsbesök. Planering är en nyckel för att nå fram

med hjälpresurser.

” Polis skulle skickats med i ambulansen för att garantera säker heten.”

Mona Bergström Ling

13SOSK4_insats_obama_8491.indd 9 2013-11-22 09:37:08

10 SOS

13SOSK4_fokus_frivilliga_sverige_8494.indd 10 2013-11-22 09:37:14

fokus frivilligsamhälletfokus frivilligsamhället

57 timmar. Så lång tid hade det gått sedan den 91- åriga, demen-ta damen från Lund anmäldes för-svunnen. Det var mitt i september och hela dagen hade frivilliga, un-der ledning av organisationen Missing people Sweden, letat efter henne utan framgång. Nu var det eftermiddag och klockan fortsatte obönhörligen att ticka. De sökande visste också att en människa i ge-nomsnitt klarar sig högst tre dagar utan vätska. Av erfarenhet har fri-villigorganisationen lärt sig att även dementa människor kan vara pigga i benen och ta sig långt, men att de ofta går i cirklar. Därför bestämde man sig för att söka igenom samma område som man letat i på förmid-dagen, en gång till.

– Jag minns det så väl. När Mis-sing people hittade henne sa hon glatt: ”Å, vad roligt att se er! Har ni en kopp ka� e att bjuda på?”, säger Kenneth Söderlund, operativ chef för Missing people.

Han beskriver sig själv som en pigg pensionär med stor erfarenhet av ledarskaps- och organisations-frågor. Han är en av alla de frivilliga som vill hjälpa när samhällets re-surser inte räcker till.

– Det jag främst tillför är min erfa-renhet av ledarskapsfrågor. Det be-hövs i en organisation med hög am-bitionsnivå och som växer snabbt.

Missing people är långt ifrån den enda frivilligorganisationen i Sverige som stöttar polis, ambulans och räddningstjänst. En hjälpande hand

Missing people Sweden är en relativt

ung frivilligorganisation som gör stor nytta i att spåra upp försvunna

personer.

SOS 11

När den allmänna värnplikten togs bort förlorade polis och räddningstjänst viktiga resurser att ta till i kris. Nu måste hjälpen sökas på annat håll. Vi har pratat med några av alla de svenskar som lägger sin kraft på att bistå andra – helt frivilligt.

De frivilliga tar upp spåret

Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Anders Ylander TT, Tobias Ohls


12 SOS

fokus frivilligsamhället

viktigt att från officiellt håll redan sedan tidigare har underhållit kon-takten med frivilligsamhället, enligt Anders M Johansson.

– Jag har själv arbetat inom kom-muner och vet att personer som känner engagemanget från kom-munen i vardagen också har större förståelse när allt inte fungerar som det ska. Samtidigt är jag imponerad av vad människor faktisk förmår när det väl gäller. Alla kan dra sitt strå till stacken – oavsett om det är genom att larma 112 eller något så enkelt som att låta bli att vara i vä-gen när det skett en olycka.

erbjuds från många håll: Sjörädd-ningssällskapet, Sveriges frivilliga brandkårer och första-hjälpen- liv-räddare som sammankallas med hjälp av sms, är andra exempel.

Behovet av organiserad hjälp har ökat sedan den allmänna värnplik-ten avskaffades 2010. Plötsligt fanns det inte längre stora förband att ta hjälp av vid till exempel skall-gång eller översvämningar. Men folk fortsätter att gå vilse i skogen och naturen utmanar oss kontinuer-ligt. I Sverige anmäls 7 000 sakna-de om året.

Varje myndighet är själv ansva-rig för att inventera vilka frivilligre-surser de kan ta hjälp av. En som har erfarenhet av detta är Anders Karlsson, närpolischef i Ljungby i Kronobergs län.

– Vi har försvinnanden varje vecka. Vi är beroende av frivillig-insatser. Sverige är ett land med mycket skog och vatten, så vi skulle aldrig klara oss själva.

Anders Karlsson och hans kolle-gor tar därför regelbundet hjälp av Missing people, orienterings- och kennelklubbar, Sjöräddningen och frivilligresurserna inom Försvarets motorcykelklubb.

– De kan hjälpa oss att söka av stora områden på kort tid. Samti-digt finns det fall när vi inte kan ta hjälp av frivilligresurser eftersom situationen bedöms vara för farlig, säger han och ger stormen Gudrun 2005 som exempel.

– I inledningsfasen var det för far-ligt att släppa ut frivilliga, vi ville inte riskera att få ännu fler försvunna.

Till skillnad från andra länder finns det ingen officiell samordning av Sveriges frivilligresurser. Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap har uppdraget att ut-veckla och stödja samhällets för-måga att hantera olyckor och kriser, men ansvaret för att organisera fri-villigresurser ligger hos den för kri-sen ansvariga myndigheten.

Så hur ska man snabbt få kontakt med rätt person vid rätt tidpunkt när en olycka inträffar? Hur organi-serar man spontanfrivilliga så att deras kompetens kommer till störst nytta när något händer? Och hur

kan man få fler att höja sin egen kompetens så att de kan klara sig själva i högre utsträckning när olyckan är framme?

En som dagligen funderar kring dessa frågor är Anders M Johans-son. Som generalsekreterare på Civilförsvarsförbundet leder han arbetet med att öka den svenska kunskapen och beredskapen – både i vardagen och vid kriser.

– Vi lever med utmaningen att ingen av oss kan veta vad nästa sto-ra händelse är och det är just därför alla behöver skapa sig en generell krishanteringsförmåga. Som indi-vid har du ett eget ansvar för att kunna ta hand om dig och dina när-maste om något händer, men i Sve-rige är inte den skyldigheten klart uttalad, säger Anders M Johansson.

Han argumenterar för att varje vuxen medborgare ska göra en per-sonlig risk- och sårbarhetsanalys.

– Har du till exempel en radio med batteri hemma? Information är en av de viktigaste faktorerna vid en kris, det kan fungera som en positiv kraft, men då måste du kun-na få tillgång till den även vid ett elavbrott.

För Anders M Johansson är det inte en fråga om att samhället avsä-ger sig sitt ansvar, utan att de ge-mensamma resurserna ska använ-das på bästa sätt.

– Det finns så mycket värdefulla resurser i vårt samhälle, utmaning-en är att hålla koll på var de finns och hur de kan samverka. Att man inte ser saker som verkande i en-skilda stuprör utan i ett större sam-manhang.

Civilförsvarsförbundet bidrar bland annat med att genom sina frivilliga resursgrupper skapa en organisation som tar tillvara på de spontana resurser som kliver fram när en olycka inträffat. Då är det

Kenneth Söder-lund är operativ chef för Missing People.

Missing people Swedens lokalavdelning Stockholms Län har hittat flera saknade personer, både med lycklig och mindre lyck-lig utgång.

” Jag är imponerad av vad människor förmår när det väl gäller.”

Anders M Johansson


CivilförsvarsförbundetCivilförsvarsförbundet är en frivilligorganisation vars verksamhet utgår från tre huvudområden: utbilda, informera och hjälpa. Förbundet arrangerar kurser för att öka riskmedvetande, informerar om säkerhet i vardagen och finns med som extra resurs vid olyckor och kriser i samhället.

Civilförsvarsförbundet får uppdrag från statliga myndigheter, kommuner, landsting och organisationer. Förbundet samverkar också med en rad olika organisationer.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppdraget att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Men det är ansvariga myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå som själva tar hjälp av frivilligresurser vid en kris.

Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen och är en länk mellan lokala och regionala aktörer samt på nationell nivå.

Om en händelse är så omfattande eller långdragen att resurserna ändå inte räcker till har MSB resurser framför allt i form av utrustning. Till exempel vid skogsbrand, översvämning, oljeutsläpp och kemikalie olyckor.

Här är några av alla de frivilligorganisationer som samhället kan ta hjälp av: Förbundet Sveriges frivilligbrandkår Sjöräddningssällskapet SMS livräddare Civilförsvarsförbundet Missing people Sweden Sveriges bilkårers riksförbund Frivilliga automobilkårernas riks

förbund Frivilliga flygkåren Frivilliga motorcykelkårernas riks

förbund Frivilliga radioorganisationen Svenska blå stjärnan Sveriges civilförsvarsförbund Riksförbundet Sveriges lottakårer Svenska röda korset Svenska försvarsutbildnings

förbundet Sjövärnskårernas riksförbund

Frivilligorganisationer i Sverige

Conny Grip på Missing people Sweden är specialutbildad i spårning. Med staven mäter han steglängd.

” Vi har försvinnanden varje vecka. Vi är beroende av frivillig insatser.” Anders Karlsson

Saknade personerMissing people Sweden, MPS, uppstod som en avknoppning från en annan organisation 2012 och växer i snabb takt. Målet är att hjälpa anhöriga och polis när någon försvinner.

MPS har team för skallgång, dykning samt sökhundar och fordon för att kunna återfinna försvunna personer. Organisationen siktar på att kunna mobilisera en skallgång inom sex timmar efter en anmälan.

Användningen av sociala medier är en av de främsta framgångsfaktorerna och gör att många saknade återfinns redan innan en skallgång arrangerats.

SOS 13


14 SOS

13SOSK4_profilen__kattis_ahlstr_m_8492.indd 14 2013-11-22 09:37:32

SOS 15

profilen Kattis Ahlström

För barnens rättOmkring 30 000 barn kontaktar BRIS varje år. Och antalet ökar för varje år. Sedan september tas samtal, mejl och chatt emot av professionella, anställda kuratorer. Tidigare var det frivilliga som arbetade med att hjälpa barnen. En av de frivilliga var Kattis Ahlström. Hon är nu generalsekreterare för BRIS.Text: Ewa Thibaud Foto: Lena Koller

— Jag har alltid haft ett stort intresse för rättighetsfrågor och jobbat ideellt vid sidan av, säger Kattis Ahlström snabbt, nästan lite i förbigående, som om det var en självklarhet att ägna sin fritid åt att svara i telefon när olyckliga barn ringer.

Hon har ju inte varit direkt sysslolös på jobbfronten. Vi minns henne som programledare för massor av TVprogram. Under några år var hon chefredaktör för ICAkuriren. När hon nu sitter som generalsekreterare för BRIS, Barnens rätt i samhället, så ger hon samma, snabba svar.

– De frågade mig och jag funderade lite. Det passade bra i livet just nu. Jag kände till BRIS och tyckte att det fanns många saker jag kunde göra för organisationen.

Under det år som hon nu har varit på BRIS har organisationen gått igenom stora förändringar. En digitalisering av telefonin innebär att de som svarar på barnens frågor kan växla mellan telefon, mejl och chatt – precis som barnen själva ofta gör.

Omorganisationen har inneburit

en centralisering. Alla samtal kommer nu in till huvudkontoret i Stockholm, där 18 anställda svarar. Tidigare besvarades samtalen ute i de fem regionerna. Regionkontoren finns kvar, men deras uppgifter har förändrats. Att skapa opinion,

marknadsföring och kunskapsspridning får större fokus.

– Dessutom får samtalen till BRIS allt allvarligare karaktär och då kan vi vara på plats och barnen kan möta samma personer om de ringer flera gånger.

Alla samtal till BRIS är anonyma, men genom att komma överens om en tidpunkt när barnet ska ringa tillbaka får han eller hon tala med samma person och behöver då inte upprepa sin historia en gång till.

Fyra av fem som ringer till BRIS är flickor och statistiken visar att andelen samtal som handlar om psykisk ohälsa ökar. Till exempel har andelen samtal om självmord ökat med 17 procent under 2012.

– Men det finns många fler led innan det kommer så långt som till samtal om självmord, som psykisk instabilitet, självskadebeteende och liknande. Vi upplever att karusellen snurrar snabbare och att allt fler barn hamnar mellan stolarna.

Mobbning är ett annat område där samtalen blir fler. Och mobbningen har förstärkts och fördjupats på grund av nätet, enligt Kattis Ahlström.

– På nätet mobbas barn dygnet runt, tidigare var hemmet en fredad zon, men så är det inte längre.

BRIS har blivit synligare i debatten under det gångna året, och det är definitivt en del av strategin. Dessutom, och inte minst, har telefontiderna utökats och barn och vuxna kan nu ringa fram till klockan 22 varje dag.

Varför inte dygnet runt?– Det kan bli verklighet så små

PersonligtNamn: Kattis AhlströmÅlder: 47Familj: Sambo och två barnBor: Nacka, utan-för Stockholm.Fritid: ”Jobbet flyter ihop med fritiden, men jag spelar piano och mot min vilja har jag börjat spela golf.”Drivkraft: ”Att träffa inspireran-de människor.”

Kattis Ahlström anser att det finns en enorm kraft i BRIS och vilja att göra saker bättre.


16 SOS

profilen Kattis Ahlström

” Jag blir arg på alla som har åsikter utan att veta något, särskilt allt tyckande om barn. Jag vill ha forskning och fakta, inte bara en massa antaganden.”

ningom men kom ihåg att vi är en frivilligorganisation, inte en statlig myndighet som många tror, och vi har ingen skyldighet att ha öppet, utan gör vad vi kan med de pengar vi har, säger hon.

Vi sitter i BRIS ljusa konferens-rum på Sveavägen i Stockholm. Kattis Ahlström svarar snabbt och effektivt på alla frågor, som den medievana person hon är. Hon har ju varit journalist.

– Jag är fortfarande journalist, säger hon snabbt.

Varifrån kommer ditt engagemang?– Jaa, jag vet inte. Det frågar alla,

men jag har inget bra svar på det, säger hon, för första gången lite tveksam.

− Jag bara har det. Vissa är intres-serade av djur, jag är intresserad av samtal. Jag tycker om att intervjua, att prata med barn.

– Sedan tror jag att alla som job-bar ideellt vill ge något tillbaka. Jag har haft sådan tur i mitt yrkesliv så jag tycker att jag vill göra det.

Jag frågar henne om det finns en röd tråd i hennes yrkesliv, bland alla programledarjobb, intervjuer och chefredaktörsjobb. Hon säger att hon inte är mycket för ”röda trå-dar”. Ändå är kanske hennes enga-gemang just det, en röd tråd.

– Man måste älska det man gör. Åren på Ica-kuriren är kanske un-dantaget, där var jag inte hundra procent engagerad. Men jag ville prova på ett nytt medium efter att ha jobbat länge inom både TV och radio.

– Jag har väl olika sidor och vill hela tiden vara i rörelse. Jag har ock-så en lekfull sida och har gjort en del sådana program på TV, ytliga kan en del säga. Men jag vill ha den sidan också och det finns plats för det.

Hur är du som chef ?– Det är nog samma sak där, jag

tror inte att jag har en särskild cementerad roll som chef. Den da-

En länk för barnenBRIS verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Kärnan i BRIS verksamhet är BRIS 116 111, BRIS-mejlen och BRIS-chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd från en vuxen. 4 BRIS är organiserat med ett för

bundskansli i Stockholm och regionkontor i Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm och Umeå.

4 Föreningen startades 1971 av Berit Hedeby och barnboksförfattaren Gunnel Linde. Den utlösande historien var treåriga Maria, som misshandlats till döds av sin styvpappa och som upprörde hela Sverige.

4 Åtta av tio som ringer är flickor. Medelåldern är 14 år. De vanligaste samtalen handlar om kamrater, skola och rädsla/oro.

gen jag slår mig till ro och säger att sådan här är jag, det är bara att acceptera, då kan jag lägga av. Jag vill vara i förändring och jag vill utvecklas hela tiden och hoppas att jag är sådan som ledare också. Jag hoppas förstås att jag är någorlunda trygg och någorlunda tydlig.

– Och jag vill vara en chef som lyfter andra. Och det är alltid en svårighet när man är en entusias-tisk person med mycket idéer. Där får jag passa mig så att jag inte slänger vatten på andras glöd.

Hon har två barn, 15 och 17 år. Har jobbet på BRIS påverkat hennes relation till sina egna barn?

– Nej, jag tror inte att jag har blivit en annorlunda mamma för att jag jobbar på BRIS. Det är klart att vi kan diskutera frågor som har med barn att göra, men annars tror jag att skillnaden från tidigare är att jag jobbar ännu mer.

Klockan närmar sig nio och om ett par minuter ska hon in i nästa morgonmöte. Jag ger henne ett par sista frågor.

Vad gör dig arg?– Jag blir arg av svek. Och av käns-

lan att bli klappad på huvudet. Det har inte hänt så ofta, kanske därför jag blir arg när det händer. Och så blir jag arg av kränkningar, av att känna hjälplöshet, av att vi blundar för saker. Jag blir arg när jag ser hur överrepresenterade vissa grupper är i till exempel vårdnadstvister i domstol. Utlandsfödda, socioeko-nomiskt utsatta människor – jag kan inte fatta att vi fortsätter acceptera utanförskapet utan att göra något åt det.

– Och så blir jag arg på alla som har åsikter utan att veta något, sär-skilt allt tyckande om barn. Jag vill ha forskning och fakta, inte bara en massa antaganden.

Vad blir du då glad av?– Det kan låta lite politiskt kor-

rekt, men jag blir faktiskt väldigt glad av mina barn. Och av mina medarbetare. Det finns en enorm kraft och vilja att göra saker bättre här och det blir jag genuint glad av. Jag är ganska lättroad och har lätt att skratta. Om jag inte har skrattat på ett tag, då är det något fel, och då måste jag göra något åt det.


SOS 17

vinjett vinjetten

Text: Boel Halldén Foto: Carl Robert Jonzon

effekt ambulansbrist

Ambulansuppdragen ökar mer än vad medicinska behov kan motivera. Det konstaterar Daniel Lilja som har utrett frågan inom landstinget i Jönköpings län.

Uppdragen

ökar dramatiskt

13SOSK4_effekt_ambulansdirigering_8493.indd 17 2013-11-22 09:37:42

18 SOS

jämförelser med Finland och Lon-don där antalet ambulansutryck-ningar ökar med 5 procent årligen.

– Vi ville försöka förstå vad ök-ningen i vårt landsting beror på, säger Daniel Lilja.

− Vi tittade på sjukligheten, som inte har ökat. Vårdbehovet mätt i antal patienter per 100 000 invå-nare i sluten vård är relativt kon-stant. Inte heller kan demografi och befolkningstillväxt förklara mer än kanske 3 procent av ökningen.

Ambulanspersonalen uppfattar

– Vi får fler larm, volymen ökar på ambulanssjukvården och på akutmottagningen på vårt länssjuk-hus Ryhov i Jönköping. Vi får också ambulansbrist allt oftare, säger Daniel Lilja, beredskaps- och sek-tionschef för folkhälsa och sjukvård vid landstinget i Jönköpings län.

På uppdrag av landstinget har han utrett utvecklingen av ambulans-verksamheten i landstinget i Jön-köpings län mellan 2007 och 2012. Under dessa fem år ökade ambu-lansuppdragen inom Jönköpings

sjukvårdsområde med närmare 50 procent, från 28 000 till 42 000 uppdrag per år. Alla typer av ambu-lansutryckningar blev fler, det vill säga prio 1 (blåljusfallen), prio 2 (där-näst i allvarlighetsgrad) och prio 3. Prio 1- utryckningarna har ökat mest relativt sett och nästan fördubblats.

En liknande utveckling har också skett i andra landsting, men det handlar då främst om en ökning av prio 2-uppdragen. Men utveckling-en har inte bara skett i Sverige. Jön-köpings läns landsting har gjort

” Socialstyrelsen skulle nog säga att det är ett ”säkert arbetssätt”, men när ambulansresurserna tar slut äventyras patientsäkerheten”

Daniel Lilja

effekt ambulansbrist


SOS 19

att allt fler unga personer utnyttjar ambulans, men utredningen visar att det inte är så.

En del av ökningen kan förklaras med att ambulansuppdrag utanför länet ökade med 38 procent under perioden. De domineras av trans-porter till och från Linköpings uni-versitetssjukhus som kan erbjuda specialistvård.

Daniel Lilja identifierar ett trend-brott kring 2011.

– Det sammanfaller med att SOS

” Inte heller kan demo-grafi och befolk-ningstill-växt för-klara mer än kanske 3 procent av ökning-en.”

Daniel Lilja

Ambulans inom 20 minuter Målet för ambulanssjukvården inom landstinget i Jönköping län är att 80 procent av länets befolkning (totalt cirka 340 000 invånare) ska nås inom 20 minuter efter larm vid prio 1- uppdrag. Bara två av länets 13 kom-muner når inte målet. I Aneby och Mull-sjö är responstiden 20,1 respektive 22,5 minuter enligt SKL:s ”öppna jäm-förelser” 2012. Totalt finns 21 ambulan-ser i länet, av dessa är 17 dygnet-runt-ambulanser.

Liggande sjuktransport upphandlas av länstrafiken och dirigeras av beställ-ningscentralen för serviceresor.

Alarm på landstingens initiativ änd-rade sitt arbetssätt till att låta sjuk-sköterskor bedöma och prioritera sjukvårdsärenden. Antalet uppdrag ”utan patient” ökar just då.

Insats utan patient innebär att insatsen blev avbruten eller så följ-de patienten inte med ambulansen. Patienten kanske har ringt tillbaka innan ambulansen har kommit fram eller så färdigbehandlas per-sonen på plats.

− I uppdrag av typen utan patient finns nog också en stor grupp som okynnesringer, tror Daniel Lilja.

Utredningen slår fast att förkla-ringen till ökningen måste sökas i ett ändrat beteende hos befolkning-en som oftare larmar via 112. Att transporter utan patient har ökat stödjer enligt utredningen antagan-det och tyder på att många larm inte är befogade.

– En av orsakerna till det kan vara det uppmärksammade fallet 2011 då en person avled kort efter att ha blivit nekad ambulans, säger Ulrika Bergvall, verksamhetschef inom vård på SOS Alarm.

– Många är påstridiga när de ringer 112, troligen för att de är räd-da att inte få en ambulans. Vi ska

göra bedömningen i telefon, och vi behöver till viss del överprioritera för att få rätt hjälpsökande i ambu-lansen.

Även Daniel Lilja tror att händel-sen 2011 kan ha spelat roll.

– Om sjuksköterskor på SOS Alarm är osäkra skickar de en am-bulans. Om det är bra eller dåligt är svårt att säga. Socialstyrelsen skulle nog säga att det är ett ”säkert ar-betssätt”, men när ambulansresur-serna tar slut äventyras patientsä-kerheten.

– Ambulanserna ska inte alltid rulla för då klarar vi inte beredskap för de riktigt akuta fallen, påpekar Daniel Lilja.

Förutom ambulansbrist pekar utredningen också på negativa kon-sekvenser som ökad arbetsbelast-ning och resursslöseri. Ett kvalitets-arbete har inletts mellan landstinget och SOS Alarm för att granska framför allt samtal och journaler för patienter som lämnas hemma.

– Vi gör det för att utveckla det medicinska beslutsstödet som an-vänds av SOS Alarm och hitta indi-katorer för att operatörerna ska hänvisa till annan vårdnivå.

Daniel Lilja ser ett tydligt trendbrott 2011, då SOS sköterskor började prioritera sjukvårdsärenden i Jönköpings län.

Antal vårdsamtal och ambulansären i Jönköpings län

2009 2010 2011 2012

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000AntAl vårdsAmtAl, sos AlArm

AntAl AmbulAnsärenden


20 SOS

” Tidigare har det uppstått situationer där vi inte kunnat nå kollegor.”

utveckling rakeltelefoni

Med funktionen Rakel utanför Rakel går det att ringa och ta emot samtal i det vanliga telefonnätet och samtidigt använda sig av Rakeltelefonens alla funktioner. För att möjliggöra den nya tjänsten kopplas det nationella Rakelnätet samman med det allmänna telefonnätet. Det gör tjänsten betydligt

Text: Alessia Wistén Foto: Mattias Johansson/Maddoc Photography

Nu går det att koppla upp Rakeltelefonen till det allmänna telefonnätet. Den nya funktionen underlättar vardagen och ger en extra trygghet om det vanliga telefonnätet går ner.

Säker lina

med mobil i Rakel

mer robust än traditionell mobiltelefoni.

När Stefan Österström, beredskapssamordnare på landstinget i Blekinge, fick vetskap om Rakel utanför Rakel bestämde han sig för att på prov utrusta några av sina tjänstemän i beredskap. Alla funktioner i landstinget har inte tillgång till Rakel och därför är mobiltelefoni ett vanligt kontaktsätt.

Stefan Österström ser en given fördel i att han och hans medarbetare slipper oroa sig för att inte kunna nå viktiga funktioner om de har dålig mobiltäckning eller om mobilnätet skulle gå ner vid exempelvis ett elavbrott.

– Tidigare har det uppstått situationer där vi inte kunnat nå kollegor som inte har Rakeltelefon när mobilnätet gått ner, till exempel på grund av att en kabel grävts av. Skulle det uppstå en riktig kris blir mobilnäten ofta överbelastade på den aktuella platsen och då går det inte att nå ut. Därför var det självklart för oss att vi behövde en extra mobiltjänst, säger han.

Mobiltelefonin i Rakel har uppfyllt Stefan Österströms förväntningar.

– Vi är nöjda med tjänsten, den har inte några direkta nackdelar. Det är bra ljudkvalitet, enkelt och bra integrerat i systemet. Nu har vi bestämt oss för att utrusta alla tjänstemän i beredskap i Blekinge med den. Nästa steg är att även medicinsk jour och fastighetsjour ska få tillgång till tjänsten. Steget efter det är ambulanssjukvården.

Rakel är en given fördel i skärgården och andra områden med dålig mobil-täckning , enligt Stefan Österström, beredskapssamord-nare på landstinget i Blekinge .

13SOSK4_effekt_telefon_i_rakel_8499.indd 20 2013-11-22 09:37:56

SOS 21

I krIS Och vardag Rakel är Sveriges digitala kommunikationssystem för bland annat blåljus-organisationerna. Rakel har vidare täckning än de vanliga mobilnäten och underlättar den dagliga kommunikationen hos or-ganisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa.

Fördelar med telefoni i Rakel 1. Stärker förmågan till samverkan mellan organisationer,

både i vardagen och vid krissituationer.2. Hög tillgänglighet i ett robust och säkert nät.3. Möjlighet att ringa direkt till det vanliga telefonnätet från

Rakeltelefonen och därmed nå viktiga funktioner utanför Rakel.

4. Det går att bli uppringd direkt i Rakeltelefonen från det vanliga telefonnätet.

5. Alla funktioner i en och samma enhet: personsökare, Rakeltelefon och mobiltelefon.

5

13SOSK4_effekt_telefon_i_rakel_8499.indd 21 2013-11-22 09:38:00

22 SOS

utveckling felaktiga anrop

Hallå?

Falska larm, tysta anrop och busringningar. Felaktiga 112-anrop står för över hälften av alla samtal till nödnumret. Men ett par nya projekt har minskat antalet felringningar markant.Text: Tomas Nilsson Illustration: Marianne Karlsen/AgentMolly & Co

Klockan är strax efter fyra en julimorgon. SOS-centralen i Stockholm får ett samtal från en ung tjej som upphetsat berättar att en kille håller på att drunkna, efter-som han inte verkar kunna simma. ”Ni måste skynda er”, säger hon. SOS-operatören frågar var de befin-ner sig och tjejen svarar att de är vid

en sjö söder om Stockholm. Efter en stund bryts samtalet. Räddnings-tjänst, ambulans och sjöräddning åker ut, men ungdomarna är för-svunna.

− Det visade sig vara ett falsk-larm. Jag undrar hur de orkar göra något sådant. Det kostar samhället en hel del och det binder upp resur-

ser. Tänk om vi hade fått in ett an-rop om en brand eller drunkning i samma område, då hade brandkå-ren varit upptagen med falsklarmet, säger Björn Skoglund, affärsutveck-lare på SOS Alarm.

Felaktiga samtal har varit och är fortfarande ett stort problem. 2012 tog SOS Alarm emot drygt 1,7 miljo-ner felsamtal. Siffran har ändå sjun-kit jämfört med 2010 och 2011.

− Problemet med felringningarna är att de skapar en osäkerhet hos larmoperatören. Mitt bland alla samtal från personer som kräver resurser fastän de inte behöver det kan det finnas någon som verkligen behöver hjälp. Dessutom tar hante-

Felringningar hindrar riktiga larm

13SOSK4_utveckling_fellarm_8498.indd 22 2013-11-22 09:38:04

SOS 23

ringen av samtalen tid, efter som vi måste ta alla anrop, även felaktiga, på allvar, säger Björn Skoglund.

SOS Alarm har sjösatt några pro-jekt för att stävja felsamtalen. Ett av dem ska lösa problemet med larm från simkortslösa telefoner, så kall-lade A-nummerlösa anrop, vilket är en vanlig typ av felringning. Sedan 2007 placeras dessa samtal i ett au-tomatiskt talsvar där man blir infor-merad om att man ringt ett nöd-nummer och uppmanad att trycka siffran 5 om man behöver akut hjälp. Därefter kopplas samtalet vidare till SOS Alarm.

− Denna sorts felsamtal har sjun-kit rejält. Vi hade drygt 562 000

År 2012 inkom 1 779 253 felaktiga samtal till SOS Alarm, jämfört med 2 021 985 år 2010. Några vanliga felringningar är:4 TySTa anrOp (personer som kanske går med mobilen i fickan och ringer upp utan att veta om det), 578 938 samtal.4 a-nummerlöSa anrOp (sim-kortslösa telefoner), 499 914 samtal.4 övriga felringningar (ej akut hjälpbehov, samtal om redan pågående ärenden), 390 163 samtal.4 pOliSärenden som inte är akuta (hänvisas till 11414), 125 088 samtal.4 viSSTe inTe aTT de ringT 112, 108 973 samtal.4 OkynneSSamTal (ringer 112 i syfte att störa), 75 526 samtal.4 övning/TeST (teleoperatörer som testar framkomligheten till 112, samt övningslarm), 6 984 samtal.

Miljontals felringningar

EU visar vägenEU-instansen Cocom samlar in data från alla medlemsländers nödorga-nisationer för att jämföra mätbara larmdata, till exempel svarstider, hanteringstider och positionerings-tider.

European Emergency Number As-sociation, en europeisk intresseor-ganisation för nödnummerorganisa-tioner, ger råd om hur larmcentraler kan bära sig åt för att reducera och hantera felaktiga larmsamtal.

Hur är Sverige jämfört med andra länder när det gäller att stävja felak-tiga 112-samtal?

− Det är svårt att jämföra situatio-nen i olika länder eftersom somliga har andra system. Även om våra projekt visar att vi ligger ganska långt framme i utvecklingen, tror jag att vi i Sverige har en hel del att lära. Allt som kan göra att vi minskar felringning-arna är bra, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare på SOS Alarm.

sådana samtal år 2010, jämfört med 499 000 förra året. Projektet har haft en enorm betydelse för att få ned antalet felaktiga anrop till 112. Av de runt 35 000 som förra året tryckte sig vidare till 112 var det drygt 6 000 som verkligen behövde någon slags hjälp, till exempel att bli kopplad till jourhavande präst, säger Björn Skoglund.

Ett annat projekt handlar om att lägga in en tre sekunders fördröj-ning innan samtalet (från mobil-telefoner) kopplas. Detta för att komma till bukt med de tysta anro-pen, som också klassas som en av de vanligaste felringningarna – SOS Alarm mottog förra året drygt 570 000 sådana samtal. Metoden har prövats på olika håll i landet och ska snart introduceras på hela SOS Alarm, berättar Björn Skoglund.

− Många av samtalen varar bara någon eller några sekunder, så vi förmodar att man har råkat slå 112. I och med fördröjningen hinner man förhoppningsvis upptäcka detta och

trycka av. I de län vi har prövat me-toden så har det blivit en klar ned-gång av felsamtalen. Vid testerna, som genomfördes under första halvåret i år, reducerades antalet sådana samtal med nästan 250 000, vilket är ungefär 20 procent av alla 112-anrop från mobiltelefon under denna period.

Felsamtalen delas in i olika kate-gorier. Här finns allt ifrån ”tysta anrop” (folk som har mobilen i fick-an och ringer SOS utan att veta om det) till så kallade okynnessamtal. Till det senare hör klassiska bus-ringningar, men också samtal från personer som mest ringer till SOS Alarm för att klaga på samhället.

− Det är vanligt att folk ringer hit på fredagsnätterna och är berusade och arga för att de har blivit utsläng-da från krogen. Sedan kanske det ringer någon som fått stroke, men som sluddrar på ungefär samma sätt. Då ligger det nära till hands att tro att det är en som skämtar. I bru-set av alla felsamtal finns det en risk att inte blir trodd, säger han.

” Dessutom tar hanteringen av samtalen tid, eftersom vi måste ta alla anrop, även felaktiga, på allvar.”

Björn Skoglund

1 779 253 fel aktiga

112-samtal inkom till

SOS Alarm år 2012

2 021 985 fel aktiga

112-samtal inkom till

SOS Alarm år 2010

51,5 procent,

av dessa var fel aktiga samtal.

3 455 241 samtal till 112 under 2012

13SOSK4_utveckling_fellarm_8498.indd 23 2013-11-22 09:38:06

24 SOS

utveckling dynamisk resurshantering

Hittills har alla larm till räddningstjänsten tagit omvägen via brandstationen. Men nu blir det möjligt

att direkt larma den resurs som är närmast olycksplatsen. På sikt omfattas även andra

blåljusorganisationer, yrkesgrupper och frivilliga.Text: Sara Bergqvist Illustration: Kjell Thorsson

av räddningsresurser

En allvarlig singelolycka inträffar på en ödslig landsväg. Strax därpå passerar en annan bilist, som omgående larmar SOS Alarm. Bilisten vet inte exakt var han befin-ner sig, men via en GPS-funktion i hans mobil får SOS Alarm direkt rätt positionering. SOS Alarms sys-tem letar automatiskt upp de resur-ser som finns närmast till hands – i det här fallet räddningstjänstperso-nal från grannkommunen. Tack vare automatiseringen sparas flera minuter och bilistens chans att överleva ökar.

Scenariot ovan är ett bra exempel på hur SOS Alarms nya system DRH, dynamisk resurshantering, kan användas när det är infört fullt ut.

– Jag är övertygad om att det här både kommer att rädda liv och minska skador, säger Göran Bertils-son, utbildad brandingenjör och affärsutvecklare på SOS Alarm och projektledare för DRH.

Systemet som har utvecklats un-der två år kommer inom kort att testas som pilotprojekt hos

räddningstjänsten väst i Falkenberg och Varberg. Tanken är sedan att kunna använda systemet över hela landet.

– Bakgrunden är att räddnings-cheferna i Halland vill ha ett nytt system för utalarmering som utgår från olyckan istället för brandstatio-nen. Man vill också kunna sätta ihop en rutin för vilka resurser som behövs i olika situationer, för att skapa ett system som automatiskt

ska kunna leta rätt på dessa, berät-tar Klaus Heinsvig, ställföreträdan-de räddningschef på räddnings-tjänsten väst och medlem i SOS Alarms råd för räddningstjänst.

Inom ambulanssjukvården finns redan ett liknande system. Men till skillnad från utalarmering-en där – som oftast handlar om en ambulans åt gången – är utalarme-ringen av räddningstjänst betydligt mer komplicerad. Oftast krävs flera resurser, samtidigt som olika for-don är olika utrustade.

– Det har inte varit möjligt att göra ett sådant här system tidigare. Bland annat är det först nu som positioneringen blivit tillräckligt exakt och databasen med väginfor-mation tillräckligt bra. Tack vare det och genom att integrera syste-met med vårt befintliga kartsystem kan vi räkna ut hur lång tid det tar för en resurs att komma fram, säger Göran Bertilsson.

Till en början är det bara rädd-ningstjänstens egna resurser som finns med i systemet. Men snart

RäddningStjänSten väStverksamhetsområde: Varbergs kommun och Falkenbergs kommun.Har varit med och initierat arbetet kring DRH, deltar i pilot projektet som startar vid årsskiftet 2013/14.Antal stationer: 10Antal medarbetare: 350Antal larm 2012: 1 380

Smartare hantering

foto

. Sa

mir

So

ud

ah

13SOSK4_utveckling_drh_8497.indd 24 2013-11-22 09:38:08

SOS 25

Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2

Kommun 1Kommun 1Kommun 1Kommun 1Kommun 1Kommun 1Kommun 1Kommun 1Kommun 1

Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2Kommun 2

kommer även andra blåljusmyndig-heter, väktare, hemtjänstpersonal och frivilliga att kunna kopplas på.

– Det gör att vi kommer att kunna korta responstiden betydligt. Utan-för en tätort kanske det tar en kvart innan räddningstjänstpersonal kan komma på plats. Men under tiden kan det � nnas sjukvårdskunnig hemtjänstpersonal i närheten som kan göra en första insats. Själva har vi tio � p-fordon* i beredskap. När vi kopplar på hemtjänstens nattpa-truller blir det tio till, och med väk-tare ytterligare fem, säger Klaus Heinsvig.

Dynamisk resurshantering, DRHDRH är ett system för att automa-tiskt kunna hitta de räddnings-resurser som snabbast kan vara på plats. Varje resurs beskrivs utifrån ett antal ”förmågor”, till exempel om den har utrustning för att klara inomhusbrandsläck-ning. En kommun kan skapa sitt eget index med resurser för olika händelsetyper som passar i just den kommunen. När det gäller positioneringsdelen kan systemet hämta information från olika käl-lor, till exempel från Rakel eller via mobilen. Systemet hämtar också trafi kinformation om olika vägar och är kopplat till SOS Alarms kartsystem.

*Fip är en förkortning för ”första insatsperson”.

” Räddningscheferna vill ha ett nytt system för utalarmering som utgår från olyckan istället för stationen.”

SOS Alarms system letar automa-tiskt upp de resurser som snabbast kan vara på plats.

Larm om olycka.

SOS Alarm kan se var uppgifts-lämnaren befi n-ner sig med hjälp av GPS.

Larmet går inte automatiskt via brandstationen.

FOTO

. SA

MIR

SO

UD

AH

13SOSK4_utveckling_drh_8497.indd 25 2013-11-22 09:38:11

Alla barn har rätt till en Vit JulMånga barn växer upp i hem där alkohol tar bort den magi som ska finnas under julen.

För dessa barn kan julen vara en pina istället för den glädjehögtid den borde vara. När dagis, skolor, fritidsgårdar och sportaktiviteter tar jullov försvinner många frizoner.

Därför arrangerar IOGT-NTO-rörelsen Vit Jul. Syftet med kampanjen är att bedriva jullovsaktiviteter för barn, unga och familjer och att få fler vuxna som firar jul med barn att låta julhelgen vara alkoholfri. Vit Juls verksamhet är en viktig del för att skapa frizoner och ge barn en plats att gå till under jullovet.

Ta ställning för en Vit Jul på www.vitjul.se

Alla barn har rätt till en Vit Jul

13SOSK4_annons_8496.indd 26 2013-11-22 09:49:14

SOS 27

Fråga SOS AlarmIL

LUST

RA

TIO

NER

: CEC

ILIA

PE

TTER

SSO

N O

CH

IST

OC

KP

HO

TO

SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en fråga till kund supporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt

Upphittat?Jag tror att jag tappade ett smycke i ambulansen, hur får jag tag på det?

Jean-Paul

Ring landstingets växel så ska de kunna hjälpa dig att nå den ambulansstation där smycket kan � nnas om det är upphittat. Kon-trollera även gärna med sjukhuset eller vård-inrättningen dit du åkte först om smycket � nns där. Det är mer sällan än man tror som föremål glöms eller tappas i ambulanser.

NÄR SKA MAN RINGA 113 13?Såg att SOS Alarm har lanserat ett nytt nummer, 113 13. Behövs det verkligen, räcker det inte med 112?

Eva

Sveriges informationsnummer 113 13 kan du ringa när du ha icke-akuta frågor kring en stor olycka eller kris eller om du vill ge information om detsam-ma. Det kan vara till exempel ett gasutsläpp, en pan-demi, stormar, översvämningar eller en stor bilolycka som gör det oframkomligt på en väg. Läs mer om 113 13 på www.11313.se

Behövs nollan?Behöver man slå 0 innan man ringer 112 om man ringer via en växel från ett företag?

Cecilia

Det är olika för olika företagsväxlar. Ibland måste man slå en nolla, ibland en dubbelnolla eller andra si� ror för att komma ut på linjen. Det gäller då vanligtvis även när du ska ringa 112. Kolla med ditt företags växel hur du gör om du är osäker, men provring inte 112, tack!

Kan ni koden?Jag har just � yttat till ett hyreshus med portkod. Kommer ni in i min port − underförstått: har ni alla portkoder?

Peter

Nej, vi (eller rättare sagt ambulans, polis eller räddningstjänst) kommer normalt inte in i portar utan behöver ha portkoden eller någon som öppnar med nyckel. Om det brinner i fastigheten så tar sig dock alltid räddningstjänsten in på ett eller annat sätt…

Positionering — check!Jag har tagit fram koordinater till mitt hus, kan ni spara dem hos er, så att ambulans/räddningstjänst hittar snabbt om det skulle bli aktuellt?

Christian

Nej, SOS Alarm kan inte spara koordinaterna. Däremot är det bra om du har dem nedskrivna vid din telefon så att du kan meddela dem till 112 vid nödläge. Vi har dock ett bra kartunderlag och kan snabbt hitta gatu- och belägenhetsadresser utan att du behöver ange koordinater. Om du själv vill leta fram dina koordinater till exempelvis ditt fri-tidshus så � nns det i dag bra funktioner på adressdatabaser på nätet för detta på bland annat Eniro.se och Hitta.se.

13SOSK4_fraga_sos_alarm_8495.indd 27 2013-11-22 09:38:15

w

BPOSTTIDNING Avsändare:SOS Alarm Sverige ABBox 19546104 32 Stockholm

Årtalet: 1979

Länsalarmeringscentralen i Stockholm var landets första datoriserade larmcentral. Den invigdes med pompa och ståt 1979 av självaste kung Carl XVI Gustaf. Efter invig-ningen skulle de inbjudna gästerna få en genomgång av hur operatörerna använde sig av tele-, radio- och datorstöd för att sä-kerställa att rätt hjälp larmades ut i rätt tid. Uppgiften föll på dåvarande biträdande larmchefen Lars Karlsand som demonstre-rade hur man med hjälp av den nya utrust-ningen kunde få fram larmplaner och till-gängliga resurser på ett överskådligt sätt.

Lars Karlsand, i dag pensionerad, minns tillbaka på invigningen: ”Särskilt betydel-sefullt med datoriseringen var att en annan operatör, med hjälp av medlyssning, kunde

Som klippt för jobbetlarma ut under pågående intervju för att förkorta larmtiderna.”

Inför invigningen oroades många i Lars Karlsands omgivning över hans långa hår, som på den här tiden förknippades med hippies och olydnad.

”Jag � ck många mer eller mindre dis-kreta påpekanden om att jag borde göra något åt hårlängden, men som synes var den oförändrad vid besöket.”

När han dagen efter invigningen dök upp kortklippt höjdes ett och annat ögonbryn.

”Jag � ck naturligtvis frågan varför jag valt att klippa mig dagen efter, men jag � ck helt enkelt svara att jag hade tyckt att jag var långhårig.”

Text: Alessia Wistén Foto: SOS Alarm

Biträdande larmchef Lars Karlsand demonstrerar larmcentralen för Allan Nordenstam, före detta överståthållare, Gunnar Helén, dåvarande lands-hövding i Stockholm, Anitha Bondestam, då-varande kommunikations-minister, Tony Hagström, dåvarande generaldirektör för Televerket, samt kung Carl XVI Gustaf.

13SOSK4_artalet_8460.indd 28 2013-11-22 09:38:26

SOS nr 4 2013

Documents

Transcript of SOS nr 4 2013