Sortförsök i äppel 2007-2013

Lettiska sorter

Sammanfattning:

Resultaten från försöket tyder på, att ingen av de prövade sorterna lämpar

sig för yrkesmässig fruktodling, antingen p.g.a. dålig hållbarhet i lager

eller låga skördenivåer.

Dock kan skördenivåerna för Arbat vara missvisande eftersom den är av pelarträdstyp och

skulle behöva planteras mycket tätare för att få tillräcklig densitet i planteringen.

Sorterna `Arbat`, `Edite` och `Agra` kan ändå mycket väl kan rekommenderas för

hemträdgårdsodling.

Avsikten med försöket var att skorvresistenta äppelsorter från Lettland prövas

för att klarlägga deras fruktkvalitet, tidighet, härdighet och eventuell

lagringsförmåga.

Äppelträden planterades 2007 som 2-åriga plantor (ej knipträd), 9-11 träd av

var sort. Radavståndet var 4 meter och mellan plantorna 0,8 m.

P.g.a. att plantorna inte var av knipträdskvalitet, började de ge ordentlig skörd

först år 2009, 2:a året efter planteringen. Sorterna `Roberts` och `Agra` gav en

liten skörd redan 2008.

P.g.a. av att alla sorter inte fanns tillgängliga på samma grundstam så är de på

olika stammar. Det verkar dock som att växtkraften varit ungefär lika.

Grundstam Sort

B118

Roberts (hybrid av BM41497)

Ligita

Edite

M26 Agra

MM106 Edite

Diagram 1

Diagram 2

0

10

20

30

40

50

60

Roberts Ligita Arbat Edite Agra

2013 16,8 4,3 16,4 4,2 7,4

2012 21,1 11,9 7,2 9,3 8,1

2011 9,7 28,2 14 8 4,1

2010 6,2 8 4,3 4,3 3

2009 0 0 0 0 0

2008 0,8 0 0 0 0,7

ton

/ha

Ackumulerad skörd i sortförsöket "lettiska skorvresistenta sorter" planterat 2007

2013

2012

2011

2010

2009

2008

0 % 50 %

100 %

Arbat

Agra

Ligita

Edite

Roberts

Arbat Agra Ligita Edite Roberts

> 80 mm 14 % 0 % 2 % 37 % 46 %

80-70 10 % 14 % 14 % 30 % 39 %

70-60 46 % 57 % 66 % 30 % 14 %

60-55 22 % 22 % 16 % 2 % 1 %

< 55 8 % 7 % 3 % 1 % 0 %

Storlekssortering bruttoskörd medeltal 2008-2013

> 80 mm

80-70

70-60

60-55

< 55

Den idelala storleken för äpple till färskkonsumtion är 80-60 mm

Diagram 3

Sjukdomar & skadegörare

Det har överlag varit mycket

insektskador i försöket under flera år.

Ungefär samma andel har registrerats

också i våra andra sortförsök. Största

delen av skadorna har varit

vecklarskador, men även stinkfly har

förekommit rikligt vissa år.

Lite intressant är också att det på några

sorter förekommit en liten andel skorv

trots att sorterna marknadsförs som

resistenta/ robusta.

Värt att notera är också att sorterna

verkar känsliga för fruktträdskräfta,

vilket är en klar nackdel i vårt klimat

(se bilden till höger, sorten `Ligita`.

Arbat är den sort som i försöket haft

friskast träd medan Ligita haft högst

dödlighet.

0 % 50 % 100 %

Roberts

Agra

Arbat

Ligita

Edite

Roberts Agra Arbat Ligita Edite

Insektskada 14 % 23 % 13 % 19 % 13 %

Skorv 1 % 2 % 0 % 0 % 0 %

Mekanisk skada 1 % 8 % 13 % 5 % 8 %

Röta/ Monilia 23 % 4 % 2 % 0 % 1 %

Rost 0 % 2 % 0 % 0 % 10 %

Pricksjuka 0 % 0 % 0 % 0 % 0 %

Spricka 0 % 15 % 0 % 2 % 0 %

Frost 1 % 0 % 0 % 0 % 0 %

Övrigt 1 % 0 % 0 % 0 % 0 %

Orsaker till bortsortering medeltal 2008-2013

Insektskada

Skorv

Mekanisk skada

Röta/ Monilia

Rost

Pricksjuka

Spricka

Frost

Övrigt

Roberts Beskrivning av

frukten

Roberts är en nästan helröd sort, som i färgen liknar mycket på `Lobo`.

Det är en storfallande sort, se diagram 2.

Smak Smaken är ganska intetsägande, år med mycket sol har den varit lite

bättre.

Plockmognad Roberts har hos oss plockats runt tredje veckan i oktober.

Skörd Har gett en i sammanhanget helt hyfsad skörd men kom ändå inte upp i 20

ton/ha förrän 2012, 5:e året efter plantering. Se diagram 1.

Hållbarhet i

lager

Frukten blir ganska fort mjölig, och ska inte lagras längre än till november

– halva december. Blir mycket vaxig på ytan efter kort tid i lager.

Fastheten är ändå helt ok, håller sig över 5 kg/cm2 direkt efter uttagning ur

lager i december.

Roberts är ganska mycket drabbad av diverse rötor, bl.a. monilia.

Medelvikt 199 gr

Shelflife Håller dåligt efter framtagning ur lager, inga bra shelflife-egenskaper. Blir

snabbt för mjuk redan efter 1 vecka shelflife i december.

Till vänster: `Roberts` direkt efter plockning.

Nedan: `Roberts` efter 2 veckor shelflife i

december.

År Bruttoskörd

kg/träd

2008 0,4

2009 1,6

2010 3

2011 3,4

2012 7

2013 5

Värden i medeltal vid plockning

Jod Brix % Tryck kg/cm2 Streif-index

6,3 11,9 8,1 0,12

Agra Beskrivning av

frukten

Agra är en i stort sett helröd sort, som har drabbats av en del

sprickbildning. Storleken på frukten är ok där huvuddelen har fallit inom

spannet 60-70 mm, medan ca 20 % har varit under 60 mm.

Smak Smaken är helt ok, söt och god direkt vid plockning.

Plockmognad Agra är en tidig höstsort, som vanligtvis har skördats i månadsskiftet

augusti – september hos oss.

Skörd Skörden har under hela försöket varit väldigt låg, under 10 ton/ha och

sorten kan därför inte rekommenderas till yrkesodling.

Medelvikt 89 gr

Hållbarhet i

lager

Den ska konsumeras ganska direkt efter plockning, efter 3-4 veckor i

lager har den i allmänhet redan blivit mjölig i konsistensen.

Shelflife -

År Bruttoskörd

kg/träd

2008 0,3

2009 0,9

2010 1

2011 1,5

2012 3

2013 3

Värden i medeltal vid plockning

Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index

8,4 11,9 5,1 0,06

Arbat Beskrivning av

frukten

Frukten är ganska frisk och utan skador men är lite stötkänslig.

För att vara en såpass sen sort är den ganska småfallande, se diagram 2.

Sorten är av pelarträdstyp och utvecklar alltså ett smalt träd med skarpa

grenvinklar. Kanske mera lämpat för den lilla radhustomten än till en

yrkesodling.

Smak Smaken är tyvärr inte något vidare, konsistensen är också lite för mjuk och

mjölig för den moderna konsumenten.

Plockmognad Arbat är en sen sort som i allmänhet har skördats under första halvan av

oktober.

Skörd Skördenivåerna har varit ganska låga och den verkar också ha lite tendens

till vartannatårsbäring. (Men om man räknar med en medelskörd på 3,5

kg/träd och planterar dem dubbelt tätare, 5000 träd/ha så kommer man upp

i 17,5 ton/ha)

Medelvikt 124 gr

Hållbarhet i

lager

Sorten lämpar sig inte för lagring.

Shelflife -

År Bruttoskörd

kg/träd

2008 0

2009 1,8

2010 1

2011 4,7

2012 2

2013 5

Värden i medeltal vid plockning

Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index

7,1 11,7 6,4 0,08

Ligita Beskrivning av

frukten

Sorten är helgul (kan soliga år ha lite röd solsida) och är ganska

småfallande. Frukten har vid plockning i allmänhet varit frisk och utan

skador.

Smak Tyvärr är smaken inte något vidare, den upplevs direkt efter plockning som

mycket sur.

Plockmognad Ligita är en mycket sen sort som hos oss har mognat under andra hälften

av oktober.

Skörd Skördenivåerna har under hela försökets gång varit klart högst av de

prövade lettiska sorterna med en toppnotering på nästan 30 ton/ha 2011.

Medelvikt 115 gr

Hållbarhet i

lager

Hållbarheten i lager är dålig, redan i januari-februari har en stor del av

frukten fått diverse rötor och brunfärgningar och frukten luktar illa, jäst.

Dock är fastheten bra, äpplet är vid skörd stenhårt (11 kg/cm2) och tappar

inte speciellt mycket efter lagring heller, går endast ner till 7-8 cm2

Shelflife Dåliga shelflifeegenskaper, blir snabbt brun inuti men håller konstigt nog

fastheten hög ändå.

Nedan: Ligita efter 1 vecka shelflife i

februari 2013.

Ovan: Ligita direkt efter plockning.

Värden i medeltal vid plockning:

Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index

7,3 12,7 9 0,12

År Bruttoskörd

kg/träd

2008 0

2009 1,8

2010 3

2011 8,9

2012 4

2013 2

Edite Beskrivning av

frukten

Frukten är storfallande med i medeltal över hälften av frukten >80 mm!

Frukten har vid plockning i allmänhet varit frisk och utan skador.

Smak Smaken upplevs som intetsägande.

Plockmognad Edite är en sen höstsort som har skördats runt andra veckan i oktober.

Skörd Skördenivåerna har varit låga.

Medelvikt 158 gr

Hållbarhet i

lager

Hållbarheten i lager har vissa år varit bra men efter den blöta hösten 2012

drabbades frukten av Nectria-röta, som kom väldigt tydligt fram efter 1-2

veckor shelflife. Frukten utvecklar också ett rikligt vaxlager efter en tids

lagring. Fastheten är helt ok efter uttagning ur lager.

Shelflife Helt ok, håller fastheten på 6-7 kg/cm2

även efter 1 vecka shelflife.

Ovan: Edite direkt efter plockning.

Till höger: Edite med Nectria-röta efter 2 veckor shelflife i

januari 2013.

År Bruttoskörd

kg/träd

2008 0

2009 0,6

2010 2

2011 3,2

2012 3

2013 2

Värden i medeltal vid plockning

Jod Socker (Brix) % Tryck kg/cm2 Streif-index

6,5 12,7 7,4 0,12

Handelns krav på äpplen, värden då de kommer ut i butik:

Storlek minst 60 mm

Brix minst 10,5%

Fasthet minst 5 kg/cm2

Jod Frukten klyvs genom kärnhuset och ena halvan läggs i en jodlösning, där den får

ligga 1 minut. Därefter jämförs mönstret som uppstår med ett schema. Joden sugs

upp i stärkelse, så ju mer av stärkelsen som hunnit omvandlas till socker, desto

mindre färgad blir frukten. Skala 1-10, ju högre tal desto mognare frukt.

Socker (Brix) % Utpressad fruktsaft mäts i en refraktometer, som mäter procentandel socker i

vätskan. Ju högre tal desto sötare frukt.

Tryck Mäts med penetrometer och visar hur stort tryck fruktköttet (utan skal) tål. Ju

lägre siffra desto mjukare och mognare frukt.

Streif-index Räknas ut med formeln tryck/(jod*socker). Streifindexet sjunker ju mognare

frukten blir.

Shelflifeobservation

Efter uttagning ur lager och sortering lämnas 6 st äpplen 1:a klass äpplen av var sort framme

i rumstemperatur. 3 st bedöms efter 1 vecka och 3 st efter 2 veckor. Vi bedömer utseende,

smak och konsistens. Vi mäter också socker % samt hur mycket tryck (kg/cm2) frukten tål.