Socialpsykologi - handlar om effekter av relationer inom och mellan grupper när det

gäller att skapa och vidmakthålla sociala identiteter. - inriktas på de konsekvenser som språk har för socialt samspel - är direkt kopplat till socialt konstruktionistisk och postmodernistisk

kunskap - ger vägledning för att kontrollera och förstå samspelet med klienter

Socialpsykologiskt perspektiv på socialt arbete:

hur relationer skapas och hanteras av människor i sin sociala situation

identitetsfrågor i samband med ex.vis stämpling

gruppbeteenden

miljöns inverkan på revir och behov av personligt utrymme

individuella och sociala förändringar i samspel

Ingen utveckling av socialpsykologisk teori inom socialt arbete - det är inte enkelt att omvandla socialpsykologins fokus på relationer mellan grupper, den interpersonella kunskapssynen, till ett individinriktat socialt arbete.

- inom socialpsykologins kunskapsteori finns inte någon sammanhängande teori med handlingsprinciper för socialt arbete (ss inom psykoanalys, behaviorism och kognitiv beteendeterapi.) - lånat specifika kunskaper från socialpsykologiska verk utan handlingsmodell

(Payne s.220)

Reflektera kring begreppet:

Människan är en social varelse

Sammanhanget skapar människan

Shakespeare:

”Ja, hela världen en skådebana är och alla mänskor,

män som kvinnor, spela på densamma.

Var har sin stund att komma och att gå,

och en har många roller för sin livstid….”

Personliga konstruktioner – konstruktivism - går ut på att människor styr sitt beteende på grundval av olika

”konstruktioner” eller begrepp i medvetandet som säger dem hur de skall uppföra sig

- är en konsekvens av tidigare erfarenheter och nuvarande sammanhang

- alla har egna ”kartor av världen” och det är dem vi måste förstå för att

kunna möta individen)

Interaktionism Uppfattning om att händelser och fenomen uppstår, existerar och förändras genom samverkan mellan

- individer

- individer och omgivningar

Symbolisk interaktionism (Herbert Blumer / Georg Herbert Mead) - människa bör ses som en reflekterande och tolkande varelse (subjekt)

som kommunicerar med hjälp av symboler

- härledd ur kritik emot behaviorismen genom att inte betrakta individen som ett objekt för stimuli och respons.

- rollövertagande: förmåga att se sig själv genom den andres perspektiv - förutsättningen för vårt känsloliv (skam, glädje, osv.) och empati

- ställer frågan hur individen definierar sig själv och hur hennes

tänkande och handlande utvecklas i sociala situationer. (26)

Diskutera:

Vad har det här för

betydelse i vår syn på våra

klienter;

Är de objekt eller subjekt?

Socialisation en process där individen tillägnar sig en bestämd grupps eller kulturs värderingar och livsmönster genom: • imitation • identifikation • Internalisering (28)

Definition av situationen (alla situationer är olika) - bakre (egna områden) och främre (offentliga områden) regioner

(Goffman)

- sammanhangsmarkering - fokusera på ögonblick och deras människor som laddas med

emotionell energi pga. tidigare upplevelser - definiera relationen = en förutsättning för samarbete ( Paul

Watzlawick) (38)

Fråga:

Vad har detta för betydelse i vårt möte med våra med klienter?

Emotionell energi (Collins)

förekommer i situationer som består av:

- fysisk närvaro och närhet - gemensamt fokus - en barriär mellan dem och omvärlden - de båda har en liknande känsla …..och betonar vikten av sociala band (42)

Ontologisk trygghet Ontologi = namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade, vilka deras väsensbetingade drag är. - en känsla av att världen är som den brukar vara och den egna identiteten relativt enkelt kan länkas till denna värld - ”yttre kontroll ger inre kontroll” - betydelsen av ett tydligt och meningsfullt sammanhang - KASAM: meningsfullt, begripligt, hanterligt sammanhang - Exempel: - 1/ offer vill gärna hem efter en traumatisk händelse 2/ det inte föräldern kan ha kontroll över kan heller inte barnet ha kontroll över (fetma, missbruk, etc..) (52)

Identitet utvecklas i en socialisation vilket är en process där individen tillägnar sig en bestämd grupps eller kulturs värderingar och livsmönster genom:

- imitation - identifikation - internalisering

Identitet i ett socialpsykologiskt perspektiv

- behöver en interaktion med någon annan eller någonting annat för att kunna

utvecklas (jfr känsla)

- är öppen, dvs möjlig att modifiera. (Berger) - präglas av reflektion, differentiering och permanenta identitetskriser - är ständigt i rörelse - är att utveckla en känsla för det mänskliga samspelet (dvs. ha förmåga att kunna samordna sig med andra och att då att vara i dynamisk harmoni med omgivningen. (Crossley)

(89)

Identitet som en process. - hur vi framställer våra berättelser och vårt agerande på komplexa vis,etc… med

utgångspunkt från referenspunkter:

* individuella: vår egen livshistoria

* kollektiva: livsstilar, kön, klasstillhörighet, - ej ett antal olika identiteter (kriminell, missbrukare, psykfall, karriärist, idol,

kapitalist) - ej ett antal utvecklingssteg (stadier: psykosexuella, barn, ungdom, vuxen, etc..)

(98)

Olika perspektiv på identitet

Moderna ”Viktigt att känna mig själv, hitta mitt sanna jag och som ett livsprojekt konstruera min identitet. Nödvändigt för att jag skall få en känsla av tillhörighet och ge mig förutsättningar för att förstå min plats i min omgivning”

Postmoderna ”Jag skapar min identitet utifrån vad som är rationellt för stunden. Identiteten är något kortsiktigt och något jag väljer själv. Identiteten blir situationsbunden, dvs. jag använder den identitet som ger mig tillträde till det sammanhang dit jag önskar just för tillfället. Jag har en hel repertoar av identiteter att välja mellan”

Stämpling - man är inte ex.vis kriminell utan blir det i en social interaktionistisk konstruktion, där man gradvis tar över andras perspektiv på en själv (Becker) Detta kan vara nödvändigt för att vi skall kunna hantera situationen utifrån ex.vis ett lagutrymme (farlig för sig själv och andra = LVU), en behandlingsmetod (Zoloft mot depression) en bidragsåtgärd (ADHD för LSS), etc… Andra vanliga epitet: - utåtagerande, samarbetsovillig, dysfunktionell, terapiresistent,

asocial,etc… - normal samhällsmedborgare (114)

Diagnoser

- en konstruktion av ex.vis ett beteende i ett tydligt avgränsat sammanhang och med en gemensam nomenklatur, där samtliga involverade delar den språkligt formulerade verkligheten.

- bygger på selektiva professionella antaganden, där olika

professioner gör olika antaganden om den tidigare uppfattade gemensamma verkligheten.

(jfr med Dormativprincipen (stencil))

- förändras mellan kulturer, tid och länder

(121)

Makt Kan realiseras utifrån olika former: - maktbaser; bestraffning, belöning, relationsmakt, informationsmakt,

legitim makt, referensmakt, expertmakt och kunskapsmakt.

- syndabocken: vidmakthåller systemets sociala och språkliga struktur

- gruppknäpp: (group think) mental slummer som uppstår när ingen reagerar emot ett ex.vis medvetet felaktigt eller dåligt beslut i en styrelse

- rykten: används för att reglera det sociala livet, upprätthålla gränser och statuera exempel

forts…..

- mobbing: att frånta någon sin mänskliga värdighet och degraderas till ett objekt som det är tillåtet att utöva olika former av våld emot. Mobbing selekterar fram något som avviker (stigma)

- härskarteknik: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, skuld/skam.

- symbolisk makt: handlar om att någon reduceras genom att något

stigmatiseras, osynliggörs och underordnas, (ex.vis begreppet:” invandrare”)

(134)

Emotioner

Vår förmåga att uppleva känslor är avgörande för skapandet av starka relationella band mellan människor Vissa emotioner såsom skam och stolthet är speciellt kopplade till kvaliteten i de sociala banden (Scheff) Emotioner är grunden för mänsklig socialitet. (evs15)

”Emotioner har på samma gång en biologisk, personlig och en social sida

utan att någon av dem kan reduceras till någon annan”

(Engdahl) (evs18)

Skam och stolthet Emotionerna uppstår genom att man ser sig själv ur den andres perspektiv. Om man bedömer att den andre ser: * negativt på en själv: väcks skam * positivt på en själv: väcks stolthet (Cooley)

(evs 19)

Emotionell energi Uppstår vid en känsla av självförtroende och en stark motivation att interagera med andra (Collins) (evs 23)

Olika typer av emotioner:

Reflekterande = skam skuld, förlägenhet, stolthet och fåfänga (ger upphov till självkontroll) Empatiska = empati, sympati och medlidande (när man mentalt sätter sig in i en annans människas referensram) (Shott)

(evs24)

Civilisationsprocessen

Förändringar i de sociala relationerna i samhället krävde en förändring i den mänskliga psykiska strukturen. Den sociala kontrollen av beteenden blev djupt inpräntad i den mänskliga psykiska strukturen och till slut så absorberad att den delvis fungerade autonomt i

förhållande till det egna medvetandet. (Elias) (evs 32)

Klassperspektiv på civilisationsprocessen

Underklassen har lättare givit efter för sina affekter och drifter samt att deras beteende har varit mindre noggrant reglerat än samtida överskiktens. För att kunna upprätthålla ett mera stabilt överjag och stabil självkontroll, krävs en relativt hög levnadsstandard och ett stort mått av trygghet. (Elias) (evs 34)

Känslokulturen har historiskt sett kännetecknas av en böljande rörelse mellan formalisering och informalisering av känslor. Ex.vis informalisering under 60-talet med du-reformer, sexuell frigjordhet, flower-powerrörelsen,etc… (Wouters) (evs 35)

Postemotionalism

Känslokontrollen tar ett allt starkare grepp om människan och det emotionella livet blir allt mer mekaniserat, tillgjort, falskt och därmed mindre autentiskt. (Mestrovic)

jfr med

Vi lämnar den individualiserade världen och är på väg in i en ny form av gemenskap som i högre grad än tidigare är baserad på känslor (Maffesoli)

(evs 40)

Vårt privata emotionella system bildas av:

- emotionellt arbete (låtsaskänslor och upparbetade känslor) - känsloregler (regler för hur vi bör reagera)

- socialt utbyte av känslor (samspel mellan individer) (Hochschild) (evs 44)

Det emotionella arbetets könsmässiga karaktär

Kvinnor - kompenserar utebliven resurs av makt, pengar, auktoritet, status med känslor - viktigt på ett annat sätt än för män (ex.vis emotionella yrken) - de har en svagare stastussköld som ett skydd mot andra - olika utsatthet för kommersialisering

(Hochschild)

Klassbudskap till barn avseende emotionella reaktioner

- inom medelklassen är budskapet till barn att deras känslor är

viktiga

- inom arbetarklassen är det barnens beteende som är viktiga

(Hochschild) (evs 53)

Collins modeller för interaktionsritualer

- minst två individer på samma plats

- gränser i förhållande till andra - deltagarnas uppmärksamhet fokuserad på ett gemensamt objekt/en aktivitet

- dela gemensam sinnesstämning/upplevelse (evs 58)

Interaktionsritualer är framgångsrika när deltagarna:

- upplever en känsla av gruppmedlemskap

- får emotionell energi (upprymdhet, tillit, styrka, etc..)

- behandlar det som symboliserar gruppen med respekt

- utgör en stark sammanhållning, innebärande lojalitet, respekt och försvar (evs 59)

Emotionell energi som resultat av en ritual

- vid hög grad uppstår känslor av självförtroende och en stark motivation att interagera med andra

- vid låg grad förlorar vi attraktionen till gruppen, blir nedstämda, undviker gruppen. (Collins)

(evs 61)

Ilska - en kortvarig emotion - psykologiskt en emotion som mobiliseras för att övervinna de

hinder som står i vägen för våra ansträngningar - är en emotionell energi som uttrycker ett starkt initiativtagande - personer utan makt reagerar inte med ilska utan med nedstämdhet när de blir dominerade av andra (evs 71)

Skam

Grunden i civilisationsprocessen.

Inte enbart en personlig känsla utan också ett inslag i den samhälleliga sociala kontrollen.

Har fått en allt större betydelse för att förklara förändringar i etikettsregler och beteenden, kroppsfunktioner, sexualitet och ilska.

Tidigare var fysisk rädsla, numer är sociala rädslan eller skamkänslan, dominant.

Skamkänslan utgör en konflikt inom det egna själslivet.

Kan vara ett hot mot självkontrollen (Elias) (evs 75)

Förlägenhet/Skam (embarressment)

Uppstår som en följd av en verklig, förväntad eller inbillad brist på respekt, oavsett hur obetydlig den är. Alla människor är extremt känsliga för hur mycket respekt de åtnjuter. Detta gör skam till den viktigaste emotionen vid social interaktion. (Goffman) (evs 87)

Sociala band (Scheff)

Ett socialt band är intakt i den grad det innefattar en mental och emotionell samstämdhet eller samklang mellan människor. Skam är ett tecken på otrygga och hotande sociala band Stolthet ett tecken på trygga och säkra sociala band.

forts…..

Sociala band (Scheff)

forts…

Moderna samhällen har institutionaliserat två typer av försvar mot förlusten av säkra sociala band. Den ena typen utgörs av myten om individualismen och förnekandet av och undertryckandet av emotioner som är associerade med sociala band – skam och stolthet Den andra utgörs av myten om förnekandet av komplexiteten i mänsklig verksamhet – myten att det är lätt att förstå sig på människan. (evs 92)

Psykosociala förhållanden och emotioner Emotioner antas utgöra den bro som förbinder den yttre samhälleliga, med den inre individuella, världen.

Att fästa uppmärksamheten på psykosociala förförhållanden innebär då att emotioner blir viktiga för att förstå uppkomsten av psykosocial ohälsa (ex.vis. psykosomatiska sjukdomar) (Wilkinson) (evs 154)

Förekommande reaktioner vid stress:

• Fysiologiska (hjärtklappning, hög puls, magbesvär)

• Motoriska (ryckningar, stelhet, stamning, multipla tics)

• Tankemässiga (sämre varseblivning, sämre problemlösningsförmåga, ”tunnelseende”)

• Känslomässiga (ilska, skuld, skam, irritation)

Depression

Frånvaro av känsla (enligt kliniker) En blandning av skam och bedrövelse (Kaufman) Karaktäristiskt för depression är frånvaro eller svagheten av sociala band i nära kombination med grundläggande skamindikatorer , såsom självanklagelser, tomhet, uttryckslöshet. (Scheff) (evs 160)

Utbrändhet

• Emotionell utmattning

• Depersonalisation

• Nedsatt prestationsförmåga (Maslach)

Omvärdering av orsakerna till utbrändhet har förflyttats från individuell jag-svaghet och tillkortakommanden, till orsaker relaterade till arbetsmiljö, arbetsorganisation och samhällsstruktur. (evs 163)

Emotioner i organisationer

Organisationer är emotionella arenor där människor har tråkigt eller blir förbannade, där passioner föds och dör, där kränkningar förekommer som gör människor förlägna eller rädda. Känslor har i högsta grad konsekvenser för de sociala roller vi förväntas ta och spela i organisatoriska sammahang. (Finéman) (evs 174)

Den emotionella människan i organisationen Flams tre teser:

1/ Ledningspersonen drivs av emotioner och konstruerar emotioner i sin organisation 2/ Det kollektiva samspelet präglas av emotioner och regleras av känsloregler 3/ Ledningspersonen handskas med normativt otillåtna eller föreskrivna känslor och känslomässiga reaktioner. (evs 183)