Socialdemokraterna - WordPress.comsitt liv åt den svenska arbetarrö-relsen. Han var 25 år när...

SocialdemokraternaUllerud-ForshagaÅr 1889-1900

Arbetarklassen på frammarsch, i världen, i Sverige, i Ullerud och Forshaga

1889: Socialdemokratiska partiet bildas i Sverige

1890: Premiär för firandet av första maj. 50 000 personer samlades på Gärdet i Stockholm

1896: Socialistisk arbetarklubb bildad i Skived, ordföranden får sparken och klubben tvingas lägga ner

1898: Landsorganisationen -LO- bildas som ett paraplyorgan för de svenska fackföreningarna

Arbetarnas krav:• Allmän rösträtt!• Semester• 8 timmars arbetsdag• Pension


Arbetar- klassen på frammarsch i världenSlaveriet avskaffas i Nordamerika, revolution i Ryssland, arbetarna i Storbritannien kräver rösträtt... Fackfören-ingar bildas för att kämpa för rättvisa åt arbetarklassen. Några agiterade för en väpnad kamp, andra föredrog reformvägen...

Nio socialister dömda till fängelse!Nio socialdemokrater har dömts till sammanlagt 61 månaders fängelse, bland dem Palm och Branting.

August Palm predikade den de-mokratiska socialismens väg och var helt emot de revolutionära idéerna och dess förespråkare. Han förde arbetarrörelsen in på de principiella spår som innebär reformistiskt demokrati- och väl-färdsbygge, som socialdemokratin därefter följt.

Hjalmar Branting trädde fram på den politiska scenen för att viga sitt liv åt den svenska arbetarrö-relsen. Han var 25 år när han 1886 höll sitt viktiga och historiska pro-gramtal i Gävle, då han motivera-de varför arbetarrörelsen måste vara socialistisk. Han drog upp riktlinjer för Socialdemokraterna och för samarbetet med fack-föreningsrörelsen.

Kongress 1889: Socialdemokratiska partiet bildat i Sverige, kräver rösträttDen konstituerande kongressen hölls 19-22 april och av de 70 representerade orga-nisationerna utgjordes en stor majoritet av fackföreningsrepresentanter. Socialde-mokraterna bildades med en stark anknytning till fackföreningsrörelsen. Frågan om allmän rösträtt stod i första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta demokratiskt genom reformer. Andra krav var semester, 8 timmars arbetsdag och pension.De svenska arbetarna är utestängda från såväl kom-mun- som riksdagsval. Det

Gärdet i Stockholm året där-på, 1890, samlades omkring femtio tusen personer.

LO bildas 1898Fackföreningsrörelsen blev så omfattande att det var nödvändigt att skapa ett na-tionellt samarbetsforum, ett paraplyorgan för alla facken. Det blev Landsorganisatio-nen, LO. Bakom tillkomsten av LO stod det socialdemo-kratiska partiet.

I kölvattnet av de landsomfattande strejkerna för rättvisa och rätten att bilda före-ningar samlades den 12 december sex personer i Petter Anderssons kök och bildade Forshaga arbetarklubb.

socialdemokratiska partiet ger ändå inte upp, trots över-klassens försök att kväsa oss. Den så kallade ”socialistla-gen” infördes i maj 1889, - en lag som ville tysta pro-testerna och få arbetarna att överge sina krav på rättvisa.

50 000 samlades på Gärdet i Stockholm på 1 maj 1890Den socialistiska internatio-nalen beslutade 1889 att göra första maj till arbetarnas dag. Dagen firas sen dess världen över. Vid mötet på

Forshaga arbetarklubb var en av de första i sitt slag i Värm-land. Klubben var aktiv och ägnade sig åt såväl muntlig som skriftlig agitation för so-cialismen. De spred litteratur och arbetartidningar, bland annat Julfacklan och Folkbla-det.Varje söndag hade de hemli-ga möten hemma hos någon av medlemmarna. I april 1897 lyckades de hyra en lokal som de kunde träffas i.

Första första maj i KarlstadFörsta maj 1897 tog arbe-tarklubbens medlemmar sig ner till Karlstad med lastbåt för att delta i sitt första första majtåg. Två hundra personer hade samlats i staden för att demonstrera och att lyssna på agitatorn Axel Liv.

Arbetarklubben ombildas till fackförening Ett halvår efter att arbetar-klubben bildades, den första juli 1897, ombildades fören-

Skived 1896:Socialistisk arbetarklubb bildad

ingen till en fackförening, - Klarafors arbetarförening. Då hade 80 medlemmar anslutit sig.

Ordföranden fick sparken från jobbet, fackligt arbete omöjligtEfter det att ordföranden fått sparken av bruksdisponen-ten Karl af Ekström, tynade fackföreningen bort. Kampen för rättvisa fortsatte, men det skulle ta flera år innan en ny fackförening kunde bildas.


• SAF/Arbetsgivarna slår tillbaka efter att arbetare strejkat på flera håll i landet (bland annat i Forsha-ga), – lockoutar tusentals arbetare

• LO/Arbetarna svarar med storstrejk, – som avblå-ses när strejkassan tar slut

• Arbetsgivarna håller ut, – många mister jobb och inkomst

• Diskussionen het och livlig mellan förespråkare för revolution å ena sidan och reformer å andra sidan

Ur Forshaga Hembygdsförenings arkiv: Strejkande arbetare vid Klarafors fabriken

1906: Ungdomsklubb SDUK bildas i Deje1907: Forshaga arbetarekommun (som ombilda-des till Grava arbetarekommun 1910-21)1907: Första fackföreningen i Deje inom Svenska Grov- och fabriksarbetarförbundet1907: Ungdomsklubb SDUK bildas i Forshaga1909: Invigning av Forshaga Folkets Hus

Ungdomsklubbar, fackföreningar, arbetarekommun och –strejker...


Ungdomar pådrivande i Deje och Forshaga:Arbetarrörelsen organiserar sigDe urusla livsvillkoren och låga lönerna gjorde att arbe-tarna behövde gå samman för att få igenom sina krav. Det dröjde inte länge förrän denna insikt också nådde fram till arbetarna i Ullerud och Forshaga.Sjuttiofyra medlemmar anslöts sig direkt till den nybildade social-demokratiska ungdomsklubben, SDUK, efter att den rikskände agitatorn Texas Ljungberg 1906 hade samlat Dejes ungdomar till ett möte vid Gammelbygginga på Risäter. ”Jag hoppas att arbetarna rycker upp sig ur sin slöhet och även bildar fackförening, det är nödvändigt då så låga löner som existerar här saknar motstycke i landet..!” utropade Texas.

Arbetarkommun och fackföreningar bildasÅret efter att den socialdemokra-tiska ungdomsklubben bildades i Deje, 1907, tog de initiativet till ortens första fackförening, Svens-ka Grov- och fabriksarbetarför-bundet. Dess förste ordförande

blev Carl Erik Berglund. Samma år bildades Forshaga/SDUK och Forshaga arbetarkommun med A T Eklöf, L A Thorén, Johan Ols-son, Axel Eriksson och Anders Jansson i styrelsen.

Kortlivad kvinnoklubb1908 besöktes Deje av kvinn-kämpen Ruth Gustavsson som inspirerade kvinnorna att starta en socialdemokrtisk kvinnoklubb. De var mycket aktiva under storstrej-ken, men som många andra som drabbades av strejknederlaget, dog verksamheten ut.

Nybyggt Folkets Hus, lokalfrå-gan för arbetarna löstForshaga socialdemokrater kunde glädjas åt en helt ny samlingplats då Folkets Hus invigdes 1909.

Storstrejk 1909:

Arbetarnas krav slås tillbakaStrejkkassorna sinar men inte arbetsgivarnas vinsterStorstrejken startade med flera mindre konflikter där ar-betarna fick ge vika för arbetsgivarna. En av dessa kon-flikter gällde situationen på Forshagafabriken, där dispo-nenten Karl af Ekström hörde till de mest hårdnackade i landet. ”Vi ska krossa fackföreningen och slå en spik i Grovarbetarnas likkista!” förklarade han.Arbetarna kräver högre löner och bättre villkor. SAF, som hade bild-ats 1902, varslade om storlockout om inte arbetarna gav upp kra-ven. LO, som hade tappat hälften av sina medlemmar, kunde inte ge vika utan svarade med strejk från den 4 augusti.

Lockouten ställde över 160 000 arbetare utan inkomst. Strejken omfattande som mest totalt trehundra tusen arbetare. Strejk-kassorna sinade, snart svalt arbe-tarna. En månad senare avblåstes strejken, medan lockouten fort-satte. Helt avvecklades den inte förrän 1910.

Lågkonjunktur gjorde att lagren

räckte. Dessutom importerades strejkbrytare bland annat från England. De mest aktiva arbetar-na svartlistades och hade svårt att få arbete efteråt.

Förvarning om konfliktVid ett möte den 4 juli 1909 fick dejearbetarna besked om att SAF tänkte lockouta. Några veckor se-nare var strejken ett faktum. Fack-et blockerade arbetet vid sulfitfa-briken, senare vid timmerupplaget på Näset och jordbruksarbetet på bolagets gårdar. När strejk-kommitten överlämnade block-adbeskedet till Dejefors jordbruk anmäldes de och blev kallad till förhör och hotades med stämning.

Ur Forshaga Hembygdsförenings arkiv

Karl och Gustav Gren samt Daniel Bergkvist ställdes inför tinget.

Militär sattes in för att upprätthål-la ordningen på Dejefors.

Arbetarna i Deje och Forshaga gick sammanArbetarna på de olika orterna insåg att de behövde hålla ihop. 30 juli hölls ett möte med Klara-forsfabrikens arbetare vid Deje-färjan. Så småningom avblåstes blockaden mot de företag som ej var med i SAF, men arbetarna

på jordbruken togs inte tillbaka. I oktober kom nederlaget. SAF krävde att landets arbetare skrift-ligen skulle lova att upphöra med all facklig verksamhet. Arbetarna i Deje och Forshaga slapp dock un-derteckna en sådan uppgörelse.

Den 4 oktober drog maskinerna åter igång. Då hade många avske-dats och vräkts från sina bostäder. Aktiva arbetare svartlistades av arbetsgivarna i både Norge och Sverige och hade särskilt svårt att få arbete igen.

ReformvänligEklund tvingas flytta från DejeHårda diskussioner förs mellan radikala ungsocialis-ter och de socialdemokra-ter som anser att reformer är att föredra framför väp-nade konflikter.

Flera möten har hållits i Ordens-huset i Deje mellan Adolf Eklund och de unga socialisterna i SDUK.

Samma mål, men olika metoderDe unga menar att arbetarklas-sens kamp endast kan segra ge-nom revolution. Eklund, däremot, menar att reformer och samför-stånd är den enda rätta vägen.Stämningen blev till slut så hätsk att Eklund kände sig tvingad att flytta från orten.

Profan julotta firas i DejeInförandet av profana hög-tider och avskaffandet av monarkin är några viktiga punkter i socialdemokrater-nas partiprogram.Arbetarnas dag första maj, är en självklar högtid. Dejes socialister har, troligen som föregångare i hela landet, infört julotta som firas med socialistiska förtecken.

Julen 1908 anordnades en so-cialistisk julotta. Verkmästare Kjellberg läste bönen Fader vår baklänges och man sjöng Interna-tionalen istället för psalmer.


Sliperiet i MölnbackaÅsens gård, MölnbackaKraftstation i DejeFoto: Forshaga Hembygdsförening.

Socialdemokratin väljer väg:

Nej till revolution! Ja till reformer och samförstånd!

Jakten på råvaror och billig arbetskraft till industrin skapar osämja mellan länder med olika förutsättningar: - är arbetarnas sammanhållning ett hot? - är andra nationer ett hot? - är andra nationaliteter ett hot?

Första världskriget härjar i Europa, fredsuppgörelsen ödesdiger in-för framtiden

1913 Deje arbetarkommun bildas

1917 SSU bildas i Forshaga

1918 S-majoritet i kommunen, -oavbrutet sen dess

1918 Folkets Park i Forshaga öppnas

1919 Forshaga kvinnoklubb bildas

1020 Första Konsumbutiken i Forshaga


Arbetarna i Europa krävde allt mer högljutt sin rättmätiga del av framgångarna. Av rädsla för socialistiska idéer men inte minst på grund av rivalitet om tillgångarna, ökade osämjan mellan länderna. Regeringar och höga herrar verkade hårt för att stärka det egna landets identitet och den egna nationen- fosterlandet...Tyskland är länge Europas ledan-de industriland. Men, eftersom landet saknar kolonier såsom Storbritannien och Frankrike, har de inte lika lätt att få tag på billiga råvaror.

Rädsla för socialism och jakt på tillgångar, -en farlig kombina-tionI sin mest extrema form ville soci-alister samla alla arbetare i värl-den. Som en motpol samlades de konservativa krafterna och verka-de för att stärka det egna landets identitet.Ryssarna ville samla alla slaver, tyskarna alla germaner...Nationa-

Folkets Park, Forshaga. Forshaga Hembygdsförenings arkiv

Resultatet blev en katastrof för Tyskland som fick lämna ifrån sig stora landområden och alla sina kolonier. De fick också betala ett stort krigsskadestånd till segrar-na och förbjöds att ha en större arme än 100 000 man, inga flyg-vapen och ingen örlogsflotta. De orättvisa och tunga fredsvillkoren som stormakterna påtvingade Tyskland skulle så småningom bana vägen för nazismen och Adolf Hitlers framfart.

Österrike-Ungern styckas upp på BalkanDe länder som tillhörde Österri-ke/Ungern styckades upp i flera

småstater utan att ta hänsyn till etniska folkgrupper. Detta skulle senare ge upphov till långvari-ga och blodiga inbördeskrig på Balkan.

Löfte om eget Palestina brötsAraberna som krigade på Storbri-tannien/Frankrikes sida, hade fått löfte om en egen stat, Palestina. Detta löfte bröts, istället gjordes de utlovade områdena till brit-tiska och franska mandatområ-den, britterna tillät fortsatt judisk invandring till Palestina. Detta har kommit att bli av avgörande betydlese för hur konflikten har utveckats i Mellanöstern.

Som segrare bestämde Storbritannien och Frankrike villkoren. Tyskland anklagades för att ha startat kriget och tilläts inte delta i fredsförhandlingarna efter att kriget slutat.

lismen ökade och därmed också osämjan mellan länderna. Den alltmer växande rivaliteten innebar en rädsla för angrepp och krig, vilket i sin tur innebar upp-rustning. Nu hade man också nå-got som inte funnits förut, -stora industrier och tekniskt kunnande. Därför kunde man upprusta enor-ma arméer med helt nya vapen.

Skotten i Sarajevo 1914Mordet på Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand i Sarajevo blev startskottet för det första värlskriget som kom att pågå till 1919.

Revolution eller reformer?Svenska socialister går skilda vägarUngdomsförbundet och vän-stern inom partiet, med Zeth Höglund i spetsen, var fort-farande för en väpnad kamp och revolution, medan Bran-ting och hans sympatisörer förespråkade en reformistisk politik och samförståndslös-ningar. Detta resulterade 1917 i att de radikala ute-slöts ur partiet och bildade det som skulle bli Vänsterpar-tiet kommunisterna. Ett nytt ungdomsförbund, SSUNär ungsocialisterna uteslöts bildade socialdemokraterna en nytt ungdomsförbund, SSU, som var mindre revolutionärt och mer lojalt mot partiet.

Samlingsregering 1917Vid valet 1911 fick de radikala egen majoritet i riksdagens andra kammare. Efter att ha uteslutit revolutionärerna ur partiet kunde socialdemokraterna bilda en sam-lingsregering tillsammans med liberalerna 1917.

1918: Första allmänna valet, seger för (s) i DejeDet tog några år för arbetarrörelsen i Fors-haga och Deje att repa sig efte storstrejken. Men kärnan i fackfören-ingarna lyckades ingen bryta ner. 1913 bildades den första arbeta-rekommunen i Deje, med Carl Erik Berglund som ordförande och Karl Malmström som vice.

Det första debattämnet handlade om att arbetare som blivit invalda i kommunalnämnden inte kunde delta eftersom sammanträdena hölls på vardagar då arbetarna inte fick ledigt. Andra viktiga frå-gor på dagordningen var införan-det av torgdagar, profana helgda-gar och framförallt skolbyggnader i Deje och på Risäter.

Efter att Karl Malmström och CE Berglund hade uppmärksammat problemet med dyra läromedel beslöt skoldistriktet att skolans

läsebok skulle kunna köpas för halva priset och finnas gratis un-der skoltid.

Forshaga ungdomsklubb initia-tivtagare till SSU-distriktetEfter att ungsocialisterna brutit sig ur partiet startades ett nytt SSU-distrikt i Värmland 1917. Initiativtagare till det var bland annat Forshagas SDUK (det gamla ungdomsförbundet).

Hjalmar Branting i Deje, en av flera resande agitatorerTusen personer hade samlats vid Deje Ordenshus 1917 för att lyssn-ma på Branting. Alma Norsell, som startade Värmlands socialdemo-kratiska kvinnodistrikt, inspirerade 61 kvinnor i Forshaga att starta

en kvinnoklubb, med Maria Eklöv, Amanda Larsson, Marie Eriksson, Selma Schröder och Signe Fern-gren i spetsen.

Arbetarrörfelsens familj växerFörutom fackliga och politiska föreningar bildades gemensamma mötesplaster för kultur och nöjen och inte minst för daglig handel: Folkets Hus, Folkets park, Konsum...

Sveriges första Konsumaffär, någonstans i Sverige

Första världskriget 1914-19:Jakt på billiga råvaror och arbetskraft göder nationalism

Fredsförhandlingar i Versailles 1919,en orsak till framtida konflikter:

Balkan, Palestina och andra världskriget


Till höger: Internationell soli-daritet, protesttåg i Deje mot dödsdomar i USA (Staffan Frids samling)

Längst till höger: Invigning av hängbron i Forshaga

Nedan: Kooperativet Enigheten, Risäter. (Staffan Frids samling)

Nederst: Bild av drömlägenhe-ten, Stockholmsutställningen 1930

Socialdemokraterna har valframgångar!Dags att gå från ord till handling!

Skolor, pensionärshem, hemtjänst, vägar och broar?

Regerigen införde:1934: Ny arbetslöshetsförsäkring1935: Höjd folkpension1937: Behovsbaserad mödrahjälp1937: Statliga bosättningslån1938: Två veckors semester

Socialdemokraternas vision i arbetslöshetens årtionde:

Det funktionella Folkhemmet!


Den 1 september 1939 inleder Tyskland sitt anfall mot Polen. Några dagar senare förklarar Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världs-kriget har börjat.Hitler vände sig till de ekono-miskt utsatta för att få dem på sin sida. Han lyckades. Nazisterna

vann valet 1933 och strax började förföljelsernan av judar och andra folkgrupper. De fick bära skulden för arbetslöshet och nödåren efter första världskriget. Hitler ville i första hand ta tillbaka de områden Tyskland förlorade i första världskriget, men det dröjde inte förrän målen utvidgades.

Eftersom socialdemokraterna hade majoritet i Deje så låg ju ansvaret för komunens utveck-ling hos dem själva. Diskussio-nerna inom partiet gick fort-farande höga och oenigheten fortsatte om vilke linje som var den rätta,- den radikala revolu-tionära, eller den reformvänliga politiken.I Forshaga samarbetade (s) en hel del med kommunisterna och man firade till första maj tillsammans.Men det slog inte väl ut, efter-som kommunisternas förbehåll var att talen endast skulle handla om fackliga frågor, inte politiska. Sossarna tyckte att resultatet mest blev svammel och från 1924 har firandet skett på varsitt håll.

Trots alla svårigheter började ar-

Kongress 1932: Bort med Marx och bort med kapitalismen! Nu bygger vi folkhemmet!Redan under kongressen, 1928, myntade Per-Albin Hansson visionen av Folk-hemmet: ”Det goda hemmet känner icke till några priviliierade el-ler åsidosatta, inga kelgrisar och inga styvbarn!”. Ernst Wigforss utredning om ekonomisk demokrati visade hur bygget av Folkhemmet var tänkt att gå till. Lagom till kongressen publicerade Wigforss skriften ”Har vi råd att arbeta”, som anger riktlinjerna för den kommande socialdemokratis-ka ekonomiska politiken. Wigforss förkastar den marxistiska teorin om totalt statligt ägande och kon-troll över produktionen. Wigforss menade ändå att staten skulle ingripa genom att ge medborgar-na arbete i lågkonjunktur, och föra en åtstramningspolitik vid högkon-junktur.

I sitt tal på kongressen slog han fast att partiet skulle göra sig av med såväl marxistiska som liberala idéer. Istället skulle vi bygga folk-hemmet, med statliga ingripanden i näringslivet, rättvis fördelnings-

politik och en offentlig sektor utan vinstintressen.

Första (s)-regeringen 1932Socialdemokraterna bildade sin första regering tillsammans med bondeförbundet. Förbättringar ge-nomfördes för såväl arbetare som bönder, till exempel 90 000 jobb i den offentliga sektorn, reglering av priser på mjölk, ägg, spannmål och smör, ny arbetslöshetsförsäkring, höjd folkpension, behovsbaserad mödrahjälp, statliga bosättningslån och två veckors semester.

1938 Saltsjöbadsavtalet, ”den svenska modellen för välfärd”Avtalet mellan LO och SAF angav riktlinjerna för vad som gällde mel-lan arbetstagare och arbetgivare vid vid arbetskonflikter. De angav att, så långt som möjligt, ska tvister lösas utan att staten lägger sig i. LO och SAF genomför centrala förhandlingar och kommer överens om ett huvudavtal. Utifrån detta huvudavtal sker sedan mindre för-handlingar med olika förbund, och på olika nivåer. Saltsjöbadsavtalet la grunden till det svenska välfärds-samhället och anses som unikt i världen.

EXTRA! Tyskland anfaller Polen!

Stor arbetslöshet i landet:Dags att ta ansvaret för kommunens utveckling!

betet med att bygga det framtida folkhemmet. Många diskussioner i kommunnämnden handlade om byggande eller upprustning av skolor, och Rosendals och Hög-bergs skolor upprustades. Stora satsningar gjordes på kloak- och vattenledningar i Deje, Mon och Risäter, och en ny väg byggdes från Kvarntorp genom Visterud.

En helt ny fråga var byggande av pensionärshem och 1938 be-stämdes att ett nytt sådant skulle byggas på Mon, med åtta lägen-heter om vardera 1 rum och kök. Senare byggdes liknande hus på Dejefors, Risäter och runt om i Forshaga.

Och, i Deje öppnas den första Konsumbutiken på Brogatan 1929.

Kvinnoklubben i Forshaga ägnar mycket energi åt att sprida Morgonbris och har startat sin första studiecirkel för att lära sig sköta en förening. Redan 1921 tog Beda Berggren över ordförandeklubban och med henne i spetsen utökades med-lemsantalet, liksom kvinnornas representation i de besutande församlingarna. 1939 var klubben representerad bland annat med två ledamöter i fullmäktige, en i

Allt fler väljer att bli s-kvinnor!

fattigvårdsstyrelsen och en i nyk-terhetsnämnden.

Ett exempel på viktiga frågor som togs upp var behovet av hemsys-ter som kunde komma till hemmet och hjälpa till när husmodern var sjuk.


Första maj 1958 (Staffan Frids samling)

I andra världskrigets skugga:

Välfärds-Sverige exploderar

Första maj 1942 (Staffan Frids samling)

Första Forshagamoppen, som var föregångare till Norsjö shoppern, blev en försäljningssuccé för Norsjö Mekaniska. Fat-tigvård blev socialtjänst, på bilden ses socialnämnden i Ullerud, med ordföranden Wilhelm Axelsson i spetsen.Tillväxt i hela landet, så också på Åsens gård i Mölnbacka. Sven Andersson visar upp den prisbelönta tjuren. Utbudet på Koppera på Risäter var stort, här visar Harald Lindh upp en del av sortimentet. (Ur Staffan Frids samling)


Barnens Dag:

Andra världskriget:Är Sveriges beredskap god?

Forshagas S-kvinnors solidari-tet med krigsdrabbade var stor och de bidrog till den svenska beredskapen på många olika sätt.Kvinnoklubben samlade in barn-kläder och husgeråd till Norge

Välfärden exploderar:Svenskarna får det allt bättre

En samlingsregering bestå-ende av alla partier förutom kommunisterna bildades när andra världskriget bröt ut. Det neutrala Sverige var inte militärt välrustat. Däremot hade vi vid krigsutbrottet goda affärsför-bindelser med Tyskland, som var en stor och viktig marknad för vår stål- och träindustri.

Det svenska försvaret satte in de största resurserna längs gränsen till Norge. Där byggdes en tre mil bred gränszon och ca 100 000 man förlades i Värmland.

Svensk hård flyktingpolitik ändrades, -för sent för tyska judarUnder arbetslöshetens 30-tal var det framförallt branschorganisatio-ner och fackföreninar som värnade om jobben och Sveriges inställ-ning till flyktingar var restriktiv. När svenskarna insåg att förintelsen av judar och andra minoriteter pågick, ändrade man reglerna, men det var för sent.

Av 200 tyska judar som fick inrese-tillstånd eftersom de hade släkt i Sverige lyckades endast sex perso-ner ta sig hit.De andra sändes till

utrotningslägren.

Under kriget flydde omkring 70 000 judar och antinazister från Norge och Danmark, och lika många fin-ska krigsbarn till Sverige. Evakue-ringen av de finska barnen är en av världens största barnförflyttningar.

Alla kunde inte återvända hem efteråt, -baltutlämningenVid krigslutet var de baltiska sta-terna fortfarande ockuperade av Sovjetunionen, en ockupation som skulle vara i femtio år. Från Estland kom 25 000, från Lettland fem tusen och från Litauen två hundra flyktingar. De färdades över Östersjön, mitt i vintern, i bräck-liga båtar. De flesta steg iland på Gotland.

I januari 1946 avvisade Sverige 165 balter efter påtryckningar från Sov-jetunionen, ett beslut som ingen efteråt är stolt över.

Folke Bernadottes vita bussarEfter kriget kom omkring 45 000 flyktingar från olika koncentrations-läger i de så kallade vita bussarna. Initiativtagaren till detta var den svenske diplomaten Folke Berna-dotte och Röda korset.

Sverige upplevde en explosionsartad ekonomisk tillväxt. Arbetslösheten var rekordlåg. Snart uppstod arbetsbrist.

Sverige, - ett invandrarlandBehovet av arbetskraft, gjorde att de nordiska länderna kom överens om en gemensam arbetsmarknad och passtvånget togs bort. Un-der 1950-talet invandrade många finska skogs - och industriarbetare till Sverige.

1952 arrangerade Forsha-ga socialdemokrater och handelsmän Barnens dag, en fest för barn som skulle inleda ett livslångt poli-tiskt fokus för partiet.

Hjälp från Forshaga till krigets offer

Tage Erlander: ”Det starka samhället”Socialdemokraternas program för att utveckla Sverige efter kriget innehöll 27 punkter som handlade om full sysselsättning, rättvis eko-nomisk fördelning, höjd levnads-standard och större effektivitet och demokrati inom näringslivet.

Reformer skulle införas som inne-bar socialpolitiska reformer: All-män sjukförsäkring, moderskaps-försäkring, fyra veckors semester och utbyggd barnomsorg.

Folkomröstning om ATP allmän tjänstepensionATP frågan dominerande politiken

i slutet på 50-talet. Frågan gällde en obligatorisk pension som skulle betalas av arbetsgivare och arbets-tagare gemensamt.

En folkomröstning genomfördes 1957. Koalitonsregeringen (s) och Bondeförbundet sprack då de hade olika åsikt. Förslaget rösta-des igenom 1959.

och bidrog till kvinnodistriktets tre fadderbarn i Norge, Finland och i Sverige. Dessutom stickades 30 par strumpor till svenska militärer.

Efter kriget samlade kvinnoklub-ben in pengar till Europahjälpen, Spaniens barn och Forshagas finska fadderort Virtasalmi.

Många initiativ togs som förbätt-rade barnens villkor och förutsätt-ningar.

Kvinnoklubben ansåg att kvalitén på barnfilmer var alldeles för låg och startade en barnfilmkommité, arrangerade ”Barnkarusellen”, lättsam lördagsunderhållning för barn. Klubben bedrev också en trafiklekskola och 1954 startade

de en lekskola i egen regi.

I början på 50-talet agiterade kvin-noklubbarna för att kvinnor skulle bli hemsamariter. Tre medlemmar i Forshaga kvinnoklubb arbetade som hemsystrar. Klubben ansökte och fick 500 kronor i bidrag från kommunen för att kunna bedriva denna verksamhet under 1953.

Början till Barnkommunen

Världskriget övergår i det kalla krigetDet kalla kriget stod mellan USA/Västvärldens värdering-ar om marknadsekonomi och Sovjetunionens kommunistiska planekonomi.Västblocket samlades inom NATO och öst i Warszawapakten. De båda blocken krigade inte militärt.

Istället stödde de andra stater och olika gerillarörelser, som många gånger stred mot varandra.Det kalla kriget var i synnerhet ett propagandakrig där de båda blocken försökte överglänsa var-andra , förhärliga det egna och svartmåla det andra systemet.


Kamp för världsfred Landets bästa barnomsorg

Typiskt för 60-talet var att det gamla ersattes av nytt. Gamla hus försvann i både Deje och Forshaga när affärs-gatorna fick nytt utseende. Innan vänstervindarna tog fart på allvar, svängde Sverige åt höger. Den 3 september 1967 klockan 06.00 är ett historiskt klockslag. Då gick Sverige över till högertrafik, - ett sätt att anpassa oss till de flesta andra länder i Europa och världen i övrigt.

En av pionjärerna, Elsa Norbäck, kunde glädjas åt att hennes och andra so-cialdemokraters kamp för bra barnomsorg och kvin-nors rättigheter började ge resultat. Här förebere-der hon tillsammans med kvinnoklubbister från Deje ett informationsmöte om befrielsekampen i Nicaragua och Chile.

ABF ordföranden Helge Carlsson och studieledare Axel Larsson förväntar sig stort intresse för höstens studiecirklar. Särskild rusning blir det säkert till kursen om tra-fikvett,”Hur kör vi egentli-gen”, tror herrarna. Med tanke på omläggningen till högertrafik, kan man för-moda att de planerade helt riktigt.

Gunnar Bergqvist, blev kommunal-råd 1976. Han var var en stor talare och förgyllde många torgmöten och andra publika evenemang. Här med socialminister Sven Aspling under valrörelsen 1979.

Det var inte danserna på ”Pluntan” i Deje som det handlade om...Inför valet 1979 blev Forshaga rikskända för ”var-annan damernas” då varannan socialdemokratisk ledamot i fullmäktige blev kvinna. Tidningsrubri-ker kallade arbetarkommunens omröstning för ”kvinnokuppen” och några män från Deje avsa-de sig sina uppdrag i protest. Resultatet blev fler kvinnliga ledamöter än män i Forshagas kom-munfullmäktige.

Ekonomisk demokrati...

Solidaritet...

Barnomsorg...

Högertrafik.

..

Studiecirkel...

Varannan damernas...

1/1 1974 Ulleruds och Forshagas kommuner slås samman:I Forshaga kommun bildas Ullerud-Forshaga arbetarekommun, S-föreningar och

kvinnoklubbbar i Deje och Forshaga


1968:Internationell solidaritet och vänstervindar

Nu ska hela rasket rivas, men det kostar...

Brukssamhället blir aldrig som förr

I slutet av 1960-talet svepte något av en ”allmän revolt” fram över västvärlden, med protester mot det kalla kri-gets, mot USA:s krig i Viet-nam, mot miljöförstöring och andra inslag i den livsstil som vuxit fram i välfärdens spår.Vietnam var efer befrielsen från kolonialmakten Frankrike upp-delat i Nordvietnam och Syd-vietnam. Nord stöddes av Sovjet och Kina, syd av USA. I Nord-vietnam skapades gerillan FNL för att återförena landet och ta tillbaka Sydvietnam. USA kunde inte acceptera ett enat kom-munistisk land. Kriget varade till 1975, då Nordvietnam intog huvudstaden Saigon. Segern hade vunnits till ett fruktansvärt pris. Soldater från båda sidor, och inte minst civila och barn hade dödats, lemlästats och bli-vit märkta för livet. Förö delsen var fruktansvärd efter de ke-miska bekämpningsmedel som använts av USA för att avlöva djungelområden.

”USA ut ur Vietnam!”Omvärldens syn på USAs krig i Vietnam var ett starkt fördöman-

de. Vietnamkriget innebar ett politiskt uppvaktande för många svenskar. Olof Palme höll ett tal i TV där han liknade USAs krig med andra historiska krigsför-brytelser.

Solidaritet med förtrycktaSvenskarnas ögon för för trycket i olika delar av världen hade öppnats. Särskilt mycket enga-gerade vi oss i situationen i Söd-ra Afrika, Chile och Nicaragua.

Kärlek, fred och miljöSom motvikt till det kalla krigets propagande spreds via musik och politik budskapet om fred och kärlek i världen. Musikfesti-valer i kärlekens tecken samlade unga hippies som predikade fre-dens budskap. Som en protest mot välfärdssamhällets slöseri med naturens resurser flyttade många stadsbor till landsbyg-den, den så kallade ”gröna vågen”.

Under 60-talet försvann stora delar gammal bebyggelse i städer och i brukssamhällena. Det byggdes moderna bo-stadshus, kontor och skolor som aldrig förr. Men kostar det så smakar det, kommunerna fick allt svårare klara de höga kostnaderna. Riksdagen beslutade att slå samman kommuner i landet för att de skulle bli starkare.Resultatet av riksdagens beslut innebar att Forshaga och Ulleruds kommuner slås ihop.

En samarbetsnämnd för de båda kommunerna startade förberedel-sena 1965. Först den 7 april 1972 hade de kommit överens, och den seglivade diskussionen om cen-tralort blev till Forshagas fördel.Sammanslagningen skulle ske 1 januari 1974.

I Ullerud hade man beslutat om

flera stora byggprojekt innan sam-manslagningen.

Nytt vattenverk byggdes vid Vis-ten.Vattnet var av högsta kvalitet och i juli 1962 släpptes det ut i rören. En ny brandstation var klar 1963, Centrumhuset i Deje 1969, idrotts- och simhallen 1972. De nya hyreshusen i centrum bidrog också till bilden av ett modernt och välmående samhälle.

Det började med socialdemo-kraternas engagemang i sam-band med Barnens dag-firandet på femtiotalet.Redan 1966 infördes familjedag-hem i kommunal regi. I början på sjuttiotalet började man planera för fritidshem och daghem. Redan 1973 beslutades att alla 6-åringar skulle beredas plats i förskolan. Kvinnoklubbarna i Deje och Fors-haga hade bedrivit lekskolor i egen regi, men efter sammanslag-ningen 1974 bygger kommunen flera daghem, förskolor och fritids-

hem (Grossbolstorp, Deje, Deje-fors, Skived).

Inför valet 1976 lovade socialde-mokraterna i Forshaga att ”Alla barns rätt till god barnomsorg skall tryggas och varje barn som behöver skall erhålla plats i den kommunala barnomsorgen”.

Som första kommun i landet lova-de man alltså 100% barnomsorg.Barnens bästa, deras behov sattes i fokus och barnomsorg erbjöds både av sociala skäl och när för-äldrarna arbetade eller studerade.

Banbrytande barnomsorg

Riksdagsvalet 1976: S förlorar...”Löntagarfonder är ett jävla skit, nu har vi baxat dom ända hit”... Expressens fotograf fångar finansministerns anteckningar under riksdagsdebatten.

LO:s förslag om löntagarfon-der föll inte väljarna i smaken. Många socialdemokrater var också negativa, bland andra Kjell-Olof Feldt. För första gången sedan allmän rösträtten infördes förlorades (s) makten i riksdagen.Förutom löntagarfonderna inträf-fade flera skandaler som bidrog till svenskarnas missnöje:

* Transportbasen Hans Erics-sons semester på Arbetsgivarnas anläggning på Kanarieöarna trots fackets bojkott mot diktatorstyrda Spanien.

* Ingmar Bergman greps på sin ar-betsplats av polis för skattebrott.

* Astrid Lindgren publicerade sin historia om Pomperipossa som betalade högre i skatt än hon tjänade.

1965 var fabriken i Deje en av landets största med sina 500 arbetare. Uddeholmsbolaget tar över och avvecklingen startar.

Efter dyra investeringar sjönk Mölnbacka-Trysils vinster,och bolaget såldes. Sågen läggs ner och massatillverknngen flyttas till Skoghall. Pappersproduktionen fortsätter dock.

Sågen avvecklas och

neddragningar på fabrikenDeje 1977:


Regeringar kommer och går... (s) för rättvisa och mot högerkrafter!

Första maj på 80-talet. Facklig kamp mot nedläggningar och arbetslöshet. Barnen tog plats i demonstrationståget.

Fackliga kämpen Reidar Nordlander tog över som kommunalråd efter Kjell Björk och Gunnar Bergqvist. Efter en kortvarig borgerlig period fick Forshaga 1994 sitt för-sta kvinnliga kommunalråd, Angelica Rage. Båda hade många års gedigen politisk erfa-renhet bakom sig då de tillträdde.

Vi glömmer aldrig 1981: Sovjetiska ubåten U137 går på grund i Karlskronas skärgård.1986: Reaktor exploderar i kärnkraftverket i Tjernobyl, dåvarande Sovjetunionen. Radioaktivt nedfall ända till Sverige.

1994: Passagerarfärjan Estonia sjönk i Östersjön 852 personer varav 501 svenskar, omkom.

Ejnar Larsen och Inge Granlund, två kämpar som höll ställningarna åt socialdemokratin norrut. Ejnar var vår utpost i Övre Ullerud, där Centerpartiet hade sitt starka fäste.


Kommunismen i Östeuropa faller

80-talet följs av 90-taletsFinanskris

Kraven på mänskliga rättigheter började i Tjeckoslovakien med Charta 77 med Vaclav Havel som talesman, och fackföreningen Solidaritet med Lech Walesa som organistör.

Berlinmurens fall 1989Berlinmuren restes runt de västra delarna av Berlin 1961 för att hin-dra människor att fly från Öst- till Västeuropa. Muren var ett tydligt bevis på att det kalla kriget på-gick. Hård pressad av Gorbatjovs reformpolitik i Ryssland tvingades Östtysklands kommunistregim tillåta besök till väst. När detta beslut annonserades i TV rusade tusentals östtyskar till gränskon-trollerna.

Sovjetkommunismen fallerSovjetunionen faller 1991 efter en misslyckad statskupp. Boris Jeltsin tog makten och förklarade Rysslands utträde ur Sovjetunio-nen. Därmed föll hela det kom-munistiska systemet. De baltiska länderna förklarade omgående inte enbart sitt utträde ur Sovjet, utan också sig som självständiga stater och fria från Ryssland.

Estland, Lettland och Litauen frigör sig från SovjetKvar i Sovjets järngrepp, efter andra världskriget, var Estland, Lettland och Litauen. Stora delar av dessa länders befolkning-ar likviderades eller sändes till slavläger i Sibirien, samtidigt som

1980-talets ekonomi kännetecknas av lätthet att låna pengar på banken, devalveringar, inflation, diskussion om den offentliga sektorns kostnader och kritik mot höga skatter.

Kärnkrafthaveriet i Harrisburg, USA, öppnade ögonen för de allvarliga konsekvernserna som en olycka kan få. Sverige behöv-de ta ställning till hur vi skulle hantera det svenska kärnkraft-programmet och överlämnade avgörandet till en folkomröst-ning som genomfördes 1980.Partierna var oeniga om hur vi skulle lösa energi- och miljöfrågorna i framtiden. Frågan handlade om politiska ställningstaganden som skulle få stora konsekvenser i många år framåt i tiden. Därför beslutade riksdagen att en folkomröstning skulle ske. Partierna presenterade

tre olika förslag som svenska folket skulle få ta ställning till:

Linje 1 (m): Kärnkraften skulle av-vecklas med hänsyn till behovet av energi, fick inte äventyra sysselsätt-ning och välfärd.

Linje 2 (s och fp): Samma som Linje 1, men med ett tillägg att samhället skulle ha huvudansvar för produk-tion och distribution av elkraft. Sam-hället skulle äga alla elanläggningar av betydelse, övervinster skulle gå till staten.

Linje 3: (c, vpk och kds) Nej till fort-satt utbyggnad och avveckling av de som fanns inom tio år. Förbjudet att bryta uran i Sverige.

Röstade över partigränsernaLinje 2 fick 39% av rösterna, Linje 3 38,5%.. Linje2 19%.

Linje 3 lockade fler röster än de partier som stödde den. Ett stort antal socialdemokrater hade röstat på Linje 3, och många var besvikna över partiets ställning i frågan.

Folkomröstning om kärnkraft- följer inte partilinjen

stora mängder ryssar förflyttades hit. När Sovjetväldet började braka i fogarna startade de bal-tiska ländernas kamp för frihet på allvar. Rysslands försökte kväva de baltiska ländernas frihetskrav genom att med militär storma TV- och radiostationerna i huvud-städerna.

När Sovjetstyret stormade Press Centret och TV-tornet i Vilnius 1991 samlades tusentals oväpna-de civila för att försvara sig. Fjor-ton civila dödades och omkring tusen personer skadades.

I Riga, Lettland, uppmanade motståndsrörelsen, ”Folkfron-ten”, människor samlas kring en

enorm ickevåldaktion. Lastbilar, traktorer, skördetröskor andra for-don barrikaderade viktiga sam-hällsfunktioner runt om i landet.

Den sjungande revolutionenI Estland och Lettland hade människor samlats i flera år och demonstrativt sjungit förbjudna folk- och protestsånger. I Estland startade det på allvar 1988 med att rockmusiker framförde sovjet-kritiska sånger på Tartu Popmu-sikfestival. Demonstrationerna nådde sin kulmen när 300 000 (25% av hela befolkningen) per-soner samlades på sångarstadion i Tallinn och ledaren för festivalen uttryckte esternas frihetsambitio-ner.

För kommunistregimerna i hade lojaliteten mot Sovjetunionen alltid gått före det egna landets intressen. Folkets stöd hade de aldrig. Berlinmurens fall 1989 signalerade slutet för kommunismen i Östeuropa och därmed också slutet på det kalla kriget.

Devalveringar gjorde att det blev billigare att exportera svenska varor och importera utländska. Detta drabbade den svenska detaljhandeln. En avreglering av kreditmarknaden ledde till att det var lätt att få låna pengar på banken. Detta, och situationen i världen, var bidragande orsaker till den ekonomiska krisen och arbets-lösheten i början på 90-talet.

Hushållens skulder dyra för samhälletEnligt en studie vid Malmö hög-

skola beräknades svenska hushål-lens låneskulder kosta över 200 miljarder kronor varje år i sam-hällskostnader.

Finanskrasch och arbetslöshetEn finanskrasch inträffade med centrum i fastighetsbranschen som gjord slut på ”det glada 80-talet”. Skulderna för fastighe-terna var högre än värdena. Detta sammanföll med en internationell valutakris och nedgång för export-marknaden.

28 februari 1986

Statsminister Olof Palme mördad

År 1981-2000Socialdemokraterna

Ullerud-Forshaga

Hösten 2000 kom beskedet att Stora Enso köper Tetra Paks tillverkning av förpackningsma-terial i Forshaga. Övertagandet innebär att om-kring 140 anställda mister sina jobb.

1995: Sveriges ja till EU ger framtida projektpengar

När Delax konkurs var ett faktum 1985, försökte flera ägarkonstellationer driva verk-samheten vidare. Trots an-strängningarna lades verksam-heten ner 1989. När Delax gick i konkurs minska-de antalet anställda ytterligare, från 140 till 30 personer. Man tillverkade karbonpapper så länge det fanns en marknad för detta i Östeuropa.

Området, inklusive byggnader, såldes 1989, och flera ägare avlös-te varandra tills kronofogden tog över.

1997 köptes rubbet av Deje Bruk AB för en krona. Företaget sorte-rar plastsopor, och har fått utstå mycket kritik för nedsmutning av miljön. De skulle också få stora problem med skadegörelse i de gamla fallfärdiga industribyggna-derna.

1984: Hot om fabriksnedläggning: Dejeskolans elever demonstrerar

Tetra Pak chock:Vi flyttar till Singapore

Klarälvsbanan, Fritids-banken, Naturstig i Mölnbacka, lekparker...Det är några av de pro-jektidéer som började gro i Forshaga när Sveri-ge gick med i EU och som senare blev verklighet.Till vänster: NKLJ-banans räls tas bort

1984: Glada hockeyspelare i ny ishallNär kommunfullmäktige skulle bestämma budgeten för kom-mande år demonstrerade unga som gamla ishockeysupportrar framför Folkets Hus. Politikerna lät sig påverkas och

1984-2003: 458 880 mäniskor söker asyl i Sverige.De flesta kommer från forna Jugoslavien. Hundra tusen av dem kommer från Iran och Irak.

året därpå invigdes Ängevis ishall.

Forshaga IF bildades 1907. Klubben spelade tolv säsonger i Sveriges högsta division i ishockey. Kända spelare är bland annat Nils Nilsson och Ulf Sterner.

När serbiske Milosovic tog makten i forna Jogoslavien avskaffade han Kosovos självstyre och ville bilda ett ”Storserbien”. Regionerna Kroatien, Bosnien Hercegovina, Slovenien och Kosovo motsat-te sig detta och utropade sig som självständiga stater. Serbien förklarade krig och människor som förut varit vänner befann sig nu mitt i ett krig där civila stod i skottlinjen.

Kriget mellan Iran och Irak pågick fram till 1988. Iraks ledare Saddam Hussein angrep grannlandet Iran som leddes av Ayatollah Khomei-ni i ett blodig krig med religiösa

men framförallt territoriella för-tecken. De två krigande länderna fick finansiellt stöd från en rad olika länder, bl a hade Bofors AB illegalt sålt sprängämnen till Iran.

SocialdemokraternaUllerud-ForshagaÅr 2001--

Nya medlemmar anländer, några har växt upp i rörelsen...

Nu går vi framåt, sida vid sida

2000-talet innebär att S-föreningar och kvinnoklubbar läggs ner. Partiets verk-samhet samlas i Ullerud-Forshaga arbe-tarekommun.Per Lawén tog över rodret som ord-förande efter Finn Martinsen.Marian Gustavsson blev arbetarekom-munens första kvinnliga ordförande när hon efterträdde Per Lawén 2016 då han tillträdde som kommunalråd.

”Framtiden kan verka hopplös men, -

det är människan som skapar den”

(ur sången ”Alla tillsammans”, text och musik Thorstein Bergman 1971)

SocialdemokraternaUllerud-ForshagaÅr 2001--

Världens befolkning allt mer beroende av varandra

2006: Borgerlig valsegerAlliansen nedrustar

Globalisering är ett uttryck för vår förändrade världsbild. Idag ser vi oss själva som en del av ett större sammanhang än det lokalsamhälle vi levde i för hund-ra år sedan. Politiskt innebär det att makten flyttas uppåt. Istället för att besluten tas för det egna landet handlar det om att länder kommer överens, till exempel inom EU, FN eller Världsbanken.

KommunikationssamhälletTelekommunikation betyder ”kommunikations på stora avstånd”. Utvecklingen sedan 1980-talet har skett explosions-

artat och avstånd är idag inget hinder när vi vill nå varandra.

Runt sekelskiftet startades ett stort antal nya företag som fokuserade sin verksmhet på Internet och mobiltelefoni. Detta höll inte och bubblan sprack. Gränserna har numera suddats ut mellan traditionellt företagande och internethan-del. Idag hittar företag kunder i hela världen, människor möts i sociala medier och internet är en del av människors vardag.

Global uppvärmningDen globala uppvärmningen

orsakas, enligt FN:s klimatpa-nel, av att människan förorenar luften. Världens ledare har flera gånger samlats för att avtala om begränsningar av utsläpp. Senaste klimatmötet var i Paris 2015.

Globalt krig mot terrorismDen 11 september 2001 kapades fyra amerikanska passagerar-plan, två flögs in i World Trade Center, ett i Pentagons högkvar-ter och det fjärde störtade innan det hann fram till sitt mål.

Attackerna var en del av al-Qai-das kampanj mot USA. 1998

hade Usama bin Ladin och andra militanta islamister förklarat ett heligt krig mot USA.

Under åren som gått har världen drabbats av en rad terroran-grepp:

Veckotidningen Charlie Hebdos redaktion i centrala Paris, 2015, Dubrovkateatern i Moskva 2002, Londons tunnelbana 2005, flera attacker samtidigt i Paris 2015 samt inte minst Breiviks attack mot Arbeiderpartiets ungdoms-förbunds sommarläger på Utöya och regeringskvarteren i centrala Oslo 2011.

Utrikesminis-ter Anna Lindh mördades på varuhuset NK i Stockholm den 10 september 2003. Dådet skedde i slutet av valrörelsen om införande av Euro.

De borgerliga partierna fick majoritet i valet och bildar en koalitionsregering, -Alliansen. En regering som skulle komma att fatta många snabba beslut som skulle få konsekvenser för svenska välfärden och ekono-min framöver.Sovjetunionens fall innebar slutet på det kalla kriget. Sverige rustar ner försvaret och funderar på att gå med i NATO. Nedläggningen av regementen och förband fick stora konsekvenser för flera av de orter som drabbades. Försök gjordes med att utlokalisera an-

dra myndigheter till de drabbade orterna för att kompensera de för-lorade arbetstillfällena.

I enlighet med Alliansens lin-je med lägre skatter och lägre kostnader för den gemensamma sektorn, startade de en omstruk-turering som skulle bidra till att effektivisera statliga myndigheter. Myndigheter slogs samman och en rad nya bildades.

De passade också på att avskaffa bland annat värnplikten i freds-tid, filmcensuren och Apotekets monopol.

Valkampanj avbröts

Anna Lindh mördad

Vi pratar om den internationella handeln, globalisering, energiförsörjning, telekommunikation, terrorism, global uppvärmning och klimatförändringar. Vi inser att det som påverkar dig och mig kan ha sina orsaker på andra sidan jordklotet. Religionens politiska inflytande har ökat, vilket många anser anser bero på människans behov av att värna om sitt eget.

Folkomröstningen den 14 sep-tember 2003 slutade i att 55.9% av väljarna röstade nej. Därmed segrade centerns, vänsterpartiets och miljöpartiets åsikt.

Nej till svensk euro

Invigning 2005

2007: Ny brandstationEfter år av väntan så blev den nya brandsta-tionen i Forshaga klar.– Den gamla brandsta-tionen var inte tidsenlig och arbetsmiljön inte den bästa. Backspeglarna på brandbilarna fick till och med fällas in vid utryck-ning!

En vårdcentral mindreLandstinget aviserade 2008 att verksamheten på vårdcentralen i Deje skulle flyttas till nybyggda vårdcentralen i Forshaga när den blir klar 2010.En distriktsköterskemottagning öppnades 2014 på Ullerudsgår-

den, tack vare att kommunen byggt om lokalerna.

År 2001--Socialdemokraterna

Ullerud-ForshagaKulturlivet skapar lust i gamla lokalerEtt kulturliv som växer sig allt starkare för varje dag, månad och säsong... Gamla kraftstationen och inte minst gamla Folkets hus sjuder av liv och rörelse.Det gamla stationsområdet har rustats upp och är nu en triv-sam plats längs Klarälvsbanan. Här finns husvagnscamping och utegym.

Gamla Kraftstationen har placerat Deje på Värmlands, -eller landets- kulturella karta. Stället bjuder på konst-, musik- och matupplevelser i en välkomnande miljö. Det drivs av Ulleruds teateraktörer och an-talet besökare har mångdubblats för varje år.

I Kulturhuset huserar Folkets husföreningen, ungdomsgård, biblioteket och flera andra orga-nisationer och föreningar som står för olika evenmang i huset.

Forshaga Folkets hus och park är ett av de allt färre ställen där man fortfarande kan dansa till alldeles levande dansband!

En kommun som satsar på idrottEnligt en enkätundersökning som Riksidrottsförbun-det genomfördes 2007, är Forshaga en av de kom-muner i landet som satsar mest på idrotten, i rela-tion till antalet innevånare.

Den första Fritidsbanken öpp-nades i Deje 2013, på initiativ av några eldsjälar i Deje, Fors-haga kommun, Svenska kyrkan och EU-projektet ”Ett öppnare Värmland”. Fritidsbanken fungerar som ett bibliotek, fast med sport- och fritidsprylar. Tre år efter start samarbetar man med Riksidrotts-förbundet och idén spridit sig i hela Sverige.

2015 fick Fritidsbanken från Deje ta emot Svenska Barnidrottspri-set. Verksamheten bedrivs utifrån tre viktiga regler:• Alla får låna• Allt är gratis• Fokus på miljö

Syftet är att uppmuntra barn och ungdomar till att idrotta och bidra till en mer hållbar miljö, genom att ta tillvara prylar som andra kan ha nytta av.

Bilder: Tidningsurklipp från VF, NWT, Fritidsbankens och Gamla kraftstationens hemsidor

Socialdemokraterna - WordPress.comsitt liv åt den svenska arbetarrö-relsen. Han var 25 år när...

Documents

Transcript of Socialdemokraterna - WordPress.comsitt liv åt den svenska arbetarrö-relsen. Han var 25 år när...