Social redovisning KOS 2011

16
Social redovisning Kooperavet KOS Social redovisning 2011 - minnesanteckningar från procssesen Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK

description

Social redovisning, minnesanteckningar

Transcript of Social redovisning KOS 2011

Page 1: Social redovisning KOS 2011

Socialredovisning

Kooperativet KOSSocial redovisning 2011- minnesanteckningar från procssesen

Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK

Page 2: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20122

Innehållsförteckning

Ur SKOOPI:s handbok om Social redovisning 3Meningen med social redovisning 3

Huvudprinciper för genomförande av social redovisning 5Om sociala arbetskooperativ 6Vad är ett kooperativ? 6

Om Kooperativet KOS 7Så här arbetade vi 9Så här såg listan ut 11Kunder - Externa intressenter 11Kooperatörer och handledare 11

Mål 11Kunder - Externa intressenter 121. Digital tryck 122. Glasverkstaden 12

Interna intressenter– Koopertörer och handledare 133. Trivsel bland kooperatörer och handledare 134. Förmåner 135. Ordningsregler för kooperatörer, handledare 13

Processen forsätter? 14

Mätmetoder och indikatorer – så här får vi fram uppgifterna 15

Reflektioner och tankar inför framtiden 15

Page 3: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20123

Meningen med social redovisningSocial redovisning är ett sätt att lära sig mer om den egna verksamheten i kooperativet. För att kunna utveckla och förbättra sitt arbete behöver man kartlägga både det som fungerar bra och det som fungerar mindre bra i verksamheten.

Social redovisning är en självutvärderande metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten. Med social redovisning avses det som ligger utanför den ekonomiska redovisningen. Genom att mäta även sociala mål kan andra viktiga om-råden föras fram, som t.ex. trivsel på arbetet, kommunikation, vilken arbetsfördelning som existerar bland dem som finns i verksamheten. Det är de som arbetar i och nära kooperativet, intressenterna, som sätter upp de sociala målen. Sedan mäts och utvärde-ras hur väl man har uppnått dessa mål.

Med intressent avses de som på något sätt kan ha ett intresse av verksamheten. Interna intressenter är de som har ett intresse av verksamheten inifrån, t.ex. kooperatörer, provmedlemmar och handledare. Externa intressenter är de som kan ha intresse av verksamheten utifrån, t.ex. kunder, handläggare på kommunen och grannar.

Det är viktigt att hela processen, från upprättandet av mål fram till mätningen, sker inom arbetsgruppen. När man blivit varmare i kläderna är det dags att få med de intres-senter som ligger närmast utanför den egna arbetsgruppen. De som befinner sig inom kooperativet är av naturliga orsaker nära verksamheten, men även vissa av de externa intressenterna kan av gruppen anses vara nära verksamheten.

Meningen med social redovisning är att förbättra arbetet i kooperativet, både den so-ciala delen och den affärsmässiga. Genom att vara öppen och redovisa resultatet av den sociala redovisningen för dem som arbetar i kooperativet samt de som berörs utanför kooperativet, får man fram många synpunkter på hur jobbet kan förbättras. Den sociala redovisningen sker tillsammans med intressenterna, deras åsikter är centrala i redovis-ningen. Eftersom redovisningen både avser det som är bra och det som är mindre bra så kan man avgöra vad som redan fungerar tillfredställande i verksamheten samt vad som kan förbättras. Social redovisning är en process där man tar tillvara kunskaper och

Ur SKOOPIS handbok om Social redovisning

Page 4: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20124

utvecklar nya för att förbättra en verksamhet. Själva resultatet får en demokratisk för-ankring eftersom det arbetats fram kollektivt inom kooperativet.

Det kan finnas olika anledningar till att man väljer att starta en social redovisning, • här följer exempel på några skäl som kan föranleda en social redovisning:Kooperativet vill synliggöra det som inte syns i det ekonomiska bokslutet.• De som jobbar i kooperativet vill få bättre kunskap om hur arbetet fungerar och • hur det kan förbättras. Man kan vilja kartlägga vad man är bra på och vilka som är kooperativets problemområden.Man kan vilja få en större förståelse för hur kooperativet fungerar i sig självt och i • ett större sammanhang.Man vill visa upp kooperativets verksamhet för andra t.ex. kunder, bidragsgivare, • myndigheter.

Page 5: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20125

Deltagande - alla nära intressenter ska vara med, kooperatörer, handledare, kunder, myn-digheter osv. i genomförandet av den sociala redovisningen. Om det är möjligt ska de ingå i det sociala redovisningsteamet.

Ur allas perspektiv - intressenternas synpunkter tas in med hjälp av t.ex. enkäter och in-tervjuer.

Mångsidig - den ska omfatta hela verksamheten.

Lärande - sociala redovisningen är en hjälp till att förstå sin verksamhet och därmed också förbättra verksamheten. Det ska vara ett lärande om verksamheten, både från dem som befinner sig inom kooperativet men också för de externa intressenter som närmast berörs av verksamheten.

Öppenhet - resultaten som kommer fram i arbetet med social redovisning redovisas re-gelbundet för kooperativets olika intressenter.

Resultat ska bevisas – den sociala redovisningen ska genomföras mot de riktlinjer och mål som fastställts under redovisningsperioden. I rapporten beskrivs hur gruppen arbetat med den sociala redovisningen och det visas hur man har mätt de resultat som redovisas. Det viktiga är att läsaren förstår hur gruppen har kommit fram till de olika resultat som redovisas i rapporten. ”

Huvudprinciper för genomförande av social redovisning

Page 6: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20126

Om sociala arbetskooperativ

SAK är en företagsform för personer som av någon anledning står utanför arbets-marknaden. Som plattform för verksamhetens som bedrivs finns en förening, eko-nomisk eller ideell. Demokrati och medlemmarnas delaktighet står helt i fokus. Som namnet antyder arbetar man enligt de kooperativa principerna.

Frivilligt och öppet medlemskap1. Demokratisk medlemskontroll2. Medlemmarnas ekonomiska deltagande3. Självständighet och oberoende4. Utbildning, praktik och information5. Samarbete mellan kooperativa föreningar6. Samhällssyn7.

En kooperativ förening är en fristående sammanslutning av personer som frivilligt sam-verkar för att tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag.

Om kooperativa värderingar: Kooperativa föreningar bygger på värderingarna själv-hjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Liksom grundarna tror medlemmar i kooperativa föreningar på etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra.

I sociala arbetskooperativ skapar människor med olika arbetshinder arbetsplatser som fungerar utifrån deras villkor. De startar kooperativa företag som producerar varor och tjänster som det finns behov av, samtidigt som de får en plats på arbetsmarknaden.

Dagens tuffa arbetsmarknad med stora krav och den stress som ofta finns, gör det lätt att människor hamnar utanför. Social arbetskooperativ tar hänsyn till personens indivi-duella förmåga att arbeta och anpassar uppgifterna till vad han eller hon orkar med.De sociala arbetskooperativen har bildat SKOOPI – Sociala arbetskooperativens intres-seorganisation, för att tillsammans bli starkare och kunna påverka förutsättningarna för att driva den här typen av företag.

Vad är ett kooperativ?

Page 7: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20127

Med stöd av personal från Socialpsykiatriska enheten på Norrmalm, började 1996 en grupp psykiskt funktionshindrade att utföra en del kopieringsjobb. Man lade också pengar i en gemensam fikakassa. Verksamheten som bestod av omkring 10 personer utvecklades och efter ett år flyttade KOS till en egen lokal vid St:Eriksplan och ”ombil-dades” till ett kooperativ som en del i ett EU-projekt . Projektet möjliggjorde också att man kunde anställa en affärsutvecklare i två år på halvtid. Två år senare flyttade KOS in i dagens lokaler på Norrtullsgatan vid Odenplan. KOS tog i samband med flytten på sig att sköta kaféet som finns i huset där också Nya Verkstan driver olika verksamheter.

Idag arbetar vi i glasverkstan, på kafeet och i kopieringen.

I Glaset tillverkas bruksföremål och smycken i egen glasugn bl a av återvunnet fönster-glas.

I Kaffestugan är priserna delvis är anpassade efter kursdeltagare på Nya Verkstan. KOS har en miljöprofil och strävar efter att sälja kravmärkta produkter.

I kopieringen tar vi emot beställningar som uppsatser och bildutskrifter både i svart-vitt och i färg. Vi gör också också inbindning och laminering av trycksaker.

Medlemsmöte hålls varannan tisdag. På grund av att det blivit fler kooperatörer så har det också blivit nödvändigt med vissa representativa beslut. Varje verksamhet har egna möten med vissa befogenheter. Medlemsmötena är obligatoriska för alla och där får alla tillgång till olika typer av information. Arbetsgruppernas möten gäller dem som arbetar i den verksamheten tillsammans med en handledare. Att vara en del i det sociala sammanhanget är viktigast för många av medlemmarna. I styrelsen fattas de övergri-pande ekonomiska besluten.

På KOS finns 2,5 handledare på heltid. Det finns idag 14 kooperatörer (medlemmar) och 5 som nyligen har börjat. Innan man kan börja på KOS krävs en bedömning av kommunen.

För att nya personer ska komma in i gruppen på ett bra sätt finns under den första tiden en mentor, en kooperatör som hjälper en till rätta, svarar på frågor och berättar om det särskilda med att arbeta i ett kooperativ. Efter ca: 3 mån går det att lämna in en

Om Kooperativet KOS

Page 8: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20128

ansökan om medlemskap till ett medlemsmöte där kooperatörerna röstar om vilka som får bli medlemmar.

KOS har ekonomiskt stöd från Norrmalms SDF som betalar handledarlöner, lokalhyra och telefon.

KOS är en ideell förening där 50% av vinsten ska återinvesteras i verksamheten och övriga 50% ska gå till sociala aktiviteter som exempelvis biobesök, julbord eller resor.

KOS arbetar för att kunna erbjuda medlemmarna lönebidragsanställningar. I dag finns 1,5 tjänst med lönebidrag fördelade på två kooperatörer: Per och Jens.

Kooperativet KOS

Page 9: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 20129

– planering och genomförande av den sociala redovisningen

Vi hade redan gjort en social redovisning för 2010 inom SKOOPI-projektet VISO-REK och vi ville pröva att göra ytterligare en för 2011. Det här året ville Anders Juhlin, Per Hemmingsson, PG i glaset och vår handledare på KOS Luis arbeta med den sociala redovisningen. Luis hade senare tyvärr bara möjlighet att delta vid ett möte pga opera-tion.

I augusti tog vi kontakt med Annette Dünkelberg Coompanion Stockholm som tidi-gare varit vår handledare.

Vi var ganska säkra på att vi själva skulle göra större delen av arbetet denna gång och bestämde att vi skulle höra av oss när vi behövde bollplank och stöd i arbetet.

Första veckan i september hade vi just hunnit start arbetet då en av oss blev sjuk men vi fortsatte trots det så smått med förberedelserna.

I oktober tyckte vi det var dags att stämma av hur långt vi hunnit i arbetet och kontak-tade då handledaren.

Nästa möte ägde rum i början av november då vi arbetade med och bestämde det här: Vi bestämde att träffas ytterligare tre gånger: 24 nov, 1 och 8 dec. och hade då fram till januari för att göra klart arbetet och betonade att ingen ska behöva känna sig tvungen att ta på sig uppgifter som man är osäker på att man mäktar med.

Till nästa möte bestämde vi oss för att:Läsa igenom Urbans Handbok en gång till för att friska upp minnet.• Utifrån den lista vi gjort över ett antal områden som rör kooperativets interna värld, • välja ut ett - högst två områden för att kunna diskutera vilka förbättringar man skulle kunna göra och därefter sätta mål för dessa. (det får ju bli små, små mål med tanke på den korta tiden...). Dessutom ska vi vid nästa träff välja ut högst två av de utåtriktade verksamheterna • - digitalt tryck - glas - uthyrning - café - som vi vill arbeta med och komma fram till realistiska förbättringsmöjligheter och mål för.

Så här arbetade vi

Page 10: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 201210

Lista på tänkbara områden där vi skulle kunna arbeta med förbättringarArbetstid• Arbetsmiljö• Arbetsuppgifter• Inflytande/ möjlighet att vara med och bestämma• Trivsel• Arbetsrutiner• Belöningar• Bemanning• Lön• Förväntan på handledare•

Vi träffades igen i slutet av månaden och hade då kommit fram till följande: På med-lemsmötet i nästa vecka berättar vi vad vi gick igenom idag och försöker gå in på vart och ett av de fem målen för att se om vi kan förtydliga dessa.

För digitala trycket och glaset ska vi ta reda på hur mycket vi har sålt för under året. Vi kollar med Steg för steg hur långt de hunnit bokföra. Det är bra om vi kan titta på hur mycket vi sålt för under årets första sex månader, eller nio om det är bokfört så långt.

På mötet den 1 december så går vi igenom det vi gjort under veckan och försöker komma fram till vilka metoder/aktiviteter vi kan använda för att mäta om och i vilken grad vi når våra uppsatta mål.

Mötet den 1 december flyttade vi fram till den 8e pga utbildningsdagI mitten av december hade vi kommit en bra bit på väg med arbetet och bestämt oss för att vi skulle arbeta med fem olika områden uppdelade på två områden för kunder (externa intressenter) och tre områden som berör oss på kooperativet (interna intres-senter).

Page 11: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 201211

Kunder - Externa intressenter Digitalt tryck1. Glas2.

Kooperatörer och handledare - interna intressenter

Trivsel bland kooperatörer och handledare1. Belöningar för kooperatörer2. Ordningsregler för kooperatörer och handledare3.

Efter det satte vi upp ett mål som vi skulle kunna mäta för varje område, antingen i nöjdhet eller i kronor.

Här har vi alltså gjort ett tillägg till den ursprungliga tanken kring social redovisning, nämligen att kunna mäta ökning av försäljningen.

Mål- Försäljningen ska öka 1. - PH2 ska lära sig läsa ekonomiska rapporterÖka försäljning och kvalité2. Öka trivsel (med 20 %?)3. Öka antal förmåner och antal lönebidragsanställda4. - Att skriva och besluta ordningsregler5. - Hålla individuella medarbetarsamtal oftare6.

Efter det diskuterade vi vilka aktiviteter vi skulle behöva genomföra för att rimligen kunna uppnå målen, och vem som skulle ansvara för aktiviteterna. Då kom listan att se ut så här:

Så här såg listan ut:

Page 12: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 201212

1. Digital tryckMålFörsäljningen av digitalt tryck ska under året öka med 20% från xx kr till yy krAktivitet

100 mindre företag i närområdet ska nås genom mejl och brev med information om • KOS tjänster och produkter. Deltagare i Sociala företagsmässan ska få erbjudande via mejl med information om • KOS tjänster och produkterAlla sociala företag i Sverige ska få erbjudande via mejl med information om KOS • tjänster och produkter.

Ansvarig: Per H2

2. GlasverkstadenMålFörsäljningen av glas ska under året öka med 20% från xx kr till yy kr och kvalitén ska utvecklas. Aktivitet

Finna ytterligare en affär som kan sälja KOS glasprodukter (samarbete med handle-• dare)Förbättra hemsidan för glas• Arbeta med en ny sorts färgat glas av bättre kvalitet• Diskutera inriktningen på konstglas eller företagspresenter (med kooperatörer och • handledare)

Ansvarig PG

Kunder - Externa intressenter

Page 13: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 201213

3. Trivsel bland kooperatörer och handledareMål

80% av kooperatörer och handledare ska trivas bra på KOS• Aktivitet

Ta fram en enkät med högst fem frågor kring trivsel, schematider, om man tänker • vara kvar på KOS om ett år.

Ansvarig Per H2

4.FörmånerMål

Att kooperatörerna kan få friskvård• Aktivitet

Att öka försäljning och överskott på tryck, glas och Café• Ansvarig: alla

5. Ordningsregler för kooperatörer, handledareMål

Att fastställa ordningsregler och förhållningsregler på olika områden liksom poli-• cydokument med kooperativets värdegrund. Dessa ska finnas till hands för match-ning hos biståndsbedömare och presenteras för blivande kooperatörer.

AktivitetFörankra och diskutera ordningsregler och förhållningsregler på medlemsmöte• Fastställa ovanstående på styrelsemöte•

Ansvarig Per H2

Anders skulle tillsammans med handledaren ansvara för att skriva den sociala redovisningsrapporten.

Interna intressenter – Koopertörer och handledare

Page 14: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 201214

I januari visade det sig att vi började få ont om tid för att genomföra allt det vi plane-rat. Vi försökte då tillsammans med SKOOPI och handledare att hitta genvägar för att kunna göra alla undersökningar.

Det förslag som kom upp gick ut på att vi skulle koncentrera oss på den sista frågan kring förhållningssätt och ordningsregler.

Att handledaren skulle komma till KOS vid två medlems/arbetsmöten och hålla i diskussionen kring förhållningssätt och ordningsregler och vara med vid ytterligare en uppföljande diskussion kring detta.

Det visade sig vara svårt att genomföra detta då det inte gick att kombinera datum för medlemsmöten och handledarens medverkan.

Därför är resultatet av vårt arbete i denna redovisning endast en början på ett för oss lite annorlunda sätt att arbeta med social redovisning.

Det nya sättet syns tydligt i hur vi formulerat oss kring Förmåner för kooperatörer. Där blir det mycket tydligt att ett gemensamt arbete i kooperativet för att öka den totala för-säljningen också skulle göra möjligt för fler att få friskvård av något slag. Och eventuellt som en senare effekt även skapa möjligheter till fler lönebidragsanställningar.

Processen forsätter?

Page 15: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOS – social redovisning 201215

Eftersom vi har olika aktiviteter kopplade till de olika målen, så skiljer sig även mätme-toderna från varandra, De metoder vi valde är:

Tryck: mejl- och brevutskickGlas: personlig kontakt med affärer som vill sälja vårt glas, förbättra hemsidanTrivsel: enkät med högst fem frågor till kooperatörer och handledareFörmåner: Ökad försäljning av glas och tryckOrdningsregler: diskussion bland medlemmar som resulterar i skrivna regler

Mätmetoder och indikatorer – så här får vi fram uppgifterna

Vi siktar på att kunna arbeta vidare med en eller flera av de områden vi kommit fram till som viktiga för att fortsätta arbetet med att utveckla kooperativet. Främst kommer vi att föra en diskussion bland medlemmarna om kooperativets ordningsregler.Sociala redovisningsteamet har bestått av Anders Juhlin, Per Hemmingsson, och PG.

Reflektioner och tankar inför framtiden

Anteckningar från processen gjordes av Annette Dünkelberg Coompanion Stockholm

Page 16: Social redovisning KOS 2011

Kooperativet KOSNorrtullsgatan 12K 113 27 Stockholm

Telefon: 08 508 09 406 [email protected] www.kooperativetkos.com

SKOOPI – Sociala arbetskooperativens intresseorgani-

sationBox 16355, 103 26 STOCKHOLM

Klara södra kyrkogata 1Tfn. 08-32 72 30

e-post. [email protected], www.skoopi.coop

Projektägare

Ett projekt genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden

Kooperativet KOS