SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA

BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA

Procedur

Känsla av smärta

Lära sig att

bemästra proceduren

Hantera

smärtstimuli

Ofrivillig reaktion på smärtstimuli

och smärtuttryck

Kroppsfunktioner

Stru

ktu

ren p

å

nocic

epto

rer

Stru

ktu

ren p

å

nerv

syste

me

t Förä

nd

ring

av

om

giv

nin

ge

n

Milj

ö s

om

är

desig

nad

för

barn

et

Se

riou

s g

am

es o

ch

mu

sik

me

dic

in

Aktivitet/Delaktighet

Stru

ktu

ren

på h

järn

an

Kognition

Hantera

smärtreaktionen

4

Det finns ett klyfta mellan vad vi

vet idag om smärtlindrande

metoder och vad vi använder i

klinisk praxis

(MacLean et al. 2007)

Hinder i organisationen

En systematisk review fann att nästan inga riktlinjer för smärtlindring var tydliga, enkla och specifika, det vill säga de flesta riktlinjer för barn var i behov av förbättring

(Lee et al, 2014)

Dålig tillgång till material för distraktion

(Twycross, 2013)

5

Hinder hos personalen

6

Vårdpersonalen har inte tillräckligt med strategier för att

kommunicera med barn om deras smärta

(de Freitas et al. 2014)

Vårdpersonal har inte kunskap om hur de kan smärtlindra barn på

bästa sätt

Vårdpersonalen lägger över ansvaret för att uppmärksamma

barns smärta på föräldrarna

(Twycross, 2013)

Hinder hos personalen

7

En stor andel av barnen blev inte smärtskattade under de första

24 timmarna postoperativt

(Twycross, Forgeron, Williams, 2015)

Hinder med icke-farmakologisk behandling

8

Postoperativ smärta är/kan vara långvarig

De mest effektiva icke-farmakologiska behandlingarna

bygger på distraktion som ger en kortvarig effekt

Vad händer när studien är avslutad?

9

www.musicure.com

Vad händer när studien är avslutad?

Signifikant färre barn i musikmedicingruppen (1/40) jämfört med

kontrollgruppen (9/40) behövde morfin på UVA (p < 0.05)

FAS poängen sjönk mer med musik jämfört med kontrollgruppen

Ett tema “Postoperativ musik är en distraktion som är lugn och

avslappnande”

10

Nilsson S, Kokinsky E, Nilsson U, Sidenvall B, Enskär K. School-aged children’s

experiences of postoperative music medicine on pain, distress and anxiety. Paediatr

Anaesth 2009; 19:1184-1190.

Vad händer när studien är avslutad?

11

Susanne Winther Olsen

Vad händer när studien är avslutad?

12

Susanne Winther Olsen

Vad händer när metoden inte fungerar?

13

Massage

Vila

Pojke

8 år

Flicka

16 år

Pojke

14 år

Flicka

13 år

Pojke

10 år

Pojke

3 år

Pulsfrekvens

Före

109

69

100

99

106

133

Efter

102

73

104

90.5

104

128

Efter sjukgymnastik

108

72

99

99

109

133

Nilsson S, Johansson G, Enskär K, Himmelmann K. Massage therapy in postoperative

rehabilitation of children and adolescents with cerebral palsy – a pilot study. Complementary

Therapies in Clinical Practice; 2011 Aug;17(3):127-31

Vad händer när metoden fungerar, men det saknas dokumentation?

14

”Jag ger massage till inneliggande barn som behöver. Det blir

på olika avdelningar efter behov och dagsform. Ibland blir det

en aktivitet när patienten inte orkar eller inte kan göra så

mycket annat. Ibland blir det lite avledande för att patienten har

ont. Metoden heter Taktiopro www.taktil.se.

Jag använder Bamseolja samt lavendel och apelsinolja. Barnen

får välja. Jag spelar lugn och ro musik. Ibland får patienten

välja musik på sin iphone.”

Eva Gustavsson, lekterapeut

Vad händer när metoden fungerar, men det saknas dokumentation?

”Massagekorgen är min gitarr brukar jag säga, Jag är inte bra på att

spela och sjunga men jag är bra på att ge massage. Tänk vad mina

händer kan göra.”

Eva Gustavsson, lekterapeut

15

Vad händer när metoden fungerar, men det saknas dokumentation?

Kille, 17 år, på onkologen som fick massage i Sinnenas rum på

Lekterapin. Han har fått massage vid flera tillfällen

(Han är amputerad från axeln).

”Som amputerad i axeln så känner jag mycket fantomsmärta och

under massagen så känner jag ingen smärta.

Efter massagen så känner jag inte heller smärta. Jag tycker att

massagen funkar som medicin. (fantomsmärtmedicin)”

16

Vårdmiljö

18

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting investerar

landstingen drygt 13 miljarder kronor om året i

vårdbyggnader. Samtidigt satsar Sverige knappa 10 miljoner

kronor per år på forskning och vetenskaplig uppföljning om

hur vårdbyggnader kan bidra till en läkande vårdmiljö. Det

innebär att forskningsmedlen inte ens motsvarar 1 promille av

vårdsektorns investeringar. Det här visar Chalmers och

Sahlgrenska akademins gemensamma kartläggning.

Utmaningar med smärtskattning hos små barn

Observationsinstrument måste kompletteras med en guide hur

skattningen ska gå till eftersom vårdpersonal kan bedöma samma

ansiktsuttryck olika (Chang et al. 2014)

Kulturella aspekter behöver tas i anspråk när skattningsinstrument

översätts, eftersom innebörden av ord kan skifta mellan olika

kulturer (Andersen, Jylli, Ambuel, 2014)

21

2005 2010 2015

Virtual Reality

Dansa dig smärtfri?

• https://www.youtube.com/watch?v=ZWTHNBlgJZ4

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Smärtskattning

25

Validerade smärtskattningsinstrument för små barn

26

0 1 2

Ansikte Neutralt ansiktsuttryck

eller ler

Bister uppsyn, rynkar

pannan av och till,

tillbakadragen,

ointresserad

Frekvent eller konstant

rynkad panna, darrande

haka, hopbitna käkar

Ben Normal ställning eller

avslappnad

Oroliga, rastlösa eller

spända ben

Sparkar eller uppdragna

ben

Aktivitet Ligger lugnt, normal

position, rör sig

obehindrat

Skruvar sig, ändrar ofta

ställning, spänd

Sprättbåge, rycker till

eller stel

Gråt Ingen gråt (vaken eller

sover)

Gnäller eller jämrar sig,

klagar av o till

Gråter ihållande, skriker

eller snyftar, klagar ofta

Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med

beröring, kramar eller

prat. Avledbar

Svår att trösta eller

lugna

Merkel et al., 1997

27

6-13 p. mild smärta

14-20 p. moderat smärta

21-30 p. svår smärta

(de Jong et al., 2014)

Validerade smärtskattningsinstrument för stora barn (cirka 4,5 år och uppåt)

29

Hicks et al., 2001

McGrath et al., 1996

Holstensson, J., Johansson, C., Nilsson, S., Thunberg, G. (submitted) Talking About Talking Mats -

typically developing children’s perceptions of pictures intended for discussions about emotional state

during hospital care

Nilsson S, Buchholz M, Thunberg G. Assessing children’s anxiety using the modified short State-Trait

Anxiety Inventory (STAI) and Talking Mats – A pilot study. Nursing Research and Practice. 2012.

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!