Skrivregler vägen till proffsig patientdokumentation...2016-05-23 6 Använd moderna och enkla ord...
Transcript of Skrivregler vägen till proffsig patientdokumentation...2016-05-23 6 Använd moderna och enkla ord...
2016-05-23
1
Skrivregler – vägen till proffsig
patientdokumentation
2016-05-19
2
Skall förskriva säng/läsbord, tf 6 ma,
duschst ma, t pat...
Högre AF och UT ger en 1:a på CSN.
Kontakta AT Emma o inf om hbes.
2016-05-23
2
3
4
Språklag
Sedan den 1 juli 2009 gäller en ny språklag i Sverige. Enligt den är vi skyldiga att ha ett
lättbegripligt språkbruk:
2016-05-23
3
”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och lättbegripligt”
(paragraf 11)
5
6
2016-05-23
4
7
j m pat
journalkopia med patienten
Vi som arbetar på myndigheter eller i annan
offentlig verksamhet ska skriva vårdat, enkelt
och lättbegripligt för att:
8
2016-05-23
5
• det är en demokratisk rättighet för
medborgarna att förstå vår information
• förtroendet för oss ökar när medborgarna
förstår våra texter
• tillgängligheten ökar för alla när våra texter
är enkla och begripliga.
9
Språket utvecklas hela tiden
Vi har bland annat fått nya stavningsregler
och bytt ut ålderdomliga ord mot modernare.
Myndighetsspråket har också blivit mindre
formellt.
10
2016-05-23
6
Använd moderna och enkla ord
En del ord bör man undvika i sin text:
• byråkratiska ord som bara vi på myndigheten
använder
• föråldrande ord som känns otidsenliga och ger
ett tungt intryck.
11
Dessutom bör man undvika uttryck som
rörande, angående, gällande, med
avseende på och beträffande.
De tynger texten i onödan och kan ofta
ersättas med enkla prepositioner som
om, för eller i.
12
2016-05-23
7
13
Patientdatalagen
Patientdatalagen trädde i kraft 2008
och ersatte då vårdregisterlagen och
patientjournallagen.
14
2 § Syftet med att föra en patientjournal är i
första hand att bidra till en god och säker
vård av patienten.
En patientjournal är även en informationskälla för
- patienten
- uppföljning och utveckling av verksamheten
- tillsyn och rättsliga krav
- uppgiftsskyldighet enligt lag
- forskning
2016-05-23
8
8 § Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen.
9 § Uppgifter som ska antecknas ska föras in i journalen så snart som möjligt.
10 § En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften.
15
16
13 § De journalhandlingar som upprättas
inom hälso- och sjukvården ska vara
skrivna på svenska språket, vara tydligt
utformade och så lätta som möjligt att
förstå för patienten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får
vara skriven på ett annat språk än svenska.
2016-05-23
9
Medicinens språk Fackspråket – professionens språk
vetenskapligt, exakt, entydigt
appendicit, appendix
Allmänspråket – i kontakten läkare och patient
klart, enkelt, begripligt
blindtarmsinflammation/inflammation i blindtarmsbihanget
Arbetsspråket – sjukvårdens vardagsspråk
tolererar jargongord, muntligt men inte skriftligt
app
17
Datum
18
2016-05-23
10
19
I brev- och blanketthuvuden skrivs
datum enligt mönstret 2015-02-03.
I löpande text ska datum skrivas
(den) 3 februari 2015.
Undvik former med bara siffror, som till
exempel 3/8/15 eller 8/3/15, eftersom de
lätt kan missförstås.
20
2016-05-23
11
21
Datum på engelska
Skrivsätten för datumangivelser varierar över
världen. Därför bör man i korrespondens med
utlandet av tydlighetsskäl skriva ut datum med
hela årtalet utskrivet och månadens namn med
bokstäver.
3 August 2015
dag månad år
Notera att månader alltid skrivs med stor
begynnelsebokstav på engelska
På brittisk engelska skrivs datum i formen:
3 August 2015 utan någon interpunktion som
kommatecken eller punkt. Undvik den
omständiga utskrivna formen: the 3th of August
2015 och varianter av den.
På amerikansk engelska skrivs datum i formen:
August 3, 2015
22
2016-05-23
12
23
Årtal får aldrig förkortas till endast två siffror,
151213, eftersom detta kan leda till
missförstånd.
Skriv istället 13 december 2015 eller 2015-12-13
Skriv 1997 inte -97
Skriv 1960-talet inte 60-talet
24
Tidsintervall mellan två datum anges enligt
följande mönster:
Detta skrivsätt rekommenderas i löpande text:
• 5 september 2011–3 januari 2012
• 5 september–21oktober 2011
• 5–15 september 2011
Man kan även skriva på detta sätt, men det
rekommenderas inte i löpande text:
• 2011-09-05–2012-01-03
• 2011-09-05–10-21
• 2011-09-05–15
2016-05-23
13
BREV
25
26
• Vänsterställt brev T0-T6, mittställt brev T1-T7,
högerställt brev T2-T8 (T=tabbläge)
• Datum ska alltid finnas med i ett brev, 2015-09-04
• Om brevet gäller en patient ska man ha en ärendemening enligt följande, Arial 11 punkter fetstil:
Personnummer efternamn, förnamn, adress, postadress, telefonnummer
• Ärendemeningen ger information om innehållet.
• En ärendemening börjar aldrig med angående eller
beträffande. Det är borttaget sedan 1960-talet.
2016-05-23
14
• Adressat skrivs på rad 7
– Vänsterställt brev adressat i T0
– Mitt- och högerställt brev adressat i T4
• Datum skrivs på rad 3 i T4.
• Skriver man ett brev till patienten ska patientens
personnummer vara med, skrivs på rad 1 i T6.
• Ärendemening skrivs på rad 15 i fetstil, Arial 11 punkter.
• Hälsningsfras skrivs på rad 15.
• Om man har en ärendemening och vill ha en hälsningsfras
också, så skrivs hälsningsfrasen på rad 15 över ärende-
meningen som börjar på rad 17 i så fall.
• Det är bara avtal och kontrakt som har med ort och datum i
avslutningen på ett brev. 27
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7
Logotyp
Organisationsenhet/klinik rad 1 T0/0 cm personnummer rad 1 T6
Handläggare/signatur, direkttelefon
2015-09-04 /datum rad 3 T4/9,2 cm
Mottagare rad 7 T0/0 cm
Adress
Postadress
Hej Testpatient! Rad 15 T0/0 cm
1 blankrad
Texten börjar ett nytt stycke under hälsningsfrasen. Detta är ett exempel
på ett vänsterställt brev. Tänk på att radlängden inte ska vara längre
än 13-13,5 cm. Brevets text med utgivare och dokumentnamn ska börja
2 cm ned på pappret.
1 blankrad
Med vänlig hälsning
3 blankrader
Namnförtydligande
Titel
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxxxxx
Infektions- och hudkliniken Byggnad xx Telefon: xxxxxxx
371 85 Karlskrona Fax: xxxxxxx
28
2016-05-23
15
Firmatecknare
När man avslutar ett brev eller intyg med kliniknamnet är detta en juridisk
term som innebär att den som skriver under har "teckningsrätt" för företaget.
Om du skriver under som firmatecknare ska du skriva ut firmans fullständiga
namn. De flesta företag har tydliga regler för vem som får teckna firman och
för vad. Ofta är reglerna kopplade till rätten att avtala upp till ett visst belopp.
Om du inte är firmatecknare, men vill använda firmanamnet i anslutning till
din underskrift bör du lägga till avdelningen eller funktion. Därför bör man på
raden under kliniknamnet ange om det är mottagning eller avdelning som
personen som skriver under har "teckningsrätt" på. Till exempel:
Med vänlig hälsning
KIRURGKLINIKEN
Mottagningen
Kalle Svensson
Specialistläkare
För att undvika denna juridiska term kan man i stället endast skriva under
med namnförtydligande och titel.
29
Bilaga/bilagor
• Antalet bilagor som sänds med ett dokument ska
anges inom parentes under ärendemeningen.
• Mellan textens sista rad och ordet bilaga (eller
bilagor om det är flera) lämnas minst 3 blankrader.
Mellan orden bilaga/bilagor lämnas en blankrad.
• Om bilageförteckningen är lång är det lämpligt att
skriva den på ett separat blad. Då görs en
hänvisning till den nedtill på dokumentets första
sida.
30
2016-05-23
16
31
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8
Logotyp
Organisationsenhet/klinik
Handläggare/signatur, direkttelefon
2015-09-04
Dr Kalle Karlsson
Medicinkliniken
Blekingesjukhuset
371 85 Karlskrona
19101010-1010 Testersson, Ester, Solgatan 12, 374 38
Karlshamn, 070-070 70
(1 bilaga)
Text i T1-T7. Detta är ett exempel på ett mittställt brev med bilaga.
Tänk på att radlängden inte ska vara längre än 13-13,5 cm.
Med vänlig hälsning
3 blankrader
Anna Svensson
Överläkare
3 blankrader
Bilaga
1 blankrad
Här ska det stå vad det är för någon bilaga
________________________________________________________________________________________________________ Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxx
Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: xxxx
371 85 Karlskrona Fax: xxxxx
32
Logotype
Organisationsenhet/klinik 19101010-1010
Handläggare/signatur, direkttelefon
13 April 2015
Testpatient Testersson
Solgatan 12
374 00 Karlshamn
Dear Testpatient!
Exempel på ett engelskt vänsterställt brev. Text………….
Text………….
Yours sincerely
Kalle Karlsson
MD
_____________________________________________________________ Blekinge Hospital Address: Internet: www.ltblekinge.se Postgiro: xxxxx
Department of Infectious Diseases Building 28 Phone: +46-xxxx
SE-371 85 Karlskrona Fax:+46-xxxx
E-mail: [email protected] Org.nr: xxx
2016-05-23
17
Det är inte helt lätt att hitta en direkt motsvarighet på
engelska när det gäller läkartitlar men här är några förslag:
MD = Medical doctor = odisputerad läkare, man har fullgjort den
grundläggande läkarutbildningen men den betyder normalt inte
att man är färdig specialist.
Överläkare = Consultant, director, senior specialist
Färdig specialist = specialist qualification eller qualification as a
specialist, board certified specialist
ST = senior house officer (SHO), registrar, resident
AT = house officer(HO), preregistration house officer (PRHO),
intern
33
Avslutningsfraser på engelska
Skriver man hälsningsfrasen Dear Sir/Sirs ska man avsluta brevet med Yours faithfully.
Skriver man hälsningsfrasen Dear Mr/Mrs Smith avslutar man brevet med Yours sincerely (yours sincerely används till namngiven, bekant person).
Yours, är mindre formellt än Yours sincerely och Yours faithfully.
Regards (kort och effektivt, från en affärsman till en annan).
34
2016-05-23
18
35
Förkorta inte avslutningsorden till m v h eller
m.v.h. i formella brev eller e-post.
Det kan uppfattas som nonchalant att du nöjt
dig med en förkortning i stället för att skriva ut
orden.
Radlängden får varken vara för kort eller för lång
för då blir dokumentet svårläst.
I mallar för brev, PM och liknande dokument bör
raderna inte vara längre än 13-13,5 cm med en
teckenstorlek på 12 punkter.
36
2016-05-23
19
Intyg
37
38
I intyg ska man skriva ut patientens namn,
både för- och efternamn. Man får inte skriva
”patienten”.
Använd inga förkortningar i intyg.
Ingen hälsningsfras i intyg.
Avsluta inte intyget med ”Intygas i tjänsten”.
2016-05-23
20
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7
Organisationsenhet/logotyp INTYG dokumentnamn rad 1, T4/ 9,2 cm
Handläggare, signatur
2015-01-01 datum rad 3
Namn och adress rad 7
till den som ska
ha intyget
19101010-1010 Testersson, Ester, Solskensgatan 12,
374 00 Karlshamn, 070-070 70
Här skrivs intygstexten. Ärendemeningen skrivs på rad 15.
Om intyget inte har någon adressat skrivs intygstexten på rad 10.
3 blankrader
Asta Svensson
Överläkare
___________________________________________________________________ Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxx
Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: xxxxx
371 85 Karlskrona Fax: xxxxxx
Internet: www.ltblekinge.se Org.nr: xxxxx
39
40
LOGOTYPE CERTIFICATE
13 April 2015
To whom it may concern
This is to certify that Mr/Mrs/Ms Testpatient Testersson, born
Månad dag, år, fortsätt med texten här .........
………Detta är ett exempel på ett engelskt intyg.
Kalle Karlsson
MD
MAA
______________________________________________________________________________________
Blekinge Hospital Address: Internet: www.ltblekinge.se Postgiro: xxxx
Department of Infectious Diseases Building 28 Phone: +46-xxxxxx
SE-371 85 Karlskrona Fax:+46-xxxxx
E-mail: [email protected] Org.nr: xxxxxxx
2016-05-23
21
Stor eller liten bokstav
41
Sjukdomar skrivs med liten bokstav.
Men när sjukdomar, kroppsorgan eller
metoder fått namn efter personer skrivs dock
egennamnet med stor bokstav och med
genitiv-s:
Parkinsons sjukdom, Downs syndrom,
Alzheimers sjukdom.
42
2016-05-23
22
I vissa typer av text används ibland person-
namnet som kortform för sjukdomen som då
skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s:
alzheimer, parkinson men inte alzheimers,
parkinsons.
Denna kortform ska man inte använda i
journaltext.
Kortformen används som förled i samman-
sättningar: alzheimerdiagnos, aspergersyndrom,
parkinsondemens.
43
Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med
stor begynnelsebokstav:
Alvedon, Trombyl
Substanser och läkemedelstyper skrivs med
liten begynnelsebokstav:
paracetamol, antibiotika, betablockerare,
cellgift
44
2016-05-23
23
45
Avdelningar, kliniker och enheter inom en
organisation skrivs med liten bokstav i löpande
text:
primärvården, psykiatrin, medicinkliniken,
hudmottagningen, kirurgavdelning
Namn på verksamheter som inleds av ett
geografiskt namn, eller en förkortning som uttalas
bokstav för bokstav skrivs alltid med stor bokstav:
Lyckeby vårdcentral, BB, IT-enheten.
Namn på centrala verk och andra myndigheter som
har hela landet som sitt verksamhetsområde skrivs
med stor bokstav:
Boverket, Datainspektionen, Försäkringskassan,
Högsta domstolen, Regeringskansliet, Socialstyrelsen,
Polismyndigheten
Vissa beteckningar för grundläggande samhälls-
funktioner när det är funktionen snarare än
organisationsnamnet som åsyftas, regionala
myndigheter skrivs med liten bokstav:
polisen, posten, den lokala arbetsförmedlingen
46
2016-05-23
24
Försäkringskassan skrivs med stor bokstav då
det är ett namn.
Tidigare kunde man tala om flera försäkringskassor (då med
liten bokstav, till exempel försäkringskassorna runt om i landet) som alla var
samordnade inom Riksförsäkringsverket. Numera heter den
överordnade organisationen Försäkringskassan.
47
Företagsnamn skrivs med stor bokstav eftersom
de är namn.
Däremot finns det ingen anledning att försöka
efterlikna företagens loggor i vanlig text.
Man skriver till exempel Ikea och Ica i löptext,
även om loggorna har genomgående versaler
eller skriver ihop namn med versal mitt i.
48
2016-05-23
25
Tal
49
Tal upp till tolv kan skrivas med bokstäver i text,
övriga skrivs med siffror.
Om kravet på exakthet dominerar bör siffror
användas.
Var bara konsekvent, blanda aldrig siffror och
bokstäver inom samma mening.
Använd alltid siffror vid längd- och
måttangivelser, datum och klockslag.
50
2016-05-23
26
Man bör undvika siffror först i en mening. I stället bör man skriva ut talet med bokstäver eller ändra formuleringen.
Man bör inte heller låta två tal skrivna med siffror stå bredvid varandra i löpande text.
Skriv inte CRB-65 3, skriv istället CRB-65 är 3 poäng.
Skriv år 2005 hellre än 2005 i början av en mening, eller vänd på meningen.
I journaler ska man helst skriva med siffror.
51
Romerska siffror bör undvikas.
Skriv istället med arabiska siffror, till exempel:
L4, diabetes mellitus typ 2.
Dock görs undantag för alla koagulationsfaktorer
och kranialnerver, som skrivs med romerska
siffror.
52
2016-05-23
27
Kranialnerver
I Olfactorius Lukt
II Opticus Syn
III Oculomotorius Ögonrörelser och ögonlock
IV Trochlearis riktar ögat neråt och lateralt
V Trigeminus Känsel i ansikte och mun tuggmuskeln
VI Abducens Innerverar rectus lateralis
VII Facialis Kontrollerar ansikts-muskulatur, tår och saliv sekretion samt smaken
VIII Vestibulocochlearis Hörsel och balans
IX Glossopharyngeus Smak, känsel i delar av svalget och svalgreflex
X Vagus Innerverar sinus caroticus - bradykardi, heshet, svalgreflex
XI Accessorius Trapezius & sternocleidomastoideus, sväljningsrörelser
XII HypoglossusTungrörelser
Koagulationsfaktorer
IFibrinogen IIProtrombin
IIIVävnadsfaktor IVKalcium
VProaccelerin VIHör ihop med faktor V
VIIProkonvertin VIIIAntihemofil faktor A
IXChristmasfaktor XStuart-Prowers faktor
XIRosenthalfaktor, XIIHagemanfaktor
XIIIFibrinstabiliserande faktor
53
Tal med många siffror delas upp i grupper om tre
siffror bakifrån räknat. Skiljegränsen markeras
med blanksteg (inte punkt eller komma):
512 419
2 200 000
54
2016-05-23
28
Svenska telefonnummer och faxnummer
grupperas 3-3-2 eller 3-2-2- eller 2-2-2 eller
3-2 framifrån räknat.
55
• 0455-432 10
• 0455-73 10 00
• 08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning)
• 073-987 65 43
• 0708-23 12 13
• För internationella kontakter, skriv så här:
+46 454 763 42 (46 är landsnumret till Sverige, 454 är riktnumret utan nollan, 763 42
är det lokala numret).
56
2016-05-23
29
Klockslag
57
När man vill ange klockslag använder man siffrorna 0.00-24.00 (punkt mellan tim- och minutsiffrorna):
klockan 9.45, klockan 20.30
Vid hela timmar behöver man inte skriva ut minutsiffrorna. De behövs inte heller om tiden anges på ett ungefär:
Mötet börjar klockan 18.
Operationen avslutades omkring klockan 3 i natt.
58
2016-05-23
30
Om du vill skriva att något pågår mellan två
klockslag bör du skriva på något av följande sätt:
Utbildningen pågår mellan klockan 12 och 15.
Utbildningen pågår klockan 12–15.
Utbildningen pågår klockan 12 till 15.
Observera att om du använder ordet mellan måste
det följas av ordet och.
59
Snedstreck
60
2016-05-23
31
I löpande text bör snedstreck inte användas, ordet ska hellre skrivas ut, alternativt kan en annan formulering göras.
Uttrycket och/eller bör inte användas i onödan i stället för det enkla eller.
61
Snedstreck kan användas:
• i uppgifter om tidsskiften: årsskiftet 2009/2010, månadsskiftet juni/juli
• vid diarienummer: dnr 379/90
• som bråkstreck: 3/4 (tre fjärdedelar) och i betydelsen ”per”: km/tim, m/s
• anger alternativ i viss sorts text, till exempel i blanketter. Det ersätter då ordet eller: gift/ogift, deltar/deltar inte.
62
2016-05-23
32
I ordbehandlingsprogram finns olika typer av streck:
Hårt bindestreck: (ctrl + skift + -) när ordet inte får delas av datorn.
Mjukt bindestreck: ctrl + - när ordet får delas av datorn.
Vanligt bindestreck: -
Tankstreck: ctrl + - på det numeriska tangentbordet, eller alt + 0150.
Tankstreck använder man: I betydelsen ”från…..till”
eller ”mellan….och”.
Det finns även ett dubbelt så långt tankstreck, —. Det bör undvikas i svensk text, i engelsk text används det utan mellanslag före och efter.
63
Medicinlista
64
2016-05-23
33
65
Tablett Furix 40 mg, 1 x 1.
Tablett Alvedon 500 mg, 1 x 3–4.
Tablett Diklofenak 1 + 1 + 1.
Tablett Sobril x 1.
Tablett Lanacrist 40 mg, 1 x 2, 100 stycken.
Insulin Novomix Flexpen 12 E + 12 E.
66
Inte eller ej
Inte används normalt i de flesta sammanhang.
Ej passar där det är viktigt med en kort form, till
exempel på skyltar och i rubriker.
2016-05-23
34
De eller dem
Det är ibland svårt att veta om man ska skriva de eller dem,
eftersom vi oftast uttalar orden lika.
Grundregel: skillnaden mellan de och dem är samma som
mellan jag och mig, oss och vi och så vidare.
Prova till exempel att sätta in jag och mig i din mening istället
för de eller dem.
Specialfall: När meningen innehåller frasen ”de som” eller
”dem som” är båda formerna grammatiskt riktiga.
Om du är osäker – välj de. Ett felaktigt dem är mer störande
än ett felaktigt de.
OBS! Den talspråkiga stavningen dom ska vi undvika.
67
Förkortningar
68
2016-05-23
35
69
Som huvudregel gäller att förkortningar
som inte är vedertagna ska undvikas.
De stör läsningen, grafiskt och innehållsmässigt,
och bör därför undvikas i löpande text.
Det tar längre tid att läsa och förstå en
förkortning än det tar att läsa och förstå
de ord som förkortningen motsvarar.
70
2016-05-23
36
71
Landstinget Blekinge rekommenderar att
skriva ut de vedertagna förkortningarna.
Många texter ska kunna läsas från skärm och då är förkortningar särskilt svåra att läsa.
Vedertagna förkortningar är bl.a.:
d.v.s. det vill säga
m.m. med mera
etc. etcetera
o.s.v. och så vidare
fr.o.m. från och med
t.ex. till exempel
t.o.m. till och med
72
2016-05-23
37
Det finns olika typer av förkortningar
• Avbrytningar - ordet bryts av på lämpligt ställe, i regel framför en vokal.
Alltid punkt vid avbrytningar. Avd.
• Sammandragningar - man behåller första och sista bokstaven i ordet.
Ingen punkt vid sammandragningar. Tfn, dr
• Initialförkortningar - man skriver ut endast begynnelsebokstäverna i ord eller samman-sättningsleder. IVA (intensivvårdsavdelning), KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
73
Stor eller liten bokstav i förkortningar
• Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs i regel med genomgående stora bokstäver: EU, HIV, ADHD.
• Förkortningar som uttalas som ett vanligt ord skrivs med små bokstäver: laser, temp
• Förkortningar av namn på exempelvis företag eller organisationer som uttalas som ett vanligt ord skrivs med stor begynnelsebokstav: Ikea, Unicef.
74
2016-05-23
38
En del initialförkortningar har blivit så allmänt
kända att vi knappt tänker på dem som
förkortningar. Man behöver inte skriva ut KAD,
EKG, KOL, HIV, MRSA, PAD, IVA och en rad
andra välkända initialförkortningar.
Men var noga med att ifrågasätta om en
förkortning verkligen är allmänt känd.
Tänk också på att du blir hemmablind inför det
fackspråk du själv använder ofta.
75
Allra bäst är att låta bli förkortningar.
Men om man måste använda förkortningar
använd bara de allra vanligaste allmänt kända
initialförkortningarna, och skriv på rätt sätt enligt
skrivreglerna.
Om man använder en förkortning som kanske
inte är allmänt känd, förklara den första gången
den används i texten.
76
2016-05-23
39
Måttenhetsbeteckningar
Grundregeln för hur måttenheter bör skrivas är att man kan använda förkortningar istället för utskriven form om det inte blir otydligt.
g i stället för gram, l eller L istället för liter,
ml istället för milliliter.
tim eller h istället för timmar, min för minuter och s istället för sekunder.
77
Man får använda förkortningar för labbprover
om det inte blir otydligt, till exempel:
Hb, HbA1c, IgG, CRP, PK, AFP, GT, TSH
78
2016-05-23
40
79
Undvik att använda egna eller
onödiga förkortningar
då det är respektlöst mot läsaren.
80
Grader
Temperatur 39,4 °C
ett mellanslag
Vinkel 90°
2016-05-23
41
Mellanrum: Det ska alltid vara mellanrum mellan
siffra och måttenhetsbeteckning inklusive grader
Celsius, till exempel 5 ml, 5 °C.
Men aldrig mellanrum mellan mm och Hg:
mmHg
Komma, inte punkt, som decimaltecken
används i svenskan, till exempel 1,5 ml
(INTE1.5 ml).
81
82
Fel Rätt
inlägges inläggs
bytes byts
VT vårdtid, ventrikeltakykardi
symptom symtom
tabl tablett
hö höger
iv intravenös
rtg röntgen
2016-05-23
42
Fel Rätt
po per os, peroralt
rr regelbunden rytm
dvt djup ventrombos
ca cirka, cancer
VC vårdcentral
DDK diadokokinesi
BÖS buköversikt
mm malignt melanom,
multipelt myelom,
millimeter, med mera 83
Fel Rätt
im intramuskulärt
ua utan anmärkning
pat patient, patologisk
ff förmaksflimmer
remsvar remissvar
Medklin medicinkliniken
ul ultraljud, underläkare
ut undertecknad
84
2016-05-23
43
JPN
jour på natten
journal på nätet
85
ÖLI
övre luftvägsinfektion
överlever inte
86
2016-05-23
44
Försvenskning
87
88
Det medicinska språket på 1970- och 1980-talen
började upplevas som oenhetligt, otillgängligt och
svårförståeligt. Socialstyrelsen framhöll hur viktigt det
var att förbättra kommunikationen mellan läkare och
patienter.
Svenska Läkaresällskapet inrättade 1987 en
kommitté för medicinsk språkvård.
Språkkommittén utarbetade riktlinjer för stavning av
försvenskat latin, gav råd om översättning och
försvenskning av engelska uttryck.
2016-05-23
45
Enligt patientdatalagen ska man i patientjournalerna
försvenska de medicinska termerna i möjligaste mån.
Syftet med detta är att patienterna lättare ska
förstå innehållet i sina journaler.
De medicinska uttrycken och termerna är inte förbjudna,
men man ska skriva på svenska i så stor utsträckning som
möjligt.
Ibland krävs det att man skriver de medicinska termerna för
att uppfylla kravet på tydlighet och exakthet.
89
Latinsk stavning:
om det är två- eller flerordsuttryck.
Svensk stavning:
om det medicinska ordet står ensamt i svensk omgivning ska man försvenska det.
90
2016-05-23
46
91
För latinska benämningar på bakterier skrivs det första ordet med stor begynnelsebokstav: Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus
Benämningar på virus skrivs i de flesta texter med liten begynnelsebokstav:
herpesvirus, herpes zoster, papillomvirus
Undantag: virus bildade från personnamn, Epstein-Barr-virus.
Ordet cancer försvenskas aldrig utan
behåller sin klassiska stavning med c.
92
2016-05-23
47
93
Försvenskning och stavning
ae och oe → e, ä gangraena-gangrän
c → k (utom framför mjuk vokal –s) kosta, kranium, cysta
ch → k trakea
ph → f farynx
sc och sch → sk (utom framför mjuk vokal-sj) skarlatina, ischias
rh → r rinit
th → t torax
qu → kv liquor-likvor
Ändra ordsluten till
-ia → -i anemia-anemi
-itis → -it otitis-otit
-sis → -s haemolysis-hemolys
-oma, -ema → -om, -em myoma-myom
-ea → -e diarrhoea-diarré
-ella → -ell lamella-lamell
-illa → -ill pupilla-pupill
-io → -ion dislocatio-dislokation
-culus → -kel ventriculus-ventrikel
-ura → -ur fractura-fraktur
-us → -bortfaller pulsus-puls
men ibland oesophagus-esofagus
94
Latinsk stavning försvenskat
Staphylococcus aureus stafylokocker
Staf aureus - ska inte skrivas
thorax torax
colon kolon
liquor likvor
röntgen pulm lungröntgen
2016-05-23
48
95
Valet mellan latin, engelska och
svenska
Det går inte alltid att uppnå enhetlighet även om
man vill det, eftersom språkbruket inte är
konsekvent och logiskt alla gånger och inte vi
språkbrukare heller!
En huvudregel är att lånord från alla språk ska
anpassas till svensk stavning.
Bindestreck
96
2016-05-23
49
Sammansättningar med fyra eller fler ord kräver
ofta bindestreck för tydlighetens skull, till exempel:
• tur-och-retur-biljett
• mun-mot-mun-metoden
• gör-det-själv-handbok
97
Treordsuttryck är betydligt vanligare i medicin-
språket. För dessa är tumregeln att bara använda
ett bindestreck, och då mellan de två sista leden,
till exempel:
• post partum-psykos
• per rectum-palpation
• typ 2-diabetes
• omega 3-fettsyror
98
2016-05-23
50
Sär- eller sammanskrivning
99
100
Det finns få skrivfel som folk retar sig så mycket på som felaktiga särskrivningar.
Sammansatta ord skriver vi i svenskan alltid ihop, men man ser i dag en del som börjat slarva med denna regel. Det kan möjligen bero på ett visst inflytande från engelskan, till exempel bank account, bankkonto.
2016-05-23
51
101
En regel för att veta om orden ska skrivas isär
eller inte är:
• Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger
på det första ordet, till exempel alltför
och återigen.
• Skriv isär ord som har betoning på slutordet,
till exempel i kväll, i stället för
Lyssna noga på hur ordet uttalas. Om det uttalas
som ett ord ska det skrivas ihop.
Vissa ord kan helt korrekt skrivas som antingen
ett eller två och ibland tre ord. Förslagsvis att
man använder det alternativ som anges först i
Svenska Akademiens ordlista.
102
2016-05-23
52
Ihop- och särskrivning av några
vanliga uttryck
• allteftersom
• allt fler
• alltifrån
• annanstans
• dessemellan
• dessvärre
• för närvarande
• förresten
• för övrigt
• hur som helst
• i dag
• i går
• ihop
• i kväll
• i stället (för)
• isär
• mitt emellan
• till godo
• tills vidare
• tvärtemot
• upp och ned
• över huvud taget
103
104
2016-05-23
53
105
106
2016-05-23
54
Sammanträdesdokument
107
• Kallelse
• Protokoll – är en offentlig handling
• Minnesanteckningar – är ingen offentlig
handling
108
2016-05-23
55
Kallelse
En kallelse ska innehålla:
• Dag
• Tid
• Plats
• Ärenden
• Vilka som kallas till mötet
Försök få kallelsen till 1 sida
109
110
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7
LOGOTYP KALLELSE rad 1
2016-01-01 rad 3
Till medlemmarna i xxxxxx rad 7
Årsmöte
Välkommen till årsmötet ……………………………………………
…………………………………………………………………………
Dag Onsdagen den 10 mars 2016
Tid 15.00–16.00
Plats Konferensrummet
Ärenden
• Xxxxxxx
• Xxxxxxxxxxxx
• Xxxxxxxxxxxx
MEDICINKLINIKEN
Kalle Svensson
Ordförande
2016-05-23
56
Protokollets tre delar
• Inledning
• Avhandling
• Avslutning
111
Inledning
• Logo
• Dokumentnamn: PROTOKOLL
• Utskriftsdatum
• Sammanträdets art
• Sammanträdesdatum
• Den tid som sammanträdet pågår
• Namn på närvarande och icke närvarande: skrivs i bokstavsordning på efternamnet
• Namn på protokollföraren
112
2016-05-23
57
Avhandling
• Beskriv vad som sägs på mötet utan att bli för detaljerad. Skriv kortfattat och så enkelt som möjligt.
• Korta rubriker - helst ett ord.
• Inga egna värderingar eller synpunkter.
• Accentuera besluten.
• Beslut om godkännande av föregående mötesprotokoll.
• Utse justeringsmän (ordföranden + en vald). Att justera ett protokoll innebär att man granskar och godkänner.
• Ett protokoll är inte giltigt förrän det är justerat.
113
Avslutning
Vid protokollet Justerat
Anna Andersson Lars Larsson Bo EK
114
2016-05-23
58
Minnesanteckningar
• Det finns inte så tydliga regler för minnesanteckningar som det gör för uppställning av protokoll.
• Har ingen annan funktion än den gruppen själv bestämmer.
• Behöver inte vara offentliga.
• Används vid informella sammanträden.
• Behöver bara återge vad som beslutats.
• Bör framgå när sammanträdet ägde rum och vilka som deltagit.
• Justeras inte.
115
116
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7
LOGOTYP PROTOKOLL
2016-01-01
Årsmöte
Dag 2016-01-01
Tid 15.00–16.00
Plats Konferensrummet
Närvarande Kalle Andersson, ordförande
Kalle Larsson, sekreterare
Kalle Svensson
Ej närvarande Kalle Persson
1. Val av sekreterare
Kalle Larsson valdes som sekreterare.
2. Justering
Kalle Svensson utsågs att tillsammans med ordförande justera protokollet.
3. Föregående mötesprotokoll
Föregående mötesprotokoll från 20 december 2015 godkändes.
4. Xxxx
Xxxxxxxxxsxxx
Vid protokollet Justerat
Kalle Andersson Kalle Svensson Kalle Larsson
2016-05-23
59
117
118
2016-05-23
60
119
Vid alla språkliga fel riskerar man att mottagaren
tappar intresset, slutar lyssna eller inte tar texten
på allvar.
Man vet aldrig vilket språkfel just den personen
kan tänkas hänga upp sig på.
120
Skriv lättläst
Textens yta är viktig för det är den som läsaren först möter.
Hur vi skriver påverkar hur vi uppfattas.
Skriver du slarvigt och obegripligt påverkas ditt och även landstingets anseende negativt.
Skriver du å andra sidan korrekt och lättbegripligt framstår både du och vår organisation som seriös, kunnig och välkomnande.
2016-05-23
61
”Tal är ett språk för örat,
skrift är ett språk för ögat”
(Språkrådet)
121
Språkrådet är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen.
Språkrådet har bland annat till uppgift att bedriva språkvård och att
främja klarspråksarbete i den offentliga förvaltningen.
www.sprakochfolkminnen.se
Myndigheternas skrivregler – som vi inom sjukvården ska följa
Svenska skrivregler
Frågelådan
Terminologicentrum TNC AB arbetar med fackspråk och
terminologi, och ger bland annat ut skrivregler och ansvarar för den
nationella termbanken rikstermbanken.se.
www.tnc.se
Medicinskt fackspråk i skrift
Skriva på kontor utgiven av SIS, Swedish Standards Institute
Landstinget Blekinges skrivhandbok
122
2016-05-23
62
Journalgrodor
• Patienten dog i juni 1980 och detta har tagit honom mycket hårt.
• Idag till lunch får patienten akuta diarréer.
• Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten.
• Patienten är sugen på slem.
• Status: Gott och opåverkat. Verkar gilla doktorer.
• Jag tittar på patienten i mikroskåp och blir inte klokare
av det.
Streptokocker går alltid på dagis
Sätter en sutur på tarmen
då det finns en liten skata där.
2016-05-23
63
• Allergisk mot Tim och Tej.
• Uppmanas att återkomma om hjärtat rusar iväg till
akuten.
• Druckit ett glas rödvin på kvällen tillsammans med den
kokta hummern.
• Patienten är medvetslös vid undersökningen, men säger
att han mår bra.
• Ingen barnönskan i nuläget men eventuellt framöver,
uppmanas höra av sig till mig då.
• Samtal via magen som tolkar.
Ett gott skratt förlänger livet!
Malin Andersson
Malin Andersson
Medicinsk sekreterare
Infektions- och hudkliniken
Landstinget Blekinge
Blekingesjukhuset
371 85 Karlskrona
0455-73 44 23
126