Sofie Andersson, Karlshamn 2014­12­15 På uppdrag av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg 

  

1 

 Inledning  Den 15:e september 2014 fick jag i uppdrag av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg att ta fram en förstudie till ett eLabb under tre månader. Det första eLabbet i Blekinge/Kronoberg ska finnas på Stenbacka Bibliotek som är ett nybyggt, integrerat skol­ och folkbibliotek som ligger på Stenbackanavet i Asarum, Karlshamns kommun.  Frågorna var många. Vad är egentligen ett eLabb och vad ska man ha det till? Hur skulle det gå till att starta upp ett, vad kostar det och vem ska vara ansvarig? Begrepp som “makerspace”, kollektivt lärande, 3D­scanning, visuell programmering och många fler dök snabbt upp.  Den här rapporten från förstudien hoppas jag ska kunna fungera som en guide som hjälper dig navigera bland begreppen och som ger dig insikter om faktorer för framgång och ledtrådar till olika sorters finansiering, samarbeten, utrustning mm.   I början på 2015 kommer även en avslutning hållas där Lo Claesson och Charlotta Boström från Vaggeryds bibliotek kommer föreläsa om sina erfarenheter och lärdommar från makerspacet SkaparBibblan. Jag kommer presentera mina insikter och framför allt har jag stora förhoppningar på att knyta samman alla de människor jag träffat under den här förstudien så de kan göra resten av resan till något fantastiskt ­ tillsammans.  /Sofie Andersson Karlshamn 2014­12­15                 

  

2 

 Vad är ett eLabb?  Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har definierat det så här: “Ett eLabb är en verkstad och en plats för information, upplysning, kreativa möten och skapande. Här finns tillgång till digitala verktyg [­­­] och här kan man också träffas över generationsgränserna, hjälpa varandra och skapa nya idéer [­­­]” (se hela uppdragsbeskrivningen i bilaga 1)  eLabbet ska ha en tydlig prägling av maker­kulturen och man kan säga att det ska vara ett Makerspace med IT och programmeringsfokus.   Vaddå “makerspace” och “maker­kultur”?  “Tell me and I will forget. Teach me and I will remember. Involve me and I will learn” 

Benjamin Franklin  Makerspaces har sitt ursprung i den s.k. “makerrörelsen” (The Maker Movement). Förenklat kan man se makerrörelsen som ett giftermål mellan hantverk och ny teknik. Kulturen i rörelsen handlar om att lära tillsammans, utforska nya tekniker, kreativ problemlösning och nyfikenhet. ”A Makerspace (also called hackspace/fab lab) is a location where people with common interests, often in computers, technology, science, digital or electronic art (but also in many other realms) can meet, socialise and/or collaborate. ”  Ett Makerspace­influerat eLabb skulle alltså kunna vara : ett “rum” där vi lär tillsammans ett “rum” där vi skapar ett “rum” där vi möts över gränserna ett “rum” där vi utforskar digitaliseringens och teknikens möjligheter ett “rum” där vi får vara nyfikna och lustdrivna ett “rum” där allt är möjligt.  En maker­inspirerad verksamhet kan fungera som en vidareutveckling av bibliotekens arbete med digital delaktighet ­ från att lära sig använda digitala verktyg till att förstå hur allt fungerar och därmed kunna påverka! Medborgare ges likvärdiga förutsättningar att möta framtiden. Vi går från att låna ut till att facilitera deltagande och medskapande.  En stor del av Sveriges bibliotek har fått upp ögonen för makerrörelsen och det finns de som kommit en bra bit på vägen. Vaggeryds bibliotek med sin SkaparBibblan är en av dem.  Några av framgångsfaktorerna för det här biblioteket är god kontakt  i kommunen, de integrerar verksamheten med kommunens vision men den största vinsten ligger i deras 

  

3 

inställning ­ “vi lär oss genom att göra och testa oss fram tillsammans med användarna”. Personalen på biblioteket har alltså själva anammat maker­kulturen!   Vem/vilka är ett makerspace till för? Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har definierat följande målgrupper för ett eLabb: 

­ De som idag befinner sig i ett digitalt utanförskap ­ De som har ett digitalt intresse och som är intresserade av att utveckla sina kunskaper ­ Entreprenörer och blivande företagare som vill pröva sina idéer 

  Varför behöver vi e­labb?  Från att förstå till att kunna påverka! Biblioteken i Karlshamn jobbar idag med det digitala innanförskapsarbetet som på allvar tog fart i och med kampanjen Digidel. Kampanjen handlar om att öka förståelsen för teknik, om att våga använda internet och riktar sig främst till de som har ingen eller lite erfarenhet av IT.  I andra kommuner, som tex Kalmar, jobbar man framgångsrikt med E­serviceverkstäder där man lär ut grundläggande kunskaper inom IT. Det finns goda exempel i hela landet! 

I februari 2012 började en grupp inom Regional Digital Agenda (ReDA) jobba med digitalt innanförskap och man kartlade vilka behov som fanns i regionen för ökat innanförskap. En av lösningarna var ett eLabb:  “I Blekinge ska det finnas eLabb som fungerar som digitala kunskapscentrum lokalt och regionalt”. 

Ett eLabb kan ses som en vidareutveckling av Digidel­arbetet. Vi ska gå från att förstå till att se möjligheter, kunna utveckla och påverka.  eLabbet är också en insats i den riktning som nya Bibliotekslagen utstakat, speciellt med tanke på §7: “Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.  Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.”  Carl Heath, Swedish ICT, skriver på Facebook: “...Med kunskap om programmering och skapande med IT som material rustas medborgare för att möta framtiden. Bibliotekets roll i detta är tydlig ­ genom att erbjuda kunskap, miljö och medel för denna omställning stärks medborgarna och ges likvärdiga förutsättningar att möta framtiden”     

  

4 

Vem ska göra det?  Organisation Stenbacka bibliotek står för lokalen och ansvarar ytterst för verksamheten. Bibliotekspersonalen är ansvarig för att skapa program och workshops men är inte nödvändigtvis ansvariga för att leverera innehållet. Innehållet kan leveraras av bibliotekarie, annan intern personal eller extern part. Det bör finnas ett tätt samarbete mellan skolbibliotekarie och bibliotektspersonal för att tillgodose behoven hos bibliotekets målgrupper, allmänheten och skolan. Personalen ansvarar för att eLabbet följer bibliotekslagen och går i linje med målen för biblioteksverksamheten. Samverkan med andra parter som t ex civilsamhället (föreningar och studieförbund), företag och organisationer ger stora möjligheter att göra eLabbet tillgängligt för fler både vad det gäller utökade möjligheter till öppettider och även bredare kompetens som ger större utbud av program och workshops.  Hur gör vi det?  En farhåga som ständigt dyker upp när man talar om ett e­labb är att det inte får bli ett låst rum med åldrande apparater. För att undvika ovan scenario har frågan “Vad behövs för ett lyckat resultat?” ställts och tre faktorer har utmärkt sig särskilt i svaren: 

­ man behöver delaktig personal  ­ man behöer testa sig fram ­ man behöver hitta finansiering 

 Personal: Personalen på biblioteket, och i Stenbackas fall, även skolpersonal såsom skolbibliotekarie, IKT­pedagog och fritidspersonal, kommer vara de drivande krafterna för att ett eLabb ska bli till, vara verksamt och utvecklas. Det kommer vara viktigt att personalen har ett ägandeskap i verksamheten. I den här förstudien har personalen varit med på alla möten, varit delaktiga i en enkätundersökning gällande intresse och motivation (se bilaga 2) samt deltagit i en workshop där de själva fått idégenerera fram hur verksamheten skulle kunna se ut.   I personalens roll som ansvarig för eLabbet och vilka program och workshops som hålls kommer det krävas tid till omvärldsanalys och nätverkande med andra aktörer. För många medarbetare är eLabb och Makerspace helt eller relativt nya begrepp. Det är därför viktigt att som arbetsplats erbjuda personalen utbildning.   Personalen behöver ha tillräcklig kunskap om vad man kan göra med olika sorters teknik för att kunna se möjligheter och väcka intresse. Det allra bästa sättet är att själva få testa teknik och programvaror. För viss utrustning och programvara kan det krävas handledare och för viss utrustning och programvara handlar det om att som personal ha tiden att sätta sig in i det. 

  

5 

 Det är viktigt att framhålla är att personalen inte behöver kunna allt om teknik eller programvara men man ska ha en förståelse. För att ta ett exempel så bör personalen veta hur man skriver ut på 3D­printern men de behöver inte veta hur man modellerar i ett CAD­program. Precis som i Maker­kulturen är det önskvärt att personalen lär sig tillsammans med deltagarna.   Prototypa fram en verksamhet Ibland hamnar vi i fällan att planera oss till de rätta svaren. Många lyckade verksamheter gör dock tvärt om ­ de testar, utvärderar, drar lärdomar och testar igen.  En rekommendation för Stenbacka bibliotek är att börja bygga upp verksamheten steg för steg och börja med att erbjuda workshops och program som personalen känner lust inför. Fördelen med att prototypa sig fram är att verksamheten först kommer drivas av personalens intressen men med utvärderingar och förbättringar kommer den drivas mer och mer av användarnas intressen. Vilket så klart är positivt!  Tack vare inkluderingen av personalen redan i förstudien vet vi idag vilka intressen de har och vad för program och workshops de skulle vara intresserade av att skapa.  Nedan följer ett fåtal av de insatser som personalen tog fram när workshopen hölls, fullständig dokumentation finns i bilaga 3 Workshop Stenbacka. Förklaring av teknik och programvara hittar du längre bak i rapporten.  

­ Raspberry Pi + Scratch­workshop (eller längre program för de som vill utveckla sina kunskaper). Med en enkel dator som Raspberry Pi och enkelt visuellt programmeringsspråk som Scratch kan man ge ökad förståelse för både hård­ och mjukvara för de som kan tekniken men som vill förstå hur det funkar.  

 ­ Experimentera med en Makey Makey, gör din egen spelkontroll eller spela trumma på 

en pumpa. Workshopen kan rikta sig till de som är digitalt utanför och inte riktigt vill hålla på med teknik men då Makey Makey är väldigt lätt att förstå och ta till sig kan man få målgruppen intresserad. 

 ­ Föräldrar och familj får testa Virtual Reality (VR)­glasögonen Oculus Rift genom att ta 

en rundvandring i en Minecraft­miljö som deras barn byggt upp. Föräldrar och familj får ökad förståelse för spelets möjligheter och VR. Barnen får bygga miljöer i Minecraft och därmed lära sig programmera samt lära ut till andra. 

 ­ Workshop för flyktingar/immigranter som genom BeeBots, robothumlor som man 

mycket enkelt programmerar, får möjlighet att överbygga språkbarriärer och få ett ökat kontaktnät. Man skulle till exempel kunna programmera BeeBots till att stava ett visst ord etc. 

 

  

6 

Finansiering  Finansieringen av ett eLabb är så klart avgörande för hur snabbt man kommer igång och hur aktiv verksamheten kommer att vara. Inköp av teknik och programvara kan vara en stor kostnad i början men man skulle kunna börja med relativt lite inköp och ändå ha en aktiv verksamhet. Den stora kostnaden kommer ligga på personal, ju mer tid personalen kan lägga på eLabbet ju mer aktivt kommer det bli i början.  Den absoluta rekommendationen är att hitta finansiering till en projektledare för projektet, ca 50% i minst ett halvår. Det kan vara en bibliotekarie som jobbar med liknande uppgifter redan som t ex IT eller utbildningar, någon från skola/fritids eller någon extern part. För att bygga en verksamhet som aktivt används krävs det tid och fokus på omvärldsbevakning, nätverkande, marknadsföring och inte minst ett mycket nära samarbete med de som sedan ska fortsätta driva verksamheten om inte anställningen är permanent. Kommunen är en naturlig finansiär där möjligheter bör undersökas i första hand.   Ett annat scenario är att biblioteket startar upp eLabbet med befintlig bemanning. Risken är att det inte kommer finnas tid att utveckla verksamheten till full potential och inte heller hinna knyta viktiga samverkanskontakter som i sin tur leder till verksamhetsutveckling. Man riskerar också att tappa lusten hos personalen om de känner att de inte räcker till.  Vaggeryds bibliotek i Småland som har kommit väldigt långt i sitt arbete med ett makerspace har under ett år haft en 50% tjänst finansierad av Länsbiblioteket men har i dagarna även fått beviljad en större summa från Regionförbundet. Biblioteket och kommunen medfinansierar även med 20 timmar i veckan. Region Blekinge är Regionförbundets motsvarighet och där bör finansieringsmöjligheter också undersökas tidigt.  Ytterligare alternativ till finansiering av en tjänst är Allmänna Arvsfonden: http://www.arvsfonden.se/sok­pengar/projektstod För att söka medel hos Allmänna Arvsfonden gäller följande: ­ “Vi vill att någon av våra målgrupper, barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning ska kunna vara med och påverka utvecklingen i samhället.” ­ “Projektets ska vara nyskapande och utvecklande. Meningen är inte att pengarna ska gå till den vanliga verksamheten, utan vara en möjlighet att testa nya vägar”  ­ “Ansökan ska innehålla en plan för hur verksamheten ska fortsätta efter projektets slut, exempelvis att projektet blir en del av föreningens verksamhet.” Det kan dock ta omkring ett halvår för att få ansökan behandlad och det finns inga garantier för att den blir beviljad. Det är ett alternativ men bör ses som ett komplement till den finansiering som kommun och region går in med.  Medel kan också sökas hos .SE’s internetfond. Den 12:e januari öppnas en ny sökomgång. .SE finansierar projekt som bidrar till utveckling av infrastrukturen eller användningen av 

  

7 

Internet vilket ett e­labb/makerspace gör. De kräver i regel också att projektet medfinansieras till viss del. Här finns alla kriterier och anvisningar för ansökningar: https://www.internetfonden.se/ansok/krav­och­kriterier/   Vaggeryds Bibliotek har också fått pengar från Svensk Biblioteksförening för inköp av teknik.  Även det är en möjlighet att undersöka för Stenbacka.   Vidare skulle eLabbet kunna söka pengar till teknik från Sparbanken i Karlshamn och deras näringslivsstiftelse: http://www.sparbankenikarlshamn.se/om­banken/sparbankens­naringslivsstiftelse/index.htm I samtal med Sparbankens VD Henrik Kördel ska projekt uppfylla följande kriterier: ­ Det är allmännyttigt och ska gynna Karlshamn ­ Det finns en plan för hur andra bibliotek kan använda sig av tekniken ­ Gärna koppla till entreprenörskap och företagande.  Alternativt kan man skapa sponspaket där företag/organisationer/privatpersoner kan sponsra till t ex en 3D­skrivare och sedan få något i gengäld. Det här kräver så klart tid, engagemang och uppföljning men är absolut en möjlighet.  Vad kostar det att starta upp? Vad det kostar att starta upp är en fråga som egentligen inte har något bra svar. Personalfrågan behöver lösas och det blir en kostnad beroende på hur många procent man väljer att lägga, rekommendationen är som ovan nämnt att ha en ansvarig på i alla fall 50% i minst 6 månader. Inköp av teknik, inredning och material kan bli hur liten eller hur stor kostnad som helst. Att ha en 3D­skrivare är så klart kul och kan locka folk men är inte en nödvändighet. Det ska dock nämnas att priset ständigt sjunker på 3D­skrivarna, en Makerbot, senaste generationen kostar ca 32.000 kr. Utgår man ifrån tekniken och materialet som behövs för att kunna kunna erbjuda allmänheten programmen/workshop som personalen prioriterat hamnar prislappen på ca 40.000 kr och kan eventuellt bli ännu mindre om det redan finns datorer på biblioteket. Tekniken och materialet till dessa program/workshops kan återanvändas åtskilliga gånger samt även i andra sammanhang. Se bilaga 4, flik 1, Kostnad uppstart. Lägger man sedan till 3D­skrivare och material för film, foto, ljud och elektronik (arduino) hamnar man på en uppstartskostnad på ca 120.000 kr, se samma bilaga som ovan. I bilaga 4, flik 2 Kostnad utrustning, finns åtskilliga prisexempel och länkar till teknik och material där man kan göra en egen budget baserat på vad man vill börja med på sitt eLabb.  Ur ett finansieringsperspektiv rekommenderas att skapa en budget som har utrymme för kontinuerliga, mindre kostnader under hela året då teknik och material bäst ses som förbrukningsvara. Det blir också fördelaktigt när personalen eller användarna vill utveckla eLabbet.  

  

8 

Samarbetspartners i Blekinge Samarbetspartners kan antingen stå för innehåll och kunskap i workshops och program. Men det kan också handla om människor/föreningar/organisationer/företag som skulle kunna hjälpa till att hålla meröppet för den mer spontana verksamheten som också kännetecknar maker­kulturen. För att ta Vaggeryds bibliotek som exempel har de samarbete med högskola, modellflygförening, sociala företag mm. Professor Tobias C Larsson vid BTH driver ett makerspace i Karlskrona och vill ha samarbete med arbetsförmedlingen för att lösa bemanningsfrågan. I Karlshamn finns t ex projektet My Way, ett program med digital inriktning för arbetssökande ungdomar. De skulle, med utbildning i den tekniska utrustningen, kunna bemanna Stenbacka bibliotek till viss del.  Stor del av förstudietiden har lagts på att bygga ett nätverk till eLabbet. Det finns många eldsjälar och passionrade företag och organisationer som numera bara är ett samtal bort. Följande företag/organisationer/personer har jag på något sätt varit i kontakt med, nedan anger jag en kort beskrivning av vem/vilka de är, hur samverkan kan se ut samt kontaktperson. I bilga 5 ­ samarbetspartners återfinns fullständiga kontaktuppgifter.  CELA ­ Collaborative e­learning arena Om: CELA finns idag i Ronneby och jobbar aktivt med digitalt innanförskap. De säger själva: “Cela handlar om att lära och mötas tillsammans via digitala verktyg och kanaler” Samverkan: 

­ CELA skulle kunna stå för grundläggande utbildning för bibliotekspersonal i användande av teknik. 

Kontaktperson:  Lova Necksten  Fredrik Broman, Alexander Hansson på NetPort Science Park och Jonas Svegland på Blekinge Tekniska Högskola Om:  Fredrik och Alexander jobbar på NetPort Science Park och Jonas jobbar som lärare på BTH och är programmerare i grunden. Alla är involverade i MAD­studion som snart ska bli NetPort Science Park Makerspace. Detta makerspace kommer troligtvis ha fokus på högskola och innovation och kommer då fungera som ett utmärkt komplement till eLabb på Stenbacka bibliotek. Samverkan: 

­ Jonas, Alexander och Fredrik kan vara rådgivare i programmering och teknik men också som bollplank för workshops och utbildningar. Jobbar mycket med Arduino. 

­ Samverkan mellan NPSP Makerspace och Stenbacka eLabb Kontaktperson: Alexander Hansson och Fredrik Broman   

  

9 

Okatima Om:  http://www.okatima.se/ http://ronneby.coderdojo.se/index.html http://guerillaoffice.com/ronneby/ Magnus driver eget företag inom mjukvaruutveckling men är också programmeringslärare på Väggaskolan. Han är involverad i Coderdojo Ronneby, Hour of Code och många fler programmeringsinitiativ samt även Guerilla Office. Samverkan: 

­ Utbildning för bibliotekspersonal i programmering, tex Scratch och hårdvara som Raspberry Pi. 

­ Rådgivare i programmering och teknik men också som bollplank för workshops och utbildningar.  

­ Samverkan mellan Väggaskolan och eLabbet ­ Samverkan Coderdojo, Guerilla Office och eLabbet 

Kontaktperson: Magnus Göransson  Kreativum Om:  Kreativum är en science park öppen för alla nyfikna, Man har också utbildningar för skolor inom teknik och naturvetenskap och även lärarfortbildningar. Samverkan: 

­ Utbildning för personal i robotprogrammering (visuellt programmeringsspråk) med Mindstorms. Bra övning för att förstå logiken i programmering. 

­ Tillhandahållande av personal och robotar i robotprrogrammering Kontaktperson: Tina Ivarsson och Annica Paulsson Lövstedt  X­Labs Blekinge Om:  X­labs Blekinge drivs av entreprenören Sebastian Sjöberg och Tobias C Larsson, professor på BTH och även ansvarig för Makerspace Karlskrona. X­labs har en ambition att samordna makerkulturen i Blekinge och fungera som en paraplyorganisation.  Samverkan: 

­ Sebastian kan hjälpa till att skriva eventuella ansökningar, framför allt det som handlar om motivering av ett makerspace 

­ Föreläsningar och workshops för personal och användare ­ X­labs har en ambition att bli återförsäljare av teknik och material ämnat för bla 

makerspaces. Kontaktperson: Sebastian Sjöberg 

  

10 

 Slöjd i Blekinge Om:  Slöjd i Blekinge har bla i uppgift att ta hemslöjden in i samtiden och hitta till de yngre målgrupperna. Det finns ett stort intresse av e­slöjd men ännu inte någon utarbetad verksamhet. Samverkan: 

­ Slöjd i Blekinge är intresserad av gå utbildningar tillsammans med bibliotekspersonal i hur man kan använda sig av IT och programmering. 

­ Gemensamma program Kontaktperson: Nisse Stormlod  Väggaskolan Om:  Väggaskolan är en gymnasieskola i centrala Karlshamn. Som gymnasiearbete under elevernas tredje år har man nyligen infört att alla ska jobba med Ung Företagsamhet. Dock ser man att det finns vissa som skulle få mer ut av sina gymnasiearbeten om de fick jobba med IT och programmering. Samverkan: 

­ Möjlighet för Väggaskolans elever att göra sina gymnasiearbeten på Stenbacka bibliotek och eleverna skulle då kunna vara resurser för både biblioteket och Stenbackaskolan som en del av sina gymnasiearbeten. 

Kontaktperson: Jan Persson, rektor  Stenbacka Fritidsgård Om: Stenbacka fritidsgård har öppet 4 kvällar i veckan och är intresserade av att kunna använda ett eLabb. Samverkan: 

­ Vill gärna vara med på något sätt och vill ha diskussion gällande hur samverkan kan se ut när eLabbet sätter igång och ser det som något väldigt positivt för eleverna. 

­ De är intresserade av att få delta på utbildning för att få ökad förståelse.  Kontaktperson: Maria “Mia” Petersson       

  

11 

Mobilt e­labb/makerspace Det allra mesta av tekniken och materialet i eLabbet går att flytta och ta med sig till andra ställen. Ett mobilt eLabb gör att verksamheten kan användas av fler än Stenbacka bibliotek. I museivärlden har man museilådor, den idén skulle e­Labbet lätt kunna ta efter och skapa tex “maker­boxar”. Innehållet är så klart beroende på mottagarens behov och packas därefter. Även en 3D­skrivare går att förflytta, det gäller bara att hitta eller framställa ett enkelt sätt att frakta den säkert på.  Det innebär att de program man skapar på tex Stenbacka bibliotek kan återanvändas i sin helhet av ett annat bibliotek i kommunen eller regionen. Att ha “makerboxar” ökar också samverkan med företag/föreningar/organisationer och skolor.  Att nå ut ­ en nöt att knäcka Ett eLabb ska tjäna allmänheten och öka den digitala kunskapen och nyfikenheten. Lo Claesson på Vaggeryds bibliotek berättar att det är svårt att få allmänheten intresserad av att komma. Det kan verka lite skrämmande för vissa och ointressant för andra. Dock så är det viktigt att hitta vägar för att nå allmänheten och där har biblioteken sina kanaler så som direktkontakt med användare, anslagstavlor, hemsida och annonsering. Att skapa evenemang kopplat till eLabbet skapar uppmärksamhet och kan förhoppningsvis sänka tröskeln. medarbetare på Stenbacka bibliotek kom på idéen att ha Teknikstunder där man skulle kunna utforska olika sorters teknik och programvara på ett prestigelöst sätt tillsammans. Det gäller också att finna människor via deras intressen och visa att IT kan vara en förlängning av det intresset. Ju fler workshops och program biblioteket anordnar och ju flitigare rummet används desto mer kommer gemene man vilja och våga sig dit.    Behov hos andra bibliotek Några exempel på andra biblioteks behov i Blekinge är till exempel att kunna använda Stenbacka Biblioteks tillvägagångssätt som en mall för hur de skulle kunna starta upp. Bemanningsfrågan är aktuell för de flesta bibliotek. En del bibliotek har inte kommit så långt i sina planer om hur de kan utveckla den digitala delen i sin verksamhet och ser det som en stor förmån att kunna komma till Stenbacka Bibliotek i studiesyfte och bli inspirerade. Det finns även ett intresse av att kunna få använda och ta del av “maker­boxar” för att testa och själva känna efter hur ett e­Labb skulle kunna vävas in i verksamheten.   Teknik och programvara Det finns egentligen inga begränsningar för vad ett eLabb kan/får innehålla. Återigen så väljs, till en början, fördelaktligen teknik som personalen känner sig nyfika på för att sedan utvecklas i symbios med användarnas intressen. Det finns redan en uppsjö av teknik och programvara och det kommer mer och mer i en rasande fart. Nedan finns korta introduktioner till ett urval av teknik och programvara som skulle kunna finnas i ett eLabb. Se priser och länkar i bilaga 4, flik 2 ­  utrustning 

  

12 

Teknik Arduino Arduino är ett verktyg för att göra datorer som kan känna av och styra mer av den fysiska världen än din stationära dator. Arduino kan användas för interaktiva projekt, man kan styra en mängd olika lampor, motorer, och andra fysiska utgångar. Arduino fungerar t ex väldigt väl ihop med textil och textilslöjd. Möjliga projekt är att sy en synth, en brosch som blinkar i takt med dina hjärtslag, skapa ett rymdskeppsinterface mm. Men man kan också bygga robotar, timers till belysning, hundutfodrare och mycket mycket mer. Man programmerar i Arduinos eget programmeringsspråk och det kommer med hårdvaran.  Makey Makey Makey Makey är ett kretskort som du kopplar till datorn via USB, som får datorn att tro att den är ett tangentbord och en mus. Möjliga projekt är spela trummor på blommor och frukt, en spelkontroll av lera till nintendo, spela piano på bananer eller skapa ett puss­spel. Läs om oändliga möjligheter här: http://makeymakey.com/gallery/  Strawbees Strawbees är plastkopplingar som du använder att koppla ihop sugrör med och kan då bygga de mest fantastiska kreationer. De är helt analoga men skulle kunna interagera med teknik. Billigt och väldigt maker­aktiga. http://www.strawbees.com/  Raspberry Pi Raspberry Pi är en billig, kreditkorts­stor dator som gör det möjligt för människor i alla åldrar att utforska, programmera, koppla in tillbehör såsom kamera och elektronik eller spela spel, video, ljud och bild. Det kan jämföras med en smartphone men med möjlighet att se inuti, koppla in massor med roliga tillbehör och skapa oändligt med nya möjligheter. Python är främsta programmeringsspråk. En mycket bra beskrivning av Raspberry Pi finns här: http://www.raspberrypi.org/help/what­is­a­raspberry­pi/  BeeBots BeeBots är små bin (finns bil­aktiga också) som man med väldigt enkla medel programmerar. Fungerar väldigt bra för de minsta, 5­6­åringar, men också för vuxna som är helt nya för programmering. Med BeeBots så lär man sig logiken i programmering.  3D­skrivare En 3D­skrivare skriver ut fysika saker efter digitala ritningar, så kallade CAD (Computer­aided Design)­ritningar. För att skapa modeller i datorn med hjälp av CAD­ritningar behöver man lära sig att 3D­modellera men det finns även färdiga OpenSource­modeller för den som vill skriva ut tex ett mobilskal eller favorit Disney­figur mm utan att lära sig att 3D­modellera.   

  

13 

CNC­fräs En CNC­fräs tar bort material så man tex får fram mönster. Arbetsuppgifterna kan vara plan­ eller profilfräsning, håltagning, borrning, försänkning, spårning eller gängning. De flesta är dyra, upp mot 50­60000, men det finns små hobby­varienter som fräser i plast och frigolit och andra mjuka material för ca 7000.  Laserskärare Med en laserskärare kan man skära ut olika förmål. Den har ett brett användningsområde, den kan skära eller gravera olika typer av material, så som trä, akryl, papper, kartong, plaster, gummi samt flera andra material (dock ej metalliska) efter digital ritning. Viktigt att tänka på är arbetsmiljöaspekten, man behöver luftutsug när man användersig av en laserskärare.  Lego Mindstorms Lego har utvecklat en liten dator som man kan skapa till exempel robotar av. Den har motorer, sinnen och möjlighet att bygga den som man vill med lego. Bra ingång till programmering och att förstå logiken på ett lekfullt sätt. Man programmerar i NxT som kommer med hårdvaran och det är ett visuellt programmeringsspråk.  Green Screen En green screen används när man vill göra specialeffekter eller placera föremålet i en annan kontext. Det är helt enkelt en grön yta som man placerar objektet framför och med hjälp av datorprogram kan man sedan frigöra objektet och klippa in i annan miljö. Enklaste möjliga sätt i iMovie: http://klyftigt.com/2010/11/green­screen­i­imovie/  Oculus Rift Oculus Rift är Virtual Reality­glasögon. Det är en ung produkt och alla spel är inte anpassade för glasögonen idag. De ska enligt testare funka bra på Minecraft. Trots att det är en ung produkt är den uppseendeväckande och drar folks intresse och blir helt klart intressant att ha i ett eLabb.  Spelkonsoler Det finns flertalet spelkonsoler som Playstation, X­box och Nintendo Wii. De kan vara intressanta att ha i ett eLabb i syfte att öka förståelsen hos vuxna för ungas spelande.  GoPro kamera GoPro är en liten action­kamera. Du kan fota, filma, filma i mörker, dela genom wifi och usb. Den är dessutom vattentät till 40m och du kan göra oändligt mycket olika saker med den.      

  

14 

Programvara för programmering De är gratis om inget annat anges. Även i bilaga 4 ­ programvara hittar du program och länkar  Scratch Ett visuellt programmeringsspråk som är väldigt enkelt, rekommenderas för nybörjare. Bra att göra spel i. https://sites.google.com/site/scratchprogrammering/ladda­ner­scratch  Kojo En app som man laddar hem, bra för att lära sig programmering och att öva matte, ljud, robotik mm. Fungerar bra tillsammans med arduino. http://kogics.net/kojo Kortkommando på svenska: http://fileadmin.cs.lth.se/cs/Personal/Bjorn_Regnell/padda.pdf  Kodea App för att göra spel på surfplatta eller smartphone. Kostar ca 70 kr. http://twolivesleft.com/Codea/  Java för Minecraft I Minecraft kan man programmera sina egna moddar (modifieringar) i Java. På youtube finns mängder av tutorials. Java är ett gratisprogram. Ett exempel på tutorial: http://malmo.coderdojo.se/minecraft­moddning.html Java: https://www.java.com/sv/download/  KidsRuby Program att lära sig programmering i. Kan göra spel eller hacka läxan. Tillgänglig för Raspberry Pi. På engelska. http://kidsruby.com/  Python Visuellt programmeringsspråk. Går bra ihop med Raspberry Pi.  Länk till nybörjarmanual: http://briggs.net.nz/snake­wrangling­for­kids.html  Lightbot.com Appar till surfplattor och mobiler, för åldrar 4­8 år och 9 och uppåt. Pussel med programmeringslogik  Code.org Code.org är ett initiativ för att lära fler barn och vuxna att bland annat programmera. De håller i Hour of Code som man kan antingen vara värd för eller delta i. Man kan göra egna spel eller programmera Anna och Elsa i Frozen. I en blogg kan man läsa om 9 st till likanande initiativ: https://kulmedkod.wordpress.com/2013/12/05/infor­hour­of­code­tio­resurser­till/ 

  

15 

  Programvara för videoredigering  iMovie Videoredigeringsprogram för Mac https://www.apple.com/se/mac/imovie/  Movie Maker Videoredigeringsprogram för Windows http://windows.microsoft.com/sv­se/windows/get­movie­maker­download  Adobe Premiere Elements Videoredigeringsprogram från Adobe, kostar ca 880kr http://www.adobe.com/se/products/premiere­elements.html Youtube Capture App till telefon och surfplatta där du filmar och redigerar det mest grundläggande. Väldigt enkel att använda, redigera och lägg direkt upp på Youtube. https://www.youtube.com/capture  Fotoredigering  PicMonkey Lättanvänd fotoredigering, kan även layouta och göra kollage http://www.picmonkey.com/  GIMP För retuschering, komposition etc http://www.gimp.org/  Pixlr För redigering och effekter. http://apps.pixlr.com/editor/  Ljudredigering  Garage Band Ljudredigeringsprogram för Mac https://www.apple.com/se/mac/garageband/  Audacity Ljudredigeringsprogram för alla plattformar http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv 

  

16 

 Avslutningsvis  Inspiration för att komma igång Det finns inget rätt eller fel sätt att börja på. Det viktiga är ATT vi börjar. Ett eLabb ska vara ett ställe där vi lär tillsammans och känner skaparglädje, låt processen att skapa eLabbet kännetecknas av detsamma. Förutom den här förstudien finns det fullt med inspiration på nätet i form av bloggar, grupper, filmer etc. Här hittar du ytterligare lite inspiration för att starta ett eLabb eller makerspace, bilaga 6 ­ Länkar och inspiration  Ett tips är att använda sig av Groves metod, 5 Bold Steps, som processhjälp. Metoden hjälper oss att se nuläge, vision, mål, hinder och möjligheter. http://store.grove.com/Five­Bold­Steps_3    

 Foto: http://store.grove.com/Five­Bold­Steps_3 

                 

  

17 

Namnet! Att hitta ett namn har inte varit det lättaste. I skrivande stund har inget bestämts.  I diskussion med medarbetare från Stenbacka bibliotek framkom en åsikt att det kan vara bra att utelämna IT, digitalt, e­ för att göra det mindre “skrämmande”. Man ansåg även att det är en fördel att ha ett namn på svenska. Nedan är förslag på namn som kommit upp under förstudien: SkySkaparn Skapar­klubben Sky­Skapan Make Labb Biblioskapet Bibliolabbet Laboteket Digilab  Visualisering av ett av förslagen:   

            

  

18 

  Sista ordet Den här rapporten skrapar egentligen bara på ytan i alla frågor. Det är först när vi gör och upplever som vi kommer ner på djupet och får en verklig förståelse. Så nu är det upp till er alla modiga på biblioteken, alla eldsjälar och alla supporters att göra verklighet av eLabbet. Så här i slutordet passar jag på att lämna några personliga reflektioner: 

★ Våga göra ­ planera inte för länge ★ Skapa tillsammans med användarna ★ Facilitera lärande istället för att lära ut ★ Låt eLabbet få ta del i hela lokalen ­ lås inte in alla skapelser i ett rum ★ Allt är möjligt ­ sen blir det inte alltid som vi tänkt oss 

 Vill du har tag på mig, för att tycka till om rapporten, ställa frågor eller av någon annan anledning är du varmt välkommen att maila mig: sofie@sofiekraft.se  Stort tack till alla som medverkat till att göra den här rapporten möjlig, ingen nämnd ingen glömd!  

 Foto: Privat samt Weine Sundell 

  

19 

1

Bilaga 1 uppdragsbeskrivning

Förstudie ReDA/Digitalt innanförskap/eLabb

Bakgrund

Ett av de prioriterade områdena i Blekinges regionala digitala agenda är eLabb. Ett eLabb fungerar som ett lokalt digitalt kunskapscentrum. Det kan också finnas möjlighet till portabla eLabb. eLabben ska förmedla kunskap om digitala möjligheter och verka pedagogiskt för att ökat digitalt innanförskap. Besökarna/användaran ska få stöd att hitta och använda digitala tjänster för att ta del av samhällsinformation. eLabben ska vara utrustade med modern teknik och uppkoppling som även är anpassade för personer med olika typer av funktionshinder/nedsättningar.

Vad är eLabb? Ett eLabb är en verkstad och en plats för information, upplysning, kreativa möten och skapande. Här finns det tillgång till digitala verktyg såsom datorer och surfplattor med program och appar, skrivare i 2D och 3D och annan teknisk utrustning för kommunikation, information, lärande och kreativt skapande. Här finns kunnig personal som kan hjälpa till och här kan man också träffas över generationsgränserna, hjälpa varandra och skapa nya idéer. Här kan man få testa spel eller få hjälp med att skapa en app, en hemsida, en arrangemangsaffisch eller en e-bok. Här kan man också få hjälp med att hitta information och nå fram till olika slags e-tjänster som kommuner och myndigheter erbjuder. Här kan man möta andra, testa idéer och lära av varandra i en öppen kreativ miljö.

Syftet med ett eLabb Är att skapa förutsättningar och möjligheter för de människor som är digitalt utanför i Blekinge att bli digitalt innanför. Att lyfta den digitala kompetensen hos de människor som redan är digitalt innanför genom att inspirera dem och våga ta nästa steg. Att vara en kreativ nod för digital utveckling.

Förstudie Målet är att ha ett eLabb i varje kommun men inledningsvis behövs en förstudie för hur en modell till hur ett eLabb kan fungera. Det lokala exemplet för eLabb blir på Stenbackanavet i Asarum i Karlshamns kommun. Under tre månader genomförs en förstudie med tillhörande kostnadskalkyl över hur verksamheten skulle kunna byggas upp och fungera. Kontakter ska tas med myndigheter, förvaltningar, företag och organisationer som kommer att beröras för att hitta samverkansmöjligheter.

Förväntat resultat av förstudien

Presentera ett förslag till hur ett eLabb kan organiseras, finansieras, bemannas och verka.

Finna vägar för långsiktig finansiering samt se vilka externa medel som kan sökas för medfinansiering.

Ta fram en sammanfattande checklista som kan användas som modell för andra som ska starta eLabb.

Ta fram ett pedagogiskt upplägg för eLabb och digitala lotsar i samverkan med Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Blekinge län bildningsförbund, Karlshamns kommun, arbetsförmedlingen och Cela i Ronneby.

2

Målgrupper

De som idag befinner sig i ett digitalt utanförskap, statistiken säger att flertalet av dessa människor är äldre.

De som har ett digitalt intresse och som är intresserade av att utveckla sina kunskaper.

Entreprenörer och blivande företagare som vill pröva sina idéer.

Organisation och samverkan

Potentiella samarbetspartners kan vara: förvaltningar, näringslivet, studieförbunden, biblioteken, skolor i Karlshamns kommun, BTH, fritidspersonal, lärare, IKT pedagoger, m fl.

Tidsplan Projektstart den 15 september och projektslut den 15 december 2014, 3 månader.

Finansiering Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg finansierar förstudien under tre månader.

Bemanning En person i 50% under tre månader.

Bilaga 2 medarbetarenkät Stenbacka F1: Mitt namn (valfritt)

F2: Vad är min vision med ett makerspace på stenbacka?

En plats för otvunget lärande, idéskapande och utveckling, med fokus på IT och det digitala. Samtidigt viktigt att det

är lustfyllt och spännande, och har en grund i användarnas behov och intressen.

F3: Hur kul känns det med ett makerspace på stenbacka? 1 är inte kul alls 6 är väldigt kul

(ingen etikett)6

MotiveringSkulle vara roligt att få vara med och utveckla.

F4: Vad skulle kunna vara min roll/mitt bidrag kopplat till ett makerspace?

Som jag sa under mötet så känns det ju naturligt att vara med och utveckla aktiviteter mm för vuxna efter som

IT­pedagogik för vuxna ingår som en del av tjänsten. Ett makerspace känns som en fantastisk arena för att utveckla

den verksamheten till något som är spännande och ligger i tiden samt inte är begränsat till "vanlig" verksamhet för

digital delaktighet utan kan riktas till alla våra användare. Jag vill skapa förutsättningar för lärande och kreativitet,

antingen det är av typen "lär tillsammans" eller med någon annan person som kan fungera som guide (inte lärare,

tror det är viktigt).

F5: De här projekten/den här tekniken/de här områdena hade varit intressanta att utforska:

Förstå hur grejer funkar, typ Raspberry pi, Arduino, programmering med Scratch, och säkert en miljon andra grejer

som jag inte har koll på. Men tänker att den förståelsen är viktig för lärande och för utvecklingspotential.

3d­skrivare, vinylskärare, knappmaskiner eller för den delen tillgång till scanners, datorer med bra programvara (ex.

för redigering) känns för min del i och för sig kul och spännande, men kanske mer som en demokratisk fråga i den

mening att man kan ge medborgarna tillgång till sådant som annars skulle vara för dyrt. Men jag tycker att det

undersökande är viktigare än det producerande. Jag tänker att det också kan finnas en viss risk att det kan bli ett rum

med olika maskiner som folk använder som man använder kopiatorn nu, och att kreativiteten finns i det

undersökande. Hoppas du fattar vad jag menar, allt blir ju såklart vad man gör det till i slutändan!

F6: Relevant kunskap som jag har:

Inte alls mycket egentligen, känner mig ganska blank inför detta. Jag har i någon mån koll på makerkulturen och den

filosofi eller rörelse som finns bakom, men det är på ett mer teoretiskt plan. Jag tror inte att jag har varken mer eller

mindre koll på "det digitala" än någon annan i min ålder och med likartad utbildning, det är liksom grundläggande. Har

sett mycket av den teknik som tycks användas på makerspaces live och provat en del, men skulle inte säga att jag

har kunskap om dem. Skaffar gärna dock!

F7: Den här kunskapen skulle jag behöva:

Det beror ju ganska mycket på, men det som Marie pratade om med ett generellt kunskapslyft. Kunskap om

eventuella maskiner såklart.

Även kanaler för omvärldsbevakning och som vi var inne på ett nätverk är såklart en del av detta.

F8: Vilket stöd/ vilken information behöver jag från vem/vilka för att känna mig ännu tryggare och

känna ännu mer lust

Jag vet egentligen inte så mycket mer än att det skrivs en förstudie för ett eventuellt makerspace, så allt känns

ganska hypotetiskt fortfarande för min del. Min beskrivning ovan grundar sig helt på mina egna föreställningar om vad

min roll skulle kunna vara utifrån vad jag tycker är intressant och viktigt. Den "osäkerheten" är ju naturlig i detta

skede, så jag antar att ökad trygghet följer med ökad säkerhet.

F1: Mitt namn (valfritt)

F2: Vad är min vision med ett makerspace på stenbacka?

En plats för lustfyllt lärande där såväl digitalt ovana som "experter" får möjlighet att bekanta sig med tekniska/digitala

lösningar (som är nya och spännande på olika nivåer) och där möten mellan dessa båda användargrupper sker.

F3: Hur kul känns det med ett makerspace på stenbacka? 1 är inte kul alls 6 är väldigt kul

(ingen etikett)5

MotiveringVäldigt väldigt spännande, med ett litet förbehåll pga oro för att rummet inte kommer att nyttjas

fullt ut om det inte bemannas tillräckligt.

F4: Vad skulle kunna vara min roll/mitt bidrag kopplat till ett makerspace?

Som folkbibliotekarie på Stenbacka tänker jag mig min roll som främst administrativ, boka in program, ta emot

anmälningar etc. Jag tror inte att jag är den som leder workshops och bidrar med det tekniska kunnandet (inte p.g.a.

brist på intresse utan på tid!)

F5: De här projekten/den här tekniken/de här områdena hade varit intressanta att utforska:

RaspberryPI, MakeyMakey, Ardunio... Programmeringsworkshop.

Låta unga lära ut vardagsverktyg som Facebook och Instagram.

F6: Relevant kunskap som jag har:

Ingen specifik teknisk. Viss erfarenhet av att lära allra mest grundläggande datorfärdigheter till framför allt äldre.

F7: Den här kunskapen skulle jag behöva:

Svårt att säga då jag inte vet hur utformningen kommer att bli och hur bemanningen kommer att lösas.

F8: Vilket stöd/ vilken information behöver jag från vem/vilka för att känna mig ännu tryggare och

känna ännu mer lust

Jag skulle vilja se en tydlig lösning för hur e­labbet ska bemannas. Tänker att det är väldigt viktigt att det faktiskt

bemannas (med andra personer är oss som arbetar på biblioteket idag). Andra anställda på Kultur­ och

biblioteksenheten, olika externa krafter, projektanställningar av ngt slag?

F9: Annat jag tänker på:

Superviktigt att rummet kommer att användas så att det inte blir en hög apparater som står där och åldras! Ur den

synvinkeln tänker jag att det nog skulle vara bra om tekniken kunde nyttjas av skolan under vissa tider och

folkbiblioteket under andra. Samarbetet viktigt, kanske också med andra aktörer.

Att det finns tid och kraft både för att ha folk med kunskaper att dela med sig av på plats, och för marknadsföring! F1: Mitt namn (valfritt)

F2: Vad är min vision med ett makerspace på stenbacka?

Jag tycker att det skulle vara roligt med ett makerspace på Stenbacka. Då skolan är teknikintresserad tycker jag att

det är bra att det hamnar i biblioteket.Tror att detta kan skapa möten mellan alla grupper i samhället unga som äldre.

Kanske elever kan vara med och hålla workshops? Visionen är att biblioteket ska bli en naturlig mötesplats där man

kan få nya ideér och utveckla sina intressen.

F3: Hur kul känns det med ett makerspace på stenbacka? 1 är inte kul alls 6 är väldigt kul

(ingen etikett)6

F4: Vad skulle kunna vara min roll/mitt bidrag kopplat till ett makerspace?

Uppmuntra/ stötta/ ge inspieation elever­ skapa samarbeten mellan olika grupper. Elever får prova på att "lära ut" till

andra grupper.

F5: De här projekten/den här tekniken/de här områdena hade varit intressanta att utforska:

Programmering

Design

skapande

3­d effekter

Bygga/ sätta samman/

Foto/ film/ spel

appar

F6: Relevant kunskap som jag har:

Svaranden hoppade över denna fråga

F7: Den här kunskapen skulle jag behöva:

Mer kring olika program/ komma igång och testa nya saker.

F8: Vilket stöd/ vilken information behöver jag från vem/vilka för att känna mig ännu tryggare och

känna ännu mer lust

Länkar/ tips/ inspiration/ workshops från personer som arbetar kring Makerspace i olika former.

Ikt­personer.

Åtkomst till material/ program/ varor

F9: Annat jag tänker på:

Tror att ett samarbete kommer att gynna alla och att det behövs drivande personer så att det inte bara blir ett rum.

Utan ett aktivt rum som ger lust till skapande med motiverade och positiva personer

Bilaga 3 workshop Stenbacka

Dokumentation av workshop med Elin Björkman och Elin Nilsson,

Stenbacka Bibliotek 2014­12­08

Målgrupperna enligt förstudien är de som är digitalt utanför (UTANFÖR), de som kan tekniken

men vill utvecklas (UTVECKLAS) samt entreprenörer eller någon som vill utveckla en idé

(UPPSTART).

Vi tog fram olika grupper av männsikor som finns inom varje målgrupp:

UTANFÖR:

De som inte har tid

Ovilliga

Funktionsnedsättning

Ej kan läsa

Lärare och pedagoger i alla åldrar

Flyktingar/nykomna till Sverige ­ språkbarriärer

Äldre

De som ej har råd

UTVECKLAS:

Elever

De som vill förstå hur det funkar

Föräldrar

De med specialintressen

Släktforskare

Bibliotekspersonal

UPPSTART:

Småföretag

Föreningar

Ung Företagsamhet (UF) Personalen fick sedan kartlägga vilken teknik de är intresserade av eller nyfikna på.

Hårdvara:

Lego Mindstorm

Pin Maskin

Foto/film­utrustning

pyssellåda

3D­skrivare

Symaskin

Trycktekniker

Makey Makey

Datorer/plattor

Green Screen

Occulus Rift

Foto scanner

VHS→ DVD

BeeBots

Raspberry Pi

Arduino

Mjukvara:

För att göra spel

QR­koder

Open Source­programvara

För animationer

MineCraft App

Maker

Podradio­verktyg

Scratch Vi la sedan samman teknik med olika målgrupper till program och workshops (fetmarkerade

är bibliotekariernas högsta prioriteringar att börja med):

­ Elever + Göra egna spel = Man får utveckla sina egna spelidéer. Främjar

entreprenörskap.

­ Småföretag + Föreningar + Elever = Lära sig om olika sorters presentationstekniker,

film, animation, podcast etc

­ Ovilliga + Makey Makey = Göra något roligt och lätt för att öka intresset

­ De som ej har råd + datorer/plattor + open source = Grunden som måste finnas för att

vara innanför, open source ska visa på att man inte måste ha dyra program.

­ De som vill förstå + Ovilliga + Animering + Greenscreen = förstå tekniken bakom t ex

trickfilm, en rolig stund som leder till mer vilja

­ Äldre + Symaskin = Äldre som syr, visa hur man kan göra nya saker med hjälp av

teknik, tex sy blinkande kläder etc.

­ Föräldrar + MineCraft + Oculus Rift = Prova på, testa. Förstå vad barn gör ­ testa

ny teknik

­ Föräldrar + Småföretag + Appmaker = Lösa vardagsproblem. Musik spelas när

man gör entré på firmafesten tex.

­ De med specialintresse + Podradio (audacity och sound cloud) = Uttrycka sig, dela

med andra tex om böcker, bakning, gamla bilar mm

­ Flyktingar/nykomna till Sverige ­ språkbarriärer + BeeBots = Något enkelt för att

överbygga språkbarriär, ev språkinlärning

­ Äldre + fotoscanner, VHS till DVD converter + Släktforskare = locka genom att göra

nytta med att förvandla VHS till DVD, visa hur tekniken fungerar. Släktforskning kan

kombineras med rit/layout­program för visualisering.

­ De som vill förstå hur det funkar + Raspberry Pi + Scratch = enkel dator och

enkel programmering ger förståelse för både hård och mjukvara. Kan bygga

vidare och göra det mer komplicerat.

­ Elever + greenscreen + animering = Elever får testa nya sätt/uttryck för redovisning

eller skapande. Skola/fritid.

­ Lärare/pedagoger (utanför) + foto/film + Arduino = Göra en workshop/prova på.

Bra för teknikutbildning med programmering och ellära. Gör instruktionsfilm

­ UF + Småföretagare + Föreningar + QRkoder + 3D­srivare + Symaskin + trycktekniker

= Marknadsförngsmöjligheter

­ Teknikstunder

Vi tittade också på vilka målgrupper som skulle kunna ha gemensamma program med samma

eller olika roller för olika läranden. Syftet med denna övning var att medvetengöra att även

målgruppen kan vara leverantören.

(fetmarkerade är bibliotekariernas högsta prioriteringar att börja med):

­ Lärare/pedagoger som kan tekniken kan lära till Lärare och pedagoger som är mer

digitalt utanför

­ Ungdomar kan lära medlemmar i familjen sina intressen

­ Flyktingar/nyanlända med språkbarriärer kan lära äldre teknik och lär sig i sin

tur svenska. Tex med Beebots eller Scratch

­ De som vill förstå hur det funkar lär äldre och lär sig själva att lära ut.

­ Des som vill förstå hur det funkar lär flyktingar/nyanlända med språkbarriärer och lär

sig själva att lära ut och andra kulturer

­ Barn visar meningen med spel, tex MineCraft för Bibliotekspersonal

­ Elever lär lärare och pedagoger eller äldre och lär sig genom att lära

­ UF­förtag lär lärare och pedagoger eller äldre och lär sig genom att lära

Bilaga 4 kostnader

PROGRAMVARA För programmering Scratch ett visuellt programmeringsspråk, enkelt, funkar bra att göra spel i https://sites.google.com/site/scratchprogrammering/ladda-ner-scratch

Kojo En app som man laddar hem, bra för programmering, matte, ljud, robotik mm. Fungerar med arduino http://kogics.net/kojo

Kodu Byggd för att göra spel

Codea App för att göra spel på surfplatta eller smartphone. kostar ca 70 kr http://twolivesleft.com/Codea/

Minecraft I Minecraft kan man programmera sina egna moddar (modifieringar) i Java. På youtube finns mängder av tutorials. http://malmo.coderdojo.se/minecraft-moddning.html

Kidsruby Program att lära sig programmering i. Kan göra spel eller hacka läxan. Tillgänglig för Raspberry Pi http://kidsruby.com/

Python Går bra ihop med Raspberry Pi. Länk till nybörjarmanual http://briggs.net.nz/snake-wrangling-for-kids.html

Code.org Kan man programmera Anna och Elsa i Frozen

Lightbot.com Appar till surfplattor och mobiler, för åldrar 4-8 år och 9 och uppåt. Pussel med programmeringslogik http://lightbot.com/

Videoredigering iMovie För Mac https://www.apple.com/se/mac/imovie/

Movie Maker För windows http://windows.microsoft.com/sv-se/windows/get-movie-maker-download

Adobe Premiere Elements Program från Adobe, kostar ca 880kr http://www.adobe.com/se/products/premiere-elements.html

Youtube Capture App till telefon och surfplatta där du filmar och editerar det mest grundläggande https://www.youtube.com/capture

Fotoredigering PicMonkey Lättanvänd fotoredigering, kan även layouta, och göra kollage http://www.picmonkey.com/

GIMP För retuschering, komposition etc http://www.gimp.org/

Pixlr Fotoredigeringsverktyg http://apps.pixlr.com/editor/ Kortkommandon på svenska http://fileadmin.cs.lth.se/cs/Personal/Bjorn_Regnell/padda.pdf

Ljud Gararge band Ljudredigeringsprogram, mac https://www.apple.com/se/mac/garageband/

Audacity Ljudredigeringsprogram, alla plattformar http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv

UTRUSTNING OBS - priserna är från Q4 2014 och det är ingen garanti de är de billigaste på marknaden. Se priser som ungefärliga.

1st 10 st

Arduino

Starter kit 869 826 Electrokit

arduino 199 Electrokit

Makey Makey

Standard kit 399 399 Electrokit

3D skrivare

Maker Bot 31499 Dustin

Plastmaterial 395-495 kr/kg

450 Dustin

3D scanner

Makerbot desktop 12499 Dustin

CNC Fräs

Roland 65000 Creativetools

Roland, liten hobby 7000 Creativetools

Symaskin 2970 Symaskinswebbshopen

Broderimaskin 17900 Symaskinswebbshopen

GreenScreen

Färg till vägg 1495 http://ourshop.se/vis/95044793/Chromakey-re.html

green screen + stativ 1399 Kjell & co

Raspberry Pi

Starter Kit 799 799 http://www.electrokit.com/raspberry-pi-jumpstart-kit.50699

Strawbees

Crazy scientist kit 560 560 http://www.strawbees.com/products/crazy-scientist-kit

Maker kit 140 140

BeeBots

10st 3495 3495 http://hos.se/produkt/bee-bot-klassupps-6-st/1617

matta 230 http://www.hos.se/produkt/bee-bot--matta-rutm%C3%B6nster/624

Oculus Rift 2600 https://www.oculus.com/order/

Spelkonsoler och spel

PS4 3690 Siba

Mincraft spel 199 Siba

Little Big Planet 599 Multiplayer pusselspel de flesta spel kostar 599

Cdon

Laptop, surfplatta, kamera

HP Envy 15 bäst i test 2014 8990 Hp store

iPad 3149 Dustin

GoPro kamera/filmkamera/actionkamera

3590 Netonnet

Tillbehör (stativ, minneskort mm) 1000 ca pris, beror på vad man vill ha

Knappmaskin

För att göra knappar 2836 Badgeland

Stansmaskin 1742 Badgeland

Artikel om vilken plast som är fördelaktig när Makezine.com

KOSTNAD FÖR INKÖP GÄLLANDE ANDRA OMRÅDEN För media, workshop 10 pers

Färg till greenscreenvägg 1495 1 1495

GoPro kamera/filmkamera/actionkamera 3590 2 7180

Tillbehör (stativ, minneskort mm) ca pris 1000 2 2000

iPad 3149 5 15745

Lera, papper, material 1000 1 1000

Open source verktyg för editering 2000 1 2000

Summa media

29420

Arduino workshop, sy din keyboard, 10 pers (2 pers per grupp)

Arduino starter kit 826 5 4130

Datorer (ca pris) (2 finns redovisade ovan) 5000 3 15000

Material 1000 1 1000

Summa Arduino

20130

3D-printer

Makerbot 31499 1 31499

Plastmaterial (ca pris) 450 4 1800

Summa 3D-skrivare

33299

Total investering:

119550

Bilaga 5 - Samarbetspartners

SAMARBETSPARTNERS Företag/organisation Kontaktperson e-mail telefonnummer webb

CELA Lova Necksten lova@celainfo.se 0457 61 88 12 www.celainfo.se

MAD-studion Fredrik Broman fredrik.broman@netport.se 0709 95 46 43 www.netport.se

MAD-studion Alexander Hansson alexander.hansson@netport.se 0708-30 44 21 www.netport.se

BTH/Mad-studion Jonas Svegland jonas.svegland@bth.se 0454-385929 www.bth.se

Okatima/Coderdojo etc Magnus Göransson magnus.goransson@okatima.se 070 34 36 211 http://www.okatima.se/

Kreativum Tina Ivarsson tina.ivarsson@kreativum.se 0454 30 33 72 www.kreativum.se

Blekinge X-Labs Sebastian Sjöberg thatsebsberg@gmail.com - www.blekingexlabs.com

Slöjd i Blekinge Nisse Stormlod nisse.stormlod@regionblekinge.se 0455-32 20 58 http://slojdiblekinge.se/

Väggaskolan Rektor Jan Persson jan.persson@utb.karlshamn.se 0454-815 06 Vägga gymnasieskola

Stenbacka Fritidsgård Maria "Mia" Petersson maria.petersson@utb.karlshamn.se 0733-576445 Stenback Fritidsgård

Bilaga 6 - länkar och inspiration

Andra makerspaces Chicago bibliotek - workshops

http://chipublib.bibliocommons.com/events/#/events/search/fq=program:(53f20a07e04c1e3b1c00d3e4)

MakerSpace play book

http://makered.org/wp-content/uploads/2014/09/Makerspace-Playbook-Feb-2013.pdf

Vaggeryd, sponspaket

http://www.vaggeryd.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv2013/sponsra3dskrivarentillmakerspace.5.3b0549ed140c5903dfb1306.html#.VFzqj_TF-NM

Vaggeryd, Skaparbibblan blogg

http://skaparbibblan.tumblr.com/skapandebibliotek

På Facebook reSpace! Om makerspaces, digitala lab och rum för skapande på bibliotek

https://www.facebook.com/groups/447285605351090/

Stockholm Makerspace

https://www.facebook.com/Stockholm.Makerspace?fref=ts

#skaparbibblan sök på hashtag på Facebook, instagram, twitter

Luleå Makerspace https://www.facebook.com/luleamakerspace?fref=nf

Intressanta människor att följa i sociala medier: Lo Claesson Bibliotekschef Vaggeryds Bibliotek

Åke Nygren Projektledare Digitala Biblioteket, Stockholms Stadsbibliotek

Darja Isaksson Strateg, grundare Ziggy

Carl Heath Forskare Interaktiva Institutet

Peter Parnes Professor Luleå Universitet

Filmer Om Stockholm Makerspace

http://nojesguiden.se/webbtv/foreningsliv/makerspace

Framtidens viktigaste verktyg - kodning

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/framtidens-viktigaste-verktyg

Allébibblan http://skaparbibblan.tumblr.com/post/104235285449/allebibblan-2-0

Makermål i läroplanen

https://www.youtube.com/watch?v=HEVpOwvHfGk

Böcker Make Space http://www.bokus.com/bok/9781118172513/make-space/

The Makerspace Workbench

http://www.bokus.com/bok/9781449355678/the-makerspace-workbench-tools-technologies-and-techniques-for-making/