Skog - Våra pengar - Norran

DANIEL NYSTRÖM

EN BILAGA FRÅN NORRA VÄSTERBOTTEN

091009

Två miljoner hektar ■ Roger har ett stort marknadsansvar

SID 10–11

2 NORRAN VÅRA PENGAR

INNEHÅLLVÅRA PENGAR

SPANARRoger i sitt rätta element – skogen.Omslagsfoto: JEANETTE LÖVGREN

12–13 Lastbilen som är en revolution

En Trave Till är 30 meter lång med elva axlar och lika många hjulpar.

18–19 Tioårsjubilar byter namn till Swedlist

Träfixarna blev vid årsskiftet 2008/09 Swedlist och har delvis bytt inriktning.

16–17 Intensivodlingens villkor är speciella

SLU är klar med utredningen om möj-ligheterna till intensivodling av skog.

20–21 Slutspurten väntar i Norrans aktietävling

Bärndt Hedman, SHB, ligger i topp när den sista omgången inleds.

ENTRÉ

Skogen engagerarJag och Lars Martinson har en sak ge-mensamt. När min farfar skulle ge min pappa ett efternamn blev det inget ha i mitten som brukligt är. Jag vet inte om farfar var dyslektiker men han hade inte gått många år i skola. I alla fall heter jag Abramsson och inte Abrahamsson och lika glad för det är jag. Jag skulle annars ha hetat Karlsson. Farfar hette Abram Ludvig Karlsson men på den tiden bytte man så att pappans förnamn blev sonens efternamn–ja, ni förstår.

Min farfar var trapper. Han levde allt-så på jakt. Jovisst fanns det också ett litet jordbruk, men det var det mest farmor som skötte om. En del hjälp av barnen hade hon säkert också. Men farfar jagade och tjänade riktigt bra på det. Man fick till och med en slant för ekorrskinn. Ett rävskinn gav flera dagsinkomster. På vintrarna slingrade sig farfars skidspår härs och tvärs i skogarna. Han åkte på långa och breda så kallade ”la-vannare”, skidor som bar ovanpå snön och som inte sjönk ner. Farfar hade några bas-spår som han utgick ifrån och så följde han efter bytet. Ibland sov han vid en eld ute när jakten fört honom långt bort till skogs.

Allt det här minns jag naturligtvis inte själv, jag var för liten då och mycket berätta-de min pappa. Varken jag eller min pappa blev några jäga-re men vi tyckte båda mycket om skog. Jag gör det fortfarande, min pappa läm-nade jordelivet för ganska länge se-dan. Vi är många som tycker om att vistas ute i skog och mark. Runt 35 procent av alla svenskar mel-lan 16 och 84 år har strövat i skog och mark mer än 20 gånger det se-naste året. Tre miljoner svensk-ar är intresse-rade av fritidsfiske. Vi har minst 270 000 jägare som löser jaktkort.

Hälften av Sveriges skogar ägs av privatpersoner, oftast bönder som har skogsbruket som binäring. Antalet en-skilda skogsägare är cirka 240 000.

Skogen är en av våra basnäringar och skogen engagerar i stort sett oss alla. Denna skogsbilaga innehåller både nytt från industrier, utveckling av ny teknik, biobränslen och annat smått och gott. På längre sikt finns Sveriges längsta timmer-bil som lastar 90 ton virke.

God läsning önskar undertecknad utan ha i mitten.

KRÖNIKAGÖRAN ABRAMSSONTel: 0910-578 70 [email protected]

091009

RedaktörLars [email protected] 0910 · 578 03

Ansvarig utgivareAnette [email protected] 0910 · 578 10

AnnonschefRobert Brännströ[email protected] 0910 · 577 43

HUS & ENERGI

FOTO

: ULF

JOH

ANSS

ON

Karins forskning visarkärnvedens styrka24

NORRAN VÅRA PENGAR 3

Hushållningssällskapet

Rådgivning Nord ABKanalgatan 41 BSkellefteå

Den nya fastighets-mäklaren inomjord och skog.

Ronny JohanssonRegistrerad fastighetsmäklare

Verksamhetsområden: Norr- och Västerbotten

Tel 0910-79 91 54/50, 070-691 86 [email protected]

Kolla vårtintroduktions-

erbjudande!

FARMA – steget före!Norra Europas mest sålda skogsvagnarFinns i 8 modeller, från den professionella, drivna vagnen på 12 ton med 6,5 meters kran, till minsta

vedvagnen på 6 ton.Bilden ovan: Proffsvagnen CT 6,5 12 4WD

Kom och se alla ! nesser och fördelar!

Tjärnvägen 10, Skellefteå, tel 0910-140 55

Länsförsäkringar Västerbotten Umeå, Skellefteå, Lycksele

www.LFvasterbotten.se

Leif Hedman0910-73 40 01

Sören Lundström0910-73 40 82

Enar Lindberg0910-73 40 37

Länsförsäkringar Västerbotten har helhetslösningar för lant-bruks- och skogsfastigheter. Vi kan lantbruk och känner till din vardag, och kan därför ge dig rätt hjälp med både bank- och försäkringstjänster. Genom att samla alla ärenden på ett ställe, får du enkelt överblick över hela din ekonomi och dess-utom sänker du dina kostnader.

Många erbjuder ett axplock – vi har hela fältet

– Vår intention är att nå upp till resultatet för 2008 även i år. Så här långt ligger vi i pa-ritet med den omsättningen. Vi förutspår dock en liten nedgång mot slutet av året, men vi räknar ändå med att toppa fjolåret i fråga om vinst, berättar försäljnings-chefen Emma Lundkvist.

Sverige blev som bekant utan medaljer vid friidrotts-VM i somras. Det är dock inte riktigt sant. Nordic Sports spjut kammade hem fem medaljer, varav tre guld – herrarnas spjut för norr-mannen Andreas Thorkild-sen och mångkampsvinnar-na.

– Vi är nöjda. Damtre-an Maria Abakumova, som kastar med våra spjut, gjor-de dessutom världsårsbäs-ta i kvalet, berättar Lund-kvist.

Relativt ny är företagets satsning på diskus.

– Vi jobbar på att ta fram en riktig diskus i världs-klass. Där samarbetar vi med estländaren Gerd Kan-ter, som kastade 69.95 med vår diskus vid en tävling i Helsingborg i somras. Kan-ter tog även brons vid VM med samma diskus.

Starkt år för Nordic Sport

Nordic Sport är exper-ter på friidrottsutrustning, men företaget tillverkar också annan sportutrust-ning för bland annat fotboll och ishockey. Huvudkon-toret finns i Skellefteå och produktionen av spjut och stavar i Arvidsjaur.

– All övrig mekanisk pro-duktion lägger vi ut på lego, lokalt, regionalt och även i utlandet.

Ungefär två tredjedelar av företagets omsättning är ex-port. Resterande del är den svenska marknaden, fram-förallt med kommuner som beställare.

– Vår orderstock är rela-tivt kort, oftast bara ett par månader, men kanske sex månader vid stora projekt. Vi lever på den löpande för-säljningen och där handlar det om ett par månader, sä-ger Lundkvist.

I branschen pågår en in-tensiv lobbyingverksam-het mot de svenska kom-munerna. När de klumpar ihop upphandling till hela fritidssektorn är det bara ett par företag som kan er-bjuda allt. Nordic Sport och dess närmaste konkurren-

FAKTA

Nordic SportEfter ett mellanår 2007 ■

ökade företaget omsättning-en med 36 procent till 2008, totalt 53,4 miljoner kronor.

Förtaget grundades ■1972 av Börje Österberg och producerade då främst skidstavar.

I slutet av 1970-talet ■övertog företaget kastspjut-tillverkningen från Sandvik. Sedan dess har verksam-heten breddats och i dag är företaget en av världens ledande totalleverantörer av utrustning för idrottsplatser.

Vid årsskiftet 2008/2009 ■hade företaget 23 anställda.

Skellefteföretaget Nordic ■Sport som hade ett rekordår 2008 kommer att redovisa ett mycket starkt år även 2009.

UPPÅT FÖR NORDIC SPORT.Försäljningschefen Emma Lundkvist visar företagets stav-lager.FOTO: LARS ANDERSSON

SKELLEFTEÅ · Skellefteföretaget Nordic Sport som hade ett rekordår 2008 kom-mer att redovisa ett mycket starkt år även 2009.

ter vill nu att kommunerna ska dela på upphandlingar-na.

– Vi är väldigt många nischade företag som skul-le vilja vara med. Vi hål-ler på med en omfattande kartläggning av de svenska

kommunerna på företaget just nu. Vi ser helt enkelt en potential att ta större mark-nadsandelar på hemma-plan och lägger därför ned stor energi på det, berättar Lundkvist.

LARS ANDERSSON


Vi vill förädla din skogFör Malå såg och virkesförädlingen i Malå och Kvarnåsen köper Setra lokalt virke i form av slutavverkningar och gallringar. Vi bistår även markägare med röjning, markberedning, plantering och fastighetsaffärer samt annan skoglig rådgivning. Välkommen till din lokala virkesförädlare!

Jon Bäcklund virkesinköpareTel: 0953-414 12Mob: 070-321 47 35 [email protected]

Åke Eriksson virkesinköpareTel: 0953-413 49Mob: 070-321 47 [email protected]

Fullsortimenti trävaror

Ta or m m

Lövånger Trä ABÖppet: Månd–torsd 8–16, fre Tel 0913-106 71

JUST NU!Extra bra betalt för

ditt inbyte.

Nytt och beg!Vagnar och tillbehör.

Hantverkarg 3, Burträsk Tel 0914-104 02www.hallgrensmotor.se

Inspirationsdag jubilerar

På 1980-talet fanns det en årlig dag för företagen inom reklam och marknadsföring som turnerade mellan Skel-lefteå, Umeå och Luleå. 1991 var sista året den genomför-des – året efter var lågkon-junkturen rejäl.

Norrans dåvarande an-nonschef Christer Berggren födde tanken på en nysats-ning.

– Han frågade mig om jag kunde hjälpa Marknadsför-eningen arrangera någon-ting, berättar Philip Cohen, som är programansvarig för Nå Fram-dagen.

Premiären för Nå Ut-da-gen, 2000, då på Folkpar-ken, blev storslagen: bland talarna märktes Bengt Ba-ron, Carl Bennet och Jo-

SKELLEFTEÅ · När Marknadsföreningen i Skellefteå år 2000 startade en inspira-tionsdag för marknadsförare var den en rätt slumrande förening. Sedan dess har medlemsantalet flerfaldigats och nu arr-angeras en ”Nå”-gala för tionde året.

VÄNTAR 250 PERSONER.Philip Cohen (t v) och Jens Mårtensson hoppas att Nå Fram-dagen kan locka 250 personer till Scandic Kongresscenter.FOTO: LARS ANDERSSON

FAKTA

Marknadsföreningen i Skellefteås styrelse:

Kajsa Hedberg, Skellefteå ■Kraft, ordförande.

Hanna Hedlund, Dixie PR. ■Frida Björkbom, Swedbank. ■Jens Mårtensson, Krux & Co. ■

Stefan Lundmark, Norra Väster-botten.

Kristoffer Berggren, Advokat- ■byrån Norell.

Helena Sundberg, Citykom- ■paniet.

nas Hallberg. I det skedet hade föreningen 16 med-lemmar och 13 000 kronor i kassan.

– Den dagen gav oss 40 000 till 45 000 kronor in, säger Cohen. Vi fick blodad tand.

Men det gick lite för snabbt. Efter fyra år började det talas om Bill Gates eller Pehr G Gyllenhammar som föreläsare.

– Det var bara att inse att om sådana förväntningar fanns skulle de aldrig gå att uppfylla, menar Cohen.

Nå Ut-dagen döptes där-för om. Nå In-dagen föd-des och den inre mark-nadsföringen lyftes fram. 2007 blev det ytterligare ett namnbyte till Nå Fram-da-gen.

Marknadsföreningen har i dag 130 medlemsföretag och varje frukostföreläs-ning brukar locka 40 till 50 personer.

Den tionde Nå Fram-da-gen hålls i år den 14 okto-ber.

– Dagen förändras lite grann hela tiden. Alla kon-cept måste förnyas 10 pro-cent varje år sägs det, säger Jens Mårtensson i Mark-nadsföreningens styrelse.

LARS ANDERSSON

FAKTA

Nå Fram-dagenBland föreläsarna märks ■

Jonas Michanek, idélabora-toriet, Nya Zeeländaren Ste-phen Pahl från äventyrssta-den Queenstown, komikern Petra Mede, Lennart Persson, B-Park och Pradeep George, Natural User Interface.

Utmärkelsen Guldfyren ■delas ut för tredje gången. De tidigare vinnarna är Norrmejerier och Strömpilen, Umeå.


DIN SERVANDE FACKHANDLARE:ARJEPLOG POLARIS EXPERIENCECENTER 0961-101 02ARVIDSJAUR POLARIS EXPERIENCECENTER 0960-123 40BUREÅ KARLSSONS BIL & MOTOR 0910-78 14 74BURTRÄSK HÄLLGRENS MOTOR & CYKEL 0914-104 02MALÅ MALÅ SKOGSTJÄNST 0953-344 44NORSJÖ AB MJ´S FRITIDSBUTIKEN NORSJÖ 0918-100 65 SKELLEFTEÅ UTTERSTRÖMS SKOG & MARIN 0910-155 80

[ärrgånnåmi]ergonomi; -sk; läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan. Även ett kvalitetssäkrande begrepp och synonymt med STIHL – världens mest sålda motorsågsmärke.

STIHL är specialist på tekniskt fulländade maskiner för hårt arbete i skog och mark.

Servande Fackhandeln ger dig råd och tips om produkter som gör din arbetsplats säkrare och mer effektiv.

www.stihl.se

Inbytes-kampanj!

Du får 1 000:- för din gamla röjsåg/grästrimmer, oavsett

skick eller fabrikat om du byter till en STIHL FS 450-K.

Ord pris 7 790:- Kampanjpris 6 790:-

Inbytes-kampanj!

Du får 1 000:- för din gamla motorsåg, oavsett skick eller fabrikat om du byter till en

MS 250 C-B. Ord pris 4 890 :-

Kampanjpris 3 890:- Kampanjpris 3 890:-ppppppaaaaaa FS 450-KProffsröjare med topp-komfort för långa tuffa arbetspass i skog och mark. Dessutom med STIHLs prisbelönta Comfortsele och 2 års garanti på vinkel-växeln.

OBS! Inbyteskampanjen gäller t.o.m. den 30 nov 2009.

MS 250 C-BMotorsåg som tål tuffa tag i skog och mark. Enkel och bekväm att använda med många STIHL unika detaljer.

Det är sjunde gången som ”Läs för mig, pappa!” ar-rangeras i Skellefteå sedan starten för drygt sju år se-dan.

Premiären i Skellefteå lockade 50 pappor.

– Intresset har varit så

stort att det har hänt att vi fått säga nej. Jag har haft folk på kö. Det har varit mel-lan 40 och 50 deltagare var-je gång, berättar Kjell Han-seklint, eldsjäl och kultur-ansvarig vid IF Metall Nor-ra Västerbotten.

TILL SKELLEFTEÅ.Författaren Mats Berggren debuterade 1987 med ”Orent ackord” och har sedan dess skrivit böcker för både unga som vuxna.FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

”Läs för mig, pappa!” återkommer

”Läs för mig, pappa!”.Det påstås att arbetarklas-sens pappor läser sällan för sina barn. 1999 startade där-för läsprojektet ”Läs för mig, pappa!” med målet att ge fler manliga förebilder när det gäller språk och läsande.Projektägare är LO-förbunden Byggnads, Kommunal, IF Metall, livs, Hotell och restau-rang, Seko och Transport.

För ett par år sedan var verksamheten hotad. Re-geringen beslutade 2007 att dra in statsbidraget till ”En bok för alla” från 2008. För-lagets böcker har varit grun-den till lästräffarna inom projektet.

Projektet räddades ge-nom att LO-förbunden som driver det bär mer av kost-naderna.

2008 hade projektet ing-en utbildning i Skellefteå.

Nytt för den här gången är att en generation till kan vara med, morfar eller far-far.

– Vi har tillstånd att pro-va det inom ramen för pro-jektet den här gången, be-rättar Hanseklint.

Under dagen kommer bland andra litteraturpe-dagogen Susanna Ekström och författaren Mats Berg-gren att medverka.

LARS ANDERSSON

SKELLEFTEÅ · Efter ett sabbatsår åter-kommer LO-satsningen ”Läs för mig, pap-pa!” i Skellefteå den 11 november. Nytt är att såväl morfäder som farfäder kan delta.

FAKTA


PORT

RÄT

TET Nu är det roligt att heta Lars igen

FAKTA

Hans Lars Gunnar Martinson ”Farfar var dyslektiker, därför blev det bara ett s i efternam-net. Stavningen lever kvar, men lite opraktisk är den, inte minst när folk ska söka efter oss på nätet.”

Född: 560916 i Skellefteå.Familj: Hustrun Kristin, Ida, 31, Jon, 27, barnbarnen Tilde, 6, och Elis, 2.Yrke: Vd och koncernchef för Martinsons Trä.Bor: Villa i Bygdsiljum. Byggd av virke från ... Rätt gissat!Intresse: Golf. Har 13,5 i han-dikapp, men spelar aldrig på handikappet. Gör varje år en eller två golfresor, utomlands eller till södra Sverige.Annat intresse: Ishockey. Ser alla AIK:s hemmamatcher. Åker dit i den buss som Bygd-siljum Utveckling sponsrar. ”30 kronor är ett bra pris och så skönt att slippa bilen”.Idrottsmerit: Femma i Norr-landsfinalen av Kalle Anka Cup i utförsåkning. Bengt Fjällberg vann, Stig Strand var tvåa.


Nu är det roligt att heta Lars igenBYGDSILJUM · Det var sommar, kanonsommar, och han var 10 år och ägnade den åt att stapla strövirke. Nej, det var inget fel på jobbet och det var självvalt, men alldeles intill låg vägen mot badplatsen och att se kompisarna cykla förbi ... Då var det inte lätt att heta Lars Martinson. Hur enkelt är det idag?TEXT: OLLE LUNDQVIST FOTO: JEANETTE LÖVGREN

HAR BURIT PLANK FÖRR.Lars Martinson inledde sin karriär i kon-cernen som 12-årig strövirkesstaplare.


BYGDSILJUMMan kan inte låta bli att undra, för mitt i Bygd-siljum finns Martin-sons. Det känns mindre som en by med en trä-fabrik än som en träfa-brik med en by.

Martinsons är stort. Långt. En kilometer!

Och resten av byn ligger visserligen intill, men kun-de lika gärna ha vilat ovan-på, för större stöttepelare finns inte och drygt 40 år se-nare är strövirkesstaplaren koncernens vd.

Vem skulle inte känna trycket?

Och det var inte bara pappa och hans bror och inte farfar före dem utan, har det visat sig, även farfars far, Karl med den ambulerande sågen.

Fjärde generationen! Spe-lar ingen roll att det råkar vara den som gjort Mar-tinsons till en ännu större framgångssaga. Framgång-arna, expansionen och den allt större sysselsättnings-faktorn tas till slut för giv-na.

Ännu mer tryck.

Och har det alltid gått bra får man ingen vana vid motgångar och i höstas, när Martinsons nyss varit i ro-pet för sin investering i ett nytt justerverk – 110 miljo-ner! – tvingades Martinsons plötsligt varsla 25 personer i Bygdsiljum.

25 i Bygdsiljum är som 2 400 i Skellefteå och 35 000 i Göteborg.

Kort därefter följde ytter-ligare 25 varsel, på sågen i

Kroksjön, och att alla förstår varför – finanskris, minskad japansk efterfrågan – och att 350 personer i koncer-nen inte varslats spelar ing-en roll.

Det var ändå inget kul att heta Lars Martinson. El-ler Olov, hans bror produk-tionschefen. Eller Peter, hans kusin finanschefen.

Hur ska det nu gå för Bygdsiljum?

Och så går det några må-nader och finanskrisens efterdyningar fortsätter att välla in och konjunk-turen är oförändrat låg, men hos Martinsons bör-jar hjulen vid årsskiftet att rulla igen.

Efterfrågan ökar och kronans värde sjunker och det må göra utlandssemes-

tern dyrare, men på Mar-tinsons tackar man och tar emot, för det ökar dess konkurrenskraft. Jäm-för med Finland, där såg-verksbranschen fortfaran-de bara är 50–60 procent av vad den varit.

– Ibland måste man ha lite tur också, ler Lars Mar-tinson.

Och det kanske man mås-te, på samma sätt som Borg, McEnroe och Federer så ofta hade och har den märk-liga turen att vid 30-40 alltid lyckas klämma in ett serve-ess.

Tur. Eller vad det nu är.Spelar ingen roll. I dag är i

stort sett alla varslade åter-anställda, Martinsons går som tåget och det är betyd-ligt roligare att heta Lars Martinson.

FÖRSTA FÖRUTSÄTTNINGEN.Råvaran kommer från Västerbotten och är, hävdar Lars Martinson, ett starkt konkurrensvapen.

By med träfabrik? Träfabrik med by?

PORT

RÄT

TET

Fröet till det som skulle bli ■Martinsonskoncernen såddes för 80 år sedan, 1929, då Karl Martinson köpte ett ambule-rande sågverk som hans son Sigurd åkte runt med i bygden.

I Martinsongruppen ingår ■Martinsons Trä, Martinsons Såg, Martinsons Byggsystem, Martinsons Träbroar, Martin-sons Tre (norskt dotterbolag) och STT Hallentreprenader (hel-ägt dotterbolag till Martinson Trä, med säte i Stockholm). I koncernen ingår även intresse-bolag och delägda bolag.

Huvuddelen av verksamheten ■bedrivs i Bygdsiljum, där Martin-sons har cirka 260 anställda. Här finns bland annat Europas mo-dernaste sågverk och Sveriges största limträproduktion.

1. TIMMER PÅ INGÅNG.I Bygdsiljum finns Europas modernaste sågverk.

2. HÅRDRATIONALISERAT.Tomas Johansson styr och övervakar sågverket på egen hand.

3. SNART KLART?Jodå. Det nya justerverket har byggts av personal från Renholmen.

4. AFFISCHVARA.Limträprodukterna har gjort Martinsons mest uppmärk-sammat.

1

2

3 4

FAKTA


Läser man tidningarna är Martinsons mest limträ. Unika skapelser och pilot-projekt. Parkeringshus i trä, träbroar med enorma valv och ishallar i Ryssland.

Bostäder, på Älvsbacka och annorstädes.

– Är det någon del av vår verksamhet som verkli-gen har förutsättningar att växa är det husbyggnadssi-dan!

Men ryggraden är ändå sågverksdelen. Fast lite flashig är även den, för det senaste sågverket i Bygd- siljum är Europas moder-naste och sköts av en enda person.

Stora muskler sitter i bulkproduktionen, den sto-ra mängd trävara som görs överallt och av alla andra och som man konkurrerar

med genom pris, kvalitet eller rykte och råvara; den norrländska, du vet ...

Och hösten 2008 börjar kännas som historia. I år väntas Martinsons öka pro-duktionen till rekordnivå, från fjolårets 335 000 ku-bikmeter till 407 000.

Ryggraden och muskler-na kan stundtals vara snudd på problem.

– Martinsons Träbroar står inte för mer än tre pro-cent av koncernens omsätt-ning. Men så får jag inte tän-ka. När jag är där ska jag vara entusiastisk och pådrivan-de. Fast så svårt är det inte. De driver ju jätteintressan-ta projekt.

Han gick två år på en tre-årig gymnasieingenjörsut-bildning i Skellefteå. Men

efter det andra, praktikåret, kändes det meningsfullare att stanna kvar på praktik-arbetsplatsen.

Just det: Martinsons.Lars Martinson har gått

den långa vägen. Redan när han blev strövirkesstaplare hade han hängt med pappa Åke tillräckligt mycket för att ha koll på hur ett sågverk fungerar.

Efter åren i Skellefteå hann han prova på i stort sett alla jobb på fabriken innan han blev ansvarig för limträproduktionen som blivit hans skötebarn.

Och visst: Han reser en del (”oftast från Umeå, biljetterna kostar ju bara hälften så mycket som från Skellefteå”), men oftast är han ändå, 10 timmar om dagen, på fabriken i Bygd-

siljum där hans fru också arbetar, liksom deras barn och flera av barnens kusi-ner.

När slalombacken bygg-des var det en byaangelä-genhet där även Lars Mar-tinson gjorde sina dagsver-ken. När det skulle dras in bredband i byn köpte Mar-tinsons en grävare. Till-sammans med Bygdsiljums övriga företag har Martin-sons tagit över byns lägen-heter. Och så vidare.

Det är så det fungerar.I fabriken jobbar över

250 personer. Vd:n tycks känna dem alla. Det är väl så det blir.

För träffar han dem inte på jobbet gör han det på friti-den. För varför åka till stan?

– Vi har ju pubkvällar i Bygdsiljum!

By med träfabrik? Träfabrik med by?Martinsons har också sågverk ■

i Kroksjön (där även konstruktö-rer och annan kontorspersonal arbetar) och Hällnäs. Man har dessutom ett kontor i Umeå.

Totalt har koncernen omkring ■400 anställda och en årsomsätt-ning på 1,3 miljarder kronor.

Martinsons byggde pavil- ■jongen till världsutställningen i Sevilla 1992. Paviljongen finns nu i mateldoradot Grythyttan i Bergslagen.

Nu är det dags igen. Den ■svenska limträindustrin bygger den svenska paviljongen till världsutställningen i Shanghai nästa år och entrékuben är såväl konstruerad, tillverkad av som redan levererad från Martinsons i Bygdsiljum

FAKTA


SKO

G

Tel 0910-77 90 20

VI ÄR EN AV NORRLANDS LEDANDE LEVERANTÖRER AV HYDRAULIK OCH PNEUMATIK

k

Ve lte

HYDRAULIK OCH PNEUMATIK!

Högkvalitativa produkterBra priserSnabb leverans

Lagerhållning i SkellefteåInstallation och serviceFelsökning och reparationer

Vi erbjuder bland annat:

HYDRAU

BRA PRODUKTER

TILL RÄTT PRIS!

Snabb leverans

STUCCHI

Öka avkastningen på både dig själv och din skog!

Kraftsamling skog med

Säker skog med

STOR ANDEL.Roger Johanssons marknadsan-svar gäller nästan en tiondel av all produktiv skogsmark i Sverige.FOTO: JEANETTE LÖVGREN


Boliden, tel 0910-58 14 90

www.jakt-trofe.com

GARMIN GPSDEMO-DAG

Onsdag 14/10 kl 11.00-17.30NYHET! Friluftskartan Prime med

fastighetsgränser! Kampanjpris 1995:-

GPS-Pejlen GarminAstro 220 NordicNu 5.990:- (6.995:-)

PN09

10

Vårkunskapger digfördelar

Lönsam uppvärmningmed tysk kvalité från HDGHDG värmepannor för biobränsle är produkter med hög kvalité och den senaste tekniken.

Våra pannor motsvarar alla de krav du kan ställa på en biopannaDu får en enkel och ren uppvärmning med förnyelsebara bränslenHos oss kan du välja enbart panna eller komplett anläggningDin trygghet finns i vår kunskap och vår tillgänglighet

Bygg Energi Industri

Ängsbacka 4, el 070-248 33 37www.miwa.se

Outlander 650 XT

Pålitligarbetskamrat

Järnvägsgatan 42Arvidsjaur0960-107 70www.nyamaskinofritid.se

I samarbete med

Titta så här bra syns en liten annons.

Som marknadschef organi-serar Roger affärerna – in-köp, försäljning och logis-tik.

– Bland annat ingår ett 20-tal fältköpare i organi-sationen. De handlar av pri-vata skogsägare, Jag har ett väldigt kompetent och själv-gående gäng runt om mig. Själva ledarskapet lägger jag relativt liten del av min tid på, berättar han.

Affärerna handlar ofta om stora pengar. Hela Svea-skogkoncernen omsatte un-der 2008 drygt sju miljarder kronor och sålde 12,5 miljo-ner kubikmeter sågtimmer, massaved och biobränsle.

– Jag förhandlar med kunderna. Vi köper och säl-

Roger är hemma i skogen

jer både timmer, massaved och biobränslen, samt bi-produkter från sågverken, berättar Roger.

– Vår stora omsättning i kombination med att vi gör affärer med alla möjliga gör att vi kan sortera och förde-la råvaran så optimalt som möjligt – vilket ger större intäkter för alla inblandade.

Roger är född och uppvux-en i trakterna av Orrefors, Småland, det som många i dagligt tal kallar Glas- riket. Han är uppvuxen på en skogsgård och blev själv tidigt intresserad av skog och jakt.

– Jag visste tidigt att jag skulle satsa på en skoglig ut-bildning.

Det blev jägmästarutbild-ningen . Roger var klar 1997.

Sedan landade han i såg-verksbranschen, inom Vi-da-koncernen, som är den största privatägda såg-verkskoncernen i landet.

– Det var en nyttig och lä-rorik tid för mig, berättar Roger. Jag jobbade då med industridelen, inget med själva råvaruförsörjningen.

Efter några år ville Roger gå vidare.

– Jag valde väg. Jag hade utbildat mig för att jobba med skog.

Den nya anställningen blev vid Assi-Domän i Vimmer-by där det kom att handla om skoglig planering i olika former. När det bar av norr-ut och hustruns hemstad Skellefteå för två år sedan jobbade Roger inom Svea-skog i Stockholm och pend-lade dit.

– I samband med en om-organisation för ett år sedan blev jag marknadsansvarig för Norrbotten. Det ansvaret utökades med Västerbotten

i mars och nu är jag statione-rad i stan, berättar Roger.

Han är nu dessutom ordfö-rande i föreningen Skoglig samverkan i Norrbotten.

– Föreningen driver vik-tiga frågor för skogsnäring-en i Norrbotten och Svea-skog har haft ett stort ini-tiativ där i många år. Vi har en bra styrelse så jag behö-ver inte lägga så mycket tid på det.

– Föreningen är en ef-fektiv kanal att kommuni-cera med politiker lokalt. Vi vill dessutom rekrytera till branschen och arbetar där-för med att locka skolung-domar. Det är som jag ser den viktigaste poängen med Skoglig Samverkan.

LARS ANDERSSON

SAMARBETE”Vi har affärsre-lationer med alla sågverk, alla pap-persmassebruk och alla biobräns-leförbrukare av be-tydelse i området.Roger Johansson, Skellefteå, mark-nadsansvarig för nästan tio procent av all produktiv skogsmark i Sverige.

FAKTA

Roger JohanssonÅlder: 37 år.Bor: Hus på Sunnanå.Familj: Hustru och två barn.

SKELLEFTEÅ · Sveaskog äger totalt 2,16 miljoner hektar produktiv skogsmark i Norrbotten och Västerbotten där Roger Johansson har sitt ansvarsområde. Den totala produktiva skogsmarken i Sverige är ungefär 22,9 miljoner hektar.


SKO

G

Lastbilen som vinner i längdenNamnet ”En Trave Till”, el-ler ETT-bilen, kommer av att lastbilen kan lasta fyra virkestravar mot en normal timmerbils tre travar. Det gör att lastkapaciteten ökar från 60 till 90 ton.

Man räknar med att den långa lastbilen ska ge flera fördelar:

Den större lastvolymen ■sänker kostnaderna för vir-kestransporter.

Det behövs färre lastbi- ■lar för att transportera sam-ma mängd virke. Det inne-bär minskad bränsleför-brukning, minskade kol-dioxidutsläpp och ökad trafiksäkerhet.

ETT-bilen är ett försöks-projekt som pågått sedan i januari och som ska pågå i sammanlagt tre år. Bakom satsningen står 12 samar-betspartner och projektet

PITEÅ · Det vore fel att kalla den mons-ter för den är snäll och foglig. Men den är störst i Sverige, 30 meter lång och med elva axlar och lika många hjulpar. En Trave Till kallas den och är en revolu-tionerande timmerbil.TEXT: GÖRAN ABRAMSSON FOTO: ROINE SANDLÉN

YRKESCHAUFFÖR.Torbjörn Pettersson trivs bra bakom ratten i ETT-bilen. Den lig-ger bra på vägen och följer snällt med i kurvorna, säger han.

FAKTA

ETT-projektet är ett sam- ■arbete mellan Skogforsk, Vägverket, Volvo Lastvagnar, Parator, Skogsindustrierna, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra Skogsägar-na, Sveriges Åkeriföretag och Riksförbundet för enskilda vägar.

följs med stort intresse. Med fordonet fraktas timmer från en virkesterminal i Överkalix till SCA:s såg i Munksund ut-anför Piteå.

Thomas Hedlund, trans-portchef i Munksund, är en-tusiastisk.

– Om det inte finns några nackdelar med ETT-bilen? Nej, så här långt har vi inte sett några. Personligen hoppas jag att det kommer flera sådana här lastbilar. Ska skogen i in-landet ha ett värde måste den kunna transporteras på billi-gaste och bästa sätt.

Också Gunnar Svensson vid Skogforsk är entusias-tisk. Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsin-stitut, håller i själva testet av ETT-bilen. Så här långt har alla förhoppningar uppfyllts. Jämfört med att

transportera samma mängd virke på vanlig lastbil visar ETT-bilen 20 procent lägre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och mins-kat vägslitage. Med elva hjulpar blir trycket mot vä-gen mindre per hjul.

– Vi vet idag inte om det blir någon fortsättning och flera ETT-bilar. Det är en fråga för Vägverket att ta ställning till. Men så här långt har det funkat jätte-bra, säger Gunnar Svens-son.


Gör din skog tillframtidens naturligabyggklossar.

Vi på Martinsons är ledande inom den träutveckling som snabbt ökar behovet av virke för ett mer hållbart bygg ande. Mycket tack vare att vi alltid tänker längre än den konjunktur vi råkar befinna oss i. Inte minst i våra relationer med dig som skogsägare.

Vi vill helt enkelt jobba för att våra skogar ska stiga i värde. Att virket ska bli allt viktigare som byggklossar i en utveckling som skapar ännu större värden för såväl Västerbotten och klimatutvecklingen som för Bygg-Sveriges framtid.

Vi har stor efterfrågan på våra trävaror just nu. Därför behöver vi din skog. Ring våra virkesköpare redan i dag!

En naturlig del av framtidenLars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24Erik Lindholm, Skellefteå, 070-210 68 69Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel: 0914-207 00 www.martinsons.se

Lastbilen som vinner i längdenLÅNG LAST.Det är vad det handlar om när ETT-bilen kommer rullande.

Hur är då 30-me- ■tersbilen att köra? Det måste väl ändå vara svå-rare att backa än med en vanlig timmerbil?

– Nej, det går ganska bra om man tar det lugnt. Man blir van vid att det finns en led till att korrigera, säger Torbjörn Pettersson, en av två chaufförer som kör ETT-bilen i skift.

– I övrigt är bilen inte svå-rare att köra och tar sig ge-nom kurvor och rondeller som en vanlig bil. Det beror på den ledade konstruktio-nen.

Personal från Skogforsk har suttit med i bilen och bland annat registrerat 700 omkörningar. Att köra om ETT-bilen tar två till tre sek-under extra och det anses vara så lite att det inte på-

verkar trafiksäkerheten ne-gativt.

Torbjörn Petterson tyck-er också att ETT-bilen går stadigare på vägen än en vanlig timmerbil.

– Det beror väl på att det är så många hjul i marken samtidigt. Ja, jag måste säga att det går jäkligt fint.

Thomas Hedlund be-tonar att ETT-bilen inte är tänkt som en konkur-rent till järnvägen. Han tror inte heller att lastbi-len kommer att kunna tra-fikera annat än speciellt kontrollerade vägsträckor där broar och annat klarar den totala vikten av 90 ton. ETT-bilen kan inte heller själv lasta virke i skogen utan virket måste först kö-ras fram av en vanlig tim-merbil.

GÖRAN ABRAMSSON


Komplett ekipagefrån 97.800 kr standardutrustning + moms

FORESTKombinera skogsvagn och kran efter dina behov!

www.traktorbolaget.seTel. 0910-140 80, Verkstadsvägen 14, 931 61 SKELLEFTEÅ

POLARIS ATValla modeller

FINA ERBJUDANDENpå utrustningspaket.

Jonsered Skog & Trädgård

Försäljning samt serviceStorgatan 31, MalåTel 0953-216 26, 070-649 12 59

www.agsskoter.se

BAMSESÅGEN ochBAMSEFRÄSENRing för visningav den Skellefte-produceradeförsäljningssuccénbland minisågverk.

Planera åretsinvestering!

n 22, Skellefteå, tel 0910-880 19.www.bamseprodukter.se

Nu även med klingsåg, och Hondas 4-taktsmotorer i olika utföranden.

Hjärtsjukdom är vårtids folkdödare.

Ring 0200-89 19 00 pg 90 91 92-7

Biobränslen skapar jobb och utvecklingNorra Skogsägarna ansva-rar för den skogliga delen. På kort sikt kommer produk-tionsökningen främst att ut-göras av grotuttag (grenar och toppar), energigallring-ar i ungskog, igenväxta åker-marker och stubbrytning. På sikt är avsikten att stimulera privata skogsägare till pro-duktionshöjande åtgärder som gödsling, dikning och alternativa skogsskötselme-toder. Man vill också sam-ordna dessa aktiviteter över fastighetsgränser.

– Hur vi lyckas med pro-jektet hänger på köpviljan hos industrin och teknik-utvecklingen, säger Mikael Frisk och Erik Kemppai-nen, regionchef respektive produktionschef hos Norra Skogsägarna i Skellefteå.

– Inom privatskogsbru-ket är det svårt att ta de ekonomiska risker som det innebär att testa ny teknik. Men tack vare projektpeng-arna har det blivit möjligt.

Industrin som gärna ska visa köpvilja är i det här fal-let främst energibolagen.

SKELLEFTEÅ · ”Bioenergigårdar i ett nytt landskap” är ett stort projekt med en rad aktörer inblandade. Under tre år satsas 40 miljoner kronor på att öka produktionen av biobränslen i Västerbotten.

EN NY VÄRLDDet tycker Patrik Jonsson att biobränslena har öppnat.

SKO

G

Sedan i somras har fyra maskinentreprenörer ut-fört energigallringar åt Norra Skogsägarna. En av dessa entreprenörer är Conny Olsson som driver företaget Conny Olssons Logging AB i Söderbodan, Östanbäck, norr om Skel-lefteå. När Norran hälsar på har han i gång sin skör-dare och skotare i skogarna runt hembyn Söderbodan.

Energigallring utförs i skogar där röjningen är efter-satt. Det är mycket täta sko-gar och med gallringen räd-das beståndet samtidigt som klenvirket, 4 upp till 25 centi-meters diameter i rotänden, som tas ut blir till energiråva-ra i Skellefteå Krafts bioener-gikombinat på Hedensbyn.

Projektet Biogårdar har skapat arbetstillfällen för Norra Skogsägarnas maskin-entreprenörer i en tid av lågkonjunktur för vanliga skogsavverkningar.

– Med utrustningen för energigallring är jag helt klart mer flexibel och det

ger mig mera jobb, säger Conny Olsson.

Längst ut på armen till Conny Olssons skördare sitter inte ett vanligt skör-daraggregat utan en klipp. Ett vanligt skördaraggre-gat skulle inte fungera i den täta och klena skogen.

Det blir snyggt där skör-daren far fram. Den mörka skogen lättas upp och släp-per in ljus och mer växtkraft för de träd som lämnas kvar.

– Skogsägarna är väldigt positiva och har visat stort intresse för energigallring, säger Erik Kemppainen.

Teknik och transportsys-tem för biobränsle är under utveckling. Idag flisas näs-tan allt virke runt Skellef-teå vid bilväg – en lastbil bär med sig en flisningsmodul som lastas av vid avlägget.

– Sju–åtta mil är den maxi-mala transportsträckan för biobränsle från en en-

ergigallring. Blir det läng-re sträckor än så är det inte lönsamt, säger Mikael Frisk.

I Sverige har användning-en av biobränslen ökat kraf-tigt under de senaste 15 åren. Om biobränslemarknaden fungerar finns ingen brist på råvara. Det utesluter inte till-fälliga bristsituationer lokalt.

Patrik Jonsson är träd-bränsleansvarig hos Norra Skogsägarna.

Utvecklingen inom om-rådet trädbränslen beskri-ver Jonsson som en utveck-ling ”från problem till en ny värld”.

Att ta vara på klenvirke, grenar, toppar med mera kostade förr mer än det smakade. Nu börjar det att finnas lönsamhet också i trädbränslen. I projekt Bio-gårdar ingår stubbar som ett alternativt biobränsle. Ett problem med stubbar är jorden och smågruset som sitter på stubbarna.

Det problemet hoppas Patrik Jonsson ska lösas med hjälp av bättre brytningstek-nik utveckling av ny renings-teknik främst hos energibo-lagen.

– Ändå ser de försök vi hitintills gjort med stubb-brytning lovande ut. Men ännu är det för tidigt att lova guld och gröna skogar när det gäller stubbar.

GÖRAN ABRAMSSON

FAKTA

Bioenergigårdar i ett nytt ■landskap är ett samverkans-projekt mellan Energimyndig-heten, Norra Skogsägarna, Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Kempestiftelsen, Nutek, Läns-styrelsen i Västerbotten, SLU och Jordbruksverket. Länssty-relsen är projektägare.

Projektet startade i fjol och ■är treårigt. Ett av delmålen är att öka energiproduktionen av biomassa med 100 Giga-wattimmar, GWh. En GWh motsvarar ungefär energiför-brukningen för 50 normalstora villor under ett år. Samtliga deltagande aktörer är med och finansierar projektet inklu-sive de deltagande jord- och skogsbrukarna som går in med pengar eller egna arbetsin-satser.

Tillvaratagandet av stub- ■bar innebär ett mer intensivt brukande av skogen. Av det skälet har Skogsstyrelsen fastställt rekommendationer som ska begränsa de nega-tiva miljöeffekterna.

Rekommendationerna ■innebär bland annat att stubbskörd endast bör utfö-ras så att den naturhänsyn som tagits vid tidigare skogs-bruksåtgärder behålls och inte skadas. Det gäller exem-pelvis i form av sparade träd, trädgrupper och buskar.


www.norra.se

Nu !nns det extrpengar att tjäna!Norra Skogsägarnas industrier går för fullt och behöver virkevi ett mycket förmånligt erbjudande, riktat till dig som skogs

Förutom våra stabila prislistor och ett smörgårdsbord av premirat utbudet med en särskild premie. Den ger dig upp till 25 protimmer och stolpar i skog som går att avverka och transporte

Ta kontakt med någon av våra skogsinspektorer om du vill gö

Skellefteå Södra

Kenneth Söderström070-370 90 15

Fredrik Lundkvist070-580 24 30

Mikael Widerlund070-377 94 11

Skellefteå Norra/Jörn

Mats Lundberg070-336 43 63

Skellefteå Norra

Ola Lindström070-336 99 18

Greger Lundström070-222 82 66

Mattias Hellgren070-316 18 16

Norsjö/Malå

Nils Berglund070-336 07 43

Mellanbygden

Mattias Lindmark070-336 06 90

Jörgen Ågren070-222 47 04

Gustav Öhman070-336 83 04

Norsjö/A-jaur/A-plog

Stefan Andersson070-653 76 55

I KLIPPEN.På skördaren ”lagras” upp till sex träd och trädbunten läggs åt sidan och plockas sedan upp av skotaren.FOTO: ANNIKA ERIKSSON

KLENVIRKE.I energigallringar tas hela småträd, med kvistar och allt, tillvara och det ger största möjliga energiutbyte, visar Conny Olsson

SKELLEFTEÅFörnybar energi – det är vad svenska folket vill ha. Det framgår av en undersökning som Sifo gjort.

Av 1 000 tillfrågade svensk-ar ville 65 procent att en-

ergiinvesteringar i första hand ska gå till förnybar energi. 15 procent vill er-sätta de gamla kärnkraft-verken med nya. Bara en procent vill satsa på fossila bränslen som olja, kol och naturgas.

Exempel på förnybar en-

ergi är sol, vind, vatten, ved och energiskog.

Sverige har stora natur-tillgångar både i skogen, på våra åkrar och mycket goda förutsättningar för vind-kraft.

GÖRAN ABRAMSSON

Svenskarna vill ha förnybart


Behöver Du hjälp med…n

T eTill tjänst för privat-personer rörelseidkare,jord- och skogsbrukare.

Hushållningssällskapet

Rådgivning Nord ABKanalgatan 41 BSkellefteå

Den nya fastighets-mäklaren inomjord och skog.

Ronny JohanssonRegistrerad fastighetsmäklare

Verksamhetsområden: Norr- och Västerbotten

Tel 0910-79 91 54/50, 070-691 86 [email protected]

Kolla vårtintroduktions-

erbjudande!

FYNDPRIS – ENDAST 79.000:- exkl moms.

Stort utbud avBEG SNÖSKOTRAR!

Ett fåtal -09:or kvar!

FYNDPRIS!DU SPARAR

HELA 13.714:-

PASSA PÅ! Nu rensar vi lagret för att få plats med höstens nyheter. Just nuArctic Cat 700 Hi E! automat inkl vinsch 3.0, snöblad, ram och fäste till fyndpriset 79.000:- exkl moms.Först till kvarn – ett fåtal -09:or kvar!

www.arcticcat.seSkellefteå

Tel 0910-58 91 00

Ta chansen att delta i en

MOTORSÅGSUTBILDNINGutöver det vanliga. Ger behörighet A + B. Kontakta oss för info.

Anmälan senast 30/10 -09.

I BUTIKEN:

MS250 CB

3.890:-vid inbyte

Inbyte1.000:-

FS 450

6.790:-vid inbyte

IGENVUXET.Nedlagda åkermarkerhar begränsad potential för intensivodling av skog. Till-gången på odlingsytor be-gränsar.FOTO: JEANETTE LÖVGREN

SKO

G


Hej skogsägare!Vi gör det lättare att vara företagare.Att vara skogsägare är att vara företagare. Vi har hjälpt Sveriges skogsägare under deras livskurva i generationer och är idag ledande aktör inom juridik och ekonomi till landets skogsägare. Den nya tiden är här och vi hjälper till att ta vara på möjligheterna oavsett var i livskurvan du be! nner dig.

Skogsägarens livskurvaFörärva

Skogsekonomiskt rådgivning Analyser av fastighetsmarknaden Förvärvskalkyler

Äga Bokslut och deklaration Affärsutveckling Intrång Skogsbruksplaner

Överlåta Generationsskifte Fastighetsvärdering Fastighetsförmedling Fastighetsrätt Skatteutredningar

LRF Konsult SkogsbyrånStationsgatan 21, 93132 Skellefteå

Tel: 0910-71 75 70. www.konsult.lrf.se

Anders Åström, Tomas Lundmark, Karl-Johan Antonsson,Lars-Gunnar Forsberg, Anders Forsberg, Emelie Bergqvist

Kontakta oss, ingen fråga är för liten!

Både plus och minus med intensivodling

Den slutsatsen drar SLU, Statens Lantbruksuniver-sitet i den så kallade MINT-utredningen. 18 mars förra året presenterade den bor-gerliga regeringen ett för-slag till ny skogspolitik. En hörnsten var ökad skogs-produktion.

Lagstiftning och myn-digheters råd begränsar idag möjligheterna till in-tensivodling. Därför tillsat-te regeringen en utredning och det är den utredning-en. Mint, som nu är klar och som utförts av personal vid SLU.

Intensivodling handlar

SKELLEFTEÅ · Intensivodling av skog har en stor potential. Men det finns också negativa miljöeffekter som ökat kväveläckage till vattendrag, sjöar och hav. Därför måste in-tensivodling ske under vissa villkor.

framförallt om att få fram förnyelsebra biobränslen för energiproduktion.

Möjligheten att intensiv- ■odla skog på nedlagd åker-mark begränsas av tillgång-en på areal. Som mest be-döms 400 00 hektar kunna användas, heter det i utred-ningen.

Däremot finns betydan- ■de ytor med skogsmark som skulle kunna användas för intensivodling. Den stora potentialen för intensivod-ling ligger därför i skogen, anser SLU.

Om 3,5 miljoner hek- ■tar skogsmark intensivod-

las skulle på sikt den möjli-ga avverkningen kunna öka med 30 miljoner kubikme-ter per år.

Riskerna med intensivod-ling är inte bara ökat läck-age till vattendrag. Det är även:

Relativt stora negativa ■effekter på den biologiska mångfalden.

Negativt för rennäring, ■kulturmiljövård och land-skapsbild.

Även möjligheterna till ■rekreation i skogen påver-kas till det sämre. Samma sak med jaktmöjligheterna. Även turismen torde påver-kas negativt.

Sammantaget anser SLU ändå att fördelarna upp-väger riskerna. En posi-tiv miljöeffekt av intensiv-odling är att det blir mera skog och skog suger upp koldioxid.

SLU:s förslag är att in-tensivodling utvecklas un-der 20 år. Under den tiden kan de rättsliga förutsätt-ningarna för intensivodling klarläggas. SLU föreslår att intensivodling betrak-tas som pågående markan-vändning och dagens regel-verk behålls i allt väsent-ligt.

För intensivodling som idag inte är tillåten ska Skogsstyrelsen kunna med-ge undantag från skogs-vårdslagen. Smärre juste-ringar i regelverket kan gö-ras så att intensivodling på marker med låga naturvär-den blir tillåten.

Hur lönsam intensivodling blir beror på efterfrå-gan på bioråvara. Om efter-frågan inte ökar blir inten-sivodling företagsekono-miskt tveksam.

GÖRAN ABRAMSSON

FAKTA

Mintutredningen lämnar flera frågor öppna för fortsatt dis-kussion och åtgärder. Några exempel:

Intensivodling är en poten- ■tiell källa till ökade konflikter mellan olika skogliga intres-segrupper.

Intensivodling kan innebära ■en ökad belastning på ekosys-temet. En miljökonsekvensbe-skrivning av förslagen ska ingå. Konsekvensanalysen ska även omfatta effekter på andra nä-ringar samt för landsbygden.

Författningsförändringar ■behövs för att öka möjlighe-ten att använda utländska träslag, öka möjligheten till kvävegödsling och öka möjlig-heten att använda vegetativt (genetiskt) förökat skogsod-lingsmaterial.


SKO

G

Träfixarna har blivit SwedlistEgentligen skulle man ha ta-git steget redan för ett år se-dan. Men lågkonjunkturen kom emellan och i stället för en offensiv satsning tvinga-des företaget säga upp folk.

– Lågkonjunkturen kom precis när vi skulle satsa, sä-ger vd:n Patrik Lindgren.

Nu känner han, liksom många andra inom träbran-schen, att en ljusning är i

GÅRDSKLÄPPEN · Med ett nytt namn, en stor investering i ryggen och en delvis ny inriktning är Swedlist redo att satsa igen.

LJUSNING.Efter ett tufft år kan Klas Johansson (t v) och Patrik Lindgren se framåt igen.

KAPAR LIST.Ulla Haglind är en av nio anställda på Swedlist i Gårdskläppen.

VÄL RUSTADE”Vi har kapaci-tet att i stort sett tredubbla vår vo-lym.” , vd Swedlist.

sikte. Och då är det läge att blåsa nytt liv i planerna.

Företaget har investerat närmare fem miljoner kro-nor i en toppmodern data-styrd hyvel, en ny måleri-anläggning och en pakete-ringslina. Syftet är att bli ef-fektivare, kunna expandera och förbättra arbetsmiljön.

Samtidigt vill man skaf-

fa sig en tydligare profil. Namnbytet från Träfixarna till Swedlist är ett led i det.

– Det är lister vi satsar på och vi kan köra vilka profi-ler, volymer och kulörer som

helst, säger Klas Johansson, som har jobbat med den nya marknadsplanen.

Swedlist riktar sig också till delvis nya kunder. Från


Sågverken har just nu behov av råvara. Du som äger skog har därför ett bra tillfälle att göra lönsamma affärer. Vi på Sveaskog står för en stor del av leveranserna och betalar bra för det virke du säljer. Vill du göra en god förtjänst på din skog, kontakta din i k k

Träfixarna har blivit Swedlist

LISTIG IDÉ.Swedlist, före detta Träfixarna flytta-de in i egna lokaler 1999. Tio år senare är Per-Albin Johansson en av dem som håller igång ruljansen.FOTO: LENNART ENKVIST

FAKTA

SwedlistGrundades: ■ 1999, som

Träfixarna. Bytte namn till Swed-list vid årsskiftet.

Tillverkar: ■ Trälister, både i furu och i ädelträ.

Antal anställda: ■ Nio.Omsättning: ■ Cirka nio

miljoner kronor.Ägare: ■ Bröderna Patrik och

Thorbjörn Lindgren samt fyra mindre delägare.

Kunderna: ■ Finns i hela Sverige, med en tonvikt på Stockholmsområdet, samt i Norge.

början var kunderna gros-sister, nu kan de även vara byggvaruhandel, objekts-marknad och hustillverkare.

Företaget håller dessut-om på att ta fram egna pro-dukter. Det blir någonting helt nytt, hittills har man bara tillverkat vad kunder-na beställt.

Och om det skulle behö-vas är Swedlist väl rustat för en utökning.

– Vi har kapacitet att i stort sett tredubbla vår vo-lym, säger Patrik Lindgren.

LENNART ENKVIST

Skogskluster som gör nytta

SKELLEFTEÅDet skogstekniska klustret i Västerbotten är ett exempel på lyck-at samarbete. Målet är att få ny fart på den tekniska utvecklingen inom skogsbruket.

Klustret består av 13 små el-ler medelstora företag. Ett av företagen är Hultdins i Malå med drygt 60 anställ-da.

– Vi har definitivt haft nytta av klustret, säger Jo-han Ridderstråle, vd vid Hultdins.

– Vi har till exempel ge-nom klustret fått möjlig-het till introducerande ut-bildning inom Lean pro-duction (för att skapa mer-värde i produktionen). Vi är också med i Sveaskogs sats-ning för skogsteknisk forsk-ning och produktuveckling. Jag tror också att rösten blir hörd om det som sägs, sägs av flera. Det är ytterligare en nytta med klustret.

Till forskningen och ut-vecklingen har Sveaskog avsatt 10 miljoner kro-nor för företagen inom

klustret. Hultdins tillver-kar timmergripare, sågar, krandämpare och univer-sella dämpsystem för mobil hydraulik.

Kluster kan beskrivas som en samling geografiskt koncentrerade företag som arbetar för en gemen-sam vision, tillsammans med andra aktörer. Inom skogsklustret i Västerbot-ten har ett 30-tal projekt inom produktutveckling, företags– och kompetens-utveckling samt forskning genomförts.

GÖRAN ABRAMSSON


AKTI

ETÄV

LIN

G

SKELLEFTEÅ · Sedan Norrans aktietävling startade i november i fjol har det mesta varit upp. De tre veckor som ingår i den senaste perio-den är några av de tuffare i tävlingen.

NORDEAS VAL

ROBERT PERSSONAktiemäklare, Nordea, Skellefteå.

SHB:S VAL

BÄRNDT HEDMANFörmögenhetsrådgivareHandelsbanken, Skellef-teå.

Bärndt Hedman i fortsatt ledningStockholmsbörsens index för de 30 största bolagen backade under perioden 11 september till 2 oktober un-gefär 5,5 procent.

Bara Britt-Marie Pers-son, Swedbank, lyckades

bättre än det under perio-den.

Hon backade ”bara” 4,5 procent och hade prickat in en av relativt få vinnare un-der perioden, byggförtaget Peab.

Bärndt Hedman, SHB, Robert Persson, Nordea, och Daniel Nyström, SEB, backade alla ungefär lika mycket, mellan 6,5 och 7 procent.

Bärndt är också i fort-

satt ledning inför avslut-ningsomgången, drygt 10 000 kronor före Robert och Britt-Marie.

Sist betalt fredagen den 13 november sker den sis-

ta avstämningen och vin-naren kommer att presen-teras i den bilaga som ut-kommer den 20 novem-ber.

Väl mött då.LARS ANDERSSON

De senaste veckorna har Stockholmsbörsen gått till-baka något. Den statistik som har kommit främst från USA har varit något svagare än väntat. Sedan så har det varit naturligt med en lug-nare börsperiod efter som-marens starka utveckling.

Just nu står vi inför kvar-talsrapporterna för tredje kvartalet. Mycket kan kom-ma att hända inför den slut-liga avstämningen den 20 november. Egentligen så ska man vara lite ödmjuk inför rapportperioden men eftersom att det är tävling så blir det att chansa lite i det sista bytet i av aktier.

I portföljen blir det en del förändringar där defensiva aktier som Astrazeneca och

Investor plockats ur och er-sätts med aktier som har högre risk men också högre avkastningsmöjligheter. De nya aktierna är Kungsleden och Stora Enso.

Kungsleden: Fastighets-bolag som har fått mycket stryk under krisen. En in-tressant trigger är att bola-get betalar för hög ränta på sina skulder. En stor del av lånen omsätts i år och efter-som att kreditmarknaden har förbättras så borde man kunna få ned räntekostna-den avsevärt framöver.

Stora Enso: Är ett av de skogsbolag som har haft det väldigt tungt under de se-naste åren. Det intressanta

är att bolaget har genom-fört kraftfulla åtgärder och då främst genom att skära i kostnaderna för att komma till tillfredställande lönsam-het. Redan under kvartal två kan man skönja att åtgär-derna håller på att ge effekt och det blir intressant att se hur kvartal tre har varit. Här kan det svänga snabbt eftersom kursen är väldigt nedpressad.

Vi går nu in i den sista avstäm-ningsperioden i denna tävling och har som väntat, ett fantas-tiskt börsår bakom oss.

Den period jag var mest orolig för, var i samband med kvartalsrapporterna i våras, där det kändes som att vi fick en mer klargöran-de väg för börsens fortsatta utveckling och att framfö-rallt bank- och verkstads-sektorn borde stå inför en positiv återhämtning.

Den period vi nu går in i känner jag mig återigen lite orolig inför, då vi ännu en gång, har en spännande rap-portperiod framför oss. Det kommer att bli dessa som avgör de närmaste måna-dernas utveckling på bör-sen, och då är det framförallt företagsledningarnas utta-

landen om framtiden som det läggs störst fokus på.

Jag ser dock mycket po-sitivt på börsens möjlighe-ter att fortsätta uppåt även under den kommande må-naden, dock i något lugnare form än tidigare i år, samt att vi står inför två–tre riktigt bra börsår därefter.

Mycket av min positiva känsla, bygger jag på min väl-digt starka tro på tillväxtmark-naderna och då främst Kina. Efterfrågan på råvaror med mera. från dessa länder kom-mer att driva på utvecklingen i många av våra svenska bolag.

Kina har visat att landet kan fortsätta att växa i snabb takt, trots den globala reces-sionen vi gått igenom. Under de senaste åren har landet

byggt upp en finansiell styr-ka, som nu används för att stimulera tillväxten. Att det fått effekt syns bland annat i att både byggande och kon-sumtion förbättras.

När det gäller mina place-ringar, i denna aktietävling, så gör jag inte några stora förändringar. Jag plockar ut Kinnevik, och tar med SSAB. Jag fortsätter med XACT OMX30, där man får de 30 mest omsatta bolaget på den svenska börsen, med bara ett värdepapper. Man får alltså en bra bredd och spridning på det sättet.

Intresset för att handla med börshandlade fonder har ökat väldigt mycket under de senaste åren, och det finns ju ytterligare en del intressanta alternativ i detta sortiment.

Portfölj 11 september sist betalt: 188 607 kronor.Kinnevik 37 721/96,25 krIndustrivärden A: 37 721/84,5 krInvestor: 37 721/130,25 krXact OMX30: 75444/90,53 kr

Portfölj 2 oktober sist betalt: 176 404 kronor (minus 6,5 procent).Ny portfölj:Xact OMX30: 88 202 kronor.Industrivärden A: 35281 kronor.Investor: 35 281 kronor.SSAB: 17 649 kronor.

Portfölj 11 september sist betalt: 173 991 kronor.Astra: 20 000/318 krBoliden: 20 000/78,5 krHolmen: 20000/ 192,5 krInvestor: 20 000/130,35Lumi: 20 000/26,1Scania: 25 000/88,5 krPar: 25000/29,6Teliasonera: 23 991/45,4 kr.

Portfölj 2 oktober sist betalt: 161 828 kronor (minus 7 pro-cent).Ny portfölj:Boliden: 25 000 kronor.Holmen: 10 000 kronor.Kungsleden: 25 000 kronor.Lumi: 25 000 kronor.Scania: 16 828 kronor.Stora Enso: 30 000 kronor.Par: 20 000 kronor.Telias: 10 000 kronor.


BÄRNDT HEDMAN.FOTO: ANNIKA ERIKSSON

SEB:S VAL

NIKLAS LUNDGRENKapitalrådgivare, SEB, Skellefteå, ersätter den här omgången bort-reste Daniel Nyström.

BRITT-MARIE PERSSONLicensierad rådgivare Private BankingKapitalförvaltning – företag, Skellefteå.

SWEDBANKS VAL

Fotnot: Norran har valt att göra avrundningar i siffrorna för att underlätta läsningen då vissa uträkningar är gjor-da med flera decimaler. Det gör att siffrorna inte stäm-mer till sista decimalen.

När min kollega Daniel Ny-ström är i New York och tar en promenad på Wall Street så får jag istället försöka bi-dra med lite placeringstips.

Svajande makrostatistik har fått placerarnas risk-aptit att minska. Troligtvis är vi nu inne i en period med vinsthemtagningar efter den snabba börsuppgången, samtidigt som vi kommer in i ett avvaktande läge över bolagsrapporterna. Mark-naderna behöver nu bekräf-telse från företagen om en allt bättre försäljning, vilket inte är orimligt.

Totalt sett går lika myck-et av de europeiska företa-gens försäljning till Emer-ging Markets (tillväxtmark-nader) som till USA. Rap-

portsäsongen bör inte bli en rysare.

Aktier är rimligt värderade överlag, både i industriländer och i Emerging Markets, re-kylen bör inte bli alltför lång-siktig då vi fortfarande är i en återhämtningsfas. Sjunker värderingarna, p/e-talen ned ett eller två steg, så är det ett bra köptillfälle om vi får tro att den globala tillväxten blir tre till fyra procent 2010.

De flesta sparare, och de-finitivt pensionssparare, bör ha en del av sitt sparan-de placerat i Emerging Mar-kets. För några få år sedan utgjorde Emerging Markets cirka fyra procent av värl-dens börsindex, idag tolv procent, en trend som vi

tror kommer att fortsätta. Resan har bara börjat! När det gäller de enskilda aktie-tipsen till tävlingen har jag gjort om portföljen enligt nedanstående.

Portföljen Nytillskottet ORC Software bidrog posi-tivt men det hjälpte föga då både Lundin Mining och Lundin Petroleum föll till-baka. Utvecklingen blev minus sju procent från den 11 september till den 2 ok-tober. Lyfter nu ut råvaru- aktierna, minskar inneha-vet i ORC. Tar istället in tre aktier som utvecklats säm-re än börsen i stort. Getinge, Meda och framför allt No-kia som värderingsmässigt ser riktigt aptitligt ut.

Portfölj 11 september sist betalt 137 696 kronor.Lumi: 45 883/26,1 krLupe: 45872/60,2 krOrc: 45924/129 krKassa: 17 kr.

Portfölj 2 oktober sist betalt: 128 114 kronor (minus 7 pro-cent).Ny portfölj:Getinge: 39 988 kronor.Meda A: 19 902 kronor.Nokia: 39 764 kronor.Orc: 28 455 kronor.Kassa: 5 kronor.

Är den positiva trenden på aktiemarknaden bruten?

Under september månad har vi fått ett antal negativa signaler när det gäller eko-nomisk statistik. Den se-naste siffran kom från USA och visade ett betydligt sva-gare inköpschefsindex än väntat. Lägger vi sedan till att den tekniska analysen av aktiemarknaden indikerar en större nedgång blir sva-ret ett ja.

Men det som talar emot är de expansiva åtgärder som är gjorda dels genom fortsatt låga räntor, infra-struktursatsningar och dels tillskott av likviditet till bankerna.

När rapportperioden startar i mitten på oktober kommer det att vara avgö-

rande om företagen indi-kerar att de ser en definitiv vändning med ökande or-deringång eller att osäker-heten kvarstår. Jag tror att de kommer att rapportera att de ser en vändning.

Vårt svenska inköps-chefsindex kom in med en klar ökning för september månad som hamnade på 55,9 att jämföra med 52,4 i augusti.

Kommentar till Portföljen: Knappt tre veckor sedan se-naste avstämningen och SKF och Getinge är de ak-tier som har backat nästan tio procent. Trots det väljer jag att ligga kvar med port-följen eftersom detta är en tävling och inte en rådgiv-ningssituation.

Telia Sonera har varit i fo-kus till och från: rykten om att Franska Telecom är in-tresserad att köpa den del som svenska staten tänker sälja ut.

PEAB får hela tiden olika uppdrag med nya inrikt-ningar.

SKF fortsätter att satsa i Kina det sista var att de för-dubblar kapaciteten i Dali-anfabriken i ett partnerskap med Sinovel Wind Co. Ltd.

Portfölj 11 september sist betalt: 171544 kronor.SKF 33 694/113,3 krGetinge 63 120/125,25 kr.Teliasonera: 38 355/45,4 kr.Peab: 36 375/44,4 kr.

Portfölj 2 oktober sist betalt: 163 864 kronor (minus 4,5 procent).Ny portfölj:SKF: 31 255 kronor.Getinge: 57 577 kronor.Teliasonera: 37 510 kronor.Peab: 37 522 kronor.


Carin vill vända trenden

Carin Hasslow arbetar se-dan 23 år som präst vid Skellefteå landsförsam-ling.

På fritiden är hon en eldsjäl, en brinnande för-eningsmänniska. Ett av de uppdrag hon har som ordfö-rande i Skellefteå Orkester-förening, som hon lett se-dan 2000.

– Jag gillar att engagera mig. Jag älskar musik och har alltid gått på Orkester-föreningens konserter.

Själv spelar Carin inte i Orkesterföreningen, men det gör maken Olof, samt ibland också sönerna Johan och Jacob.

– Föreningen hade svårt att få en ordförande. Jag såg en utmaning i att få till stånd ett nytänkande, be-rättar Carin.

Risken brukar vara att ordföranden får dra ett tungt lass, men Carin be-römmer den övriga styrel-

SKELLEFTEÅ · Carin Hasslow är Skel-lefteå Orkesterförenings ordförande sedan nästan tio år. Nu funderar hon och styrelsen på hur föreningen ska vända trenden.

KLASSIKERNA ÅTER.Skellefteå Orkesterförenings ordförande Carin Hasslow hop-pas att föreningen tids nog ska kunna återkomma och spela den stora klassiska musiken.FOTO: ULF JOHANSSON

VILL SE FRAMÅT.”Jag såg en utmaning i att få tillstånd ett nytänkande”, säger Carin Hasslow, ordförande i Skellefteå Orkesterför-ening.

EFTE

R JO

BBET

sen och programkommit-tén.

Föreningen har i dag mel-lan 60 och 70 medlemmar, varav de flesta är med i or-kestern.

– Vi hade en dip i bör-jan av 2000-talet. Då valde vi att arbeta fram ett nytt koncept med bland annat den stora vårkonserten.

Föreningen fick en jack-pot i mars 2005. Då drog Helen Sjöholm som gästar-tist tre fulla hus strax efter hon medverkat i filmen ”Så som i himmelen”.

– De pengarna har vi kunnat leva på ganska länge.

Nyrekryteringen fungerar bra.

– Skellefteå har många talangfulla unga musiker. Dessutom går hitflyttade då och då med i orkestern. Vi har en stabil grund av musi-ker att stå på.

– Vi har mellan 40 och 60 musiker som kan medverka beroende på vilken uppsätt-ning som görs. Det finns en-gagemang. Några har varit med i föreningen mellan 30 och 40 år.

Nu har föreningen tving-ats minska kärnverksamhe-ten, konserterna. Skälet är, som i så många andra för-eningsverksamheter, ökad konkurrens på olika sätt, vilket gjort att publiktill-strömningen minskat.

– De senaste åren har vi haft tre konserter årligen. I år blir det bara jul- och för-hoppningsvis en vårkon-sert.

Det gör att föreningen har allt svårare att få kost-nadstäckning.

– Vi ska uppvakta kom-munen för att den ska förstå att kulturen är viktigt. Or-kesterföreningen är egent-ligen Skellefteås Symfoni-orkester. Det ska en så stor stad som Skellefteå ha.

LARS ANDERSSON

FAKTA

Carin HasslowÅlder: 51 år.Familj: Maken Olof och utflugna sönerna Johan och Jacob.Bor: Hus på Sunnanå.Arbetar: Präst vid Skellefteå landsförsamling sedan 1986. ”Det andra jobbet. Hade arbe-tat i Umeå dessförinnan.”


3D-bio planeras i SkelleftehamnFöreståndaren Rogher Hedlund har varit med på hela resan. Det som från början mest var tänkt som ett bioprojekt har med ti-den utvecklats.

Från starten var sju Fol-kets hus-föreningar med, varav två i NV-området, Skelleftehamn och Arvids-jaur.

– Vi bildade ett gemen-samt EU-projekt med alla medverkande, berättar Hedlund. Det kombinera-des med egna och kommu-nala medel.

Skelleftehamn har i dag en så kallad 1,4k-projektor. Den är nu tänkt att ersättas med en än vassare skapelse, en 2k-projektor som gör att kvalitetsnivån når den som många av de stora ameri-kanska bolagen kräver. Em-maboda var först med en så-dan projektor, 2004.

– Den kan ge oss möj-lighet att få vissa premiä-rer. Samtidigt har jag sett att många filmer drar som mest folk 14 dagar efter pre-miären, då snacket kommit igång om dem.

Därtill är tanken att Skel-leftehamns Folkets hus ska

LIVE – DIGITALT.Nästa artist som uppträder live på Folkets Hus digitalbio är Robbie Williams som kom-mer att synas både i Skellef-tehamn och Lövånger.FOTO: MATE NANDORFI

FÖRHOPPNINGSFULL.Faller alla bitar på plats kan Skelleftehamns Folkets Hus och föreståndaren Rogher Hedlund installera 3D-bio till våren.FOTO: LARS ANDERSSON

kunna visa filmer i 3D. Rog-her Hedlund har själv sett en av ”Halloween”-filmer-na i 3D med specialglasög-on och vet att det är något speciellt.

– Vi tittar på olika möjlig-heter att få strukturmedel till det. Vi hoppas det kan vara igång i vår om alla bitar faller på plats.

I dag har närmare 70 för-eningar tekniken. I NV-om-rådet har Lövånger, Bureå och Norsjö tillkommit se-dan starten.

Nu handlar det inte läng-re bara om biovisningar.

I augusti 2003 visade

Folkets hus i Skelleftehamn för första gången en direkt-sänd konsert – med David Bowie.

Nu visar föreningen Skel-lefteås alla 55 matcher i grundserien på bioduken.

– Det mest otroliga har ändå varit de direktsända operorna från Metropoli-tan. Nästa blir ”Hoffmans äventyr” den 19 december.

– Tillströmningen har va-rit bra. Då vi visade en Dra-maten-föreställning kom nästan 150 personer, berät-tar Hedlund. Jag blev glatt överraskad.

Närmast blir det för andra gången en direktsänd Robbie Williams-konsert, den 20 oktober, som också visas i Lövånger.

LARS ANDERSSON

SUCCÉ”Det mest otro-liga har ändå va-rit de direktsän-da operorna från Metropolitan.”Rogher Hedlund, föreståndare

KOMMANDE

Cd ■9 oktober: W.a.s.p: Babylon, Mando Diao: The Malevolence Of Mando Diao (b-sidor).14 oktober: Melissa Horn: Säg ingenting till mig, Markus Krunegård: Lev som en kung dö som en prins, Markus Krunegård: Prinsen av Peking, Wolfmother: Cosmic Egg, Sha-kira: She Wolf.19 oktober: Rammstein: Liebe ist für alle da.21 oktober: Michae Bublé: Crazy love, Julian Casablancas: Phrazes For the Young, Amy Diamond: Swings And Rounda-bouts.26 oktober: Annie: Don´t Stop.

28 oktober: Peter Jöback: East Side Stories, Jill Johnson: music Row II.4 november: Slayer: World Painted Blood.11 november: Robbie Wil-liams: Reality Killed The Video Star.

Dvd ■14 oktober: Tillbaka till Eden, Pasolini Box.28 oktober: Änglar och de-moner. S.m.a.s.h (hela serien).4 november: Twilight (Deluxe Edition), Star Trek, Mag-nus och Brasse.18 november: Hunger, Gösta Berglings saga.

Böcker: ■9 oktober: Bröderna von Wrights dagböcker.15 oktober: Massimo Monta-nari: mat är kultur, Christer Stur-mark: Om humanism, Olov Svede-lid: lär dig skriva spännande.21 oktober: Dan Brown: den förlorade symbolen, Jo Nesbø: Doktor Proktors Tidsbadkar.9 november: Johanne Hilde-brandt: Förbannade fred.

Spel ■14 oktober: Uncharted 2: Among Thieves (PS3).16 oktober: Brütal Legend (Xbox 360, PS3).23 oktober: Forza Motor-sport 3 (Xbox 360).

10 november: Call of Duty: Modern Warfare 2 (Multi).19 november: Assassin’s Creed 2 (Multi), Left 4 Dead 2 (PC, Xbox 360).

Bio ■ (premiärdatum i Skel-lefteå):9 oktober: Fame, Julie & Julian.16 oktober: Upp, Bröllopsfo-tografen.23 oktober: Lilla spöket laban.28 oktober: This is it.6 november: En julsaga, Så olika.13 november: 2012.20 november: Twilight 2 – New Moon.

Konserter ■9 oktober: Robert Wells/Sofia Källgren, Norsjö Kyrka, Moloken, Nocks.17 oktober: Skellefteå man-skör med gästartister Voicebox, Anderstorpsalen.18 oktober: se ovan, Burträ-skarnas hus.24 oktober: Kammarkören goes rock, Nordanåteatern.30 oktober: The Drowners, Nocks.13 november: Niklas Ström-stedt, Anderstorpsalen.

Fotnot: Alla datum är pre-liminära och kan komma att ändras.

SKELLEFTEHAMN · För åtta år sedan investerade Folkets hus i Skel-leftehamn i sin digitala bio. Nu planerar föreningen för nästa steg, en ny toppmodern projektor – och tredimensionell bio.


Håll örnkoll!En dator, en internetuppkoppling och ett personligt lösenord är allt du behöver för att ha örnkoll på din skog. Vår nya tjänst Din Holmenwebb ger överblick. Du når den dygnet runt och från världens alla hörn.

Här hittar du det mesta som du behöver för att göra ditt skogsägande både enkelt och lönsamt: kartor, kontrakt, ekonomiskt resultat, mark-nadsnytt, erbjudanden och mycket annat.

Hör av dig så berättar vi hur du kan komma ännu närmare din skog!

Distrikt NorsjöLars-Erik Lindmark, 070-209 76 61Tord Eklund, 070-326 45 35Jonny Stenmark, 070-557 89 42

Distrikt UmeåLars Jacobsson, 070-326 45 41Stefan Gotthardsson, 070-694 56 92

www.holmenskog.com

Örnen är en skicklig jägare som scannar av sina jaktmarker och slår till med överraskning.

Foto: Brutus Ö

stling

Vedmaskineri stor sortering.Vedklipparfrån 18.495:-Vedtransportörer

För mer info och priser, besök vår

hemsida!

Karin föredrar kärnved

Det visar en ny doktorsav-handling skriven vid LTU Skellefteå av Karin Öhman Sandberg.

En av grundidéerna till forskningen kom faktiskt från en bild av en granstub-be som kollegan Martin Gus-tavsson hade tagit i sin stuga, 1999. Den visade en stubbe uppifrån och det fanns en tydlig skillnad mellan kärn-veden, och stubbens yttre del, splintveden. Den sistnämnda hade spruckit betydligt mer och hade mer påväxt.

Gran betraktas vanligtvis som ett homogent materi-al, det vill säga att det inte är någon skillnad i det radiella tvärsnittet, därför undersök-tes skillnaden mellan kärna och splint. Målsättningen var att hitta gran med bra egenskaper för användning utomhus ovan mark.

Karin Öhman Sandberg började sin doktorsavhand-ling 2001 och var klar med sin licentiatavhandling 2004. I slutet av 2007 återupptog hon forskningen som indu-stridoktorand (SP Trätek).

Hon har under resans gång gjort en mängd jämförelser.

– Jag har bland annat ta-git provbitar och haft dem i vattenbad som sedan körts i datortomografen. Då har jag kunnat jämföra hur vatt-

net har stigit i veden, berät-tar hon.

Den undersökningen vi-sade tydligt att vattnet steg åtskilligt mer i splintveden.

Olika försök har sedan gjorts både vad gäller vat-tenupptagning över tid och om rotändan varit uppåt el-ler nedåt vid vattenupptag-ningen.

Vidare har utomhusför-sök gjorts på såväl behand-lat som obehandlat trä.

– Det visade att kärnve-den fick såväl mindre miss-färgning som påväxt, samt att den dessutom sprack be-tydligt mindre, säger Öh-man Sandberg.

Att använda kärnveden från gran hela tiden inne-bär i förlängningen flera fördelar. Risken är betyd-ligt större att enstaka trä-stycken spricker om de kommer från splintveden, vilket innebär ett merarbe-te då de ska bytas ut.

Kontentan är att kärnve-den från gran är att rekom-mendera för utomhusbruk, till exempel för träfasader sett till livslängd, under-håll och beständighet.

– Att använda kärnveden innebär en kvalitetssäkring, konstaterar Karin Öhman Sandberg.

LARS ANDERSSON

SKELLEFTEÅ · Vill du ha en beständigare fasad? Välj då kärnveden på granen som är betydligt mindre utsatt för bland annat missfärgande svampar, som mögel- och blånadssvampar, och sprickor än den yttre delen av stammen.

VIKTIGT HJÄLPMEDEL.Karin Öhman Sandberg har bland annat använt sig av LTU Skellefteås datortomo-graf vid sin forskning om granens kärn- och splitved.

FAKTA

Gran (Picea abies) är Sveri- ■ges vanligaste träslag.

Så här ser landets virkesförråd ■ut fördelat på träslag och procent.Gran 39,6 Tall 37,5 Björk 12,3 Asp 1,7 Al 1,4 Ek 1,2 Contorta 0,8 Sälg 0,7 Bok 0,7 Rönn 0,3 Källa: Sveriges lantbruksuniversi-tet (TT)

Skog - Våra pengar - Norran

Documents

Transcript of Skog - Våra pengar - Norran