Skåne – i Europas centrum och

Sveriges periferi

Skåne– i Europas centrum och

Sveriges periferi

Rapporten har tagits fram av Sweco Eurofutures på uppdrag av Region Skåne, som underlag till arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet i Skåne.Ansvariga: Gunne Arnesson Lövgren och Åke Boalt, Region Skåne.

Produktionsledning: Karin Swensson, Region Skåne · Grafisk form: Informationsfabriken AB · Tryck: AM-Tryck & Reklam, Hässleholm 2008ISBN: 978-91-7261-124-3

Fler exemplar kan beställas hos servicelaget@skane.se

�

Hur stark är Skånes ekonomiska utveckling och sysselsättnings-utveckling, om man jämför med de 1 300 andra regionerna i Europa? Är befolkningstillväxten högre eller lägre än Europa-genomsnittet? Hur bra är utbildningsnivån? Har Skåne en bättre tillgänglighet till Europa än vad Stockholm har? Vilken betydelse har integrationen över Öresund för Skåneregionens plats i Europa? Det är några av de frågor vi får svar på i denna nya intressanta rapport.

Att jämföra styrkor och svagheter i sin egen region med andra regioners är en naturlig del av det regionala utvecklingsarbetet. Skånes läge har förändrats de senaste åren i och med EU-medlem-skapet och Öresundsbron. Att betrakta Skåne ur ett nationellt perspektiv är intressant men ger inte en heltäckande bild, därför är det viktigt göra internationella regionala jämförelser så att bilden blir mer tillförlitlig.

Rapporten, som jämför Skåne med andra regioner i Europa och Norden, öppnar många nya perspektiv och ger oss en annan jämförelsekarta än den vanliga. Arbetet är utfört av Kai Böhme, Kajsa Forsberg och Hallgeir Aalbu vid SWECO Eurofutures tillsammans med Tomas Hanell vid Eurofutures Finland på upp-drag av Region Skåne.

monika yngvessonutvecklingsdirektör

Förord

�

Hur ser Skåne ut i ett jämförande europeiskt perspektiv? Vilka styrkor och svagheter har Skåne i jämförelse med andra regioner? Detta är huvudfrågorna för denna rapport där forskningsresultat och data från ESPON och Urban Audit analyseras.

Den europeiska analysen koncentrerar sig på de 27 EU-medlemsländer och delvis även på Norge och Schweiz. I analysen måste hänsyn tas till att jämförande europeisk statistik kan medföra vissa problem vad gäller insamling och definitioner.

Inom EU har man identifierat 76 starka storstadsregioner. De flesta av dessa stadsre-gioner ligger inom Europas kärna, eller ”Pentagon”, med London, Hamburg, München, Milano och Paris som huvudnoder. Skåne är en av de storstadsregioner som i ett euro-peiskt perspektiv ligger perifert. Samtidigt är Skåne centralt beläget inom Norden och är tillsammans med Köpenhamn en av få gränsöverskridande storstadsregioner i Europa.

Skånes läge kan även komma att bli mer centralt i ett europeiskt perspektiv, då Europas kärnområde förväntas växa. På sikt kan Öresundsregionen därmed bli en del av Europas kärnområde. Skåne tillhör redan idag de snabbast växande storstadsregionerna inom EU vilket främst beror på en stark inflyttningstrend.

Öresundsregionen har Nordens bästa multimodala tillgänglighetDet betyder att man redan idag relativt lätt kan nå en stor mängd människor om man använder en kombination av flyg, tåg och bil. Den goda multimodala tillgängligheten – som är bättre än Stockholms – beror främst på närheten till Kastrup och därmed flygtillgängligheten. Vad gäller tillgänglighet med tåg och bil är denna inte lika bra då bilden visar på ett tydligt mönster centrum–periferi. Även om tillgängligheten med bil och tåg är låg i Skåne ur ett euro-peiskt perspektiv, är den bra i jämförelse med andra delar av Sverige eller Norden.

Vad gäller tillgänglighet inom informations- och kommunikationsteknik finns Skåne bland de europeiska topparna enligt en sammanvägd bedömning av Information Society Lifecycle Index. Detta index mäter infrastruktur, användning och även förväntade ekonomiska effekter av ITK.

Skåne ligger över EU-genomsnittet vad gäller de ekonomiska Lissabonindikatorerna, men samtidigt är Skånes ekonomiska tillväxtgrad bara i paritet med svensk och europe-isk medelnivå. Skåne har förhållandevis låg BNP per invånare, men man har samtidigt en hög sysselsättningsgrad. I europeisk jämförelse har Skåne en medelhög produktivitet.

Sammanfattning

8

Glest befolkad storstadsregion med diversifierat näringslivEnligt ESPON-analyserna har Skåne ett diversifierat näringsliv. Man har ingen särskild näringslivsspecialisering till skillnad från många andra europeiska regioner. Dock tillhör Skåne den europeiska toppen när det gäller FoU och andelen människor som arbetar inom kreativa yrken. Samtidigt är utbildningsnivån endast på europeisk medelnivå.

Den regionala utvecklingen i Skåne påverkas av en rad europeiska politikområden. Det är i första hand transportpolitiken och i synnerhet FoU-politiken som har betydelse för regionen, medan stora stöd- och bidragsprogram som den gemensamma jordbruks-politiken och strukturfonderna har haft mindre betydelse i Skåne.

I europeiskt perspektiv är Skåne en relativt glesbefolkad storstadsregion. Skåne har en hög andel kulturskyddade områden, låg fragmentering av naturmarken och låg ekologisk sårbarhet. Samtidigt har Skåne förhållandevis få NATURA 2000-områden.

Skåne blir del av Europas centrumSammanfattningsvis visar genomgången av ESPON och Urban Audit att Skåne står sig väl inför den framtida utvecklingen. Regionen visar en stadig befolkningstillväxt och bedöms bli en del av det europeiska kärnområdet i framtiden. Inom Norden har Skåne redan idag en god europeisk tillgänglighet. Det finns en stark fokusering på FoU inom regionen och Skåne ligger bra till vad gäller Lissabon-indikatorerna. Skåne kan, i synnerhet i samarbete med Köpenhamn, bli en viktig europeisk storstadsregion i framtiden. Ett stort plus i förhållande till många andra storstadsregioner är att man har välbevarade naturområden. De utmaningar som Skåne står inför ligger främst inom områden som social integration och produktivitet och därmed tillväxt.

De nordiska storstadsregionerna är i de flesta fall de mest jämförbara ur ett skånskt perspektiv. Det finns emellertid ett antal andra europeiska stadsregioner, ofta betydelse-fulla i sina länder utan att vara huvudstadsregioner, som har ett antal gemensamma drag med Skåne och som borde vara intressanta att jämföra med, som t.ex. Bilbao, Birmingham, Marseille och Porto. Om man ser till hela Öresundsregionen och letar efter andra liknande gränsöverskridande stadsregioner, finner man inte så många. Stor-Luxemburg och städer längs den tysk-nederländska gränsen kan vara intressanta att jämföra med.

9

Förord ......................................................5

Sammanfattning .......................................7

1 Inledning ............................................11

1.1 Att jämföra regioners tillstånd och utveckling .................................................11

1.2 Dataunderlag och svagheter i datamaterialet .........................................11

1.2.1 Jämförelser mellan läns- och regionnivåer ........12

1.2.2 Snävt avgränsade stadsregioner .....................12

1.2.3 Pendlingen påverkar ......................................12

1.2.4 Jämförelser mellan städer ..............................12

1.2.� Forskningsprogrammet ESPON .......................12

1.2.6 Innehållet varierar ..........................................13

1.2.7 Huvudsakliga jämförelseregioner .....................13

1.2.8 Ny samhällsstruktur i Danmark........................13

2 Skåne i Europas rumsliga struktur ......15

2.1 Ökad balans mellan länderna .....................15

2.2 Skåne är en glest befolkad storstadsregion..........................................17

2.2.1 Låg befolkningsdensitet .................................17

2.2.2 Bosättning som i en storstadsregion ...............20

2.2.3 Skillnader inom regionen ................................20

2.2.4 Skåne är ett av få urbana områdena i Norden .... 20

2.2.� Flera nyanser ................................................22

2.3 Skåne blir del av Europas centrum .............22

3 Befolknig och social struktur ..............27

3.1 Inflyttning ger befolkningstillväxt ................273.1.1 Stabil befolkningstillväxt .................................27

3.1.2 Hög inflyttning ...............................................27

3.1.3 Västra Europa växer snabbt ............................30

3.2 Åldersstrukturen påverkas av inflyttningen .303.2.1 Färre personer i arbetsför ålder ......................30

3.2.3 Hög andel invandrare .....................................32

3.3 En relativt gynnsam långsiktig åldersstruktur ............................................32

3.3.1 Åldrande befolkning .......................................32

4 Miljö och sårbarhet ............................33

4.1 Skåne är ett kulturlandskap .......................334.1.1 Få naturskyddsområden .................................33

4.1.2 Kulturskyddat landskap ..................................33

4.1.3 Fragmentering och ekologisk sårbarhet ...........36

4.2 Genomsnittlig risknivå ................................364.2.1 Stor känslighet vad gäller teknologiska riskfaktorer ................................36

4.2.2 Genomsnittlig nivå vad gäller naturliga riskfaktorer ......................................36

5 Tillgänglighet .....................................41

5.1 Nordens bästa tillgänglighet .......................41�.1.1 Skåne i Sveriges periferi men i Europas mitt ....42

�.1.2 Tillgänglighet som konkurrensmedel ................42

5.2 Kastrup förklarar det goda läget ................42�.2.1 Hög europeisk tillgänglighet med flyg ..............46

�.2.2 Framtida tillgänglighetsutsikter .......................46

�.2.3 Tillgängliga kommersiella hamnar....................46

5.3 Tidigt ute i informationssamhället ...............46�.3.1 Ekonomisk nytta av ny teknik ..........................46

Innehåll

10

6 Skånes ekonomiska betydelse ............51

6.1 Skåne ligger på övre halvan i Europalistan … .........................................51

6.1.1 Nordiska regioner undantag ............................�1

6.2 … men tillväxten är genomsnittlig ..............556.2.1 Medelnivå i Europa .........................................��

6.3 Låg regionprodukt per invånare och långsam BNP-tillväxt ..................................55

6.3.1 Låg produktion och hög tillväxt .......................�7

6.3.2 Medelhög produktivitet i Skåne .......................�7

6.3.3 Bättre tillväxt än produktivitet ..........................�7

6.4 Hög sysselsättningsgrad ............................596.4.1 Sysselsättningsgraden i Skåne är över Lissabonmålet ........................................�9

7 Skånes specialisering .........................61

7.1 I FoU-toppen ..............................................617.1.1 Stora internationella industriföretag .................63

7.2 Många med kort högskoleutbildning ...........637.2.1 Korta studietider ger låg utbildningsnivå ..........63

7.2.2 Ökande andel högutbildad arbetskraft .............63

7.3 Ett diversifierat näringsliv ..........................65

7.4 Många sysselsatta inom kreativa yrken ......657.4.1 Hög nivå av ”kreativitet” .................................67

7.5 Lite utvecklad som turistregion ..................677.�.1 Europa är världens viktigaste turistdestination ..67

7.�.2 Störst betydelse för Alperna och Medelhavsländerna ........................................67

7.�.3 Liten övernattningskapacitet i Skåne ...............67

7.�.4 Medelmåtta ...................................................71

7.�.� Storstäderna är stora turistorter .....................71

8 En internationell region som gynnas av EU-integrationen ................73

8.1 En region inom Europas inre marknad ........73

8.2 Skåne får lite direkt finansiellt stöd … .........73

8.3 … men är aktivt i andra sammanhang ........748.3.1 Skåne kan gynnas indirekt av EU:s it-satsningar ...........................................74

8.3.2 Skåne är stödmottagare inom FoU ..................7�

8.3.3 Skåne är aktivt inom INTERREG ......................7�

9 Vilka regioner kan Skåne jämföras med? ...................................77

9.1 Självbilden jämförd med utifrånbilden .........779.1.1 Snabbväxande storstadsregion .......................77

9.1.2 Kort studietid ger låg utbildningsnivå ...............78

9.1.3 Stark FoU-region ............................................78

9.1.4 Jämförelser med europeiska regioner ..............78

9.2 Öresundsregionen......................................789.2.1 Främja integrationen och utnyttja potentialen ...80

9.2.2 Jämförelser med andra gränsregioner i Europa ........................................................80

Innehåll

11

1.1 Att jämföra regioners tillstånd och utveckling

Ur svenskt perspektiv är det ovanligt att betrakta Skåne som landets starkaste region, vilket är fallet på en rad områden när den integrerade Öresundsregionen med Skåne och Själland studeras som en helhet. På andra områden är regionen emellertid inte lika stark.

Föreliggande rapport är en systematisk genomgång av Skånes relativa position i en europeisk jämförelse – d.v.s. en presentation av den bild av Skåne som kan utläsas i ESPON� och Urban Audit.� Den huvudsakliga frågan är hur Skåne står sig i förhållande till andra regioner i Europa – d.v.s. vilken bild av regionen som framkommer när man använder en europeisk måttstock.

Innan dessa frågor besvaras har vi i avsnitt 1.2 några reflektioner kring det dataunderlag som ESPON och Urban Audit bygger på. Detta är viktig information för att kunna bedöma analysen som ligger till grund för denna rapport.

Kapitel 2 diskuterar därefter Skåne inom Europas rumsliga struktur, den roll som Skåne och Öresundsregionen spelar i det europeiska stadssystemet, samt hur urbant Skåne är i ett europeiskt perspektiv.

Befolkningsutvecklingen och den sociala strukturen

1 ESPON står för European Spatial Planning Observation Network. Det är ett EU-program som stödjer samarbete kring forskning om rumslig utveckling och tillväxt inom EU.

2 Urban Audit är en sammanställning av data över levnadsförhållanden i 2�8 stora och medel-stora städer i 27 europeiska länder.

inklusive frågor om segregation diskuteras i kapitel 3. Kapitel 4 fokuserar på miljö och sårbarhet. Utöver frågor kring markanvändning diskuteras även risken för naturkatastrofer och tekniska katastrofer.Skånes tillgänglighet med bil, tåg och flyg samt regionens integration i informationssamhället diskuteras i kapitel 5. Lissabonagendan och frågan om ekonomisk tillväxt är nyckelord för Skånes framtida utveckling. Hur väl regionen står sig i jämförelse med andra regioner med hänsyn till ekonomi belyses i kapitel 6.

Socioekonomisk profil, FoU och till viss del även kreativitet anses vara viktiga faktorer för en regions ekono-miska framgång. Skånes profil i en rad olika frågeställningar av relevans för dessa faktorer diskuteras i kapitel 7. Kapitel 8 ger en inblick i hur olika EU-politikområden påverkar utvecklingen i Skåne.

Avslutningsvis diskuterar vi i kapitel 9 vilka regioner i Europa som Skåne och Öresundsregionen bäst kan jämföras med.

1.2 Dataunderlag och svagheter i datamaterialet

De data som föreliggande rapport baseras på härstammar från fyra huvudsakliga källor. Vad gäller jämförande euro-peisk statistik är denna hämtad från Europeiska Kommissio-nens statistikdatabas ”New Cronos”. I ett mindre antal fall har denna statistik även kompletterats med data från

1 Inledning

12

nationella statistiska myndigheter. Vad gäller så kallade syntetiska indikatorer – vilka det inte har varit möjligt att aktualisera inom ramen för detta projekt – har ESPON-databasen använts. Slutligen har indikatorer från databasen Urban Audit medtagits.

1.2.1 Jämförelser mellan läns- och regionnivåerData från de tre förstnämnda källorna är i huvudsak indelade på NUTS 3-nivå, vilket för Sverige innebär läns-nivå. I ett europeiskt sammanhang är detta en till stora delar naturlig jämförelsenivå för Skåne. De primära undantagen här utgörs huvudsakligen av italienska, tyska och engelska storstäder (samt t.ex. Köpenhamn) vilka i regel är mycket snävt avgränsade. I ett mindre antal fall, primärt i samband med innovation, forskning och inkomster, finns endast data på NUTS 2-nivå att tillgå. Denna nivå motsvaras i Sverige av åtta ”riksområden” där Skåne tillsammans med Blekinge ingår i regionen ”Sydsverige”. Sydsverige är således en av de mindre NUTS 2-regionerna i EU med hänsyn till folk-mängd. Då detta inte alltid är fallet i andra länder är jämförbarheten dessvärre ännu sämre på denna nivå. Totalt uppgår antalet NUTS 3-regioner inom EU27 till knappa 1 300 medan NUTS 2-regonerna är ca 270 till antal.

1.2.2 Snävt avgränsade stadsregionerDe stora skillnaderna mellan de - i den formella regionindel-ningen lika men i realiteten olika - analytiska enheterna inom NUTS-nomenklaturen innebär, att geografiskt snävt avgränsade stadsregioner uppvisar en högre intensitet av urbana karakteristika än geografiskt vitt avgränsade stadsre-gioner. Då Skåne placerar sig någonstans i mitten av extremfallen kan en slutlig värdering av avgränsningens effekter göras först då man känner till exakt vem man jämför sig med, i vilken kontext och på vilken geografisk nivå. I de fall där den geografiska indelningen har en effekt på resulta-ten redovisas detta från fall till fall. I generella termer jämförs Skåne således bäst med de flesta europeiska regioner på NUTS 3-nivån, medan en jämförelse med regioner i Tyskland, Storbritannien eller Benelux bäst lämpar sig på NUTS 2-nivå.

1.2.3 Pendlingen påverkarDessutom inverkar pendlingen starkt på vissa ekonomiska indikatorer. Snävt avgränsade regioner, vilka nästan undan-tagslöst är storstadsregioner, har ofta en omfattande inpend-ling från omkringliggande regioner. Detta innebär att standarddata som t.ex. BNP per invånare eller sysselsätt-ningsgrad är grovt missvisande för denna typ av regioner (d.v.s. alltför hög). Även om Skåne i sig självt är mera funktionellt avgränsat än många andra storstadsregioner, och t.ex. BNP per invånare kan antas reflektera det ”verkliga” värdet, inverkar detta faktum på Skånes relativa position när regionen jämförs med andra regioner.

1.2.4 Jämförelser mellan städerDatabasen Urban Audit är huvudsakligen uppbyggd enligt två geografiska avgränsningar, dels kring primär- eller kärnstadskommunen (Core City), och dels kring vad som benämns LUZ (Larger Urban Zone). LUZ-indelningen har haft för avsikt att grovt sett motsvara en funktionell arbets-marknadsregion, men p.g.a. datatillgänglighet och andra aspekter har detta endast varit möjligt i ett fåtal fall. För Malmös del utgör Malmö kommun ”Core City” medan LUZ för staden motsvaras av de nio kommunerna Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Med undantag för Stockholm, där LUZ utgör hela länet, är de övriga svenska städerna i databasen (Göteborg, Malmö, Jönköping, Umeå) avgränsade ännu snävare. Köpenhamns LUZ utgörs av ”Hovedstads-regionen”, d.v.s. Köpenhamn och Frederiksberg kommuner och amterna Köpenhamn, Frederiksborg samt Roskilde. Således kan man även här utan tvekan säga att jämförelser mellan de olika städerna, både mellan och inom länderna, kräver en viss försiktighet.

1.2.5 Forskningsprogrammet ESPONForskningsprogrammet ESPON utgör en gedigen grund för en kartläggning och beskrivning av en regions relativa position. Men även denna kunskapskälla kan kritiseras på två punkter:

För det första är ESPON-data relativt gamla, huvudsak-4

13

ligen från perioden 1999–2001, vilket inte ger en rättvis beskrivning av Skåne i nuläget. Som motargument till detta kan man dock framlägga att det hursomhelst inte är möjligt att göra en exakt beskrivning av situationen just nu då även de nyaste tillgängliga europeiska indikatorerna i huvudsak berör tidsintervallet 2003–05.

För det andra är de faktiska data i de olika ESPON-publikationerna ofta rapporterade i grovt förenklad form både vad gäller presentation/beskrivning och på grund av, i och för sig nödvändiga, klassindelningar i tabeller och temakartor m.m. Då rådata i regel inte är tillgängliga för intresserade utanför ESPON-nätverket innebär detta att Skånes mera exakta position i de flesta fall är tämligen svårbestämbar. Även om en region inte tillhör det absoluta topp- eller bottenskiktet (brukar omnämnas i texten och/eller synas i tabeller eller illustrationer) är det stor skillnad om man ligger på 51:a eller 1 150:e plats.

1.2.6 Innehållet varierarDe ovan nämnda databaserna är inte närmelsevis kompletta och det finns i de flesta fall stora luckor i informationen. Dessa luckor är ofta nationella, d.v.s. data saknas för samtliga regioner eller städer i ett land. Då man gör en rankning av data har dessa ”nationella” luckor stor inverkan på slutresul-tatet, i synnerhet då data från högt eller lågt presterande länder saknas.

Även i de fall där data existerar och den regionala indel-ningen känns ”korrekt” bör man vara varsamhet vad gäller alltför definitiva slutsatser. Trots alla goda intentioner är data från olika länder i grunden alltid en reflektion av gällande administrativ praxis. Administrativa system utgör ju basen för den mesta datainsamlingen i ett land. I vissa få fall, t.ex. standardiserade arbetskraftsundersökningar, är data inne-hållsmässigt mer eller mindre jämförbara mellan länder, då insamlingen sker på exakt samma sätt oavsett var undersök-ningen görs. I de flesta fall är det dock inte så och datainne-hållet kan variera och i förlängningen ge utslag som egentli-gen inte i grunden beskriver fenomenet komparativt.

4

Utbildningsrelaterade data är ett typexempel på detta (se diskussionen i avsnittet om utbildningsgrad).

1.2.7 Huvudsakliga jämförelseregionerI samband med komparativa studier brukas allmänt det engelska begreppet ”peer regions”, en term som saknar en god svensk motsvarighet. Innebördsmässigt kunde den översättas till ungefär ”huvudsakliga jämförelseregioner”. Syftet med peer regions är naturligtvis att en jämförelse med likar snarare än med alla och envar ger ett bättre underlag för en analys av de egna styrkorna och svagheterna.

I denna rapport kommer Skåne län således generellt att jämföras på det allmänna planet med samtliga europeiska regioner, med övriga europeiska storstadsregioner som peer regions. Jämförelserna sker i en nordeuropeisk eller Östersjö-kontext, samt med de fyra nordiska huvudstadsregionerna.

Generellt brukas termen ”Europeisk storstadsregion” för de MEGA (Metropolitan European Growth Area) som identifierats i ESPON.� Dessa MEGA avser de 76 NUTS 3-regionerna inom EU inklusive Schweiz och Norge som uppvisar de mest tydliga urbana karakteristika med hänsyn till sin storlek, politisk status, ekonomisk struktur m.m.

1.2.8 Ny samhällsstruktur i DanmarkDen administrativa strukturen i Danmark har genomgått en kraftig förändring år 2007. Detta innebär att alla historiska statistiska tidsserier som rör Danmark så småningom kom-mer att bli föråldrade. Än så länge finns inte jämförande europeisk statistik för de nya danska regionerna varför vi i detta arbete huvudsakligen och om ej annat nämns, utgått från den gamla danska indelningen. Vi har valt att avgränsa Öresundsregionen inte efter den politiska avgränsningen, som även innefattar t.ex. Bornholm eller Storstrøms amt, utan efter en mera praktiskt orienterad dito. Således består, om inte annat nämns, Öresundsområdet i detta arbete av Skåne län samt av den gamla danska ”Hovedstadsregionen”, som innefattar de gamla danska kommunerna Köpenhamn och Frederiksberg samt amterna Köpenhavn, Frederiksborg och Roskilde.

3 Nordregio, ESPON 1.1.1, Polycentricity

1�

2.1 Ökad balans mellan ländernaEuropa är på väg mot en bättre territoriell balans. Idag präglas både den europeiska och den nationella nivån av ett mönster centrum–periferi när det gäller ekonomi och befolkning, men den totala europeiska bilden har under senare år blivit något mer balanserad än tidigare. Europas ekonomiska utveckling har hittills under 2000-talet pekat mot en försvagning av den traditionella polariseringen mellan centrum och periferi där tillväxten koncentreras till regionerna i Europas kärna, d.v.s. det område som ofta

benämns ”Pentagon” och som avgränsas av de fem städerna London, Hamburg, München, Milano och Paris. Denna förändring har främst tre orsaker.�

Områden som ligger strax utanför det europeiska centrumet (inkl. Öresundsregionen) visar god tillväxt samtidigt som centrumet geografiskt sett växer till att omfatta områden utanför Pentagon. Främst utvecklar sig Pentagon-området längs en rad korridorer in i Italien, Spanien, Storbritannien och Norden.

4 ESPON (2006) Territory matters for competitiveness and cohesion.

4

Inom ESPON-programmet har man lagt stor vikt vid analysen av det euro-peiska urbansystemet och man har identifierat de 76 starkaste storstadsre-gionerna. Skåne är en av dessa liksom Köpenhamn. Sammantaget utgör Öresundsregionen en av de få gränsöverskridande starka storstadsregioner-na i Europa. De flesta storstadsregionerna ligger inom Europas kärna eller Pentagon där London, Hamburg, München, Milano och Paris är huvudnoder. Därmed ligger Skåne perifert i europeisk bemärkelse, medan regionen är en av de mest centrala i Norden. Centraliseringen kan bli ännu starkare framö-ver då det förväntas att Europas kärnområde kommer att utvidgas. Om detta är fallet kommer Öresundsregionen att vara en del av Europas kärna i framti-den. Även om Skåne räknas till Europas starkaste storstadsregioner är det en mycket glest befolkad region med europeiska mått mätt. Faktum är att Skåne är ett av få områden i Norden som med europeiska mått betraktas som urbant.

2 Skåne i Europas rumsliga struktur

16

Figur 1: Europas rumsliga struktur

European spatial structure based on population density and accessibility to all Metropolitan European Growth Areas (MEGA)

inner central area MEGAs and transnationallnational Functional Urban Areas (FUA)

outer central area Note: The typology of FUAs was elaborated according to their functional importance regarding population, transport, tourism, industry, knowledge, decision-making and administration. Three levels have been identified: Metropolitan European Growth Areas (MEGAs), transnational/national Functional Urban Areas (FUAs) and regional/local FUAs.

intermediate area with agglomeration tendencies

intermediate area with low density

peripheral area with agglomeration tendencies

peripheral area with very low density no data Source: Accessibility model of the BBR, BBR Spatial Monitoring System of Europe FUAs: ESPON Project 1.1.1

Note:The types of spatial structure are based on the access to central places within �0 km and the population denslty.

17

Det finns perifera stadsregioner som har en starkare ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt än flera av de regioner som anses ligga inom centrumområdet. Här handlar det för det mesta om regioner med en speciali-sering som har visat sig gynnsam, t.ex. inom näringsliv, utbildning, kommunikationer, turism m.m.

Relativt sett har den ekonomiska tillväxten varit störst i länder som haft det sämsta utgångsläget. Det är speciellt huvudstäderna i de nya EU-medlemsländerna som har vuxit starkt.

Den rumsliga strukturen som visas på kartan är baserad på en analys av befolkningstäthet och regional tillgänglighet inom en 50 kilometers omkrets från de viktigaste städerna.� Kartan är baserad på en klassificering av sammanlagt 1 595 stadsregioner utifrån kriterierna befolkningsmängd och betydelse som centrum för (a) etablering av privata företags huvudkontor, (b) transport, (c) universitet, (d) offentlig administration och (e) industri.� Utifrån dessa faktorer har stadsregionerna klassificerats som regioner av europeisk, transnationell/nationell eller regional betydelse. Funktionella stadsregioner av europeisk betydelse kallas för MEGA, d.v.s. Metropolitan European Growth Areas.�

2.2 Skåne är en glest befolkad storstadsregion

Även om Skåne ligger i utkanten av Sverige ligger länet som en del av Öresundsregionen utan tvekan i den mest centralt belägna regionen i Norden. Av samtliga 1 595 storstadsregio-ner inom EU är Malmöregionen med sina 670 000 invånare den 77:e största FUA:n (funktionella stadsregionen) i EU. I denna jämförelse hamnar Köpenhamn på 20:e plats och Stockholm på 19:e (figur 2).

� BBR, ESPON 1.4.3, Monitoring

6 De exakta indikatorerna är (a) antal huvudkontor av topp 1 �00 europeiska företag, (b) antal flygpassagerare och fraktvolym vid hamnar, (c) antal universitetsstudenter, (d) högsta nivån av offentlig administration, d.v.s. om staden är huvudstad, regioncentrum etc. och (e) industrins förädlingsvärde.

7 Nordregio, ESPON 1.1.1, Polycentricity

4

4

Studerar man i stället hela länet ligger Skåne högre upp i rankningen, då regionen (av samtliga 1 286 NUTS 3-regioner) är den 64:e folkrikaste i den Europeiska Unionen. Öresundsregionen (definierat som Skåne och den gamla Hovedstadsregionen) skulle i denna jämförelse uppta 19:e plats, i samma storleksklass som t.ex. Bouches-du-Rhône (Marseille) i Frankrike eller Sevilla i Spanien.

2.2.1 Låg befolkningsdensitetSkåne är den åttonde mest glesbebodda storstadsregionen i EU. Befolkningsdensiteten i EU varierar mycket kraftigt, från 2 invånare/km� i Guyana eller det finländska Lappland till mer än 20 000 i centrala Paris. Bland samtliga 1 284 regioner på NUTS 3-nivå inom EU ligger Skåne på 770:e plats, d.v.s. strax under mitten i skalan, en position där de flesta övriga nordiska regioner också landar. Vad som skiljer Skånes rumsliga struktur från dess kontinentaleuro-peiska motsvarigheter är framför allt glesheten i de urbana strukturerna. Figur 3 exemplifierar gleshetsfenomenet. X-axeln visar varje EU (NUTS 3)-regions areal och y-axeln motsvarande folkmängd. Båda axlarna är i logaritmisk skala. Skånes position är utmärkt med en röd fyrkant och den röda streckade linjen utvisar en befolkningsdensitet motsvarande den som Skåne län har (106 invånare/km�). Alla punkter ovan och till vänster om strecket har en högre densitet än Skåne. Samtliga förutom två huvudstadsregioner ingår i denna kategori, liksom också de flesta övriga storstadsregio-ner inom EU.

Skåne är således den åttonde mest glesbebodda storstads-regionen i EU. Endast Varsinais-Suomi – Egentliga Finland (d.v.s. Åboregionen), sydvästra Irland (d.v.s. Corkregionen), Västra Götaland, Cypern (som utgör en enda NUTS 3-region), Timisoararegionen i Rumänien, Szczecinregionen i Polen samt Vilniusregionen i Litauen är glesare bebodda. Ser man inte endast på storstadsregioner utan istället på samtliga 1 284 regioner på NUTS 3-nivå inom EU, finns det dock mer än 500 regioner inom EU som är ännu glesare (de små svarta punkterna nedan och till höger om Skånestrecket).

18

Figur 2: Europeiska städer med mer än 10 000 invånare

Folkmängd i europeiska städer med > 10 000 invånare: Stad inom Öresundsregionen 9 000 000

4 �00 000 2 2�0 000

Övrig europeisk stad

19

Data: Eurostat/New Cronos

Figur 3: Areal och folkmängd i EU-regioner grupperade efter typ, 2003

20

2.2.2 Bosättning som i en storstadsregionDe europeiska storstadsregioner där bosättningsmönstret liknar Skånes återfinns i närheten av den röda punkten i figur 3 och dessa återgivs även i tabell 1. Nizza- (Alpes-Maritimes) och Toulouseregionen (Haute-Garonne) i Frankrike samt Szczecinregionen i Polen kommer Skåne närmast i detta hänseende. Stadsregionerna Bologna i Italien samt Östersjöregionerna Riga (Lettland) och Vilnius (Litauen) är till storlek och folkmängd något mindre än Skåne men i en europeisk jämförelse relativt snarlika. Något större i befolkning men mindre till arealen (d.v.s. med högre densitet) är även t.ex. landskapet norr och väster om Helsingfors (Uusimaa-Nyland) i Finland, franska Bordeaux (Gironde) och spanska Sevilla. Hit hör även Seine-Maritime i Frankrike, men eftersom denna region är klart bipolär med två nästan lika stora städer (Rouen och Le Havre), haltar jämförbarheten något på denna punkt.

I denna jämförelse hamnar den danska Hovedstads-regionen i en annan kategori då tätheten i regionen är mer än sexfalt Skånes. Om man ser på Skåne och Hovedstads-regionen som en bipolär region, finns det inte många regioner inom EU med jämförbar folkmängd och areal, men

exempelvis franska Marseille/Aix-en-Provence (d.v.s. regionen Bouches-du-Rhône) landar ganska nära.

2.2.3 Skillnader inom regionenVisserligen handlar detta dock endast om medeltal. Skill-naderna inom regionerna kan variera avsevärt, vilket i figur 4 illustreras med befolkningsdensiteten på kommunnivå (eller motsvarande) för Skåne samt tre andra nordeuropeiska regioner som finns medtagna i förteckningen (tabell 1) ovan. I samtliga fall finns en klart dominerande centralort (Malmö, Riga, Szczecin, Helsingfors), ett antal medelstora städer samt ett i varierande utsträckning glest befolkat omland. Även om inte jämförbara kommunala data om befolkningsdensitet/bosättningsmönster finns att tillgå för de övriga regionerna, är bilden för dessa regioner med största sannolikhet ganska liknande de fyra ovan.

2.2.4 Skåne är ett av få urbana områdena i NordenFrågan om stad och land har diskuterats mycket inom ESPON. Varje land i Europa har en egen definition av vad som är stad och vad som är landsbygd. Med anledning av detta har man utvecklat en egen stad–land-typologi som baseras på två aspekter:

Urban influence som definieras på basen av befolknings-täthet och klassificeringen av städerna enligt typologin som beskrevs ovan.

Human footprint som bygger på analysen av mark-användning och hur många procent som är bebyggd mark, lantbruksmark och naturmark.

Mätt enligt det europeiska genomsnittet är Norden mycket glest och de största delarna av Finland, Sverige och Norge ligger i den lägsta klassen vad gäller både urban influence och human footprint. Skåne samt huvudstadsregionerna och enstaka områden i Danmark faller dock inom kategorin hög urban influence och hög human footprint. Därmed står Skåne och Öresundsregionen tydligt ut som urbant område i en annars gles kontext.�

8 CURS, ESPON 1.1.2, Rural-Urban

4

4

Tabell 1: Europeiska storstadsregioner med en liknande bosättningsstruktur som Skåne län

Region (stad, land)

Areal km2

Invånare personer

Densitet invånare/km2

Skåne (Malmö, SE) 11 027 1 169 �00 106

Bologna (IT) 3 702 921 900 249

Gironde (Bordeaux, FR) 10 000 1 301 200 130

Uusimaa - Nyland (Helsingfors, FI) 6 366 1 297 600 204

Alpes-Maritimes (Nice, FR) 4 299 1 018 300 237

Riga (LV) 3 466 963 000 278

Seine-Maritime (Rouen/Le Havre, FR) 6 278 1 243 200 198

Sevilla (ES) 14 001 1 687 300 121

Szczecinski (Szczecin, PL) 12 498 1 118 000 89

Haute-Garonne (Toulouse, FR) 6 309 1 067 000 169

Vilniaus Apskritis (Vilnius, LT) 9 760 896 000 92

Data: Eurostat/New Cronos

21

Datakälla: Hanell & Neubauer (2005): Cities of the Baltic Sea Region – Development Trends at the Turn of the Millennium, Nordregio Report 2005:1.

Figur 4: Bosättningsstruktur i fyra nordeuropeiska storstadsregioner

Folkmängd i europeiska städer med > 10 000 invånare: Invånare/km2

> 7�0 300 – 400 100 – 1�0 2� – �0

�00 – 7�0 200 – 300 7� – 100 < 2�

400 – �00 1�0 – 200 �0 – 7�

Data: Hanell & Neubauer (200�)

22

2.2.5 Flera nyanserNär man tillämpar samma metod på en lägre geografisk nivå och utifrån en nordisk istället för europeisk jämförelse, blir det flera urbana regioner i Norden.� För Skånes del blir det också en mera nyanserad bild vad gäller skillnader inom regionen. Dock visar även denna bild att Skåne, och i synnerhet Malmö och områden längs sundet samt Köpenhamn, tillhör tydliga urbanområden.

2.3 Skåne blir del av Europas centrumInom ESPON har man utvecklat tre scenarier kring Europas

9 Nordregio, 2007, Breaking down selected results from the ESPON programme for the use in a Nordic regional context.

territoriella struktur år 2030.�0 Om de senaste årens utveck-lingstrender fortsätter kommer Europas kärnområde, Pentagon, att utvidgas geografiskt och växa längs de största transportkorridorerna. Hur stark denna tillväxt kommer att vara skiljer sig mellan de tre scenarierna. I alla tre fallen kommer Öresundsregionen dock att bli en del av Pentagon:

I trendscenariot sträcker sig det europeiska koncentra-tionsområdet från dagens Pentagon via Hamburg till Öresundsregionen och sedan längs transportaxlarna till Oslo och Stockholm.

I ett scenario där politiken har ett större sammanhåll-

10 ULB, ESPON 3.2, Scenarios

4

4

RegiontyperI rapporten jämförs Skåne på olika geografiska nivåer. Skåne län är en NUTS 3-region och tillsammans med Blekinge län utgör området NUTS 2-regionen Sydsverige. Eftersom vissa data bara finns på NUTS 2-nivå används båda nivåerna i rapporten.

NUTS 2 regioner:NUTS är en förkortning av det franska Nomenclature des unités territoriales statistiques (eng. Nomenclature of Territorial Units for Statistics) och infördes av Eurostat för över 25 år sedan i syfte att samla jämförbar information och data som det går att bygga upp en regional statistik för EU på. ESPON-området, EU plus Norge och Schweiz, är indelat i 282 NUTS 2-regioner. En NUTS 2-region har mellan 800 000 och 3 miljoner invånare. I Sverige motsva-rar det ungefär riksområden.

NUTS 3-regioner:ESPON-området är indelat i 1 329 NUTS 3-regioner. En NUTS 3-region har mellan 150 000 och 800 000 invånare. I Sverige motsvarar en NUTS 3-region ett län.

Funktionella stadsregioner (FUA):ESPON har försökt att kartlägga de funktionella stadsregio-nerna (FUA) inom EU plus Norge och Schweiz. Totalt har 1 595 funktionella stadsregioner, som i stor utsträckning liknar arbetsmarknads- eller pendlingsregioner, identifierats.

Storstadsregioner (MEGA):Funktionella (stor-)stadsregioner av europeisk betydelse kallas för MEGA, d.v.s. Metropolitan European Growth Area. Dessa baseras på en klassificering av de 1 595 funktio-nella stadsregionerna utifrån kriterierna befolkningsmängd och deras betydelse som centrum för (a) etablering av privata företags huvudkontor, (b) transport, (c) universite-tet, (d) offentlig administration och (e) industri. Stadsregioner som är ledande med hänsyn till dessa faktorer är MEGA. ESPON har identifierat 76 sådana. Alla de 31 huvudstäderna ingår utifrån sina administrativa funktioner, tillsammans med ytterligare 35 städer som får höga poäng för ett flertal av indikatorerna. I Norden är, utöver huvudstadsregionerna Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stockholm, regioner kring Bergen, Göteborg, Malmö och Åbo med som MEGA.

23

Figur 5: Urbana och rurala områden i Europa

Urban-rural typology, based on population density, ranking of Functional Urban Areas and land cover.

© EuroGeographics Association for the administrative boundaries

Origin of data: ESPON Project 1.1.2, CURS; CH and NO: classification on basis of calculations of ESPON Project 3.3 Ranking of Functional Urban Areas (FUAs): ESPON Project 1.1.1, Nordregio

Source: ESPON database

High urban influence, high human footprint

High urban influence, medium human footprint

High urban influence, low human footprint

Low urban influence, high human footprint

Low urban influence, medium human footprint

Low urban influence, low human footprint

No data

24

Urban – Rural typology based on urban ranking population density and land cover*

High urban influence, high human intervention

High urban influence, low human intervention

Low urban influence, high human intervention

Low urban influence, medium human intervention

Low urban influence, low human intervention

Low urban influence, low human footprint

* Urban ranking based on the Nordic urban typology, ie. NR2007:1Land cover types from PELCOM

Criteria for “urban influence”Population density above Nordic average (1�.68 inhabitants/km2) and at least a Nordic regional centre

Criteria: “human intervention”Estimated through the average shares of Nordic land cover. High: at least the share of urban area above average (0.68 per cent)Medium: at least the share of agricultural land above average (8.61per cent)In case of both, high urban and agricultural landcover, the municipality has been classified av “high” if the population density is above 100 inh./km2 or the population is above 10 000 persons.

Figur 6: Urbana och rurala områden i Norden

2�

Figur 7: Tre framtidsscenarier

Cohesion-Oriented Scenario Trend Scenario

Competitiveness-Oriented Scenario Comparing Scenarios: Spatial structure and urban hierarchy in 2030

Urban typology

Global City

European Engine

Strong MEGA

Potential MEGA

Weak MEGA

Regional/local City

Attraction and polarisation potential of metropolitan areas

Area of concentration of flows and activities

Emerging peripheral integrated zone

© EuroGeographics Associationfor the administrative boundaries

26

ningsfokus�� än idag är mönstret likt trendscenariet, dock är stråken längs transportaxlarna bredare.

I ett scenario där politiken blir mera konkurrenskraft-orienterad�� än den är idag, kommer den vidare utveck-lingen av Pentagon att sluta vid Öresundsregionen.

För Skånes del medför alltså alla tre scenarierna att regionen integreras i det europeiska kärnområdet.

11 I detta scenario koncentreras investeringar inte lika mycket till konkurrensstarka regioner utan har en större geografisk spridning än i trendscenariet. EU utvidgas inte lika mycket och den internationella migrationen till EU kontrolleras. Det territoriella mönstret blir mindre koncentrerat och fler områden har en gynnsam utveckling.

12 I detta scenario läggs huvudvikten på att utveckla EU:s inre marknad och att konkurrera med Amerika och Asien. Regioner med bäst förutsättningar att konkurrera globalt får FoU- och infrastrukturinvesteringarna. Många länder satsar på ett fåtal städer. EU utvidgas, arbetskraftsin-vandring tillåts, och de starkaste regionerna växer medan periferin relativt försvagas.

4

27

Europa står inför stora demografiska förändringar och konkurrensen om den unga arbetande befolkningen förväntas blir allt större. Idag har Skåne en bra position. Regionen tillhör de snabbast växande storstadsregionerna inom EU. Befolkningstillväxten baseras till största delen på inflyttning. Detta medför också att Skåne har en hög andel unga invånare och en hög andel invånare med utländsk bakgrund. Att befolkningstillväxten också medför en rad utma-ningar visar sig då Malmö tillhör de städer i Europa som har den starkaste sociala segregationen.

3 Befolkning och social struktur

3.1 Inflyttning ger befolkningstillväxtSkåne är den 26:e snabbast växande storstadsregionen i EU. Under 2000-talet har befolkningen i Skånes län – efter Uppsala, Stockholm och Halland – vuxit snabbast i Sverige. Den årliga ökningen har varierat mellan 0,5 procent och 0,7 procent under 2000–05 för att nästintill dubbleras under året 2006 (1,3 procent). Även om födelsetalen gått upp något under 2000-talet svarar det dubblerade migrationsöverskot-tet (som en följd av ökad immigration) för den kraftiga ökningen det senaste året.

3.1.1 Stabil befolkningstillväxtI en europeisk jämförelse växer Skånes befolkning också relativt snabbt, men hör inte till det absoluta toppskiktet. Om man ser till alla de 1 290 EU-regionerna som jämförbara data finns att tillgå för, placerar sig länet på 288:e plats, d.v.s. i övre delen av den bästa fjärdedelen. Om man däremot –

vilket är mera rättvist – jämför länet med samtliga euro-peiska storstadsregioner ligger Skåne på 26:e plats. De snabbast växande EU-storstäderna finns huvudsakligen vid Medel-havet (figur 8), i synnerhet i Spanien, där stadsregio-nerna ökar sin befolkning 2–3 gånger snabbare än Skåne. Även de flesta sydfranska storstadsregionerna har vuxit mycket kraftigt på 2000-talet. Tillväxttakten i Skåne ligger på samma nivå som t.ex. i Milano, Lissabon eller Marseille. I övriga Norden växer t.ex. Osloregionen och Reykjavik snabbare än Skåne.

3.1.2 Hög inflyttningSkåne växer p.g.a. hög inflyttning. Som ovan konstaterats beror Skånes relativt sett snabba befolkningsökning under perioden 2001–04 till stor del på inflyttning. Skåne skiljer sig på denna punkt inte från de flesta övriga snabbt expande-rande västeuropeiska storstadsregionerna (figur 9), där

28

Data: Eurostat/New Cronos

Figur 8: De 30 snabbast växande storstadsregionerna i EU 2000-04

29

Figur 9: Nettomigration och naturlig folkökning 2001-04 i EU-regioner grupperade efter typ

30

inflyttningen i snitt svarar för två tredjedelar av befolknings-tillväxten. I Östeuropa är fallet dock i huvudsak det mot-satta. Och den tämligen blygsamma befolkningsökningen i den danska Hovedstadsregionen är i huvudsak baserad på högre nativitet än mortalitet.

3.1.3 Västra Europa växer snabbtDet finns ett antal europeiska storstadsregioner där den nuvarande befolkningsdynamiken liknar den i Skåne, d.v.s. regioner med en tämligen anspråkslös naturlig ökningstakt men med ett kraftigt positivt inflyttningssaldo. Dessa ligger nästan uteslutande i västra Europa (tabell 2) där Milano och Torino i Italien samt Manchester i Storbritannien i detta hänseende liknar Skåne mest. Utvecklingen i Wien i Österrike samt franska Nice har också varit mycket likartad den i Skåne, men dessa mönster har dock en tendens att förändras relativt snabbt.

I Skåne har ju antalet immigranter exempelvis nästan fördubblats år 2006 jämfört med året innan.

3.2 Åldersstrukturen påverkas av inflyttningen

I jämförelse med de flesta övriga regionerna i EU ligger Skånes befolkningsstruktur med hänsyn till åldersklasser ganska nära medeltalet, men med en viss förskjutning i extremgrupperna (tabell 3). Andelen unga (under 15 år) är klart högre i Skåne än t.ex. i huvudstadsregionerna inom EU. Samtidigt är även andelen äldre (65+) högre.

3.2.1 Färre personer i arbetsför ålderSammantaget har Skåne den 95.e högsta andelen unga bland samtliga 260 regioner i Europa som motsvarande data finns att tillgå för. För andelen äldre är Skånes position exakt den samma. Detta innebär att länet har en mycket låg andel av befolkningen i arbetsför ålder (d.v.s. 15–64 år) och placerar sig här på 214:e plats. Även om sysselsättningsfrekvensen bland t.ex. 15–24-åringar i regel är rätt låg, innebär detta att

Tabell 2: Europeiska storstadsregioner med en liknande befolkningsdynamik som Skåne län

Befolkningsförändringar 2001–04 i procent av befolkningen, per år i snitt

Total ökning

Naturlig ökning

Flyttnings- överskott

Skåne län (SE) 0.7 0.0 0.7

Rom (IT) 0.6 0.1 0.�

Torino (IT) 0.6 -0.1 0.7

Southampton (UK) 0.7 0.2 0.4

München (DE) 0.7 0.1 0.�

Lissabon (PT) 0.7 0.7 0.�

Milano (IT) 0.9 0.1 0.8

Manchester (UK) 0.9 0.1 0.8

Wien (AT) 1.0 0.0 1.0

Nice (FR) 1.0 0.0 1.0

Hovedstadsregionen (DK) 0.3 0.2 0.0

Öresundsregionen (DK/SE) 0.4 0.2 0.3

Data: Eurostat/New Cronos

Tabell 3: Åldersstruktur i europeiska regioner grupperade efter typ, ca år 2004

Andel (procent) befolkning i åldersgruppen:

0-14 år 15-64 år 65+ år

Skåne län 17.4 64.9 17.7

Hovedstadsregionen 1 17.9 67.6 14.�

Öresundsregionen 1 17.7 66.� 1�.8

Övriga EU-huvudstadsregioner: 16.3 69.0 14.7

– gamla medlemsländer 16.9 68.3 14.8

– nya medlemsländer 1�.6 69.8 14.6

Övriga regioner i EU 16.4 66.8 16.8

Nordiska huvudstadsregioner:

– Helsingfors 18.3 70.2 11.�

– Oslo 19.2 67.7 13.0

– Reykjavík 21.4 67.0 11.6

– Stockholm 18.4 67.� 14.0

1 Region Hovedstaden avgränsat enligt ny dansk indelning per 1.1.2007

Data: Eurostat/New Cronos, Statistikcentralen (FI), Danmarks Statistik, SSB, Hagstofa Islands

31

Figur 10: Andel utlandsfödda i stora och medelstora stadsregioner i EU år 2001

Andel utlänningar i stora och medelstora stadsregioner* inom EU 2001:

Mer än 10 % Under 2,5 % * Stadsregionerna avser LUZ (Larger Urban Zones), som för Malmös del innefattar kommunerna Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.

Data: Urban Audit

5 – 10 % Uppgift saknas

2,5 – 5 % EU-medlemsland

32

den sysselsättningspotential som finns i den arbetsföra befolkningen är tämligen liten i Skåne jämfört med de flesta andra regionerna i EU.

3.2.3 Hög andel invandrareDetta kompenseras delvis med den relativt höga immigratio-nen till länet. Immigranter tenderar att vara överrepresente-rade i den arbetsföra befolkningsgruppen och Skåne har en relativt hög andel befolkning med icke-svenskt medborgar-skap. Av samtliga 214 stadsregioner där data inom Urban Audit finns att tillgå, är Malmöregionens andel utlandsfödda (7,4 procent) den 38:e högsta (figur 10). En högre andel utlandsfödda finns i huvudsak i tyska, franska och belgiska storstäder, men också t.ex. i Stockholm. Motsvarande tal för Köpenhamn (7,3 procent) är liknande det för Malmö.

3.3 En relativt gynnsam långsiktig åldersstruktur

De demografiska förändringarna kommer framöver sanno-likt att leda till att den andel av Europas befolkning som inte tillhör arbetskraften, d.v.s. är barn eller pensionärer, stiger från 24 procent år 2000 till 40 procent år 2030. Denna utveckling kommer att påverka samhället inom en rad områden. I synnerhet kommer konkurrensen om befolkning i arbetsför ålder att öka. EU:s totala invånarantal antas nå en topp år 2011 för att därefter sjunka. För Sverige förväntas toppen nås några tiotal år senare, likväl kommer landet i löpet av ett fåtal år att känna av den ökade konkurrensen om arbetskraften.

3.3.1 Åldrande befolkningFörutom befolkningsminskning medför detta också en kraftigt åldrande befolkning. Stora delar av Europa förväntas redan 2015 ha en befolkning med en medianålder på 44 år. Till 2030 förväntas medianåldern i vissa regioner stiga till över 50 år. Skåne och Öresundsregionen tillhör de regionerna som förväntas ha lägst medianålder 2030. Andra regioner i denna kategori är Paris, London, Bryssel, Amsterdam, Hamburg, Luxemburg, Stockholm, Helsingfors och Oslo.��

13 ULB, ESPON 3.2, Scenarios

33

4 Miljö och sårbarhet

4.1 Skåne är ett kulturlandskapMarkanvändning, landskap och natur är viktiga faktorer som påverkar en regions profil, dess attraktivitet och befolk-ningens livskvalitet. Samtidigt är dessa faktorer svåra att mäta objektivt och på Europanivå. En tilläggsutmaning är att komparativa analyser på Europanivå fokuserar på NUTS 2- eller NUTS 3-regioner vilket täcker för stora områden när man ska beskriva naturens och miljöns särdrag, särskilt när det gäller de nordiska länderna.

4.1.1 Få naturskyddsområdenIndikatorer såsom markanvändning, andelen NATURA 2000-områden och andra skyddade områden av regionens totala area, ekologisk känslighet och sårbarhet inför teknolo-giska eller naturliga riskfaktorer kan ge oss en bild av en regions karaktär vad gäller miljö, natur och känslighet.

Under de senaste 15 åren har utsträckningen av skyddade naturområden i Europa ökat. Den Europeiska Unionen har etablerat NATURA 2000 som ett nätverk för speciellt

skyddade områden. Detta är EU:s främsta policyverktyg för skyddet av flora och fauna. Några länder har en hög andel NATURA 2000-områden, där de skyddade områdena täcker mer än 10 procent av landets yta. Sverige och Finland tillhör de länder som har en lägre andel och där de skyddade områdena främst finns i perifera regioner. I ett europeiskt perspektiv har Skåne en låg andel NATURA 2000-områden, med mindre än 5 procent av regionens yta. I ett nationellt perspektiv ligger man på samma nivå som hela södra Sverige. De danska regionerna i Öresundsområdet har en något högre andel skyddade områden, mellan 5 och 10 procent.��

4.1.2 Kulturskyddat landskapUtöver NATURA 2000 finns det ett stort antal nationella naturskyddslistor. Dessa är dock svåra att jämföra länder emellan. En analys av nationella listor med antalet skyddade kulturlandskap och kulturarv per kvadratkilometer ger dock en bild som ser ganska annorlunda ut än den som baseras på

14 Geological Survey of Finland, ESPON 2.4.1, Environmental Impacts

Skåne har en hög andel kulturskyddade områden, dock bara förhållandevis få naturskyddsområden som ingår i det europeiska NATURA 2000-systemet. Trots detta karakteriseras Skåne med europeiska mått mätt som en region med låg fragmentering av naturmarken och låg ekologisk sårbarhet. Skåne ligger på det europeiska genomsnittet när det gäller känslighet för naturliga risker, men visar en stor känslighet för teknologiska risker.

34

Figur 11: Procent av areal som är skyddad enligt NATURA 2000

Percentage of NATURA 2000 area per NUTS 3 region Degree of fragmentationless than � low fragmentation

high fragmentation� to below 10

10 to below 20 © EuroGeographics Association for administrative boundaries Regional level: NUTS 3 Origin of data: ESPON Project 2.4.1, GTK

Source: ESPON database

20 to below 40

40 and more

no data

3�

Figur 12: Täthet av skyddade kulturlandskaps- och kulturarvsområden

Density of protected cultural landscapes and heritage conjunctsClassification based on the five distribution percentiles Indicator in database 1.3.3 .- B.l

Algorithm.- N. of protected conjuncts and landscapes in national lists per square Km.

Source and other metadata information: Various sources. See regional metadata (Annex Final Report). Area data from ESPON shapefile information. NUTS III

Reference year: AT, BE (Wallony), CZ, DE, DK, EE, ES, FI, HU, IE, LV, NO, SE, SI, SK: 200�; BE (Brussels), BG, CH, FR, GR, IT, MT, NL, PT, RO, UK: 2004; LT, LU, PL: 2003; BE (Flanders), CY: 2002 Area data: 200� (source EUROSTAT) © EuroGeographics Association for the administrative boundaries

Very low Very high

Low no data

Average non Espon space

High

36

NATURA 2000. Här faller Skåne inom den näst högsta kategorin med en hög andel kulturskyddat landskap. I ett europeiskt perspektiv är detta utmärkande och kan jämföras med regioner i Frankrike och Storbritannien. Övriga Öresundsregionen ligger på medelnivå, och i ett nationellt perspektiv kan Skåne jämföras med de flesta regionerna i södra delen av landet.��

4.1.3 Fragmentering och ekologisk sårbarhetLandskapsindikatorer som fragmentering hjälper oss att förstå det europeiska landskapets komplexitet. Den urbana utvecklingen leder till en fragmentering av det naturliga landskapet, vilket påverkar en rad ekologiska processer som vattendrag, flora och fauna. Ett områdes fragmentering kan till följd av detta ses som en indikator på ett områdes ekologiska känslighet. Sverige och Finland har tack vare sin storlek och utbredda skogsområden en låg grad av fragmen-tering och ekologisk sårbarhet i ett europeiskt perspektiv. Skåne ligger här på en något högre nivå än största delen av Norden, men på samma nivå som Stockholmsregionen och Mellersta Norrland. Graden av fragmentering och ekologisk sårbarhet bedöms vara väsentligt högre i Danmark än i Skåne.��

4.2 Genomsnittlig risknivåInom ESPON har 15 teknologiska och naturliga riskfaktorer tagits fram för att analysera regioners sårbarhet inför katastrofer.�� De naturliga riskfaktorerna är laviner, torka, jordbävningar, extrema temperaturer, översvämning, skogsbränder, jordskred, stormfloder, tsunamier, vulkan-utbrott samt vinterstormar och tropiska stormar. De teknologiska riskfaktorerna berör flygtrafik, större olyckor, så som trafikolyckor, kärnkraftverk samt produktion, förvar och transport av olja.

Vid en sammantagen analys av de 15 riskfaktorerna bedöms Skånes sårbarhet inför katastrofer vara på medelnivå

1� University of Venice, ESPON 1.3.3, Cultural Heritage

16 Geological Survey of Finland, ESPON 2.4.1, Environmental Impacts

17 Geological Survey of Finland, ESPON 1.3.1, Hazards

med europeiska mått mätt. När man ser till de svenska regionernas sårbarhet inför katastrofer ligger Skåne tillsam-mans med Stockholmsregionen och andra regioner längs landets södra kustlinje över rikets genomsnitt. Det är bara en svensk region som bedöms ha högre sårbarhet och det är Västra Götalandsregionen. När man ser till Öresunds-regionen är Köpenhamn känsligare än Skåne inför riskfaktorerna.

4.2.1 Stor känslighet vad gäller teknologiska riskfaktorer

Bilden av regionernas sårbarhet inför katastrofer förändras något då man behandlar de teknologiska och naturliga riskfaktorerna separat.�� Skåne påvisar större känslighet vad gäller de fyra teknologiska riskfaktorerna och ligger i denna aspekt över det europeiska genomsnittet. Det samma gäller för både Stockholmsregionen och Köpenhamn. Av de fyra riskfaktorerna påverkar särskilt produktion, förvar och transport av olja Skånes sårbarhet. Skåne kan i detta hänse-ende jämföras med andra europeiska huvudstadsregioner och regioner som till exempel präglas av energiproduktion, förvar och transport av olja eller tung industri. Exempel är NUTS 3- regionerna Østfold och Vestfold i Norge, Satakunta och Varsinais-Soumi i Finland samt Vejle och Ribe Amt i Danmark.

4.2.2 Genomsnittlig nivå vad gäller naturliga riskfaktorer

Skånes sårbarhet i förhållande till de 11 naturliga riskfakto-rerna ligger på europeisk medelnivå, men är hög med svenska mått mätt.�� Skåne bedöms ha högre sårbarhet än Stockholmsregionen, men ligger på samma nivå som övriga regioner i Öresundsområdet.

18 Geological Survey of Finland, ESPON 1.3.1, Hazards

19 Geological Survey of Finland, ESPON 1.3.1, Hazards

37

Figur 13: Ekologisk känslighet

Degree of fragmentation1 4 Degree of ecological vulnerability is based on

fragmentation of natural areas. This indicator shows the proportion of fragmented areas to homogeneous areas.

© EuroGeographics Association for administrative boundaries Regional level: NUTS 3 Origin of data: ESPON Project 2.4.1, GTK

Source: ESPON database

2 �

3 no data

38

Figur 14: Aggregerade naturliga och teknologiska risker

39

Hazard classification0-10 percentile

10-2� percentile

2�-7� percentile

7�-90 percentile

90-100 percentile

no data

This map shows the aggregated hazard typology based on 1� hazard indicators. Every indicator gives the value from 1 to � depending on the magnitude of the hazard in the NUTS 3 area. For the class “no data” value is 0. These values are then weighted on base of expert opinion (Delphi method questionary). At the end the sum of 1� weighted indicators are classified on base of percentile rank. For instance, NUTS 3 areas that belong in 90-100 percentile have their score greater than or equal to 90 per cent of the total of all the summed hazard values.

Natural hazards:– Avalanches– Drought potential– Earthquakes– Extreme temperatures– Floods– Forest fires– Landslides– Storm surges– Tsunamis– Volcanic eruptions– Winther and tropical storms

Technological hazards:– Air traffic hazards– Major accident hazard– Nuclear power plants– Oil processing, storage and transportation

© EuroGeographics Association for the administrative boundaries

Regional level: NUTS 3Origin of data: ESPON Project 1.3.1, GTK

Source: ESPON database