SKL och skolfrågorna

Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL

”Verktyg” och stödmaterial

”Verktyg” PRIO 36 kommuner SKL Matematik PISA 2015 86 kommuner PLUG-IN 55 kommuner

Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor – så kan kommunen göra

Bakgrund, syfte och avgränsningar Socioekonomisk resursfördelning står högt på agendan i

många kommuner och i den allmänna skoldebatten

Från den 1 juli 2014 kommer det stå i skollagen att ”kommuner ska fördela resurser till utbildning i skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov”

Arbetet är tänkt som ett stöd till kommuner. Hur gör man, vad bör man tänka på?

Arbetet är avgränsad till just socioekonomisk resursfördelning

Det kan finnas andra skillnader mellan skolor som behöver kompenseras för på annat sätt

Några saker att tänka på Börja med att ta reda på om det finns några systematiska

skillnader mellan skolorna vad gäller elevsammansättningen

Utifrån det - bestäm vilka faktorer som ska vara med i kommunens resursfördelningsmodell och hur de ska viktas

Diskutera och bestäm hur stor omfördelningen ska vara

Informera de berörda – både kommunala och fristående skolor - om resursfördelningsmodellen

Följ upp hur ersättningen används och utvärdera effekterna - och justera modellen om så behövs

Faktorer som spelar roll Föräldrarnas utbildningsbakgrund – är den faktor som spelar

störst roll

Migrationshistorik - men tänk på att skilja mellan nyanlända och

de med utländska bakgrund som bott i landet en längre tid

Elevens kön – men bara om könsfördelningen mellan skolorna är ojämn

Förekomsten av försörjningsstöd i elevens familj – kan indirekt fånga in svårigheter att klara skolan

Familjesammansättningen - dvs. om eleven bor med båda eller en av sina föräldrar

SKL:s arbete med Skolans digitalisering

Mål och budskap SKL ska arbeta för att den svenska skolan tar modiga och kloka steg mot ett utvecklat

lärande som drar full nytta av de möjligheter som teknik och internet erbjuder

SKL ska agera för att bistå de kommunala skolhuvudmännen med stöd och information kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

SKL ska agera för att driva egna och/eller uppmuntra externa förändringsarbeten på nationell nivå, i syfte att underlätta för ett lärande som drar nytta av möjligheterna med internet och modern teknik.

SKL ska vara en aktör som gör saker som andra inte kan göra. – Om andra aktörer kan göra det lika bra eller bättre ska SKL inte göra det.

Innovation, forskning, erfarenheter och samverkan är hörnstenar i SKL:s arbete med skolans digitalisering.

Aktuella uppdrag Nationellt forum för skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Molntjänster, GAFE, (Google Apps For Education) Självskattningsverktyget LIKA Skoladministrativtsystem/it-stöd kravspecifikation Digitala lärresurser, förstudie Kompetensutveckling för skolledning, koncept 21st century skills och Digital assessment?

Leda för Resultat (LfR) SkolaEtt förslag till ett utvecklingsprogram

Maj 2014

Syftet …• … är att utveckla förmågan att hos en

skol-huvudman att följa resultat, identifiera förbättringsområden, analysera dessa & åtgärda dem så att resultaten förbättras

• Det övergripande målet är att förbättra resultaten för eleverna hos de ingående skolhuvudmännen

Bakgrund • Sverige behöver en skola i världsklass

• Många skolhuvudmän & skolor lyckas inte nå målen

• Forskning visar att - mellan rektorer & politiker råder ett bristande förtroende- det tycks saknas tillräcklig transparens i systemet mellan de olika nivåerna

• Lärare som lämnar skolan är missnöjda med ledarskap, möjligheten att utnyttja sin professionella potential & den psykosociala arbetsmiljön

• Befintliga ledarsatsningar/utbildningar fokuserar på det individuella ledarskapet samt har mer handlat om snäv ekonomistyrning än kvalitets-styrning

Leda för Resultat Skola• Ett initiativ till ett utvecklingsprogram med inspiration från

LfR Socialtjänst - fokus på resultat, inkluderar chefer på alla nivåer i styrkedjan, gemensamt

arbete som ger kollegialt lärande samt inkluderar arbetsgivaransvaret (den arbetsgivarpolitiska fronten)

• Vänder sig till ledning & stödprocesser

• Målet är en pilot hösten 2015 med max 6 kommuner- urval baseras på intresseanmälningar

• Förhoppningen är att programmet kommer att erbjudas till intresserade skolhuvudmän hösten 2016

Framgångsfaktorer för LfR • Fokus på resultat respektive ledning & styrning• Tydlig projektledning• Målgrupperna ledningsfunktion plus

stödfunktioner • Omfattar flera olika styrnivåer, vilka är aktiva &

delaktiga• Gemensamt arbete ger kollegialt lärande • Fysiska möten• Får nätverk • Hemmaplansarbete

Förslag på teman för seminarier • Att förstå system samt att följa, analysera & åtgärda

resultat

• Att skapa tydliga roller & en tydlig ansvarsfördelning

• Att skapa transparens & delaktighet

• Att bygga en lärande organisation

• Att integrera det systematiska kvalitetsarbetet i ordinarie styrning & ledning

KOOLT=arbetsnamn(Kompetens Oerhört Långsiktigt Teknikintresse)

2020 ska minst 30 % av eleverna välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet

SKL samarbete med IVA (ingenjörsvetenskaps akademien) och Sveriges Ingenjörer

I startgroparna

Vad säger forskningen om klasstorlek?

Forskarna inte helt eniga om klasstorlekens betydelse.

Senare forskning visar att mindre klasser kan spela roll framförallt för yngre barn, elever med utländsk bakgrund och socioekonomiskt missgynnade.

Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är.

Forskarna inte heller eniga om värdet av att satsa på mindre klasser.

Faktorer som har störst effekt för elevernas studieresultat Eleverna vet hur de ligger

till i förhållande till uppsatta mål

Återkoppling av resultat till eleven

Lärarens pedagogiska förmåga

Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från

hemmet Analysera undervisningen

tillsammans med kollegor

Hur ser klasstorleken ut i Sverige? Det finns ingen statistik eller forskning som tyder på att

klasstorleken har ökat

Flera studier pekar på ett svenskt genomsnitt på 23-24 elever per klass i grundskolan

Lärartätheten och resurserna till skolan har ökat under hela 2000-talet

Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD-genomsnittet på 5,7 procent

Rektorsenkät 2010

Under våren 2010 genomförde SKL en undersökning bland rektorer för kommunalt drivna grundskolor och gymnasieskolor.

Cirka 1300 rektorer har svarat på undersökningen, varav 990 rektorer för grundskolan och 317 stycken rektorer för gymnasieskolan.

Det motsvarar 30 procent av landets rektorer

Genomsnittsklassen är mindre än den allmänna bilden…

15 eller färre

16-20

21-23

24-26

27-29

30 eller fler

0 5 10 15 20 25 30 35 40

F5. Hur många elever i är det i genomsnitt per klass på din skola/skolor?

GymnasieskolaGrundskola

%

…och undervisningsgrupperna ännu mindre

15 eller färre

16-20

21-23

24-26

27-29

30 eller fler

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

F7. Hur många elever i genomsnitt undervisar en lärare på din skola/skolor vid ett

undervisningstillfälle?

GymnasieskolaGrundskola

%

Ofta fler pedagoger i klassrummet

Aldrig

Sällan

Ibland

Ofta

Alltid

0 10 20 30 40 50 60

F9. Förekommer det att andra pedagoger (specialpedagog/lärare/fritidspedagog etc) arbetar med

barnen i en undervisningsgrupp samtidigt som huvudläraren?

GrundskolaGymnasieskola

%

Ingen större förändring av undervisningsgruppernas storlek

Ökat

Minskat

Oförändrade

Kan inte göra denna bedömning

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

F8. Jämför undervisningsgruppernas storlek med tre år tillbaka. Har gruppernas storlek förändrats?

GymnasieskolaGrundskola

%

OECD:s analys av Sveriges PISA-resultat Sverige tillhör de tio länder som satsar mest pengar per

elev, men OECD ser inga kopplingar mellan länder som spenderar mycket pengar och resultat

Skolor i socialt utsatta områden är mer missnöjda med resursfördelningen än skolor i andra områden

Sverige har prioriterat små klasser, därmed lärartäthet, istället för höga lärarlöner

Skolriksdagen 2015

27 – 28 april

Resultatutveckling i Sverige PISA vs betyg

2000 2003 2006 2009 2012475

480

485

490

495

500

505

510

515

520

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Poäng

1998199

9200

0200

1200

2200

3200

4200

5200

6200

7200

8200

9201

0201

1201

2201

30

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

195

200

205

210

215

Modell för att utveckla skolan

Kart-läggning

Arbetande nätverk

Åtagna insatser

genomförs

STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS

Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare

Arbetande nätverk

Uppsatta mål nås

Operativa mål

Huvudmannens ansvar!

Säkerställa delaktighet!

Uthållighet!

Styrning och ledning utvecklas

Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade (politik, förvaltning,

rektorer) Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning

Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande

Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för systematisk uppföljning och

återkoppling Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av

stöd

Modellen i praktiken: Matematiksatsning PISA 2015

Kart-läggning

Arbetande nätverk

Åtagna insatser

genomförs

STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS

- Alla fyra nivåerna i 86 kommuner - 1500 skolor - 13 arbetande nätverk - 1000 personer (politiker, förvaltningsledning, mattelärare & rektorer)

Arbetande nätverk

Målet: PISA 2015Operativa

mål