Jubileumskrift för SISU Idrottsutbilderna Blekinge

25 år1985 -2010

2

InnehållEtt kvarts sekel med SISU idrottsutbildarna 3

Från nyfödd till ung vuxen 4

”Leda ungdom åar en lisstil” 6

En dag i en utbildningskonsulents liv 7

När elitidrott blev rumsrent 8

Vilka tankar och ideer är det som styr vår idrott? 10

Utvecklingsprocesser nu och i framtiden 12

SISU - kommunens samarbetspartner 13

I idrottens tjänst 14

Vad är SISU Idrottsutbildarna?SISU IDROTTSUTBILDARNA är idrottens utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund som vill stimulera människors lärande, stärka engagemanget och på så sätt utveckla det lokala föreningslivet. Huvuduppdraget är att utveckla före-ningar och förbund, ledare och tränare och att utbilda aktiva idrottsutövare. SISU Idrottsutbildarna har 21 distrikt som arbetar med den regionala och lokala verksamheten.

Vi är där när idrotten lär.

Sisu är ett finskt ord, som betyder ´seg kraft och kampvilja´

(SAOL)

Jubileumsskriften är framtagen av Ingrid Janner och Inge Fredin med benägen hjälp av Ulf Bjälkenborn och styrelse-ledamöter/medarbetare på SISU Idrottsutbildarna Blekinge.

Formgiving: Ravnbö design [www.ravnbo.com]Foto framsidan: Fotbollsskolan i Nättraby sommaren 2010.Fotograf:Magnus Persson.

3

I år är det 25 år sedan SISU Idrottsutbildarna bildades. På 25 år hinner en människa lära sig gå, tala, äta, trotsa, komma tillskolan, ta sig igenom puberteten, ta körkort och avsluta sin skolgång, bli myndig, få rösträtt, gifta sig och få barn - och mycket, mycket annat. På en klippa märks 25 år inte så mycket. Det växer kanske lite mossa på den, eller några lavar. Kanske den vittrar lite på ytan, men klip-pan förändras inte särskilt mycket.

Ett träd kan växa sig högt och ståtligt på 25 år. Ett kyl-skåp, en spis eller en bil har ofta gjort sitt på betydligt kortare tid än 25 år. Vissa företag premierar sina anställda med en guldklocka efter 25 års anställning. Föreningar firar, att de funnits till i 25 år genom att jubilera. Makar, som varit gifta med varandra i 25 år, firar silverbröllop.

Nu har alltså SISU Idrottsutbildarna gjort de första 25 åren. För oss, som haft förmånen att få vara med från början, har dessa år tett sig som en lång framgångssaga. Från att ha börjat lite försiktigt med studiecirklar, numera lärgrupper, har SISU blivit ett blomstrande företag med många verksamhetsformer och olika projekt, såväl på det lokala som på riksplanet.

För att lyckas med detta krävs, att SISU-folket själva är idérika och välutbildade och att man har de rätta resur-serna, t ex modern kurslitteratur och nytänkande i ledar-skapet.

Vi börjar från början, dvs på 1980-talet. Eftersom de flesta större folkrörelserna i Sverige redan hade egna studieför-

bund, var det naturligt att även idrotten, vår största folk-rörelse, skulle ha ett eget sådant. På RIM i Ronneby 1983 beslöt man att satsa på att bilda ett eget studieförbund och i september 1985 bildades SISU på Bosön.

Antalet studietimmar och studiecirklar, som stipulerats för första året överskreds med råge. Sedan dess har SISU:s utvecklingskurva gått ständigt uppåt år efter år.

I Blekinge knöts SISU tätt samman med DF på så sätt att organisationerna hade samma ordförande och att ett flertal styrelseledamöter i SISU även satt med i DF. Detta borgade för ett gott samarbete mellan organisationerna i stället för ”revirstrider”, som förekom på flera håll i landet under SISU:s första år. Även på tjänstemannasidan före-kom gränsöverskridande arbete. Utbildningskonsulenten blev verksamhetsledare i SISU och BIF:s kanslichef blev dess förste kassör.

Flytten till Rosenholm blev ett verkligt lyft för SISU Idrottsutbildarna. Att få leva och arbeta mitt i idrotten måste kännas verkligt stimulerande. Att få se det nya resurscentret växa fram, att ha SISU-smedjan för kurser och tester jämsides med det dagliga arbetet är en stor för-del.

Vi gratulerar och önskar fortsatt lycka till i framtiden!

Ingrid Janner, Inge Fredin

Alla har vi våra tankar och föreställningar om tid. Ibland känns tiden lång, ibland kort. Alla minns nog hur lång en lektion i skolan kunde kännas, väntan i tandläkarens vänt-rum eller i kassakön likaså. En trevlig kväll med vänner är mycket kort, tycker vi och en spännande bok eller film kunde gärna fått vara längre. Ändå går tiden alltid lika fort eller långsamt, hur man nu vill se det.

Några ord om

ett kvarts sekel med SISU Idrottsutbildarna

4

Därefter har det varit en lång och händelserik tid fram tills idag 25 år senare då SISU vuxit på såväl längden som bredden och har utvecklats på ett nästan förunderligt sätt.

Vägen har gått från nyfödd till ung vuxen – full av nyfi-kenhet hela tiden och entusiastisk inför framtiden.

Resan som gjorts har präglats av ett antal milstolpar. Jag vill beskriva några avgörande saker som jag tycker ska-pade förutsättningar för den utveckling som skett.

Vid förbundsstämman i Malmö 1999 togs några avgörande steg genom att namnet SISU Idrottsutbildarna fastställdes och organisationen blev idrottens utbildnings-organisation byggd på en utmanande verksamhetsidé. Samtidigt togs beslutet att SISU Idrottsutbildarna skulle avstå från verksamheter utanför idrotten. Dessa beslut blev vägledande för verksamheten i Blekinge. Vi kunde på ett antal punkter begränsa vårt uppdrag samtidigt som vi utvecklade och stärkte vår roll inom idrottsrörelsen. Det blev mer självklart för hela idrottsrörelsen att på olika plan samverka med SISU Idrottsutbildarna eftersom organisa-tionen fick en egen identitet. Just detta förhållande kom-mer även i framtiden att vara en viktig framgångsfaktor för SISU Idrottsutbildarna.

Samspelet med idrottsföreningarna kring för-eningsutveckling och ledarutbildning har utvecklats på många sätt. Genom att använda flera olika ”verktyg” och medverka till att skapa ekonomiska förutsättningar har en mycket omfattande verksamhet igångsatts i förening-arna i länet. Samarbete – samverkan - och i samspel med – är alla ledord i arbetet tillsammans med föreningarna. Utvecklingen kommer att ge möjlighet till flexiblare lös-ningar, vilket kommer att innebära bättre stöd för fören-ingarna.

Personalen är organisationens viktigaste resurs och SISU Idrottsutbildarna i Blekinge är ett lysande exempel på hur ett enmansjobb år 1986 utvecklats till en arbetsplats med 10 anställda idag. En jämn könsfördelning återspeglas

både i styrelsen och bland tjänstemännen. SISU-styrelsen med stark förankring i föreningslivet har också haft en stor betydelse för framgångarna. Otvivelaktigt har det skett en mycket stark utveckling av olika former av idrottsutbild-ningar tack vare att positiva och kreativa människor sam-lats kring en gemensam målsättning.

En av de absolut viktigaste händelserna i SISU Idrottsutbildarnas korta historia är flytten av kontoret i juni 2005 till Arena Rosenholm i Karlskrona. Att visio-nen ”Vi är där när idrotten lär” förverkligades, skapade helt nya möjligheter. Vi finns nu i en idrottsmiljö med stora möjligheter till samverkan med flera olika parter. En egen utbildningslokal för undervisning, testning och rörel-seträning har blivit en god resurs i verksamheten.

Under åren som gått har vi fortsatt att ta ett stort sam-hällsengagemang genom satsningar på den sociala ekono-min. Det ideella ledarskapet är för oss ett ovillkorligt red-skap för att föra idrotten framåt. Vi har alla ett ledarskap med oss och vi måste alla vara en del i utvecklingen. Vi fortsätter att ta ett stort samhällsengagemang genom sats-ningar på den sociala ekonomin.

För att fullfölja vårt engagemang i den sociala ekonomin driver vi också samhällsviktiga projekt för att stödja våra idrottsföreningar och för att hjälpa dem som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden. Resultaten har varit över för-väntan och med spänning ser vi an slutresultatet.

Jag är oerhört stolt över vår verksamhet i Blekinge, över våra engagerade medarbetare och över vår engage-rade styrelse. Det kan inte bli så mycket bättre.

Så välkomna att dela vår verksamhetsidé och ta del av våra kunskaper. Tack alla som funnits med under resan dessa fantastiska SISU-år och välkomna att tillsammans med SISU Idrottsutbildarna fortsätta vandringen in i nästa utvecklande 25-årsperiod.

Marie-Louise Svensson

SISU bildades en solig eftermiddag den 23 september 1985 på Bosön. SF-representanter var samlade och under Ingemund Bengtssons ledning fattades det avgörande beslutet. SISU kom till för att serva idrotten med kunskap, fortbildning och utveckling.

Ordföranden har ordet:

- Från nyfödd till ung vuxen

5

Foto

: Ola

Lar

sson

6

Ledarutbildning, vägen till bättre

idrott och föreningsarbete.Min första kontakt med ledarutbildning skedde i Hällevik på Blekinge Idrottsförbunds

läger 1961. Min bror Curt var idrottskonsu-

lent och därmed lägerchef. Han ansåg mig

behörig att ansvara för den ungdomsledarkurs,

som genomfördes i samband med lägret. Jag

fick vägledning av material från RF och med

smärre justeringar fungerade det bra. Under

ett tjugotal år hade jag förmånen att ansvara

för ungdomsledarutbildningen.

Tanken på studiecirkeln som ett medel för

utbildning på föreningsnivå väcktes och sam-

arbete med ett etablerat studieförbund star-

tades. Tillsammans med ABF genomfördes

på hösten 1983 en kampanj för att få igång

utbildning på föreningsnivå i studiecirkel-

form. Resultatet blev så bra, att tankarna på

ett eget studieförbund började ta form. På

riksidrottsmötet i Ronneby samma år togs ett

principbeslut om att bilda ett idrottens eget

studieförbund. Resten vet ni …

Efter 25 år kan man konstatera, att SISU Idrottsutbildarna verkligen fått den stora betydelse, varom det siades. Kvalitén på ungdomsledarna har tack vare utbildningen

stärkts. Såväl föräldrar, tränare, ledare och

andra intresserade är i behov av att diskutera

och lära mer om barn- och ungdomsidrott.

Inge Fredin

”Det är och har varit en livsstil

och jag ångrar inte en sekund.

Den stora knuffen i min ledar-

gärning var några utbildnings-

dagar i närbelägna Hällevik i

slutet av 1960-talet. Där träffade

jag Inge Fredin, en stark Blekinge-

profil och landslagman i handboll.

Han övertygade mig att jag hade

en uppgift vid sidan av planen.

Och på den vägen är det fortfa-

rande, summerar Mats Hansson”

Citat ur DN:s artikel 17 juni 2006 med anledning

av att Mats tilldelats Ernst Killanders stipendium på

30 000 kr, som anses vara den främsta utmärkelse

som en ungdomsledare i Sverige kan få.

”Leda ungdom är en livsstil”

Inge Fredins utbildningsstipendium har utdelats

sedan 1997. Här omges Inge av stipendiaterna

2010, Cecilia Velin och Cornelia Kronlund.

(foto

Em

elie

Kar

lsso

n)

7

Mail, något samtal och så lite mail till. Dagen startade som så många andra med att svara på frågor, funderingar eller andra synpunkter från föreningslivet i Blekinge.

Hemsidan www.sisuidrottsutbildarna.se/blekinge behövde uppdateras, nya utbildningar i form av en PAL-utbildning på Hasslö och två ”Plattformenutbildningar” skulle in för anmälan och information. Vi håller även på att arbeta fram ett intranät för personalen, där vi ska sköta våra bokningar av t.ex. våra lokaler Smedjan och konferensrummet samt bilarna, som rullar i länet.

Efter fika var det dags att sätta sig i bilen och köra västerut mot Sölvesborg. Träff var inbokad med en ny kontaktper-son för föreningen Danskompaniet. Vi har samverkat med föreningen under många år,men nu var det dags för en ny tjej att sätta sig in i SISU Idrottsutbildarnas värld. Vi träf-fades över en lunch och hade en mycket bra diskussion om hur vi kan utveckla deras förening. Ledarna står i fokus och de vill satsa lite extra på dem i form av utveckling och utbildning. Vi planerade deras lärgruppsverksamhet och en utvecklingsdag med styrelse och ledare längre fram i höst. Några av deras ledare var också intresserade av att gå den gränsöverskridande barn- och ungdomsledarutbildningen ”Plattformen”.

På väg tillbaka till Karlskrona gick telefonen varm med flera föreningsmänniskor, som hade olika tankar, idéer och funderingar. Bl.a. bokades en kostföreläsning in för ett flicklag samt två föreningsbesök.

Tillbaka på kontoret på Arena Rosenholm i Karlskrona var det dags för träff med Ann-Katrin Olsson, chef för Idrotts- och fritidsförvaltningen och Anna, utvecklare och utredare på Karlskrona kommun. Vi har under våren och sommaren arbetat fram en ideskiss ´för ett projekt med inriktning mot tjejidrotten i samverkan med Idrotts- och fritidsför-valtningen. Under ett halvårs tid kommer vi att satsa på tjejer i ett tiotal föreningar i Karskrona kommun genom att stärka föreningen, lagen och individen. Det kvantitativa målet är att få in fler tjejer i idrotten både som ledare och aktiva. De kvalitativa målen är flera, som att t.ex. stärka tjejernas självkänsla, ge dem möjlighet till ledarutbildning och bygga upp en bra lagkänsla och gemenskap i lagen. Föreningen skall stärkas i sin roll i frågor som fair play, allas rätt att vara med, etik och moral m.m. Vi kommer även att engagera ”Poolare” i form av fem unga tjejer, som kommer att agera som utbildare i föreningarna.

Efter detta blev det lite administrativt arbete på kontoret och sedan fortsatte dagen med en cykeltur hemåt. På vägen blev det ett stopp hos en föreningsledare, som hade frågor gällande lärgruppsarbetet.

Emelie Karlsson

TISDAgEN DEN 7 SEPTEMBER 2010:

En dag i en utbildningskonsulents liv

8

SISU Idrottsutbildarna och Blekinge Idrottsförbund antog utmaningen att stödja elit- och prestationsidrotten i Ble-kinge i en satsning som fick namnet Elitidrottsutveckling i Blekinge. Vi började genomföra fysiska tester, ge före-läsningar och bilda nätverk där tyngdlyftare, friidrottsträ-nare och andra som var duktiga på fysisk träning gjorde insatser i föreningar som sneglade framåt och uppåt.

Jag, Nanne Olsson tackade ja till förfrågan att leda insat-ser mot elitidrott och vara sammankallande i en arbets-grupp för Elitidrottsutveckling i Blekinge, en grupp vars kontinuitet har säkrats med Rolf Trulsson och Magnus Olsson. Där till har det funnits mängder av inblandade duktiga människor.

Vid ett par tillfällen har avgörande beslut tagits för att denna stödverksamhet kommit att utvecklas. Det första var som nämnts att köpa in testutrustning men det som blev den verkliga starten var en föreläsning med exble-kingen och den nästan legendariska pingistränaren Glenn Öst 2002 då han samlade en skara entusiaster inom eliti-drottsområdet och med ackuratess menade att det är bara att spänna bågen, sluta med ”de gaur inte” och istället utnyttja de fördelar som Blekinge och Blekingeidrotten besatt. Alla gick hem fyllda med motivation och självför-troende och vi som jobbade med frågan fick luft under vingarna.

Min uppdragstjänst blev kvartstjänst, som sedan blev till en halvtid och vi genomförde allt fler aktiviteter:• Tester, oftast Fysprofilen• Praktisk utbildning ute i föreningarna exempelvis

Lyftteknik eller utbildning i Muscle Action Quality.• Talangläger Blekinge Elit Camps• Vi har genomfört två stora elitidrottsseminarier i

Sunnahallen.

• Mängder av föreläsningar och utbildningar.• Tränardialoger

Nästa avgörande steg blev den uppmaning vi fick när vi genomförde ett antal elitidrottsdialoger med tränare, ordförande och sportchefer, där de med stor samstämmighet lyfte frågan om ett än större och än starkare stöd för elit- och talangsatsningar i Blekinge. Denna ”boll” tog vi, kramade och släng-de tillbaka i form av resurscentrum. Men vi fick genast bakläxa och fick dra oss tillbaka med uppmaningen att lyfta blicken och satsa stort. Nu tog allt fart och om än i snart men väl tre-fyra år senare så har vi en av de största nationella satsningar som gjorts. I januari 2011 så finns ett test-, kompetens- och resurscentrum på Rosenholm i Karlskrona.

Att blicka in i framtiden är alltid vågat, men elit är att våga… (elite, latin ”att välja, att våga”)Med den entusiasm som visats under planerings-, bygg- och utrustningstiden så skulle det förvåna mig om detta centrum inte blir en central plats där idrotten möts, stimu-leras att fatta beslut och ge sig ut på den fantastiska resa som elitidrottens utmaningar ger.

Jag vill vara med…

Nanne

När elitidrotten blev rumsren …När det för tiden runt millenniumskiftet blev okej att använda uttrycket elitidrott, att göra insatser för att stödja elitidrott så var Blekinge på tårna. I en natio-nell elitidrottssatsning så inköptes testutrustningen IVAR, jodå precis som det låter, en rysk utrustning.

9

Blekinge Health ArenaRitningen beskriver det regionala testlabb som etableras på Arena Rosenholm och kommer att tas i bruk i januari 2011. Det ingår i utvecklingsprojektet Blekinge Health Arena som pågår t o m december 2012.

Elitbeachvolley-bollspelaren Petter

Jonsson i aktion i SISU-smedjan

Att inse, att man är okunnig, är ett bra steg mot kunskap.

(okänd )

(foto

Nan

ne O

lsso

n)

10

Var det möjligen så att den pågående indu-strialiseringen av det svenska samhället gjorde det till en tvingande nödvändighet att kanalisera invånarnas intressen och fritid till en bra fritidssysselsättning. Var Viktor Balck ensam på arenan när det gällde att bygga en svensk idrott? Naturligtvis inte! Inom arbe-tarrörelsen, som var en av flera folkrörelser som växte fram under slutet av 1800-talet, fanns också tankar och idéer om att bygga en meningsfull fritid för medlemmarna. Någon riktig kraft fick aldrig denna rörelse, inom idrotten, men i framväxten av idrot-ten har folkrörelserna varit oerhört viktiga inslag.

Var finns då dagens Viktor Balck? Vilka trender och idéer är det som styr dagens idrott? Vi nämner ord som kommersialise-ring, förändrad inställning till frivilligt och oavlönat arbete, individen i centrum, spon-tanidrott, elitsatsningar . Förändrade möjlig-heter till kommunikation genom facebook, bloggar, twitter, mejl, SMS. Förändrade möj-ligheter till att skaffa oss information snabbt och över ett mycket brett spektra.

Förändrar alla dessa möjligheter vår idrott? Självklart! Precis som industrialismen ska-pade nya förutsättningar, nya behov och nya rörelser så kommer dagens förändringar att skapa nya förutsättningar. Kommer det att bli bättre eller sämre? Det beror säkerligen på betraktarens öga. Vilka stora förändringar kommer vi att se

under kommande 25 åren? Jag tror att vi kommer att få se tre olika inriktningar:

1. En del av idrotten kommer att bli helt kommersialiserad. Inriktad på att skapa ekonomiska vinster eller ge möjlig-het för enskilda individer att visa sitt intresse för en idrott. Här kommer vi att få se stängda ligor, ligor som verkar över mycket större geografiska områden än Sverige och Norden. Idrottscirkusar som turnerar över världen. Till Norden och Sverige kommer de sporadiskt på besök. Idrotternas regelverk styrs av medier och andra kommersiella krafter. I den här gruppen, som antalsmässigt är ganska liten, samlas de allra bästa oberoende av nationstillhörighet. Kan ni tänka er en idrottsvärld utan VM, EM eller andra stora nationsturneringar?

2. En annan del av idrotten kommer att bli starkt individualiserad med inriktning på individens behov av personlig trä-ning. Här tänker jag inte på tävlingsi-drotten utan på de individer som vill ha en personlig tränare för att hålla sig i god form. Även inom lagidrotterna blir utvecklingen den att man söker sig till individuella tränare, förutom lagträ-ningen, för att bli så bra som möjligt. Resursstarka, högutbildade och med-vetna människor kommer att dominera denna grupp men här kommer också att finnas ett mindre antal individer som

Vilka tankar, trender och idéer är det som styr vår idrott?

När Viktor Balck för cirka hundra år sedan började organisera den

svenska idrotten var hämtade han sina idéer? Var det så enkelt att han

genom sina kontakter med andra länder i Europa sett hur det bildats

idrottsföreningar och tog med sig dessa idéer hem till Sverige? Eller var

det så att han genom sina erfarenheter från sitt yrkesliv, både som militär

och utbildare, fick möjligheter att skapa en grund för det som senare blev

den svenska idrotten? Eller var det något helt annat?

Viktor Balck (1844-1928) var köpmannasonen från Karlskrona som blev den svenska idrottens fader.

11

vill gå vidare till den kommersiella gruppen. Åldersmässigt är spannet mycket stort från mycket unga män-niskor till de med hög ålder.

3. En tredje del av idrotten kommer att vara inriktad på att skapa gemenskap, rörelse och träning inom olika idrot-ter och idrottens många nivåer. Det är den del av idrotten som kommer vara mest likt det föreningar och klubbar sysslar med idag men jag är överty-gad om att strukturen på föreningsli-vet kommer att vara helt annorlunda om 25 år. Trycket från andra krafter och kraven från samhället gör att vi måste förändras precis som vi alltid har gjort. Det är inget nytt. Idrotten ser inte likadan ut nu som den gjorde på Viktor Balcks tid.

Förändringstakten i samhället gör att det kommer att dyka upp organisa-tioner som sysslar med idrott eller annan idrottsliknande verksamhet. Jobba under kortare eller längre tid för att sedan försvinna och ersättas av något annat. I ett ännu kortare perspektiv kommer grupper att sam-las och köra en gemensam aktivitet under ett antal helger eller veckor. För att sedan försvinna. För fören-ingslivet blir detta en verklig utma-ning. Inte så att denna förändring sker över en natt men det gäller att vara med när tåget går.

I de första två grupperna är samhällets inflytande väldigt litet eftersom de till stor del genererar sina egna pengar. Men de vill självklart att samhälle skall ge dem så stor frihet som möjligt.

I den tredje gruppen är förhoppningsvis samhället en av de viktigaste aktörerna

både med pengar men också med diskus-sioner om vad som skall rymmas inom den utvidgade idrotten. Anledningen till att samhällsintresset kommer att vara stort för denna grupp beror på att här finns de flesta ungdomarna. Att det är genom idrot-tens organisationer som samhället kan nå grupper och påverka individer till att röra sig mer. Kravet på oss inom idrotten är att nå fler individer med mer idrott och en anpassad idrott.

När vi tittar tillbaka på 2010 om 25 eller 100 år finns det ingen motsvarighet till Viktor Balck att se men vi kommer att se en idrott som har förändrats. Alla gissning-ar om hur den skall förändras är lika bra eller dåliga. Gör vi bara tillräckligt många gissningar så kommer vi alltid att kunna plocka fram någon om 25 eller 100 år som förefaller bra.

Frågan är om vi påverkar förändringens flod mycket eller lite eller bara följer med.

I detta ligger utmaningen för SISU och den svenska idrottsrörelsen.

Bo Johansson

Vilka tankar, trender och idéer är det som styr vår idrott?

IdrottOnline nu och sen2008 togs första steget för idrot-ten att digitalisera LOK-stödsan-sökan och då togs också det stora steget in i IdrottOnline Klubb för föreningarna.

Hösten 2009 togs nästa steg i utvecklingen i Blekinge då för-eningarna skulle göra en digital närvarorapportering, dvs rappor-tera in all närvaro digitalt. Under 5 veckor genomfördes den största utbildningsinsats hitintills i SISU Idrottsutbildarna i Blekinges historia. 207 föreningar, 430 för-eningsledare utbildades i de första grunderna i systemet under 25 olika utbildningstillfällen.

Under våren utbildades fler leda-re, det blev till sist ca 650 ledare som utbildade sig på något sätt i systemet. Föreningarna gjorde ett enormt bra arbete och kom in i systemet på ett bra sätt.

Hösten 2010 går övriga inom idrotten in i systemet och de gamla systemen stängs ner.Vad är nästa steg i systemet?

Jenny Larsson

Visste du att…SISU Idrottsutbildarna i Blekinge 2099 genomförde

• 60 288 utbildningstimmar med 27 370 deltagare

• 24 regionala kurser med 323 deltagare

• 308 övriga kurser med 4 057 deltagare

• 263 idrottsföreningar deltog i samspelet

Även en tusenmi-lafärd börjar med ett enda steg

(okänd)

Utbildning i SISU- Smedjan för deltagare i projek-tet Arena för Social Ekonomi och Företagande (foto Emelie Karlsson)

12

Tiderna förändras. Behoven växlar. Förutsättningarna blir annorlunda. Alla organisationer, kommittéer, ledarteam eller lag utsätts för ett förändringstryck som kräver att vi tänker om, tänker annorlunda, tänker nytt men framförallt att vi tänker tillsammans. I detta arbete är en utvecklings-process med en utbildad processledare från SISU Idrottsut-bildarna en verklig resurs.

En processledare använder olika verktyg och metoder för att leda förändringsarbetet, analysen eller skapandet i rätt riktning. Dessa används alltid som redskap för fortsatt arbete och dialog – inget verktyg gör jobbet.

Processledaren kan vara en kompetent kraft inom bland annat följande områden:• Framtagning av idé och inriktningsprogram• Framtagning av mål-, visions- och verksamhetsplaner

• Ledning och genomförande av verksamhets/ledar konferenser

• Teamutveckling: styrelsen, ledarteamet, laget etc. I en verklighet där det inte blir lättare att hitta människor som vill lägga nödvändig ideell tid blir det desto viktigare att vi är många som ror i takt mot samma mål för att få effekt på våra insatser. Utvecklingsprocessen är något för alla stor som liten, förening eller förbund som vill skapa en bättre idrott.

Vi känner att efterfrågan på detta ökar och kommer att öka mera framöver. Tillsammans kan vi göra svensk idrott till världens bästa.

Magnus Olsson

Utvecklingsprocesser nu och i framtidenUtvecklingsprocess är en av SISU Idrottsutbildarnas nyaste verksamhetsformer. Företeelsen i sig är inget nytt men har nu fått extra fokus. Det har säkert genomförts hundratals utvecklingsprocesser i Blekinges föreningar de senaste åren både med och utan processledning från SISU Idrottsutbildarna. Extra fokus innebär att vi nu rustar våra processledare med utbildningar och fort bildningar för att på bästa sätt möta idrottens behov.

”Den som väntar på att ta nästa steg, kan bli stående på ett ben hela livet”

(kinesiskt ordspråk)

Utbildning i samarbete med Linnéuniversitet under ledning av Åsa Wiberg hösten 2010 på Rosenholmsområdet

(foto

Mag

nus

Per

sson

)

13

SISU fyller 25 år, tänk vad tiden går. För ca 15 år sedan blev jag ombedd att skriva något om min relation till SISU, sett ur mitt perspektiv som fritidschef i Sölves-borgs Kommun. Vid detta tillfälle firade SISU 10- års jubileum.

Nu har jag återigen fått chansen att skriva några rader, om det ”studieförbund” som står mig närmast.

Idrott har alltid varit mitt stora fritidsintresse och lever man i en kommun som har Mjällby AIF som hemmalag, så är man lyckligt lottad. Att i en kommun med drygt 16.000 invånare ha ett allsvenskt lag är stort !

I Sölvesborgs Kommun har vi ca 45 idrottsföreningar. Dessa föreningar är mycket viktiga i vår kommun. Våra föreningar är ju grunden till i stort sett hela vårt fritidsliv. Det ”arbete” som dessa föreningar utför är ovärderligt. Ibland önskar man att samhället, stat o kommun, kunde uppskatta fören-ingars insatser i högre grad än vad som sker idag. Istället, så blir det krångligare och krångligare, att sitta i en styrelse och driva en förening. Inte minst sett ur ett ekonomiskt per-spektiv.

I vår kommun har vi ett starkt och nära samarbete med många av våra idrottsföreningar. Bland annat har vi ca 20 olika avtal med föreningar som reglerar drift och skötsel av vissa kommunala anläggningar och verksamheter. En sådan förening som vi har ett nära samarbete med är Sölvesborgs GoIF (SGIF). SGIF har sedan ca 15 år tillbaka ansvar för skötseln av idrottsplatsen Svarta Led. Föreningen tar också ett stort socialt ansvar genom att även svara för driften av en fritidsgård som ligger i nära anslutning till Svarta Led.

Vad har då detta med SISU att göra? Jo, SGIF var en av de föreningar som i ett tidigt skede förstod hur viktigt det är att ha utbildade ledare och ha en klar föreningspolicy. En policy som arbetades fram under 90-talet genom olika SISU- cirklar, där det sociala ansvarstagandet blev en led-stjärna för SGIF. SISU var således en viktig medspelare i denna utveckling.

SISU har de senaste åren lämnat ”studieförbundsfamiljen”

och får numera sina statliga bidrag via utbildnings och kulturdepartementet. En ordning som jag inte tror är till nackdel för SISU. Dock blev det en intensiv diskussion när denna nyordning skedde. Hur skulle nu kommunerna agera? I det tidigare bidragssystemet, så var det kom-munala bidraget kopplat till just de statliga bidragen och redovisning av cirklar och deltagaretimmar.

Vissa kommuner tog nu chansen att inte ge SISU något bidrag. Sölvesborg valde dock som första kommun i Blekinge att skriva ett avtal/överenskommelse med SISU . Ett avtal som reglerar vad SISU skall genomföra i Söl-vesborgs Kommun under det kommande året i samver-kan med våra idrottsföreningar. Ett avtal som utvärderas i dialog mellan fritids och kulturkontoret och SISU. Ett avtal som tar sikte på olika utvecklingsområden som är viktiga för vårt föreningsliv, som t ex föreningskunskap, jämställdhet, värderingsfrågor och allas rätt att vara med. Vi tycker i vår kommun att SISU är oerhört viktiga i denna roll, därför vill vi samarbeta med SISU.

Slutligen så önskar jag SISU fortsatt framgång i det vik-tiga utvecklingsarbetet, att tillsammans med förenings-livet utveckla morgondagens förening. Det gäller ju att hoppa på tåget, utbildningens tåg, för att möta och följa framtiden.

Ulf Bjälkenborn

Visste du att…De fem blekingekommunerna år 2009 hade studie-timmar respektive kommunala bidrag enligt följande:

Olofström 6 983 85 000 krRonneby 10 608 150 000 krSölvesborg 8 141 100 000 krKarlshamn 13 297 200 000 krKarlskrona 23 215 0 kr

Den kommun som hade flest utbildningstimmar gav inget ekonomisk stöd till SISU Idrottsutbildarna.

– kommunens samarbetspartner

14

I idrottens tjänst!

Att leda en organisation som sysslar med utbild-ning innebär ett ständigt lärande och en personlig utveck-ling av stora mått. Det har krävts ett ständigt förändrings-arbete som har ställt en hel del saker på sin spets för att klara uppgiften. SISU Idrottsutbildarna Blekinge är nu år 2010 det 7:e största distriktet i landet med drygt 60 000 genomförda utbildningstimmar. Första året 1986-87 genomförde vi 1700 studietimmar. Nån gång på 90-talet nådde vi för första gången över 20 000 timmar då trodde vi att vi nått maximum. Ack vad vi bedrog oss.

Tack vare ett fantastiskt engagemang och god kompetens hos styrelse och personal har SISU Idrotts-utbildarna Blekinge utvecklats till en väl fungerade och proaktiv organisation. Inte minst har våra ordförande Inge Fredin (1985- 97), Ingvar Bergljung (1997-2002) och Marie- Louise Svensson (2002- ) betytt enormt mycket för utvecklingen. Vår styrelse har alltid varit mycket kreativ och strategisk i sitt sätt att ansvara för verksamheten. Inte minst tog den ett mycket viktigt beslut 1998 när två eko-nomiska förlustår tvingade fram ett vägval. Det gällde gasa eller bromsa. Styrelsen valde att gasa vilket visade sig vara ett lyckokast. Bland andra vägval kan nämnas satsningen på flytten till Arena Rosenholm år 2005 och satsningen på projektet ”Arena för Social Ekonomi och Företagande” år 2009.

Jag har genom åren arbetat med härliga medarbetare och goda arbetskamrater. Ingen nämnd ingen glömd vilket innebär att jag som ledare tycker att alla har varit fantastis-ka. Endast tre fast anställda har slutat av olika orsaker. Nu år 2010 är vi 10 fast anställda plus 5 projektanställda. Att

arbeta på SISU Idrottsutbildarna Blekinge ställer speciella krav på engagemang och oreglerad arbetstid eftersom sam-spelet med ideella idrottsledare utgör grundpelare i hela organisationen. Den uppsökande verksamheten i förenings-livet över hela Blekinge är den absolut viktigaste uppgiften som personalen har. Den kompletterad med en enkel och väl fungerande administration är lite av orsaken till ”fram-gångssagan”. Mitt ”tjat” på att det inte är vid skrivbordet som vi gör verksamhet har verkligen anammats trots att vi just nu 2010 kanske har det mest ideala kontoret på arena Rosenholm. ”Vi är där när idrotten lär”.

Alla de idrottsledare och andra mänskor jag mött under min tid som ”sisuit” har varit en fantastisk inspi-rationskälla för mig. Det har nästan alltid varit mycket trevligt, men SISU:s fajt för rättvisare bidrag under större delen av 20-talet har visat på annat. När inte förnuft och rättvisa gäller för det som man verkligen tror på kan man ta det som ett personligt nederlag. Fajten fortsätter och under 2010 föll det sista motståndet i Karlskrona. Ett unikt samarbete inom Blekinge Läns Bildningsförbund och de andra studieförbunden i Blekinge har genomsyrat vårt arbetssätt och det har troligen stärkt vår starka ställning inom folkbildningen i Blekinge. Samspelet inom idrotten i Blekinge har genom åren varierat. Ibland har vår samsyn med Blekinge Idrottsförbund varit svag vilket har varit olyckligt och energikrävande, men jag vill ändock påstå att samspelet på flera sätt utvecklat idrotten i Blekinge på ett bra sätt.

En av de största utmaningarna som jag haft är det dubbla chefskapet för SISU i Blekinge och Skåne

Jag haft förmånen att vara med om hela den fantastiska resa som SISU Idrotts-utbildarna gjort under dessa 25 år. Även under förberedelsen inför bildande 1985 arbetade jag som utbildningskonsulent för Riksidrottsförbundet stationerad i Blekinge.

15

under tiden 1997- 2002. Det var verkligen en utmaning att ta hand om det ”gigantiska” Skåne när man kom från ”lilla” Blekinge. För oss i Blekinge gav det en inspira-tion att satsa större vilket vi sedan har gjort på ett mycket framgångsrikt sätt. Inget blev i framtiden varken för begränsande eller omöjligt i vårt agerande i Blekinge.

Det förtroendefulla samarbetet som skett med vår riksorganisation har skapat goda utvecklingsmöjlig-heter för vårt ”lilla” distrikt. Kontakterna har förekommit på ett företroendefullt sätt och vetskapen om att allttid ha hundraprocentigt stöd i alla frågor har stärkt vår totala verksamhet. Ofta har SISU Idrottsutbildarna Blekinge varit ett bra exempel på ett framgångsrikt distrikt. Orsa-ken till detta kanske kan härledas till att vi i de flesta fall oftast är på ”hugget” i nya tankebanor. Vi ser alltid möj-ligheterna.

Avslutningsvis kan jag blicka tillbaka på härliga år med SISU Idrottsutbildarna och ser framemot några spän-nande år till i framtiden. SISU Idrottsutbildarna Blekinge ska även i framtiden skapa mervärde för all idrott i Ble-kinge. Tillsammans är vi starka om vi låter fler tänka.

Gert Carlsson

Styrelsen och personalen samlade i planeringskonferens hösten 2010. Styrelsen: Marie-Louise Svensson, Bo Johansson, Lars Olsson, Petra Casadei, Christina Smedberg, Sandro Miletti. På bilden saknas Carin Ryttberg, Markus Henningsson och Sara Bernmark. Personal: Gert Carlsson, Jenny Larsson, Diana Mattisson, Malin Roth, Per-Henrik Linderson, Stefan Rubensson, Ulf Pettersson, Magnus Olsson, Magnus Persson och Emelie Karlsson. På bilden saknas Carina Thuresson. Foto: Nanne Olsson.

Poolarna är ett gäng ungdomsledare som ska utbilda andra ungdomar i idrottens frågeställningar. På bilden Moa Westerlund, Charlotte Lindén, Joel Karlsson, Caroline Söderqvist, John Karlsson och Sophie Roos. Dessutom ingår Sofie Eklund och Christoffer Robertsson i gänget.(foto Emelie Karlsson)

Bildning är det, som blir kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt.

(Ellen Key)

SISU Idrottsutbildarna BlekingeArena Rosenholm371 55 Karlskrona

www. sisuidrottsutbildarna.se/blekinge