Sgner i Ret Sept9

7/18/2019 Sgner i Ret Sept9

1/267

!"#$%& ( )&%*

Hans Carling 9/9 [email protected]

!"#$%"&"'

Guldldern

De gamla skalderna, Hesiodos, Ovidius, Aratos och denordiska skalderna visste bertta om en gyllene lder imnniskans barndom. Man behvde inte arbeta fr mat, klderoch bostder. Det var varmt och man gick utan klder. Manbodde i lvhyddor och grep frn trden de frukter av vilka manlivnrde sig.Gudarna bodde p jorden. Men genom mnniskornasfrsyndelser vredgades gudarna och flyttade till himlen, dr denu, i vintergatan, lever.Varje r vid de fyra solstnden frenar sig vintergatan meddenna vrlden, och gudarna vistas, osynliga blandmnniskorna. Himlen kommer ner och underjorden ppnar sigoch man firar minnet av guldldern och vintergatan vid fyratillfllen; jul, psk, midsommar och Mikael (29 sept.).Nr gudarna flydde denna vrlden lt de de frsta mnniskornakvarleva som genier. Det r tomten, skogsfrun, hxorna m.fl..Dessa kan vid de fyra tiderna (jul, psk o.s.v.) fara till himlenom de annars i normala fall bor p jorden, eller omvnt, om de

bor i himmel eller helvete, vid jul, vistas i denna vrlden. Dedda som finns i underjorden kommer ter hem och bergenppnar sig. Bergens innebyggare, troll och jttar r ocks d imnnisko-vrlden.Vintergatan och jorden fldar samman, vilket ocks betyder attunderjordiska vattendrag frenar sig med jordiska vatten.


2/267

Jttar som kommer ut ur bergen kan d bestorma himlen,Valhall och Olympen. Detta berttas i Eddan och de grekiskasagorna.De frsta mnniskorna vistas nu (julen m.m.) i vrlden.1) Den lille bodtomten som r ttens och grdens ldste ochenligt folktron har luva p huvudet erinrar om de frstamnniskorna under guldldern, (hos grekerna) frygierna, somhade luvan, den frygiska mssan.2) Hxorna som tnktes vid jul, psk, midsommar gr i norden

tillbaka p gudinnan Freja och valkyrjorna i Valhall. De kantjuvmjlka och krna i en bck eftersom de kommer frn entid, guldldern, d alla floder bestod av rinnande mjlk.Vintergatan r hos mnga folk en vg av mjlk. (Sgen 358,371)3) Man ser i spisaskan spr av dda vid jul m.m. Ty de dda ihimlen kommer hem vid jul, men kommer via skorstenen.Vintergatan var ocks en vg av rk eller aska.4) Detta frklarar varfr hxorna far till himlen (Valhall) viaskorstenen.5). Hxorna trffas i mnga sgner i kvarnen. Det beror p att

vintergatan ansgs vara en kvarn-vg.6) Vintergatan var ocks en hrvg. Hr framgick de dda,men ocks de i alla tider stupade. Den kallades hrvgen.Detta frklarar sgner om att hrar vid jul kom marscherandeut ur berget (Sgen 150).7) Underjorden tnktes ppna sig och grdar och kyrkor kundesjunka ner vid jul, psk och midsommar.8). D underjorden ppnar sig kunde ocks de levande beskade underjordiska. I vissa sgner ber de underjordiska attbonden mtte flytta sitt stall ty hstarnas urin rinner ner frnderas tak. Detta har lett till att man om annandag jul mockade

stallet.I en annan sgen gr en jordisk barnmorska om julen ner iunderjorden och hjlper de underjordiska att frlsa ett barn.D vintergatan gr fram mellan oxen och tvillingarna (24 aug.)frekommer denna sgen ocks som skrde-sgen. ( Sgen98,99).


3/267

9) Troll frn bergen vistas nu bland folk i synlig och osynligmtto.a) De stjler mat.b) De lnar eller lnar ut en bryggkittel.c) Troll syns dansa under en sten som str p guldstttor. Dedda i vintergatan dansar. I det gamla Sverige dansades detendast fyra gnger om ret; vid jul, psk, midsommar ochMikael. Dans r i grund och botten ett stt att hrma de ddasbeteende.

d) Trollen bjuder p dricka.e) Mnniskorna blir vid dessa tider bergtagna. Omvnt kanbergtagna mnniskor komma tillbaka.f) Trollen byter ut mnniskobarn mot trollbarn.

10. Gudarna vistas i vrldenGudarna vistas ter liksom under guldldern i vrlden. Dettasyns bst i sgnen de ddas julotta, ty denna sgen liknarGylfe i Valhall. Gylfe tar sig anonym in i Valhall och talar medOden. Drren ppnas och stngs av sig sjlv. Pltsligt strGylfe p sltten; ljuset slocknar och med en knall frsvinner

hgringen. (Snorre Edda, Gylfaginning).P samma stt kan mnniskor om julnatten, psk- ochmidsommarnatten komma osedda in i de ddas julotta. Prstenr engd liksom Oden och pltsligt slocknar ljuset ochbeskaren str p planen utanfr. (Sgen 268)Hxor och valkyrjor som enligt sagan vistas i Valhall kan nu psamma stt terfinnas i folktron. Eddans Freja blir brnd somhxa i Valhall men teruppstr. Vid psk och midsommar och

jul (Lucia) brnde man (i folktron) hxor.Valkyrjor betjnar i Eddan de fallna krigarna och stter frambordbonader och lkrus. De deltar i de jordiska slagen och r

militrt engagerade som Odens tjnare. P samma stt hjlptehxor till med mat och dryck i Blkulla. Vid psk ochmidsommar kunde man se vilka som var hxor genom att kikagenom nyckelhlet till kyrkan. De som var hxor skulleavsljas, (p.g.a. kyrkans frfljelse). De sgs nu sitta med enbytta eller mjlkstva eller gryta p huvudet (=hjlm) (Sgen


4/267

367). Hxorna var liksom valkyrjorna militrt indelade och denkndaste hxan i Sverige hette kapten Elin.De fallna i Valhall gick varje dag enligt Snorre Edda ut ptunet och slog ner varandra, men blev sedan strax hela igen.I folktron mter man att hxor i Blkulla slss med varandramen att sren strax lks; Sr idag och hel i morgon! (Sgen354).Liksom att Eddan beskriver att man lekte, jonglerade i Valhall,s frekom p liknande stt att man vid jul hade jullekar p

kyrkogrden (Sgen 147).Likheten mellan Freja och hxorna r frutom att Freja brndesi Valhall ocks det att Freja svl som hxorna frmenadeskunna sejd (sgen 39) och skadetrolleri (Sgen 358).11) De dda troddes kunna se in i framtiden, och folk i detgamla Sverige anvnde dessa dagar (jul, psk, midsommar) dde dda r nrvarande, till att f kunskap om kommandehndelser ssom brllop och ddsfall.12) D underjorden troddes ppna sig var det naturligt att mantrodde underjordens gudar, Hades, Pluto, Loke varanrvarande. Dessa gudar r i mytologin rvare srskilt

kvinnorvare. En frekommande julsgen handlar om att enkvinna blir tagen av rvare. Men underjordens gudar r ocksrikedomsgudar och man trodde dessa dagar vara srskiltlmpade fr att uppta skatter. Detta mste ske under tystnad tyHades var en tystnadens gud.13) Att man hade guldldern i tanke vid jul visas av fleraomstndigheter.a) Det rdde arbetsfrbud under julen, ty under guldldernfanns inte arbete och mda.b) Det var julfrid. Under guldldern fanns inga brott och i detgamla Sverige straffades de hrdare som hade brutit julfriden.

Ting fick ter fick hllas efter tjugondedagen.c) Djuren slpptes lsa, ty under guldldern var djuren nnuinte ofria. Nu, vid jul, slppte man in hunden och katten somkanske fick sitta med vid middagsbordet, eller i vrigt fickextra frplgnad. Bandhunden slpptes ls.


5/267

14) Vintergatan var en matvg som bestod av fram rinnandemjlk eller korn, sill och senare t.o.m. potatis.a) Man t drfr vit mat till minnelse av de dda som vistas ivintergatan.b) Mjlkmat och srskilt vit grt, gjord p korn, senare risinmundigades. Man utsatte ett fat vit grt till tomten, ty dettavar hans rtta mat, d han tillhrde, som Hesiodos skriver,genierna.c) Man t vit fisk, sill eller lutfisk.

d) Man lade en mandel i grten, ty mandel p fornnordiskabetyder kvarnhandtag islndska mndull. (Ordetmandelkvarn r en folketymologi). Orsaken till detta var attvintergatans korn eller mat ansgs komma frn en malandekvarn. Bl.a. har man ansett att polstjrnan var en kvarnsten ochvintergatan som kvarn-vg ppekades ovan.e) Under guldldern bekymrade man sig inte fr mat. Manplockade smultron, korneller och havskrsbr och det somhngde ner frn trden. (Ovidius, I bok). Det var d naturligtatt man vid jul ocks t frukt, russin, pplen, dadlar, fikon,mandel och ntter.

15) Under guldldern styrde jttarna vilket ses av att romarnakallade julen saturnalia som ett minne av guldldern, d

jtten Saturnus styrde. Alla genier som kvarlever i dennavrlden; jttar skogsr, hxor m.fl. tler inte jrn, d dehrstammar frn en tid d allt var av guld. Man skyddade sigmot dessa varelser genom att lgga en sax p trskeln.Genierna kunde inte komma ver jrnet. Eller man hngde enhstsko ver drren eller band en lie ver hsten fr att hindraatt det stackars djuret blev ridet av maran p natten.

)*+,-".%$-"/ & 0,'"$-"/

Astrologernas r brjar med att solen gr i Vduren vidvrdagjmningen. P.g.a. jordaxelns frndrade lutning har mani vsterlandet vergett vduren som stjrnbild, ty solen gr inte


6/267

in i vdurens stjrnbild frrn den 14 april. Man har alltsnumera i vra almanackor tv begrepp vduren;1) den plats dr solen befinner sig den 21 mars, vidvrdagjmningen (=vduren 0 ) och2) den plats dr solen befinner sig den 14 april.Den sista r den som intresserar oss. Att solen verkligen stiger ivdurens stjrnor, dr djuret tnktes avbildat p himlen medhorn, svans och ben. Denna stjrnornas vdur, kan kallas densterlndska d den gller i bl.a. Indien.

Det r fr.a. mnens gng i zodiaken som har intresserat gamlatiders folk. D solen den 14 april gr i vduren, gr ocksnymnen i vduren vid samma tid. Ty nymne betyder endastatt sol och mne str p samma stlle p himlen. Mnen r dhelt osynlig och bortblndad av solens sken. Efter tre dagarbrjar mnen ter synas, men nu bara som en tunn skra. Efterfemton dagar r mnen full och helt rund och man ser tydligt,var p stjrnhimlen den befinner sig, ty de omgivandestjrnorna r inte bortblndade av solsken. Eftersom mnen grgenom alla tolv stjrnbilderna varje mnad r den en gng imnaden nymne och en gng i mnaden fullmne. Vid

fullmnen str mnen mitt emot solen. Zodiaken r som en ringoch mitt emot Vduren str Vgen.

FullmnenI Indien liksom Europa rknar man tiden efter fullmnen.Mnaderna har i Indien sitt namn efter den mnad drfullmnen fr tillfllet befinner sig. Oktober-november kallasKartikam och r uppkallat efter Plejaderna, Krittika som liggermellan Vduren!och Oxen ".I Europa rknas mn-mnader efter pskfullmnen. Pskeninfaller, grovt sett, frsta sndagen efter frsta fullmne eftervrdagjmningen.Det r som man mter i folktron har Vduren vid midsommaroch Vgen vid jul. Mrk vl fullmnen i Vduren ommidsommar.Hur kan man berkna den nuvarande stjrnhimlens lder?D man numera vet att jordens axel rr sig i ett omlopp som tar26.000 r att fullborda (precession), frstr man att solstnden i


7/267

frhllande till stjrnbilderna frskjuter sig en grad per 72 r.72 ggr 360 = 25.920.D folktrons r hade sol i Vduren den 21 december(vintersolstndet), s har solen fram till dagens motsvarandelge; sol i Vduren den 14 april, frskjutit sig 114 dagar. Dettar 72 r fr solen att tillryggalgga en grad p sin 26.000 riga vandring genom zodiaken.Om vi multiplicerar 114 ggr 72 = 8.208, s fr vi stjrnhimlenslder i folktron.

En s hg siffra som 8.200 r pekar p den yngre stenldern.Det r den siffra som forskare numera anger fr deindoeuropeiska sprkens lder. I dessa sprk mter mangemensamma ord fr all slags bondekultur. Det finnsgemensamma ord fr plog, harv och sdesslag ssom; vete,korn och havre. Man har svin, hns, kor och oxar, getter ochfr. Man har spnadsvxter som lin och hampa. Det finnsgemensamma ord fr vagn, hjul, nav, axel. Trdnamnen pekarp ett centraleuropeiskt frflutet: bjrk, alm, bok, ask, slg, ekoch apel.Stjrnhimlen r mot denna bakgrund en jgar- och

bondekalender. Den talar om nr himlens alla djur r (ellertroddes vara) fdda i ret. Detta r ocks astrologins krna; hurstr stjrnorna i fdelsegonblicket?Stora bjrn och Lejonet ligger nu p hsten ty alla bjrnar rfdda i ide om vintern/hsten. Lejonets stjrnbild avbildar detgamla europeiska grottlejonet som fdde ungar p vintern i engrotta. Hstar (Pegasus) fds i april och fiskar leker i maj/juni.(Fiskarnas stjrnbild 20 maj 20 juni). Fglar lgger gg pvren, (varfr rnen och Svanen ligger i april/maj,#$)

)*+,-"1&2#$" & 34#5*-4"0 6-

I Vduren (20 juni 24 juli) uppgr:Ketos, Valen; %4 - !17 (24 maj 12 juli).Triangeln;!11- 16 (6 11 juli).

Andromeda; %19 -!17 (8 juni 12 juli).


8/267

Perseus; !26 - "16 (21 juli 10 aug.).Medusa; !29 (24 juli).Kassiopeia;!3 - "1 (28 juni 26 juli).Okeanos

IOxen (25 juli 23 aug.) uppgr:Orion; "14 - &7, (8 31 aug.).Orions blte; "25 - 28,( 19-22 aug.).Plejaderna; " 3, (28 juli).

Hyaderna; "9-12, (3 6 aug.).Kusken; "19- &2, (13 26 aug.).Geten; "25, (19 aug.).Killingarna

Haren; "19 - &2 (13 26 aug.).Capella; "25, (19 aug.).

I Tvillingarna&; (24 aug. 20 sept.) uppgr:KuskenStora hund:"22-'2, (16 aug.-25 sept.).

Sirius; &17, (10 sept.)Lilla hund; &25 - 29, (18 22 sept.).

I Krftan'; (21 sept. 20 okt.) uppgr:Lilla bjrn; &0-'26, (24 aug.-17 okt.).Satyren.

De tre ChariterKrubban, kllan, brunnen;'10 (1 okt.).

snorna;'10, (1 okt.).Molnet.

I Lejonet(; (21 okt.- 20 nov.) uppgr:Regulus;(2 (23 okt.).Hydran;'13 -)13 (4 okt.- 4 jan.).Bgaren;(26 -*9,( 17 30 nov.).Korpen;*13 -*20, (4 11 dec.)


9/267

Lilla bjrn.

I Jungfrun*(21 nov 20 dec.) uppgr:Isis och Horos.Hydrans stjrt.Korpen.

Bootes, Bjrnvaktaren;*1 -)8, (22 nov. 29 dec.).

I Vgen)(21 dec. 20 jan.) uppgr:

Hades.Frjkarlen.Acherusiska sjn.Kentauren;)2 -+8, (23 dec. 29 jan.).

Norra kronan;)14 - 21, (5 12 jan.).

I Skorpionen+(21 jan.- 19 feb.) uppgr:Herakles)21 -,5, ( 12 jan. 25 feb.).HygieiaKentauren

Vargen)21 -+9, (12 jan. 30 jan.).Ormbraren;+5 -,14,(26 jan. 5 mars).Altaret; +20 -,3, (10 23 feb.).Antares, Skorpionens hjrta+12, (2 feb.).

I Skytten;,(20 feb. 20 mars) uppgr:Sdra kronan ,9 - 17,(29 feb. - 8 mars).rnen;,21 -#8, (12 29 mars).

I Stenbocken;#(21 mars 19 april) uppgr:

NereusDelfinen;#17 - 23 (7 13 april).Pilen;#3 - 10 (24 31 mars).

Lyran;,17 -#2, (8 23 mars).Sdra fisken;#5 -$7,( 26 mars 27 april).Vingrden.


10/267

Svanen;#4 -$14,( 25 mars 4 maj).Musen.

I Vattumannen;$(20 april 19 maj), uppgr:Eridanos.Svanen.

I Fiskarna; %(20 maj 20 juni) uppgr:Pegasus$5 - %17,(25 april 6 juni).

Linet.

Andromeda.

)*+,-"1&2#$" & 0,'"$-"/0 6-7

Uppdelningen i sagor och sgner r konstlad och fanns inte dfolkloristerna p 1800-talet samlade in sitt material. Orsakentill att vi inte analyserar sagor och sgner tillsamman r bara attmaterialet ligger uppdelat p ett visst stt. Sgner r som kortasagor.Sgnerna hr nedan har en sak gemensam. De innehller enanvisning om vilken tid p ret sgnen har tilldragit sig. Endastf sgner har sdana upplysningar. Likadana sgner har ocksalltid samma tidsangivelse. Det r man mter i sgnerna rungefr:

januari, nyr- trettondedag,februari, fastlagen,mars, vrmnad,

april, pskmnad,maj, pingst,juni,sommarmnad,juli, hmnad,augusti, skrdemnad,september, hstmnad,oktober, slaktmnad,


11/267

november, alla helgon, Martinus.december, julmnad

Stjrnbilderna i zodiaken r endast sparsamt fretrdda, oftavia att man knner till de gamla sagorna om dessa stjrnor ochser, att dessa sagor skymtar fram i ltt frkldd form.Vduren syns i skattsgner, d skatten var ett behornat djursom frvandlades till en gryta pengar, dr hornen var grytansron. Vduren var i den antika sagan ett gyllene skinn, och

under medeltiden trodde man att konsten att gra guld fannsuppskrivet p detta skinn. (sgen 41, 49). Dessa skattsgner rdaterade till midsommar, vilket skall jmfras med att Vdurenrdde ver tiden efter midsommar.Oxen som rder ver skrdemnaden frekommer i sgnernatillsammans med jtten och skrdeguden Orion. Sgnen rvlknd, skrdehjlpen (sgen 60-69, 91-96, 84).Lejonets stjrnbild krver en kort frklaring. Lejonet var iantiken det nemeiska lejonet, som nerkmpades av Herakles.Lejonet bodde i en grotta, men smet alltid ut bakvgen dHerakles kom fr att angripa det. Slutligen kom hjlten p att

vltra en stor sten fr denna flyktvg, varefter han gick in igrottan och nedkmpade djuret. Det nemeiska lejonet var ettgrottlejon. Dessa lejon r numera utdda men levde i det gamlaEuropa och fick ungar i ide eller grottor om vintern, liksombjrnar.Drfr r lejonet inte nmnt i dessa sgner. Det talas istllet omen stor farlig katt som kan dda en mnniska p ett gonblick,(sgen 125, 205). Sgnerna r daterade till Lucia och jul, menbr nd jmfras med Lejonets stjrnbild, d denna stjrnbildstrckte sig lngt in i Jungfrun (december).Jungfruns stjrnbild lyser igenom i den sgen som kallasfrlossningshjlpen. En barnmorska gr vid jul ner iunderjorden och hjlper de underjordiska medfrlossningsarbetet. Detta erinrar om att Jungfrun som Demetereller Isis dyrkades som frlossningsgudinna.Skytten var en kentaur med pil och bge. Kentaurer varursprungligen sj-kentaurer. Grekerna kallade dem


12/267

hippokamper eller tritoner. Drfr r jmfrelsen med nckentvingande. Ncken var liksom den kndaste kentauren,Cheiron, en lyra-(senare fiolspelande) man med hstkropp ochkallades i vissa landskap bckahsten. En ganska vanligsgen r hur pigan om vren harvade eller pljde med ncken,som hon trodde vara en vanlig hst. Vrpljningen r i folktrondaterad till 2 eller 21 mars och harvningen till den 4 april.Skytten rder ver tiden (20 feb.-20 mars). (Sgen 344-45)Stenbocken r i den antika sagan knuten till myten, d

titanerna eller Tyfon bestormade Olympen. Stenbocken vargipan, Pans son och uppfinnare av stridstrumpeten. Hanrddade gudarna genom att frvandla dem till djur och blevsom tack, av Zeus, satt p stjrnhimlen som Stenbocken.I norden motsvaras Olympen av Valhall. Hit, till Valhall (ifolktron Blkulla m.m.) flg hxorna varje psk ochmidsommar. P Valhallstaket str en get, Heidrun, ur vars

juver rinner den mjd som livnr de fallna kmparna i Valhall.I mnga sgner och p teckningar av Bocksberg (Blkulla),avbildas hur hxorna far till bocken eller som i sgen 349,gamlefar, som hade en bockfot.

Vattumannensstjrnbild kunde vara Ganymedes, gossen somupptogs till Zeus fr att i Olympen tjna Zeus som dennesmunsknk. Det berttas att man under vrarna i hedendomenoffrade barn som upptogs till gudarna. I Eddan berttas ombarnen Tjalve och Rskva som upptogs till himlen fr att bliTors tjnare. Seden att brnna barn har kvarlevt i Danmark(sgen 11). Man eldade (midsommar) upp en halmdocka.Vattumannen kan ocks vara Kekrops, Athens frste kung,som infrde religisa och ktenskapliga lagar i forntiden. Frehonom hade folk levt sedeslst och laglst. Sagan gestaltardetta p ett skmtsamt stt, vilket kan ses av (392), dr

grannen hller till med bondens hustru, som r otrogen. De bliravsljade av drngen. Sagan r daterad till 1 maj som jmfrsmed att Vattumannen rder ver tiden 20 april 19 maj.Kekrops var ocks grundlggare av staden Athen. Staden Romsgrundlggande firades den 21 april och Eddans berttelse om


13/267

hur Asgrd byggdes har en tidsangivelse till sommardag.Frsta sommardag var i norden 14 april.Fiskarna.Denna stjrnbild var i forntiden Venus och henneslskare, som infr ett angrepp av Tyfon kastade sig i flodenEufrat och frvandlades till fiskar. Stjrnbilden har ett bandmellan fiskarnas munnar och hela stjrnbilden har ocks kallatsbandet.Om detta erinrar att man vid denna tid, i juni, fiskade ochmetade. Runstavar visar en metrev (fiskarnas band!) och flera

dagar hr, i slutet av maj och brjan av juni har kallatsmetardag. Sgen 402).

89-&'/ 0*+,-".%$- :*/"3;- %+:-5-$*0$" 0423;-$5422$- & 0,'"$-"/

De flesta av jordens folk kan peka ut stjrnor och stjrnbilderoch bertta sagor om dessa. Austral-aborginer knde tillrnens stjrnbild, kunde peka ut Tvillingarna och berttade omPlejaderna. De sistnmnda var sju flickor som kom ner p

jorden i korgar.

Sydamerikas indianer kunde bertta om jtten (Orion) ochPlejaderna. Nordamerikas indianer visste att Karlavagnen varen bjrn o.s.v.Rent allmnt kan man sga att de vanligaste och kndastestjrnbilderna r just dessa; Orion, Plejaderna och Stora bjrn. Inorden r sgnernas koppling till stjrnhimlen ofta borta, menistllet har mnga sgner en tidsangivelse i ret som gr attman kan peka ut vilken stjrnbild som avses.Bst bevarade r stjrnsagorna hos grekerna. Hr kan nstanhela det mytologiska komplexet kopplas till stjrnorna.Fljande stjrnbilder kan ses i sgnerna. (Deras ungefrliga

plats p himlen anges med ett tecken i zodiaken.Okeanos !, Oneiron !, Plejaderna !", Lyktbraren !, Tresltterkarlar ", Fiskekarlarna ", Jtten p n, (Orion "), Jttensom skrde-gud, (Orion "), Lien ", Kusken "&,desgudinnorna(, Sleven(*, Vagnen dragen av en rtta (,


14/267

Havsfrun (, Nymfen (, (skogsfrun), Handen *, Kentauren*), Ixion *, Stora bjrn (, Bgaren *, Bjrnvaktaren *,Budbraren*, Jgaren *, Jakthundarna *, Vargen ), Geten), Ormen + (Ormbraren), Lyran ,, Pilen ,#, Staden,Hsten$(Pegasus)Okeanos som uppgr i Vduren var hos grekerna havsgudenmed de mnga dttrarna, okeaniderna. I norden motsvarade dethavsguden gir och hans hustru Ran och alla deras dttrar.Ran hade ett nt med vilket hon kunde fnga sjmn.

I sgen 2 tvingar havsfrun sjmannen att lossa sin last p visst,angivet stlle. I andra motsvarande sgner stoppar havsfrunbten med vld.I de danska sgnerna kallas sommarens nymfer ellekvinnor.Dessa jmfrs med okeaniderna-gesdttrarna, ty de finns isumpmarker och mossar. Mossar var ofta gamla sjar somefterhand torkat ut. Sjns andevsen levde dock vidare ifolktron. (Sgen 27-28).Oneiros, drmguden bor vid Okeanos lngst ut i vster.Midsommarnattsdrmmar r framfr andra drmmar. Mankunde d tolka sina drmmar, som menades g i uppfyllelse.(Sgen 9,55).Plejaderna. Dessa stjrnor var sju brder (sgen 44,45) ellersju systrar eller sju sovare (sgen 80). Kyrkan avmrkte den 27

juli som sju sovare och den 10 juli som sju brders dag. Ifolktron finns berttat att de sju sovare var sju jungfrur eller sjusner (brder).I runstaven sgs att den 15 juli var sju sovares dag.Kalendern avmrkte dagen med en fyrkant och en drrVidare heter det: lr betyda det rum, dr de sju sovare legat.Plejaderna var drren till himlen.

Plejaderna uppgr (enl. Ptolemaios) i "3 = 28 juli.Lyktbraren, uppgr i Vduren. De grekiska dokument somhittades i Vatikanen uppger i Vduren: den som br p enlampa. Ngon nrmare uttydning finns inte.Sgen 25 handlar om lyktgubben och r daterad till sommaren.


15/267

Tre sltterkarlar. Orions blte (19 22 aug.) har kallats: tresltterkarlar, (sgen 64, 96). Dessa sgner r daterade tillslttern (juli) och skrden (augusti).Fiskekarlarna. Detta var ett av namnen p Orions blte.Sgnen handlar om jtten p n. (Tre) fiskare blser i land pen de . En jtte p n ger dem en grdel att stta om en visskvinna o.s.v. Sgnerna, det finns flera, visar stor likhet medden grekiska sagan om Orion, jtten, kvinnojgaren somkastades ut p stranden.

Friggs grdel. Det var ett av namnen (i norden) p Orionsblte. Fiskesvennerna fick en grdel av jtten p n. Deuppmanades att spnna den om en viss angiven kvinna. I stlletspnde de grdeln om ett stort trd, vilket med ett brak flgupp i himlen. Jtten, kvinnojgaren, hade tnkt sig att p dettastt f kvinnan till sig. (Sgen 104).Orions blte, Friggs grdel motsvarar tiden den 19-22 augusti.Katolikerna frkristligade sagan s, att d jungfru Maria vid sinhimmelsfrd den 15 augusti for till himlen, s fll hennesgrdel ner p jorden. Orions blte har kallats Mariarocken.Jtten p nr Orion p n, (sgen 104). Sgnen Sjfararen

och jtten finns i flera varianter. Jtten kan g p vattnet, rblind och har ibland hund. Stjrnornas Orion kunde g pvattnet, var blind och hade hund (stora hund).Sgen 104 r daterad till hsten. Orion motsvarar den 8 31augusti. I det gamla Sverige ingick hsten den 21 augusti.Jtten som skrdegud. Orion var ocks skrdegud ochavbildades som trskare med klubba eller slaga. D vintergatansom var en vg av korn gr fram mellan Oxen ochTvillingarna, motsvarande den 24 augusti, har man tnkt atthimlens sd kommer ner till jorden. Orions klubba befinner sigmitt inne i vintergatan. Han trskade himlens sd. Flera sgner

omtalar jttar som skrdehjlp, (sgen 60A, 61, 84, 92.)Om Orion som trskare av vintergatans sd erinrar folktron pBartolomeus, 24 augusti. Det heter: Bartel korntrskare,Bertil var frsta trskedag, Bertil bankare, man skulletrska rg, Man frutsger vdret med hjlp av vintergatan.Detta sker ofta p Bartel.


16/267

Hela komplexet frkristligades i evangelieboken 13 sndagenefter Trefaldighet (c:a 24 aug.) Gal. 3. 16-22:Kra brder. Lftena gavs t Abraham och s ocks t hanssd.Paulus syftar p vad Gud sger till Abraham i 1 Mos. 13:16:Och jag skall lta din sd bli ssom stoftet p jorden,orknelig. Och Gud frde ut Abraham och sade: Skda upptill himlen och rkna stjrnorna, s skall din sd bli.Vidare sade herren (22 kap.): Jag skall gra din sd talrik

ssom stjrnorna p himlen.Lien. Orions blte (19 aug.) kallades i folktron lien (sgen67).Kusken. Denna stjrnbild kunde erinra om den grekiska saganom hur Oinomaos och Pelops krde sina vagnar i kapp. Isgensamlingen finns en skmtsaga om hur bonden och trolletskulle tvla med sina vagnar (sgen 100). Sgnen r daterad tilltiden efter skrden, och avser troligen Karlavagnen och Lillabjrn, ty trollet spnde en mus och en rtta fr sin vagn, vilketerinrar om att Karlavagnen var dragen av bl.a. en rtta. Bondenspnde hustrun och pigan fr sin vagn vilket pminner om att

Lilla bjrn kallades (Island) kvinnovagn.Tre Chariter(romerska gratier). I Krftan 18 (9 okt.) uppgrtre chariter. Dessa var tre jungfrur som bodde vid en klla.Mnskliga egenskaper ssom vishet, sknhet och bermmelsehrledde man frn dem. Frn brjan liknade chariterna horerna,som var desgudinnor. I norden motsvarade detta nrmastnornorna, tre jungfrur och desgudinnor som bodde i ett husvid en brunn. De spann trdar som egentligen varmnniskoden. Frestllningen om dem kvarlevde i runstavenden 7 oktober (Krftan 16). Man avbildade ett hus, en kardaoch spdde den dagen.

I folktron blir de tre nornorna tre gummor med en karda,spinnrock och vv. (sgen 113).Sleven. Stora bjrn kallades, srskilt i England; ladle,sleven,skopan. Bjrnarna eller vagnarna var i antiken tv nymfer;Helike och Kynosura (= lilla bjrn). Helike hade uppfostrat ochnrt den unge Zeus i en grotta d denne var nyfdd. Kynosura


17/267

betyder hundsvans ty denna nymf hade skerligen liksomskogssnuvan svans. I folktron blev nymferna skogsr. Dessaskogsr kunde vlla vilse-gng men ocks hjlpa denvilsegngne p rtt vg. Som en jmfrelse kan sgas att manp sjn orienterade sig efter Stora bjrn. (Fenicierna segladeefter Lilla bjrn.) I sgen 115 berttas om skogsrn, somkommer in till kolaren; hon vill inte vnda baken till och hongr fram till spisen och tittar p slevar, skedar och selkrokar.Sgnen r daterad till vintern.

Vagnen dragen av en rtta. Karlavagnen tnktes dragen av enhund, en varg och en rtta. Mot detta drar en hst och oxe.Sliter sig dessa djur, s troddes det utlsa vrldens undergng.Om detta berttas i Eddans Vluspa; fjttrarna brister,fenresulven rnner; det r ragnark (vrldens undergng).I skmtsagan (100), ovan omtalad, spnner trollet en rtta frvagnen.I sgen 258 (jul), sattes skogsrn och hennes ungar p en vagnoch mannen spnde hsten framfr. Utkommen p isen pilladehan ut selpinnarna, satte sig sjlv p hsten, lmnade vagnenoch red ivg. Men skogsrn och ungarna blev upptna av

vargar. Detta r en frvrngning av sagan om Karlavagnen, tyman sade (i folktro) att om kusken misslyckas med att fordning p spannet och djuren sliter sig, utlses vrldensundergng. Stjrnan Mizar var en ryttare som satt p denmellersta hsten och lnkade vagnen; i England Jack and themiddle horse.Havsfrun. Liksom Stora bjrn var skogsfrun, var hon ockshavsfrun. Hon hade d kor eller oxar. Stora bjrn kallades f. .av romarna Septentriones sju trskoxar. Vid Mikael, 29september, kom havsfruns kreatur i land. (sgen 110).Havsfrun kunde d ocks komma med rttor och mss. Mikael

var ett annat namn p Stora bjrn.Nymfen. Den kndaste sagan (under antiken) om Stora bjrnvar sagan om Kallisto och Arkas. Kallisto var en nymf somtjnade Artemis. Hon blev havande med Zeus och i dettatillstnd ertappad av Artemis, d hon skulle bada. Artemisfrvandlade henne som straff till en bjrnhona (Stora bjrn)


18/267

vilken fdde sonen Arkas. Han blev jgare och efter 15 rmtte han samma bjrnhona i skogen. Han skulle just flladjuret, ovetande om att det var hans egen moder, d Zeusfrbarmade sig och satte dem bda p himlen, Kallisto somstora bjrn och Arkas som jgaren, (=Bjrnvaktaren). Mellanbjrnvaktaren och Stora bjrn ligger jakthundarna. Man brukarfrbinda dem med jgaren, som hans jakthundar, redo att jagaStora bjrn.En vanlig sgentyp berttar att jgaren och hans hundar jagar

skogsret som blir skjutet borta i skogen. Sgnen r knutet tilljultiden (120, 149, 151, 174, 305, 307.)Kyrkan helgade den 14 oktober pven Calixtus. Hans namn varen ordlek p Stora bjrns namn, Kallisto.Stora bjrn; se fregende artikel.Jakthundarna. Denna stjrnbild r i sgnerna kopplad med

jgaren som skt skogsfrun. Ngon gng frekommer en sgensom handlar om enbart jakthundarna. (Se sgen 309!).Handen. Denna stjrnbild r mest knd frn Indien, (Handen iKorpens stjrnbild, Jungfrun 18= 9 dec.) men har lmnat endel spr i sgner, i det att man troddes kunna f handen eller

armen avsliten vid jul. Runstavar har p Tomas (21 dec.) enarm med tv utstrckta fingrar. Armen innefattar armbgen,underarmen och tv fingrar. I katolska kyrkan frekommerlegenden om Tomas som kom till Indien. Legenden berttar attflera personer hr fick armen avsliten av vilda djur.Frklaringen till handen r annars att aposteln Tomas tvivladep att Jesus var uppstnden och drfr stack sin hand i hanssida. (Sgen 229, 284).Kentaurenuppgr i Vgen 8 =29 jan. Kentauren var framtillsom en mnniska med ansikte och tv armar, men fr vrigtsom en hst. Kentaurer var vilda sllar men den mest bildade,

Cheiron, var lrare t mnga av greklands hjltar ochavbildades med lyra. Kentaurer verens-stmmer i det mestamed den nordiske ncken, som var fiolspelande man medhstkropp, kallad bckahsten och som ocks undervisade ifiolspel. Kentaurens stjrnbild ligger p sdra stjrnhimlen ivintergatan. D man finner sgner om ncken vid Lucia och


19/267

srskilt som han hller till i kvarnrnnan, r jmfrelsen tydlig.Vintergatan var i folktron en kvarnvg. Sgner som visarNcken som fiolspelare och lrare i kvarnrnnan vid jul (Lucia)r inte ovanliga. (Sgen 140, 142).Ixion. Kentaurernas fader Ixion, hade en gng varit frmtennog att ska lskog med Zeus maka, Hera. Zeus frvilladehonom och Ixion famnade i stllet en molnstod. Resultatet avdenna frbindelse blev kentaurernas slkte. Som straff fr dettabrott lt Zeus fjttra Ixion vid ett hjul i underjorden. D man i

flera sgner ser att ncken hller kvarnhjulet fast br man inteundg att se parallellen med Ixion och hans hjul. (Sgner; 140,232).Bgaren, (Jungfrun). Det finns tv julsgner om bgare. Denena handlar om att trollen kom ut ur berget och bjd drngenatt dricka ur en bgare. Sgnen finns inte bevarad frn antiken,men en bild av Hades d han kommer ut ur berget, som str ppelare, och bjuder Herakles att dricka ur ett horn r den troligafrlagan eller parallellen. (Roscher;1.2:2187).Den andra bgaren i folktron r den, d mnniskorna lnarbgare av trollen vid jul. (Sgen 214). Denna historia pminner

mer om sgnen bakom himlens bgare. Apollon skickadeKorpen att hmta Bgaren.I Eddan talas om att Tor far till trollen fr att hmta enbryggkittel. Parallellen blir tydlig d man i sgen 206 ser attman lnade en kittel av trollen fr att brygga jull.Bjrnvaktaren. (22 nov. - 29 dec.) Det svenska namnet rdirekt versatt frn grekiska. Och i sgensamlingen finns entyp, dr en bjrnfrare vid jul gr omkring med en bjrn. Hankommer till ett vrdshus dr de har troll, som jagas bort avbjrnen. (Sgen 169, 170, 171, 202, 231, 233, 236).Bootes. Ett annat namn p Bjrnvaktaren var Bootes. Hankunde ibland illustreras som budbrare med ryggsck och stav.(Sgen 146).Jgaren. Om Bjrnvaktaren, Bootes, Arkas som ockskallades jgaren har ovan nmnts. Jgaren i sgnernafrekommer mest ihop med jakthundarna, liksom pstjrnhimlen. ( 305, 307, 308.)


20/267

Geten. I Vgen uppgr Geten. Denna get var det, som nrdeden nyfdde Zeus i en grotta, d kureterna utfrde sinahgljudda vapendanser fr att dlja barnets skrik. Geten ellerbocken i folktron drog runt i grdarna och tiggde vid jul.Ursprungligen hade geten gett barnet (Zeus) di eller ambrosiaur ett ymninghetshorn. Kvar av detta horn med ambrosia var nuatt geten gav barnen en strut karameller. Ibland var det ockstvrtom, att geten eller bocken tiggde brnnvin. Geten kom oftai sllskap med Maria och Jesus, som var den frkristligade

bilden. D sllskapet hade med sig en svart man, morianen ochmnnen bar kvinnoklder var detta ett utsnitt ur scenen d Torutkldd till kvinna for till jtten Hyme fr att hmta sinhammare. Den svarte mannen var Loke, underjordsguden som

jmte Tors bockar var med p frden. Detta markerade julensslut, tjugondedag, och betydde att guldldern och julfriden varslut. Tor/Zeus kom nu till herravlde och man mste ter arbetafr mat, klder och bostder. (Sgen 189, 257).Hades. I Vgen (21 dec. -20 jan.) uppgr Hades. Hades varnamn p ddsriket och har tidigare omtalats. Men Hades varocks en gud och hans namn betyder den osynlige. D

Perseus tog p Hadeskappan blev han osynlig. D trollen ibergen skulle stjla mat om vintern anvnde de mssor somgjorde dem osynliga. (Sgen 227).Vargen. I Vgen uppgr Vargen som var Lykaon frvandladtill varg. Han och hans brder hade fr sin frmtenhets skullav Zeus blivit frvandlade till vargar. Bl. a. hade de frsktdda guden som gstat dem utan att rja sig. Lykaon har ockssetts i Bootes (22 nov. 29 dec.).Sgner om vargar r daterade till jul och handlar mestadels ommnniskor som frvandlats till vargar, s.k. varulvar. (Sgner223, 276, 283).

Pilen. Denna stjrnbild befinner sig mellan rnen och Svanen,(Enligt Ptolemaios Stenbocken 3 - 10, den 24-31 mars). Detvar den pil som anvndes fr att drpa rnen eller den pil somHerakles anvnde, d han skt p de stymfaliska fglarna.Pilen, som hade magiska egenskaper, jmfrs med de sgner


21/267

som handlar om jakt p tjder och orre om vren. (Sgen 339,340, 379, 380).Hsten. Denna stjrnbild som uppgr i Vattumannen 5 ochstrcker sig in i Fiskarna motsvarar 25 april till 6 juni. Frnbrjan hette den inte Pegasus utan endast hsten. Runstavarhar den 23 april en hst. Hstarna slpps p bete. Denna daggller nnu som betesslppningsdag i Sverige, Polen, Finlandm.fl. Den nordiska sagan om hur Asgrd byggdes hnvisar tillsommardag. Sommaren brjade den 14 april. Denna saga

handlar om hur jtten hade en vldig hst till att bygga borgenoch slutligen, hur Loke med jttens hst avlade ett fl med ttaben; Sleipner, Odens hst, som kan rida genom luften och verhav. Hsten p stjrnhimlen brukar avbildas med vingar ochblev Bellerophons hst, Pegasus, som likas kunde rida iluften. (Sgen 382, tagen ur Snorre Edda).


22/267

),'"$- & 6-$*

(Bergstrand, Dalsl. 36.)

I sjn Edslan har sjjungfrun funnits. Jag har sett henne med

egna gon. D jag var nere vid stranden, fick jag se, att hongick p vattnet utefter det vstra landet. Det var ett stortfruntimmer. Det var som en lng vit slja, som flaxade efterhenne p vattnet.

En gng var min bror och jag vid Edslan och metade. D fickvi pltsligt se, att det hade blivit en massa vitt skum efterstrnderna, och det var inte vinden, som hade rrt upp det, frdet var alldeles stilla och lugnt. Det var en sgen, attsjjungfrun tvttade klder, nr man fick se sdant. Nr de fickse den freteelsen, var de skra p, att det skulle bli storm. Detdrjde inte lnge, frrn sjn kom vlvande, och d gick vi

hem.

?7 )+;+:"'3-: =+:"&>(Bergstrand, Bohus, s.23.)

Det var en gng en skeppare frn Myckleby, som hade gjortsin vanliga sommarsegling fr ret och var p hemresa frnEngland med last av rg och skulle lgga upp fr ret, d hankom hem. Och d han var kommen ut i Nordsjn, s fick han

se havsfrun sitta p havet och tvtta och kamma sig och grasig fin. D visste skepparen vad klockan var slagen, att etthemskt ovder var att vnta, och drfr styrde han rtt upp tillhavsfrun och hlsade och sporde s vnligt, om frun ville varas barmhrtig och hjlpa oss lyckligt i land. Ja, sadehavsfrun, om du bara gr som jag sger, s skall det allt g


23/267

bra. Du skall lossa lasten hr, s att skutan blir ltt och skyndaer med arbetet!

S brjade lossningen av rg-lasten med alla man. Sedansade havsfrun till skepparen: Flj nu med mig ner, s skall duf betalt! Och skepparen fljde med frun ner p sjbottnenoch havsfrun rknade upp pengar och betalade lasten med rgatmtt. Men d havsgubben, som var sngliggande, fick hra, attdet fanns en man i kket hos havsfrun, s ropade han: Vem dun r, s kom och tacka mig fr sist! Och det skulle skepparen

gjort genast, men havsfrun stoppade honom och sade, att: farkramar snder nven p dig genast, om han fr tag i den. Menspring bort efter ditt ankare, s skall du f se! sade hon.

Skepparen gjorde som han var tillsagd, och gick bort efterankaret, och havsfrun tog det och lade det i elden. Menhavsgubben tyckte att det drjde, och ropade: Varfr kommerdu inte och tackar mig fr sist? Jo, lugna dig, sade havsfrun,vi ha litet med uppgrelsen att gra n! Men d ankarklonvar gldande, tog havsfrun ankaret och gav det till skepparenoch sade: G nu och tacka far fr sist! Och det gjordeskepparen. Nu vill jag tacka Er fr sist, far! sa han. Och d

gubben fick tag i ankarklon, s klmde han henne till en rundboll. Ja, jag knner, att svenskarna r ljumma n, sade hanoch sedan brjade gubben prata med skepparen. Jag bodde iMyckleby i en hage, som hrde till Brnnefjll, sade han,Och dr var ngra stenar vid en vg och dr mdde jag gotttills dess den wide becka fick sig bjllra och d mste jag flyhit.- Jas, sade skepparen, det stllet i Brnnefjlls hage, som

ni nmner om, det r p min mark. Och drmed tog han farvlav gubben.

Och havsfrun fljde med skepparen upp till skutan och sade:

Segla nu hem fr fulla segel och se er inte tillbaka och d Ikommer i hamn, s rigga av skutan s fort I kan! Det gjordeskepparen, men d skutan var avklarad i hamn, s kom det enstorm, s stark s att allt som p havet fanns, frgicks.


24/267

@7 )+;+:"'3-: =+:"&>(Bergstrand, Dalsl. 36.)

Det var en av de gamla i r som hade sett sjjungfrun. Honvar ett fruntimmer, men som det grannaste fruntimmer, hanhade sett. Det var vid rsjn. Hon satt i en bt och vaggadeoch hon hade guld-stickor i hnderna; de blnkte s grant.

Det var en annan, som var nere vid sjn en sommarnatt.Hanfick ocks se en skymt av henne. Hon hade hr s lngt, att det

hngde ned till ftterna.Mnga hade sett henne p sjn i en halv bt. Det var som ettskott, s var hon borta.

A7BCCBDEFCG(Danmark II,s 4)

En man i Humle sg en vacker sommardag klockan 2 enhrlig jungfru, st ett stycke borta vid vgen. Hon gick t sidanin i en elle-skog. Han hlsade, i det han red frbi, men fickintet svar. D han ett gonblick senare sg sig tillbaka, vndehon ryggen till och den var ihlig som ett degtrg.

K7 B##$D34#5$* #4L5/- =0422/->(Danmark II s.11)

Om sommarenslngde elle-folk bort skna nycklar, garn, p

vgen, fr att sm barn skulle finna dem och ta upp, vilket intebekom dem vl.

1Ellefolk, trdnymfer, dryader Bor .


25/267

M7 B##$D34#5$* #4L5/- =0422/->(Danmark II, s.14)

En piga i Hje mjlkade en sommari en mark, dr det var enelle-man, som stndigt fr henne drev korna samman p ttstlle. Hon tyckte emellertid inte om den hjlpen och omtaladedet hemma. Dr var d ngon, som rdde henne att ta med enbit mat och bita p, medan hon mjlkade, men var gng honhade bitit, skulle hon omstta det p sin trsko-hl. Detta rd

fljde hon, men d elle-mannen sg det, spottade han fleragnger t henne, lpte sin vg bort, och kom aldrig mer igen,men sedan var korna alltid utspridda ver hela ngen.

En piga frn Trunderup, Kvrndrup socken, som gick ut imarken (Nrremose) fr att mjlka, trffade dr alltid en litengosse, som drev korna samman fr henne, s att det var ltt attf dem mjlkade. Men d denna pojke hrstammade frn elle-folket, var hon inte riktigt glad t det, likvl, och dr var dngon som rdde henne, att hon skulle ta en bit mat med sigosv...

N7 )54'0D*/'"/ =2&%0422/->(Danmark II, s.18)

En gosse i Smrumovre, som om senhstenskulle finna sinakreatur om aftonen, kom till elle-frun, och hon gjorde hanshuvud frvirrat. Elleflickorna dansa annars midsommarnatt.

O7 )54'0D-6 =2&%0422/->7(Bergstrand, Bohus, s. 35.)

Gumman mins far talade om att drngen hans varit ute pmidsommarvaka. Lite onykter var han. Nr han kom hem ochgick igenom en trdlund, tyckte han, det var fstmn hans, somsatt dr, och hon gjorde miner, att han skulle komma till henne.Hon skiftade s mnga drkter, men han gick inte, utan han


26/267

sade: G Skam i vld, din rackare ! D skrattade hon ochfrsvann.

P7 )$ 0&" *#5422/"%$ =2&%0422/->(Danmark VII s.258,259)

Midsommar afton gick man tigande och utan att hlsa pngon fr att samla Johannesrt och satte dem under takbjlkenfr att f veta vem som skulle giftas under ret. Man hade lngti frvg sett efter var dessa blommor vxte, fr att dennabestmda afton kunna ta dem.---------------

En flicka gr midsommarafton, nr solen har gtt ner ochdaggen faller, in i en hage och plockar nio olika slagsblommor. Dem skall hon lgga under sin kudde och sova pom natten, s drmmer hon bestmt om sin tillkommandefsteman.


27/267

afton, de skall i Fans namn stta sig under en harv, som vndertnderna utt, d kan man se dem rida p sina kvastskaft uppgenom skorstenen och bort till Blocks-berg.


28/267

befria frn trollens makt och huvudvrk under det kommanderet. (VII s.104)

------------Ngra mena, att hxorna rider midsommar natt.Drfr brnde

man frr bloss och bl p hjderna; det var fr att skrmmabort hxorna. Man satte stl ver alla drrar, satte hackan idynghgen osv.

------------Man blossar, tnder bl, midsommar afton, fr att det inte

skall komma brand i veden (sga ngra) eller fr att skrmmahxorna.I ldre tider brukade man brnna ett barn, som var gjort av

lnghalm. Det kallades att brnna barn. Drav harBarnbankerna p Gryderup och Erdrup mark ftt sitt namn.(VII s.113)


29/267

frlopp ter blev helbrgda, till kropp och sjl; ty han hadeblivit alldeles omtumlad av denna farliga resa.


30/267

FSF (K.140,1)

Det var en kapten, som var i Amerika dagen fremidsommarafton, och midsommaraftonskulle han vara hemmaoch st brudgum. Han visste inte, hur det skulle g till, men dkom en oknd man till honom och sade, att han skulle hjlpahonom mot det lftet, att han skulle f den frsta, som skulle

komma ombord i hemmahamnen. Kaptenen, som visste, att detvar hans brud, som frst skulle komma ombord, var litetvehgsen. D viskade en matros t honom: Giv det lftetbara! fr matrosen kom ihg, att bruden alltid brukade ha sinhund med sig och att hon alltid kastade honom frst ombord.Kaptenen gav d med sig och kommenderade alla man till kojs.Under hela natten hrde de sedan inte annat ljud eller tal nbara orden: Falla fr Olaitornet! som kom upp ifrn dck,och sedan kastade de ankar p Stockholms redd. Bruden komtill skeppet och hade hunden med sig och kastade den ombordfrst. Men d blev Djvulen s arg, att han for av med hunden,

s att slarvorna strittade.


31/267

7(Bergstrand, 1944:146.)

Det var tv pojkar, som blev oense om en fstm. Det var enmidsommarafton. Gamle kronorttare Vennergren talade omdet. De slogs med lvknivar, och den ene tog livet av denandre. Det var bara den ene som dog. Det var p Frugrdsskog, och dr r en stor offrad hg. De kastade alltid enbjrkruska eller grankvist eller furugren p den hgen, nr de

gick frbi; det har jag alltid brukat gra. Det skall vara tillminne.-------------

Det var en gosse frn Tomta och en frn Apoteket hr. Deskulle g efter lv i skogen en midsommarafton. Uppe vidhaget vid Bergsvgen i Frugrds kohage blev de osams och togtill att skra varandra med sina lvknivar. De dog bgge tvoch blev liggande p var sin sida om hagen. Sedan har de haftdet till minne, att de skulle kasta en kvist p den platsen, allasom gick frbi dr. Det skedde fre min tid, men rishgen finnsallt kvar n.


32/267

aldrig har hrt den frr, d du gtt frbi kyrkan om natten; dethar jag minsann hrt mnga, mnga sommarntter, men jagltsas bara som ingenting, det skall man helst, det r de dda,som sjunger. Det trodde gamle Henrik p lika fullt som pevangeliet.


33/267

Du skall f den vackraste sjalen, som jag har, sadevstgten, om du tilltror dig att bra hit upp Prkel, som strp kyrkogrden, - ty s snart det blev fullkomligt mrkt, ssg man denne figuren st p graven.

Pigan teg en liten stund och stod frdjupad i tanke-irringarhur hon skulle gra. Men slutligen repade hon mod och sger:

Det skall jag gra om jag fr den dr stora duken.Det skall du f, sade knallen. Men du skall bra honom hit

in uti rummet, s vi alla fr se honom.

Genast ilade den modiga pigan till kyrkogrden och fattadeuti den dda gestalten och bar honom upp och lade honom irummet p golvet. Vid synen av denna dende, vanstlldamnniskogestalt blev alla frskrckta och stod bvande.

Fr Guds skull, ropade alla, g tillbaka med honom!Nej, sade pigan, under det hon ven stod darrande av

hpnad ver anblicken av den dende, nu fr ngon annanbra honom ter. Jag har gjort min plikt och hllit mitt lfte,sade pigan.

Slutligen mste vstgten jmte de andra lova henne en visssumma penningar fr det hon skulle bra honom tillbaka. Hon

resolverade sig och tog gasten och bar honom till kyrkogrdenoch satte honom p graven, dr hon hade tagit honom. Men dhon skulle slppa honom fr att g sina frde, s hll han hennefast med bda hnderna. Med en stilla och frskrckande tonbad hon honom slppa sig. Men han hll henne s mycketfastare. D blev hon utom sig av frskrckelse och brjadedarra i alla lemmar. ter ropade hon:

Slpp mig, Prkel!Ja, svarade gasten, jag skall slppa dig, men inte frrn du

lovar mig en sak, som du skall gra, och hller du inte ord utanuraktlter det, s vet, att jag skall krama ihjl dig.

Jag skall gra vad du befaller, svida det str uti min makt,sade pigan.

Jo du kan fullgra det, ty det r inte ngon omjlighet. Duknde ju min moder, d hon levde?

Ja, jag minns henne ganska vl, sade pigan.


34/267

Nvl, du gr hit om julnatten emellan kl. 12 och 1. Dhller alla de saliga sjlarna sin gudstjnst i kyrkan. Du skall dstlla dig vid kyrkdrren och passa p, nr de allmnt gr ikyrkan. D du nu fr se min gamla moder komma, som syneslika s dan, som d hon p slutet levde, krokryggig och tillsynes kldd uti en grn stickad trja, s skall du ropa p hennetre gnger och varje gng nmna hennes namn. Om hon dfrgar dig, vad du vill, s skall du hlsa henne frn mig ochfrga henne, om hon vill frlta mig allt det onda, som jag

gjorde henne emot, medan hon levde. S fr jag sedan ligga utijorden, men dess frr innan kan icke mitt stoft f vila i jordensskte.

Pigan lovade honom att uppfylla hans begran s gott honfrmdde, blott han ville slppa henne.

Kom nu ihg vad jag sagt dig, att du blir olycklig, om dufrgter ditt lfte! sade Prkel och slppte henne.

Vid hemkomsten frgade de alla, hur det gick, varvid honsyntes trygg och svarade:

Det gick bra!Hon lt inte vidg, att ngot sdant ventyr hade trffat

henne. Men emellertid oroade det henne och fruktade rttmycket fr utgngen av detta ventyr. Hennes tankar svvadeofta emellan fruktan och hopp, ty att lta rent bli detta, vgadehon inte av fruktan fr det hot, som Prkel hade givit henne.

Tiden brjade att nalkas, och ju nrmare det led drt, jumera ngslig blev hon. Slutligen yppade hon frhllandet tillprsten, som gav henne det rd att utan fruktan uppfylla dettalfte.

Emellertid gr hon till kyrkan ngot fre den utsatta tiden.Hon befaller sig uti Guds beskydd och stller sig, som sagt var,vid kyrkdrren. Strax drp hr hon klockorna ringa som

vanligt, och genast drefter kommer det ngra, som hon tycktemnniskor, som ppnar kyrkdrrarna alldeles ssom vanligtmen utan buller. Strax drp blev det ljust uti kyrkan, ochtyckte hon, att det var flera ljus tnda n som vanligt, och attkyrkan var mycket klarare upplyst n som det annars plgarvara omjulottan.


35/267

S snart det blev ljust uti kyrkan, sg hon en ofantlig mngdmnniskor instrmma i kyrkan, varibland hon knde igenmnga, som kort frut var avlidna. Alla satte sig som vanligtuti stolarna, men nnu hade hon inte blivit varse Prkelsmoder. Hon blev utom sig av frskrckelse och trodde att honinkommit utan att hon blivit henne varse. Men just under dethon som mest var brydd hrver, sg hon gumman kommaspringande, krokig och kldd, som hon tyckte uti en grn trja,den samma, som hon hade p det sista uti sina livs dagar.

D gumman kom mitt fr henne, ropade hon hvligt:Mor Inger, mor Inger, mor Inger!D stannade gumman och sger hgt och hastigt:Vad vill du mig?Jo, sade pigan med en bvande stmma, er son Prkel har

bett mig, att jag skall tala med er och be er, att ni ville frltahonom allt det onda, som han gjorde er emot, medan ni levde,ty annars kan hans lekamen eller kropp inte ligga i lugn utigraven utan mste st ovanp till domedag. men frlter nihonom nu, s fr han sedan vila uti jorden.

D svarade gumman:

Har Gud frltit honom, s skall jag frlta honom. Sghonom det!

Nu tervnde pigan glad till Prkel och underrttade honom,vad modern sade.

Tack fr ditt besvr och fr det du hll ditt lfte! Gud harredan frltit mig.

Och vid han hade sagt detta, frsvann han ned uti jorden ochsyntes sedan aldrig mera p graven. (Sederstrm 1938:8).

(Danmark II s.19)

Det r nnu sagt, att unga karlar, nr de i vissa bygderavmejar hetp ngarna, inte lgger liarna ifrn sig, frrn dehar brynt dem. Om detta frsummas, skall elle-kvinnornakunna bryna dem, och d r sltter-karlarna gripna av krlektill dem.


36/267

(Danmark II s.21)

Det var en karl, som var s stolt, att han sade var gng handansade: Hr kommer Gudfader och Gud, den Helige ande.Samma karl slog en gng h, och d nskade han, att han hadesin kresta hos sig. D kom det en elle-kvinna frn Elle-bergoch sov hos honom, och hon kom till honom var natt drefter.S blev karlen frvirrad, och han gick till prsten fr att ska

rd, men han uppenbarade inte sanningen fr honom. Dhrdes i detsamma, att elle-kvinnan ropade: Du har lovat attkta mig! men de kunde inte se henne. Han ville nu resa frnhenne och seglade bort ver bljan, men hon fljde efter ochgrmde honom till dds.

(Bergstrand, Hall. 1949:116)

Det var en, de kallade Lngakrrsgasten. Myringen sade deocks. Honom var min farmors farfar ute fr en gng. Han satt

och brynte en gng i hsten(skrden), och d skrek gasten, ochhan gav sig till att hrma efter honom, men d kom gasten ochfljde med honom, tills han var hemkommen, och d slog han idrren. Han brukade skrika mot vderomslag.


37/267

?


38/267

hva in het,och det var besvrligt fr henne, fr hon var intes stor. D sade bortbytingen: Vill du ta ut stickorna i minaben, s ska jag hjlpa dig, men du fr inte tala om det frngon mnniska. Sedan hvde han in het, och det gick i enhast. Eftert talade tsen med katten och berttade, vad somhade hnt, och d frstod de, vad de hade fr en unge. Men jagminns inte, hur de blev av med honom.

?A7 [42*$" =0#6**$-">(Bergstrand, Dalsl. s. 100.)

Det var ett sltter-l (gille). En del av folket gick t ladanoch lade sig. Dr hll de vsen. S kom en liten tomte. Enlng och en stackete (=kort), men ska jag efter min x lacka (gefter min yxa), s ska jag av den lnge hacka, sa han. Hanskulle gra dem lika lnga.

?K7 CT5*':..$ =0422/-$">(Danmark II s.493)

Lyktgubben visste de gamla mycket att bertta om. Det varen gng p sommaren, s kom det en man, Jp hette han visst,gngande ver markerna inne frn Frederits och just som hankommer upp p Lerhult och kunde skymta byn nedanfr, s hrhan en som liksom bankar p en tjuderple. Han ropar d:Vem r det? ty han trodde att det var en gamling frn bynsom hade fr vana att g ute i marken halva natten. Men detvar ingen som svarade. Han ropar igen - nej- det var detsamma.

Allra bst som han str och undrar ver det hr, ser hanlyktgubben blinka till i krret strax nedanfr, det r dr varestsmeden nu bor o.s.v.


39/267

?M7 B#%/- =2&%0422/->(Danmark II s.531)

P Hyrup mose i Nrre-Rangstrup hrad ses vid midsommar-tidtv stora eldar. Ju lngre man ser p dem, dess mera oroligaoch blinkande bli de. Det r tv brder, som blev osams om enflicka, och p vgen hem frn ngen, kom till att slss med

liarna, s att de bgge dog p platsen, och de tv korsandeeldstrlar man ser, det r liarna, som hugga emot varandra.--------

Vid en lergrav p Fiskholm mark, Arild, sgs en vinterigenom av och till ett litet ljus brinna. Det gav anledning tillmnga gissningar. Hn mot midsommartiddrunknade ett lammi samma grav, och sedan den tiden har ljuset varit frsvunnet. (II s.572)

?N7 )54'0*/'"/ =0#6**$-">

(Danmark II s.21)Lars Jensen som bodde i Stubberup, tjnade i sin ungdom

Mosegrden i Dalby, och p dess mark r tv smskogar, avvilka den ena till dels bestr av sumpmark. Det var om

frsommaren, och de hade haft sl-gille (eg. juli). Lars Jensenvar en vild krabat till att dansa, och det var nstan dag innangillet var frbi. S sger han till lille-drngen: Du fr grna goch lgga dig, s skall jag flytta bestarna (hstarna)! Han grut till dem, de stod invid elle-skogen. Efter flyttningen lade hansig ned i grset, fr han var trtt och tung i huvudet och fll i

smn, men vaknade, just som solen steg upp, och sg ett ungt,fagert fruntimmer, kltt som en bondpiga, st ver honom ochpilla i hans knappar. Han trodde, det var n av pigorna frngillet, och sade: Varfr kan du inte lta mig f sova i ro. Menhan gjorde sig nu nrmare bekant med henne, n vad hanegentligen tordes, och frst senare mrkte han, att det var ngot


40/267

fel. Ty frn och med nu mste han beska henne i skogen varnatt och kunde aldrig f ro i sin sng. Gick han inte en viss tidvar afton, s kom hon sjlv och hmtade honom. Till sist gickdet s lngt, att hon kom efter honom mitt p dagen, och folketi grden sg henne ofta utanfr fnstret, och nr hon kom dr,mste han ivg. Dock fick hon inte s mycket makt verhonom, att hon kunde behlla honom. Hon var titt i frd medhonom, om att han skulle flja henne hem, dr skulle han f semnga hrligheter; men det ville han inte, han var rdd fr, att

deras mn skulle gra dem frtret. Nej det var inga problem,sade hon, bara han ville flja med, s skulle han f det gott, ochvar han inte njd med henne, s kunde han f hennes syster,som var mycket vackrare n hon, och vad hon nu kunde sga.Men hon fick inte bukt med honom. Detta hll p till fram phsten; han blev allt vekare och fruktade, att han inte skullekunna motst henne lngre. Han uppskte d prsten, som lthonom lgga sig i sngen, gav honom sakramentet och breddemsshaken ver honom. Nu visste de mycket vl, att hon skullekomma, och hon kom ocks och ville ha honom med sig, menkunde inte. Prsten sade till henne, att nu kunde hon f ta

honom, om hon kunde, och om inte s fick hon lta honomvara i fred hdan efter. S mste hon g med ofrrttat rende,och frn den tiden var Lars Jensen fri frn henne, men s vardet ocks slut med honom. Det hade nog varit en elle-kvinna,men ryggen hennes var inte ihlig, som folk sga, att de skullevara mest.

?O7 B##$34#50 %/"0 =0#6**$-">(Danmark II s.25)

En man som bodde vid en strandmosse, som frn Jgersprisskog strcker sig ut emot Roskilde fjord, var en dag med sinhalvvuxna dotter ute och rfsade h p ngen. Vid middaglade de sig att vila ttt invid en elle-mosse, som var vid kantenav skogen. D de hll p att somna in, hrde de en underbarmusik frn mossen, och som de hrde p den, kom en vacker


41/267

jungfru dansande efter musiken, ut frn mossen och bort emotdem. Dottern reste sig upp och ville dansa henne till mtes,men den gamle hll henne och tvang henne att lgga sig nerigen och inte se p elle-kvinnan. -Lt oss se! sade den gamle,om du ser ut baktill som du ser ut fram. D vnde elle-kvinnan sig om, och d kom det en sdan storm, att het frnvolmen virvlade hgt ver dem, men istllet fr elle-kvinnansg de endast en stubbe. Men vad r d detta? ropade dottern.h, nr hon vl har blst av sig, svarade den gamle, s gr

det nog ver. Och meddetsamma upphrde bde musiken ochstormen, och stubben frsvann.(Danmark II s.28)

Ellefolket bor under elle-stubbarna, och kommer fram omsommarntterna fr att hlla dans. Under den tiden r detfarligt, att komma fr nra elle-mossarna, d elle-folket villdraga folk till sig. Blir man frgjord av dem, r det ingen annanrd n att stpa bly ver huvudet. S vitt jag vet, bestod det i,att smlta bly, och hlla ut i en skl vatten ver den sjukeshuvud. D bildades figurer i vattnet av blyet, och det skullefrklara trolldomen. Det var ocks farligt, att komma ner i elle-

mossen mitt p dagen. Om sommaren lg den torr, men omvintern stod den under vatten, och d stack elle-stubbarna uppsom en mngd sm ar. Nertill dolde vattnet de lsa delarna,och drvid danades djupa hlor in emellan rtterna. Nr vi barns om sommarengick och plockade hallon, var vi nstan heltrdda fr att g dr, och ngsligt kikade vi alltid in under elle-stubbarna.

?P7 ]#94- =2&%0422/->(Bergstrand, Vrml. 1948:84.)

Det var om midsommarnatten som man kunde f se lvor.Det var sm fina varelser. De skulle vara som sm, vita finadockor. Det pstod mina frfder att det skulle vara prinsessorsom var frtrollade. Om det var ngon, som kunde komma till


42/267

dem och vcka dem om midsommarnatten, s skulle de bli somprinsessor igen.

@Q7 )T0*$-" 9/- -&5/-$7 G MN7 =2&%0422/->

Det gr ett rykte, att en gubbe fastade en midsommarnatt vidSala gruva, och d fick han se gruv-frun. Hon var alldelesutfattig och slarvig och sade: I mn d spara minsngkammare, tminstone. I mn ska eder till fru Lura iLurbergssen, som r tv - tre gnger rikare n jag, eller tillbroder Misting i Mistingshllan.

@

Gruvmoran fr Sala silvergruva hade sagt att hon hade ensyster i Norrland, som var mycket rikare n hon. Systern vargruvmora fr ett berg som hette Gruv-berget. Dr gde hon engruva, som innehll silver. Gruvan skulle en gng hittas av

folk. Det skulle hnda s hr: En ko som gdes av en gumma,skulle f tv kalvar, vilka skulle vara vita med svarta ron ochlikna varandra som tv br. Dessa kalvar skulle gummanuppfda till midsommarnatten. D skulle hon ha kalvarna medsig och g till Gruv-berget. Kalvarna skulle d ska rtt psilvergruvan och gruvan skulle d f utvinnas av folket.

Vid Bjrna kyrkby i ngermanland finns ett berg som heterGruv-berget. En gumma i Bjrna hade en ko. Hon fick tvkalvar tre veckor fre midsommar. Dessa var vita med svartaron och liknade varandra som tv br. Gumman kom genast ihg sgnen om silvergruvan i Gruv-berget. Hon blev mycket

glad och omhuldade kalvarna p bsta stt. Hon var sker p,att kalvarna skulle finna silvergruvan i Gruv-berget. En veckafre midsommar kom hennes man hem. Han hade varit ute itimmerflottningen. Gumman talade om den glada hndelsen frhonom. Men gubben vart inte glad. Han var rdd, att nrgumman och kalvarna kom till Gruv-berget, skulle gruvmoran


43/267

ta dem. Men han sade ingenting t gumman, utan gick tillladugrden och stack ihjl bgge kalvarna. Missrkningen vartstor fr gumman, men det gjorda kunde ju inte ndras.Kalvarnas ktt skte man koka i tre dagar, men kttet var ndalldeles stenhrt. Till slut gav man kttet t hundarna, mendessa ville inte ta det.

Gumman hade en bror som kallades Sttta Nisse drfr atthan stammade. En gng skulle han ska rtt p ngra hstar,som betade i skogen vid Gruv-berget. Han gick hrs och tvrs

genom skogen, men inga hstar syntes. Till sist gick han uppp berget. Nr han gtt en stund, kom han till ett djupt hl iberget. Nr han tittade ner fick han se, att det lyste av silver.Omkring ppningen vxte trd, och i trdgrenarna hngdelnga silverstnger. Han frstod nu, att han hittat silvergruvan.Genast stoppade han p sig ngra silver-stycken. Med sin knivgjorde han mrken i trdstammarna, nr han gick drifrn fratt lttare hitta tillbaka. Nr han hade gtt vgen fram en stund,vart han mycket trtt. Han ville g vidare, men han blev alltsmnigare. Till sist satte han sig p en sten fr att vila. Drsomnade han genast. Efter ngra timmar vaknade han och nu

visste han inte, var han var ngonstans. Han stoppade handen ifickan fr att knna efter om silverstyckena lg kvar och detgjorde de. Han tog upp dem, men stor blev hans missrkning,nr han sg, att det var vanliga grstenar. Nu tittade han efterom mrkena i trdstammarna fanns kvar, men han kunde intese ngra. Till slut mste han uppge sitt skande, ty det brjadeatt bli mrkt. Han mrkte, att gruvmoran inte ville, att hennessilvergruva skulle bli funnen nnu. Nr han gtt vidare, komhan till sitt hem. nnu i dag vntar folket i Bjrma, attsilvergruvan i Gruv-berget skall upptckas och vara till gagnfr socknen, vilken d kommer att blomstra upp. P senare

tider har man sprngt i berget fr att se efter om det finns silverdr, men nnu har det inte lett till ngot.

[Vi se hr en viss slktskap med A-typen och den dri frsttergivna sgnen, enligt vilken brorslotten endast kunde finnasav ett par tvillingbrder. Tvillingskapet kommer sedan igenbde i skattsgnerna och vid uppskandet av platser fr


44/267

kyrkbygge. Slktskapen med skattsgnerna kan ven avlsasgenom den nrkiska frestllningen om lysande malmdrakar,som vakta fyndigheterna.]

@?7 )6"' 4L1 2:0&5 9&% 1;'/- =2&%0422/->(Danmark I s.189)

Det var sommar-gille hos Anders Andersen ett r, och jagspelade fr karlarna - p den tiden hade de sommar-gille frnValborg (1 maj) tills de redo sommar i by midsommar dag(midsommarafton) och de som gick hn, betalade sspelmanspengar Vrfru dag (15 augusti) och drmed varsommaren frbi. De dansade i by-logens sdra lnga, och jagspelade om eftermiddagen, s det var en ren gldje att hra. Ddet blev afton, dansade de i mnskenet, fr det var fullmne.Men s blev fiolen med ens s stum som en hackbrda. Jaghartsade strken, och jag gned igen; men allt frgves; jag rev

och gned men det var inte mera klang n i en gammal trsko.De skulle dansa menuett och den vet jag att jag annars kanriva av. Men karlarna stampade och trampade helt utan takt, frde kunde inte hra musiken. Kan du frst det? Det kan inte

jag heller. Men hr nu hr. D jag kom hem, lg Karin vaken,och s sger hon till mig: Det var d hemskt vad de ha dansatoch stojat dr borta under vven hela aftonen. De dansade riloch de dansade menuett och jag trodde, du satt och speladeborta vid bordsndan, fr jag hrde lika tydligt bde rilen ochmenuetten, som om du satt dr. S slog en av de sm i luften,och slog sig med trskon och sade: Han tror nog att han spelarfr dem drborta, men hans musik tar vi. - Ja, nu kan jagfrst, varfr fiolen inte ville lyda, sade jag, och s gick jag isng.


45/267

@@7 R;'/- Y6 0*;**4-^ %/"0 %,-&""$ =2&%0422/->(Danmark I s.198)

Var midsommar-nattstr Ulshj p fyra gldande stttor. Detvar p denna hg, Esbern Snare lg och hrde trollens namn.

@A7 \$-'34#5 3#T**/- =2&%0422/->(Danmark I s.422)

Till mannen i Pinen kom det en afton en liten man och badhonom om att lta sin bt g ver till Humlum landmidsommar-natt(midsommar). De kunde inte vara dr i landetlngre fr bimm-bamm och klockklangen.

@K7 GT-54- =2&%0422/->(Danmark III s.76)

Mitt p Rdsten mark har dr varit ett kapell, varav det nu

endast finns ruiner. Dit begav sig p midsommar dag(midsommar) mnga sjuka och lade gvor p dessa ruiner.Andra reste vid samma tidi frhoppning om helbrgdagrelsetill den helige Severin i Kipping med intrngande bner ochmedfrde dessutom gavr, fr att med hans makt och hjlp fsin frlorade hlsa ter.

@M7 GT-5.T''$(Danmark III s.83)

Karlslund r byggt av en karl. P den vstra sidan av byn vardet en gng en stor granskog, och vid denna hade han sinboplats, och dr Karlslund nu ligger, var en hrlig skog av allaslags trd. Hr brjade han att rja upp och uppfra grdar, ochd han hade byggt ngot, uppfrde han Karlslunds kyrka. Draltartavlan skulle st, lt han nedstta ett levande lamm, ochdet blev tckt av jord. I en sten lt han hugga ut ett lamms


46/267

figur, och det blev satt vid den vstra nden av kyrkan, drman nnu kan se den.

@N7 )+:"5"/ '6-%/- =2&%0422/->(Danmark III s.237)

Det bertta tv gamla mn ...bgge fiskare, som mngagnger ha farit till Iv samman fr att fiska, om Brattingsborg,att de ha sett dess fundament om midsommarstid, nr vattnethver sig.

@O7 R$#&'/ 5,##4- =2&%0422/->(Danmark III s.210,211)

Som pojke hade jag dlig syn, och s kom min moder atttnka p att fra mig till den heliga kllan vid Bostrup, Lybysocken. Jag blev tvttad, och vi tog en gryta full med vattenhem. Den blev satt i skugga ute i trdgrden, och drav blev

jag tvttad flera gnger. S kom sig mina gon. Vi var drmidsommar afton.---------

Det var en helig klla i Udby, Rugs hrad, och en iThorsager. De sjuka kom dr var midsommarnatt,och de fickalla lkedom dr, intill dess en man tog sig fre att tvtta enblind hst...

----------Emellan Mygind och Mygind mlle p den sdra sidan av

vgen r en helig klla, som kallas Frue kilde. Till den gjordeblinda och halta och andra sjuka sina resor midsommar afton.

---------Vid kllan brndes midsommar bl. (III s.232)


47/267

@P7 R,S4- 5,-"/ 9&% 5,##4- =2&%0422/->(Danmark VII s. 91 f)

Vid verndan av den vg, som fr frn Nrhalne till Holte,en liten backe i Vildmosen, r dr ett hl liksom en brunn, ochsom kallas Plsekjdlen. Dr samlades hxorna midsommarafton. Nr de hade krnat smr, dansade de, och Djvulen

spelade. Drp trakterade han dem och gav dem att dricka uren silverkanna. Men andra mnniskor som sg drp, kundegott se, att det inte var annat n en synvilla.

--------------En karl som tjnade p Vestervig kloster, hade hrt talas om,

att hxorna samlades och dansade runt om st. Tgers kllavarje midsommar afton, men endast den, som hade kyrkogrds-mull p huvudet, kunde se det. Han dristade sig d till, att ensdan kvll g in p kyrkogrden och ta kyrkogrds-mull phuvudet, och d det gick mot midnatt, kom helt riktigt hxornaoch begav sig till att dansa kring kllan. D han hade sett p

dem det han ville, tog han sin katt, som hade fljt med honom,och kastade in ibland dem. Sedan gick han hem i sng, menjust som han var fallen i smn, hrde han en katt jama viddrren, och i den tron att det var hans katt, som var kommenoch ville in, som vanligt, steg han upp och ppnade drren. Ssnart han hade gjort det, vimlade rummet av katter, som revoch bet omkring sig, s det var gruvligt. I sin nd grep karlenefter en gammal karda, som var satt fast med spetsen i loftet,och med den hgg han ls p katterna, intill dess han srade enav dem. Med skri och jmmer flydde de alla samman bort, mennsta dag ryktades det, att en kvinna i Vesterby hade ftt ett

otckt sr i ena lret, och hon blev krympling i alla sina dagar.------------

Krn spelemans fader hade en gng kommit att tnka p, atthan ville se hxorna en midsommar afton, och hur de kundekrna. Men han tordes inte g fr nra och lade drfr torvomkring sig och fick en att sl en ring runt torven. S kom


48/267

hxorna och de krnade, och det gick raskt undan. Djvulengick och sg till dem. De sade, den ena efter den andra likaraskt: Smr i mitt hl, smr i mitt hl! - Ja, skit i ditt hl,sade han dr inne i ringen. S blev de uppmrksamma p detoch kom bort till honom. Han blev rdd och lpte bort detvrsta han kunde. Men de kunde inte gra honom annat n attta hret av hans huvud, och s vart han skallig frn och med nu.

AQ7 G/**$-"/0 %/"0 =2&%0422/->(Danmark VII s.98)

Det var en grd som de mste lmna varje midsommar afton.S kom dr en tjnstedrng och ville vara dr, och det fick hanlov till. Han gav sig frst till att elda under kitteln, och d kommnga, liksom katter och dansade p sina bakben, och han gickomkring bland dem och sade: Lilla mus, bitte pus, akta dig, satt du inte brnner dig! S gick de in bland ngra andra katteroch sade: Lilla mus, bitte pus, akta, s att du inte brnner dig,

det sade bryggargossen till mig!. Gossen talade s lnge meddem tills han hade ftt vattnet att koka, d tog han ett mbaroch hllde kokhett vatten ver alla missarna. S kunde folkvistas i grden, det kom aldrig ngot mera dit.

A7

En midsommarnatt var det en piga som hade varit p dans

ngonstans och som var p hemvg. Bst som hon gick dr ochhade tankarna bort omkring vrlden, s mtte henne en stor oxep vgen. Flickstackaren vart rdd, hon frsts, men nr honinte var god till att komma undan, eller sg ngot levandes rdtill att klara sig p ngot annat stt, s tog hon och hgg tag om


49/267

hornen p oxen och stod och hll i honom p det viset. Hontordes inte slppa den heller, utan de stod dr de stod.

Nr det hade gtt en stund, s gick solen upp, och d fickpigan se, att hon stod och hll i handtaget p en stor kittel, somvar alldeles brddad med guldslantar.

A?7 )5/**$- =2&%0422/->(Danmark I s.357, 371)

I en hg, som ligger norr om rhus landsvg p Hrup mark,har det ofta setts brinna ljus, och enligt sgnen r en skattnergrvd dr, och flera har frskt att lyfta den en midsommar-natt, men alltid utan framgng. Sledes var det en gng fyraunga mn, som grvde efter skatten och de ndde ockslyckligt fram till en mkta stor kopparkittel med tv hankar i.S tog de en stng och stack igenom hankarna och tog fatt i varsin nda av stngen och lyfte fr att sledes f upp kitteln. Nuhade de mnnen just denna dag varit p jakt samman, och dehade skjutit en guldhind ( s kallas en hind som inte har haft

lamm den sommaren), och den ene av dem yttrade ganska torrt:S tung den r, och hade vi haft guldhinden ovanp, hade viinte orkat lyfta den. Men det skulle han inte ha sagt; ty ensdan kittel skall lyftas tigande, och drfr sjnk den, och hurmycket de n grvde, kunde de inte finna den mera dennagng.

En annan gng var det ngra andra, som ocks frskte f fattp skatten och hade ocks ftt fatt i kitteln, men i detsammakom en vldigt stor tupp lpande frbi hgen, och just d denkom frbi folket, rrde den upp en vldig vind. Mnnen kundeinte lta bli att le, och en av dem sade: Det var en kraftig n

fr ett s litet djur! I detsamma sjnk skatten och stod intemer att finna den aftonen. (Skatt p psken, Danmark III,s.436)


50/267

A@7 )5/**$- =?O +:"&>(Bergstrand, Hall. 1949:156)

Det var en hndelse som r verklig sanning, fr det var enpojk, som tjnade hos min far, som hade varit utfr det. Hanvar vallpojke hr uppe i markerna och gick och vallade fr ennatt. D kom en tjur med krulliga horn, och fr att fria sig togpojken tag i bgge hornen och vgade inte slppa. Men nr detblev dagning, gjorde tjuren ett ristande, och i detsamma fick

pojken se att mjlkerskorna kom. D slppte han taget ochsprang emot dem och gick inte tillbaka till den platsen mer ochsg sig inte om heller. Men han talade om det fr sin husbonde,och han gick dit, dr tjuren varit, och d hittade han enkopparkittel med tv ron p. Pojken hade sttt och hllit ironen och trott, att det var horn.

AA7 )5/**$- =+:#&>(Bergstrand, Bohus. 1947:141.)

Det var en som tjnade drng p ett stlle. Det var nra enrik gubbe. En dag fick drngen se, att husbonden plockade allapengar och skatter i en fjrding. S gick han och satte ner denunder loggolvet i en grop. Sedan tog han upp en bok och lsteur den: Den som kommer med sju brder, skall ta dennaskatt. D kom det en svart fgel och lade sig p kistan.

En dag kom drngens hustru in och sade: Suggan har grisatoch ftt sju galtgrisar. D tog han de sju grisarna och sprangut i ladan med och skrek: Hr r nu sju brder. D flg densvarta hnan upp. S tog han upp loggolvet och d fann hanskatten.

AK7 )5/**$- =2&%0422/->Bergstrand, Vrml. 1948:157.)

Rsstjrnsgruvan ligger tre eller fyra kilometer frnBjurbcken bland bergen dr. Folket i Filipstad fraktade dit alla


51/267

sina dyrbarheter, och sedan fick ret makt med detta.Midsommarnattenskulle tre stycken dit, sade far, de skulle hasamma frnamn och samma farsnamn. De skulle vara tysta,och de fick inte bli rdda. De lg dr och sg n det ena, n detandra, men de var tysta. Men s kom det en med yxa och sade:Hr r tre stycken; de r inte lika lnge, men jag skall gradem lika lnga. Men d sprang de.

-------------

(s.158.)Jag tror bestmt, att det var p julnatten ellermidsommarnatten, som man skulle g och ta reda p sdantsom var gmt. Vid Valfjllet skulle det vara en skatt. Men dethrde jag sgas, att det inte skulle g att f fatt p den, om detinte var sju ogifta brder. De skulle g dit alla p en gng, ochnr de kom dit, dr skatten var gmd, s fick de inte sga ettord. En gng frskte de, men nr de kom s lngt, att de sgskatten, s kom det en kring, som var halt och engd.Kringen frgade om hon skulle hinna till Stockholm medannatten. Du gr s tusan heller, din kring, sade en av dem.

Men d sg de aldrig skatten mer; den sjnk ner i jorden.

AM7 GT-55#4L54- =2&%0422/->(Bergstrand, Vrml. 1948:161.)

S skulle de kra ett par kyrkklockor ver en sj. Isen brastoch den ena klockan fll under isen. Den kunde inte tas upp.Men s hade ngon sett en klocka i vattnet. Han stllde till medatt ta upp den en midsommarnatt och fick fler med sig tillhjlp. De hade gjort upp, att ingen av dem skulle sga ngot,

vad styggelse de n fick se. De hade funnit klockan, men jmtsom de hade ftt linan om den, s kom det en ryttare p hstoch red p vattnet, s skummet forsade om honom. Hstenfrusade. Efter kom en annan ryttare, som red p en illa halthst. Han skrek och frgade: M jag hinner fram? - Icke


52/267

helsicke hinner du fram med en halt hst! svarade en avkarlarna. Men d blev bde klockan och ryttarna borta.

AN7 )5/**'-,9"&"' =0422/->(Danmark I s.363,381)

P Mejlby mark ligger vid den stra sidan av Randers-

Hadsunds-vgen ngra hgar, som kallas Trehje ellerHalmhje. En sommarafton, d ungdomen i Mejlby gick pgatan, kom de att se upp mot Trehje , och sg ett ljus druppe.De gick efter ljuset, fr de hade hrt, att nr man lyckadeskasta en kniv in i detta, s kunde man finna en skatt drunder.Detta lyckades ocks fr dem, och de grvde och fick framskattkistan, men i det de ville lyfta upp den och fra bort,syntes det dem som om hela Mejlby stod i ljusan lga. Dslppte de kistan och skyndade sig ner till byn, men d de komdit, fanns dr ingenting att se. Nu kunde de frst, att denkistan skulle de inte f, och sedan har det aldrig mer blivitgrvt efter den.

(Danmark I s.369)

I Mejlby i Stadil ligger Bavnebj. Det var en allmn sgen,att i den bodde en bergman som gde mycket pengar. Den mansom gde jorden som hgen lg p, frmdde sin granne atthjlpa till med att grva ut hgen och det skulle ske enmidsommar-nattoch under tystnad. Det gick ganska bra medgrvningen, endast undrade de sig ver att det hela tiden gick

en tupp utanfr hgen. ntligen kom de s lngt att de fick tagi kistan med pengarna i, men d kom en av mnnen att se nerp deras grdar, och d syntes det honom, som om bda brann.Han gav ifrn sig ett skrik, och meddetsamma sjnk skattendjupt ner i jorden, och dr ligger den nnu. Men grdsbrandenvar endast en synvilla.


53/267

AO7 W-/5$" $##$- 1:"%$" Y6 05/**$" =2&%0422/->(Danmark III s.458)

P land mark var ett stlle, dr man sade, att det varjemidsommar aftonskulle skjuta upp en kittel ur jorden, som varfull av guld och skatter, och ovanp den lg en liten svart hund.S var det en man som hade kommet i frlgenhet, han skullebetala sitt arrende och hade inga pengar. Det hrde hans lilladotter, och d hon hade hrt talas om skatten, och det ter blevmidsommar afton s gick hon till det stlle, dr kitteln sktupp, och alldeles riktigt stod den dr, och den lilla svartahunden lg ovanp. D tar hon och lser sitt frklde, ochsveper om hunden och lgger den frsiktigt p marken, tardrnst s mycket av skatten som hon tordes, och lggerhunden tillbaka. D sger den: Hade du inte tagit mig sfrsiktigt och lagt mig s mjukt, s skulle du inte ha kommit slindrigt undan.

AP7 \$-'34#50 0$- 4L1 ':## =2&%0422/->(Danmark I s.177)

Jag och Sren Vver vi lg uppe p Lsby hjmidsommardag och vntade p att berg-mannen skulle vdrasina pengar, ty det hade vi inbillat oss, att de skulle vdrasmidsommardagenom middagen, och vi ville grna ha ngra avdem. Det skulle ju vara i solsken, som de skulle vdras, mendet kom ingen. En gng, under det jag gick omkring dr, hrde

jag hur det slog en kista i ls, och d blev jag viss p att dr var

ngot.KQ7 R;"/" 4L1 1;#/00$*7 G @PA7 =2&%0422/->

Det r som en gammal sgen eller bondepraktika, att skatterskall finnas i det hr rset. Det gick nog att komma t dem, om


54/267

man bara grvde midsommarnattenoch inte sade ett ord underhela grvningen.

Far minns, att de talade om, att ett par gubbar enmidsommarnatt skulle grva i en rs och nr de hade plockatbort stenarna, fick de se en jrnkista med en ring i. Just som deskulle ta i, och lyfta upp den, fick de se en hna som kom ochdrog ett hlass. Och d kunde den ene gubben inte hlla siglngre utan sade: Nej, men ser du den dr hnan som slparoch drar p hlasset! - och med detsamma frsvann kistan

med skatten i. Och hur mycket de n grvde kunde de intefinna den igen.

K

Guldrupe kyrka sgs vara byggd p en guldgruva, dr engyllene gs ligger och ruvar p fyra guldgg.

En midsommarnattskulle ngra ordda karlar gra ett frskatt grva upp den frborgade skatten och p s stt vinnarikedom och lycka.

De gick till kyrkan och hade just brjat bnda upp stenarna ikyrkgolvet, d de pltsligt, gripna av en ofrklarlig rdsla, sgupp frn sitt arbete.

Framfr dem p gngen stod fyra oknda, svartkldda mn,och uttrycket i deras anleten var s hemskt och deras rrelser shotfulla att skattgrvarna alldeles vettskrmda rusade frn spettoch spade och allt, ut ur kyrkan och hem till sina grdar. Frstdr blev de lugna.

Aldrig mer frskte de grva upp skatten i Guldrupe, ochingen annan vgade heller fresta sin lycka.

Drfr ligger guld-gsen dr nnu p sina gg och kommer

vl att ligga dr till domedag.


55/267

K?7 )5/**$- =2&%0422/->(Bergstrand, Dalsl. s. 174.)

Vid norra ndan av sjn nimmen, Skogsgrdsviken kallad,skall en skatt ligga gmd. Det skall vara en kopparkittel fullmed pengar. Mnga skall ha frskt att ta upp den, men de har

gtt bet. Om man fdde upp ett par oxar med nysilad mjlk, sskulle man kunna kra upp skatten med dem ommidsommarnatten eller trefaldighetsnatten. Det var ett folk,som frskte med det, men det gick inte. Nr skatten var idagen, s var det en rst som sade: Det duger inte med ngrasklj-kalvar. Hustrun hade skljt mjlkhinken med vatten engng, och d hade det kommit litet vatten i mjlken, somoxarna skulle ha. Skatten blev borta fr den gngen.

K@7 W$" *# ,#94-"/ :*#6"/%$ .-:%5#,%"/%$"7 C !_ @PA7

=0422/->

S frtljes om Riksrdet Harald Stakes husfru p Hnster,hurledes en gng sent en sommarafton kommit till henne enlv-kvinna, som begrt att f lna hennes brudklnning, attnyttja till lv-brllop. Efter ngot besinnande fann frun bst attgra henne till viljes och lmnade henne klnningen. Ngradagar drefter terlmnades den, men var d i varje sm besattmed guld och prlor samt hade vidhngande en fingerring avdet finaste guld och med de dyrbaraste kta stenar infattad, som

sedan gick tillika med sagan i flera hundrade r ssom ett arv iStake-tten.

KA7 [&./0* 4L1 9,"%$#-4*7 C !! ?K@7 =0422/->

Det var en bonde som lg i skogen och kolade en vinterochhan var s frvillad av skogssnuvan, s att han hll p att


56/267

lmna bde fru och barn fr att bara f vara nra henne iskogen. Det var sommar och bondhustrun gick i skogen ochmtte skogssnuvan och d sporde hon henne: Jag har en tjurdrhemma, som inte bryr sig om vra kor utan bara lper tillandras kor, vad skall vi gra fr att han skall hlla sighemma? D svarade hon: h, tag bara och hng p honomtibast och vndelrot, s hller han sig nog hemma. Ochhustrun, hon sydde in det i byxlinningen p karlen sin och dvart han hemma. Men skogssnuvan hon sprang utanfr hos

dem och skrek: Tibast och vndelrot har mig sjlv frgjort.KK7 W$* .4-*-;9/%$ %-TL5$05,-#$*. =2&%0422/->

(Om kung Artus, ur Fornsvenskt Legendarium.) L IV 265(4 juli)

En prst hll dagligen mssa fr hans sjl. En midsommar-afton sg han i drmmen en riddare som sade sig hetaValuamus och bjd honom till sin herres hgtid. Dr sg hanen riklig fest ndas med en jmmerlig strid, s att alla fll pbgge sidor, tills Valuamus stod upp p stridsfltet och sade till

prsten att dylikt var hans herres och dennes kmpars dagligapina till domedag, ty vad gott de gjorde, det gjorde de fr attvinna bermmelse i denna vrlden, och bad han lta sig grakalkar av den guld-bgare varur han drack vid kung Artursbord. Prsten vaknade dr han somnat och fann guldkrlet vidsin barm. Kalkarna gjordes och r n till minnelse

KM7 \$-'*-4##$"0 0$-5/""/ =2&%0422/->

Sgen. Synes vara i ngra jmfrelser densamma som om

Ljungby horn och pipa.Vestmanland, ster Vla.

Mitt emot en by vid namn Offerbo ligger tvrs ver en ngoch grde en berg-klippa som kallas Petters klack, om vilkendr i frsamlingen finns fljande sgen, och som ven andra


57/267

frsamlingsbor p tskilliga stllen i Uppland och Vestmanlandsga ha tilldragit sig i ngot av deras berg.

I ovan nmnda by har bott en drng vid namn Petter, somofta gick att ska villebrd. Omsider blev han p det hgstaintim med berg-frun i detta berg, en ynnest som alla ivriga

jgare dr efterlngtade fr att drigenom ha lycka i sitt yrkeoch dribland var han en av de f.

En midsommarnatt bjd hon Petter till berget p ett stortkalas, som dr skulle hllas fr ortens bergatroll. Berg-frun

mtte ha lskat honom mycket, ty hon freskrev icke allenasthur han borde frhlla sig att inte bli skadad av de anrttningarman bjd honom, utan ock hur han kunde komma t densilverkanna man bjd honom avskedssklen ur.Petter begav sig dit till hst och blev mottagen p ett

frekommande stt, men vilket allt var berknat till hansfrdrv om icke trolldrottningens freskrifter skyddat honom.Till sist, d han ter satt p sin hst, fick han en silverkannafylld med fradgande l att dricka avskedssklen ur, men istlletfr att dricka kastade han let ur kannan ver vnstra axeln ochred s fort hsten frmdde drifrn. Men trollen var honom

alla i spren, och han lpte vart gonblick fara att bliupphunnen. D ropade hans trollvninna:

Rid kors ver fror och grdsdiken, s mste de springaomkring!

Petter gjorde s, och drav blev de hindrade, s att hanundslapp och fick behlla sin kanna, som han sknkte tillkyrkan. Det var den frsta silverkanna kyrkan gt. Men let,som han kastade, fll p hstens lnd och avbrnde dr bdehr och hud.(Svenska sagor och sgner 4, sagor s. 207.)


58/267

KN7 \$-'*/'"/ 5422$- &"*$ *#./5/ =2&%0422/->(Danmark I s. 253)

Hgarna p Tandrup bys hed bebos av nissar och om aftonen

brinner det stundom ljus p dem. En gosse gick en midsommaraftonut fr att se nissarna dansa, men han blev av dem bragt ini hgen, och man fann inte annat av honom n hans rda huva,som hngde p en pinne uppe p hjden.

KO7 \$-'*/'"/ 59&""4- 1,2*/0 *#./5/ =2&%0422/->(Danmark I s.264)

I Norup, Verninge socken, bodde en bonde, och p hans jord

lg Nonnebjrget. En sommarmorgongick hans hustru dit fratt ge sina kalvar att dricka, och d sg hon berget st pstttor, och bergfolket dansa drunder. Hon blev mycketfrundrad hrver, och d hon kom hem, berttade hon fr sinman, att hon under Nonneberget hade sett en dans s lng, ochden dansen glmde hon aldrig. Nsta morgon d hon ter gickditut blev hon borta. Mannen blev mycket ledsen ver detta, tyhan insg nog hur det var fatt. En gav honom det rdet, att hanskulle ta sin hingst och rida ditut och helt enkelt ta hem sinhustru. Han grep henne i hret just som hon dansade frbi, ochd de slunda var komne hem, sade hon till honom, att hanaldrig fick sga att hon skulle skynda sig, fr d mste hon faratillbaka till berget. Det gick bra en lng tid, men s en dag, dde skulle till altaret, kunde hon inte bli frdig, och d blevmannen vred och sade, att hon skulle skynda sig, annars komde frsent. I samma gonblick frsvann hon, och han sghenne aldrig mera.


59/267

KP7 \$-'*/'"/ 59&""4- 1,2*/0 *#./5/ =2&%0422/->(Danmark I s.256)

Vid Vejringe p Falster r en hg med trollfolk. En man, sombodde inte lngt drifrn, hade oturen, att alla hans hustrur blevrvade frn honom, och han hade nd haft sju. Han kom frbihgen en midsommar aftonoch sg till sin stora skrck, att enaraden av de dansande bestod av hans sju hustrur med ettgammalt troll i spetsen. Just som nu trollen lpte till fr attsvinga omkring med sin lnga rad, sprang mannen till ochsnappade till sig den bakersta av kvinnorna, vilken var just denhan senast hade mistat. Denna fick han dock lov att behlla ifred, men endast fr att trollen hade haft fatt p henne, fr honvar helt frvirrad i huvudet under resten av sitt liv.

MQ7 W$" .$-'*/'"/ 3#&L5/" =0422/->Vestmanland

Sgen om bergtagen flicka.En flicka om 16 17 r var hos en bonde antagen som

vallhjon. Efter att ha en del av sommarenalla dagar lngt upp ien stor skog vallat kreaturen, hnde det en afton, att hon ickekom hem. Husbondfolket var bedrvat ver vad som kunnathnda henne, uppbdade grannarna och skte henne, menfrgves, i flera dagar. Omsider kom hon dock helt oskaddhem en vacker afton i sllskap med sin hjord och berttadefljande fr sina nyfikna husbondfolk och grannar.

Ngra dagar fre sitt frsvinnande hade hon ur ett berg ftt

hra en ondligt intagande musik, men har inte velat omnmnadet hemma, emedan hon inte ville bli hindrad frn att lyssnadrp av folket, vilket ofelbart skulle hnt; utan varje dag vidmiddagstiden drev hon sin hjord till berget och fick s hramusiken, men var dag mera lockande. Den dag hon uteblevkunde hon inte avhlla sig, utan gick allt nrmare det stllemusiken hrdes. En skn port stod dr ppen, genom vilken


60/267

hon ingick, och kom s i de allra vackraste rum och salarobeskrivligt dyrbart prydda. Genom mnga sdana lockadeshon allt lngre och lngre in av den frtrollande musiken, tillsntligen hon mttes av en mycket grann men ful kvinna, sommottog henne mycket vnligt och sade:

Allt det granna, du hr ser, och mycket mera vill jag givadig, om du vill stanna kvar och kasta bort allt, vad du br pdig.

Flickan svarade intet, ty hon fann ngot att misstnka, d hon

ville ha henne att verlmna allt vad hon bar p sig, varfrehon vnde sig om fr att g igen, men d var endast fastaklippvggar p alla sidor. Flickan frskrcktes vid dennaupptckt, och sg att hon hr ovillkorligt mste svlta ihjl, tyredan knde hon den fasligaste hunger.

Emellertid hade kvinnan framsatt mnga lckra rtter ochbjd henne ta utav. Men som inga bordsknivar var framlagde,tog hon sin egen fr att skra och ta, ty hungern tillt flickaninte, oaktat sin motvilja att neka denna kvinnas tillbud. Men dflickan vl skurit en gng med sin kniv i en av rtterna, befannsalla vara idel ormar, dlor och paddor. Denna upptckt

frfrade flickan nnu mera, varfre hon framtog katekesen,som hon hade med sig, fr att drur lsa en bn emot detfrhandenvarande onda. D hon det gjorde, frsvann allfrtrollning, och hon befann sig ter p samma stlle, som honvar, frr n hon ingick, dr hennes hjord var kvar och betade.Drav fann hon att kniven

Sgner i Ret Sept9

Documents

Transcript of Sgner i Ret Sept9