SFG med Eija Kuyumcu träff 1

Click here to load reader

  • date post

    06-Jul-2015
  • Category

    Documents

  • view

    2.159
  • download

    0

Embed Size (px)

Transcript of SFG med Eija Kuyumcu träff 1

  • 1. Intern kompetensutveckling omsystemisk-funktionell grammatik &bedmning av elevtexter i ett genrepedagogisktperspektivEija Kuyumcu INTRODUKTION TILL FUNKTIONELLT PERSPEKTIV P GRAMMATIK TRFF NR. 1

2. Vad r grammatik? Vilken grammatikundervisning fick dunr du gick i skolan? Vad hade den till syfte? Hur upplevde du den? Vilken nytta har du haft av den? Har du sjlv undervisat i grammatik? Hur r grammatikundervisningen iskolorna fr nrvarande? Varfr? 3. Vad r grammatik enl. SFG? Grammatik r ett stt att beskriva hur sprketfungerar fr att skapa betydelse i en specifiksprkgemenskap Grammatiska termer som adjektiv, adverb,nomen, verb, artikel, konjunktion, prepositionoch pronomen, ordklasstermer, tillter oss attdela upp ord i ordklasser. P vilket sttbeskriver ordklasserna ett sprks funktion? Ord har bde funktion och klass. Problemet ratt samma ord kan frekomma i olikafunktioner. 4. Gruppaktivitet: Diskutera Vilken nytta kan lrarna och eleverna ha avgrammatiska kunskaper? Finns det ngra risker medgrammatikundervisning? Vilken typ av grammatiska kunskaperbehver lrarna fr att de ska kunnatillmpa t.ex. genrepedagogik (sprk-,kunskaps-, ls- och skrivutvecklandeundervisning)? Varfr grammatik verhuvudtaget? 5. Varfr lra sig grammatik? Fr att kunna reflektera ver hur sprketskapar mening Fr att ha ett gemensamt sprk ettmetasprk fr att tala om sprkliga drag Fr att frst hur grammatiska strukturerskapar olika slags betydelser Fr att kunna underska sprkliga mnsteroch ordval fr att kritiskt kunna analyseratexter omvrldsuppfattningar,vrderingar, attityder, livsskdningar Fr att kunna anvnda sprket effektivt,ndamlsenligt och precist (ven korrekt) 6. Antaganden som SFG bygger p Sprket r alltid kontext- ochsituationsbundet och pverkas av detsociala syftet som det vid varje tillflleanvnds till, nmligen: mnet som behandlas, vilka som rinvolverade och om sprket r muntligt skriftligt, vardagligt akademiskt/mnesspecifikt Kunskap om sprkliga strukturer ranvndbart, men inte ett sjlvndaml 7. Antaganden forts. Fokus p autentiskt sprk i verkligkommunikation i olika sammanhang Analyserar hur syftet medkommunikationen uppns, t.ex. i enskolkontext Frutse var eleverna behver srskildstttning med vissa grammatiska ochsprkliga drag 8. Det funktionella i grammatiken ngra frgor Vilka sprkliga mekanismer gr det mjligt fr att skapaen sammanhngande text? Att kunna klassificera, definiera, beskriva, kategoriseraoch exempfliera r viktiga frdigheter i skolarbetet. Vilkagrammatiska kategorier kommer till uttryck i dessafrdigheter? Vad bidrar adverbialen till? Vad hnder om manutelmnar dem? Hur pverkar valet av nomen/nominalgrupper textensbetydelse? Hur kan eleverna anvnda adjektiv fr att uttrycka sinsikt? Finns det en skillnad mellan grammatiska mnstermellan olika texter, t.ex. sknlitterra och faktatexter? 9. Elevers sprkutveckling Uppn olika sociala syften: Interagera med andra personer Utveckla sin frstelse av vrlden F en strre rrlighet mellan entalsprkslik och skriftsprksliksprkanvndning 10. Diskutera vad som skerunder skolren i elevernas sprkutveckling Kontinuum fr att uppn olika socialasyften genremedvetenhet/texttyper Kontinuum fr interaktion med andra Kontinuum fr representation averfarenhet och kunskap Kontinuum fr att skapa muntliga ochskriftliga texter 11. Fokus p grammatik iundervisningen? Lraren kan lyfta fram vissagrammatiska aspekter i ettsammanhang: Under gemensam boklsning,modellerat och kollaborativt skrivande,lrar- och kamratkommentarer vidtextredigeringen, gemensam text fas 3,vid specifika textval Funktion i fokus, inte terminlrning 12. Ideationella betydelser hur vibeskriver vra erfarenheter avvrlden omkring oss - transitivitet Navet i beskrivningen processen(ngt sker, hnder, utfrs, sgs,uppfattas, r) De involverade i processen deltagare (de som deltar eller berrs) Omstndigheterna kring processen(var, nr, hur etc.) 13. Process en lexikogrammatiskfunktion i satsen Processer realiseras av verbgrupper(ordklass) Processen uttrycks av ett enkelt finitverb eller en verbgrupp medhuvudverb Markera processerna i exempeltextenoch ange vilken processtyp! 14. Processtyper(se figur i Holmberg m.fl. s. 78) Fysiska vrlden:- materiella processer GRA-verb- *verbala processer SGA-verb Abstrakta relationsvrlden:- relationella processer VARA-verb Medvetandevrlden:- mentala processer UPPLEVA-verb- *verbala processer SGA-verb 15. Deltagare i materiella processer(s. 80 i Holmberg m.fl.) Frstadeltagare materiell process- andradeltagare Aktr ml: vi drog upp firren Aktr utstrckning: vi kte bt Aktr mottagare: man mste ge alla 16. Deltagare i mentala processer Frstadeltagare - mental process andradeltagare Upplevare fenomen: Vi sg finafiskar Se vidare exempel p s. 86 i Holmbergm.fl. Exempel p mentala processer: tnka,knna, lyssna, uppfatta, se, skymta,lska, hata, hoppas etc. 17. Deltagare i relationellaprocesser (attributiva, identifierande och existerande) Frstadeltagare relationell process andradeltagare Brare attribut: Bilen r rd. Utpekad vrde: Oslo r Norges huvudstad. Existerande: Den finns, existerar, sitter, str,lever, frekommer etc. Relationella processer beskriver, klassificerar,sorterar och etiketterar, s.v. s. 92 i Holmbergm.fl. 18. Deltagare i verbala processer(handlar om kommunikation) Frstadeltagare verbal process andradeltagare Talare lyssnare: Hon frklaradefr honom. Talare utsaga: De stllde flera frgor. Talare talml: Oppositionenkritiserade regeringen. S.v.s.95-101 i Holmberg et al. 19. Omstndigheter Omstndighetsadverbial: frgor ochexempel, se s. 107 i Holmberg et al. Omstndighetsadverbial uttrycker:- plats - sllskap- tid - roll- stt- sak- orsak - synvinkel- villkor 20. Analysera transitivitet iexempeltexten Vlj ocks en elevtext/en gemensamtext och analysera den p sammastt till nsta gng. Analysera ven deltagarrollerna ochomstndigheterna i samma text. 21. Sprket Bestr av byggstenar av olika slagoch olika storlek. Dessa skilda typer av sprkligabestndsdelar bildar en hierarki. Varje steg i hierarki utgr en sprkligniv.