Intern kompetensutveckling om

systemisk-funktionell grammatik &

bedömning av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektivEija Kuyumcu

INTRODUKTION TILL FUNKTIONELLT PERSPEKTIV PÅ GRAMMATIK –

TRÄFF NR. 1

Vad är grammatik?

Vilken grammatikundervisning fick du när du gick i skolan?

Vad hade den till syfte?

Hur upplevde du den?

Vilken nytta har du haft av den?

Har du själv undervisat i grammatik?

Hur är grammatikundervisningen i skolorna för närvarande? Varför?

Vad är grammatik enl. SFG?

Grammatik är ett sätt att beskriva hur språket fungerar för att skapa betydelse i en specifik språkgemenskap

Grammatiska termer som adjektiv, adverb, nomen, verb, artikel, konjunktion, preposition och pronomen, ordklasstermer, tillåter oss att dela upp ord i ordklasser. På vilket sätt beskriver ordklasserna ett språks funktion?

Ord har både funktion och klass. Problemet är att samma ord kan förekomma i olika funktioner.

Gruppaktivitet:

Diskutera

Vilken nytta kan lärarna och eleverna ha av grammatiska kunskaper?

Finns det några risker med grammatikundervisning?

Vilken typ av grammatiska kunskaper behöver lärarna för att de ska kunna tillämpa t.ex. genrepedagogik (språk-, kunskaps-, läs- och skrivutvecklande undervisning)?

Varför grammatik överhuvudtaget?

Varför lära sig grammatik?

För att kunna reflektera över hur språket skapar mening

För att ha ett gemensamt språk – ett metaspråk – för att tala om språkliga drag

För att förstå hur grammatiska strukturer skapar olika slags betydelser

För att kunna undersöka språkliga mönster och ordval för att kritiskt kunna analysera texter – omvärldsuppfattningar, värderingar, attityder, livsåskådningar

För att kunna använda språket effektivt, ändamålsenligt och precist (även korrekt)

Antaganden som SFG bygger på

Språket är alltid kontext- och situationsbundet och påverkas av det sociala syftet som det vid varje tillfälle används till, nämligen:

Ämnet som behandlas, vilka som är involverade och om språket är muntligt – skriftligt, vardagligt –akademiskt/ämnesspecifikt

Kunskap om språkliga strukturer är användbart, men inte ett självändamål

Antaganden forts.

Fokus på autentiskt språk i verklig kommunikation i olika sammanhang

Analyserar hur syftet med kommunikationen uppnås, t.ex. i en skolkontext

Förutse var eleverna behöver särskild stöttning med vissa grammatiska och språkliga drag

Det ”funktionella” i grammatiken –några frågor

Vilka språkliga mekanismer gör det möjligt för att skapa en sammanhängande text?

Att kunna klassificera, definiera, beskriva, kategorisera och exempfliera är viktiga färdigheter i skolarbetet. Vilka grammatiska kategorier kommer till uttryck i dessa färdigheter?

Vad bidrar adverbialen till? Vad händer om man utelämnar dem?

Hur påverkar valet av nomen/nominalgrupper textens betydelse?

Hur kan eleverna använda adjektiv för att uttrycka sin åsikt?

Finns det en skillnad mellan grammatiska mönster mellan olika texter, t.ex. skönlitterära och faktatexter?

Elevers språkutveckling

Uppnå olika sociala syften:

Interagera med andra personer

Utveckla sin förståelse av världen

Få en större rörlighet mellan en talspråkslik och skriftspråkslik språkanvändning

Diskutera vad som skerunder skolåren i elevernas språkutveckling

Kontinuum för att uppnå olika sociala syften – genremedvetenhet/texttyper

Kontinuum för interaktion med andra

Kontinuum för representation av erfarenhet och kunskap

Kontinuum för att skapa muntliga och skriftliga texter

Fokus på grammatik i undervisningen?

Läraren kan lyfta fram vissa grammatiska aspekter i ett sammanhang:

Under gemensam bokläsning, modellerat och kollaborativt skrivande, lärar- och kamratkommentarer vid textredigeringen, gemensam text fas 3, vid specifika textval

Funktion i fokus, inte terminlärning

Ideationella betydelser – hur vi beskriver våra erfarenheter av världen omkring oss - transitivitet

Navet i beskrivningen – processen(ngt sker, händer, utförs, sägs, uppfattas, är)

De involverade i processen –deltagare (de som deltar eller berörs)

Omständigheterna kring processen (var, när, hur etc.)

Process – en lexikogrammatisk funktion i satsen

Processer realiseras av verbgrupper (ordklass)

Processen uttrycks av ett enkelt finit verb eller en verbgrupp med huvudverb

Markera processerna i exempeltexten och ange vilken processtyp!

Processtyper (se figur i Holmberg m.fl. s. 78)

Fysiska världen:

- materiella processer – GÖRA-verb

- *verbala processer – SÄGA-verb

Abstrakta relationsvärlden:

- relationella processer – VARA-verb

Medvetandevärlden:

- mentala processer – UPPLEVA-verb

- *verbala processer – SÄGA-verb

Deltagare i materiella processer (s. 80 i Holmberg m.fl.)

Förstadeltagare – materiell process - andradeltagare

Aktör – mål: vi drog upp firren

Aktör – utsträckning: vi åkte båt

Aktör – mottagare: man måste ge alla

Deltagare i mentala processer

Förstadeltagare - mental process –andradeltagare

Upplevare – fenomen: Vi såg finafiskar

Se vidare exempel på s. 86 i Holmberg m.fl.

Exempel på mentala processer: tänka, känna, lyssna, uppfatta, se, skymta, älska, hata, hoppas etc.

Deltagare i relationella processer (attributiva, identifierande och existerande)

Förstadeltagare – relationell process –andradeltagare

Bärare – attribut: Bilen är röd.

Utpekad – värde: Oslo är Norges huvudstad.

Existerande: Den finns, existerar, sitter, står, lever, förekommer etc.

Relationella processer beskriver, klassificerar, sorterar och etiketterar, s.v. s. 92 i Holmberg m.fl.

Deltagare i verbala processer(handlar om kommunikation)

Förstadeltagare – verbal process –andradeltagare

Talare – lyssnare: Hon förklaradeför honom.

Talare – utsaga: De ställde flera frågor.

Talare – talmål: Oppositionenkritiserade regeringen.

S.v.s.95-101 i Holmberg et al.

Omständigheter

Omständighetsadverbial: frågor och exempel, se s. 107 i Holmberg et al.

Omständighetsadverbial uttrycker:

- plats - sällskap

- tid - roll

- sätt - sak

- orsak - synvinkel

- villkor

Analysera transitivitet i exempeltexten

Välj också en elevtext/en gemensam text och analysera den på samma sätt till nästa gång.

Analysera även deltagarrollerna och omständigheterna i samma text.

Språket…

Består av byggstenar av olika slag och olika storlek.

Dessa skilda typer av språkliga beståndsdelar bildar en hierarki.

Varje steg i hierarki utgör en språklig nivå.