Session 66 Claes Ribbing

TransportforumTransportforum99 januarijanuari 2009 2009

AnvAnväändningndning avav askoraskor iianlanlääggningsarbetenggningsarbeten

ResultatResultat frfråånn AskprogrammetAskprogrammet 0202--0808www.askprogrammetwww.askprogrammet .com .com

www.varmeforsk.sewww.varmeforsk.se

Claes RibbingSVENSKA ENERGIASKOR AB

www.energiaskor.se

äägs av 12 energifgs av 12 energifööretag retag arbetar som branschorgan farbetar som branschorgan föörr

MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR

Svenska EnergiAskor ABSvenska EnergiAskor AB

Stödjer Värmeforsks Askprogram med detta namn

Claes Ribbing Claes Ribbing Svenska EnergiAskor ABSvenska EnergiAskor AB

Askprogrammets VisionAskprogrammets Vision

Askor nyttiggAskor nyttiggöörs i ett rs i ett hhåållbart samhllbart samhäälle. lle.

Strategi fStrategi föör miljr miljööriktig riktig anvanväändning av askorndning av askor

Askor skall gAskor skall göör nyttar nyttaHelhetssyn mellan miljHelhetssyn mellan miljöömmåålenlenTillTilläämpad FoU pmpad FoU påå vetenskaplig basvetenskaplig bas

Universitet, hUniversitet, höögskolor, konsultergskolor, konsulterTeknik, miljTeknik, miljööteknik, lteknik, låångtidsfngtidsföörsrsöök, goda exempel k, goda exempel

En bred finansiering och styrningEn bred finansiering och styrningMyndigheter STEM, NV, SGI (SGU) VVMyndigheter STEM, NV, SGI (SGU) VVProducenter: VProducenter: Väärmeverk, Skogsindustrirmeverk, SkogsindustriKonsulter, Panntillverkare, UniversitetKonsulter, Panntillverkare, Universitet

InformationInformation Claes Ribbing Claes Ribbing Svenska EnergiAskor ABSvenska EnergiAskor AB

AskprogrammetAskprogrammetVärmeforsks program för Miljöriktig användning av askorVaraktighet 2002 – 2008 - 2011! 40 företag och myndigheter

Miljö & kemiSkog & mark Geoteknik Deponi

• Kriterier

• Lagar

• Testmetodik

• Kvalitetskontroll

• Vägar

• Ytor

• Betong

• Gruvor

• Tätskikt

• Stabilisering

• Täckning av gruvavfall

• Återföring

• Tillväxt

PannorPannor(bilderna visar ombyggda kolpannor hos S(bilderna visar ombyggda kolpannor hos Sööderenergi)derenergi)


Rosterpanna för industriavfall ≈ 1 100 °C

Mest bottenaska

Pulverpanna för torv och pellets (= kolpanna)≈ 1 200 °C

Mest flygaska

Bubblande fluidbäddpanna för flis och torv≈ 850 °COfta lika mycket flyg och bottenaska(pannsand)

Askor frAskor fråån olika brn olika bräänslennslen

1515--25% i hush25% i hushåållsavfallllsavfall5% i torv (kan vara mycket mer)5% i torv (kan vara mycket mer)1010--50% i slam fr50% i slam fråån pappersindustrinn pappersindustrin22--4% i bark4% i bark0,30,3--0,5% i rent tr0,5% i rent trää8% i kol (ryskt 8% i kol (ryskt åångkol)ngkol)0,0050,005--0,03% i olja0,03% i olja


Claes Ribbing Svenask Claes Ribbing Svenask EnergiAskor ABEnergiAskor AB

Askproduktion i Sverige 2006Askproduktion i Sverige 2006ton torrviktton torrvikt

Rosterpanna Bottenaska+ Flygaska totAvfall hushåll + industri 454 000 96 000 550 000Biobränslen (Träflis,grot) 110 000 20 000 130 000Blandbränslen inkl torv 42 000 28 000 70 000

PulverpannaKol/torv 7 000 24 000 31 000Torv/träflis etc 18 000 31 000 49 000

Fluidbäddpanna CFB, BFB.Avfall hushåll + industri 45 000 57 000 102 000Biobränslen inkl slam 46 000 92 000 138 000 Blandbränslen 75 000 160 000 133 000

Totalt: 800 000 500 000 1 300 000

Askor har bra egenskaperAskor har bra egenskaperHHååller basiska nller basiska nääringsringsäämnenmnenLLååg till mg till mååttlig skrymdensitet (0,9ttlig skrymdensitet (0,9--1,6)1,6)

FlygaskorFlygaskorHHäärdande egenskaperrdande egenskaperLLååg permeabilitetg permeabilitet

BottenaskorBottenaskorGod bGod bäärighet righet God drGod drääneringnering

Men hMen hååller ller ääven tungmetaller som dock ven tungmetaller som dock äär r relativt hrelativt håårt bundna srt bundna säärskilt efter mognadrskilt efter mognad

AnvAnväändning Askor 2006ndning Askor 2006

VVäägar och ytorgar och ytor 200200 kton kton SkrotSkrot 4040 ktonktonNNääringsringsäämnenmnen 3535 ktonktonUtfyllnad av bergrumUtfyllnad av bergrum 5050 ktonktonDeponierDeponier 650650 ktonktonDiverseDiverse 125125 ktonktonTotaltTotalt 1 miljon ton1 miljon tonAv totalt produceratAv totalt producerat 1,3 milj ton TS1,3 milj ton TS


Flygaska Flygaska -- TjTjäältltåålig vlig vääggPentti Lahtinens doktorsarbete 2001 visar att :

Flygaska ger en mycket tjältålig väg samt

Ingen påvisbar miljöpåverkan påomgivningen. Molybden var det kritiska ämnet.

Väg med flygaska ca 7 år efter renoveringAskan höll 5 % cement samt även fiberslam

Referensväg renoverad på traditionellet sätt ficksprickor redan efter 1 år


StensjStensjöövväägen 040405gen 040405ingingåår i Vr i Väärmerforskrapport nr 949rmerforskrapport nr 949

Sträcka utan aska i vägkroppen !

Det är ordentliga tjälskador påvägen och i dessa gupp höll spoilern på att fara av bilen

Vår provsträcka med aska !Inga tjälskador.

Om jag ägde vägen skulle jag ha aska i hela sträckan!!

Flygaskor i vFlygaskor i väägar o ytorgar o ytor

Riksväg 90 -Styvare med askaIngen negativ miljöpåverkan

RINGA RISK MEDFLYGASKOR I VÄG!!!Ingen utlakning av tungmetaller har kunnatpåvisas!

Tendens till lägre metallhalter i porvattenrunt flygaskvägar!

Styvare väg = lägre underhåll =Mindre total energi förbrukning

Film/handbok på www.energiaskor.se respwww.askprogrammet.com

Stabilisering särskilt intressant


http://www.energiaskor

http://www.askprogrammet.com

FlygaskerapporterFlygaskerapporterHandbok flygaska i vHandbok flygaska i vääg . nr 954 2006 g . nr 954 2006

Finns Finns ääven som SGI:s infoven som SGI:s info--rapport 18:4rapport 18:4Bra om gjorda goda exempel och rapporterBra om gjorda goda exempel och rapporterDen tyvDen tyväärr saknar vrr saknar väägledning om miljgledning om miljöötillsttillstååndndFFäärdig forskat omrrdig forskat områåde utom om stabilisering, de utom om stabilisering, frostbestfrostbestäändighet, kanske om vad kan hndighet, kanske om vad kan häända om 100 nda om 100 åårr

Rapport nr 1055 2008 FUD Sala stabilisering av Rapport nr 1055 2008 FUD Sala stabilisering av obundna lager enligt VV:s berobundna lager enligt VV:s berääkningsmetoder.kningsmetoder.

Vid stabilisering med under 30% flygaska bVid stabilisering med under 30% flygaska böör 5r 5--12% 12% cement av askmcement av askmäängden tillsngden tillsäättas fttas föör att fr att fåå rräätta tta berberääkningsvkningsväärden prden påå frostbestfrostbestäändighetndighet


Claes Ribbing, Svenska Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor ABEnergiAskor AB 1515

Film AskvFilm Askväägengen

Flygaskor i vFlygaskor i vääg gerg gerBBäättre tjttre tjäältltåålighetlighetHHöögre bgre bäärighetrighetMindre underhMindre underhåållllMindre materialMindre materialBBäättre ekonomittre ekonomi

Sparade Sparade naturresursernaturresurser

Finns pFinns pååwww.energiaskor.sewww.energiaskor.se

GeoteknikGeoteknik--slaggrusslaggrusmognade siktade skrotbefriade rostbottenaskor frmognade siktade skrotbefriade rostbottenaskor fråån avfallsfn avfallsföörbrrbräänningnning

Bra vBra väägmaterialgmaterialBra bBra bäärfrföörmrmåågagaMMååttlig httlig håållfasthetllfasthetRelativt lRelativt läätt materialtt material20% i bergkross= bra siktkurva20% i bergkross= bra siktkurva(kan ers(kan ersäätta finkrossning)tta finkrossning)Egenskaper skall mEgenskaper skall määtas med funktionella metodertas med funktionella metoderHandbok slaggrus i vHandbok slaggrus i väägg

Ringa risk fRinga risk föör Hr Häälsa o Miljlsa o MiljööHHååller relativt hller relativt hööga halter tungmetallerga halter tungmetallerMen Men äändock ringa risk i vndock ringa risk i väägar/ytor.gar/ytor.

extra fextra föörsiktighet:rsiktighet:bara i belagda vbara i belagda väägar/ytorgar/ytorBBöör r ååteranvteranväändas efter anvndas efter anväändningens upphndningens upphööranderande

Utgrävning av 18 år gammal väg: Vändöra Rapport 964 SGI/ Lunds UniversitetEn av grunderna för beräkning av ringa risk


Kvalitetskriterier fKvalitetskriterier föör bottenaskor till vr bottenaskor till väägg--och anloch anlääggningsbyggnadggningsbyggnad

Rapport 867 von Bahr, Rapport 867 von Bahr, EkvallEkvall, , SchouenborgSchouenborg SPSP


Bra om grunderna fBra om grunderna föör vr väägbyggen och om innebgbyggen och om inneböörden rden av alla olika av alla olika lablab testmetoder testmetoder Avfall mAvfall mååste mste määtas med funktionella metodertas med funktionella metoder

TexTex bbäärfrföörmrmååga och stabilitet bga och stabilitet böör mr määtas som etas som e--modul vid modul vid olika belastningar med dynamiska olika belastningar med dynamiska triaxialmetodertriaxialmetoder

--

Claes Ribbing, Svenska Claes Ribbing, Svenska EnergiAskor ABEnergiAskor AB 1818

Triaxialtest Triaxialtest -- BBäärfrföörmrmåågagarapport 930rapport 930

Är lättare att packa och särskilt kolrostbottenaskor ger lättare konstruktioner.

KolrostbottenaskaSlaggrusSlaggrus

Kolrostbottenaska

Sandigt grus

VTIsVTIs materialdatabasmaterialdatabasRapport 930 2005 Arvidsson, Rapport 930 2005 Arvidsson, LoorentsLoorents

Slaggrus kan anvSlaggrus kan anväändas som fyllnadsmaterial, ndas som fyllnadsmaterial, skyddslager och fskyddslager och föörstrstäärkningslager.rkningslager.Kolbottenaskor kan anvKolbottenaskor kan anväändas som lndas som läätt terrassmaterial. tt terrassmaterial. TrTrääbottenaskor kan anvbottenaskor kan anväändas som konstruktionsmaterial ndas som konstruktionsmaterial till vtill väägbyggnad. gbyggnad.

Rapport 952 2005 SP/VTI verifierar ovanstRapport 952 2005 SP/VTI verifierar ovanståående men ende men fann att trfann att träärostbottenaskor och pulverbottenaskor kan rostbottenaskor och pulverbottenaskor kan ha hha höög g vattenabsorbtionvattenabsorbtion ssäärskilt om frskilt om föörbrrbräänningen gnningen gåått tt mindre bra.mindre bra.


UppfUppfööljning av ljning av slagggrusprovvslagggrusprovväägargarRapporter 961 2005 och Q6Rapporter 961 2005 och Q6--604 2008 Maria Arm SGI604 2008 Maria Arm SGI

TTöörringevrringeväägengen i Malmi Malmöö och och DDååvavvaväägengen i Umei UmeååByggByggåår 1998 r 1998 respresp 20012001

FallviktsmFallviktsmäätningar visar att slaggrus behtningar visar att slaggrus behååller sina 70% ller sina 70% av av bergkrosssenbergkrosssen styvhet.styvhet.Men slaggrus har ca 30% lMen slaggrus har ca 30% läägre skrymdensitet sgre skrymdensitet såå det det äär r ingen stor skillnad i styvhet per viktingen stor skillnad i styvhet per viktSvSvåårtydd och liten skillnad i utlakning frrtydd och liten skillnad i utlakning fråån n DDååvavvaväägensgensreferensstrreferenssträäcka och slagrusstrcka och slagrussträäckacka

TTöörringevrringeväägengen hade inga hade inga lysimetrarlysimetrar


LLåångtidsutlakningar och ngtidsutlakningar och ekotoxekotox fföör slaggrusr slaggrusRapport Q6Rapport Q6--658 2008 658 2008 FlyhammarFlyhammar

visar att stora ytor med slaggrus under asfalt pvisar att stora ytor med slaggrus under asfalt påå ttäät mark med lt mark med lååg g vattenomsvattenomsäättning kan ge httning kan ge hööga halter av sulfat o kloridga halter av sulfat o klorid

Rapport Q6Rapport Q6--625 2008 VTI/SGI Franz625 2008 VTI/SGI Franzéén, Arvidsson, n, Arvidsson, LoorentsLoorents, Arm, , Arm,

SuerSuer, Lyth, , Lyth, FrognerFrogner--KockumKockum, Larsson, Larsson. . visar att slaggrus under asfalt har samma lakegenskaper efter 10visar att slaggrus under asfalt har samma lakegenskaper efter 10 åår r som efter 6 msom efter 6 måånaders lagringnaders lagring

Rapport 931 SMAK 2005 Rapport 931 SMAK 2005 EckeEcke, Sj, Sjööblom, blom, Svensson,HerrmanSvensson,Herrman..Visar att Visar att kortidstvkortidstväättningttning inte ginte göör slaggrus r slaggrus ””inertinert””

Rapport Q6Rapport Q6--668 2008 SGI/ITM (668 2008 SGI/ITM (AvfAvf SvSv rapport 08:16)rapport 08:16)Att under 15 Att under 15 åår vr vääl urskl urskööljt slaggrus frljt slaggrus fråån n SGIsSGIs lysimeterflysimeterfäältlt inte ger inte ger nnåågon gon ekotoxekotox = inert?!= inert?!

Slutsats: Slutsats: Skall slaggrus frSkall slaggrus fräämst anvmst anväändas dndas däär det bli vr det bli vääl urskl urskööljt under en ljt under en kontrollerbar tid i en takt som naturen tkontrollerbar tid i en takt som naturen tåål fl föör att sedan bli r att sedan bli ””inertinert””??

Slaggrus fSlaggrus föör sammansatta r sammansatta obundna materialobundna material

HandbokHandbok Per Tyllgren Skanska/SBUFPer Tyllgren Skanska/SBUF

VVäärmeforskrapport nr 1054. rmeforskrapport nr 1054. AvfAvf SvSv nr 2008:06nr 2008:06Ca 20% Slaggrus kan ersCa 20% Slaggrus kan ersäätta allt tta allt finkrossat materialfinkrossat materialNyckelfrNyckelfråågor gor äär r

miljmiljöötillsttillståånd och miljnd och miljööegenskaperegenskaperacceptans fracceptans fråån entreprenn entreprenöörer och vrer och väärmeverkrmeverk


EUsEUs AvfallsstrategiAvfallsstrategi

MMåållEU ska bli ett EU ska bli ett ååtervinningssamhtervinningssamhäällelle

Strategi Strategi Avfall undviksAvfall undviksAvfall anvAvfall anväänds som resurs.nds som resurs.ÅÅtgtgäärder frder föör att frr att fräämja ett hmja ett håållbart llbart resursutnyttjande resursutnyttjande Minska resursanvMinska resursanväändningens negativa ndningens negativa miljmiljöökonsekvenserkonsekvenser. .


Giftfri MiljGiftfri MiljöömmååletletVi skall ej fVi skall ej föörorena mer rorena mer ään till n till bakgrundsnivbakgrundsnivååererLLååter som oklanderligt bra mter som oklanderligt bra måål l

MenMenStStåår ofta i motsatsstr ofta i motsatsstäällning till llning till avfallsstrategin.avfallsstrategin.

Ger Ger ööverfverföörsiktighet som skapar rsiktighet som skapar Mer deponering Mer deponering ResursslResursslööseriseriAndra riskerAndra riskerIngen eller obetydlig fIngen eller obetydlig föörbrbäättring fttring föör Hr Häälsa o Miljlsa o Miljöö

Claes Ribbing Svenska EnergiAskor ABClaes Ribbing Svenska EnergiAskor AB

NV 2003NV 2003Grundlig diskussion hos NV fGrundlig diskussion hos NV fööranlett av ranlett av SGFsSGFs seminarium baserad pseminarium baserad pååderas rapport Bygga med avfall (deras rapport Bygga med avfall (blabla som som VVäärmeforskrmeforsk rapport nr 839)rapport nr 839)

MiljMiljöömmåålet let ””God bebyggd miljGod bebyggd miljö”ö” kan inte nkan inte nåås utan att s utan att vi vi ääven uppnven uppnåår miljr miljöömmåålet let ””Giftfri miljGiftfri miljö”ö”

SSääkerstkerstäällandet av en giftfri miljllandet av en giftfri miljöö mmååste ligga steget ste ligga steget ffööre, re, dvsdvs miljmiljööhhäänsyn vnsyn vääger tyngre ger tyngre ään resurshn resurshäänsyn dnsyn dååffööroreningsrisken bedroreningsrisken bedööms vara ms vara ””ej ringaej ringa””

Utnyttjande av Utnyttjande av ””restmaterialrestmaterial”” och avfall moch avfall mååste ste stimuleras. Resursaspekterna bstimuleras. Resursaspekterna böör dr däärfrföör r öövervvervääga om ga om ffööroreningsrisken roreningsrisken äär ringar ringa

Bra balans och tolkning av giftfri miljBra balans och tolkning av giftfri miljöömmåålet!?let!?Claes Ribbing Svenska EnergiAskor ABClaes Ribbing Svenska EnergiAskor AB

StStöörsta problemet?rsta problemet?Generella riktvGenerella riktväärden frden föör fr föörorenad markrorenad mark

Bygger pBygger påå fföörsiktighet i mrsiktighet i måånga stegnga stegFFåår r ööverstigas med riskbedverstigas med riskbedöömning mning blabla om om ffööroreningarna froreningarna fööreligger i mindre farlig form religger i mindre farlig form ään den n den farligastefarligaste

Men texten: Man Men texten: Man ffåår inte fr inte föörorena upp till rorena upp till riktvriktväärdena rdena äär fr föörröödandedande

Konsekvensen blir att mKonsekvensen blir att måånga tolkar det som att nga tolkar det som att ääven ven om ett avfall om ett avfall äär ofarligt fr ofarligt föör hr häälsa o miljlsa o miljöö om som såå ffåår r man inte fman inte föörorena rorena dvsdvs bygga med det.bygga med det.

SSåå miljmiljöökontoren, kontoren, lstlst och NV soch NV sääger ofta nej dger ofta nej däär r de borde sde borde sääga ja.ga ja.

Claes Ribbing Svenska EnergiAskor ABClaes Ribbing Svenska EnergiAskor AB

FFöörutsrutsäättningar fttningar föör att askor kommer till r att askor kommer till anvanväändning i vndning i väägar gar

rapport 849 (2004), Krapport 849 (2004), Käärrman, Berg, van rrman, Berg, van MoeffaertMoeffaert, Bjurstr, Bjurströömm

Analys av situationen i EU visar att god kontakt med och Analys av situationen i EU visar att god kontakt med och fföörstrstååelse frelse fråån Myndigheter n Myndigheter äär viktigast nr viktigast näär det gr det gääller ller mmööjligheter fjligheter föör att anvr att anväända askor.nda askor.Verifierats av projekt 1060 SGF 2008 som visar att EU Verifierats av projekt 1060 SGF 2008 som visar att EU lläänder som nder som äär br bäättre pttre påå att utnyttja avfall att utnyttja avfall har myndigheter som shar myndigheter som sööker finna lker finna löösningar psningar påå att att anvanväända avfall som resurser utan risk fnda avfall som resurser utan risk föör hr häälsa o miljlsa o miljööRapport 1062 Rapport 1062 EcoloopEcoloop 2008 kommunicerade med 2008 kommunicerade med myndigheter att ta hmyndigheter att ta häänsyn till helhetsbilden inte bara nsyn till helhetsbilden inte bara metallinnehmetallinnehååll.ll.

MMååste fste fööljas uppljas uppClaes Ribbing Svenask Claes Ribbing Svenask

EnergiAskor ABEnergiAskor AB

Ringa RiskRinga RiskHHäälsa (yttre miljlsa (yttre miljöö))

Mindre Mindre ään 1 risk per 100 000 att person i n 1 risk per 100 000 att person i utsatt grupp futsatt grupp fåår skada av fr skada av fööroreningen under roreningen under en livstid ( en livstid ( blabla pgapga genotoxgenotox o cancer)o cancer)

lakning till brunn, damning till lakning till brunn, damning till äätliga vtliga vääxter och xter och oralt intag viktigaste foralt intag viktigaste föör askor r askor

MiljMiljööJordlevande organismer Jordlevande organismer äär i regel mindre kr i regel mindre käänsliga nsliga ään vattenlevanden vattenlevandeUtlakning till ytvatten Utlakning till ytvatten äär dr däärfrföör avgr avgööranderande

Recipient inte fRecipient inte fåår fr föörorenas rorenas ööver normala ver normala haltvariationerhaltvariationer


NVsNVs ringa riskbild 2003 var grunden fringa riskbild 2003 var grunden föör tre projekt om r tre projekt om

MiljMiljööriktlinjer riktlinjer -- ringa risk ringa risk –– metodik metodik

VVäärmeforskrapporter 870, 979 Q6rmeforskrapporter 870, 979 Q6--665 665 SGI SGI GeoInnovaGeoInnova Kemakta Kemakta

Bendz,Wik,HelgessonBendz,Wik,Helgesson, Lind, H, Lind, HååkanssonkanssonElertElert, Jones, Pettersson, Jones, Pettersson

Anrikningszon

Gr�ns

inandningdamm

intagintag v�xt

hud kontakt intag

grundvatten

Damm på växter

Ringa Risk Ringa Risk -- ScenariorScenariorMetodiken och berMetodiken och berääkningarna kningarna äär nog OKr nog OKMen vilka scenarior som skall gMen vilka scenarior som skall gäälla finns de olika lla finns de olika ååsikter sikter om som det gom som det gääller ganska fri anvller ganska fri anväändningndningOsOsääkerheterna kerheterna äär stora, sr stora, såå man anvman anväänder alltid fnder alltid föörsiktiga rsiktiga grunddata dgrunddata däärfrföör har rapporten fr har rapporten föörsiktiga med bara rsiktiga med bara

mmååttligt ttligt ööverfverföörsiktiga scenariorrsiktiga scenarior::Lakvatten/damning Lakvatten/damning –– brunn/grbrunn/gröönsaksland 20 m frnsaksland 20 m fråån vn väägengen

Damning pDamning påå grgröönsaker vid byggandet, underhnsaker vid byggandet, underhååll o rivning samt under drift ll o rivning samt under drift fföör grusvr grusväägg

Hela utrymmet fHela utrymmet föör att fr att föörorenarorenaI praktiken tar vi ofta bara ca 50% av utrymmet fI praktiken tar vi ofta bara ca 50% av utrymmet föör r textex invitrofinvitroföörsrsöökk rapport rapport nr 1056 SGI har visat att storleksordningen 60% av nr 1056 SGI har visat att storleksordningen 60% av PbPb och Cd loch Cd lööses upp i ses upp i magvmagväätskor och allt trtskor och allt träänger ej in i blodet.nger ej in i blodet.

Askorna lAskorna läämnas ytligt efter anvmnas ytligt efter anväändandet men anvndandet men anväänds nds ””barabara”” 40 40 dagar/dagar/åår av enskild personr av enskild person


HalterHaltermg/kg TS mg/kg TS


Pb Cd Hg AsBakgrundshalter90percentil

20 0,2 0,1 10

SKS återföring till skog

300 30 3 30

Ringa risk grusväg 2700 520 150 110

Ringa risk lämna kvar aska ytligt

1500 60 60 15

Arsenik har lägsta värdena för att det klassas som genotoxiskt Och det anses som farligare än cancerogent

RiskjRiskjäämfmföörelserrelserExempel frExempel fråån Lars Rosn Lars Rosééns och ns och PPäär_Erikr_ErikBacks Backs Sweco/ChalmersSweco/Chalmers ffööredrag predrag påå IPQCsIPQCsseminarium 081209:seminarium 081209:


RiskjRiskjäämfmföörelserrelserRisker fRisker föör fr föörorenad mark och anvrorenad mark och anväändning av avfall berndning av avfall berääknas knas normaltnormalt

PPåå att fatt fåå cancer under en livstid. Inte att dcancer under en livstid. Inte att döö av denav denFFöörgrgåående bild visar dock risk fende bild visar dock risk föör dr döödsfall i cancerdsfall i cancer

Med stor fMed stor föörsiktighet i alla led srsiktighet i alla led såå ffööroreningarnas risker roreningarnas risker äär klart r klart lläägre gre ään vad man har som bern vad man har som berääkningsgrundkningsgrundPPåå ett osannolikt scenario fett osannolikt scenario föör en liten grupp mr en liten grupp määnniskornniskor

Vid jVid jäämfmföörelser med empirisk krelser med empirisk käända risker fnda risker föör hela r hela befolkningen som befolkningen som textex trafik trafik äär sr sååledes riskerna fledes riskerna föör r ffööroreningar mycket mycket lroreningar mycket mycket läägre gre ään bern berääknat.knat.En berEn berääknad risk pknad risk påå 1/100 000 skall nog bed1/100 000 skall nog bedöömas som hmas som höögst gst 1 per 10 miljoner vid j1 per 10 miljoner vid jäämfmföörelser med empiriska risker relser med empiriska risker

Claes Ribbing Svenska Claes Ribbing Svenska EnergiAskor ABEnergiAskor AB

Giftfri MiljGiftfri Miljöömmåålet / let / ResurshushResurshushåållningllning

Giftfri miljGiftfri miljöömmåålet blet böör baseras pr baseras påå riskbedriskbedöömningarmningarDDåå kan man vid behov med kan man vid behov med ååtgtgäärderrder, val av konstruktioner, av , val av konstruktioner, av platser, lplatser, lååta askorna var inne i konstruktionerna, undvika damning pta askorna var inne i konstruktionerna, undvika damning påågrgröönsaksland under byggnation och rivning, registrera anvnsaksland under byggnation och rivning, registrera anväändningen av ndningen av askorna i kommunernas register mm askorna i kommunernas register mm se till att det blir ringa risk se till att det blir ringa risk med god marginal fmed god marginal föör mr måånga askor vid anlnga askor vid anlääggningsbyggenggningsbyggen..

Rapport 953 MiljRapport 953 Miljöösystemanalys fsystemanalys föör nyttiggr nyttiggöörande av askor i rande av askor i anlanlääggningsbyggande (2006), Kggningsbyggande (2006), Käärrman, Olsson, Magnusson, rrman, Olsson, Magnusson, Peterson Peterson Ecoloop/KTHEcoloop/KTH

VVäägbyggnad med askor inom 10 mil ger god resurshushgbyggnad med askor inom 10 mil ger god resurshushåållning med llning med minskad fminskad föörbrukning av naturresurser, energi , buller och trafik. rbrukning av naturresurser, energi , buller och trafik. Metallutlakningen Metallutlakningen äär nr nåågot hgot höögre gre ään fn föör deponering i det korta r deponering i det korta perspektivet.perspektivet.I 1000 I 1000 åårs perspektiv lakar rs perspektiv lakar ääven deponier ut lagrade fven deponier ut lagrade fööroreningar och droreningar och dåå blir det totalt blir det totalt mindre utlakningar om askor anvmindre utlakningar om askor anväänds i stnds i stäället fllet föör andra material i vr andra material i väägbyggen.gbyggen.

Claes Ribbing Svenask Claes Ribbing Svenask EnergiAskor AB EnergiAskor AB

MMööjliga volymer askor fjliga volymer askor föör anlr anlääggningsggningsäändamndamååll2006. Volymerna 2006. Volymerna äär i starkt r i starkt öökandekande

Slaggrus Slaggrus ––fföörstrstäärkningslager, ersrkningslager, ersäättning av finkrossttning av finkrossCa 500 Ca 500 kton/kton/åårr ppåå ca 15 anlca 15 anlääggningarggningar

ÖÖvriga bottenaskor vriga bottenaskor –– enklare fyllningarenklare fyllningarca 300 ca 300 ktonkton ppåå ca 50 anlca 50 anlääggningarggningar

Flygaskor Flygaskor –– tjtjäältltååliga vliga väägar, stabiliseringsmedelgar, stabiliseringsmedelca 300 ca 300 kton/kton/åårr ppåå ca 50 anlca 50 anlääggningarggningar

Slutsats:Slutsats:Antingen mindre objekt utan tidspressAntingen mindre objekt utan tidspressEller halvstora objekt med aska som stabiliseringsmedel eller Eller halvstora objekt med aska som stabiliseringsmedel eller ersersäättning av finkrossat materialttning av finkrossat material

Fordrar Fordrar planeringplanering--andraandra alternativ malternativ mååste alltid finnas fste alltid finnas föör r producenterna producenterna


Askprogrammets uppgift 09Askprogrammets uppgift 09--1111Utveckla anvUtveckla anväändningar fndningar föörr

De 65O De 65O ktonkton askor som kommer att faskor som kommer att föörlora sin marknad rlora sin marknad nnäär merparten av sluttr merparten av sluttääckningarna upphckningarna upphöör om ca 10 r om ca 10 åårrDe 300 De 300 ktonkton som ej har anvsom ej har anväändningar i dagndningar i dagDe De öökade volymer som fkade volymer som föörvrvääntas inom rimlig framtidntas inom rimlig framtid

StStäärka anvrka anväändningar fndningar föörrDe 350 De 350 ktonkton som har anvsom har anväändningar utanfndningar utanföör deponierr deponier

AnmAnmäälan flan föör attr attbli deltagare/ finansibli deltagare/ finansiäärrffåå finansiering finansiering av projekt: av projekt: www.askprogrammet.comwww.askprogrammet.com

Tack fTack föör migr mig

FrFråågor?gor?

Claes Ribbing Claes Ribbing Svenska Svenska EnergiAskorEnergiAskor ABAB

Session 66 Claes Ribbing

Documents

Transcript of Session 66 Claes Ribbing