Session 50 Henrik Undeland

Bakgrund = Problem

• Ofta utformas belysning efter fysikaliskt mätbara värden och krav.

• Standardlösningar används och belysningen blir en

skrivbordsprodukt.

• Helheten och ”mänskliga aspekter” glöms bort.

• Kan leda till problem med bländning, ojämna ljusnivåer, sämre visuell vägledning, otrygghet etc.

Arkus- projekt inom ramen för Vägverkets SNE- verksamhet (Senior Network of Excellence). Finansierat av Vägverket

Syfte

• Belysning ska komma in tidigt i utformningsprocessen

• Stimulera till helhetsperspektiv

• Ge verktyg och begrepp för analys

• Höja kunskapsnivån och inspirera till bättre lösningar

• Visa på samband mellan utformning, energikostnader, drift etc.

Ljusets roll= Möjligheter

Ljuset är viktigt för hur vi upplever en plats.

Ljuset kan:

• skapa identitet• framkalla stämningar• förbättra visuell ledning och säkerhet• öka känsla av trygghet

Vännäsvägen, Umeå

Analys

• Visuell upplevelse• Teknisk installation• Ekonomi, drift och miljö

Visuella begrepp för analys

• Ljusnivå• Ljusfördelning• Skuggor• Bländning• Reflexer• Ljusfärg• Ytfärger

Ljusförorening

Medel:• Ljusavskärmning m rör, ”kepsar”, ”barndoors”, masker• ”Spadar” inne i ljuskällan, ibland skapade med digitala bilder

Götaleden, Göteborg

Skydd mot åverkan

Montage

Stora vägbroarMindre vägbroarGång- och cykelbroarVägtunnlarGång- och cykeltunnlar

Stora vägbroar

Belysningsprinciper

Snedkabelbro, uppljus på pyloner.

Belysningsprinciper

Stora Bältbron,

Danmark

Kolbäcksbron, Umeå

Älvsborgsbron, Göteborg

Uddevallabron

Munksjöbron, Jönköping

Armaturen är inbyggd i broräckets överliggare. Ljuset reflekteras i det ljusa broräcket.

Västerbron, Stockholm

Haugesund, Norge

Munkedalsbron, E6, Bohuslän

Partihallsförbindelsen, Göteborg

LED-armaturer infällda i betongräcke

Botniabanan, Örnsköldsvik

Mindre vägbroar

Belysningsprinciper

Motorvägsbroar över E4, Östergötland

Trafikplats Strömstad norr, E6, Bohuslän

Nääs trafikplats, E20, NO Göteborg

Eriksbergsmotet, Göteborg

Marieholmsbron (järnvägsbro), Göteborg

Trafikplats E22/Skarphagsleden, Norrköping

Götaleden, Göteborg

Bergsbron, Norrköping

Inre ringleden,

Malmö

Järnvägsbror,

Lyon, Frankrike

Motorvägsbro vid Nyborg, E20, Fyn, Danmark

Avskärmade Gobostrålkastare skapar mönster och exakt ljusbild

Gång- och cykelbroar

Belysnings-

princip

Stolpbelysning

Belysningspunkter

i räcket

Belysnings-princip

Kontinuerlig belysning

i räcket

Belysnings-princip

Strömpilsbron, Umeå

Apatébron, Hammarby sjöstad, Stockholm

Västra Årstabron, Stockholm

Gångbro över Storhedsvägen, Luleå

Operan, Oslo

Gångbro Ypsilon över Drammenselva, Drammen, Norge

Gångbro över Glomma,Fredrikstad, Norge

Vägtunnlar

Belysnings-

principer

Enkel rad armaturer i taket

Dubbel rad armaturer i taket

Sidoriktade

armaturrader

Belyst tunneltak

Belysnings-principer

Holmestrandstunnelen, Vestfold, Norge

Damsgårdsdstunnelen, Bergen, Norge

Södra Länken, Stockholm

Götatunneln, Göteborg

Laerdalstunnelen, Norge

Oslofjordsstunnelen,

Norge

Zhongnanshantunneln, Kina

Beijing, Kina

Saou Paolo,Brasilien

Marieholmstunneln, Göteborg

Drogdentunneln, Öresundsförbindelsen

Tunnel-mynningar

Grindtunneln, E6 Bohuslän

Grindtunneln, E6, Bohuslän

Gång- och

cykeltunnlar

Belysningsprinciper

Almanacksvägen, Göteborg

Väg 161, Torps köpcenter, Uddevalla

Sundbyberg

Alingsås Station

Kungsbacka Station

Tornby, Linköping

Några råd för god ljussättning1. Besök gärna referensobjekt i likartade miljöer för att lära av goda och sämre

exempel. 2. Börja med att planera objektets uttryck och gestaltningsidé och välj teknik i

nästa skede.3. Ta hänsyn till platsens unika förutsättningar vad gäller ljusförhållanden,

topografi, omgivande bebyggelse, skala, trafikantslag, hastighet, flöde och vilken typ av förbindelse.

4. Samordna olika experter i projektet i ett tidigt skede, så som arkitekter, trafikingenjörer, konstruktörer, ljusdesigners, el-konsulter och brukare med flera.

5. För att uppnå maximal gestaltningseffekt måste materialval och ljusteknik samordnas.

6. Välj gestaltningsprinciper och teknisk utrustning, så som armaturer, drivdon, kopplingar och styrsystem med mera, efter platsens förutsättningar.

7. Tänk på hur man närmar sig objektet samt på vilket avstånd det betraktas. 8. Testa belysningsprinciperna i 3D-modell eller i ljusberäkningsprogram.

Gör enkla modeller för att studera olika ljusprinciper. Utför provbelysningar på likartade objekt.

9. Se till att det finns möjlighet att finjustera ljussättningen på plats, till exempel ljusnivå, ljusfärg, avbländning och möjligtvis komplettering av tillbehör.

10. Besök platsen efter installation för erfarenhetsåterföring.

Tack för uppmärksamheten!

Henrik Undeland, Ark LAR/MSA, Ramböll Sverige AB, Gö[email protected] Mobil 070- 375 26 14

Bokköp: www.arkus.se

efem arkitektkontor ab

mailto:[email protected]

http://www.arkus.se/

Ord på vägen

• Analysera platsen och dess ljusförhållanden

• Använd visuella begrepp för analys

• Låt ljuset beskriva rummet och göra det läsbart

• Tänk på ytskiktens ljusreflekterande egenskaper och färg

• Tänk på underhåll redan i utformningsskede, ett belysningskoncept som inte kan underhållas faller

• Detaljerna gör helheten

Ljuskällor

• Glödlampa

• Halogenlampa

• Kompaktlysrör

• Metallhalogen (6 000- 18 000 tim brinntid)

Vitt ljus, ljusutbyte över 65 lm/W och brinntid mer än 18 000 timmar:

• Lysrör T5 o T8, Longlife (20 000- 70 000 tim)

• Högtrycksnatrium (18 000- 30 000 tim)

• Lågtrycksnatrium (18 000 tim) OBS! Ljusutbyte 150 lm/W

• Kvicksilverlampa (24 000 tim)

• LED (20 000- 50 000 tim)

• Induktionslampa (60 000 tim)

Ekonomi

Session 50 Henrik Undeland

Documents

Transcript of Session 50 Henrik Undeland