THE JOHNSON AGENCY 1 SESSION 6 MARKET POTENTIAL FORECASTING.
Session 2 Hannes Johnson
-
Upload
transportforum-vti -
Category
Documents
-
view
506 -
download
4
Transcript of Session 2 Hannes Johnson
![Page 1: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/1.jpg)
Chalmers University of Technology
Organisering för
energieffektivitet
i sjöfarten
Hannes Johnson, M.Sc.
Sustainable Ship Propulsion, Chalmers
![Page 2: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/2.jpg)
Chalmers University of Technology
Varför organisering?
• Energieffektivitet ur ett redarperspektiv
– Hur organiserar vi vår verksamhet så att vi bättre kan
realisera vår potential för energieffektivisering?
– Är energiledningssystem en framgångsväg även i sjöfarten?
• Tekniska potentialen är stor
• Det är företagsekonomiskt en god idé
• Därför syns också en väldig aktivitet inom sjöfarten för att
realisera denna potential?
![Page 3: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/3.jpg)
Chalmers University of Technology
Sammanfattning
• Bild av den tekniska och ekonomiska potentialen
• Problemställningen kring varför denna generellt inte blir
realiserad
• Framgångsfaktorer i Energimyndighetens Program för
energieffektivisering
• Hur kan vi dra nytta av de lärdomar som vunnits där?
• Exempel på hur vi arbetar tillsammans med två rederier
![Page 4: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/4.jpg)
Chalmers University of Technology
Potentialen är stor
• IMO redovisar åtgärder som kan spara in 25-75% av CO2-
utsläpp, varav merparten är energieffektiviseringar
• Ett stort antal åtgärder där varje åtgärd innebär en mindre
besparing
• Åtgärderna rör allt från bättre rutiner för inköp av bunkerolja till
regelbunden polering av skrov och propellrar till utbildning i eco-
driving.
– Inom många olika delar av verksamheten, d v s rör
medarbetare på många olika positioner.
![Page 5: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/5.jpg)
Chalmers University of Technology
Det är bra för
balansräkningen
• Ett typiskt rederi,
– Omsättning 1000 MSEK, 50% av kostnader är bunkerolja,
vinstmarginal 5%.
• Vad innebär 10% besparing?
– (1000-50)*0,5*0,1 = 47,5 MSEK
– Vinstökning på 95%
![Page 6: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/6.jpg)
Chalmers University of Technology
Fluktuerande, stigande
energipriser
0
20
40
60
80
100
120
140
160
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
World crude oil spot price (US Energy Information Administration)
![Page 7: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/7.jpg)
Chalmers University of Technology
Utsläpp börjar kosta…
![Page 8: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/8.jpg)
Chalmers University of Technology
… och kommer att kosta mer
![Page 9: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/9.jpg)
Chalmers University of Technology
Vilka barriärer finns idag?
• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger
att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.
Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska
prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”
• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket
kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra
kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma
fokus.
• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar
hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att
det finns pengar att tjäna. ”
• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra
produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras
kunder som betalar kostnaderna för bunker.”
![Page 10: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/10.jpg)
Chalmers University of Technology
Sjöfarten är inte unik…
• Svensk bebyggelse beräknas kunna effektiviseras 40 TWh/år
2020
(ur ”Energieffektivisering – möjligheter och hinder”, IVA 2009)
– Transport: 13 TWh …
– Industrin: 20 TWh …
– Jmfr svensk kärnkraftsproduktion, 50-60 TWh per år
• I stort sett genom implementering av befintlig teknologi
![Page 11: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/11.jpg)
Chalmers University of Technology
Varför blir potentialen inte
realiserad?
• Bebyggelse: Acceptans för 6 TWh (från 40 TWh) per år 2020
• Vad göra?
• “Energieffektiviserings-gapet”
![Page 12: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/12.jpg)
Chalmers University of Technology
Program för
energieffektivisering
• Drivs av Energimyndigheten sedan 2004 i energiintensiv industri
– Massa- och papperstillverkning, livsmedelsframställning,
sågverk och trävaror, kemikalietillverkning, plastvaror, gruvor
och malmförädling, stål- och metallframställning.
• Lag om program för energieffektivisering
– Få tillbaka skatt på el, investera i energibesparingar
– ”Alla” åtgärder med återbetalningstid < 2 år
– Implementera energiledningssystem, SS 62 77 50
• Resultat: eleffektivisering på 1,4 TWh, investeringar på 636
miljoner, besparingar på 429 miljoner per år
• Utvärderingar 2006 pekar på energiledningssystemet som en
kritisk framgångsfaktor i arbetet
![Page 13: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/13.jpg)
Chalmers University of Technology
Hur gör ett företag som är riktigt
bra på energieffektivisering?
• Best-practice och generella framgångsfaktorer för hur man
arbetar med energieffektivisering
• Energiledningssystem
• SS 62 77 50 EN 16001 ISO 50 0001
• Likt ISO 14001, för att enkelt kunna sammanföras
• “The standard will provide organizations and companies with
technical and management strategies to increase energy
efficiency, reduce costs, and improve environmental
performance.” – ISO 50001
• Ett generellt verktyg för företag i alla branscher
![Page 14: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/14.jpg)
Chalmers University of Technology
Sammanfattning av ett ELS:
Kritiska framgångsfaktorer
• Energieffektivisering: att hantera en stor mängd mindre
besparingar inom alla delar av företagets verksamhet, med
avsevärd sammanlagd besparing.
• God kunskap om företagets energianvändning
– ”You can’t manage what you don’t measure” - nödvändigt för
att kunna sätta upp mål, mäta och följa upp.
• En holistisk syn krävs för att undvika suboptimering
– Det måste finnas en organisation för energifrågor i företaget,
med en representant i eller nära högsta ledningen med
ansvar att koordinera arbetet.
• God förmåga att kommunicera resultat
– Internt och externt, för att sprida best practice och för att
övertyga kunder.
![Page 15: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/15.jpg)
Chalmers University of Technology
Energiledningssystem i
sjöfarten?
• Energimyndigheten finansierar ett 1-årsprojekt.
• Vilka barriärer finns för energieffektivisering idag, och är ett
energiledningssystem till nytta även i sjöfarten?
• Vilka specifika förutsättningar finns för att framgångsrikt
implementera energiledningssystem i sjöfarten?
• Kartlagt erfarenheter inom andra industrier (PFE)
• Kartlagt hur olika rederier idag arbetar med energieffektivisering
• Startat samarbete med två svenska rederier – Österströms och
Laurin Maritime – för att göra förundersökningar om vad en
implementering skulle betyda i respektive rederi
• Just nu: Planerar besök på ett fartyg i vardera företag för att
intervjua besättning och göra ansats till energikartläggning
![Page 16: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/16.jpg)
Chalmers University of Technology
Barriärer i sjöfarten
• Brist på mätningssystem, mätdata samt analys av mätdata
– Vad är sambanden mellan tjänsten vi levererar och energin
vi förbrukar?
• Hur vet vi om resan vi nyss genomförde var så
energieffektiv som möjligt?
• Hur bygga incitamentssystem för energieffektiv drift?
– Hur kan vi utvärdera besparingen i en potentiell eller
genomförd åtgärd?
• Hur ofta ska vi polera skrov och propeller?
• Vad tjänar vi på att investera i ny utrustning?
• Nödvändigt att börja arbeta utifrån en ”baseline”
![Page 17: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/17.jpg)
Chalmers University of Technology
Barriärer i sjöfarten
• Befogenhets- och ansvarsförhållanden kring energifrågor är inte
utredda
– Vem är ansvarig för att minimera energiförbrukning?
– Vem har befogenhet att implementera åtgärder?
– Vilka påverkar energianvändningen?
– Vem ”ser” möjligheter till besparingar?
– Vilka incitament finns för att säkerställa energieffektivt
arbete?
• Nödvändigt att ifrågasätta roller?
![Page 18: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/18.jpg)
Chalmers University of Technology
Energiledningssystemet?
• Hanterar båda dessa barriärer
– Arbeta systematiskt från energikartläggning till
handlingsplaner till uppföljning
– Kartlägga ansvarsförhållanden, vem som påverkar
energiförbrukning, berör utbildningsbehov
• Skapar möjligheter för ledningen att förstå och förbättra
energieffektiviseringsarbetet
![Page 19: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/19.jpg)
Chalmers University of Technology
Sammanfattning
• Ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering en
konkurrensfördel i o m ökade energipriser.
• Energieffektivisering handlar om att identifiera, implementera
och utvärdera ett stort antal åtgärder där var och en innebär en
mindre förbättring.
• Dessa är utspridda över företagets verksamhetsområde och rör
driftsfrågor, taktiska frågor och strategiska.
• Det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt och arbeta systematiskt
utifrån mätdata.
• Energiledningssystemet är ett verktyg konstruerat för att hantera
dessa faktorer.
![Page 20: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/20.jpg)
Chalmers University of Technology
Vilka barriärer finns idag?
• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger
att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.
Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska
prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”
• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket
kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra
kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma
fokus.
• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar
hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att
det finns pengar att tjäna. ”
• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra
produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras
kunder som betalar kostnaderna för bunker.”
![Page 21: Session 2 Hannes Johnson](https://reader031.fdocuments.net/reader031/viewer/2022021507/5a6d8b557f8b9ad1418b5b13/html5/thumbnails/21.jpg)
Chalmers University of Technology
Tack!
Frågor?
0735908566