Ser möjligheter!
-
Upload
clare-britt -
Category
Documents
-
view
78 -
download
3
description
Transcript of Ser möjligheter!
Ser möjligheter!
Frukostseminarium för Sveriges HR-förening – Rehabiliteringskedjan 20090527
Rehabiliteringskedjan
Vid nedsatt arbetsförmåga efter
12 månaders sjukskrivning kan
förlängd sjukpenning beviljas efter
ansökan.
Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.*
Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.**
Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.***
Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.*
Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete.
* Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader.*** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader ***
Bedömningsgrunder sjukförsäkringen
• Medicinsk diagnos
• Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
• Funktionstillstånd - funktionshinder och aktivitetsförmåga - aktivitetsbegränsning
• Sjukskrivningens längd avgör om bedömning ska relateras till ordinarie arbete, annat arbete hos nuvarande arbetsgivare eller arbete på reguljära arbetsmarknaden
Från Försäkringskassans hemsida (redigerat)
Vem ansvarar för rehabilitering?
• Det är i första hand arbetsgivaren som ansvarar för att
utreda behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering.
• Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och
rehabiliteringen.
• Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren har ansvaret för
de arbetslivsinriktade åtgärderna.
• Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.
• Försäkringskassan har ett övergripande ansvar för att
samordna åtgärderna och se till att behoven tillgodoses.
Vilka möjligheter behöver kartläggas ur ett arbetsrättsligt perspektiv?
• Rehabiliteringsmöjligheten. Föremål: Den anställde
• Arbetsanpassningsmöjligheten. Föremål: Den fysiska arbetsplatsen och organisationen i företaget
• Omplaceringsmöjligheten. Föremål: Lediga befattningar
Omvärldsperspektiv
Försäkringskassan
• Rollen som ”Gate-control” förstärkt
• Fördelar ansvar till andra aktörer
• Minskande möjligheter att ställa kvalitetskrav på leverantörer av rehabiliteringstjänster
• Färre beslutsunderlag som baserar sig på multimodala professionella team
• Personliga handläggare – strikt socialförsäkring som enda starka verktyg
• Ingen ”Case manager”
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde
budgetåren 2009–2012
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2009 2010 2011 2012
Hela anslaget 23 632 403 21 305 468 21 354 159 21 304 951
Därav
1:1.21 Sjukpenning 19 786 449 17 534 443 17 696 116 17 994 947
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 1 662 566 1 435 500 1 633 772 1 484 083
1:1.19 Rehabiliteringspenning 994 832 875 387 883 962 899 812
1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehab.penning 54 131 85 868 34 008 58 865
1:1.15 Närståendepenning 72 925 73 671 74 044 74 376
1:1.16 Statlig ålderspensionsavg. för närst.penning 6 000 5 099 6 757 7 368
1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 620 000 1 160 000 890 000 650 000
1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehab.jänster m.m. 435 500 135 500 135 500 135 500
Utvecklingen av ohälsotalet i Riket200112 tom 200904
22,0
27,0
32,0
37,0
42,0
47,0
52,0
2001
12
2002
06
2002
12
2003
06
2003
12
2004
06
2004
12
2005
06
2005
12
2006
06
2006
12
2007
06
2007
12
2008
06
2008
12
2009
06
2009
12
Senaste värde:Kvinnor 41,7
Samtliga 34,8Män 28,1
På väg mot ett ohälsotal på 33,5länen sorterade efter hur stor del av minskningen som klarats hittills
25
27
29
31
33
35
37
39
41
43
45
Värm
lands
län
Hallan
ds lä
n
Söder
man
lands
län
Gävleb
orgs
län
Västra
Göt
aland
s län
Dalarn
as lä
n
Västm
anlan
ds lä
n
Gotlan
ds lä
n
Stock
holm
s län
Österg
ötlan
ds lä
n
Skåne
län
Riket
Kalmar
län
Väste
rbot
tens
län
Norrb
otte
ns lä
n
Bleking
e län
Krono
berg
s län
Jäm
tland
s län
Uppsa
la län
Örebr
o län
Väste
rnor
rland
s län
Jönk
öping
s län
oh
älso
tale
t
minskningsedan 2008-12
återstår attminska
mål 2009
senaste data: 200904
Arbetsförmedling
• Ökat antal individer med oklara förvärvsmässiga
svårigheter
• Svårigheter att bedöma grad av arbetsutbud i relation till
FK:s bedömning
• Har inte resurser för att genomföra egna fördjupade
utredningar
Landstinget
Sjukvårdshuvudmannen
• Rehabiliteringsgarantin har ännu inte leveranskapacitet för en effektiv
rehabiliteringsprocess
• Olika lösningar (21) för att skapa tillgänglighet – ger en stor variation i
hur medicinsk rehabilitering knyts till yrkesliv och arbetsmarknad
• Kommer antalet levererade multimodala rehabiliteringsprogram att
öka?
Företagshälsovården
• Osannolikt att FHV med primärvård kommer att införas i
något landsting under 2009
• Ny modell under utarbetande på Socialdepartementet
• Rehabiliteringstjänster beställs framför allt på löpande
räkning
Arbetsgivaren
• Globala ekonomiska krisen leder till omprioriteringar
• Arbetsrättslig praxis i relation till rehabiliteringskedjan ännu inte etablerad
• Kostnaderna för sjukfrånvaro redan på nedåtgående – ger svagare incitament
för proaktiva insatser och tidig rehabilitering
• Aktörernas roller oklara – väntläge
Privata rehabiliteringsföretag
• Betydande omsättnings- och personalminskningar under
senaste året
• Stora privata rehabiliteringsverksamheter i ekonomiska
svårigheter – ett flertal konkurser
• Befintlig kvarvarande kapacitet utnyttjas inte av
sjukvårdshuvudmannen
Försäkringsbolag
• Rehabiliteringsförsäkringar är ännu en marginell verksamhet
• Privata och kollektivavtalade sjukförsäkringar - växande
intresse för individuellt och företagsinriktat rehabiliteringstöd
• Trafikförsäkring
• Arbetsskadeförsäkring
Socialkontor
• Ännu inga tydliga tecken på ökad belastning pga utförsäkrade från
socialförsäkringen
Aktuellt från media
Fast på jobbet
När en människa inte trivs på sin arbetsplats finns två val att göra: protest eller
sorti. Men den svenska arbetsstyrkan varken protesterar eller flyttar, istället
väljer de att stanna kvar, vantrivas och bli sjuka. Och väljer på sikt att låta en
sjukskrivning lösa de problem på jobbet som de personligen borde ta sig an.
I en undersökning från 2006 uppger 36 procent av de fast anställda som
intervjuades att de känner sig inlåsta, med ökande psykosomatiska problem
som följd.
Arbets(o)förmåga : ur ett mångdisciplinärt perspektiv
Författare: Lotta Vahlne Westerhäll
Santérus Förlag 2008, ISBN 917359010X / 91-7359-010-X
Utförsäkringsspärr (LO och TCO)
Från hemsida www.lo.se (2009-01-08)
Enligt de nya sjukskrivningsregler som beslutades i somras riskerar
cirka 76.000 personer att mista sin sjukpenning efter nyår. Samtidigt
finns inte de rehabiliteringssatsningar som regeringen aviserat på plats.
LO och TCO oroas över att varken regeringen eller Försäkringskassan
säger sig veta vilka konsekvenserna av de nya sjukskrivningsreglerna
kommer att bli.
Den föreslagna utförsäkringsspärren bör nu enligt LO och TCO
konstrueras så att ingen person ska kunna utförsäkras med mindre än
att arbetsgivaren tydligt kan visa att de rehabiliteringsinsatser som
krävs för återgång till arbete också har erbjudits den enskilde.
www.lo.se
Svensk handikapptidskrift
Från hemsida www.svenskhandikapptidskrift.se (2009-01-28)
HSO vill dra regeringen inför marknadsdomstolen. Anledningen är regeringens
utfästelser om vård- och rehabiliteringsgarantier inte är några garantier.
Bakgrunden är att de båda garantier, vård- respektive rehabiliteringsgarantin,
som regeringen infört inte är några garantier i den meningen att en enskild
person kan utkräva sin rättighet.
Regeringen fattar beslut om "garantierna" men har inte makten att genomföra
dem, menar HSO, eftersom det är landstingen som har ansvar för vård och
rehabilitering. Inte heller finns det någon lag som säger att landstingen är
skyldiga att genomföra vård- eller rehabiliteringsgarantier, skriver HSO
”Ny modell för sjukskrivnas återgång till arbete”
Utdrag ur artikel - Svenskt Näringsliv (2009-05-12)
Det bör också införas en möjlighet för annan aktör att övertaFörsäkringskassans uppdrag att göra arbetsförmågebedömningar och planer föråtergång i arbete.
Möjligheten till detta ska inte förbehållas företagshälsovården utan även t exarbetsgivare, rehabiliteringsföretag eller försäkringsbolag ska kunna utarbetasådant underlag mot att de kan visa att de uppfyller fastställda kompetenskrav.
Detta gör att företaget självt har mycket större möjligheter att välja leverantöroch paketera tjänsten efter behov. En modell för kompensation av sådanöverföring av arbetsuppgifter bör utarbetas
Hög tid att införa flexicurity i Europa
Svenskt Näringsliv (2009-05-07)
Flexicurity
Det är vad de europeiska länderna måste satsa på om jobbtillväxten
ska ta fart. Det betonade Svenskt Näringslivs ordförande Signhild
Arnegård Hansen i sitt tal på EU:s stora möte om sysselsättning i Prag.
Vad Europa också behöver är tydliga strukturella reformer som gör
arbetsmarknaden mer flexibel. Det handlar om att betona de nya jobben
snarare än att skydda de gamla, och om att öka rörligheten på
arbetsmarknaden. Mixen kan se olika ut i olika länder, men huvud-
inriktningen måste vara klar: Flexicurity.
Fallexempel
Tidiga signaler på stress och ohälsa
• Minnesproblem - Glömmer namn på personer eller inbokade möten
• Effektiviteten sjunker - Tar längre tid på sig att utföra sina arbetsuppgifter
• ”Tunnelseende” - Svårt att se och engagera sig i helheten, fokuserar bara på
sin egen roll och sina arbetsuppgifter
• Sämre kvalitet i arbetet
• Koncentrationssvårigheter och humörsvängningar
• Konflikter
• Förändrat beteende
• Frånvaro/arbetar mer än vanligt hemifrån
• Drar sig undan - deltar ej i sociala sammanhang
• Fysiska symtom - huvudvärk, hjärtklappning och magbesvär. Diffusa symtom
som stickningar och värk i hjärttrakten, tryck över bröstet, yrsel,
andningssvårigheter och muskelspänningar
• Oro, ångest, depression
• Sömnsvårigheter
Vad är arbets(o)förmåga?
Individ Miljö
Arbets-uppgifter
Arbetsförmågan är komplex
Är hälsa = arbetsförmåga
”En individ kan ha en viss grad av ohälsa (oförmåga) men ändå
klara av sitt arbete på ett rimligt sätt, så länge oförmågan inte
begränsar individens yrkesrelaterade kompetens”
Individ
• Hälsa och funktionell kapacitet – fysisk, psykisk, social
• Utbildning, kompetens och färdigheter
• Arbetstillfredsställelse, värderingar och attityder i relation till arbetet
• Motivation
”Ligger problemet hos individen i form av oförmåga, eller är det miljön som förhindrar handling?”
Miljö
• Arbetskrav – fysiska, psykiska och sociala
• Arbetsorganisation och arbetsledning samt arbetsmiljö
• Yrkesliv – arbetsmarknad
”Det är bara i relation till en acceptabel miljö som individens
förmåga att uppnå vitala mål, eller att använda sina förmågor
och kompetenser kan bedömas”
Arbetsuppgifter
• en ”definierad arbetsuppgift” nås ”under givna förhållanden
och under definierad tid”
• ett preciserat produktionsmål eller resultat” uppnås, ”på ett
tillfredsställande sätt”
Begreppet arbetsförmåga
Begreppet arbetsförmåga
Per Anders Tengland
IHS Rapport 2006:1
Institutionen för hälsa och samhälle Hälsa och samhälle
Linköpings universitet Malmö högskola
Rapporten kan beställas av Anna Schenell,
tel: 013-28 2316
ISSN 16521994
Arbetsgivarens ansvar
Exempel på åtgärder:
• anpassning av arbetsplatsen
• arbetshjälpmedel
• ändrade arbetsuppgifter
• omplacering
• ändrade arbetstider
• arbetsträning
• utbildning
Rehabvägledning på SRC
• Sjukgymnast/arbetsterapeut eller socionom
• Erfarenhet från arbetslivsinriktad eller medicinsk rehabilitering
• Case manager
• Kundansvarig
• Kvalitetssäkring av tjänster och leverantörssystem
Rehabvägledaren
Rehabvägledaren: • kartlägger• samordnar • vägleder
Djupintervju
Nulägesbeskrivning av situationen, klientens syn på resurser,
yrkesliv och arbetsförhållanden, tidigare rehabiliteringsinsatser,
aktuella besvär och pågående aktiviteter.
Kognitiv Beteendeterapi (KBT)
Syftet är att:
• utföra proaktiva och hälsofrämjande insatser vid hantering av
komplexa sociala och psykologiska sammanhang som kan
uppstå i en arbets- eller livssituation
• utveckla personliga färdigheter och förhållningssätt
• förändra beteende och utveckla strategier att hantera
situationer
• öka självmedvetenheten och självtillit.
Kognitiv Beteendeterapi (KBT)
• är en strukturerad, målinriktad, tidsbegränsad terapiform
• betonar samspelet mellan en mycket aktiv behandlare och klient
• fokuserar på situationen här och nu
• ger hemuppgifter att utföra i egen miljö och omgivning
• bidrar till att öka medvetenhet och egenkontroll
Arbetsplatsanalys
• Ger ett professionellt stöd för att klargöra förutsättningarna för
medarbetaren att arbeta i nuvarande tjänst
• För att utreda behov av förändringar eller anpassningar av
arbetet
• förbättrar matchningen mellan arbetets krav och
medarbetarens förutsättningar.
• en strukturerad och metodisk genomgång av förutsättningarna
för en medarbetare att arbeta i sin nuvarande tjänst
Arbetsplatsanalys
Fastställande av syfte och behov och utifrån detta
individuellt upplägg
• Intervju med arbetstagare
• Samtal med närmaste chef
• Arbetsplatsbesök
• Kartläggning av arbetsförhållanden
• Analys och bedömning av matchning mellan arbetstagare
och aktuellt arbete.
• Efter avslutat uppdrag erhåller beställaren en rapport
• Trepartsmöte med arbetstagare och beställare/arbetsgivare
för genomgång av analys och rekommendationer.
Arbetsprövning
Bedömningen resulterar i ett utlåtande innehållande beskrivning av:
• Arbetsprövningsplats och uppgifter
• Aktivitetsnivå
• Social kommunikation
• Arbetsförmåga under prövning
• Egen upplevelse av möjligheter/hinder
Yrkeslivsplanering
Syftet är att:
• minska risk för ohälsa och sjukskrivning
• ge ett strukturerat och praktiskt stöd vid behov av
professionell hjälp för att reflektera kring nuvarande yrkesliv
• inspirera till nya aktiva val och mål för klienten i dennes
yrkesliv och arbetssituation.
Yrkeslivsplanering
• Kartläggning av livs- och arbetsvärderingar
• Matchar dessa mot kunskaper, erfarenheter, färdigheter,
utbildning och önskemål
• Coachar klienten till att kombinera dessa för att komma fram till nya
idéer, insikter och mål kring nuvarande eller framtida yrkesliv
• Kartlägger handlingsalternativ/idéer som finns för att uppnå de uppsatta
målen
• En konkret handlingsplan för hur målen kan nås
Framtiden?
En samordningsansvarig aktör
• som skapar gemensamma incitament mellan aktörerna – ger drivkrafter för arbetslinjen
• med samlat ledningsansvar för rehabilitering, sjukvård och yrkesliv som samtidigt bär kostnadsansvaret för inkomstförluster
• som utgår från individens behov av trygghet och professionellt stöd och vägledning
• som kvalitetssäkrar rehabiliteringsprocessen med ett hälsosamt yrkesliv som mål
• som mot bakgrund av systematiska utvärderingar ställer professionella kvalitetskrav på leverantörer av rehabiliteringstjänster
• som ansvarar för ett leveranssystem som möter företagens och medborgarnas behov av en arbetslivsinriktad professionell, tillgänglig och individanpassad rehabiliteringstjänst
Tack för er uppmärksamhet
www.sophiahemmetrehabcenter.se