Han har entoalett i varje stad

6

Innehåll N 3 2010

30

20

23

18

Tillverka din egen bröllopsklänning av toalett-papper eller få koll på resultaträkningen. Se Shape up-sidorna.

Vad är det som gör att vi väljer en förpackning framför en annan i butiken? Shape reder ut vad som döljer sig bakom en bra förpackning.

Ekologiskt och naturnära är ledorden när dagens föräldrar väljer produkter åt sina barn. Läs också om hur vi kan stävja utbredningen av resistenta bakterier.

Ove Danielsson kallar sina offentliga toaletter för ”gatumöbler”. Med dem har han under fyra decen-nier möblerat städer i hela världen.

Snabb eukalyptus eller långsam gran? Hur snabbt ett träd växer spelar roll för vilken kvalitet massan får och vilka produkter som går att framställa.

Rodelstjärna slår ett slag för öppenhet kring inkontinens och SCAs logga får sällskap.

En svensk såg från Oskarshamn har pensionerat sig bland palmerna på Zanzibar.

Delårsresultatet överträffade förväntningarna och vinsten landade på 2,2 miljarder kronor.

Hur grön är din middag?

Att ingå det äkta ståndet ska inte behöva föra dig till rui-nens brant, menar sajten cheap-chic-weddings.com och tipsar om hur du med hjälp av toapapper, lim, tejp och en och annan söm kan få en riktigt billig bröllopsklänning. Sajten arrangerar varje år en tävling om vilken toalettpap-persklänning som är mest kreativ, mest originell – och vackrast såklart. Säg ja – till toarullen.

X

115 meter

31,3 meter

Lite mer grönt, tack

toa chic ..

Lugn, det fi nns hjälp. Nu

fi nns en ny tjänst för just de

som plötsligt är i behov av en

toalett när de är ute. En on-

line toalettsökare lokaliserar

snabbt och exakt närmaste

bekvämlighetsinrättning var

man än befi nner sig i världen.

Tjänsten tillhandahålls av

SitOrSquat.com och kan nås

via exempelvis iPhone, Black-

berry och sms.

FINANSSKOLAN

...toa online

.

LÅT STÅ!

t

En sekund. Det är den tid vi ägnar åt enförpackning på butikshyllan. Vilket jobb gör

förpackningen för att konsumenter idag ska vilja ta med en produkt hem från butiken? Shape synar relationen

mellan oss och förpackningarna.

4 5

711

93

60

29

07 säljer

kanske tror fattas de fl esta

köpbeslut på plats i butiken.

En kund kan visserligen ha

bestämt sig för att köpa till exempel

pasta, men inte vilken sort. Duktiga

förpackningsdesigners och tillverkare

har därför goda möjligheter att påverka

kundernas köpbeslut. Men de har inte

lång tid på sig att fånga uppmärksam-

heten.

– I genomsnitt tittar vi på varje pro-

dukt mindre än en sekund. Sex-sju

sekunder är absolut max, säger Kerstin

Gidlöf vid Lunds universitet som hål-

ler på med en studie av konsumenters

köpprocesser med hjälp av ögonrörel-

semätning.

Rent praktiskt går det till så att kun-

derna utrustas med en cykelhjälm som

har en kamera fastmonterad.

– Utifrån den kan vi se vad de tittar

på och till exempel studera hur lång

tid de ägnar varje förpackning och hur

många förpackningar de tittar på när

det gäller olika kategorier av varor, sä-

ger Kerstin Gidlöf.

Trots att de fl esta säger att faktorer

som näringsinnehåll och pris är viktiga

för dem är det inte många som på en

rak fråga känner till det faktiska priset

eller näringsinnehållet för en vara de

har valt. Och bara några få procent tar

förpackningen från hyllan för att titta

närmare på den.

– Med tanke på det och den begrän-

sade tid man lägger på en förpackning

gäller det att satsa på framsidan och

hålla sig till ett enda och tydligt bud-

skap, säger Kerstin Gidlöf.

Hon påpekar att ansikten på för

packningarna ofta är ett bra sätt att dra

Om produkten och förpackningen hade utvecklats tillsammans hade man undvikit många problem

till sig uppmärksamheten, speciellt om

de ger en känsla av ögonkontakt.

– En del förpackningar som riktar sig

mot barn har fi gurer som tittar nedåt.

På så vis får de ögonkontakt med bar-

nen som befi nner sig längre ner, säger

Kerstin Gidlöf.

Den

tar bara en hundradels sekund för oss att

registrera. Efter en tiondels sekund har vi

även noterat förpackningens form medan

text och bild kräver minst en sekund.

– Olika färger ger olika signaler och

resulterar till och med i fysiska reak-

tioner som gäller över kulturella och

nationella gränser. Rött höjer till exem-

pel vår puls och vårt blodtryck, medan

blått har motsatt effekt, säger Thor-

björn Magnusson vid Högskolan för

Design och Konsthantverk i Göteborg.

Han menar att blått ofta står för en

känsla av logik, effektivitet och klass,

men också kyla.

– Därför bör man helst inte ha en blå

förpackning om man ska sälja värme-

aggregat.

Ju mer likartat innehållet är, desto

större betydelse får förpackningen för

kundens köpbeslut.

– För komplicerade produkter som

mobiltelefoner är vi ganska varumär-

kestrogna. Men när det gäller till ex-

empel många livsmedel är produkterna

mer likartade och vi är inte så noga

med vilket märke vi väljer. Då blir för-

packningen mycket viktigare.

Annika Olsson som är docent i för-

packningslogistik vid Lunds Tekniska

Högskola studerar hur man kan skapa

förpackningar som är både funktionel-

la, användarvänliga och bidrar till ett

hållbart samhälle.

– Det absolut viktigaste kravet är att

förpackningen ska skydda innehållet.

I vissa fall har man tittat för mycket på

användarvänligheten och för lite på

funktionen att skydda. Men det är ju

inte speciellt användarvänligt om ma-

ten förpackas på ett sätt så att man blir

sjuk av den eller så att den blir förstörd

på annat sätt.

mot

förpackningar är att de är för svåröpp-

nade, speciellt förpackningar för elek-

tronik och hushållsprodukter. Samma

sak gäller läkemedel.

– Den typen av produkter utsätts

ofta för stölder och plagiat. Därför är

förpackningarna lite svårare att öppna.

Om fl er konsumenter visste att det är

för att skydda dem tror jag att de lät-

tare skulle acceptera det, säger Annika

Olsson.

Samtidigt påpekar hon att det fak-

tiskt fi nns en del bra lösningar på hur

man kan göra förpackningar som både

skyddar innehållet och är lätta att

öppna.

– Ett exempel är läkemedelsburkar

som har ett spår i locket där man kan

föra in en penna och få en hävstångs-

effekt. Liknande innovationer borde

kunna tas fram för andra svåröppnade

lock, till exempel för syltburkar.

Hon tror att en viktig framgångsfak-

tor för att skapa bra förpackningar är

att förstå användarsituationer bättre

och att arbeta mer integrerat med pro-

duktutveckling och förpackningsut-

veckling. Då får man produkter och

förpackningar som blir mer funktionel-

la och användarvänliga.

– Många produkter går sönder i

frakt och hantering. Om produkten

och förpackningen hade utvecklats

tillsammans hade man undvikit många

problem, menar hon.

Senaste trenderna är en allt större

förskjutning mot enportionsförpack-

ningar och förpackningar som kan an-

vändas både som behållare i butik och

ätredskap. Det fi nns också en tydlig

tillbakatrend, där förpackningarna ska

se ut som på mormors tid och gärna be-

rätta en historia.

– Nära kopplat till det är miljötren-

den med mer naturtrogna förpack-

ningar och ökade krav på förnyelsebara

material, berättar Annika Olsson.

Hon ser också hur förpackningarna

polariseras allt mer utifrån vilket kön

de riktar sig till, speciellt när det gäller

lyxvaror som godis och alkohol, liksom

produkter för barn.

– På Apoteket kan man numera välja

mellan Nemoplåster för pojkar och prin-

sessplåster för fl ickor. Det här är något

som inte alls fanns förut. I USA är trenden

ännu tydligare, säger Annika Olsson.

kommer vi att få se allt

fl er intelligenta förpackningar. För-

utom att skydda innehållet och väcka

köplusten ska de ge olika mervärden

till konsumenterna. Exempel är lim och

hårfärgningsmedel med inbyggd timer i

förpackningen. På forskningsinstitutet

iPack i Stockholm pågår för närvaran-

de en intensiv forskning kring framti-

dens förpackningar.

Målet är att lägga en god grund för

nya innovationer som inom relativt

kort tid ska kunna komma ut på mark-

naden. Tonvikten ligger på förnyel-

sebara material och pappersförpack-

ningar.

– Innovationerna är en kombination

av nya idéer och produkter från sam-

arbetsföretagen. Vårt uppdrag är att

tillföra ny funktionalitet till förpack-

ningar som gör vardagen lite bättre för

människor, säger Fredrik Jonsson, ope-

rativ chef för iPack.

kommer

nog att uppskattas av många som brot-

tats med svåröppnade elektronikför-

packningar. I stället för att svetsa ihop

förpackningarna har forskarna på

iPack provat ett lim som kan öppnas

med hjälp av elektrisk spänning.

– I praktiken skulle det kunna göras i

kassan med hjälp av en skanner och en

kodnyckel, säger Fredrik Jonsson.

I ett annat projekt har man tryckt dig-

tala displayer på förpackningarna.

– Det gör att man kan visa rörliga

budskap som snabbt skapar uppmärk-

samhet, till exempel blinkande var-

ningssignaler eller reklambudskap som

att det är extrapris på en produkt.

Ytterligare ett projekt handlar om läke-

medelsförpackningar.

– Vi tittar på system där information

kan loggas i förpackningen, till exem-

pel vid vilken tidpunkt patienten tar

sina tabletter. Systemet kan också er-

bjuda mer personlig information. Om

man är 70 år kanske man inte behöver

informationen om möjliga biverkning-

ar för gravida, säger Fredrik Jonsson.

är ett forsk-

ningscenter inom

Kungliga Tekniska

Högskolan i Stock-

holm. Centret fi nansieras av statliga

forskningsfi nansiären Vinnova, Kung-

liga Tekniska Högskolan och ett antal

företag inom näringslivet. Projektet

med att ta fram nya innovativa för-

packningslösningar pågår under 2008-

2018 och sysselsätter forskare från

fl era olika länder.

Snart tänker förpackningen

åt oss

”Leverpastej har inte så lång hållbarhet när den väl är öppnad och

risken är stor att innehållet slängs om förpackningen är för stor. Med

en tvådelad förpackning kan man använda lite i taget.” Helén Williams, forskar kring förpackningar och miljö vid Karlstads universitet

”Genom att förpacka spenaten i mindre block kan man använda den

mängd man behöver och slipper slänga något.” Helén Williams, forskar kring förpackningar och miljö vid Karlstads universitet

4 571193602907

”Levereras komprimerad på rulle till mjölkproducenten, packas

effektivt som färdig produkt och tar liten plats i kylskåpet.” Annika Olsson, docent i förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola och Helén Williams som forskar kring förpackningar och miljö vid Karlstads universitet

”En Mac ger en personlig känsla och det gäller förpackningen också.

Den består av en svart väska som både är funktionell och så snygg

att man gärna vill spara den.” Thorbjörn Magnusson, Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg.

SCA har tagit fram lådor med pappersservetter som riktar sig till barn. Lådorna ser ut som djurfi gurer och ska göra det lite roligare för barnen att göra sig rena.

Störst tyngdpunkt framöver läggs på

väletablerade nyckelmarknader som

Tyskland och Frankrike liksom snabb-

växande marknader i Öst- och Central-

europa.

– I väst är vår starkaste marknadspo-

sition inom livsmedelsindustrin, medan

det i östra och centrala Europa framför

allt handlar om förpackningar för elek-

tronikprodukter och bildelar, berättar

Michael Cronin.

Asien försvinner som marknad.

– I stället fokuserar vi på att stärka

vår verksamhet i Europa, säger Michael

Cronin.

fi nns

ett uttalat miljö- och hållbarhetstän-

kande. Med wellpapp som grundmate-

rial är alla förpackningar förnyelseba-

ra, återvinningsbara och miljövänliga.

– Generellt sett är förpackningar

något som är bra för miljön och som

minskar det globala svinnet. Och well-

papp är det i särklass bästa materialet,

påpekar Michael Cronin.

Han ser en allt starkare efterfrågan

på mer miljövänliga material, både från

producenter och konsumenter.

– Drivkrafterna är både ekonomiska

och känslomässiga. Tillverkare behö-

ver tillgång till återvunnet material i sin

verksamhet och konsumenter priorite-

rar miljöhänsyn högt, direkt efter kva-

litet och pris. Trots lågkonjunkturen

har vi sett en fortsatt stigande efterfrå-

gan på miljövänliga material, säger Mi-

chael Cronin.

– Vi har redan bra strategier. Nu är må-

let att genomföra dem snabbare och ef-

fektivare, säger Michael Cronin, vd för

SCA Packaging. Tydlighet och effek-

tivitet är viktiga ingredienser för Mi-

chael Cronin som tillträdde som chef

för SCA Packaging i våras.

SCA Packaging är Europas näst

största leverantör av wellpappförpack-

ningar och marknadsledande inom

förpackningsdesign. Två av framgångs-

faktorerna är den höga graden av inte-

gration och innovation.

– Det som verkligen gör skillnad

är människorna. Vi har en utpräglad

innovativ kultur där vi arbetar mycket

nära våra kunder och konsumenterna

för att åstadkomma riktiga problem-

lösare genom hela förpackningskedjan,

säger Michael Cronin.

varierar på olika

marknader. I vissa länder ligger fokus

på totallösningar, i andra fungerar man

mer som ren förpackningsleverantör.

– Det fi nns ingen anledning att agera

lika på alla marknader, utan det viktiga

är att se till de olika behov och förut-

sättningar som fi nns.

Eko-ambit

Vi vill ha miljövänliga, säkra och hållbaraprodukter till våra barn. För visst går det trender i

vad föräldrar tycker att deras barn ska ha. Och nu skå-par klassiska aktivitets- och byggleksaker ut dataspelen.

tt umgås med sina barn i

stället för att göra kar-

riär har blivit ”inne” och

familjeidealet hyllas som

aldrig förr. Det säger Pernilla Jonsson

på forsknings- och konsultföretaget

Kairos Future.

I dag är det status att vara en bra

förälder och ytterst viktigt att andra

tycker det också. Vad det innebär att

vara ”en bra förälder” är något som

varierar mellan olika grupper. Det

fi nns nämligen också en annan tids-

typisk aspekt på dagens föräldraskap

som styr valet av produkter: det fak-

tum att gårdagens homogena föräld-

ragrupp nu förvandlats till en mängd

”mikrokulturer”, var och en med sina

typiska ideal.

– Det här tror jag beror på att föräld-

rarna blivit äldre och därmed hunnit

forma sin livssyn redan innan barnen

kommer. Man vill inte ge upp sin livsstil

bara för att man skaffat familj, snarare

blir familjen en del av livsstilsprojektet.

exempelvis att vara

en bra förälder innebära att bland an-

a nat ge sina barn kravmärkt, gärna

hemmagjord mat och etiskt och miljö-

vänligt producerade kläder och barn-

artiklar.

Idealet att vara miljövänlig är

mycket utbrett och många familjer är

eko-ambitiösa. Men idealen har inte

alltid slagit igenom i beteendet än.

Många anser att kravmärkt fortfa-

rande är dyrt och dessa varor köps

oftast av de mest engagerade föräld-

rarna.

Men bland leksaksutbudet fi nns vis-

sa trender som genomsyrar alla mikro-

tiösa

kulturer, både i Sverige och internatio-

nellt. Den enorma multimediaboomen

har avstannat och i stället efterfrågas

aktivitets- och byggleksaker, som bol-

lar och traditionellt lego.

– Föräldrarna har tröttnat på allt

stillasittande framför datorer och TV-

apparater och vill aktivera sina barn,

säger Klas Elm, VD för branschfören-

ingen Swedish Toy Association.

Föräldrar – särskilt förstagångsföräl-

drar – är väldigt lätta att påverka som

konsumenter, särskilt när det gäller

säkerhetsfrågor. Det är Pernilla Jons-

son och Konsumentverkets säkerhets-

expert Wanda Geisendorf överens om.

Mediedebatter och larmrapporter syns

direkt på både köp och anmälningar av

barnartiklar.

– Sedan tinnitus uppmärksammades

för några år sedan handlar svenska

föräldrar mycket färre högljudda lek-

saker, en trend som jag tror inte alls

är lika tydlig i övriga Europa, säger

Wanda Geisendorf.

Vare sig det gäller leksaker, kläder

eller andra barnprodukter märks stor

skillnad i hur föräldrarna gör sina in-

köp idag jämfört med tidigare.

Numera köps det mesta på nätet.

Man kan säga att strosandet på stan

har ersatts av att man ”strosar” med

datorn hemma i TV-soffan om kväl-

larna. Man utgår från månadsmagasi-

nens länktips och surfar sig fram, säger

Pernilla Jonsson.

TRIG

GE

R M

OM

EN

TUM

/ IL

LUS

TRAT

ION

MA

RIA

KA

SK

25 000

personer i Europa av bakte-

riesjukdomar där antibioti-

kan varit verkningslös. Problemet fi nns

i hela världen men någon motsvarande

global siffra fi nns inte.

– Men stickprovsdata visar att situa-

tionen i länderna söder om Sahara är

betydligt värre än i Europa, säger An-

dreas Heddini, läkare och chef för det

internationella nätverket ReAct som

arbetar mot antibiotikaresistens.

bakte-

rier är redan synbar. Att sjukvårdsin-

rättningar drabbas av sjukhussjukan,

alltså multiresistenta gula stafylokock-

er (MRSA) är ett exempel.

– I vår del av världen är det ännu

framför allt personer som redan har ett

nedsatt immunförsvar som dör av re-

sistenta bakterier, men från länder där

tillgången på sjukvård är sämre rap-

porteras om aggressiva infektioner som

slår mot alla delar av befolkningen, sä-

ger Andreas Heddini.

att sjukvår-

den i framtiden kommer stå handfal-

len inför många sjukdomar som idag

kan behandlas. Även stora kirurgiska

ingrepp och cellgiftsbehandling av can-

cerpatienter kan försvåras eftersom de

kräver antibiotika.

Att bakterier blivit resistenta beror

på hur man använder antibiotika. Ge-

nom utbildning och nätverkande arbe-

tar ReAct mot en överanvändning där

antibiotika används mot åkommor där

det inte behövs.

Överanvändning är ett globalt hot

mot folkhälsan som måste tas på störs-

ta allvar. Samtidigt behöver vi arbeta

för att få fram nya klasser av antibioti-

ka, med nya verkningsmekanismer.

är oerhört viktigt för

att minska spridningen av alla typer

av bakterier. Risken för att drabbas av

svininfluensan (H1N1) under 2009

fick svenska folket att tvätta händerna

och använda handsprit i högre ut-

sträckning än tidigare och användning-

en av antibiotika i Sverige minskade.

– Allt talar för att det var hand-

spritkampanjen som minskade antalet

sjukhus är det självklart att lokalerna

är välstädade och att personal som mö-

ter patienter klär sig i kortärmat, tvät-

tar sig i alkoholbaserat desinfektions-

medel och lämnar bakteriefällor som

klockor och ringar hemma.

sjukdomsfall, läkarbesök och utskriv-

ningen av antibiotika, även om det inte

är 100-procentigt bevisat än, säger An-

dreas Heddini.

Förbättrad hygien inom sjukvården

behövs världen över. På långt ifrån alla

i branschen var

det ingen status att sälja toaletter, så jag

sade att jag sålde hygienprodukter. Då

frågade alla om jag sålde dambindor…

När Ove Danielsson idag kontaktar

kommuner och städer behöver han inte

skämmas. Där pratar man om ”gatu-

möbler”. Bänkar, cykelställ, belys-

ningar och informationstavlor. Och så

toaletter, de dyraste och mest exklusiva

av gatumöblerna.

– Vi har världens mest avancerade

toalett, med självrengöring och rote-

rande golv. Den kostar över en miljon

kronor och fi nns i Moskva, London,

Abu Dhabi, Qatar och Rio de Janeiro,

säger han stolt.

Av Danfos omsättning på 200 miljo-

ner kronor – inom tre år ska man nå en

kvarts miljard! – står service för 75 mil-

joner kronor. Toaletterna kan köpas el-

ler hyras på 10–15 år, inklusive rengör-

ing, service och skydd mot vandalism.

Ofta handlar det om samarbete med

stora reklambolag. De bekostar buss-

kurer och toaletter mot att städerna

låter dem sätta upp reklam.

I städer som Stockholm, Köpenhamn

och London ställs höga krav på att toa-

letterna anpassas efter omgivningen.

På Picadilly Circus i London fi nns en

högteknologisk toalett med Westmin-

sters emblem. Till k-märkta Stanway

Street i Hoxton i London såldes en

handi kappanpassad toalett.

I Skåne har fl era toaletter fått gräs-

tak. Ove Danielssons egna favorit är

dock välvda ”Paragon”, som kallas för

Stockholmsmodellen.

– I vår huvudstad fi nns 65 stycken!

Svenska fritidshusägare köper en

variant av det klassiska utedasset, som

kan användas inomhus då det klarar

toapapper och är luktfritt.

Danfo har sålt toaletter till så udda

ställen som Antarktis och Saharas

öken. Även 20 toaletter till Formel1-

banan i Bahrain.

– Och till Saddam Husseins skydds-

rum. Kanske ingen merit…

och miljöer

kräver sin anpassning av toaletten. I

arabvärld en bör man exempelvis inte

vända stjärten mot Mecka. Viktigast

är dock att män och kvinnor inte bara

har separata toalettrum, utan helt

separata byggnader, förklarar Ove

Danielsson.

Dålig hygien och bristen på toalet-

ter orsakar miljontals dödsfall i värl-

den varje år, inte minst i Afrika men

även i katastrofområden efter orkaner

och jordbävningar. Ove Danielsson

berättar om sin fristående toalett som

varken kräver el eller vatten. Och som

har köpts av amerikanska och kana-

densiska armén, FN och räddningsver-

ket.

som Ove Danielsson

brinner för produkten, lika mycket

älskar han själva affären.

– Företagare pratar ofta om strate-

gier, vilket är struntprat. Förutom hårt

slit handlar det om att fånga fågeln i

fl ykten. En dag kom vår försäljnings

ToalettpassionVackra toaletthus som smälter in i de största städerna är en livslång passion för Ove Danielsson. Under fyra decennier har han vigt sitt liv åt att skapa bättre stadsmiljöer. Hans bolag Danfo är störst i världen på offentliga toaletter.

chef och sade att en japan ville köpa en

toalett och att vi borde avböja, eftersom

de nog skulle göra kopior. Jag tänkte att

om han tagit sig från andra sidan jordklo-

tet, skulle han inte hindras så lätt. Så jag

bjöd in honom. Han var mycket artig och

jag sålde en toalett till honom.

– En månad senare kom ett telefax.

En japansk delegation från samma

bolag ville besöka oss. De köpte 100

toaletter. Sedan kom deras VD hit och

köpte 10 000 toaletter! Och efter jord-

bävningen i Kobe köpte de ytterligare

20 000 toaletter. En av bolagets bästa

affärer någonsin!

Från början ägde Nitro Nobel bola-

get, som byggde på en uppfinning för

hur avfall förpackas i plastpåsar. Ove

Danielsson blev försäljningschef, bara

26 år gammal.

– Efter några år skulle bolaget läg-

gas ned och jag få en tjänst utomlands.

Jag trodde dock på marknaden och

var så fascinerad av affärsidén att jag

köpte bolaget.

Han hade inga pengar, mer än till

aktiekapitalet på 50 000 kronor. I stäl-

let erbjöd han royalties under fem år på

allt bolaget sålde.

Danfo omsätter nu hundra gånger så

mycket som då, på bara 115 anställda.

Av dessa jobbar hälften på dotterbolagen

i Danmark, Norge, England och Dubai.

Huvudkontoret med 60 anställda

ligger i Nora, norr om Örebro.

– Jag är en stor fisk i liten damm…

Kärleken till orten märks när han i

sin Lexus hybridbil visar gruvan, gamla

hus och de järnvägsvagnar som är hem

för ”bygdens bästa restaurang”.

cykelhjälmar och

trafikvästar till skolbarn och stödjer

lokal idrottsverksamhet. Mest engage-

rar sig Ove Danielsson dock i Tretjaks

barnhemsutbyte.

– Föräldraföreningen tar hit 30–40

ryska barn per år. Vi skickar också

några tusen kronor till barnhemmet.

Idag är Ove Danielsson 68 år och

jobbar ”bara” 30–40 timmar i veckan,

efter att ha varit svårt sjuk under fyra

månader i vintras.

Hans läkare säger att han måste ta

det lugnt. Fortfarande går han upp fem

varje morgon, tar en stor kopp kaffe,

läser Närkes Allehanda och Dagens In-

dustri och ser ekonominyheterna.

– Sedan sover jag ett par timmar till

och går till jobbet först efter nio. Då

orkar jag jobba också på kvällen om det

behövs.

När han ombeds nämna några fri-

tidsintressen blir det tyst. Länge.

– Vi entreprenörer är speciella män-

niskor, med en onaturlig drivkraft. Jag

lever för mitt företag 24 timmar om

dygnet, sju dagar i veckan.

– Jag måste erkänna att jag ofta tän-

ker, var det så här livet skulle bli? Var

det allt? Med det sagt får jag en kick

varje gång jag reser och ser någon av

de 50 000 toaletter vi har sålt. Jag har

alltid några mynt i den lokala valutan

för att kunna gå in...

Det är skillnad på massa och massa. Vid tillverkningav förpackningar måste materialet vara starkt och där är fi brerna från de långsamväxande barrträden oslagbara. Men vid tillverkning av mjukpapper tillför massa från det snabbväxande eukalyptusträdet värdefulla egenskaper.

är kortare och ger mjukare, skörare

papper. För att kunna tillverka papper

och kartong av en viss kvalitet blan-

das vanligen massor framställda enligt

olika metoder och av olika slags fi brer

med varandra.

uppstickaren i mas-

sabranschen idag är eukalyptusträdet.

Den största tillväxten inom massabran-

schen sker sedan något dussin år i Syd-

ostasien och Sydamerika, just på grund

av eukalyptusen som är jordens mest

snabbväxande träd. Odlad i plantager

under optimala betingelser som varmt

och fuktigt klimat kan det nå full stor-

lek på 7–8 år – en tiondel av tiden för

en tall. Dess korta fi ber passar bra som

et var i mitten av 1800-ta-

let som metoden att använ-

da trä för att göra papper

uppfanns. Tidigare använ-

des företrädesvis tygtrasor. Grunden

var dock densamma – att bearbeta och

förädla fi brerna i råvaran. De ledande

områd ena för pappers- och massaindu-

strin blev Nordamerika och norra Eu-

ropa, där råvaran skogen fi nns.

Tall, gran, björk och asp tillhör de

vanligaste trädslagen för framställ-

ningen. Det är cellulosafi brerna i veden

som är den egentliga råvaran. Längden,

bredden och styrkan på fi brerna är av-

görande för egenskaperna hos slutpro-

dukten. Barrträdsfi brerna är längre och

ger starkare papper. Lövträdens fi brer

d

bland annat ”mjukgörare” i pappers-

massa för hygienpapper.

Eukalyptus är ett lövträd och de syd-

liga massafabrikanterna har blivit reella

konkurrenter till massaföretag på norra

halvklotet vars tyngdpunkt legat på löv-

ved som råvara.

Men för dem som i huvudsak produ-

cerar massa av barrved, som SCA, är

eukalyptusen främst ett komplement

till verksamheten.

– Mjukpappret görs i grunden på

massa från barrved, som gran och tall.

Men barrvedsmassan, som ensam ger

ett ganska grovt och styvt papper, måste

blandas upp med massa av kortfi ber för

att bli mjukt, säger Peter Sandström på

SCA.

Och det är här som eukalyptusfi ber

ökat sin andel i massan det senaste de-

cenniet. Ju större andel kortfi ber, desto

mjukare papper.

SCAs familj av Green Seal-märkta

produkter växer i USA. Ytterligare

fem av Torks handduks- och mjuk-

pappersprodukter har fått certifi e-

ringen, vilket ökat SCAs certifi e-

rade produkter till 22.

Green Seal är en oberoende, ideell

organisation som jobbar för en

hållbarare värld genom att pro-

pagera för

tillverkning,

inköp och an-

vändandet av

miljömässigt

bra produkter

och tjänster.

certifieringhar skapat

en uppsättning riktlinjer för lokala

myndigheter på hållbarhetsområ-

det, vilket lett till att vissa fastig-

hetsägare numera kräver certifie-

rat virke för alla reparations- och

underhållsarbeten. Upphandlings-

processen innefattar en bedöm-

ning av konkurrerande byggva-

ruföretag efter deras förmåga att

uppfylla kriterierna. FSC chain-of-

custody-certifiering av virke och

andra träprodukter ger företagen en

stor konkurrensfördel. FSC chain-

of-custody spårar FSC-certifierat

material genom hela produktions-

processen. SCA hjälper nu brittiska

byggvaruföretag att införa funge-

rande rutiner för att klara så kallade

FSC chain-of-custody-kontroller

från oberoende revisorer.

Bob Bastow, miljö- och kvali-

tetschef på SCA Timber Supply,

har utformat en plan för byggvaru-

företag, vilket hjälper dem att or-

ganisera sina system och sin perso-

nalutbildning inför revisionerna.

SCA har hjälpt 22 företag att med

lyckat resultat klara av FSC chain-

of-custody-revisionerna.

SCA är en av världens främsta

leverantörer av FSC-certifierade

produkter som innefattar sågade

trävaror, pappersmassa, toalett- och

hushållspapper, tryckpapper samt

tidningspapper. FSC står för Forest

Stewardship Council, en organisa-

tion som arbetar för hållbart skogs-

bruk.

et rasslar av torra döda

blad 30 meter upp i ko-

kospalmernas kronor när

den ljumma vinden från

Indiska Oceanen trycker på. De långa

stammarna hänger ut över paradiss-

tränderna. Små krabbor gömmer sig

bland rötterna. Det ser ut som en idyll,

men den har också en baksida. På ön

Zanzibar utanför Tanzania fi nns det

uppskattningsvis fyra miljoner kokos-

palmer, 60 procent av dem är för gamla

och kan till och med vara livsfarliga.

Gamla eller döda palmer kan ställa till

allvarliga olyckor om de tappar rotfäs-

tet och faller ner.

Det var hit Staffan Lund kom för 15

år sedan och tog upp sitt jobb som mö-

belsnickare igen. Staffan är utbildad på

Artur Lundqvist-skolan i Trollhättan

och arbetade på anrika möbelsnickeriet

Salonen fram till 1990. Att jobba på

Zanzibar var något helt annat. Staffan

fastnade för det hårda kokospalmvir-

ket, men allt virke på ön sågades upp

för hand och kvalitén var mycket skif-

tande. Under fl era år kämpade Staffan

med den ojämna råvaran.

ett av värl-

dens hårdaste virke, det är till och med

hårdare och har högre densitet än ek,

men är ändå inte ett trädslag. Palmer,

liksom bambu, tillhör gräsfamiljen och

kokospalmen har en ovanlig samman-

sättning, med tre olika densiteter. Det

yttre höljet är det hårda, ju närmare

mitten man kommer desto mjukare blir

det, kärnan är som balsaträ.

– Man kan få ut fyra hårda, plan-

kor av första grad från en stock på tre

meter. Det mjukare virket i mitten säljs

lokalt eller går till byggindustrin som

använder det till formvirke. Resten av

stammen blir ved och av palmbladen

fl ätar man korgar och liknande. Här

använder man allt, säger Staffan.

Efter knappt fem år med handsågat

virke insåg Staffan att enda chansen

att utveckla affärerna var att få tag på

ett sågverk som klarade av att såga de

hårda kokospalmstockarna.

– Jag ville ha tag på ett gammalt

svenskt sågverk, ett som skulle klara av

påfrestningen, men också ett som jag

kunde reparera med en hammare, säger

Staffan och skrattar åt den galna idén.

Efter ett tag fi ck han nys om ett såg-

verk utanför svenska Oskarshamn som

hade stått stilla under många år, men

han hade ingen aning om i vilket till-

stånd 60-talssågen var i.

– Jag köpte det för 90 000 kronor,

men sen kom det svåra, hur skulle jag få

det till Zanzibar?

Det visade sig att sågen var som ny

och hade knappt använts. Sågens delar

monterades ned och lades i containers

inför den långa resan till Zanzibar.

Det kostade 300 000 att montera ned,

frakta och montera upp och bygga om

sågen till kokospalmsförhållanden.

d

– Kokospalmerna sliter verkligen. Vi

använder det bästa man kan få tag på

i klingväg – stellitklingor från Långs-

hyttan. I Sverige kan man med samma

klinga såga mellan 250 och 500 stock-

ar fura, här klarar jag bara åtta till tio

palmstockar. Vi byter klinga fyra-fem

gånger om dagen.

Det är inte bara konsten att såga

kokospalm som Staffan har lärt sig un-

der årens lopp på Zanzibar. Det gäller

också att klara av byråkratin som fi nns

på den före detta engelska kolonin.

Även den som äger mark med kokos-

palmer får inte avverka utan tillstånd.

Och varje palm som tas ned ska ersät-

tas med en nyplanterad.

– Vi kan bara använda så kallade

senila palmer, de som ger kokosnötter

har för mjukt virke, och blir först hårda

efter att de slutat producera nötter vid

70–90 års ålder, så egentligen gör vi

något bra för miljön, säger Staffan.

ungefär 10 000

palmer på Zanzibar, Staffans såg tar

hand om 2 000. Resten sågas fort-

farande för hand, det fi nns bara ett

Vi kan bara använda så kallade senila palmer, de som ger kokosnötter har för mjukt virke.

sågverk på ön. Staffan är också den

största enskilda kokospalmskonsu-

menten, och följaktligen den som får

nyplantera mest.

Från att ensam ha snickrat möbler av

handsågat kokospalmvirke har verksam-

heten vuxit till företaget ScanZa, idag en

mindre industri. Den gamla sågen står

under tak, inga väggar behövs. I en större

byggnad bredvid tas plankorna om hand.

Där omvandlas de till allt från dörrar till

fi nsnickrade möbler, och fabriken har ett

eget måleri. Staffan som också designar

möblerna har numera 30 anställda, och

har under åren lärt sina anställda möbel-

snickeri.

Men söndagarna är jobbfria, då tar

Staffan familjen till någon av Zanzi-

bars långa sandstränder. Ön har drygt

300 soldagar om året, och medeltem-

peraturen ligger på mellan 25 och 30

grader.

– Så man håller gärna till i skuggan

av en kokospalm, säger Staffan.

SCA överraskar

råvarupriser och bland

annat ett rekordhögt massapris befa-

rade många pressade vinstmarginaler

för SCA under andra kvartalet. Nu blev

det inte riktigt så, tvärtom ökade såväl

vinstmarginaler som volymer inom i

stort sett samtliga affärsområden un-

der andra kvartalet i jämförelse med

första. Högre priser och volymer samt

kostnadsbesparingar, främst inom

Förpackningar, gjorde att vinsten före

skatt steg till 2,2 miljarder kronor, vil-

ket var 26 procent högre än under för-

sta kvartalet.

Den mest positiva trenden hade För-

packningar som ökade rörelseresultatet

under andra kvartalet till 306 miljoner

kronor att jämföra med 11 miljoner

kronor andra kvartalet 2009. Förutom

högre priser och volymer hjälpte också

omstruktureringsprogrammet till att

höja resultatet.

Mest överraskande var kanske att

även mjukpapper lyckades öka resultat

och volym under andra kvartalet, jäm-

fört med det första, trots högre råvaru-

kostnader. Vinstmarginalen steg till 7,9

procent i andra kvartalet jämfört med

7,3 procent i det första. Lägre kostna-

der i både produktion och distribution

samt ökade volymer inom mjukpapper

för storförbrukare lyfte vinsten.

hygienprodukter

ökade såväl omsättning som rörelse-

resultat. Inkontinensprodukter med

varumärket Tena fortsatte att växa,

i synnerhet i Latinamerika, Ryssland

och Östeuropa. Även mensskydd hade

god tillväxt i bland annat Ryssland

och Latinamerika.

SCA har påbörjat ett effektivise-

ringsprojekt inom den europeiska blöj-

verksamheten, bland annat stängs fa-

briken i Linselles, Frankrike. De årliga

besparingarna beräknas till 15 miljoner

euro, vilket förväntas uppnås från och

med tredje kvartalet 2011.

Även Skogsindustriprodukter note-

rade en relativt kraftig förbättring av

omsättning och resultat jämfört med det

första kvartalet. Till den positiva tren-

den bidrog bland annat högre priser på

massa, virke och sågade trävaror.

SCAs halvårsrapport blev en angenäm läsning för aktiemarknaden. Ett resultat som var klart över förväntningarna under andra kvartalet fi ck affärspressen att tala om vinstskräll.

treasures.co.nz

With our ultra absorbency and ultra fi t, Treasures’ new improved range will keep your baby ultra comfortable. And a comfortable baby is a happy baby, so you’ll get to spend more quality time enjoying the fun stuff.

A nappy, means more time.

COLENSO1032/QUAL