Åsbo Släktblad...Åsbo släktblad 2006:2 sid 2 Medlemstidning för Åsbo Släkt- och...

Åsbo släktblad 2006:2 sid 1

Åsbo Släktblad

Ur innehållet:

Donatorerna iRiseberga

Ur 1684-års dombok

Boel Bengtsdotter -dömd för barnamord

Mordet på AdolfEkelund

Trohetsförsäkran

Anna på Stenliehus

Dragesholms torp

Vårens utfärd

Tullbergskaoroligheterna

Våra husmödrar

Hemsidan

Vårens program

Åsbo SläktbladMedlemstidning för Åsbo Släkt- och

Folklivsforskare

årg.19 dec 2006 nr.2

Anna Påhlsson född Ripa Johannes Påhlsson.


Medlemstidning för Åsbo Släkt- ochFolklivsforskareÅrg. 19, dec 2006, nr 2

Redaktionen:Sten Svensson, Bjersgårdsvägen 3,264 32 Klippan tel. 0435-130 91Lena Ringbrant Ekelund,Kamrersg.17, 264 31 Klippan,tel. 0435-71 10 [email protected] utgivare: Bengt Emgård

Åsbo Släktblad

Åsbo Släkt- och FolklivsforskarePostadress: Box 191, 264 22 KlippanBesöksadr.: Studiegården 47:an,

Storgatan 47, 2:a vån,Klippan

Postgiro: 43 57 62-0Bankgiro: 5044-2391

Medlemsavgifter 2007Helår 100 krFamiljemedlem 40 krJuniormedlem 40 kr

FÖRENINGSLOKALStudiegården 47:an,Storgatan 47, 2:a vån, Klippan

ÖPPET HUS, se programsidan.Kontaktperson: Lars-Eric Jönsson

I lokalen finns föreningensARKIV innehållande:- Antavlor, bouppteckningar, släktut- redningar m.m.- Böcker för släkt- och folklivs-forskare.

- Register över bouppteckningar somtillhört Klippans Tingsrätt.

- Material till försäljning, som t.ex.antavlor, ansedlar, böcker och

kompendier.- Tillgång till mikrokort, kort- och rullfilmsläsare.- Medlemstidningar från föreningar.

Här hålls även kurser i släkt- ochlokalhistorisk forskning.Kontaktperson: Barbro Andréll

Åsbo Släkt- och Folklivsforskareoch författarna som även ansvarar förfaktauppgifterna i sina artiklar.Foto: Sten S eller Lena RE om ingetannat anges.

Släktforskarvänner - Bengt Emgård........................ 3Från redaktionen..................................................... 3Donatorerna i Riseberga - Bo Bengtsson................ 4Ur 1684-års dombok - G & T Hannrup.................. 8Boel Bengtsdotter-dömd för barnamord-Hjördis N 10Hemska historier från Bjersgård - Sten Svensson....11Mordet på Adolf Ekelund - Susanne Thelin............12Mer forskning om mordet - Lena RE ......................12Tips - Digitala släktbilder- Lena RE .......................15Trohetsförsäkran - Sten Svensson...........................16Anna Eskilsdotters öde - Sten Svensson.................17Bonnarpsboken - Lena Ringbrant Ekelund.............18Redaktörernas utfärd - Lena Ringbrant Ekelund ....19Vårutfärden - Sten Svensson...................................20De Tullbergska oroligheterna - Lena RE.................21Våra husmödrar - Sten Svensson............................. 22Nytt i arkivet - Lars-Erik Jönsson..........................22Domböcker på CD - Lena Ringbrant Ekelund ........22Höstens släktforskardag.......................................... 23E-mailtips - Webmästarna.......................................23Vårens program....................................................... 24

INNEHÅLL

Styrelsen 2006Ordförande Bengt Emgård Hörsdal 2361 264 92 Klippan,

tel. 0435-71 19 90v Ordförande Birgit Nilsson Snapphanev. 1 284 92 Perstorp

tel. 0435-320 79Sekreterare Kerstin Persson Brogårdav. 1 26061 Hyllinge

tel. 042-22 5368Kassör Stina Nilsson Ö Solgatan 4d 264 34 Klippan

tel. 0435-71 11 14Arkiv Lars-Eric Jönsson Ringgatan 13 264 32 Klippan

tel. 0435-103 81

Hemsida: www. aasbo-gen.comDataansvarig Alan Sejrbo-Petersen Hörsdalsv. 167 260 60 Kvidinge

tel.0435-126 15WebmästarnaFredric Nilsson & Alan Sejrbo-Petersen

[email protected]

Nästa tidning hoppas vikan komma ut i april 2007.Vi tar tacksamt emot allabidrag. Sista dag att lämnamanus är den 1 mars.

Vår förening är medlems-förening i Sveriges Släkt-forskarförbund, SkånesGenealogiska förbund ochsamarbetar med Studieför-bundet VuxenskolanKlippan/Perstorp.


S l ä k t f o r s k a r v ä n n e r

Från redaktionen

Vi har en uppmaning till er inför föreningens 20-årsjubileumnästa år. Vi tänker försöka göra ett jubileumsnummer ochförsöka få det färdigt till jubiléet den 15 april. Alla som har något att berätta om vad som har hänt iföreningen under dessa åren skriv, maila eller ring osssnarast. Vi kan skriva ner dina minnen om du tycker att detär svårt. Har du bilder från några evenemang så vill vi gärnaanvända dem i tidningen.

Sten & Lena

Det 19:e året i föreningens historiaär snart tillända och år 2007 firar vi20-års jubileum. Vi kan glädjas åtatt 23 av pionjärerna fortfarande äraktiva medlemmar och att 10 avdessa pionjärer i åldrarna 58-94engagerat deltog i diskussionernaunder årets Släktforskardag. Genom åren har metoderna försläktforskning ändrats väsentligtoch idag kan man med hjälp avdatorn komma åt en mängd register,sammanställningar och annaninformation som digitaliserats.Naturligtvis måste all andra-handsinformation verifieras iprimärt källmaterial, men man harstor hjälp att snabbare hitta upp-gifter via datorn. Datorer, register och andrahjälpmedel kan dock aldrig ersättaden värdefulla, kompletterandeinformation man kan få genom dis-kussioner med forskarkollegor ochandra som känner till personer ochhändelser som man är intresseradav.

Våra Släktforskardagar ochÖppet Hus ger utmärkta tillfällenför diskussioner och jag vet att detäven finns många små samarbets-grupper inom föreningen - men vikan säkert göra samarbetet ochinformationsutbytet ännu bättre.Kontakta gärna våra Sockenfaddrareller gör ett inlägg på vår Hemsidanär du stöter på ett problem - ellerhar hittat något som du villinformera andra om. Barbro Andréll har tagit initiativtill att starta en ”Göingegrupp”inom Åsbo föreningen. Jag tyckerdetta är en strålande idé och hoppasatt du som är intresserad tar kontaktmed Barbro. Om du har förslag tillytterligare grupp(er) så hör av dig. Det vore också bra om så mångasom möjligt skickar in uppgifter omsina forskningsområden till mig(även om du inte har möjlighet attdeltaga på Släktforskardagarna).Jag kan då lägga in uppgifterna imedlemsregistret och hjälpa till att

knyta kontakter mellan forskaremed samma specifika intressen.

Till sist vill jag tacka alla somhjälpt till med att hålla föreningenaktiv och framgångsrik.

GOD JUL &ett GOTT NYTT ÅR

Bengt

Ordf. Bengt Emgård


l Riseberga kyrka, på väggen i norrakorsarmen, finns en koppartavla, ca120 x 145 cm stor. Tavlan inköptes år1927 för 650 kr, den avtäcktes 2:aadvent samma år av kyrkoherdenAlbin Jönsson under en vesper hållenav “Fader Gunnar” Rosendahl.Texten lyder:

Till minne av Makarna JohannesPåhlsson , död i Göteborg den 6juni 1906, och Anna Påhlsson ,född Ripa , död i Göteborg den 14december 1910. Vilka doneradesjuttiosextusen kronor, varavräntan skall användas “till anskaf-fande av en Bibel samt en full-ständig snygg och god Beklädnadtill Barn, som äro söner eller döttrartill Behövande personer av arbets-klassen, Boende inom Risebergaförsamling samt det året BlivitBeredde till deras första natt-vardsgång”. Som en gärd av tacksamhet motgivarna uppsattes denna tavla avRiseberga församling i dess kyrkaden 14 december 1927. “Vad helst l haven gjort mot enav dessa mina minsta bröder, dethaven l gjort mot mig” Matt. 25:40

Dessutom hänger porträtt av Anna ochJohannes i östra vapenhuset.

När man läser ovanstående väcksnyfikenheten:

Vilka var Johannes och Anna?Var de bygdens barn sen genera-tioner tillbaka?Varför donerade de pengar till Rise-berga församling?Varför just till konfirmander?Är de eller deras föräldrar begravdapå Riseberga kyrkogård?Finns det ättlingar till dem, som nulever och bor i församlingen?etc. etc.

Efter att i några år försökt få svar påmina frågor, genom att fråga personer

som kunde tänkas känna till något, vardet enda jag fick fram att man hörtatt: Johannes skulle varit så fattig atthan fått konfirmera sig i träskor ochtrasiga kläder och detta glömde hanaldrig. Jag beslöt mig då för att viakyrkböcker, domböcker och andrahandlingar försöka forska fram såmycket som möjligt om makarnaPåhlsson, för att om möjligt lära kännadem mer än som ett par namn på ettepitafium och ett par foto på enkyrkvägg. Och här följer resultatet:

Året var 1838. Folkmängden iSverige var ca 3,1 miljoner, och iRiseberga församling bodde ca 3100personer. Sveriges konung, Jean BaptisteBernadotte, kanske mera känd underartistnamnet Karl XIV Johan , varinne på sitt 20:e regeringsår. Detta år benådade han stortjuven“Lasse-Maja” efter 25 års fängelse-vistelse och detta år debuteradeSveriges sångfågel Jenny Lind påStockholmsoperan. Denna smällkallavinter då hela Öresund frös till, så mankunde gå över till Danmark, händeäven avgörande händelser i vanligamänniskors liv.

Johannes barndomI en pigkammare på en gård i Nybo,Riseberga, födde den 27-åriga piganNilla Pehrsdotter den 17 februaridetta år, 1838, en son. Sonen fick viddopet 6 dagar senare i Riseberga kyrkanamnet Johannes. I samband meddopet gjorde prästen Samuel GustafEngdahl noteringarna: “Underknappa villkor” och “född oäkta”. AttJohannes var född oäkta menades attmodern inte var gift, och detta innebaratt hon gjort sig skyldig till ett brott.Detta brott, som benämndes lönska-läge (= könsumgänge mellan ogifta)var straffbart inte bara ur kyrkligsynvinkel utan även i världslig, dvs detskulle utdömas ett straff i en domstol. I maj samma år var detta mål uppe iNorra Åsbo Häradsrätt i Klippan. Vidmålet pekade Nilla ut drängen PåhlJönsson, också anställd på gården iNybo, såsom fader till Johannes ochhon ville att han skulle bidra med enviss summa årligen för barnetsuppfostran. Påhl nekade alldeles att “vid Nillahafva plägat köttsligt umgänge” ochmenade att en annan dräng, NilsAndersson i Bonarp, var den troligabarnafadern. Detta förnekade bådeNilla och Nils bestämt.

DONATORERNA JOHANNES OCH ANNA PÅHLSSONAv Bo Bengtsson

Anna Påhlsson född Ripa Johannes Påhlsson.


Även “vittnen” var kallade ochhördes.Hustrun Kjersti hade varitnärvarande vid förlossningen och dåhört Nilla yttra att Påhl hade gjortbarnet. Någon hade sett att Nilla ochPåhl en gång var på högällentillsammans, någon hade hört Nillaoch Nils väsnas inne på en kammare,men ingen hade ju sett att.... ja, den såatt säga avgörande handlingen. MenNilla stod fast vid att Påhl var fadernoch tillsammans med åklagarenyrkade de edgång för Påhl Jönsson.Dock, i rättens utslag står att läsa atticke alls så mycket bevisning hadeframkommit att edgång kundeådömas. Påhl friades, men Nilla däremotskulle bota 32 shilling Banco tillRiseberga kyrka för 1 :a resan lägers-mål (=könsumgänge utanför äkten-skapet), samt undergå enskild skrift.Att enskilt skriftas innebar att man, iregel i sakristian, inför prästen ochnågra kyrkliga förtroendemän gjordeavbön och ångrade sitt brott och dåfick syndernas förlåtelse. Detta straffavskaffades 1864. Fram till år 1741var det ännu tuffare, då gällde att ståuppenbar skrift, d.v.s. detta skullegöras inne i kyrkan på en särskildpliktpall inför hela församlingen. Vad som händer med Nilla ochsonen Johannes de närmaste årenhärefter är fördolt i dunkel. Kanskeblev Nilla efter domen, där hon ju ejblev trodd, så besviken på människoroch samhället att hon gav f-n i allt ochstack. Eller hon gick in i en djupdepression, eller..... .ja, det blir ju baraspekulationer. Men nästa gång deras namn dykerupp i några handlingar är i ett socken-stämmoprotokoll från 1844, där det i“utgifter för utlejde fattighjon” står atttorparen Hans Dahlqvist i Skräddare-huset, från den 24 juli 1844 emot enersättning av 16 Rd Banco årligen,tagit hand om “afvikna pigan NillaPehrsdotters son Johannes”. Nilla försvann alltså frånförsamlingen, eftersom det står“afvikna” så har klart flyttningen skettutan flyttningsbetyg. Lite längre framskall vi se att hon själv påstår att honbl.a. varit i Köpenhamn i ca 1,5 år.Innan vi följer Johannes vidare öden

skall vi kolla lite uppgifter ang. Nillasliv före och efter år 1836, det år dåhon kom till Riseberga.

Nilla Pehrsdotter var född den 12november 1811 i Björstorps by iVittsjö församling, Västra GöingeHärad. Föräldrarna var torparen PehrAndersson och hans hustru PernillaPehrsdotter. Pehr dog av en fistel ihalsen den 24 mars 1831, drygt 50 årgammal. Dödsort var Gundrastorp byi Vittsjö. Här dog också hustrunPernilla några år senare, den 15 januari1834. Dödsorsak var “inflammations-feber” och hon var drygt 48 årgammal. Förutom Nilla, som var äldst,hade de barnen (som uppnådde vuxenålder!):

• Christina , född 16/7 1814.• Anders, född 8/10 1816, död somogift dräng i Boalt, Visseltofta, den16/10 1855.• Måns, född 17/4 1823, död 1894 iVankiva, som torpare, f.d. artilleristg.m. Johanna Carlsson (död 1915i Vankiva), de hade 4 barn,åtminstone 3 av dem flyttade tillAmerika. Barn:

Martin Millberg , soldat, f.1865till Amerika 1888,Fredrik Kallin , trumslagare,f.1868 till Hbg. 1884Petronella Persson, f.1862 tillAmerika 1884,Elsa Persson, f.1854 till Amerika1884

I 14-års åldern flyttade Nillahemifrån och började sen tjäna sompiga på olika gårdar i Vittsjö, NorraÅkarp, Vankiva, Verum, för att i 25-års åldern, alltså år 1836, flytta tillNybo i Riseberga. Enligt flyttnings-attesten var hon ej närvarande vidattestens utskrivande, hon hade hellerinte varit närvarande vid de senastehusförhören så prästen kunde inteavgöra hennes kristendomskunskaper,vilket annars var brukligt att maninförde betyg på detta i attesterna.Annars var hon “till arbete förmögen”,“till levernet oklandrad”, “tilläktenskap ledig”, hade tagit “denHeliga Nattvarden sist den 27/9 1835”och hon hade haft naturliga koppor.

Hur länge Nilla tog hand om sonenJohannes efter hans födelse 1838 äroklart, men klart är att han åtminstonesen 1844, alltså i 6-års åldern, blevomhändertagen av familjen HansDahlqvist i Skräddarehuset. Var Nilla blir av de närmaste åren ärockså oklart, men år 1853 dyker honupp i Vittsjö igen. Nämligen, den 3december 1853 gifter sig den 42-årigapigan Nilla Pehrsdotter i Kjemble-höjalt med den 37-årige torparen OlaNilsson i Kjemblehöjalt i Vittsjö.

SnatteriEn liten malör gör så att Nilla hamnarinför tinget ännu en gång. I VästraGöinge härads dombok står att läsaden 18 juni 1859:

“Hustrun Nilla Pehrsdotter iKjemblehöjalt pliktar för 1:aresan snatteri 5 Rd Rmt eller vidbotesbrist undergås 4 dgr medvatten och bröd.”

Nilla blev dömd för att hon den 7 april1858 på marknaden i Vittsjö, från engårdfarihandlare från Borås, tillgripit3 bomullsdukar (vilka genast hadeåterlämnats). Nilla menade först att“näsdukarna” hade följt med hennesknyte av misstag, men när målet komupp igen året efter “vidgick hon frittoch otvunget att hon tillgripit 3 dukar,värde ca 2 Rd Rmt”. I samband med målet berättade Nillaatt hon flyttat från Vittsjö när hon var25 år, tjänat 5 år vid Herrevadskloster,sen 4 år vid Hillesborg? (=Hälsing-borg?), sen vistats 1,5 år i Köpenhamnoch sen dess hade hon vistats i Vittsjö.För att få ett begrepp om vad böterna5 Rd innebar, kan man jämföra medatt ett mansdagsverke värderades tillca 1,5 Rd, ett tjog ägg ca 65 öre.

KjemblehöjaltNilla och Ola bodde i ett torp iKjemblehöjalt till 1876 då de flyttadetill ett torp i Lilla Frösboholma, somockså ligger i Vittsjö församling.Här dog de båda med en månadsmellanrum år 1884, Ola den 17 marsoch Nilla den 21 april.


Enligt deras bouppteckningar så ägdede “en husbyggnad och besittningsrätttill ett stycke jord”, värderat till 250kr. Några större djurägare var de inte,utan det enda i den vägen de hade var1 får och 5 bikupor med bin, samman-lagt värderat till 75 kr. Arvingar efter Ola blev hans syskonoch syskonbarn, och efter Nilla blevdet sonen “Johannes Pålsson iGöteborg, hvilken är sjelf myndig,men ej nu närvarande”. Den totalabehållningen blev ca 91 kr. Alltsåändades Johannes moder Nillas någotbrokiga liv här i ett torp iFrösboholma, och hon bör nu vila imullen på kyrkogården i Vittsjö.

Nu åter till Johannes.Han stod som fosterson tilltorparfamiljen Dahlkvist ( Hans +hustrun Cecilia + 5 st döttrar) iSkräddarehuset från 1844, alltså närhan var i 6-års åldern. År 1846 skrivs Johannes in iRiseberga skola och går här för lärarenP. Anderberg. Han verkar bara gått iskolan till ca 1850 och vid den tidenflyttar han till Rynke och står somfosterson till åbon Per Svensson någraår, och här är det första gången hanskrivs med efternamn, nämligen Påls-son. Som vi minns menade Nilla attfadern till Johannes var Pål Jönsson,och fast han inte blev dömd såsomfader eller bidrog till uppfostran, såfick han åtminstone (via patrony-mikon) bidraga med sitt namn tillJohannes.

KonfirmationDet är när han bor här i Rynke somhan, fyllda 15 år, konfirmerar sig den5/5 1853 och tar nattvarden förstagången den 8/5 för vice pastorn N. O.Petersson. Totalt är det 98 st som kon-firmerar sig samtidigt (inkl. Färing-tofta), och för 8 st står det anteck-ningen: “fattighjon”. Johannes var enav dessa 8. I Riseberga församling bodde viddenna tiden ca 3 200 personer, och detvar då den största församlingen i Norraoch Södra Åsbo härader. I Färingtoftabodde ca 1 400 st.

ÖrkelljungaPå hösten 1853 flyttar han till gårdenNybo och arbetar där som dräng någraår, fram till 1856 då han flyttar tillÖrkelljunga. Troligtvis följde han medHjalmar Gustafsson o.h.h. OlivaGiertz, som arrenderade Lärkesholm,och här stannar han i 1 år, sen flyttarhan tillbaka till Riseberga. I sambandmed denna flyttning kan man iJohannes flyttbetyg från Örkelljungaläsa:

kom från Riseberga 1856...flyttar nu tillbaka...läser innantill: beutantill Luthers katekes: beförklaringarna: bemed begrepp: cvid den Heliga Nattvard senast: 4oktobertill levernet välfrejdad utanäktenskapsförbindelse enligtuppgifthar haft skyddskopporär mantalsskriven å Lärkesholm

När han flyttat tillbaka arbetar han sensom dräng på Herrevadskloster till1861, då han tar anställning som drängpå torpet Spä i Klosterhagen i 1 år ochår 1862 flyttar han för gott frånRiseberga. Kosan styrdes nu motKristianstad.

I Kristianstad arbetade han somdräng (och bodde) hos en handlandeSven Littorin . Littorin ägde någrafastigheter, bl.a. på Storgatan, och idessa inrymdes även s.k. packhus. År 1867 flyttar han härifrån tillGöteborgs Domkyrkoförsamling ochhär bodde han på nr 65-66 i 1:a roten. År 1872, den 28 november gifter hansig i Kristianstad med Anna Ripa.Johannes står då som “kusk” och Annasom “jungfru”. Anna står från 8/11 1872 ocksåskriven i Göteborg. Här på 1:a rotenverkar de sen bo kvar i resten av derasliv, men innan vi går in på deras livsslutskeden skall vi i rättvisans namnäven se lite på några detaljer ur Annasuppväxt.

Anna föddes den 4 februari 1840 påtorpet Knutstorp under Råbelöfs godsi Fjälkestads församling utanförKristianstad. Hennes föräldrar var

mönsterskrivaren Johannes MagnusRipa och hans hustru Kjersti Måns-dotter. När Anna var 13 år gammal, alltsåår 1853, dog hennes mor Kjersti.Fadern Johannes hade varit gifttidigare med Elna Silverberg (död1827) och med henne hade han 3 barn,med Kjersti hade han 6 barn och åretefter Kjerstis död flyttade han (ensam,utan några barn) till Ystadstrakten,gifte sig med en 28 år yngre piga ochfick med henne 5 barn. Johannes dog1868 (utschasad??) i Everöd, Tryde,68 år gammal. Efter modern Kjersti fick de 6syskonen genom arv dela på ca 10 riks-daler, och efter fadern Johannes fickde 14 syskonen dela på ca 107 rd. Efter moderns död stannade Annatillsammans med 2 yngre syskon kvarsom s.k. fosterbarn till en torpareunder Råbelöf. Den 23 september år 1855konfirmerade hon sig, tillsammansmed 27 st andra, i Fjälkestads kyrka.Därefter flyttade hon till Råbelöfs gårdoch här arbetade hon som piga i nästan10 år, fram till 1864 då hon flyttadetill Össjö gård och här står hon skrivensåsom “kammarjungfru”. Men härstannade hon bara i ett år och senflyttade hon till Kristianstad,fortfarande skriven som “kammar-jungfru” arbetar hon här på ÖstraStorgatan 34 hos bagaren Carl Bjer-stedts familj i 4 år och 1869 tar honjobb som piga hos generalmajoren ochgreven Wachtmeister, också i Kris-tianstad. Här arbetar hon alltså 1872när hon gifter sig med Johannes ochflyttar till Göteborg.

GöteborgDeras leverne i Göteborg vet jag inteså mycket om, men enligt kyrko-böckerna verkar de bott på sammaställe hela tiden, och Johannes står vidsin död skriven såsom “packhuskarl”.Packhuskarl” låter enkelt men ensådan var inom tullverket en bety-dande person med stort ansvar. Hantillhörde ett särskilt “packhuskarlslag”och det var han som hade den ute-slutande rätten till handräckning vidtullklarering av gods. Han var inteanställd av tullverket utan uppbar för


sitt arbete “dragarpengar” vilkasstorlek bestämdes av Generaltull-styrelsen för varje ort. Enligt deras testamente kan manutläsa att de ganska tidigt tänkte påRiseberga församling. Det bör ju irimlighetens namn varit på Johannesinitiativ, eftersom Anna troligtvisaldrig varit här eller åtminstone intekan ha haft några djupare förankringari dessa trakter. De upprättade ett gemensamttestamente i maj 1894, där det bl.a.står: “vi som icke äga bröstarvingar,och genom eget arbete förvärvat vadvi efterlämna”, och häri bestämde deatt av större delen av deras kvarlåten-skap skulle bildas en fond som skulleförvaltas av Riseberga kyrkoråd. Dettatestamente företedde Anna vid Johan-nes bouppteckning. Johannes dog ju den 6 juni 1906 ochenligt bouppteckningen blev facit enbehållning av 95.510 kr. Han hadeaktier i Göteborgsbanken för 775 kr,annars var det huvudsakligen pengarhan hade innestående i några olikabanker. Hans övriga ägodelar värde-rades inte till många kronor.

Några exempel:2 fickur i guld 60 kr3 ringar, 1 medaljong i guld 18 kr2 örringar i guld 5 kr1 fickur i silver 10 krskedar, skålar, mm i nysilver 40 krköttkvarn, grytor, vridmaskin mmav järn o bleck 45 krkastruller mm i koppar 19 krdiv porslin o glas 23 krsängkläder, gångkläder, linne mm285 krmöbler, tavlor, mattor 191 krFrån detta drogs bl.a.bouppteckningskostnader 444 krstämpel 542 krbegravningskostnader 483 krläkarkostnader 60 krhyra 132kr

Arvingar efter Johannes blev, förutomänkan Anna: “avlidne morbroderns,lantbrukaren Persson och hans tillnamnet okända hustrus, barn:döttrarna,

Elisa, gift med till yrket okänd manvid namn Larsson bägge boende iChicago, Norra AmerikaNelly, gift med till yrket okänd manvid namn Wagner bägge bosatta ilowa, Norra Amerika”

Boet blev inte delat nu, utan Annasatt i orubbat bo. Ovanstående Elisaoch Nelly måste vara Johannes mor-bror Måns Perssons barn Petronellaoch Elsa, som fått sina namnamerikaniserade. Några dagar efter Johannesbouppteckning blev klar, skrev Annaett nytt testamente, där hon poängteraratt deras gamla gemensamma testa-mente noga skall följas, men medtillägget att hon förordnar att hennesbror, målaremästaren Emanuel Ripai Göteborg, skall av hennes medel få10.000 kr. Samt att på hennes ochhennes mans familjegrav skall efterhennes död läggas ett lock av sten,enligt ritning. Gravplatsen finns påÖstra Kyrkogården (Lunden) iGöteborg (nr E:128). Två dagar före sin död, den 12december 1910, avgav Anna ytter-ligare ett testamente, muntligen. Även nu poängterar hon att de gamlatestamenten skall följas, men medtillägg att hennes bror Emanuel Ripaskall få allt hennes lösöre plus kapi-talet som uppstått av räntorna påhennes mans efterlämnade kapital.

Arvingar efter Anna var:1. brodern, f. målaremästaren Ema-nuel Kristian Ripa härstädes2. systern Kerstin , g.m. förre amira-litetskassören Carl Rosell i Lund3. avlidna systern Marias, i äktenskapmed avlidne smedmästaren OlofAlbrektsson, födde barn:

3a. handelsresande Ernst Albrekts-son i Malmö,3b. möbelsnickaren Fredrik JohanJulius Albrektsson i Åhus,3c.Elvira Ida Gustafva, g.m. träd-gårdsm. Anton Heurlin i Malmö3d. Selma Anna Regina, g.m.snickaren N. Lindfors i S. Kverre-stad3e. Olga Kristina Terese, g.m.maskinarb. Per August Nilsson

Vid bouppteckningen efter Annas död,då deras testamenten framlades,vägrade en del av Annas syskonbarnoch Johannes kusiner att godkännatestamenten. Efter en del påtryck-ningar av bl.a. Emanuel Ripa, sågodkände till sist alla arvingarna utomJohannes kusin Nelly (numera giftJackson). Eftersom testamenten var helt i sinordning innebar denna vägran bara attalla pengarna inte direkt kunde betalasut till Riseberga kyrkoråd, utan fickvänta till testamenten vunnit lagakraft, dvs. 1 år efter det att arvingarnadelgivits dem.

Första bidragetI början på år 1912 fick för förstagången konfirmander bidrag ur denPåhlssonska fonden. Av 46 sökandefick 35 bidrag. Sedan dess har bidragdelats ut varje år. Eftersom tiderförändras så har man genom s.k.permutation (dvs man kan få Kammar-kollegiets tillstånd att ändra, upphävaeller åsidosätta föreskrifter i ett gåvo-brev eller testamente) ändrat krite-rierna, så numera får samtliga konfir-mander biblar och psalmböcker urfonden. För närvarande (2006) finnsca 440 000 kr kvar i fonden.

KransI många år ordnade kyrkorådet medatt man nedlade en krans på makarnaPåhlssons grav på Johannes dödsdag,den 6:e juni. Kanske värt att åter-uppliva i år igen (2006), när det ärprecis 100 år sedan han dog.

Ja, detta är i stort vad jag (förnärvarande åtminstone!) lyckats fåfram vad gäller donatorerna Påhlsson.Finns det någon som känner till flerdetaljer rörande detta, tar jag tacksamtdel av de uppgifterna.

Bo BengtssonSvarvareboden Pl 2275,28491 PerstorpTel. 0435/[email protected]


“Der eftter presenterade sigh H:rRegements Auditeuren WälbetroddeAnders Hylteen, som hade Inciteral 1)

Pappersmästaren Mest:2) SamuelDrösher på Klippan, hwilken harförledene Wintras giort een hyggenKiörewäg igenom Mammarp Trägårdh,och nedhugget een heel hoop bärandeTrä, hwilket strärwar Emoth bygningeB:18:Cap Kongl: Mayts Reglemente14:Punct er böter 100 Dr Smt:3), ocherstata Skader eftter Mätes mannaordene, så wäll som Anno 1664: åhrsSkougsordning 10:de punct, at hwilkensom hugger uthj Kongens Egna Parkerböthet för hwart Trää 24 Dr Smt: ochPlantera 4: i stället för hwart Ett, ochplichta der Åfwan på 12 Dr tilltreeskiptes4), hwaröfr Rättens RättwijsteUtslag begiärandes.”

1) instämt 2) Mäster 3) Daler Silvermynt(en häst kostade vid denna tid omkr.10 daler) 4) att delas till tre parter(Cronan, Häradsrätten och käranden).

Så ser början ut av domstolsprotokolletfrån Anders Hylteens stämning avPappersmästare Samuel Drösher påKlippan. Mäster Samuel Drösher svarar på dettaatt de träd, som blivit nedhuggna iMammarps Trädgård, har nedtagits istörsta trångmål, eftersom ingen annanutväg fanns att ta sig fram. Det fodradesnämligen 10 par hästar att köra fram denstora trädstocken. Herr Anders Hylteen svarar att något

stort trångmål inte har förelegat, utanman kunde väntat till vintern med denträdstocken. Dessutom begär han rättensutslag omgående. Mäster Samuel begär uppskov tillnästa ting, då han skall presentera vittnensamt uppge sina skäl.

Den 17 febr. 1685“Dhen förrige Saaken EmillanRegements Auditeuren Hylteen ochMester Samuel på Klippan angåendedhe Trän som i Mammarp trägård hugneähr, blef nu åther å Nyo förretagen, ochEmedan Auditeuren berättar at denResolution som widh sidsta Ting afsadesd 11 Novembr icke så uthförligen

Exprimerar hwilka som skohla granskaoch besichtiga de trän som Kunna waraaf hugne widh Mammerop gårdh, ochHr Auditeuren sielf begärer det sådhaneMähn af Rätten måtte tilltagas, somsådant Kunne företagas, effter tillförneför winterens Swårheets skull, sådantintet har kunnat Wärkställig giöras. Tyblifr dertill förordnat domaren 5) KnuthPersson i forestad, Oluf Swennss igrumestorp, gunnar Thorsson i öya ochNils Andersson i Brödagra som dennegranskning skall företaga d. 30 MartijNäst Kommande, och det Uthi beggeParternes Nährwahro på det Man destobättre Kan öfrlägga huru wijda wittnenoch denne granskning Kan Komma öfr

Ur dombok för Norra Åsbo Härad Den 11 nov. 1684

Målet mellan Hylteen och Drösher ang. körvägen genom Mammarps trädgård

Av Gertrud & Torsten Hannrup

Stampverk - Kan det vara den stora stocken (markerad med F)som transporten gällde? Foto i boken “Klippans Pappersbruk 1573-1923” (Utgavs vid 350-års jubiléet)

Gertrud & Torsten har ännuen gång bidragit med enhistoria som de har läst i endombok. Hela texten ioriginalavskrift finns i vårtarkiv, men av platsbristkommer här bara ettsammandrag.

Sten


Eens effter som Rätten skiähligt lofwaät giöra sig på all sätt wähl Informerat,hwem de af hugne trä på Mammarp hargiordt, och igenom hwems ordre detskeedt ähr, hwar effter parterne sedanwidh Nästa ting Kunna Erholla RättensResolution.”

5) = häradsdomare (den i tjänst äldstenämndemannen) Knut P. var härads-domare och länsman i c:a 20 års tid ochsynes ha varit en synnerligen betroddman.

Den 9 nov. 1685Den 30 mars detta år var de uppräknademännen på Mammarps Trädgård ochsynade de avhuggna träden. Men ingenav parterna varken Hylteen eller Dröshervar närvarande. Då hittades 14 småstubbar, som hade huggits i en gatagenom hagen. Vem som hade huggitkunde man däremot inte veta. Då kom det några pappersarbetaresamt några andra vittnen och talade om

att de var med när Mäster Samuels stockkördes igenom. De berättade att närtransporten gick igenom höggs endasttre träd ner. Dessutom visade dedomaren och nämndemännen dessa treträd. Två av dem var inte större än etträfseskaft, men det tredje var som envagnskäpp. De andra 11 träden syntespå stubbarna vara huggna samtidigt. Devar troligtvis plommon och krikon.

“Dherpå framstälte Mäster Samueleffterskrefhe Witne, först Anders Trölss.i åby som Apart Examinerades 6), ocheffter aflagdh Eed med hand å book,betygade, at När Mäster Samuel ochhans folk Kom med Träet, då war derIngen städh de Kom fram Uthan dheskulle Sönder widh gården, och När dekom Kiörande, då hade Träet så Nährgådt öfwer Enda med alla öknene 7), såat dhe måtte wända öknene lijka moothhagen, då kom Ryttare hustrun ochRennde i Tömmen på den förste öken,och wille förmeena dem det, då Trätttes

dhe dher om något, så sade hustrun, atnödgade måtte dhe hugga af Wägen ochKiöra der igenom, Men Intet Elliest, ochbonden Nils Mickelss. som rådde förhalfpart af gården stod och der hoos, dåfrågade mäster Samuel honom åth, dåswarade han iag är tillfreds för min skullät hwart Trä hugs aff, och då han fickLoff, högs der Antingen 2 eller 3 småKrikoneträ eller blometrä, som stod miti Wägen för os och wijdare intet, ochder war Intet täpt omkring hagen. Sedanframkallades Johan Kiön på Klippansom Apart effter aflagd Eed med hand åbook, Examinerades, och betygadesamma ord effter Annat, som AndersTrölss. för Witnat hafr.”6) förhördes var för sig 7) hästarna

Efter att ytterligare vittnen blivitförhörda, och samstämmigt intygat attde träd, som blivit nerhuggna endast varett par tre stycken, steg Mäster Samuelfram. Han menade att nu har sakenpågått länge nog. Han begär Rättensutslag på denna onödiga tvist, samt begärersättning för kostnader och skadeståndför tidsåtgång.“Uthi den af Regements AuditeurenWälb:de 8) Anders Hylteen Inciteradesaak, Kärande, och PappersmakarenMäster Samuel Drösker på Klippan,Swarande, Angående Een öppen Kiörewäg igenom Mammarpe Trägård, somMs:tr Samuel icke allenast har giordt,Uthan och hugget Needer Een dehlbärande Trä; ähr således widh NorreAsboo Härads höste Ting i åby d. 10Novembr 1685, afsagdt”

8) Wälbetrodde

Rätten finner att Mäster Samuel Drösherhar haft rätt att hugga ner tre styckensmå träd för att komma fram med denstora stocken till “Pappers Möllanshögnödiga Reparation och Behov”.Protokollet avslutas med:”Uthan Nödenhar Warit härtill ohrsaak”.“Compensatis Expensis.” 9)

9) Svarande beviljas ersättning för sinautgifter.

På bilden syns Mammarps trädgård.Karta över Klippan (pappersbruket) 1801 ur samma bok.

x x x


Boel Bengtsdotter, Vessmantorp, Riseberga– dömd till döden för barnamord.

Av Hjördis NilssonHär kommer en kortsammanfattning av vadTorsten Nilson, Lund fors-kat fram om Boel som varåtalad för barnamord. Honhade fött ett barn år 1721och ett den 29 januari1723.

Boel Bengtsdotter var född omkring1694, dotter till Bengt Gudmunssonf ca 1643 och Kjerstina Persdotter fca 1661 i Vessmantorp, Riseberga. Boel vigdes den 15 november 1713med Eskil Lagasson*) i Vessmantorp.Den 31 mars 1714 döptes EskilLagassons son i Vessmantorp Lage,född den 28:e. *) Eskil är döpt den 7 januari 1794och är son till Lage Nilsson iVessmantorp Den 10 juni 1717 begravdes EskilLagasson i Vessmantorp, 23 år, 5 mån,1 vecka.

Vittnesförhör vid rättegångenmed Boel Hansdotter m fl i febr-mars 1723:Nämndemannen Jöran Månsson,Ljung och Mattis Persson, Färing-tofta som av Tingsrätten blivit beord-rade att i gamla brygghuset eftersökadet barn Boel Bengtsdotter från Wess-mantorp bekänt sig 1721, strax efterMikaelis tid ha mördat och avdagatagitinkom nu och bekände att de i sammahus funnit det döda barnet uti ett klädeinsvept och att delar av kroppen varuppruttnade, undantagande självabenen; Regementskvartermästaren Wil-moths dräng Matthias Hagelberg in-kallades för rätten och tillspordes omhan haft köttslig beblandning medänkan Boel Bengtsdotter, vartill hansvarade att han något före juli 1720haft olovligt umgänge med henne ihennes stuga i Vessmantorp; Boel var förlovad med ryttare SvenLindberg 1712 “haft köttslig bebland-ning”;

Soldat Jeppe Tornberg (påståddbarnafader). Var förlovad med Boel1721 (och hon hade tänkt bli hanshustru). Åtalad för lägersmål medBoel.; Mönsterskrivare Jöran Hägg.Valborgsmässoafton 1722, Boel be-rättat den 12 juni för honom att honvar gravid.; Skrivaren Daniel Wireen som efterrättens allvarsamma och många för-maningar erkänt vid sommartinget iÅby juni 1722att han haft okysktumgänge med Boel i juni 1722; Även Boels far Bengt Gudmunsson80 år var inkallad och bekänt att han“fuller legat inne i stugan” den nattenhans dotter fått sitt sista barn, mensovit mycket hårt. Han kunde ejförneka att han ju visste sin dotter varahavande men likväl ej kunnatobserveras henne vara smalare blivensedan hon fött sitt barn då hon gjortsig tjock med kläders stoppandeomkring magen vilket Boel även självmedgav. Han hade eljest gott vitsord.

Boel blev dömd för två barnamord attmista sitt liv, halshuggas och på bålbrännas. I väntan på detta satt hon ijärnfängsel, men lyckades nattenmellan den 13 och 14 april 1723rymma.

I Göta hovrätts brottsmålsutslag1723-10-03 kan man läsaföljande :Rannsakning och dom över profossenHans Frisk och fjärdingsmannenSven Jönsson i Åby, vilka nattenmellan den 13 och 14 april 1723 släpptut Bodel Bengtsdotter som för tvenneövertygade barnamord suttit i järn-fängsel. Boel hade berättat för pro-fossen att hennes mor i Wessmantorpgrävt ner 60 Dr Smt och hon hadelovat att om han ville lämna henne ifrihet skulle de gräva upp pengarnaoch dela. Frisk berättade detta förfjärdingsmannen Sven Jönsson som påmörka aftonen spänt hästar för sinvagn, tagit såväl profossen som Boel

med sig i vagnen in mot Wessmantorp,varefter profossen löst fjättrarna avhenne så att inget buller skulle hörasav dem vid gården där pengarna varnedgrävda. Sven Jönsson hade följtmed henne fram uti en trädgårdbelägen mellan 2ne huslängor därBoel gett dem anvisning på skattenvarpå Sven Jönsson började gräva ochprofossen stod ett litet stycke därifrånmed Boel. Efter en liten stund gickprofossen fram till Sven och frågadehur det gick med grävningen, så snarthan kom tillbaka fann han att Boeltagit till flykten och avvikit. Boel blev sedermera fasttagen ochsatt uti förvar. Rätten yrkade på attprofossen Hans Frisk skulle undergåsamma straff som barnamörderskanmen att Sven Jönsson skulle dömas till30 par spö, 3 slag av vart par. Rätten beslutade att Frisk istället fördödsstraff skulle straffas med 30 parspö, 3 slag av vart par samt mista sintjänst. Fjärdingsmannen Sven Jönssondömdes till att plikta med 15 par spö,3 slag av vart par.

Samma dag som hösttinget var, den6 november 1723 skulle Boel avrättas.Landshövdingen ger order tillskarprättaren att infinna sig dagenförut i Åby i god tid och ta med sig“böfvela eller rackareknecktar somskola hantera dignitanten sedan honär avliden”. Men när Boel kommer tillrättareplatsen berättar hon att hon ärhavande. Exekutionen blev upp-skjuten och Boel fördes under be-vakning (eftersom hon ansågs somrymningsbenägen), till Landskronafängelse.

Efter en tid “besiktigar” tvennejordemoror och tvenne beskedligahustrur Boel och meddelar att “dettaQwinfolk alldeles och inte är haf-wande, eller med något barn”.

Den 23 juli 1724 kan man bl a i ettbrev till Göta Hovrätt bl a läsa att“Boel Bengtsdotter efter besiktning nuintet skall vara hafwande…ett blott


uppdiktat föregivande till döds-straffets undvikande.” Kronofogde Stahre bestämde om nyexekution den 8/8 men fick en knäpppå näsan eftersom det inte var hansbefogenhet. Dock kom 17/8 1724 nyorder om avrättning och dennautfördes också därefter. Skarprättarevar Kasper Mÿllhausen.

HistorikNorra och Södra Åsbo härader i Kri-stianstads län var 1682-1877 förenadetill en domsaga som 1691 utökadesmed Bjäre härad. Tingsställe var förBjäre, Ängelholm; för Norra Åsbo,Åby från 1682; för Södra Åsbo,Åstorp fram till 1817 och därefter Åby.Jämlikt kungl. brev 1 juni 1877 blevNorra Åsbo året efter egen domsagamed tingsställe i Åby liksom tidigaremedan Södra Åsbo och Bjäre slogssamman till ett tingslag med tingsställei Ängelholm. Genom kungl brev 8 juni1906 blev Ängelholm tingsställe ocksåför Norra Åsbo vid rannsakningar ibrottsmål.

Det första tingshuset i Åby byggdes1682, det andra 1823. Istället för etttidigare “profosshus” uppfördes ettfånghus 1747 och ett nytt på sammaplats 1885. Både tingshus och fånghusrevs 1952 och året efter invigdes enny tingshusbyggnad. Södra Åsbodelade tingshus och häkte med NorraÅsbo från 1817 till 1878 då det ficktingshus samman med Bjäre iÄngelholm nära det häkte som tillföljd av kungl brev den 14 juli 1835hade utvidgats och i januari 1840öppnats som kronohäkte för stadenoch ovannämnda härader.

Avrättningsplatsen låg i Norra Åsboförst på Västra fäladen, sedan påsockengränsen mellan Gråmanstorpoch Vedby nära Elfdalen, i Södra Åsbopå Björnås, i Bjäre på Slammarps ochLjungby hed (Se kronofogdens i Norraoch Södra Åsbo samt Bjäre häradersfögderi arkiv G V: 1.2.)

Arkivet omfattar fångförteckningaroch rapporter om att inga fångarförvarats i häktet. Fångförteckning-arna eller rapporterna blev insända

månadsvis till Kristianstads länslandskansli för vidare befordran tillhovrätten, justitiekanslern och justitie-ombudsmannen. I samband med engallring överlämnade hovrätten överSkåne och Blekinge sina arkivexemp-lar till landsarkivet. Tidigare utgall-rade fångrapporter redovisas i lands-kansliets följeskrivelser till fångför-teckningarna från länets häkten. (SeSimrishamns stadshäktes arkiv Ö 2:1.2).

Källor:N Åsbo häradsrätts protokoll,Göta Hovrättsprotokoll,brev till o från landshövdingeämbetet,kronofogden, hovrätten m. fl.

Litteratur:John Sundberg: Klippanbygden.Särtryck av Sparbanken Klippansminnesskrift (1954) sid 70.Algot Hannrup: Klippanboken (1970)sid 214.217.Karl-Åke Öhrn: Åstorps historia(Reprosaml. II:395, 1973) sid 119.125.Emil J. Söderman: Bjärehalvön i fornatider (1938) sid. 207-210.

Jag har förmånen att kännaJohan Larsson i Gråmanstorpoch får då och då ta del avhistorier, samtidigt som enoch annan “kaffeslurk”slinker ner.

En historia handlar om Johans mor-far Janne Bengtsson. Detta hände c:a1896 – 1897. Bengtsson arbetade på Bjersgårdoch var sysselsatt på “jällen” ovanförkostallet. Olyckan var framme och hantrillade ner på foderbordet och slog sigmedvetslös. Några synliga yttre skadorkunde inte upptäckas, och läkaren somvar ditkallad, menade att det var baratill att vänta och se vad som händer. Efter c:a 10 dagar är Bengtssonfortfarande medvetslös då prästenFrost tittar till honom. Frost säger dåtill frun, att så här kan han ju inte ligga.Vi begraver honom på söndag. Frun

Hemska historier från Bjersgårdbönar och ber om att “vi kan väl väntaytterligare några dagar, han är jufortfarande varm”. Men det blev somprästen bestämt……….!.

En annan historia har Johan Larssonsmormor, Nelly Jansson, d.v.s. frun tillovanstående Janne Bengtsson, berättatför Johan. Historien hände i mitten på 1800-talet och handlar om en 3-årig statartöspå Bjersgård som försvann. Mantrodde att örnen, som hade sitt bo i detstora trädet på “Djurhallen ”, hadetagit henne. Efter en hel veckas letandebåde på land och i sjöarna, stod mannästan klara att fälla trädet på“Djurhallen” med örnboet i toppen. Men en plats hade man inte letat påoch det var hos “ornen”. Inhägnadenför galten låg i “granet”, som fannsdär dagens ladugård ligger, kalladesför övrigt för “Abrahams kök”. Inne iinhägnaden hittade man den lilla

statartösens träsko och man begrep dåatt galten ätit upp barnet.

En tredje historia handlar också omett barn, utan början och utan slutskulle man kunna säga. “Lunna-lyckan” är området i sydvästra delenav Bjersgårds park. Skogvaktar-bostaden ligger på hörnan. I slutet av1800-talet, var detta område mycketvattensjukt och skulle “gropas” fördränering för att därefter kunnaplantera bl.a. äpple- och körsbärsträd.Vid detta arbete påträffades ettnergrävt barnlik. Vad som följde avdetta kan inte Johan Larsson erinra sig.

Vi tackar Johan för dessa berättelser,som han i sin tur fått höra av sinmormor Nelly Jansson.

Sten


Dagarna före den ödesdigra dagen iseptember 1893 uppehöll sig enbrottsling vid namn Nils Svensson inärheten av Stackarp. Under dedagarna efterforskade han vilka per-soner som bodde i ett på AdolfEkelunds hemman uppfört undan-tagshus, och fick då reda på att det varAdolf Ekelunds svärmor, änkan ElnaLarsdotter (född Persdotter, Lenasanm.) och hennes dotter Kristina sombodde där (Herr Ekelund var gift medden andra dottern, Augusta), Någon gång mellan sju och åtta påkvällen den 24/9 1893 steg piganHilda Charlotta Andersson in iundantagshuset. Där befann sig redanNils Svensson som utgav sig för attvara polis. Han sade sig vara där föratt undersöka ett barnamord somskulle vara begånget hos AdolfEkelund. Sedan fängslade han henneoch förde henne till ett annat rum, därKristina Larsson redan satt bunden.Han frågade var Elna Larsson befannsig och fick då till svar att hon var påbesök hos Adolf Ekelund. När NilsSvensson fick höra det lämnade hangenast rummet och begav sig till AdolfEkelunds boningshus som låg 25meter från undantagshuset. När han steg in i stugan fann hanförutom Elna Larsson och AdolfEkelund några andra personer där.Han hälsade från Kristina, sade han,att hon ville att Elna skulle kommahem. Elna gick meddetsamma, åtföljdav Adolf Ekelund. Under tiden hade Nils Svenssonskyndat tillbaks till undantagshusetoch kontrollerade där att Hilda ochKristina satt kvar där han lämnat dem.Och en stund senare hörde Hildasamtal från köket och sedan buller somom någon brottades. Därefter hördesplötsligt ljudet av två efter varandraavlossade skott. Ute i köket hade Nils Svensson medvåld och hot att skjuta Adolf Ekelundsökt hindra denne att lämna stugan. Avskotten Hilda Charlotta hört, träffadedet ena. Adolf Ekelund flydde till sitt

hus, där han sade sig ha blivit skjutenav den person som kommit för atthämta hem Elna Larsson. Fyra dagar senare dog AdolfEkelund av de skador kulan vållat ihans kropp. Den hade nämligen trängtigenom bukväggen och blindtarmenpå honom. Efter skottlossningen begav sig NilsSvensson till Ljungby, där han sammanatt hos en som hette Lindau stal enhäst, en vagn och en sele. Sedan gav han sig av till Småland,närmare bestämt till ett samhälle somheter Hult. I alla fall var det där hanbegick ännu ett brott. Natten emellan den sjunde ochåttonde juni 1894 bröt sig NilsSvensson och glassliparen FransAlbin Kålin från Gatehult in i Hultsstationshus. Där stal de varor som detidigare hade efterskickat under an-tagna namn. Senare blev de emellertid fast ochdömda och det här är Nils Svenssonsstraff för mordet på Adolf Ekelund:* Livstids straffarbete* Att räkna från den 28/9 1893 tillAdolf Ekelunds minderåriga barnbetala skadestånd på 75 kr/barn ochår till dess de fyllde femton år* Att till stadsverket återgäldaersättning till i målet hörda personer* Att gottgöra statsverket för de pengarsom hade utbetalts eller skulle kommaatt utbetalas för den rättsmedicinskaundersökningen av Adolf Ekelundsdöda kropp. Kanske hade Adolf Ekelund ändåinte behövt dö. Det dröjde nämligentre dagar innan han kom till sjukhusoch den fjärde dagen dog han.Och skulle det ha inträffat idag skullehans liv utan tvivel ha kunnat räddas.

Källor: Åsbo och Bjäre häradsrättsrannsakningsprotokoll, inritad skissöver mordplatsenSamma häradsrätts utslag 18/6 1895Hovrätten över Skåne och Blekingesutslag 31/7 1895Kungl. Maj:ts utslag i HD 17/1 1896

x x x

Mordet på Adolf Ekelundden 24/9 1893 i Stackarp

Av Susanne Thelin

När jag dessutom hittade en manmed samma namn som mördaren påFrigivna fångar på Svar/Arkionshemsida och dessutom frigiven tregånger, blev jag så nyfiken. Kunde detvara samma man. Han var frigiven iKarlskrona bara en vecka före mordet.Kunde han ha hunnit från Karlskronatill V Sönnarslöv?

Mer forskning imordet

av Lena Ringbrant Ekelund

Många har nog hört talasom eller läst om mordet påAdolf Ekelund i Stackarp.Susanne Thelin gjorde ettarbete om Stackarp närhon gick på Klippans gym-nasieskola. Däri ingickberättelsen om mordetsom även finns i boken“Från ås till ås” utgiven avV Sönnarslövs Bygdeföre-ning. Eftersom Adolf Ekelundär min man Rolfs farfarsfarbror, så har denna be-rättelse intresserat mig såmycket att jag har forskatvidare.

Nils Svensson vid frigivningen år1881 (Bild 1) Foto: SVARsförteckning över frigivna fångar


Jag försökte få reda på när mördarenvar född så att jag kunde kopplahonom till mordet och då fick jag hjälpav Jan Torstensson i Lund. Hanletade länge innan han hittade deaktuella domstolsprotokollen och jagfick det bekräftat att det var bilder påmördaren Nils Svensson som jag hadesett. Vad var det för man som bara envecka efter frigivningen mördar Adolfoch varför? Jag beställde kopior pådomstolsprotokollen och började läsa.

MördarenNils SvenssonDetta är bilden av mördaren NilsSvensson som växte fram när jag bl.a.läser protokollet från urtima ting den15 mars 1895 i Ängelholm: Det står att Nils är född den 22 (23enl.föddeboken) december 1861 iSönnarslöv. Hans föräldrar vararbetskarlen Sven Helgesson (f. 1828i Sönnarslöv) och Botilla (Bothilda)Svensdotter (f. 1822 i Gråmanstorp),vilka var torpare på Hafgård (Höörno1 och Engbäckshuset).(Det kursiverade är mina tillägg)

FattighusetÅr 1868 när Nils var knappt sju århamnade familjen på fattighuset,Sönnarslöv 7. Familjen bestod även avbarnen Hilda Maria (f. 1853 iGråmanstorp) flyttade till Glumslöv1869; Leander (f. 1856 i Gråmans-torp) flyttade till Ängelholm 1871,Assarina (f. 1859 i Riseberga) ochJohanna (f. 1868 i V. Sönnarslöv) Enligt domstolsprotokollet fick Nilstjänst som vallpojke hos lantbrukarenMagnus Persson i Sönnarslöv vid åttaeller nio års ålder. Han konfirmerades1875 (1877 enl. hf) och har sedanarbetat i jordbruk, flyttade i oktober1878 till Strövelstorps församling(Ingelstorp 2), sökte 1879 tjänst somartillerist i Kristianstad men blev inteantagen.

Brotten börjarNils dömdes första gången den 26november 1879 för stöld av en rocktill två månaders straffarbete, som hanavtjänat i Ystad.

Han dömdes den 15 mars 1880 av iSölvesborg till straff för första resanstöld, vilket dock ändrades i maj 1880till straff för andra resan stöld ett åroch 6 månaders straffarbete somavtjänades i Karlshamns kronocell-fängelse och frigavs den 24 juli 1881.Vid frigivningen togs foto nr 1. Den 3 oktober 1881 dömdes han förbedrägeri till fängelse i tre månader,och frigavs den 19 januari 1882. Den 8 maj 1882 dömdes han iVimmerby för tredje resan stöld tillstraffarbete i tre år som han avtjänadepå Långholmen. Han frigavs den 27september 1885 och då såg han ut somfoto 2.

Den 3 april 1886 dömdes Nils förfjärde resan stöld och bedrägeri tillstraffarbete i sju år och en månad påKarlskrona centralfängelse. Hanfrigavs den 17 sep 1893 och då togsfoto 3. Han beskrevs på följande sätt:brunt hår, brunt skägg, blå ögon, stor,trubbig näsa, ordinär mun, ljus hy,1,84 cm och ordinär kroppsbyggnad.

Många år i fängelseOm jag räknar rätt, så har det gått 14år från Nils fick sin första dom tillshan blir frisläppt 1893. På dessa år harhan varit fri högst 15 månader! (Då

har jag inte räknad den tid han harsuttit häktad). Och bara en vecka efterskjuter han Adolf Ekelund i Stackarp!Han verkar inte ha blivit bättre underfängelsetiderna.

Vem var denmördade AdolfEkelund?Han föddes den 24 okt 1846 i Ingel-storp 3, Västra Broby. Hans föräldrarvar Nils Ekelund f. 1810 i Rebbel-berga och Karna Persdr f. 1809 iVedby. Han var gift med Augusta Larsson(f.1853 i Sönnarslöv) och brukadeAusås nr 19 till den 9 nov 1885 då hanoch hans familj flyttade till hustrunsföräldrahem i Stackarp 1. Hennes morElna Persdotter (f. 1812 i Stenestad)bodde i undantagsstugan tillsammansmed sin andra dotter Anna ChristinaLarsson.

Adolf & Augusta hadeföljande sju barn:Anna Lovisa f.1878, småskol-lärarinna d. 1908.Ernst Emanuel f. 1880, reste tillAmerika tillsammans med brodern

Nils Svensson vid frigivning 1881(foto 2) SVARs förteckningöver frigivna fångar

Nils Svensson vid frigivningen1893 (foto 3) SVARs förteckningöver frigivna fångar


Adolf Ekelunds änka Augusta och några av barnen.

Annat intressant urdomstolsprotokollen

Adolf Ekelund fick efter skottet hjälpav en läkare i hemmet, men forsladesefter ett par dagar till Helsingborgslasarett. Det var Adolfs bror GustavEkelund på Humlemölla som kördemed häst och vagn och de bytte hästarpå möllan. Det stod inte i protokollet,men det har jag hört berättats. Läkaren som tog emot Adolf intygar“buken ej var uppdriven, strax tillhöger om naveln syntes ett mindre såri form av en genom bukväggen gåendekanal med svartaktiga ränder. Fögablödning från såret, omkring vilkethan ömmade. Inga andra yttre skadoreller eljest någon sjukdom”. Samma dag öppnade man buken ochfann en mängd blod och blodlevrar.Man stoppade en blödning på mag-artären och därefter såg man enungefär 12 cm bred något oregel-bunden öppning på blindtarmen. Manhittade ingen utgångsöppning, såkulan måste finnas i tarminnehålletoch den hittades inte. Den 27:de finnes antecknat att hanföretedde symptom av bukhinne-inflammation. Den 28:de kl.4.50 avledhan till följd av bukhinneinflamma-tionen.

Begravdes först på gamlakyrkogårdenLiket begravdes en av de förstadagarna i okt. månad 1893 på V.Sönnarslövs gamla kyrkogård avförste dödgrävaren Joh:s Jönsson iSönnarslöv och arb. Paul Persson.

ObduktionÅr 1895 den 7 juni togs kroppen uppoch obducerades i V. Sönnarslövsgamla kyrka. Eftersom dödgrävarnainte säkert kunde intyga att det varsamma kista, så fick lantbrukaren NAnderberg i Stackarp och arb. PaulPersson i Sönnarslöv intygas liketsidentitet “sedan det något söndrigalocket blivit från likkistan avskruvats”.

Kronolänsmannen J.E. Hallbergskrev protokollet, medan Edv. Peterse.prov.läkare i Klippans distriktobducerade liket. Så här beskrevs denyttre besiktningen: “1. Liket ligger i en vanlig kista påen bädd av hyvelspån och med enhuvudkudde beklädd med linne, vilketi kanterna är försett med spets. Överansiktet ligger en i kvadrat? med håloch taggar uthuggen linneduk. Liketär för övrigt iklädd en linneskjorta,vilken å bröstet och armarna är rikligtveckad samt omkring halsen ochhandlederna är försedd med bredalinningar.

Omkring halslinningen sitter enrosettknuten vit halsduk. Nedre delenav liket är betäckt med ett i mitten medbreda spetsar försett vitt liktäcke, påvars övre del ligger resterna av enbukett av blommor och blad, varsstjälk är omvirad med silverpapper ochomknuten med band I högra handenfinnes likaledes rester av en bukett. 2. Vid borttagande av ovannämndaliksvepning, befinnes liket iklätt envanlig stärkskjorta och befanns liketså ruttet att händerna föllo av liket.” - - - - - - - - Jag besparar er det mesta av denmycket detaljerade beskrivningen avett två år gammalt lik och hoppar framtill punkt 28. Där beskrivs att tunn-tarmen var ombunden med segelgarn!och nr 29. “Vid inskärning i musku-laturen bakom blindtarmen fanns idensamme en blykula av nedanbe-skrivet utseende.” “Den ovannämnda kulan är avungefär 1,3 (felvänd trea - min amn.)centimeters längd, i ena ändan av 8mms diameter, i den andra ändannågot tillspetsad. Kulan nedlägges i enpappask, vilken omsorgsfullt inlindasoch förses med följande påskrift.“Denna paket innehåller kulan, somtillvaratagits vid den rättsmedi-cinska undersökningen av dödakroppen efter lantbrukaren AdolfEkelund i Stackarp.”

Karl, kom hem utfattig och dog 1954i Esborrarp.Johan f. 1882, till Köpenhamn 1904,hade handelsträdgård, gifte sig ochfick en son Poul som blev en kändkonstnär.Ester Maria f. 1887, sjuksköterska iDanmark, kom hem i urna.Karl August f. 1889, var i Amerikamed Ernst dog 1961 på S:a Mariasjukhus, men skriven i Rya församlingPer Henning William f.1892 d.1899Adolf f. 1893-09-01, arbetade hosbrodern Johan i Köpenhamn.

När Adolf Ekelund mördades lämnadehan sju barn i ålder mellan 15 år ochknappt en månad. Bara Johan gifte sigoch fick barn och för ett par år sedanfick jag kontakt med hans barnbarnsom bor på Jylland. De visste inte omatt deras farfars far hade blivitmördad!


TIPS –Namna digitala släktbilder

Precis som med de gamla diabildernaär det svårt att skriva vem korten före-ställer på baksidan av en digitalbild,åtminstone så länge den endast finns idatorn – inte utskriven. Tack vare tips från Bengt Emgårdså ska jag nu lära er hur man enkeltgör.

BildbehandlingsprogramDu behöver någon slags bildbehand-lingsprogram. Kanske följde det mednågot program när du köpte dinskanner eller digitala kamera, annarskan man köpa t.ex. Adobe PhotoshopElements som jag kan rekommendera.Detta program är mycket användbartför att förbättra dina digitala bilder.Man kan köpa det för ca 800 krberoende på vilken version man villha. Man kan även använda gratis-programmet Gimp för att förbättra ochskriva på bilderna.

Spara alltid i en kopiaFörst och främst så tänk på att du alltidsparar den digitala bilden i en kopia,så att du alltid har en originalbild attgå tillbaka till. Om du bara tittar på

bilden, så händer inget, men varjegång du gör en förändring av bildenoch därefter sparar den igen, så skeren försämring av bildkvalitéen.

Öppna din bild i bildbehandlings-programmet. Välj textverktyget (finnstill vänster i Elements) och klicka ibilden. Skriv din text. Din text hamnari ett lager ovanpå bilden och du kanflytta den till lämplig plats med hjälpav “pilkrysset”. Du kan även förstoraeller förminska texten. Du kan välja färg som syns bra motbakgrunden. Gör så här: Markeratexten och välj färg i Färgrutorna.(Om du inte kan se dem, så gå tillFönster på Menyraden överst. Klickapå Färgrutor, så blir där en bockframför.)När du är klar måste du läggasamman lagren. Gå in under Lager påmenyraden överst och klicka på “Görtill ett lager”. Spara bilden under ett annat namn.Jag brukar lägga till tx före .jpg.(Ex. bilden foto334.jpg får namnetfoto334tx.jpg)

Lena RE

Paketet förseglades med läkarens ochkronolänsmannens sigill och fördestill tinget. När man kontrollerade kulan motrevolvern som man beslagtog vidgripandet av Nils Svensson i Småland,så passade kulan exakt. Nils Svenssonmenade att det finns “hundradetals”likadana revolvrar.

Ny begravningEfter obduktionen begravdes AdolfEkelund på Västra Sönnarslövs nyakyrkogård. Han och hans hustrusgravsten finns till höger längsstenmuren.

Nils skyller på OlssonNils Svensson erkände inte brottet.Han påstod att resehandlaren Olssonhade berättat att han och Nils förremedfånge Norgren hade talat omarresteringar. Olsson hade yttrat attman behövde inte vara länsman ellerha någon arresteringsorder för attkunna häkta. Detta motsades av Nor-gren och de slog vad. Olsson skullehäkta minst tre fullväxta personer i ettnära allmän väg liggande hus som intelåg mer än ett stenkast från närmastebebodda hus. Arresteringen skulle skepå dagen eller åtminstone på den tidpå dagen när folk inte ligger och sover. Nils påstod att det var Olsson somvarit inne hos Elna Larsson och att handå hade hittat ett snöre. Han skulle habundit ena ändan av snöret runt Eke-lunds arm och därefter upptäckt attrevolvern var intrasslad i snöre.Olsson skulle ha uppmanat Ekelundatt hålla sig stilla för revolvern varladdad. Skulle skottet gå så var detEkelunds fel. Kronofogden Bruzelius tror inte påNils Svenssons historia om vadhåll-ning. Han kan inte bevisa rånförsök,men han anser att det är Nils Svenssonsom har berövat Adolf Ekelund livetoch det med berått mod. Tyvärr har jag inte hunnit ta reda påvar Nils Svensson fick avtjäna livstids-straffarbete. Jag har inte lyckats hittanågra upplysningar om honom iStrövelstorp där han var skriven viddomen.

Mina källor är de samma som Susannehar angivit. x x x

Bilden föreställer min mormor Betty med sina döttrar Brita (min mor)och Elsie. Jag har använt svart text eller vit text beroende påbakgrunden.


Då Karl XI ej lyckats att medvapenmakt kuva snapphanarna,skickade han ner till Skåne i börjanav år 1677 en av sina rådgivare, greveJohan Gyllenstierna, för att försökafå till stånd en fredlig lösning. Entrohetsförsäkran skulle avkrävasallmogen. Gyllenstierna eskorterades av enstark militär trupp, bestående av 400ryttare och småländska bönder.Genom kungörelser uppmanadesallmogen att möta upp på olika platserinom häraderna. Allmogen utsågantingen ombud eller också mötte densjälv upp vid samlingsplatserna, led-sagad av församlingarnas präster ochklockare. Klockarna hade upprättat enförteckning över alla män i försam-lingen över 12 år. Den 15 april 1677 mötte allmogenfrån Gråmanstorp och Vedby, medsockenpräst och klockare i spetsen,upp vid Riseberga prästgård, för attavge sitt löfte till konungen om“Huldskap, troskab och lydighet”sombl.a. omfattade följande:

1. Som de tilläts behålla sina gevärtill Snapphanarnas förödelse fick dedesslikes förpliktiga sig att ej brukadem till annat än mot Kungl. Maj. ochrikets fiender. 2. Att förbinda sig att enligt gammalsed tillse, att samtliga broar inomsocknen hölls i sådant skick, att de ejgav anledning till klagomål. 3. Ej tillåta att några kringlöpandesnapphanar höll till inom socknen ochän mindre inhysa någon sådan. I detfall det blev sport inom socknen att

Allmogens trohetsförsäkran till Karl XI år 1677.snapphane vistades inom socknen, varsamtliga sockenmän skyldiga atthjälpas åt, att gripa och fasttaga ellerihjälskjuta densamme. Om detta ejåtlyddes skulle socknen utgiva 1.000riksdaler och dessutom skulle 10sockenmän hängas. Därest någonsnapphane med våld eller hemligenintränger hos någon sockenbo, så atthan ej har någon möjlighet att tillkallahjälp, så skulle i sådant fall ej någotstraff utmätas. 4. Sockenmännen utlovade att eftersina resurser framskaffa så mycketproviant, som bleve påfordrat. 5. Utlova att ej inleda konspiration,stämpling eller underhandling medRikets fiender. 6. När Hans Kongl. Maj:t såpåfordrade eller begärde, skulle hanlämnas all hjälp och allt bistånd, sompåkallades för utdrivandet av Rigsensfiender ur landet. 7. När så påfordrades, skullesockenborna vara förpliktigade atthålla vakt vid broarna, så att ingensnapphane där kunde “frem ellertillbage” passera.

Efter edläggelsen fick bönderna åkahem, och Gyllenstierna var välvillignog att låta dem behålla sina bössor. Trohetsförsäkran- som avgivitsunder tvång- fick ej något beståendevärde. Efter ett par månader varstridigheter i många socknar igångigen. Då förhållandena lugnat ner sig iSkåne, genomförde Karl XI sitt storaindelningsverk med rusthåll ochryttare. Inga skåningar fick dock bli

soldater förrän i början av Karl XII:stid. Först hade i början av 1670-taletföretagits de första skatteläggningarnaför de nya provinserna. Dessaförrättningar kallades “1671 årsjordrevning”. En särskild kommissionreste omkring från gård till gård ochgjorde sig noga underrättad om derasägare, jordens areal, dess beskaf-fenhet, djurbeståndet, skatter m.m. Ang. Åby, benämndes detta för etthedområde: “Mullbete består uti skarp(mager) ljungmark, så att boskapenkan knappt hava sin föda på fäladen.Endast i sankmarkerna utmed Rönneå och Bäljane åar kunde man höstaför vinterfoder”. Så här långt är det en direktavskivning av Algot Hannrupsanteckningar.

Enl. Lundagenealogen nr. 1, 2006fick följande socknar i Norra ochSödra Åsbo Härad besök av JohanGyllenstierna och hans trupp:Ausås-Strövelstorp, Björnekulla-Broby, Färingtofta, Gråmanstorp,Kågeröd-Stenestad, Kvidinge-Sön-narslöv, Munka Ljungby, Oderljunga-Perstorp, Tåssjö-Össjö, Vedby, Örkel-ljunga-Rya och Ö.Ljungby.

Genom att läsa dessa protokoll, kanman alltså (om man nu känner till sinanas namnteckning eller bomärke)konstatera om anan var snapphaneeller ej.

Sten

Källa: Ur Algot Hannrups pärmar. Lundagenealogen nr.1. 2006Tillägg:Trohetsförsäkran i original finns iSkånska Generalguvernements-kansliets arkiv som förvaras iLandsarkivet i Lund.På föreningens arkiv finns också dessaoriginalskrifter i datorerna, både försocknarna i Blekinge och Skåne.

Gråmanstorps allmoges bomärke


Vem var Anna Eskilsdotter?När levde hon?Varför är hon intressant?

För att börja från början, Annaföddes 1785 den 1 febr. på Stenliehusi Gråmanstorp. Att Anna blir känd föreftervärlden beror på att den kändeskådespelaren och Ystadsonen Ernst-Hugo Järegård (1928-1998) skulle hasagt “mormors farmor” till Anna.

Historien om Anna uppdagades närtidningen Kvällsposten i slutet av1980-talet genom sin reporter CalleRockbäck letade efter Ernst-Hugosanor. 1822 kan man läsa i Gråmanstorpshusförhörslängd, att Anna har blivitarresterad och förd till Kristianstad. Vid denna tid är Anna c:a 37 år,fortfarande ogift och bor hemma påtorpet Stenliehus. Hemma på gårdenbor Annas far Eskil Andersson, somär senil och i behov av mycket hjälp.Gården sköts av Annas bror Ola ochhans hustru Karna . Anna är ogift, menhar ändå fått två söner. Anders(mormorsfar till Ernst-Hugo) ett parår gammal och Ola, som är några åräldre. Året innan vid midsommartid, ärAnna på väg från Sönnarslöv till Grå-manstorp. Vädret var vackert ochAnna var en levnadsglad kvinna. Påden tiden ansågs hon nog för att varalite “lösaktig”. Det var kanske inte såkonstigt med två “oäkta” barn.Nåväl…, på vägen hem träffar Anna,som det står i rättegångshandlingarna,en okänd karl, som hon bedriver”Köttsligt umgänge” med, helt fri-villigt.

GravidResultatet av detta blev en katastrofför Anna. Efter en tid förstår hon, atthon är med barn. Anna beslutar sig föratt dölja havandeskapet. Barnet skulleinte få det lätt i världen. Anna villeinte heller utsätta sig för “spott ochspe” av sina släktingar och bekanta.

Detta säger hon själv, som en för-klaring till sina handlingar. Den 11 febr. 1822 har Anna inte måttbra under dagen och när hon går tillsängs på kvällen, förstår hon attfödseln är nära förestående, trots attdet återstår c:a en månad av gravidi-teten. Efter ungefär en timme till sängs, fårhon svåra smärtor och mår illa. Annagår upp och tänder ett ljus ochknästående på golvet föder hon ettgossebarn.

I domstolshandlingarna berättarhon: “ När jag framfött barnet, såg jag attdet rörde på ena handen och armen.Sedan tog jag barnet mellan minahänder och höll det framstupa ner iskurbyttan, som var fylld med vatten.Jag höll barnet så att vattnet gick överaxlarna. Hur länge jag höll barnet så,vet jag inte, kanske i två minuter. Närjag tog upp barnet var det kallt ochjag förstod, att det var dött. Sedanklippte jag av navelsträngen med enullsax, som jag lagt fram innan.Därefter la jag det döda barnet isänghalmen under min huvudgärd ochla mig på golvet och vilade”.

Det är en mycket olycklig kvinna,som berättar detta. Själva mord-handlingen råder det ingen tvekan om,den var planerad. Redan vid halv sextiden, när husetsfolk börjar vakna, är Anna i farten.Brodern Ola anklagar henne för attvara havande. Anna erkänner då atthon under natten fött ett dödfött barn.Ola berättar det för sin hustru och deblir bestörta och misstänker det värsta.Ola beger sig till sockenprästenBarfoth och berättar vad som hänt. Onsdagen den 13 febr., två dagarefter mordet, grips Anna och förs tillhäktet i Kristianstad. Vid dekommande förhören vidhåller Anna attbarnet var dödfött. Kort därefter obduceras barnliket iGråmanstorps kyrka. Obduktionengav till resultat att Anna framfött ettvälskapat gossebarn. Det konsta-

terades att barnet varit vid liv vidfödseln. Man beskriver hur lungor ochblodkärl såg ut. Tydligtvis var det enväl genomförd obduktion.

Dömd till dödenI mitten av mars erkänner Anna att honmördat sitt barn. Norra ÅsboHäradsrätt dömer henne till att“halshuggas och å båle brännas”. Enkort tid därefter fastställer Hovrättenspresident Casper Ehrenborg Annasdödsdom.

Märkligt är: Casper Ehrenborgssläkting, Christian Ehrenborg, giftersig i slutet av 1800-talet med enCharlotta Andersson. Hon var Ernst-Hugo Järegårds farmor.

Sinnessjuk?I november 1822 försöker Annassyster Bengta samt två manligabekanta att få Anna förklarad somsinnessjuk och “mjältsjuk”. Allagrannar och bekanta i N. Åsbo häradintygar att så inte är fallet. Bödelsyxan och bålet närmar dig,men först skall en nådeansökaninlämnas.

NådeansökanKung Karl XIV Johan godkännerdenna och straffet omvandlas till 30par ris, kyrkoplikt samt livstidsstraffarbete på Norrköpings spinnhus.Någon motivering till det ändradestraffet står ej i protokollet, som ärundertecknat av Carl Johan den 10januari, 1823.

Anna Eskilsdotters öde på torpet Stenliehus


När Anna Eskildotter friges efter 16år den 21 april,1839 och skall ta sigtill hemorten, är hon en bruten kvinna.Hon återkommer aldrig till Gråmans-torp. Någonstans på vägen försvinnerAnna. Svag av umbäranden underfängelsevistelsen och troligtvis utanpengar, blev avståndet från fängelseti Norrköping till hemmet för långt.Vad som hände vet vi inte. Hennes barn då? Vad hände meddem? Jo, brodern Ola tar hand omdem.

En sann historia från en tid, som vivet mycket lite om, och som vi ändåmindre kan föreställa oss.

Sten

Källa: Ur Johan Larssons arkiv:Artikel i Kvällsposten från slutet av1980-talet av Calle Rockbäck.

“Boken om Bonnarp” är ettsammanställt material från enstudiecirkel, som varit verksam iBonnarp mellan 2002 och 2006. Dethar totalt varit ca. 20 personer somhade deltagit. Syftet har varit att samlain och sammanställa material omBonnarp i form av bilder, berättelseroch annat intressant om byn. Boken på 187 sidor ger informationom byn i dag och bakåt i tiden medtyngdpunkt på 1900-talet.

Startpunkten för studiecirkeln var enstor serie glasplåtar (400 st) från 1920-talet, som fotograferats av RobertRomberg, som också var lärare iBonnarp, men det har även kommitbildmaterial och annan informationfrån många håll. Totalt har de fått inc:a 800 fotografier. Till boken finnsen bykarta och en översiktskarta.

Söndagen den 29 oktober kom massorav folk till Säflunds stall för att få seförhandstryckning av boken. Jag troratt många släktforskare kan ha stornytta och glädje av den.

Lena RE

Ernst-Hugo Alfred Järegård, skådespelare, f.1928-12-12 i Ystads SanktaMaria (M), d. 1998-09-06 i Lidingö (AB)2 far: Ernst Johan Gerhard Järegård, bankdirektör i Ystad, f.1886-08-13Ystad (M), d.1971-07-19 Ystad (M)3 mor: Ebba Josefa Strömberg f. 1889-01-26 i Helsingborgs stadsförs.(M)d. 1965-03-254 ff: Peter Edvard Bergström, f.1857-12-12 i Stora Herrestad (M)5 fm: Johanna Charlotta Lovisa Andersson, f.1867-08-11 Ystads S:a Maria(M)6 mf: Alfred Strömberg, trädgårdsmästare i Helsingborg, f, 1856-12-14 iHelsingborgs stadsförs,(M)7 mm: Botilla Andersdotter , f. 1857-02-15 i Forsby, Västra Sönnarslöv (L)8 ff f: Karl August Bergström, åbo på Öja no 16,(M), f. Stora Herrestad(M),d. 1882-07-27 i Öja no 16, Öja (M)9 ff m: Mätta Åstradsdotter, f.1836-04-18 i Månstorp, Lövestad (M)14 mm f: Anders Kristiansson, f.1819-05-18 i Stenliehus, Gråmanstorp(L)15 mm m: Hanna Nilsdotter18 ff mf: Åstrad Andersson, f.1812-05-22 i Nillstorp, Lövestad (M)19 ff mm: Kerstina Nilsdotter, F.1814-12-27 i Månstorp, Lövestad (M)28 mm ff: Christen Sandberg29 mm fm: Anna Eskilsdotter, f. 1785-02-01 i Stenliehus, Gråmanstorp(L)-kvinnan i artikeln36 ff mf f: Anders Nilsson, f. 1773-08-10 Maltving, Lövestad (M), d. 1851-11-28 i Nillstorp, Lövestad (M)37 ff mf m: Silla Olsdotter, f. 1782-05-03 Ö Björkeröd, Vanstad (M),d.1861-03-14 i Nillstorp, Lövestad (M)58 mm fm f: Eskil Andersson

Ernst-Hugo Järegårds antavla

Lars Tydinger och Inger Persson - två av författarna till Bonnarps-boken. Foto: Lena RE under presentationen av Bonnarpsboken

Boktips - Bonnarpsboken


När Norman Deam med fru Conniefrån USA kom på släktbesök förrahösten, försökte jag få reda på vartorpet Backahuset, Stenestad hadelegat. Det var nämligen där somNormans mf ff far Sven var född år1766 (det är min man Rolfs fm mf ff).Sven blev husar och fick namnetSöderberg, så han är ju anfader tillalla i Söderbergssläkten. Jag hadetänkt visa platsen för Norman, men dåvisste jag bara att Backahuset hadelegat i närheten av Dragesholm.

Redaktörerna på utfärd till torp under Dragesholm

När vi skrev vårens tidningintervjuade vi Nils Ljunggren i Bjuv.Då visade det sig att han kunde hjälpamig att hitta dit. Eftersom även StenSvensson hade anor från torp underDragesholm, så erbjöd sig Nisse attvisa oss båda. En vacker dag i somras fick Sten,jag och min man Rolf följa med på enfantastisk utfärd. Nisse hade med hjälpav vännerna Stig Larsson, Björkås,Stenestad och Kjell-Åke Henrikssonfrån Bjuv planerat en heldagstur.

Skånes högsta punktEfter att vi hade träffats och filmatsvid Stenestads kyrka, åkte vi hem tillStig Larssons gård som ligger precisvid Skånes högsta punkt. Vi åkte runtoch visades både ovanliga växter ochtorpruiner om vartannat. Där varMagleröds gård, blåbuga och Adamstorp, Lilla Klåveröd (där Kjell-Åkesfarmor är född) och kardvädd (se bild),

Nils Ljunggren filmade vår utfärd.

Sten på en sten på Skåneshögsta punkt.

Hemma hos Stig Larsson, Björkås.

vippvallmo, libsticka och en ovanligpelarasp (fast då var vi tillbaka påBjörkås).

BackahusetVi blev bjudna på en härligsmörgåstårta och jordgubbar efteråtoch därefter körde vi mot Dragesholm.Först var vi vid ruinen av Kråkehusoch sen körde vi till ”Backahus-granet”. Där fanns en ruin så vi troratt det kan vara Backahuset som harlegat där. Rolf ställdes sig påanfaderns torpargrund och jag tog enbild som jag har skickat till Norman.Jag tog även en liten sten som Normanska få när vi besöker dem nästa gång. I närheten fanns den mystiska stenensom vi berättade om i vårens tidning.

KohusetDärefter åkte vi till Kohuset där Stensanor hade bott. Där träffade vi Janna& Lasse Mikaelsson som njöt avidyllen. De var så positiva och Stenvar välkommen att besöka platsen medsina släktingar. Vi körde sen tillbaka till Björkås ochmedan vi fick fika, fick vi se vår utfärdpå TV. Det var verkligen en välplanerad ochhärlig tur. Tack än en gång för allt!!

Lena RE


Programmet för kvällen var ganskadigert och kanske skulle vi ha haftytterligare ett par timmar till vårtförfogande, men jag hörde ingen avoss c:a 25 st närvarande som klagade. Vi började på Klöva Mölla hosIngrid och Sven Davidsson, där vifick historien om Klöva Mölla till livsoch uppleva hur malningen gick tillmed vattenkraft. Därefter bar det av till Stenestadkyrka, där Ingrid Davidsson lotsadeoss genom historien. Nämnas kan attkyrkan har tre klockor medtillverkningsår 1496, 1941 och 1961.

Vårutfärden den10 maj 2006

Varför frågar man sig, tillverkades dentredje klockan endast 20 år efter densenast tillverkade. Jo.. man tyckteallmänt att klocka nr 2 hade alldelesför dålig klang, varför en lantbrukarevid namn Elof testamenterade pengartill en ny kyrkklocka 1961. Så fick detbli.

Om Klöva Mölla och Stenestadskyrka kan de intresserade läsa mer omi Åsbo Släktblad 2005, Nr 2.

Efter kyrkobesöket var det dags fören kaffepaus på Mormors Bod,“jättegott”.När vi kom in där, vem möter oss idörren om inte Herbert Jönsson frånStenestad, också bekant från ÅsboSläktblad 2005, nr 2. Kul ….!

Efter fikat gick vi in till granngården,som är Hembygdsmuseum, där Göteoch Hilding guidade oss. Där skullejag stannat mycket längre om tidenbara så medgivit. Bl.a. hittade jag entelefonkatalog för hela Skåne ochBlekinge från 1927. Den var i storleksom Helsingborgkatalogen idag.

Sådana här utfärder och studiebesökär väldigt givande på alla sätt. Denallmänna meningen bland deltagarnavar att, skulle man inte kunna göra enutfärd även på hösten t.ex. iseptember……..?

StenBarbro jobbar som “mölledräng”

Sven Davidsson guidar

Så här smart förvarar man prästens dräkter i Stenestad.


Onsdagen den 20 september fick vilyssna på en mycket intressantföreläsning om de Tullbergskaoroligheterna av Magnus Olofsson,doktorand vid Lunds universitet, som

tack vare sin handledare intresserat sigför denna proteströrelse.

Frälsebönderna hade under en långtid blivit fattigare och deras dagsverks-börda hade ökat betydligt. Under1800-talet började godsherrarna görastora förändringar på sina slott. Mångabyar lades ner och frälseböndernavräktes eftersom de inte hade någon

SläktmöteMagnus Olofsson – De Tullbergska oroligheterna

Magnus Olofsson

lagstadgad besittningsrätt till jorden.Mindre gårdar slogs även ihop tillstörre s.k. plattgårdar. 40 % av allaskånska frälsebönder vräktes undertidsperiod av 40 år.

Samuel Tullberg (1815-82) var en fdkorpral från Kärrstorp i Onsjö härad.Han hade lärt sig läsa och skriva ochsom blev en sorts advokat. Hanmenade att frälsejorden egentligen varkronojord och att frälseböndernadärigenom hade ärftlig besittningsrättoch kunde skatteköpa sin jord.Tullberg blev ledare för enproteströrelse där 256 frälsebönderstämde godsherrarna på bl.a.Gustafsborg, Råbelöf, Barsebäck ochEllinge. Frälsebönderna vägrade attgöra dagsverken och godsherrarnasvarade med vräkningar. Under åren1867-68 var protesterna som som flest.Tullberg och frälsebönderna förlorade

i rätten, men drev det vidare tillhovrätten där de förlorade igen osv.

Godsherrarna blev nervösa och villebli av med Tullberg och hans kumpanEskil Larsson. De stämde dem förbedrägeri och jakten började. Manjagade Tullberg som en ”ytterst farligperson” och i efterlysningen uppgavshan vara: “omkring 50 år, storväxt,

Samuel Tullberg

Intresserade åhörare

med rödaktigt hår, grå ögon, buskigaögonbryn, stor näsa och med fetlagtansikte”.

När man hittade honom, så sköt mantill och med efter honom när hanförsökte fly. Man fängslade honomoch han fördes till Helsingborg. Närhan transporteras till Malmö väljerman att frakta honom med båteftersom det ansågs säkrare. I härads-rätten blev Tullberg helt frikänd.

Proteströrelsen kollapsade, menTullberg fortsatte att driva mål åtfrälsebönder utan någon framgång.

Lena RE

Fler åhörare


Att våra husmödrar är Inger ochLena Nilsson torde inte vara oklartför våra medlemmar. Redaktionentänkte passa på att berätta lite merom dessa våra ”pärlor”.

Inger tillhör en av veteranerna ivår släktforskarförening och varmed redan i starten för 20 år sedan.På vissa grenar på sitt stamträd ärhon nere på 1600-talet. De socknar,som Inger framförallt forskar i ärGråmanstorp, Kvidinge ochVåxtorp (Halland). De senaste 7-8åren har Inger ägnat sig mycket åtgamla foton, och då framföralltskolklasser och konfirmationskortfrån Vedby och Söndraby skolor.

Lena, som är dotter till Inger, harnaturligtvis fått det här medsläktforskning i blodet. Honbörjade släktforska ungefär 1997,och har givetvis kopplat på sin morsforskning, men även tittat lite mer

Presentation av våra husmödrar

Våra duktiga husmödrar Inger och Lena Nilsson

noga på sin fars sida i bl.a. Vaxholm,Stockholm.

På denna sida tillhör LenaLångaryds-släkten (för närvarande149 000 dokumenterade personer).Lena har även hittat en avlägsensläkting, som bodde i Australienoch som under sin tid i Sverigetydligen var en ganska känd person,eftersom den kände författaren”Lubbe” Nordström skrev en bokom honom på 1930-talet, som hette”Ett Emigrantöde”. Mannen hetteWilliam Kopsen.

”Sicken tur” vi har i ÅsboSläktforskarförening, som har dessatvå!

Sten

Norra Åsbosdomböckeråren 1680 -1693 på CDHenry Johansson var enlantbrukare som bodde i närhetenav Vejby. Han skrev av NorraÅsbos domböcker för åren 1680- 1693. Eftersom han gärna villeatt andra skulle få glädje av dettagav han sitt arbete åt Bjäre Släk-tring som gjort kopior till andraföreningar.

Nu har Digiarkiv fotograferat avHenrys avskrifter och lagt dem påen CD som de säljer på hemsidanwww.digiarkiv .se/.Även Bjäre Släktring har CD:ntill försäljning.

Vi tackar Britt för tipset!Lena RE

Nytt i arkivet• Gravstensinventering av Ö.Ljungbys kyrkogård av Margareta Borgman

• Släktforskarnas årsbok 2006 av Sveriges släktforskareförening.

• Krukmakeriet i Kvidinge av Tomas Anagrius.

• Skåne genom konstnärens ögon av Nils-Olof Olsson.

•Brandhistorik 4 av Sven Harrysson.


SläktforskardagenLördagen den 14 oktober anord-nades vår traditionella släktforskar-dag. Eftersom det var släktaktiviteter ibåde Helsingborg och Hässleholmdenna dag, var vi endast 40 del-tagare. Dagen var ändå mycket trevligoch givande av ansiktsuttrycken attdöma. Detta året hade vi återgått till attendast ha öppet i forskarsalen påförmiddagen, för att ge utrymme föranbyte och social samvaro i störreutsträckning. Vår uppfattning är attmånga tyckte att det var bättre.

Red

Herbert Jönsson och Stig Olssondiskuterar folk från Stenestad. Aktivitet i forskarsalen.

Många gånger har du kanskemottagit ett e-mail med ett bifogadwinmail.dat. Filen kommer frånanvändare som använder MicrosoftOutlook som e-mail program. Filentillåter Outlook användare att skickaTransport Neutral EncapsulationFormat (TNEF) information ihop medmailet, så att det bibehåller utseendet,formatering, fonter och färger idokumentet när den emottages avandra Microsoft Outlook användare.Dessvärre är filen bara relevant förandra användare av MicrosoftOutlook. Användare av OutlookExpress, Eudora, Netscape Mes-senger, och andra E-post program fåren vidhäftad fil kallad winmail.datmed mailet.

Detta orsakas av att avsändaren somanvänder Microsoft Outlook som E-post program har inställningen RTF(Rich Text Format) och inteoformaterad text.

Hur ställer man in Outlook till attINTE skicka Winmail.dat vidhäftadefiler?

Jo, du följer denna lilla guide.

1) Klicka på Verktyg2) Klicka på Alternativ, och sen påE-post format.3) Längst upp för val av format förutgående e-post väljer du oforma-terad. När detta är valt klickar dupå verkställ, därefter på ok.

Detta innebär att allt du skickar blirmed vanlig text, dvs. utan speciellformatering med fonter, färger osv.Men alla oavsett vilket E-post programde använder vill framöver ha möjlighetatt mottaga dina bifogade filer utanproblem.

Vadå om jag önskar att se iWinMail.dat filen?

Om du önskar att se i winmail.dat filenoch läsa mailet, finns der program somkan avkoda filen så du tillåts att se den.Härunder finns en liten lista på någraav dessa program.

FentunFungerar med Win9X, NT, och 2000,men inte med Windows XP

WMDecodeProgram som använder sig av densimpla drag och släpp funktionen föratt se winmail.dat innehållet

TNEF’s EnoughMacintosh program för avkodning avwinmail.dat TNEF vidhäftade filer.

Hoppas detta kan vara er till nytta .

Webmaster /Alan Sejrbo-Petersen och FredricNilsson

E-mailtips Vad är en winmail.dat fil?


Norra & SödraÅsbo härad

Avs: ÅSBO SLÄKT- och FOLKLIVSFORSKARE, Box 191, 264 22 KLIPPAN

Program våren 2007

Lör. 10/2 kl. 13.00 ÅRSMÖTE och därefter berättar Birger Ohlsson om drängalyft, luskamningoch tandutdragning.

Ons. 7/3 kl. 19.00 Föreningsmöte, Gunnel Swärd berättar om sin barndoms tanter.

Sön. 15/4 kl.10.00 20-års JUBILEUM med intressanta utställningar och föredrag. Detaljeratprogram kommer att presenteras på vår hemsida och i HD / NST.

Ons. 9/5 kl.19.00 Vårutflykt till Heagården i Munka-Ljungby. Guidad tur på den välbevaradekulturgården + fika (80kr/pers). Samåkning kl.18.30 från polishuset, Klippan.

ÖPPET HUSvecka 2 kl.10 - 16 8/1, 9/1, 10/1, 11/1, 12/1 och 13/1måndagar kl.10 - 16 15/1, 29/1, 12/2, 26/2, 12/3, 26/3 och 23/4fredagar kl.13 - 16 19/1, 2/2, 16/2, 2/3, 16/3, 30/3, 13/4 och 27/4lördagar kl.09 - 12 10/2 och 10/3

Alla aktiviteter är på Studiegården 47:an, Storg 47, KlippanSe även vår hemsida www.aasbo-gen.com och HD/NST

Åsbo Släktblad...Åsbo släktblad 2006:2 sid 2 Medlemstidning för Åsbo Släkt- och...

Documents

Transcript of Åsbo Släktblad...Åsbo släktblad 2006:2 sid 2 Medlemstidning för Åsbo Släkt- och...