Sammanfattande lokalprogram GU, Projekt Campus …...ut. Likaledes finns, se nedan under UB, en idé...

Projekt Campus Näckrosen

Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg

031 786 00 00, 031 786 10 64 (fax)

www.gu.se


Andreas Eklöf, biträdande projektledare

[email protected]

LOKALPROGRAM, utkast 1 / 5

2013-05-16 dnr Y 2011 / 5

Styrgruppen/Arbetsgruppen

Sammanfattande lokalprogram GU, Projekt Campus Näckrosen Projekt Campus Näckrosen har som projektvision att området 2020 ska vara en bety-dande hörnsten i Göteborgs universitet och stå som en symbol för kultur- och kunskaps-staden Göteborg. En bärande idé för förverkligande av visionen är att samla universitetets Konstnärliga och Humanistiska fakulteter hit, och tillsammans med Universitetsbiblio-teket skapa förutsättningar för kvalitetsdriven samverkan inom forskning, utbildning och innovation för framtiden. Genom campus ska ett stråk som förbinder Korsvägen med Gö-taplatsen etableras.

Projektets vision utgår från områdets unika möjligheter och att det utvecklas till ett stads-integrerat campus. Det ska erbjuda en öppen, inbjudande och hållbar miljö för konstnär-ligt skapande, humanistisk forskning, kultur, bildning och kunskap. Samband etableras mellan de ingående universitetsverksamheterna och mellan dessa och omvärlden. Campus Näckrosen ska vara en plats där aktivitet föder aktivitet och en positiv utveckling skapas. En plats där saker händer. En plats för det oväntade och en miljö som lever alla årets da-gar och timmar, tillåtande och välkomnande. Det ska vara en plats man lätt kan komma till och en plats där man vill stanna kvar.

På och runt Campus Näckrosen ska andra organisationer och näringsliv, både existerande och nytillkomna, integreras för att stärka områdets potential. Korsvägens infrastruktur, vilken förstärks i och med den kommande Västlänken, bidrar till liv och rörelse på områ-det. På samma sätt finns det en potential i att länka samman evenemangsstråket som star-tar vid Korsvägen med det kulturstråk som har sin utgångspunkt vid Götaplatsen.

Detta sammanfattande lokalprogram beskriver Göteborgs universitets samlade lokalbe-hov och baserar sig på underliggande utredningar från respektive fakultet och Universi-tetsbiblioteket och beskriver vilka lokalförändringar som krävs och vilka behov Göte-borgs universitet har för förvekligande av Campus Näckrosen. För detaljer om respektive fakultet hänvisas till respektive lokalprogram. För en mer fullödig beskrivning av driv-krafter bakom och mål med projekt Campus Näckrosen hänvisas till projektvisionen.

Sammanfattning

Göteborgs universitets behov kan sammanfattas i följande punkter:

- Humanistiska fakultetens lokalbehov täcks i första skedet av det tillskott som ”Nya Humanisten” står för. I samband med att Nya Humanisten står klar frigörs ”Gamla Hovrätten” till annat ändamål inom campus.

2 / 5

- För att samla Konstnärliga fakulteten till campus krävs ett tillskott på 19 600 kvm LOA.

- UB:s verksamhet kräver en förändring, vilket kan ske helt, delvis, eller inte alls, inom nuvarande lokaliteter.

- Fullt utbyggt kommer GU att på Campus Näckrosen ha ungefär 5 000 studenter och drygt 1 000 anställda, och Universitetsbiblioteket beräknas besökas av 2 500 personer/dygn. Verksamheternas utåtriktade aktiviteter beräknas attrahera minst 40 000 externa besökare per år.

CAMPUS NÄCKROSEN – FRAMTID

Verksamhet/Objekt Yta (LOA) Kommentar

Humanistisk fakultet

Humanisten 9 850 Existerande

Språkskrapan 3 250 Existerande

Nya Humanisten 10 150 Pågående projekt

Ev. ersättning för Språkskrapan (3 000) Om Språkskrapan ersätts släpps ytan enligt ovan

23 250 I totalsiffran är Språkskrapan inte ersatt

Konstnärlig fakultet

Artisten/HSM 12 450 Existerande, exkl. P-garage

Artisten/HSM tillskott 1 900 Möjligt inom bef. fastighet?

Fakultet centralt 450

HDK/Akademin Valand centralt 1 900

Akademin Valand 6 200

HDK 6 950

HDK/Akademin Valand gemensamt 2 200

32 050 Nytillskott: 19 600

Universitetsbiblioteket

Publika ytor 7 150 Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet

Slutna och administrativa ytor 7 630 Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet

14 780 Kan förändringarna åstadkommas inom bef. ytor?

Övriga funktioner, icke kvantifierade

Café/-er

Restaurang/-er

3 / 5

Nuläge Inom Campus Näckrosen finns idag redan delar av Humanistiska fakulteten, delar av Konstnärliga fakulteten samt Universitetsbibliotekets huvudbyggnad. En ny byggnad (”Nya Humanisten”) för att samla Humanistisk fakultet till campus är under projektering. När Nya Humanisten står klar lämnar fakulteten lokalerna utanför campus, vilket betyder att ”Gamla Hovrätten” finns att tillgå som resurs inom campus för annan verksamhet.

Konstnärliga fakulteten finns idag representerat inom området med en av sina tre institut-ioner, Högskolan för Scen och Musik (HSM) i byggnaden Artisten. De båda andra HDK högskolan för design och konsthantverk och Akademin Valand, finns idag vid Vasa-gatan/Kristinelundsgatan/Viktoriagatan och ska därmed flyttas till nya lokaler inom cam-pus.

Universitetsbiblioteket har idag tre verksamheter förlagda till Campus Näckrosen: Centralbiblioteket, Digitala tjänster och Universitetsbibliotekets kansli. Digitala tjänster kommer av utrymmesskäl att flyttas till Kurs- och tidningsbiblioteket vid Vasagat-an/Sprängkullsgatan under hösten 2013. Organisatoriskt hör även Biblioteket för musik och dramatik på Artisten och Konstbiblioteket på HDK till Universitetsbiblioteket.

NULÄGE FÖR HUM, KONST OCH UB



Humanisten 9 850* Existerande inom Campus Näckrosen

Språkskrapan 3 250 Existerande inom Campus Näckrosen

Gamla Hovrätten 3 150 Existerande inom Campus Näckrosen, släpps

Lennart Torstenssonsgatan 1 800

Campus Johanneberg/Vasa 3 150

21 200


Artisten/HSM 12 450** Existerande inom Campus Näckrosen

Akademin Valand + Fakultetskansli 12 250

Kristinelundsgatan/HDK 9 000

Viktor Rydbergsgatan 24 650

Viktoriagatan 13 1 750

36 100


Publika ytor (35%) 4 750 Existerande inom Campus Näckrosen

Slutna och administrativa ytor 8 750 Existerande inom Campus Näckrosen

13 500

Övrigt

P-garage Artisten 1 350*** Existerande inom Campus Näckrosen

1 350

* Humanisten är totalt 12 675 kvm. De ytor som inte Humanistisk fakultet förhyr består av ett garage (1 004 kvm) samt ytor

för café, IT, Servicecenter, Campusservice, och UB.

** Artistens totala yta är 14 350 kvm. Konstnärlig fakultet/HSM förhyr 13 800 kvm varav 1 350 kvm är ett garage för vilket

de får en hyreskompensation från ”GU centralt”, varför summan ovan är angiven till 12 450 kvm (”aktiv verksamhetsyta”).

Övriga ytor i Artisten hyrs av caféet, UB och IT.

*** Se ** ovan. Garaget hyrs ut till GU via HSM och kräver GU-p-tillstånd för att nyttjas.

4 / 5

Framtid


Bygget av Nya Humanisten är det första steget i utvecklingen av Campus Näckrosen. Projektet är för närvarande under projektering. Genom detta tillskott kan hela Humanist-isk fakultet samlas till området. Genom nybygget lämnar fakulteten bl.a. ”Gamla Hovrät-ten” (3 150 kvm) som blir en resurs för campusutvecklingen. På längre sikt kan en ersätt-ning för nuvarande Språkskrapan komma att aktualiseras. Språkskrapan kan då användas till andra ändamål.


Humanisten 9 850 Existerande

Språkskrapan 3 250 Existerande

Nya Humanisten 10 150 Pågående projekt

Ev. ersättning för Språkskrapan (3 000) Om Språkskrapan ersätts släpps ytan enligt ovan

23 250 I totalsiffran är Språkskrapan inte ersatt


Konstnärlig fakultet finns idag representerat inom området med en av tre institutioner, Högskolan för Scen och Musik (HSM). De båda andra HDK och Akademin Valand, finns idag vid Vasagatan/Kristinelundsgatan/Viktoriagatan och ska därmed flyttas till nya loka-ler inom campus. Att befinna sig i ett sammanhang, att visa upp sig utåt och ta emot in-fluenser utifrån är av central betydelse då fakulteten samlokaliserar sig till Campus Näck-rosen.

För HSM:s räkning finns ett behov av utökade verksamhetslokaler, bl.a. fler en-semblerum, en dansstudio, black-box- och projektstudios, förråd och utrymme för fler anställda. Detta kan kanske inrymmas inom befintlig fastighet, förutsatt att nuvarande parkeringsgarage kan tas i anspråk och att dessa parkeringsplatser (51 platser) kan lösas ut. Likaledes finns, se nedan under UB, en idé att flytta Biblioteket för musik och drama-tik till Centralbiblioteket, vilket i sådana fall frigör yta (450 kvm) inom Artisten.

Akademin Valand och HDK önskar att samla sin verksamhet i gemensamma lokaler. Ett gemensamt program har därför tagits fram för de båda institutionerna. Generellt kan sä-gas att lokaldispositionen skall organiseras så att studiehallar och utställningshallar bildar lokala samlingspunkter präglade av öppenhet och offentlighet till campusområdets hu-vudkommunikation, medan ateljéerna växlar till ett inre kommunikationssammanhang med slutenhet för arbetskoncentration.


Artisten/HSM 12 450 Existerande, exkl. P-garage

Artisten/HSM tillskott 1 900 Möjligt inom bef. fastighet?

Fakultet centralt 450

HDK/Akademin Valand centralt 1 900

Akademin Valand 6 200

HDK 6 950

HDK/Akademin Valand gemensamt 2 200

32 050 Nytillskott: 19 600

5 / 5


Universitetsbibliotekets verksamhet är stadd i förändring, vilket programmässigt kommer till uttryck i att allt större del av bibliotekets yta ska användas för publika ändamål. Idag är ungefär 35% av LOA publikt tillgängligt, i framtiden är målsättningen att öka denna siffra till c:a 50%. Detta åstadkoms, bl.a., genom att de slutna magasinen effektiviseras och att nya funktioner introduceras såsom Arena (multifunktionellt torg för utställningar och evenemang) och Lärcentrum (samlar olika typer av brukarstöd). Det ”nya UB” kan inrymmas helt eller delvis, eller inte alls, inom existerande biblioteksbyggnad.

I sin fysiska form, och med sina studiemiljöer, är Universitetsbiblioteket ett studenternas bibliotek. Till sin karaktär är biblioteket inbjudande, och en av de universitetsverksam-heter som erbjuder ”lägst trösklar” mot omgivningen, framförallt mot potentiella nya stu-denter.

I programmet samlas merparten av de konstnärliga biblioteken när de flyttats till Central-biblioteket.


Publika ytor 7 150 Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet

Slutna och administrativa ytor 7 630 Svällningstal 1,15 jfr lokalprogrammet

14 780

Bilagor Bilaga: Program utgående från den Konstnärliga fakulteten

Bilaga: Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen

Bilaga: Policy för universitetets ny- och ombyggnationer

Lanark AB Campus Näckrosen Sida 1 (13) Status: Utkast 05 Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten Datum: 2013-02-26 Status: Utkast 05 Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten Datum: 2013-02-26

Banehagsliden 5 Telefon: 031- 771 71 70 (-71) www.lanark.se 414 51 Göteborg E-post: fö[email protected] Org nr: 556201-3176

Campus Näckrosen Program utgående från

Den Konstnärliga fakulteten 1. Bakgrund och Framtidstrender 2. Akademin Valand 3. Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK 4. Högskolan för Scen och Musik, HSM 5. Fakultetskansliet



1. BAKGRUND OCH FRAMTIDSTRENDER 1.1 Bakgrund och sammanhang Konst i dess olika former och vida begrepp är ett av samhällets viktigaste uttrycksmedel som sam-‐manfattar, speglar och påverkar samtiden. Konst och humanistisk bildning utgör drivmotor och kom-‐pass för samhällsutveckling och brobyggare för ökad internationalisering. Göteborg grundades under stormaktstiden på 1600-‐talet som försvarsanläggning för fri handelspas-‐sage till/från Bergslagen västerut mellan Danmark och Norge. Denna kommunikationsknut utveckla-‐des snart till en handelsstad med tyska, holländska och brittiska influenser, på 1700-‐talet var Svenska Ostindiska Companiet den ledande handelsorganisationen i Sverige och vars upparbetade ekonomi lade grunden till Göteborgs fortsatta strukturuppbyggnad. På 1800-‐talet växlade utvecklingen mot industrialisering och behovet/grunden lades till högre utbildningar, först Chalmers tekniska högskola, mot sekelskiftet fristående högskolor inom humaniora och medicin som på 1900-‐talet tillsammans utgjorde grunden till bildandet av Göteborgs universitet. Idag är Göteborg en stor universitetsstad eller omvänt Göteborgs universitet och Chalmers utgör tillsammans ett stort sammanhållet cityuniversitet. Detta ger en unik möjlighet att driva internation-‐ell vetenskapsutveckling och samhällsutveckling hand i hand. De naturvetenskapliga, medicinska, samhällsvetenskapliga och tekniska vetenskaperna utgör hörnstenar. Konst och de humanistiska vetenskaperna utgör tillsammans hörnstenar för samhällets kulturella nivå och för regional-‐, nation-‐ell-‐ och internationell utveckling och relationer. Göteborg har varit självklar andrastad i Sverige men området Malmö/Lund i samverkan med Köpenhamn växer snabbt i betydelse. Det är i denna situat-‐ion man skall se betydelsen av en kraftfull satsning på den nya kulturnoden Campus Näckrosen inom cityuniversitetet i Göteborg. 1.2 Campus Näckrosen I syfte att skapa en gemensam kulturnod inom Göteborgs Universitet och Chalmers och inom Göte-‐borg har idén om Campus Näckrosen växt fram. Fysiskt innebär detta att Universitetsbiblioteket och de Konstnärliga och Humanistiska fakulteterna samlas och förtätas inom ett gemensamt campus. Det geografiska läget mellan Götaplatsen och Korsvägen fyller ett tomrum och binder samman flera hu-‐vudstråk i staden; Kungsportsavenyn/Götaplatsen med kulturinstitutioner, nära anknytning till Chal-‐mers och Skånegatan/Korsvägen med internationella organisationer och den nya Västlänken för reg-‐ionala järnvägspendlar och förbindelse till Landvetter flygplats. Näckrosen blir ett stort sammanhängande campusområde med ca 1000 anställda och 5000 studen-‐ter. Områdets gränssnitt ger universitetet tydliga entréer mot staden. Ett nybygge mellan Artisten och Stadsteatern bidrar till att befolka Götaplatsen och annonserar stråket över campus till Korsvä-‐gen. Nybyggen mellan Hovrätten och UB och mot Korsvägen utgör campus nya nav och kan samman-‐koppla AkademinValand/HDK mot Korsvägen och Västlänkens nya tågstation. Nybyggen mot Korsvä-‐gen kan utföras höga och ger plats för andra verksamheter inom GU och Chalmers och för kommersi-‐ella organisationer och verksamheter och medger samlokalisering av därtill kanske 1000 anställda i ett nära anknutet organisations-‐ och näringsliv, tillsammans en veritabel kulturell smältdegel med stark positiv kulturpåverkan av omkringliggande stadsdelar, influensområdet. 1.3 Den Konstnärliga Fakulteten Fakulteten är organiserad i tre institutioner; Högskolan för Scen och Musik, HSM, Högskolan för De-‐sign och Konsthantverk, HDK samt Akademin Valand. Det är en stor fakultet planerad för ca 400 an-‐ställda och 2500 studenter/doktorander.



Fakulteten står stark i de traditionella konstformerna samtidigt som nya och gränsöverskridande konstformer och tekniker växer fram. Bild är idag digital, bildkonst kombineras med musik, scendekor utförs digitalt projicerad, litterär gestaltning kombineras med scenkonst, dans etc. Traditionellt upp-‐delade funktionslokaler behöver därför ersättas av generellt uppbyggda och utrustade basloka-‐ler/hallar för flexibelt utnyttjande. 1.4 Lokalstruktur, allmänt Campusområdet skall vara vackert utformat, husen stimulerande och generöst dimensionerade. Om-‐rådets huvudstråk, in från Götaplatsen, upp från Korsvägen, in från Carlanderplatsen/Johanneberg skall präglas av lockande och stimulerande levande händelser; utställningar, konserter, uppträdan-‐den, café-‐ och restaurangservering etc… Lokaldispositionen skall organiseras så att studiehallar och utställningshallar bildar lokala samlings-‐punkter präglade av öppenhet och offentlighet till campusområdets huvudkommunikation medan ateljéerna växlar till ett inre kommunikationssammanhang med slutenhet för arbetskoncentration. Som bas i tillvaron organiseras institutionsvis samlade kollegieutrymmen för lärare/forskare och atel-‐jéer för studenter/doktorander. För kandidatutbildningarna inom Valand och HDK kan dessa ateljéer utföras gemensamt för 3p, även möjligt som skärmuppdelade landskap, för masterutbildningarna utförs ateljéerna personliga. För projekt och gästforskare utförs särskilda projektateljéer. För ”kom-‐promisslösa” verksamheter anordnas särskilda utrymmen för att säkerställa karaktärens egenart och kvalitet. Så långt möjligt utförs bashallar, byggtekniskt och akustiskt robust uppbyggda och anslutna med VA för flexibelt utnyttjande. Teoriundervisning samlas i gemensamma föreläsningssalar/seminarierum/grupprum men kan även ske i bashallarna. Gemensamma eller större föreläsningar samlas centralt inom fakultetsområdet eller inom campusområdet, förslagsvis då i anknytning till Universitetsbiblioteket. För att säkerställa effektivitet och ekonomi skall gemensamma kursavsnitt så långt möjligt planeras över institutions-‐ och fakultetsgränser och lokalerna vara fakultetsgemensamt schemalagda och in-‐ternt debiterbara per utnyttjad tidsenhet. Större föreläsningar skall då motsvarande vara cam-‐pus/universitetsgemensamt schemalagda och föreläsningssalarna delat debiterbara per utnyttjad tidsenhet. På motsvarande sätt organiseras central service och teknik så långt möjligt campusgemensamt.



VERKSAMHET OCH ORGANISATION 2. AKADEMIN VALAND

Akademin Valand har idag verksamhet i kvarteret vid Vasagatan och på Viktoriagatan och bedriver utbildning och forskning inom Fri Konst, Film, Foto och Litterär Gestaltning. Institutionen har gemensam stödverksamhet för specialiserade verkstäder, tekniker, infra-‐struktur och omfattande offentlig verksamhet i form av utställningar, konferenser, semi-‐narier, filmvisningar, uppträdanden, uppläsningar etc. såväl i egna lokaler som externt. Ökad flexibilitet, mobilitet och anpassning till globala och virtuella verkligheter kommer att prägla de framtida lokalbehoven för alla ämnen i Akademin Valand. Mediespecifika verkstäder kommer att visa en mer splittrad tendens där vissa kommer att ses som mer anakronistiska (t.ex. klassisk skulptur, studiofilmning/fotografering) samtidigt som intresset för vissa hantverk kommer att fördjupas (bygg och konstruktionsteknik, sce-‐niska hantverk).

2.1 Institutionskansli 2.1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Samlad administration för en självständigt fungerande institution. Institutionskansliet hand-‐lägger samtlig intern verksamhet och rapporterar till fakultetskansliet.

2.1.2 Administration: Personer: 14 Helårsekvivalenter: 12 2.1.3 Service: Personer: 8 Helårsekvivalenter: 7

2.2 Kollegiet för Fri Konst 2.2.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Fri Konst bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar, verkstäder och individuella ateljéer och forskningsrum samt har en omfattande publik verksamhet som framförallt sker i gallerilokaler. Verksamheten söker samband med Korsvägen och flödet kring den nya järnvägsstationen.

2.2.2 Studenter: Personer: 200 Helårsekvivalenter: 125 2.2.3 Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 2.2.4 Lärare/forskare: Personer: 19 Helårsekvivalenter: 10 2.3 Kollegiet för Film 2.3.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Film bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar, verkstäder och indi-‐viduella arbets-‐ och forskningsrum samt har en omfattande publik verksamhet som fram-‐förallt sker i biografliknande miljöer och som seminarieform.

2.3.2 Studenter: Personer: 40 Helårsekvivalenter: 35 2.3.3 Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 2.3.4 Lärare/forskare: Personer: 11 Helårsekvivalenter: 6



2.4 Kollegiet för Foto 2.4.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Foto bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar, verkstäder och forskningsrum samt har en omfattande publik verksamhet som framförallt sker i galleriloka-‐ler.


2.5 Kollegiet för Litterär gestaltning 2.5.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Litterär Gestaltning bedriver utbildning och forskning i föreläsningssalar, projektsalar och forskningsrum samt har en viss publik verksamhet som framförallt sker i föreläsningsrum.




3. HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK 3.1 Institutionskansli 3.1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Samlad administration för en självständigt fungerande institution. Institutionskansliet hand-‐lägger samtlig intern verksamhet och rapporterar till fakultetskansliet.

3.1.2 Administration: Personer: 15 Helårsekvivalenter: 15 3.1.3 Service: Personer: 10 Helårsekvivalenter: 10 3.2 Kollegiet för Konsthantverk 3.2.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

…Text…


3.3 Kollegiet för Design 3.3.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

…Text…


3.4 Kollegiet för Bild-‐ och Slöjdlärarutbildning 3.4.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

…Text…




4. HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

4.1 Institutionskansli 4.1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Högskolan för scen och musik finns i huset Artisten i centrala Göteborg och är den största av institutionerna inom den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Högskolan har en för Sverige unik bredd: här utbildas komponister, musikalartister, musiker med inriktning på improvisation, kyrkomusik, klassisk musik och världsmusik, lärare i musik, och teater samt operasångare, performanceartister och skådespelare. Dryga 600 studenter finns på grund-‐ och avancerad nivå; dessutom ett femtontal doktorander. Närmare 150 lä-‐rare och forskare är anställda. Förutom utbildning, utvecklingsarbete och forskning har Högskolan för scen och musik liv-‐liga kontakter med det omgivande samhället. Högskolans offentliga säsongsprogram omfat-‐tar årligen närmare 200 evenemang som huvudsakligen äger rum i huset Artisten kvällstid och många helger. Skolan anordnar och deltar i festivaler, symposier och konferenser i samarbete med andra delar av universitetet samt med kulturinstitutioner i och utanför Gö-‐teborg. En stor del av utbildningarna är teknikintensiva och HSM har därför en stab av spe-‐cialiserade tekniker inom ljud-‐ ljus-‐ och scenteknik samt kostym. Dessa har också en tydlig pedagogisk roll inom utbildningarna.

4.1.2 Administration: Personer: 24 Helårsekvivalenter: 20 4.1.3 Service: Personer: 13 Helårsekvivalenter: 11

4.2 Kollegiet för Dramatisk gestaltning för scen och film 4.2.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Skådespelarutbildningen har på senare tid utvecklats till att bygga på studenternas själv-‐ständiga arbete, egna initiativ och med betoning på vikten av att göra egna medvetna val. Utbildningen har också ett nära samarbete med musikal-‐ och operautbildningen på skolan och med filmregiutbildningen vid Göteborgs universitet. Även andra samarbeten görs i huset, som gemensamma seminarier, att musiker medverkar i en teaterproduktion, eller att skådespelarna är med i en konsert. Samarbeten med teatrar, andra teaterutbildningar och övriga branschen är också en stor del av utbildningens verk-‐samhet och många gästpedagoger kommer från dessa områden. Masterutbildningen i teater, fördjupat skådespeleri, är en tvåårig utbildning på heltid och består av fyra delar. Största delen i utbildningen är ett självständigt reflekterande arbete (examensarbete) där studenten genomför sitt eget projekt utifrån en specifik frågeställ-‐ning/undersökning. I arbetet med det egna projektet ges stöd genom handledning och se-‐minarier. Den andra delen utgörs av gemensamma kurser för mastersstudenterna inom området teater, där viss undervisning också sker i samarbete med masterutbildningen i mu-‐sikdramatik och med masterutbildningen på Filmhögskolan. Contemporary Performative Arts är en masterutbildning som riktar sig till yrkesverksamma konstnärer med omfattande erfarenhet från fältet inom områdena fysisk gestaltning, dans-‐film och/eller ljudkonst inom det performativa området. Studenten söker till utbildningen med ett projekt – ett eget arbete – en frågeställning han/hon vill undersöka och genomföra under sina två studieår, inom fältet Contemporary Performative Arts, och riktar sig till den med ett konstnärligt kommunikationsbehov utanför institutionen och mot det offentliga rummet – samhället.



Trend Redan idag är de större lokalerna för scenisk gestaltning hårt belastade och behovet finns av fler, större, scenkonstlokaler med flexibel gradäng, rejäl takhöjd, orkesterdike etc. ( se också under kollegiet för musikdramatik). För de utbildningar som senast etablerats, likväl som för en tänkt framtida utveckling ser vi vid sidan av dessa större lokaler också behovet av flera mindre ”projektrum” eller digitalstudios som med fördel kan sambrukas av fler ut-‐bildningar. Då en stor del av framförallt masterutbildningarna bygger på eget skapande ser vi dessutom ett ökande behov av verkstads-‐ / ateljéutrymmen där studenterna kan arbeta.


4.3 Kollegiet för Estetisk uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap

(inkl. danslärareutbildning) 4.3.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Utbildningen Lärare i ämnet teater med annat ämne riktar sig främst mot arbete i gymna-‐sieskolan och de teaterkurser som finns inom det estetiska programmet, programfördjup-‐ningar inom övriga program och i kurser inom individuellt val. Utbildningen har som syfte att ge en bred och gedigen kunskap om läraryrket med ut-‐gångspunkt i ämnet teater och är naturligtvis användbar i flera undervisningsmiljöer, t ex kommunal kulturskola eller folkhögskola. Ämnet teater kombineras med ett annat skolämne. I utbildningen ingår också en gemen-‐sam del för alla lärarstudenter, den s.k. utbildningsvetenskapliga kärnan, och du har praktik (VFU) under motsvarande en termin. Den sammanlagda studietiden är fem år. Studierna inom ämnet ger kunskaper om teaterns olika uttrycksformer, utvecklar studen-‐tens ledaregenskaper och behandlar den ämnesdidaktiska kompetens som behövs i den framtida yrkesrollen. Fokus i delkurserna ligger på att utveckla egna gestaltande färdigheter i syfte att kunna förebilda och entusiasmera de kommande eleverna. Detta kollegium har även ansvar för många kortare kurser med estetisk inriktning inom lä-‐rarutbildningarna. Trend Inom kollegiet har nyligen startats utbildning för teaterlärare och en ansökan om att starta utbildning för danslärare kommer att behandlas i höst, för en tänkt utbildningsstart 2014. Bägge dessa utbildningar medför ett ökat behov av större lokaler, såsom ”Black boxes” och teaterlokaler. Detta har också sin grund i att mer och mer undervisning numera sker i semi-‐narie-‐ och workshopform och med mindre inslag av ”1 till 1-‐undervisning”. En annan trend är att en ökande del av undervisningen sker i form av distansutbildning vilket kommer att kräva fler både större och mindre salar utrustade med teknik för distansundervisning och streaming.




4.4 Kollegiet för Improvisation och världsmusik 4.4.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Inom kollegiet bedrivs utbildning inom två discipliner: Musikerutbildning med inriktning improvisation ges för samtliga instrument. Utbildningen bedrivs på kandidat-‐ och mastersnivå. Improvisationsutbildningen är en av de verkligt internationella utbildningarna på Högskolan för scen och musik med sina många utbytesstudenter och mastersstudenter från andra län-‐der. De flesta lärarna är också verksamma i det internationella musiklivet. Utbildningens mål är att utveckla och inspirera det personliga konstnärskapet och estetiken hos studenten, och ge de förutsättningar som krävs för att få en stark identitet i dagens musikbransch. För att göra detta vilar kurserna på tre ben: musikern, kompositören och entreprenören. Världsmusikutbildningen är en utbildning för musiker med bakgrund i folkmusik, världsmu-‐sik eller icke västerländsk konstmusik, t.ex. klassisk arabisk musik eller indisk konstmusik, och bedrivs på kandidat-‐ och mastersnivå. En stor del av utbildningen handlar om att arbeta i ensembler och projekt som innebär möten med musiker från andra musikaliska bakgrun-‐der, där spännvidden rör sig mellan allt från nordisk folkmusik till indisk konstmusik. Många länder saknar egen utbildning i landets egen folkmusik. Utbildningen i Göteborg fyll-‐ler därför en unik funktion. Idag är det en internationellt känd och etablerad utbildning med sökande från hela världen. I klasserna just nu finns studenter från bland annat Kina, Pales-‐tina, Iran, Norge, Estland och Finland. Trend För dessa utbildningar syns trenden att graden av ”elektrifiering” ökar vilket innebär ett ökat behov av salar för el-‐ensemble. Breddad rekrytering och att studenterna söker nya uttrycksformer gör att det inte räcker med ett trumset och förstärkare för bas och gitarr i rummen. Det behöver förmodligen också finnas möjligheter till sam-‐verkan med dans, foto och film när ett nytt campus för studenter inom olika konst-‐former närmare varandra.


4.5 Kollegiet för Komposition, musikteori och musikhistoria 4.5.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Komposition kan studeras på flera nivåer vid Högskolan för scen och musik och med flera inriktningar: Instrumentalkomposition, elektronisk komposition och ljudkonst. Masterut-‐bildningen är bred. För närvarande finns också flera forskarstudenter med komposition som ämnesområde. Det internationella inslaget är starkt liksom samarbetet med institutioner och grupper utan-‐för högskolan. Kompositionsprogrammet driver årligen ett 15-‐tal projekt mot professionella orkestrar, soloartister, utställningar och offentliga institutioner och svarar också varje år för Sirénfestivalen, i samarbete med studenter från andra konstnärliga utbildningar i Göteborg. En viktig miljö-‐ och teknikförutsättning för att utveckla varje students specifika behov är Lindbladstudion, såväl genom sitt högteknologiska som genom sitt konstnärliga innehåll. Inom denna avdelning befinner sig också kompositionsstudenternas egna rum med arbets-‐stationer och i direkt närhet till ett flertal studior. Hösten 2013 startas inom kollegiet en ny konstnärlig kandidatutbildning i musik-‐ och ljudproduktion.

Lanark AB Campus Näckrosen Sida 10 (13) Status: Utkast 05 Program utgående från Den Konstnärliga Fakulteten Datum: 2013-02-26


Teknik i dag är inte bara ett verktyg för att skapa musik och ljud. Studion blir i någon form mer ett instrument än en samling tekniska apparater. Det är grunden för den nya musiker-‐utbildningen i musik-‐ och ljudproduktion, som fokuserar på såväl konstnärlig som teknisk kunskap med både teori och praktik. Utbildningen förbereder studenten för en framtid inom den nationella och internationella musik-‐ och ljudbranschen genom att vidareutveckla de konstnärliga drivkrafterna, tillsammans med de tekniska kunskaperna och det personliga uttrycket. Till kollegiet hör också kandidatutbildningen i musik och ljudproduktion med in-‐dividuell inriktning samt masterutbildning i musikteori. Trend Inom kollegiet ser vi i och med inrättandet av kandidatprogrammet i musik-‐ och ljudpro-‐duktion och utvecklingen av mastersprogrammet i komposition, mot elektronmusik och ljudkonst, att behovet av mindre digitalstudios med ljudteknikutrustning ökar. Det gäller också behovet av verkstäder/studios med möjlighet till våt-‐ och hetarbeten. En samordning med liknande lokaler och utrustning på de andra institutionerna skulle vara ändamålsenligt på sikt.

4.5.2 Studenter: Personer: 31 Helårsekvivalenter: 31 4.5.3 Doktorander: Personer: 2 Helårsekvivalenter: 2 4.5.4 Lärare/forskare: Personer: 16 Helårsekvivalenter: 9 4.6 Kollegiet för Klassisk musik 4.6.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Inom kollegiet utbildas instrumentalister för det allmänna musiklivet: orkestrar av olika slag, länsmusikensembler, frilansverksamhet mm. Grundutbildningen sker med inriktning på kammarmusik-‐ eller orkesterprofil. Inom ramen för huvudämnet ingår också ensemble-‐spel med kammarorkester, blåsensemble, slagverksensemble och ensemble för ny musik som alla resulterar i regelbundna konsertframträdande. Symfoniorkesterspel sker i samver-‐kan med masterutbildningen i orkesterspel, University of Gothenburg Symphony Orchestra. Under den tvååriga masterutbildningen i orkesterspel genomförs årligen nio stora orkester-‐projekt som mynnar ut i konserter, i konsertsalen på HSM, i musikteatern som samarbete med operautbildningen såväl som på turné . Undervisningen bedrivs på engelska och stu-‐denterna representerar för ögonblicket 14 olika nationaliteter. Mest representerade är stu-‐denter från Sverige följt av Spanien och England. De mest långväga kommer från Mongoliet och Japan. Trend Genom det breddade uppdrag som University of Gothenburg Symphony Orchestra har fått, tillsammans med ett ökande antal sökande, ser vi här ett behov av fler övningslokaler för orkestern. Detta innefattar dels ett antal mindre och mellanstora salar för stämrepetitioner, dels större konsertlokaler för tuttirep och konserter men också en ny konsertsal för åtta or-‐kesterkonserter varje år eftersom antalet musiker i flera verk nu med nöd och näppe ryms i nuvarande konsertlokal. Dessa lokaler bör kunna sambrukas med andra aktörer både inom och utom GU.




4.7 Kollegiet för Kör, klaver och kyrkomusik 4.7.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Kyrkomusikutbildningen vid Högskolan för scen och musik finns på flera nivåer -‐ från kan-‐torsutbildning via kandidatutbildning i kyrkomusik och masterutbildning till forskarutbild-‐ning. Forskning bedrivs även vid Göteborg Organ Art Center (GOArt) som fr.o.m. 1 juli 2011 utgör en del av högskolan. Till läsåret 2013/2014 antas inga nya studenter då en helt ny utbildning är under planering. En masterutbildning ges för studenter som vill fortsätta studera orgel, för att arbeta som solist och/eller kammarmusiker på orgel och relaterade klaverinstrument. Det kan handla om såväl interpretation som improvisation, undervisning på högre nivå, verksamhet inom Svenska kyrkan och andra trossamfund (kyrkomusikexamen avancerad nivå) och/eller forskning inom orgel och relaterade klaverinstrument. Utbildningen ges på engelska. Göteborg har på senare år blivit en orgelstad som räknas även internationellt. Den nord-‐tyska barockorgeln i Örgryte Nya Kyrka, den nyrenoverade tyskromantiska orgeln i Vasakyr-‐kan och den fransksymfoniska orgeln på HSM är några exempel på instrument som studen-‐terna använder under utbildningen. Trend En ny kandidatutbildning i kyrkomusik lanseras med start 2014. En ny masterutbild-‐ning i kördirigering planeras för 2014 och eventuellt blir det en ny master i en-‐sembleledning, dock tidigast 2015. För dessa utbildningar kommer att krävas ett ökat mått av samverkan, där behovet främst finns av större lokaler som kan rymma körer och större ensembler, men mycket av denna verksamhet kan också förväntas bli förlagd utanför skolan.


4.8 Kollegiet för Musikdramatisk gestaltning 4.8.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Inom kollegiet bedrivs utbildning inom opera och musikal. Operautbildningen består dels av en kandidatutbildning på 3 år, dels av en masterutbild-‐ning i musikdramatik. Operautbildningen på Högskolan för scen och musik har ett nära samarbete med både musikal-‐ och skådespelarutbildningarna samt med musikerutbildning-‐arna. Tillsammans med masterutbildningen i orkesterspel gör operastudenterna varje läsår en eller flera fullskaliga operaproduktioner. Musikalutbildningen vid Högskolan för scen och musik är den enda i sitt slag på högskole-‐nivå i Skandinavien. Den treåriga kandidatutbildningen har funnits sedan början av 90-‐talet och bedrivs på heltid. En termins praktik på någon teater i Sverige eller utomlands ingår. Masterutbildningen i musikdramatik erbjuder individuell coachning i såväl vokal som dra-‐matisk och fysisk gestaltning med syfte att utveckla kvaliteten och den egna originaliteten som artist. Fokus ligger också på att förfina den musikaliska interpretationen med hjälp av erfarna instuderare och dirigenter. Undervisningen anpassas efter individuella behov för att förädla artistens unika egenskaper.



Det sceniska området förfogar gemensamt över två teatrar, varav en musikteater, fem tea-‐terstudior, två dans-‐ och rörelsesalar samt ett antal sång-‐ och instuderingsrum. Trend Kollegiet behöver framför allt nya lokaler för uppspel av slutproduktioner av opera-‐ och musikalproduktioner (se också kollegiet för dramatisk gestaltning och klassisk musik). En sådan scen skulle med fördel kunna kombineras med events i regi av Svenska mässan och större samlingar för hela Göteborgs universitet som doktorspromotionshögtiden och den gemensamma professorsinstallationen.


4.9 Kollegiet för Musikpedagogik 4.9.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Högskolan för scen och musik utbildar lärare i musik för grundskola och gymnasium. Inriktningarna Musik och Estetisk verksamhet är till för den som vill bli lärare i musik. Under utbildningen kan olika inriktningar och kurser för arbete i grundskola och gymnasium och/eller för arbete inom frivillig undervisning som t ex kommunal kulturskola kombineras. Trend Kollegiets verksamhet har minskat men har ett allt större behov av grupprum jämfört med tidigare.




5. FAKULTETSKANSLI 5.1 Fakultetskansli 5.1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH SAMBAND

Central fakultetsadministration för självständigt fungerande institutioner.

5.1.2 Administration: Personer: 15 Helårsekvivalenter: 15 5.1.3 Service: Personer: 3 Helårsekvivalenter: 3 6. LOKALPROGRAM 5.1 Akademin Valand 5.2 HDK 5.3 HSM 5.4 Fakultetskansli 5.5 Fakultetsgemensamt 5.6 Campusgemensamt 5.6.1 Mellan KFN/HFN/UB 5.6.2 Inom GU/Chalmers 5.6.3 Inom VG-‐region/Sverige/internationellt

Lanark ABStatus: Utkast 06

CAMPUS NÄCKROSEN Datum: 2013-03-311 (14)

GÖTEBORGS UNIVERSITET

CAMPUS NÄCKROSENLOKALPROGRAMDEN KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN

LOKALPROGRAM: 26362 m2SVÄLLFAKTOR: 25% 6591 m2PLANERAD FÖRHYRD YTA: 32953 m2

Förändring jämfört med nuläge: -4198 m2

LOKALPROGRAM, ÖVRIGTTILLKOMMANDE GU/CHALMERS c:a 5970 m2 önskemålKOMMERSIELLA LOKALER c:a 50000 m2 önskemål

Banehagsliden 5414 51 Göteborg

Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)

www. lanark.seOrg nr: 556436-8545



FAKULTET CENTRALTADMINISTRATIONRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningDekan 1 1 20 20Prodekan, kanslichef, ekonom, personal, informatör 1 5 12 60Sekreterare 1 3 10 30Utbildningsledare, forskningssekreterare 1 2 10 20Forskarskolan, 2p 2 1 15 15Administratörer, övriga 2 2 15 30Printerrum, Arkiv, Förråd 3 15 45Personalrum 20 1 40 40Konferensrum 20 1 40 40

300STUDENTEXPEDITIONERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningStudentexpedition 2 1 15 15 kan ligga campus centraltKontor 2 1 15 15Printerrum 1 15 15Förråd 1 15 15

60

KFN CENTRALT, SUMMA: 360


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




HSM CENTRALTADMINISTRATIONRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningKontor 2 2 20 40 befintligtKontor 1 13 12 156 befintligtPersonalrum 30 1 40 40 befintligtKopiering 1 20 20 befintligtKonferensrum 15 1 30 0 30 befintligt

286SERVICERum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningVaktmästare 250 befintligtKontor 60 befintligtLokalvård 120 befintligtKontor 30 befintligt

460

BIBLIOTEK, MUSIKVETENSKAPRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningBibliotek 300 befintligtKontor 80 befintligt

380

PUBLIKA LOKALERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningSjöströmsalen 325 befintligtKringutrymmen 115 befintligtLindgrensalen 210 befintligtJacobssonteatern 260 befintligtKringutrymmen 100 befintligtOhlinsalen 180 befintligt

1190

ENTRÉ, CAFÉRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningEntrehall 400 befintligtStudentcafé 150 befintligtKök 75 befintligt

625


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




STUDENTUPPEHÅLLRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningPlan A3 350 befintligtPlan A5 350 befintligtPlan C2 30 befintligtPlan C5 30 befintligtPlan C7 30 befintligtKorridor B 180 befintligtKorridor C 800 befintligt

1770

FÖRELÄSNINGSSALARRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningLingsalen 100 befintligt

100

UNDERVISNING/ÖVNINGRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningPlan 2 600 befintligtPlan 3 1000 befintligtPlan 5 1200 befintligtPlan 6 600 befintligtPlan 7 550 befintligt

3950

VERKSTÄDERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningDekorverkstad 270 befintligtKontor 40 befintligtFörråd, rekvisita, instrument 400 befintligtGoArt 240 befintligt

950

HSM CENTRALT, SUMMA: 9711


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




KOLLEGIERKOLLEGIERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningDramatisk gestaltning för scen och film 4 12 48 befintligt

1 30 30 befintligtEstetiska uttrycksformer inriktning utbildningsvetenskap 6 12 72 befintligt

1 30 30 befintligtImprovisiation och världsmusik 3 12 36 befintligt

6 30 180 befintligtKomposition, musikteori och musikhistoria 6 12 72 befintligt(inkl Konstnärlig kandidatutbildning i Musik- och ljudproduktion) 7 30 210 befintligt

Klassisk musik 4 12 48 befintligt

3 30 90 befintligt

Kör, klaver och kyrkomusik 2 12 24 befintligt

2 30 60 befintligt

Musikdramatisk gestaltning 4 12 48 befintligt

1 30 30 befintligt

Musikpedagogik 6 12 72 befintligt

0 30 0 befintligt

GoArt 3 12 36 flyttat

2 30 60 flyttat

1146

GARAGERum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningGarage 1350 befintligt

1350

SUMMA BEFINTLIGT 12207


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




HSM TILLKOMMANDE BEHOVRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningLärararbetsplatser 4 5 20 100 tillkommandeKonferensrum 20 1 40 40 tillkommandeSeminarierum 15 1 30 30 tillkommande

Loger till befintliga teatrar 4 30 120 tillkommandeFörråd rekvisita 1 60 60 tillkommandeFörråd kostym 1 100 100 tillkommandeFörråd möbel 1 100 100 tillkommandeFörråd instrument 2 100 200 tillkommandeFörråd övrigt 5 30 150 tillkommande

Ensemblerum 2 50 100 tillkommandeDansstudio 1 150 150 tillkommandeBlackBox studio 2 100 200 tillkommande

Projektstudio, ljud och bild 6 15 90 tillkommande

Verkstad 1 100 100 tillkommande

1540

Effektivisering inom nuvarande kommunikationsytorOmdisposition del/hela Garage -1540 Ny lösning för P-platser

-1540

HSM TOTALT 12207 Oförändrat


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




AKADEMIN VALAND OCH HDK, CENTRALTENTRÉ, CAFÉRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningEntrehall 50 1 50 50Galleri/Projekthall 50 1 100 100 kopplad till entrén

Studentcafé med kök 50 1 100 100 kopplad till entrén

250

PUBLIKA LOKALERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningGalleri med foajé 75 1 150 150 kopplad till yttre stråket

Biograf med foajé 75 1 150 150 kopplad till yttre stråket300

FÖRELÄSNINGSSALARRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningFöreläsning 60 2 100 200Seminarierum 30 3 60 180Grupprum 10 4 20 80

460

STUDENTUPPEHÅLLRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningStudentuppehåll 6 50 300

300

VAKTMÄSTERI OCH TEKNIK/UTLÅNING Rum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningUtlåning med kontor 2 40 80Vaktmästeri med kontor 1 40 40Lokalvård med kontor 2 40 80

200

AKADEMIN VALAND OCH HDK, CENTRALT 1510


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




AKADEMIN VALANDADMINISTRATIONRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningKontor 1 1 15 15Kontor 1 5 10 50Kontor 8 1 40 40Förråd 1 15 15Kopiering 1 10 10Konferensrum 15 1 30 30Personalrum 30 1 60 60

220UNDERVISNING/ÖVNINGRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningKontor 1 5 12 60 samlat institutionskollegiumKontor 1 10 10 100 samlat institutionskollegiumKontor 8 4 40 160 samlat institutionskollegiumFörråd 1 15 15Kopiering 1 10 10Arbetsplats, kandidat + tillfälliga 1 200 6 1200 skärmdening av större rumArbetsplats, master + tillfälliga 1 100 10 1000 skärmdening av större rumFörråd 1 10 10Kopiering 1 10 10Personalrum, studenter 50 1 100 100

2665


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




ATELJÉERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningProjektateljéer 15 1 100 100Projektateljéer 15 2 80 160Projektateljéer 6 6 60 360Projektateljéer 3 8 40 320Black box 20 1 100 100Studio 10 2 60 120Studio 5 4 40 160Loge 10 2 30 60Specialateljéer digitalt ljud och bild 5 4 30 120Specialateljéer digitalt ljud och bild 1 10 10 100Efterbehandling, montering 10 2 30 30 120Skulptur och mural 10 1 100 100 Måleri 20 1 100 100Grafik, digital grafik 10 1 100 60 160

2080

AKADEMIN VALAND, SUMMA: 4965

ÖVRIGTTågvagnar för mobila utställningarExterna lokaler i tidsbegränsade samarbetsprojekt


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




HDKADMINISTRATIONRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningKontor 1 1 15 15Kontor 1 5 10 50Kontor 8 1 40 40Förråd 1 15 15Kopiering 1 10 10Konferensrum 15 1 30 30Personalrum 30 1 60 60

220UNDERVISNING/ÖVNINGRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningKontor 1 5 12 60 samlat institutionskollegiumKontor 1 10 10 100 samlat institutionskollegiumKontor 10 5 40 200 samlat institutionskollegiumFörråd 1 15 15Kopiering 1 10 10Arbetsplats, kandidat + tillfälliga 1 250 6 1500 skärmindelning av större rumArbetsplats, master + tillfälliga 1 100 10 1000 skärmindelning av större rumFörråd 1 10 10Kopiering 1 10 10Personalrum, studenter 50 1 100 100

2620DESIGNRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningAteljéer 20 2 100 200Ateljéer 10 4 60 240Ateljéer 5 6 40 240Digitala ateljéer 30 1 100 100Digitala ateljéer 20 2 60 120Digitala ateljéer 10 2 40 80Förråd 5 10 50

1030


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




KONSTHANTVERKRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningSmyckesverkstad med biutrymmen 30 3 100 300 delbarKeramikverkstad med biutrymmen 20 1 100 100Gipsverkstad med biutrymmen 10 1 100 100Textilverkstad med biutrymmen 20 2 150 300 delbarTygtrycksverkstad med biutrymmen 10 2 100 200 delbarFiberverkstad med biutrymmen 10 2 100 200 delbarFörråd 5 10 50

1250

BILD- OCH SLÖJDLÄRARUTBILDNINGENRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningAteljé med biutrymmen 4 100 400 delbarFörråd 2 20 40

440

HDK, SUMMA: 5560


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




GEMENSAMT

ATELJEERRum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningProjektateljéer 10 2 100 200Projektateljéer 10 4 60 240Projektateljéer 5 6 40 240Studio 10 1 100 100Studio 10 1 60 60Studio 5 1 40 40Specialateljéer digitalt ljud och bild 5 2 40 80Specialateljéer digitalt ljud och bild 1 5 10 50Efterbehandling, montering 10 2 30 60

1070VERKSTÄDER, BEMANNADERum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningVerkstad med biutrymmen 2 150 300 TräVerkstad med biutrymmen 1 150 150 MetallVerkstad med biutrymmen 1 50 50 PlastVerkstad med biutrymmen 1 50 50 Glas, glashytta Verkstad med biutrymmen 1 100 100 Keramik Förråd 4 10 40

690

GEMENSAMT, SUMMA: 1760

SUMMA AKADEMIN VALAND OCH HDK 13795 koppling mot Korsvägen och Västlänken

ÖVRIGTSamverkan med Stenebyskolan


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




TOTALT KFN 26362

Svällfaktor: 0,25 6591Beräknad förhyrd yta: 32953 Beräknad förhyrd yta

Kommentarer HSM förhyrd yta jämfört med nuläge:HSM idag förhyrd yta 15100 ± 0HDK idag förhyrd yta 9900 (HSM ökar 1540 m2 men förhyrd yta ärValand idag förhyrd yta 11400 oförändrad genom förtätning)Kansliet idag förhyrd yta 750 37150

Valand + HDK planerat förhyrd yta jämfört med nuläge:

1,25 17243,75 -4056,25

Totalt förhyrd yta jämfört med idag: -4198


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)




CAMPUSOMRÅDETDELAT INOM GU OCH CHALMERS(utanför program)

Rum Pers Antal Ljus M2 Mörk M2 S:a M2 AnmärkningFöreläsning 150 1 200 200 gradäng, UB/CampusSeminarierum 2 60 120 UB/Campus Samordnas?Grupprum 5 30 150 UB/CampusStudiehall/kulturlab 1 200 200 UB/Campus; GU/IT-universitetet/ChalmersTeater med orkesterdike 400 1 500 500Sidoutrymmen 1 500 500Loger mm 1 250 250Foajé 1 250 250 Samordnas?Konferens/konsertsal/högtider 800 1 1000 1000Sidoutrymmen 1 500 500Foajé 1 500 500Restaurang med kök och sidoutrymmen 1 1000 1000Gästateljéer mot stråket 10 30 300Amfiteater och skulpturpark i landskapet 1 500 500

5970

Teknisk serviceStudent- och forskarbostäder

Kommersiella verksamheter med kulturanknytning 50000

Influensområde, förädlad stadsdel


Mobil: 0705- 24 04 40Tel: 031- 771 71 70 (-71)


Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen2013-04-09

3Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen

innehållsförteckningInledning

Arbetsgruppens arbete

Historik

Universitetsbiblioteket och Centralbiblioteket

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhet i förändring

Universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen idag

Universitetsbibliotekets strategiska plan

Det nya universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen

Lokalprogram - funktioner och innehåll

Publika ytor

Slutna och administrativa ytor

Övriga campus

Lokalförteckning - ytsammanställning

Sambandsskiss

Bilagor och referenser

s 4

s 4

s 4

s 5

s 6

s 6

s 7

s 7

s 8

s 10

s 10

s 12

s 13

s 14

s 19

s 20

Motstående sida: Bilder från arbetsgruppens studieresor och det befintliga Universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen.

4

InledningMålet med projektet Campus Näckrosen är att skapa ett tydligt campusområde för humaniora och konst som tillsammans med universitetsbiblioteket knyter samman Göteborgs kulturstråk med Kungsportsavenyn och Götaplatsen och Göteborgs evenemangstråk med sin början på Korsvägen.

Som ett led i detta huvudprojekt har ett antal delprojekt genomförts under hösten 2012, bl a detta lokalprogram för Göteborgs universitetsbiblioteks verksamhet vid Campus Näckrosen. Syftet med delprojektet ”Lokalprogram UB” har varit att ge underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för hela Campus Näckrosen. Detta lokalprogram omfattar universitetsbibliotekets verksamhet vid Campus Näckrosen.

Lokalprogrammet är principiellt och översiktligt. En djupare och mer detaljerad analys av lokalbehoven bör göras i den fortsatta samordningen. I lokalprogrammet fokuseras på de viktigaste förändringar i verksamheten som arbetsgruppen identifierat och vilka konsekvenser dessa har på lokalbehovet.

Sammanfattningsvis innehåller lokalprogrammet följande centrala idéer:

• Inkorporering av Campus Näckrosens institutionsbibliotek till universitetsbibliotekets lokaler.

• Uppgradering och utökning av bibliotekets studiemiljöer.

• Ny arenayta för interaktion och möten såväl inom universitetet som med omvärlden.

• Nytt lärcenter där bibliotekets och andra aktörers tjänster erbjuds i nytt format.

• Nya café- och mötesfunktioner.

• Effektivisering av de slutna magasinen.

Sammantaget ryms universitetsbibliotekets nya lokalprogram (med de slutna magasinen inräknade) inom knappt samma totala yta som dagens universitetsbibliotek. Dock med en ny organisation av ytor och funktioner, en effektivisering av de slutna magasinen och tillskott av nya funktioner såsom framför allt arena, lärcenter, café och utvecklade studiemiljöer. Detta utöver en hel del mindre justeringar och anpassningar av lokalprogrammet till en moderniserad verksamhet.

ARBETSGRUPPENS ARBETEArbetet med lokalprogrammet har bedrivits enligt förutsättningarna i projektdirektivet. Arbetsgruppen har bestått av Margareta Hemmed, Håkan Carlsson, Ann-Mari Jonsson, Birgitta Andréasson och Torbjörn Treier från UB, Andreas Kronberg från Göta Studentkår samt med Magnus Pettersson från inobi som projektledare. Utöver arbetsgruppens möten och workshops har två studieresor företagits. Campusövergripande frågor har samordnats mellan de olika delprojketen. Campusövergripande lokalprograminnehåll som ej ryms inom delprojektets ramverk kommer att finnas redovisat i ett separat campusgemensamt lokalprogram.

Arbetsgruppens arbete har utgått från projekt Campus Näckrosens vision, bärande idéer och strategier, se separat visionsdokument. Föreslagna lokalutvecklingar är avsedda att stödja denna övergripande vision. Särskilt har strategierna (täthet, öppenhet, samverkan, liv och unikt) bearbetats och varit en utgångspunkt i arbetet.

Lokalprogrammet är ett teoretiskt och funktionellt perspektiv på ett nytt bibliotek. Arbetsgruppen har betraktat det nya biblioteket som en nyetablering, men använt det befintliga biblioteket som referens avseende både ytor och funktioner. Dock ingår inte någon analys av befintliga byggnader eller dess historik i detta lokalprogram.

HISTORIKGöteborgs universitetsbibliotek har sina rötter i Göteborgs museums bibliotek, som kom till 1861. Tillsammans med bildandet av Göteborgs högskola 1891 skapades ur museibiblioteket Göteborgs stadsbibliotek, som 1900 flyttade in i nytt stort bibliotekshus vid Haga kyrkoplan intill Vasagatan. Detta bibliotek är nu universitetsbibliotekets Kurs- och tidningsbibliotek (KTB).

För att skapa mer utrymme flyttades 1954 hela verksamheten till Näckrosenområdet och det som nu är den äldre delen av Centralbibliotekshuset på Renströmsgatan vid Näckrosdammen. Göteborgs högskola uppgick 1961 i Göteborgs universitet och biblioteket fick då namnet Göteborgs universitetsbibliotek. Samtidigt kopplades den medicinska högskolans bibliotek, i närheten av Sahlgrenska universitetssjukhuset, till universitetsbiblioteket.

Centralbibliotekshuset byggdes till 1982-1985 och fick då sin nuvarande utformning med nära koppling till det då nyuppförda Humanisthuset.


Göteborgs universitetsbibliotek finns idag på 10 adresser i Göteborgs centrala delar, där verksamheten i Näckrosenområdet är den största.

Universitetsbiblioteket och Centralbiblioteket

Lokalprogrammet omfattar endast universitets-bibliotekets framtida verksamhet och funktioner inom det planerade Campus Näckrosen. Benämningen ”universitesbiblioteket” omfattar idag hela universitesbibliotekets organisation, se fig 1. ”Universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen” eller Universitetsbibliotekets verksamhet inom Campus Näckrosen” syftar till den del av organisationen som placeras inom Campus Näckrosen, vilket idag huvudsakligen innebär Centralbiblioteket, Digitala tjänster samt kansli, inkl överbiblotikarie och planeringschef.

Fig 1. Universitetsbibliotekets organisation.

Rektor

Överbibliotekarien Biblioteksnämnd

Ledningsgrupp

Planeringschef Kansli

Enhetsövergripande grupper Kundtjänst

Media Undervisning

Ekonomiska biblioteket

Pedagogiska biblioteket

Kurs- och tidnings biblioteket

Biomedicinska biblioteket

Biblioteket för musik och dramatik

Studietorget Campus Linné

Konstbiblioteket

Digitala tjänster

v. 2012-06-27

Studietorget Hälsovetarbacken

Geovetenskapliga biblioteket med

kulturvård

Centralbiblioteket

6

Fig 2. Trendområden identifierade i bibliotekets visionsarbete 2012.

VerksamhetsbeskrivningVerksamhet i förändring

I slutet av 70-talet började datoriseringen långsamt göra sitt intåg i biblioteksverksamheten. Först i form av elektroniska kataloger och sedan digitala medier. I mitten av 1990-talet revolutionerades verksamheten då de elektroniska tidskrifterna började vinna mark på bekostnad av de tryckta. Några år senare fanns majoriteten av tidskrifterna elektroniskt tillgängliga och med retrodigitalisering har nu många äldre magasinerade tidskrifter gallrats ut och skapat utrymme för tillväxt av material och annan verksamhet.

Då de forskargrupper som använder mycket tidskrifter i sin informationsförsörjning fått mer och mer av sin service elektroniskt vid sin ordinarie arbetsplats, har biblioteket mer och mer blivit studenternas bibliotek. Idag erbjuder universitetsbiblioteket ungefär 1650 sittplatser för studier, varav ca 350 finns i dagens Centralbibliotek, universitetsbibliotekets etablering vid Näckrosdammen.

Centralbiblioteket har idag främst ansvar för service till humanistiska, konstnärliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Då dessa områden fortfarande efterfrågar förhållandevis mycket tryckt monografisk litteratur, så har den digitala förändringen inte påverkat lika mycket här.

Som en del av arbetet inför universitetsbibliotekets strategiska plan 2013-2015 har biblioteket kartlagt de mest betydelsefulla trenderna inom bibliotek och universitet (fig 2). Stora centrala trendområden rör undervisning, forskarstöd, användarperspektiv och e-resurser. E-resurser och digitala tjänster förbättras och förvaltas. Bibliotekets serviceutbud till forskarna analyseras och förbättras, då dessa i mindre utsträckning söker sig till det fysiska biblioteket. Användarperspektivet, där biblioteksverksamheten i allt större drag formas kring användarna och deras behov, har alltid varit ett centralt begrepp och är fortsatt viktigt. Undervisningen blir en alltmer betydelsefull del av biblioteksverksamheten och varje år är 15 000 studenter med vid minst ett lektionstillfälle i UB:s regi.

Andra trender med tydlig koppling till det fysiska biblioteket är utvecklingen inom fysisk miljö, lärandemiljö och arbetsmiljö samt samverkan med universitetets övriga verksamhet. Biblioteket har utvecklats till att mer och mer ta ett övergripande ansvar för studenternas lärandemiljö och tillgodose behovet av studieplatser. Med detta kommer också önskemål om att skapa tillgång till andra former av utbildningsstöd i biblioteksmiljö och flera svenska bibliotek har utvecklat ett mera komplett lärstöd till studenterna. Samverkan med det omgivande samhället och universitetets övriga fakulteter har

www.gu.sewww.ub.gu.se

OA

Biblsystem Sökmöjligh.

E-resurser

Samlingar

Användarperspektiv

Digitalisering

Marknför

Fysisk miljö Organisation

Undervisning

Kvalitet

Ledarskap

Arbmiljö

Kompetensutveckling Universitetet/ samverkan

Lärande-miljö

Mobilt

Forskarstöd

KärnområdenTillägg UB:s ledning

Tillägg BN, Vision2020

Tillägg UB:s personal

Forskningsdata


lyft upp biblioteket som mötesplats och offentlig arena.

Universitetsbiblioteket är en viktig portal för hela universitetet. Arbetet med att sänka trösklarna till universitetet omfattar tydligt verksamheten vid och utformningen av universitetets bibliotek.

Universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen idag

Idag finns tre verksamheter inom universitetsbiblioteket samlade vid Näckrosdammen: Centralbiblioteket, Digitala tjänster och universitetsbibliotekets kansli.

Det fysiska biblioteket Centralbiblioteket är den största enheten inom universitetsbiblioket med totalt 76 anställda. Centralbiblioteket är ett fullservicebibliotek inriktat mot humaniora och samhällsvetenskap och har dessutom ett antal för universitetsbiblioteket centrala funktioner i form av avdelningar för t ex handskrifter, kvinnsam, pliktleverans och bokbinderi.

Digitala tjänster är en central funktion med 30 anställda. De utformar och underhåller universitetsbibliotekets elektroniska resurser, erbjuder publiceringstjänster och har universitetsbibliotekets digitaliserings- och IT-utvecklingsfunktioner. Då avdelningen är trångbodd kommer den att flyttas till enheten Kurs- och tidningsbiblioteket (KTB) under hösten 2013. Tanken är att funktionen ska återvända till ett nytt universitetsbibliotek inom Campus Näckrosen i framtiden.

Kansliet är den centrala adminstrativa funktionen inom universitetsbiblioteket. Där finns förutom överbibliotekarien åtta personal inom olika former av stödverksamhet.

Till dessa delar kommer även universitetsbibliotekets konstnärliga bibliotek att beröras av ett nytt Campus Näckrosen. De två biblioteken Biblioteket för musik och dramatik och Konstbiblioteket inkorporerades organisatoriskt i universitetsbiblioteket 2011.

Lokalmässigt innehåller dagens universitetsbibliotek vid Näckrosdammen mycket slutna ytor. Även om stora delar av de slutna magasinen öppnats till öppna samlingar och möjliggjort en del nya studiemiljöer är endast ca 35% av total LOA tillgänglig för besökare. De slutna magasinen kan effektiviseras med kompakthyllor. Även permanenta forskararbetsplatser och

ett relativt stort bokbinderi utgör lokaler och funktioner som inte motsvarar dagens behov.

Universitetsbibliotekets strategiska plan

Under 2011-2012 har Göteborgs universitet utformat och beslutat om en ny långstidsvision, Vision2020. Den innehåller en visionsskrivning samt mål och strategier för att nå denna vision fram till år 2020. Visionen är centrerad kring fyra vägledande grundprinciper om ett kvalitetsdrivet universitet, ett uttalat samhällsansvar, ett globalt engagemang och en inspirerande arbetsmiljö. Dessa principer ska ligga till grund till utformningen av forskning som påverkar, utbildning som förnyar, samverkan som utvecklar och arbetsmiljö som inspirerar.

Universitetsbiblioteket valde i sin strategiska process under 2012 att arbeta med samma vision och mål som Vision2020. Eftersom biblioteksverksamheten är annorlunda i sin natur, jämfört med institutionerna, utvecklades egna strategiskrivningar. (Se bilaga Universitetsbibliotekets strategiska plan 2013-2015.) I planen finns följande innehåll med särskild koppling till det fysiska biblioteket:

ERBJUDA EN GOD FYSISK LÄRMILJÖ FÖR VÅRA ANVÄNDARE• Skapa en stimulerande biblioteksmiljö med

god tillgång till studieplatser och tekniskt stöd, anpassad till studenternas olika behov.

• Utvecklingen av biblioteket som studiemiljö är en viktig del av universitetsbibliotekets strategier för att stödja universitetets studenter och utbildningar.

ANALYSERA MÖJLIGHETEN ATT SKAPA LÄRCENTRUM • Utreda förutsättningarna för att sätta samman

en flexibel verksamhet där andra former av lärandestöd kompletterar bibliotekets traditionella tjänster i ett samlat lärcentrum i universitetsbibliotekets lokaler.

ERBJUDA TJÄNSTER TILL ALLMÄNHETEN• Undersöka möjligheten att erbjuda en arena

för vetenskapligt utbyte med allmänheten och därigenom också skapa en tvärvetenskaplig mötesplats för universitetets forskare och verksamhet.

8

Det nya universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen

Universitetsbibliotekets planer för enheten inom Campus Näckrosen är en utveckling av den verksamhet som redan idag finns i området. Biblioteket vid Campus Näckrosen, med närheten till den humanistiska forskningen, kommer fortsatt ha behov av stora magasins- och bokutrymmen. Biblioteket har dock identifierat en del områden för utveckling och förändringar av funktioner på kortare och längre sikt.

ÖKAT BESÖKSUNDERLAGOmorganisationen inom GU, förstärkta studiemiljöer samt utvecklingen inom hela Campus Näckrosen innebär att besöksunderlaget bedöms öka från dagens ca 1300 besökare/dygn till ca 2500 besökare/dygn, men denna siffra är svårbedömd då den beror starkt på bibliotekets utformning och läge inom campuset, närheten till kommunikationer och tillgången på både studenter vid universitetet och studieplatser i biblioteket.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SERVICEIdag har Centralbiblioteket formellt uppdraget att sörja för informationsförsörjningen av samhällsvetenskaplig utbildning och forskning. Detta är en kvarleva från den tid då hela universitetsbibliotekets verksamhet fanns på platsen. Då samhällsvenskapliga fakulteten nu finns samlad till Hagaområdet och Campus Linné, finns planer på att bygga upp en samhällsvetenskaplig service i Kurs- och tidningsbiblioteket (KTB). Förändringen genomförs under 2013 och kan beröra ett antal personal. Magasinsutrymmena påverkas marginellt, då bara det nyaste materialet kommer att finnas på KTB.

CENTRALISERING AV HUVUDFUNKTIONERDå en del verksamhet flyttas till det studenttäta och välbesökta Hagaområdet, så kan samtidigt vissa funktioner samlokaliseras till Näckrosen. Diskussion pågår kring vilka biblioteksfunktioner som kan göras bättre och mer effektiva om de sammanförs till en enhet. Dessa förändringar kommer att beröra ett antal personal och därmed behovet av kontorslokaler.

KONSTNÄRLIGA BIBLIOTEKENDå konstnärliga fakulteten kommer att samlas inom Campus Näckrosen, så bör merparten av de konstnärliga biblioteken också kunna flyttas in fysiskt i ett nytt campusbibliotek. Detta berör ett antal personal och en del samlingar.

STUDIEMILJÖERBehovet av studieplatser, läsplatser och grupprum är ökande, baserat på pedagogisk utveckling och utveckling i samhället i stort. Studentens roll på Campus är central för att generera den aktivitet, liv och rörelse som är nödvändig för att möta projektets vision. Antalet studieplatser samt utformningen av och kvaliteten på studiemiljöer är idag en viktig framgångsfaktor för universitet och högskolor. Det nya univesitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen bör husera fler och bättre studieplatser på en något större yta samt fler grupprum och fler typer av studiemiljöer. Antalet läsplatser bör öka med ytterligare 50-100% från dagens ca 350 st.

LÄRCENTRUMIdag erbjuder biblioteket en rad tjänster för att ge studenterna stöd i deras studier och användning av biblioteket. Man söker sig till kundservicefunktionen och man bokar en bibliotekarie för att ta upp mer komplicerade frågor. Utöver detta undervisas studenter i större grupper och studenter med läs- och skrivsvårigheter får speciellt stöd i lässtudios. Bibliotek har vid flera andra lärosäten utvecklats till en plats där många olika studiestödjande funktioner samlats. Detta kan t ex avse allmänt språkstöd, där språkkonsulenter kompletterar bibliotekspersonalen. Vi tror att man kan samutnyttja öppna studiemiljöer, flexibla mindre mötesrum och ”labutrymmen” för att skapa möjligheter till konstruktiva möten och stöd inom dessa områden.

Lärcentrumet är avsett att vara en nod inom övrig studiemiljö där närheten till bibliotekets (och annan) service är hög. Avsikten är också att erbjuda stöd i studierna på ett nytt närvarande och lättillgängligt sätt. Mötet sker inte över disk i tidsbegränsad eller hierarkisk relation utan i mer avspänd dialog i en miljö som tillåter ett jämbördigt möte och lugnt samtal, exempelvis sittande vid gemensamt bord. Personal bör kunna nås vid infopunkter (jfr entrézonen) och eventuellt via ett kölappsystem (jfr fig 3).

ARENAYTABiblioteket blir mer och mer en plats för möten. Studenter möter varandra och universitetet möter allmänheten. Den strategiska planen lyfter upp möjligheten att skapa ett attraktivt forum för olika former av publika samlingar och event. Detta kan bli en tvärvetenskaplig mötesplats, där forskare kan komma samman i olika former av diskussioner


och utbyten. Denna funktion bör ligga i anslutning till eller inom universitetsbiblioteket.

Arenan ska utformas för multifunktionalitet. Exempelvis ska föredrag för sittande publik kunna rymmas likväl som teknikkrävande utställningar och installationer. Även när ytan inte nyttjas för särskilt event ska den vara utformad och placerad så att den är en användbar och inkorporerad del av bibliotekets studiemiljö, caféytan och/eller campus omgivande stråk.

ACCESS FÖR BESÖKAREBibliotekets allmänt tillgängliga ytor ska delas in i zoner med olika accessnivåer. En yttre zon där lämpligen café, arena och en del studiemiljöer utan fysisk litteratur kan ingå, ska kunna vara tillgänglig i princip 24/7. Bibliotekets inre allmänna delar (studiemiljer, öppna samlingar etc) ska kunna indelas i minst två accesszoner med möjlighet att vid vissa tider (kvällar och helger) kunna hålla ca 50% av ytan öppna med en reducerad personalresurs. Exakt indelning av funktioner och rum mellan zonerna kan inte avgöras i detta skede, men är en viktig fråga vid bibliotekets utformning.

Fig 3. Infopunkt vid Statsbiblioteket i Århus. Fig 4. Komprimerbara gradängstolar som i komprimerat läge utgör akustisk dämpning. Exempel från Konstnärligt campus i Umeå.

Biblioteket kan med fördel förses med flera entréer, även om säkerheten måste beaktas. Det är av ett vitalt intresse att biblioteket vätter mot en välbefolkad, central och aktiv del av Campus Näckrosen och/eller stråket till Korsvägen.

FÖRDELNING ÖPPET - SLUTETI och med att de slutna magasinen effektiviseras och allt mer yta tas i anspråk av studiemiljöer och andra öppna och tillgängliga funktioner blir en större del av bibliotekets totala yta tillgänglig för besökare. Med de slutna magasinen fortfarande placerade inom universitetsbibliotekets yta inom Campus Näckrosen bedöms den allmänt tillgängliga (publika) ytan kunna bli närmare 50%. Jfr dagens ca 35% av LOA.

10

Lokalprogram - funktioner och innehållEfter en utvärdering av dagens situation och baserat på liggande strategiska planer samt lokalprogramuppdragets direktiv, så föreligger ett förslag till lokalprogram för Universitetsbibliotekets enhet inom Campus Näckrosen. Lokalprogrammet ska ses som översiktligt och vissa delar kräver mera långtgående studier för att kunna preciseras i detalj.

Rubriceringar och benämningar följer samma systematik som tabellen i kapitel ”Lokalförteckning - ytsammanställning”.

Publika ytor

ENTRÉEntrézon

Genom entrézonen kommer merparten av bibliotekets besökare att röra sig, vilket ställer krav på goda flöden samt säkerhet. Kan liknas vid ett torg med funktionen att vara bibliotekets huvudentré samtidigt som det rymmer en mängd övriga funktioner, såsom sökdatorer, infopunkter samt automater för ut- och inlåning av självplockat och beställt material.

Personal ska finnas tillgänglig i ytan, vid infopunkterna. Entrézonen ska placeras i anslutning till bibliotekets kontorsarbetsplatser. Kontorsarbetsplatserna och medarbetarnas ordinarie kontorsplats utgör även ”back office” vid arbete i entrézonen.

Biblioteket kan även ha en eller flera sekundära entréer, beroende på utformningen av omgivande campus, med beaktande av säkerheten. En huvudentré ska vätta mot en central och aktiv del av Campus Näckrosen och/eller stråket till Korsvägen.

Förvaring av beställt material

I anslutning till entrézonen ska finnas möjlighet att i bokhyllor förvara beställt material i väntan på avhämtning.

ARENAArena

Arenan är ett multifunktionellt torg avsett för utställningar, föreläsningar, presentationer, installationer och scenkonst. Ytan skall innehålla ett komprimerbart gradängstolssystem. Ytan ska vara försörjd med möjligheter till ljud- och ljusinstallationer för scenframträdanden. Ytan skall vara försörjd med el och omfattande övriga installationer i installationsgolv eller motsvarande.

Arenan bör utföras med förhöjd takhöjd, exempelvis dubbel våningshöjd.

Arenan placeras i anslutning till bibliotekets entrézon, och med öppna och visuella samband till övriga offentliga delar av biblioteket, exempelvis studiemiljöer och öppna samlingar. Det är troligen en bra möjlighet att även använda arenan som en del av bibliotekets gränssnitt mot omvärlden. Arenan kan alltså vara tillgänglig direkt från yta som ej tillhör biblioteket.

Teknikrum (arena)

I anslutning till arenan placeras ett eller flera teknikrum för försörjning av Arenans teknik. Teknikrumsytan ska också utgöra kontrollrum för styrning av Arenans teknik.

LÄRCENTRUMLärcentrum (torg)

Lärcentrumet är en central punkt i (och en samordnad del av) bibliotekets övriga studiemiljö till vilken ett brett utbud av brukarservice och tillgång till personalens kompetens samlas. Ytan är en öppen studiemiljö för studenter och övriga brukare att söka sig till för att få stöd och hjälp i sitt akademiska arbete. Support kan avse t ex sök-, skriv-, referens- eller språkstöd, men även frågor kring lässtöd, presentationsteknik etc. Ytan ska vara generell, flexibel och laborativ i sin utformning. Möblering och format på supporten ska enkelt kunna förändras över tid.

Verksamheten inom språkhandledning som idag sker vid humanistiska fakulteten kan med fördel placeras till lärcentrumet inom biblioteket.

Personal finns tillgänglig vid infopunkter och supporten sker vid brukarens ”arbetsplats” inom lärcentrumet. Det är en viktig poäng att inte ge stöd över disk utan att möta brukaren i en mer jämställd samarbetssituation.

Lärcentrumet placeras centralt inom bibliotekets övriga studiemiljöer. Lärcentrumet ska också placeras i anslutning till bibliotekets kontorsarbetsplatser. Kontorsarbetsplatserna och medarbetarnas ordinarie kontorsplats utgör ”back office” vid arbete i lärcentrumet.

Grupprum (lärcentrum)

Inom lärcentrumet ska ett antal grupprum finnas i direkt anslutning till den öppna torgytan. Grupprummen ska ha en visuellt öppen relation till övriga lärcentrumet. Grupprum i varierande storlek och utformning är önskvärt.


Lässtudio

Bibliotekets lässtudio för studenter med läshinder ansluts till lärcentrummiljön. Lässtudion ska vara utrustad med skärmläsningsprogram, talsyntes, stavningsprogram etc.

Specialläsesal

Bibliotekets specialläsesal för särskilt skyddsvärda delar av samlingarna kan (dock ej nödvändigtvis) anslutas till lärcentrumet. Denna del skall dock vara avskild och access till läsrum och litteratur ska ske via bemannad receptionsdisk. Inom ytan ska finnas läsplaster i tyst läsrum, receptionsfunktion samt yta för tillfällig förvaring av ur samlingarna beställd litteratur.

LÄS- OCH STUDIEPLATSERStudiemiljö (öppen)

Studiemiljöer och öppna samlingar delas upp i olika accesszoner. Öppna studiemiljöer utförs integrerat med de öppna samlingarna. Studiemiljöerna utgör en viktig grund i det nya biblioteket. Utformningen av studiemiljöerna ska vara varierad. Ett behov finns av platser som är enskilt tillbakalutade likaväl som aktivt sittande för samarbete. Öppna och överblickande likaväl som tysta och avskilda. Enskilda och i grupp. Både enskilda och grupplatser kan vara avskilda likaväl som helt öppna i miljön. Även avseende teknisk bestyckning av studie- och läsplatserna eftersträvas variation. Några platser ska kunna laborera med mobila storbildsskärmar och annan presentations- och samarbetsteknik, även om basen i utbudet av studiemiljöer är relativt low tech med eluttag, skrivtavlor (i möjlig mån) och wifi som huvudsaklig utrustning.

Vad gäller inredning och möblering är det viktigt att platser avsedda för samarbete inreds med adekvata möbler, vilket innebär tillräckligt stora borddskivor för papper, böcker och flera bärbara datorer samt stolar med tillräckliga ergonomiska egenskaper.

Studiemiljö (specifika avskilda miljöer)

En del av studiemiljön kan utföras som avskild i separata rum eller avdelningar med fokus på olika samarbetsformat. Detta kan exempelvis vara tillbakalutade tidskriftsläsesalar, samarbetslab med avancerad teknisk utrustning såsom digitala bord, projektrum för mer långsiktiga samarbetsprojekt , clubliknande tysta läserum etc.

Det är viktigt att dessa rum kan ha en generell grundutformning och teknisk bestyckning som

medger förändring och möjlighet att pröva nya typer av miljöer över tid.

Tyst läsesal

En tyst läsesal av klassisk modell är en både symbolisk och funktionell del av ett universitetsbibliotek. Dess utformning ska utan vidare skyltning naturligt inbjuda till tystnad.

Grupprum (kan vara utan dagsljus)/Grupprum (med dagsljus)*

Vissa av studieytans platser för arbete i grupp utformas som grupprum. Dessa bör innehålla viss variation i sin utformning. Flertalet kan vara öppna och glasade, men några kan även vara utan dagsljus. Det är en fördel om storleken på grupprummen varierar något, men fokus ligger på grupprum i storlek för ca 4-6 personer. Grupprummen ska, om så önskas, kunna vara bokningsbara.

Grupprummen ska i viss mån kunna samnyttjas för andra ändamål såsom utbildning, konferens, kontorsmötesrum etc.

UTBILDNINGLärosal*

Utbildningsverksamheten har ett behov av 3 lärosalar. Lärosalarna skall rymma 20-25 personer. Undervisningen sker oftast med datorer (bärbara). För att möjliggöra ett flexibelt utnyttjande för annan undervisning eller som en kompletterande studie- eller mötesmiljö ska datorerna kunna förvaras i låsbara förråd eller skåp inom lärosalen. Två av salarna kan med fördel avskiljas med vikvägg eller motsvarande för möjlighet till undervisning av upp till 50 personer.

Salarna ska bestyckas med digitala presentationsresurser. Ska ej vara gradängsalar. Lärosalarna ska i viss mån kunna samnyttjas för andra ändamål såsom studiemiljö, konferens etc.

KOPIERING/UTSKRIFT (PUBLIK)Lättillgängliga, bullerskyddade men visuellt synliga ytor för självservice avseende kopiering och utskrift ska finnas inom studiemiljöerna och de öppna samlingarna. Behovet uppskattas till 2 positioner men detta kan utföras på annat sätt beroende på bibliotekets övergripande utformning.

ÖPPNA SAMLINGARAndelen tryckt material bedöms minska i framtiden. De digitala samlingarna och databaser ökar. En stor mängd tryckt material kommer att

12

finnas kvar. År 2015 bedöms antalet hyllmeter i öppna samlingar till 12-15 000, då den idag omfattar 14 200 vid de tre berörda biblioteken. Årlig tillväxt har de senaste åren varit, och bedöms även fortsättningsvis vara, ca 325 hyllmeter/år, varav ca 80% placeras i öppna samlingar.

Öppna samlingar avser både böcker och tidskrifter. Ytor och hyllmeter omfattar även de adderade volymerna från konstnärliga och humanistiska fakulteten.

Öppna samlingar utförs integrerat med de öppna studiemiljöerna, i en flexibel kombination. Samlingarna ska användas som karaktärsskapande element för att att behålla en ”bibliotekskaraktär” i lokalerna.

Studiemiljöer och öppna samlingar delas upp i olika accesszoner. De öppna samlingarna bör också kunna utgöra huvudsaklig kommunikationsyta i de allmänt tillgängliga delarna av det nya Centralbiblioteket.

WC (PUBLIK)Antalet wc ska öka till rådande standard samt öka med antalet förväntade besökare. Omfattningen av antalet WC anpassas även till utformning av omgivande miljöer såsom café, hörsal, konferens etc.

CAFÉ (PUBLIK DEL)Café (publik del)*

Det är viktigt att biblioteket kan erbjuda en cafémiljö. Caféet placeras lämpligen i anslutning till, eller som en integrerad del av, entrézonen samt arenan och ska kunna nyttjas av besökare till utställningar likaväl som brukare av bibliotekets övriga resurser.

Ytan omfattar caféets besöksyta. Inplaceras i samband med caféköket.

* Denna yta kan helt eller delvis överföras i ett campusgemensamt lokalprogram med placering i bibliotekets absoluta närhet.

Slutna och administrativa ytor

SLUTNA MAGASIN**Kompaktarkiv för bibliotekets (ej öppet tillgängliga) samlingar. År 2015 bedöms antalet hyllmeter i slutna magasin till 35-40 000. Årlig tillväxt har de senaste åren varit, och bedöms även fortsättningsvis vara, ca 325 hyllmeter/år, varav idag 20% placeras i slutna magasin.

Kompaktarkivet ska inte arkivklassas men stor hänsyn till klimat och god miljö för bevarandet av samlingarna ska eftersträvas.

Denna yta kan sannolikt effektiviseras ytterligare något om en etablering på annan plats än som del av Centralbiblioteket blir aktuell. Dock tillkommer då viss yta för personal, städ, teknik etc.

KONTORKontorsarbetsplatser

Kontorsmiljöer för 110-120 medarbetare ska utformas öppet, generellt och flexibelt. Ett behov av såväl enskilda kontor (cell) som storrum, semi-öppna rum och mindre landskap kan vara aktuellt över tid. Samtliga kontorsmiljöer samlokaliseras lämpligen för att skapa samhörighet i personalgruppen. Gränser mellan personalgrupper och avdelningar ska kunna förändras över tid. Ingen exakt fördelning redovisas i detta lokalprogram.

Den sammantagna kontorsmiljön kan placeras delvis visuellt tillgänglig och delar av kontorsarbetsplatserna ska ha direkt visuell koppling och möjlighet till uppsikt över entrézonen samt lärcentret.

Mötesrum (kan vara utan dagsljus)/Mötesrum (med dagsljus)

Mötesrum i direkt anslutning till kontorsmiljöerna. De ska utgöra en resurs till kontorsmiljöerna och i huvudsak betjäna ca 4-6 personer.

Sammanträdesrum (kontor)

Sammanträdesrum som främst ska utgöra en resurs till kontorsmiljöerna, men även kunna nyttjas av andra grupperingar (besökare och andra gäster). Två sammanträdesrum för ca 25 personer utförs som delbart större sammanträdesrum för ca 50 personer.

Pausrum

Ett gemensamt pausrum för bibliotekets hela personal. Placering i anslutning till merparten av kontorsarbetsplatserna.

Övrigt (kontor)

Tillkommer yta för kontorsintern kommunikation, kopiering, kapprum, wc, vilrum etc.


CAFÉKÖKCafékök*

Ytan omfattar caféets köksyta, personal-wc, återvinningsrum, leveransmottagning för caféet etc. Köket placeras i anslutning till caféets gästyta.

ÖVRIGA VERKSAMHETSYTOROmklädning/dusch/mm

Två stycken omklädningsrum med duschmöjlighet för bibliotekets personal, inkl lokalvård.

Vaktmästeri*

Biblioteket har behov av ca tre personer i en vaktmästeri-funktion (inkl leveransmottagning och post) avseende leveranser, fastighetsskötsel och övrig service. Denna funktion kan dock sannolikt effektiviseras genom att överföras till en campusgemensam funktion.

Leveransmottagning, post

Lastning och lossning av leveranser samt hantering och paketering av fjärrlån. Ytan samordnas med vaktmästeri, återvinningsutrymmen och övrigt som berör godsmottagning. Leverans och godsmottagning kräver ej lastkaj.

Bokbinderi/bokvård

Biblioteket sköter fortsatt en viss del av sin bokvård med egen personal i egna lokaler. (Ytan minskas från dagens yta.)

Repro/digitalisering

Repro- och digitaliseringsfunktioner samordnas i en studio. Denna studio är relativt installations- och värmelastintensiv. Studion bör placeras i anslutning till både kontorsarbetsplatser och övriga funktioner såsom bokbinderi/bokvård och vaktmästeri.

Lokalvård

Städutrymmen, städförråd och tvättmöjlighet. Städförråd placeras distribuerat i byggnadens olika våningsplan.

Återvinning

Utrymmen för återvinning i anslutning till leveransmottagning och vaktmästeri. Exkl caféets behov av särskild återvinning.

Förråd

Förråd för förbrukningsmaterial, möbler, IT-utrustning etc. Delar av ytan bör placeras i anslutning till yta för leveransmottagning.

* Denna yta kan helt eller delvis överföras i ett campusgemensamt lokalprogram med placering i bibliotekets absoluta närhet.

** Denna yta (de slutna magasinen) kan lokaliseras i anslutning till Centralbiblioteket alternativt på annan plats. En utlokalisering kräver dock vidare utredning och i detta lokalprogram behandlas de slutna magasinen därför tillsvidare som en del av Universitetsbibliotekets ytor inom Campus Näckrosen.

Övriga campus

Utöver de funktioner som programskrivs i detta lokalprogram finns från universitetsbiblioteket tydliga önskemål om funktioner att inordna i det campusgemensamma lokalprogram som ska skrivas inom projekt Campus Näckrosen.

HÖRSAL***Centralbibliotekets eget behov av hörsal är inte tillräckligt för att defineras i eget lokalprogram. Det är dock en önskan att en campusgemensam hörsal eller auditorium tillskapas gärna i anslutning till ev samnyttjade grupprum (del av konferensfunktion). I en gemensam hörsal är bibliotekets nyttjande och behov troligen i omfattningen ca 100 personer vid ca 10 tillfäller per år.

ÖVRIGT***Utanför bibliotekets egen verksamhet finns ett antal funktioner vilka biblioteket gärna stödjer och önskar inom campus, såsom:

• Laborativ och high tech samarbetsmiljö för hum- och konst-samarbetsprojekt (jfr Humlab, Umeå)

• Scen/auditorium (exvis för universitetets högtider)

• Konferensfunktioner (samordnade med bibliotekets behov av hörsal, lärosalar och grupprum)

• Restaurang och övrig service

*** Önskvärd yta i ett campusgemensamt program.

14 Lok

alf

ör

te

ck

nin

g -

yt

sa

mm

an

stä

llnin

gUpprättad av: Datum: Rev nr:inobi ab/MP 0Lokalerna är avsedda för Projekt nr och benämningGöteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket 0111-0002

Campus Näckrosen, delprojekt UBPos Utrymme, befattning Lokal- Antal Antal Lokalarea kvm *) Total lokalarea kvm *) Anm Rev

kod pers rum dagsljus ej daglj. krav dagsljus ej daglj. krav

SAMMANFATTNING [LOA:V/P]

Publika ytor 4 505 1 715 Totalt 6220Entre 50 300 50Arena 150 0 330Lärcenter 80 330 30Läs- och studieplatser 580 3 675 1 125Utbildning 75 0 180Kopiering/utskrift (publik) 0 50Öppna samlingar 1 100 1 100WC (publik) 0 120Café (publik del) 200 0

Slutna och administrativa ytor 2 130 4 340 Totalt 6470Slutna magasin 0 3 300 (Kan ev placeras på annan plats.)Kontor 1 850 300Cafékök 0 100

Summa 6 635 6 055 Totalt 12690

varav kan överföras i campusgemensamt program

385 405 Totalt 790

*) Utrymmesbehov anges normalt med avrundade tal LOA:V/P. Inplacering i byggnader kan medföra avvikelser.

Lokalförteckning

2013-03-25

15L

ok

al

pr

og

ra

m f

ör

Un

ive

rs

ite

ts

bib

lio

te

ke

t in

om

Ca

mp

us

Nä

ck

ro

se

n

Upprättad av: Datum: Rev nr:inobi ab/MP 0Lokalerna är avsedda för Projekt nr och benämningGöteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket 0111-0002



Publika ytor 4505 1715 Summa.

Entre 50 300 50Entrétorg 50 1 300 300 Avser huvudentré. Fler entréer kan

anordnas.Förvaring av beställt material 1 50 50

Arena 150 0 330Arena 150 1 300 300Teknikrum (arena) 1 30 30

Lärcenter 80 330 30Lärcenter (torg) 40 1 200 200Grupprum (lärcenter) 30 5 12 60 Dagsljus är önskvärt.Lässtudio 10 1 30 30Specialläsesal 1 70 70

Läs- och studieplatser 580 3 675 1 125Studiemiljö (öppen) 300 1 1 200 1 200 1 eller flera rum.Studiemiljö (specifika avskiljda miljöer) 60 3 667 333 2 000 1 000Tyst läsesal 100 1 350 350Grupprum (kan vara utan dagsljus) 60 10 13 125 Kan helt eller delvis överföras till

campusgemensamt lokalprogram.Grupprum (med dagsljus) 60 10 13 125 Kan helt eller delvis överföras till

campusgemensamt lokalprogram.

Utbildning 75 0 180Lärosal 75 3 60 180 Kan helt eller delvis överföras till

campusgemensamt lokalprogram.


Lokalförteckning

2013-03-25

16




Kopiering/utskrift (publik) 2 25 0 50 Erforderligt antal rum.

Öppna samlingar 1 1 100 1 100 1 100 1 100 1 eller flera rum. Utförs i flexibel integration med studiemiljö (öppen). 6-8 hm/kvm.

WC (publik) 1 120 0 120 Erforderligt antal rum.

Café (publik del) 200 0Café (publik del) 80 1 200 200 1 eller flera rum. Kan helt eller delvis

överföras till campusgemensamt lokalprogram.


2013-03-25

Lokalförteckning

17L

ok

al

pr

og

ra

m f

ör

Un

ive

rs

ite

ts

bib

lio

te

ke

t in

om

Ca

mp

us

Nä

ck

ro

se

n




Slutna och administrativa ytor 2130 4340

Slutna magasin 1 3 300 0 3 300 1 eller flera rum. Kan ev förläggas på annan plats. 11-13 hm/kvm.

Kontor 1 850 300Kontorsarbetsplatser 120 1 1 600 1 600 0 Erforderligt antal rum i generellt system.

Se utförligare beskrivning.Mötesrum (kan vara utan dagsljus) 24 4 13 50Mötesrum (med dagsljus) 24 4 13 50Sammanträdesrum 50 2 50 100 1 rum, delbart i 2 delarPausrum 75 1 100 100Övrigt (kontor) 1 250 250 Erforderligt antal rum. Kontorsintern

kommunikation, kopiering, kapprum, wc, vilrum etc.

Cafékök 0 100Cafékök 2 1 100 100 Erforderligt antal rum. Kan helt eller delvis

överföras till campusgemensamt lokalprogram.

Övriga verksamhetsytor 280 640Omklädning/dusch/mm 2 25 50Vaktmästeri 2 1 60 60 Kan helt eller delvis överföras till

campusgemensamt lokalprogram.Leveransmottagning, post 1 1 60 60Bokbinderi/bokvård 1 1 60 60Repro/digitalisering 6 1 100 50 100 50 Teknik- och installationskrav.


Lokalförteckning

2013-03-25

18

Upprättad av: Datum: Rev nr:inobi ab/MP 0Lokalerna är avsedda för 0Göteborgs universitets bibliotek, centralbiblioteket 0111-0002



Lokalvård 2 30 60Återvinning 1 180 180 Erforderligt antal rum.Förråd 1 300 300 1 eller flera rum.


Lokalförteckning

2013-03-25

19L

ok

al

pr

og

ra

m f

ör

Un

ive

rs

ite

ts

bib

lio

te

ke

t in

om

Ca

mp

us

Nä

ck

ro

se

n

Sa

mb

an

ds

sk

iss

Fig 5. Funktioner enligt ”lokalförteckning - ytsamm

anställning” schematiskt redovisade. Sam

bandsskissen är inte heltäckande m

en redovisar de mest centrala funktionernas inbördes relation och m

öjlig placering.

20

Bilagor och referenser

Inom projekt Campus Näckrosen och verksamhetsutvecklingen vid UB finns ett antal dokument med bäring på UB:s lokalprogram. Lokalprogrammet ansluter och/eller refererar till följande dokument:

• Vision Campus Näckrosen

• Direktiv delprojekt Campus Näckrosen

• GU:s Vision2020

• UB:s strategiska plan 2013-2015

• Campusgemensamt lokalprogram (arbete pågår fortfarande vid detta lokalprograms färdigställande)

KONTAKTPERSONER:Universitetsbiblioteket

Margareta Hemmed, överbiblotikarie, 031-786 17 60

Håkan Carlsson, planeringschef, 031-786 51 35

Inobi

Magnus Pettersson, delprojektledare, 031-380 20 42


Agneta Olsson, projektledare, 070 - 869 14 39

Andreas Eklöf, biträdande projektledare, 031-380 20 41

Lena Sandstedt, projektsamordnare, 031-786 66 31, [email protected]

Göteborgs universitet

Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg

031 786 00 00

www.gu.se

Fastighetsavdelning

Per Sundqvist

Fastighetschef

Fastighetsavdelningen

Tel: +46 (0)31 786 1138

E-post: [email protected]

REKTORSBESLUT 1 / 14

2012-05-02 dnr V 2012/250

Rektor

Beslutsunderlag för fastställande av ”Policy för universitetets ny- och

ombyggnationer” samt ”Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer”.

”Att verka för det hållbara samhället” är ett av Göteborgs universitets profilområden. Detta manifesteras inte

minst genom universitetets profilering mot hållbar utveckling inom både forskning, utbildning och samverkan

med samhället. Genom hållbart byggande, som en integrerad del av staden, stärks Göteborgs ställning i

omvärlden och Göteborgs universitets konkurrenskraft nationellt och internationellt. Campusområden och dess

byggnader ska verka för ett synligt, tillgängligt, inbjudande, öppet och sammanhållet universitet. Universitetets

byggnader ska kommunicera öppenhet, kvalitet och samhällsengagemang.

Vid all byggnation finns goda förutsättningar att välja systemlösningar med god prestanda ur

hållbarhetssynpunkt. I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar utveckling 2011-2015 finns ett

ambitiöst mål formulerat för nybyggnation: ”Att vid nybyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad

byggnad nivå Guld”.

Genom att ha en ambitiös målsättning kan Göteborgs universitet ta sitt ansvar, vara en internationell förebild

samt visa att frågor kring det hållbara samhället tas på största allvar. För att stödja ambitionerna och uppfylla

målen i handlingsplanen för hållbar utveckling har utarbetats en policy och regler för universitetets byggnader.

Förslag till beslut: Rektor beslutar

att fastställa Göteborgs universitets ”policy för universitetets byggnader” samt ”regler för tillämpning av policy

för universitetets byggnader” i enlighet med bilagda dokument.

att universitetets ”policy för universitetets byggnader” samt ”regler för tillämpning av policy för universitetets

byggnader” tillämpas i alla byggprojekt.

att ge Fastighetsenheten, Miljöenheten och Informationsenheten i uppdrag att utveckla en systematisk process

som säkerställer att universitetets ”policy för universitetets byggnader” samt ”regler för tillämpning av policy för

universitetets byggnader” tillämpas i alla byggprojekt och byggprocesser. Uppföljning och rapportering sker

årligen till Rektor och Förvaltningschef, ansvarig är Fastighetschefen.

Bilagor:

- Policy för universitetets byggnader

- Regler för tillämpning av policy för universitetets byggnader

Med vänliga hälsningar

Per Sundqvist

2 / 14

Styrdokument

2012-05-02 Diarienr: V 2012/250

Policy för universitetets ny- och ombyggnationer

Publicerad www.styrdokument.adm.gu.se

Beslutsfattare Rektor

Handläggare Per Sundqvist, Fastighetschef,

Ann Fröström, tf Enhetschef Informationsenheten

Eddi Omrcen, Miljöchef

Beslutsdatum 2012-05-02

Giltighetstid 2012-05-02 och tills vidare

Sammanfattning:

Denna policy för universitetets byggnader syftar till skapa ett synligt, tillgängligt, inbjudande, öppet och

sammanhållet universitet i stadens centrum, genom en tydlig policy för utveckling av profilerande och hållbara

campusbyggnader för Göteborgs universitet. Policy för universitets byggnader syftar till att nybyggnad,

ombyggnad och förändringsarbeten ska ske på ett sådant sätt att formulerade mål uppnås inom områdena

identitet och image, arbetsmiljö, säkerhet, funktionalitet samt miljö och hållbarhet.

http://www.styrdokument.adm.gu.se/

3 / 14

Policy för universitetets byggnader ”Att verka för det hållbara samhället” är en av Göteborgs universitets strategiska profiler. I universitetets

miljöpolicy står att "Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och

forskning inom hållbar utveckling och miljö". Vi vill vara ett universitet som bidrar till hållbar utveckling såväl

socialt som kulturellt och ekonomiskt, liksom vi vill stå för hög kvalitet i en akademisk bildningstradition,

skriver styrelsens ordförande Carl Bennet och rektor Pam Fredman i ”Kvalitet och förnyelse, Strategier för

Göteborgs universitet 2011–2012”.

Göteborgs universitet strävar efter att vara ett modernt universitet inom ny- och ombyggnation vilket innebär:

- att universitetet byggnader har tydlig fysisk närvaro och stark identitet i staden;

- att universitetet har en tydlig vision och strategi för sina byggnaders fysiska miljö;

- att universitetet ständigt har en löpande och nära dialog med sin omgivning

gällande ny- och ombyggnation;

- att universitetet säkerställer möjligheter för snabb reaktion i en föränderlig värld

gällande byggande;

- att universitetet ska erbjuda attraktiva studie- och forskningsmiljöer i sina byggnader;

- att universitetet har en tydlig hållbarhetsstrategi för sina byggnader.

Göteborgs universitets byggnader ska vara en föregångare inom hållbart byggande. Genom levande och

integrerade kunskapsmiljöer mitt i staden Göteborg blir Göteborgs universitet attraktivt.

Nedanstående mål ska bidra till att Göteborgs universitet uppnår sin ambition att vara ett modernt universitet

inom ny- och ombyggnation.

Omfattning Policyn för Göteborgs universitets byggnader omfattar nybyggnad, ombyggnad, förändringsarbeten och

nyförhyrningar. Policyn gäller för alla medarbetare.

Mål Denna policy för universitetets byggnader syftar till skapa profilerande och hållbara campusbyggnader för

Göteborgs universitet i stadens centrum.

- Identitet och image:

Genom hållbart byggande, som en integrerad del av staden, stärks Göteborgs universitets ställning i omvärlden

och dess konkurrenskraft nationellt och internationellt. Campusområden och dess byggnader ska genom sin

arkitektur verka för ett synligt, tillgängligt, inbjudande och öppet universitet.

Förändringsarbeten inom ny- och ombyggnad ska inbegripa delaktighet hos brukarna genom hela processen och

drivas genom ett kommunikativt förankringsarbete.

- Arbetsmiljö, säkerhet, funktionalitet:

Universitetet ska bedriva sin huvudsakliga verksamhet i den centrala staden. Lokalerna ska ligga inom väl

sammanhållna, tydliga campusområden med goda kollektiva kommunikationer. Erforderligt antal moderna

centralt belägna bostäder ska kunna erbjudas gästande forskare. Lokalerna ska vara kostnads- och

energieffektiva med en god verksamhetsanpassad arbetsmiljö och vara väl fungerande ur tillgänglighets- och

säkerhetssynpunkt.

4 / 14

- Miljö och hållbarhet:

”Att verka för det hållbara samhället” manifesteras genom universitetets profilering mot hållbar utveckling inom

både forskning, utbildning och samverkan med samhället. I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar

utveckling 2011-2015 finns ett ambitiöst mål formulerat för nybyggnation: ”Vid nybyggnationer ställa miljökrav

motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld”.

Vid nybyggnation ska systemlösningar väljas med god prestanda ur hållbarhetssynpunkt.

Ansvar Chefer eller motsvarande inom Göteborgs universitet har ett ansvar för att säkerställa efterlevnad av policy och

regler för Göteborgs universitets byggnader vid nybyggnad, ombyggnad, förändringsarbeten och nyförhyrningar.

Varje chef eller motsvarande har ansvar för:

1. att medarbetarna inom universitetet har kunskap om och tillämpar policy och regler.

3. att säkerställa att inhyrd personal/konsulter följer policy och regler

4. att informera hyresvärdar om policy och regler

Samordning och utvärdering: Fastighetsavdelningen, Informationsenheten och Miljöenheten har i uppdrag att samordna och utvärdera arbetet

med policyn och regler för universitetets byggnader.

5 / 14

Styrdokument

2012-05-02 Diarienr: V 2012/250

Regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer

Publicerad www.styrdokument.adm.gu.se

Beslutsfattare Rektor

Handläggare Per Sundqvist, Fastighetschef,

Ann Fröström, tf Enhetschef Informationsenheten

Eddi Omrcen, Miljöchef

Beslutsdatum 2012-05-02

Giltighetstid 2012-05-02 och tills vidare

http://www.styrdokument.adm.gu.se/

6 / 14

Innehåll

1 Syfte ................................................................................................................................................ 7 2 Lokalförsörjning .............................................................................................................................. 7 3 Organisation byggprojekt ................................................................................................................ 7 4 Planerings- och byggprocessen ....................................................................................................... 8 5 Regler för ”Identitet och Image” ..................................................................................................... 8 6 Regler för ”Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet”..................................................................... 9 7 Regler för ”Miljö och Hållbarhet” ................................................................................................. 10 8 Uppföljning av reglerna och dokumentation ................................................................................. 13 9 Bilaga 1, övergripande beskrivning för hela projektprocessen ..................................................... 14

7 / 14

Regler för tillämpning av policy för Göteborgs universitets ny- och ombyggnationer

1 Syfte

Dessa regler har tagits fram för att underlätta tillämpningen av universitets policy för byggnader.

Reglerna ska användas för att planera och genomföra ny-, om- och tillbyggnader på ett sådant sätt att

de långsiktiga målen i policyn uppnås, dvs stärka universitetets: “Identitet och image”, ”Arbetsmiljö,

säkerhet och funktionalitet” samt “Miljö och hållbarhet”.

För att brukaren ska kunna ställa rätt krav på lokalernas utformning och kunna bedöma hyresvärdens

förslag krävs regler och gemensamma bedömningskriterier. Det är viktigt att alla projekt oavsett

storlek planeras och styrs efter samma regelverk.

2 Lokalförsörjning

Enligt Plan- och bygglagen är det byggherren, fastighetsägaren, som ansvarar för att en byggnad

uppfyller de samhällskrav som finns uttryckta i lagar och normer. Universitetet har däremot ett

arbetsgivaransvar för personal och studenter som använder lokalerna.

Lokaler som brukas av Göteborgs universitet ägs och förvaltas i huvudsak av andra än universitetet.

Fastighetschefen ansvarar för all inhyrning av universitetets lokaler. Dessa hyrs sedan ut till

universitetets olika verksamheter enligt regler för Göteborgs universitets lokalhantering.

De hyrda lokalerna och byggnaderna ska kunna tillfredsställa brukarnas varierande krav på anpassning

till en förändrad eller ny verksamhet. Lokalernas planerade användning ska formuleras i form av

verksamhetsbeskrivningar och lokalprogram för berörda verksamheter. Byggnaden ska planeras med

målet att göra lokalerna mångsidigt användbara. Fastighetschefen ansvarar för att all ombyggnation,

nybyggnation och inhyrning av nya lokaler sker i nära dialog med berörd verksamhet som ska ges

möjlighet att vara delaktig under hela processtiden.

Hyresvärden och samtliga i projektet engagerade konsulter ska tillägna sig kunskap om verksamheten

för att utforma bra förslag till lösningar.

3 Organisation byggprojekt

Vid initiering av ett byggprojekt utser fastighetschef vid behov en styrgrupp.

Fastighetsavdelningens byggprojektledare ska, när ett större nytt lokal- eller byggprojekt startar,

upprätta en organisationsplan för projektet. Brukarna upprättar på motsvarande sätt en

organisationsplan för interna samråds och beslutsgrupper, vilken inkluderar personal och studenter.

Miljöansvaret för projektet ska ligga på byggprojektledaren.

8 / 14

Välplanerad kommunikation och förankring är särskilt viktigt vid större ny- och ombyggnadsprojekt.

En kommunikationsplan bör upprättas och en kommunikatör bör knytas till projektet för att vara ett

stöd i att kommunicera planer, resultat och erfarenheter, såväl internt som externt.

Det ska finnas en permanent hållbarhetsgrupp för byggprojekt, vars uppgift är att vid behov vara ett

stöd för byggprojektledaren avseende hållbarhetsfrågor. Byggprojektledaren rapporterar eventuella

avsteg till denna grupp. Hållbarhetsgruppen återkommer till byggprojektledaren med hur eventuella

avsteg kan påverka miljöklassningen eller andra relevanta miljö/hållbarhetsaspekter.

Hållbarhetsgruppen ska bestå av en representant för fastighetsavdelningen, informationsenheten,

miljöenheten, brukarna och fastighetsägaren.

Projektprocessen beskrivs närmare i bilaga 1 ”Övergripande beskrivning för hela projekt-processen”

4 Planerings- och byggprocessen

Påverkansmöjligheterna på ett projekt, avseende utformning och ekonomi, är störst i inledningsskedet.

På motsvarande sätt är kostnaderna i projektet minst i början, för att sedan öka under projektets gång.

Ändringar i sent skede kan bli mycket kostsamma.

Projektplanen indelas vid större byggprojekt i tio avgränsade skeden:

Ärendeberedning

Utredning

Programskede

Systemhandling

Förfrågningsunderlag

Upphandling

Bygghandling

Produktion

Inflyttning

Uppföljning

Projektplanen med tillhörande kommunikationsplan ska upprättas i samråd med fastighetsägaren där

brukarna informeras löpande. Tillräcklig tid ska avsättas för samråd, beslut och kontroll. Alla projekt

ska ha tydliga kostnadsramar, som ska innehålla investeringskostnader, framtida hyres- och

driftkostnader samt erforderliga livscykelkostnader.

Det är viktigt att dessa regler för tillämpning av policy för universitetets ny- och ombyggnationer” byggande beaktas redan i de tidiga faserna, det vill säga ärendeberedning, utredning och

programskede.

5 Regler för ”Identitet och Image”

Göteborgs Universitets byggnader bidrar till universitetets identitet och image och därigenom till att

utveckla varumärket.

Universitetets värden, i enlighet med Policy för information och kommunikation, är öppenhet, kvalitet

och samhällsengagemang. Fastighetsägare och konsulter ska i sitt arbete förankra och motivera

lösningar utifrån dessa värden.

9 / 14

5.1 Namn

Namngivning av campusområden ska ske i dialog med verksamheten och med staden Göteborg och

dess namnberedning. Byggnaders namn ska vara både profilerande och vägledande och kommunicera

geografisk tillhörighet. Namn för områdesövergripande verksamheter, till exempel ”Servicecenter”

ska samordnas så att de blir lätta att identifiera och kan bidra till helhetsbilden.

5.2 Arkitektur och gestaltning

Universitetets byggnader ska vara synliga, tillgängliga och inbjudande. Genom att byggnaderna är

unika och attraktiva i sin karaktär profileras verksamheten.

Byggnaderna ska förmedla helhet och kvalitet i universitetets tjänster och service och ge känslan av

närhet mellan utbildning och forskning. De ska också verka för ett sammanhållet universitet där det är

lätt att mötas och samverka.

5.3 Mötesplatser

Möten mellan människor är avgörande inom forskning och utbildning. Byggnaderna ska ge plats för

alla former av möten. Det ska finnas en publik del, en tydlig stadsfunktion, ett levande gränssnitt

mellan samhälle och medborgare och mellan universitet och myndighet. Universitetet ska verka för att

de platser som bildas i angränsning till byggnaderna fungerar som goda mötesplatser.

5.4 Samverkan med staden Göteborg

Byggnaden ska vara en integrerad del av staden och stadsbilden. Val av plats, både placering och

ekologi, påverkar universitetets förutsättningar. Nybyggnation ska samverka med och tillföra en

positiv utveckling för staden Göteborg genom att:

- Stärka varumärket Göteborg

- Vara välintegrerad med respekt för befintlig miljö och bebyggelse. Det uppnås bland annat genom

byggnad i lämplig skala, varsamhet och utblick.

- Skapa ett naturligt och förståeligt sammanhang mellan nytt och gammalt.

- Erbjuda spännande tidsgrepp och bidra till en stadsfunktion där byggnaderna möter staden genom

publika delar .

6 Regler för ”Arbetsmiljö, säkerhet och funktionalitet”

6.1 Arbetsmiljö

Den fysiska arbetsmiljön i universitetets lokaler ska vara utformad så att den på bästa sätt skyddar

personal och studenter mot fysisk och psykisk ohälsa i enlighet med Arbetsmiljöhandboken.

Byggnaderna ska projekteras så att de följer krav på inomhusmiljö enligt Miljöbyggnad, nivå Guld (se

avsnitt 7). Genom detta säkerställs att lokalerna har en god ljudmiljö, bra luftkvalitet, ett väl balanserat

inomhusklimat och att sunda byggmaterial utan negativ hälsopåverkan används.

10 / 14

6.2 Säkerhet

Säkerheten kring universitetets lokaler ska skydda mot obehörigt tillträde, inbrott, skadegörelse samt

obehörig åtkomst av skyddsvärd dokumentation och utrustning i enlighet med gällande Policy för

säkerhetsarbetet.

6.3 Funktionalitet

Vid ny- och ombyggnation ska flexibla planlösningar alltid prioriteras. Flera möjliga

användningsområden för lokalerna med god avskiljbarhet ska eftersträvas. Tillgänglighet till lokalerna

ska vara möjlig för personer med olika typer av funktionshinder.

7 Regler för ”Miljö och Hållbarhet”

”Att verka för det hållbara samhället” manifesteras genom universitetets profilering mot hållbar

utveckling inom både forskning, utbildning och samverkan med samhället. Universitetets lokaler ska

utformas med högt fokus på hållbarhet, dels för att bidra till minskad miljöpåverkan globalt och lokalt,

men också för att skapa miljöer som bidrar till hälsa och välbefinnande för brukarna.

7.1 Miljöbyggnad

I universitetets handlingsplan för Miljö och hållbar utveckling 2011-2015 finns målet att vid

nybyggnationer ska miljökrav motsvarande Miljöbyggnad nivå Guld ställas. (klassningssystem enligt

Sweden Green Building Council)

Vid all nybyggnation och större ombyggnation ska högsta miljöklass enligt Miljöbyggnad eftersträvas.

Avsteg från detta ska motiveras.

Miljöbyggnad innefattar områdena energi, innemiljö, material och kemikalier med följande aspekter:

Områden Aspekter Indikatorer

Energi

Energianvändning Köpt energi

Energibehov

Värmeförlusttal

Solvärmelasttal

Energislag Andel av olika energislag

Innemiljö

Ljudmiljö Bedömning alt ljudklassning

Luftkvalitet

Radonhalt

Ventilation

Kvävedioxid i inneluften

Fukt Fuktsäkerhet

Termiskt klimat

Transmissionsfaktor

Solvärmefaktor

Dagsljus Dagsljus

Vatten Tappvarmvattentemperatur - legionella

Material och kemikalier Dokumentation Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen

Utfasning Verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggts in

11 / 14

Utöver kraven enligt Miljöbyggnad, ställer universitetet ytterligare krav för följande miljöaspekter.

7.2 Energi

- Utgångspunkt för alla nybyggnationer är kompakta och välisolerade huskroppar med tätt klimatskal

och med effektiv återanvändning av såväl energi i frånluft som internt skapad spillvärme. De

energieffektivaste lösningarna ska om möjligt alltid väljas för såväl systemlösningar som mindre

installationer.

- Energin ska komma från sol, miljömärkt vatten- och vindkraft eller industriell spillvärme. Utred

möjligheten att använda lokalt producerad förnyelsebar energi, t ex vindturbiner och solfångare eller

solceller på fasader eller tak. Vid analys av kostnader ska hänsyn tas till det kommunikativa mervärde

denna teknik ger.

- Fastighetsägaren ska redovisa energianvändning för värme, varmvatten, kyla, driftsel och

verksamhetsel.

- Det ska finnas tekniska system som visar förbrukning med tydlig information till brukarna, samt en

användarmanual för byggnaden som säkerställer att byggnaden används på ett effektivt sätt.

- Vid bedömning av kostnader för olika typer av värme- och ventilationssystem ska hänsyn alltid tas

till systemets klimat- och miljöpåverkan över hela sin livscykel. En energieffektiv lösning ska alltid

användas om den inte, under en hyresperiod som är max tio år (undantaget vid s.k. självkostnadsavtal),

är uppenbart ofördelaktig ur ekonomiskt synpunkt. En analys av förväntade förändringar av

energipriset under hyresperioden ska ingå i beräkningsunderlaget och beaktas i genomförandebeslutet.

Beslut ska grundas på livscykelkostnadsberäkningar (LCC beräkningar).

7.3 Anpassning till platsen, grönytor och ekologi

- Den befintliga vegetationen ska så lång det är möjligt bevaras. Området ska återställas och

restaureras med ursprunglig eller anpassad vegetation.

- Den biologiska mångfalden ska främjas genom ekologisk kompensation, t ex anläggning av gröna

tak och fasader.

7.4 Transporter

- Gång och cykeltrafik ska ha första prioritet både till och inom byggnaden/området. Cykelparkering

under tak ska prioriteras och det ska finnas omklädnings- och duschmöjligheter.

- Kollektivtrafik ska finnas i nära anslutning till byggnaden. Inom byggnaden/området ska det finnas

information om tidtabeller och rutter för kollektivtrafiken, t ex via displayer.

- Parkeringsmöjligheterna ska begränsas med företräde för el/miljöbilar.

12 / 14

7.5 Resurshushållning

Vatten

- Vattenanvändningen i byggnaden ska minimeras genom t ex snålspolande toaletter och kranar. Om

möjligt skall regnvatten användas till toaletternas spolning.

- Dagvatten ska kunna hanteras lokalt, gärna med synliga fördröjningslösningar som även kan ge

estetiska och ekologiska kvaliteter, t ex gröna tak, diken, dammar.

Avfall

- Lokalerna ska vara utformade med väl tilltagna utrymmen som möjliggör en effektiv och enkel

sortering av avfallet från verksamheten, i enlighet med universitetets gällande avfallsplan. Det ska

finnas utrymmen för säker och hygienisk hantering av källsorterat material, samt möjlighet till

kompostering. Hämtning av avfallet ska kunna ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt.

Råvaror

- Planera för återanvändning i de nya byggnaderna, genom demonterbara material och metoder.

Prioritera återvinningsbara material som kan demonteras i rena fraktioner.

- Material med lång livslängd och lågt behov av underhåll ska prioriteras.

- Vid ombyggnationer ska möjlighet att återanvända befintligt material såsom t ex fönster, dörrar eller

tegel utredas.

7.6 Material och kemikalier

- Beakta materialets hela livscykel och prioritera det med lägst miljöpåverkan utifrån en sammanvägd

bedömning av råvaror, transporter, energianvändning vid utvinning och tillverkning, innehåll av

kemiska ämnen och emissioner.

- Eftersträva närproducerade råvaror och byggvaror.

- Inredning och ytskikt med låga utsläpp av organiska ämnen ska prioriteras.

- Träbaserat material, konstruktionsvaror och inredning ska vara FSC- eller PEFC-märkt. Intyg ska

finnas.

- Material ska kunna städas och underhållas med miljöanpassade kemikalier utan färgämnen eller

parfym och med en minimerad användning av engångsmaterial.

13 / 14

8 Uppföljning av reglerna och dokumentation

8.1 Kompetens

Byggprojektledaren ansvarar för att konsulter och entreprenörer som utför arbeten för universitetet ska

informeras i universitetets miljöarbete och innehållet i gällande policy, mål och regelverk.

Byggprojektledaren ser till att varje projekt tar fram ett miljöprogram.

8.2 Möten

Miljö/hållbarhet ska vara en egen punkt på möten med styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper.

8.3 Avvikelser

Avvikelser mot reglernas målsättning ska löpande tas upp vid projekteringsmöten för godkännande av

universitetets byggprojektledare. Avvikelsen samt orsak till denna ska dokumenteras. I större projekt

ska avvikelser lyftas till hållbarhetsgruppen för genomgång.

Om en lägre nivå än guld väljs för Miljöbyggnad, ska orsak tydligt motiveras och dokumenteras.

8.4 Dokumentation av byggprocess och erfarenheter

Varje ny- och ombyggnationsprojekt ska avslutas och redovisas i form av en slutrapport.

Byggprojektledaren ansvarar för att upprätta denna.

14 / 14

9 Bilaga 1, övergripande beskrivning för hela projektprocessen

Sammanfattande lokalprogram GU, Projekt Campus …...ut. Likaledes finns, se nedan under UB, en idé...

Documents

Transcript of Sammanfattande lokalprogram GU, Projekt Campus …...ut. Likaledes finns, se nedan under UB, en idé...