Så här söker du moderskaps och föräldradagpenning till arbetsgivaren
Så gick det till · 2016-04-26 · KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013 1 KomHem – vård,...
Transcript of Så gick det till · 2016-04-26 · KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013 1 KomHem – vård,...
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
1
KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig
Så gick det till när hemsjukvården bytte huvudman från Landstinget till kommunerna i Jönköpings län Fördjupningsdokument om förarbetet från våren 2011 fram till årsskiftet 2012 – 13. Förberedelser, organisation, planering, vad beaktades, vilka ställningstaganden gjordes och på vilka grunder togs avtalet fram.
Text och sammanställning: Projektledningen för KomHem Jönköping, juni 2013
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
2
Innehåll
FÖRORD ................................................................................................................................................... 5
2. BAKGRUND .......................................................................................................................................... 7 Utvecklingen i Sverige ........................................................................................................................................................................................ 7 Första politiska beslutet .................................................................................................................................................................................... 7
3. PROCESSEN .......................................................................................................................................... 8 Styrgrupp och projektledning ......................................................................................................................................................................... 8 Arbetsgrupper ....................................................................................................................................................................................................... 8 Fem workshopar ................................................................................................................................................................................................... 8 Avsiktsförklaring ............................................................................................................................................................................................... 8 Namnet KomHem ................................................................................................................................................................................................. 9 Särskilda utredningar ........................................................................................................................................................................................ 9 Förberedelser i kommunerna ......................................................................................................................................................................... 9 Det slutliga avtalet ........................................................................................................................................................................................... 10 Projektledningens styrkort ........................................................................................................................................................................... 10
4. ARBETSGRUPPER OCH SÄRSKILDA UTREDNINGAR ............................................................................. 11
4. 1 Arbetsgrupp HS ............................................................................................................................... 11 Kartläggning/analys ....................................................................................................................................................................................... 12 Riskbedömning ................................................................................................................................................................................................... 12 Kommunikation/information: ..................................................................................................................................................................... 12 Ställningstagande efter riskbedömning .................................................................................................................................................. 13 Vidtagna åtgärder ............................................................................................................................................................................................ 13 Inventeringar: ..................................................................................................................................................................................................... 14 Patienter med behov av insatser på helgen ........................................................................................................................................... 15
4.2 Arbetsgrupp Rehabilitering/Habilitering .......................................................................................... 15 Kartläggning av nuläget ................................................................................................................................................................................ 16 Vårdplanering .................................................................................................................................................................................................... 16 Ordination/utprovning av arbetstekniska hjälpmedel..................................................................................................................... 16 Team ....................................................................................................................................................................................................................... 16 Rehabilitering inom slutenvården ............................................................................................................................................................. 16 Dagrehabilitering ............................................................................................................................................................................................. 16 Rehabavdelning ................................................................................................................................................................................................. 16 Habilitering.......................................................................................................................................................................................................... 17 Kommunala variationer ................................................................................................................................................................................. 17 Riskbedömning och ställningstagande .................................................................................................................................................... 17 Rehabilitering i hemsjukvård i kommunal regi ................................................................................................................................... 18 Rehabilitering på specialistnivå i Landstingets regi .......................................................................................................................... 19
4.3 Gemensamma sakområden .............................................................................................................. 19 Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip .................................................................................................................................................... 20 Egenvård - begrepp och tillämpning ........................................................................................................................................................ 20 Hemsjukvårdsbesök.......................................................................................................................................................................................... 21 Hembesök ............................................................................................................................................................................................................. 21 Vem har tolkningsföreträde? ....................................................................................................................................................................... 22 Vårdplan ............................................................................................................................................................................................................... 22 Samordnad vårdplanering ............................................................................................................................................................................ 22 Läkarmedverkan i hemsjukvård ................................................................................................................................................................. 23 Demens .................................................................................................................................................................................................................. 23 Rutiner efter dödsfall ....................................................................................................................................................................................... 24 Ställningstagande – rutiner efter dödsfall ............................................................................................................................................. 26 Asylsökande ......................................................................................................................................................................................................... 26
4.4 Särskilda utredningar ....................................................................................................................... 27
Uppdrag 1.1: Hemsjukvård somatisk specialistsjukvård ......................................................................... 27 Nuläge: ................................................................................................................................................................................................................... 27 Ställningstagande - hemsjukvård somatisk specialistsjukvård .................................................................................................... 28 Sammanfattning ................................................................................................................................................................................................ 28
Uppdrag 1.2 Barn med speciella behov .................................................................................................. 29
Uppdrag 1.3 Habilitering (barn och vuxna) ............................................................................................. 29 Definition .............................................................................................................................................................................................................. 29
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
3
Specialiserad habilitering – landstingets ansvar ................................................................................................................................ 30 Basal habilitering – kommunens ansvar ................................................................................................................................................ 30 Kommentar: ......................................................................................................................................................................................................... 30
Uppdrag 2: Palliativ vård ........................................................................................................................ 31 Kartläggning, analys ....................................................................................................................................................................................... 31 SWOT analys ....................................................................................................................................................................................................... 32 Förutsättningar - palliativ vård.................................................................................................................................................................. 32 Ställningstagande - palliativ vård ............................................................................................................................................................. 33
Uppdrag 3: Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende ...................................................................... 34 Kartläggning av nuläget: hjälpmedel ...................................................................................................................................................... 34 Definitioner .......................................................................................................................................................................................................... 34 Oförändrat ansvar: ........................................................................................................................................................................................... 34 Delat ansvar: ....................................................................................................................................................................................................... 34 Förändrat ansvar: ............................................................................................................................................................................................. 35 Ställningstagande - förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende ............................................................................................ 35
Extra utredning: Hjälpmedelscentralen .................................................................................................. 36
Uppdrag 4: Hemsjukvård - Specialiserad psykiatrisk vårdnivå ................................................................ 37 Nuläge .................................................................................................................................................................................................................... 37 Sammanfattning nuläge ................................................................................................................................................................................ 37 Vad kan övergå till kommunal hemsjukvård ........................................................................................................................................ 38 Ställningstaganden - hemsjukvård inom psykiatrisk specialistnivå ........................................................................................... 39
4.5 Arbetsgrupp HR/personal................................................................................................................. 40 Kartläggning/Analys ....................................................................................................................................................................................... 40 Verksamhetsövergång .................................................................................................................................................................................... 41
4.6.1 Arbetsgrupp Ekonomi .................................................................................................................... 46 Start/process....................................................................................................................................................................................................... 46 Kartläggning/Analys ....................................................................................................................................................................................... 46 Inkomst- och utjämningssystem ................................................................................................................................................................. 46 Ställningstagande ............................................................................................................................................................................................. 46 Inventering ........................................................................................................................................................................................................... 46 Sextiofem år och äldre .................................................................................................................................................................................... 47 2009 kontra 2011 ............................................................................................................................................................................................. 47 Särskilt vårdtunga ............................................................................................................................................................................................ 47
4.6.2 Arbetsgrupp Ekonomi - Habilitering .............................................................................................. 48 Ansvarsuppdelning i nuläget: ...................................................................................................................................................................... 48 Föreslagen ansvarsuppdelning i samband med KomHem: ............................................................................................................. 48 Beräkningar ........................................................................................................................................................................................................ 48 Ställningstagande ............................................................................................................................................................................................. 49 Bilar och lokaler ................................................................................................................................................................................................ 49 Mellankommunal utjämning........................................................................................................................................................................ 49 Förklaring av skillnader ................................................................................................................................................................................. 50 Uppföljning .......................................................................................................................................................................................................... 50 Beräkningar och resultat ............................................................................................................................................................................... 51
4.7 Arbetsgrupp IT ................................................................................................................................. 52 Resultatet av IT-gruppens genomgångar: ............................................................................................................................................. 52 Status IT-området årsskiftet 2012/13 ..................................................................................................................................................... 52
4.8 Arbetsgrupp Information ................................................................................................................. 53
4.9 Arbetsgrupp KomUpp (Kvalitetsindikatorer och uppföljning) ........................................................... 55 Uppdrag och Syfte:............................................................................................................................................................................................ 55 Registerdata om personer som har hemsjukvård: .............................................................................................................................. 55 Intervjuer .............................................................................................................................................................................................................. 55 Registerdata ........................................................................................................................................................................................................ 55 Enkäter .................................................................................................................................................................................................................. 56 Förslag till genomförande av uppföljningen ......................................................................................................................................... 56
5. Styrning, ledning, uppföljning ............................................................................................................ 57 BESLUT (från styrgruppens minnesanteckningar 15 januari 2013): ........................................................................................ 57
6. Bilagor ................................................................................................................................................ 58 Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning Sammanhållen hemvård i Jönköpings län ............................................................................ 58 Bilaga 2: SWOT-analys – Rehabilitering ................................................................................................................................................. 61
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
4
Bilaga 3: Hembesök på några vårdcentraler – en ögonblicksbild ............................................................................................... 62 Bilaga 4: SWOT-analys – Somatisk specialistsjukvård ..................................................................................................................... 63 Bilaga 5: SWOT-analys Habilitering ......................................................................................................................................................... 66 Bilaga 6: SWOT-analys – Palliativ vård .................................................................................................................................................. 70 Bilaga 7: SWOT-analys Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende .................................................................................... 73 Bilaga 8: Hembesök och verksamhetsstatistik 2010 - Psykiatrisk specialistsjukvård: ....................................................... 75 Bilaga 9: Extra utredning: Hjälpmedelscentralen .............................................................................................................................. 79 Bilaga 10: Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor .............................................................................................................. 84 Bilaga 11. Årsarbetare i hemsjukvården (HR-gruppen): ................................................................................................................. 91 Bilaga 12: Inrangeringsprotokoll .............................................................................................................................................................. 92 Bilaga 13: Lönestatistik 2011, medianlöner ......................................................................................................................................... 95 Bilaga 14: PM till anställda .......................................................................................................................................................................... 96 Bilaga 15: Brev till anställda........................................................................................................................................................................ 97 Bilaga 16: Tidplan/aktivitetsplan för Arbetsgrupp Personal/HR ............................................................................................... 99 Bilaga 17: Tabeller – Kostnadsberäkningar Arbetsgrupp Ekonomi ......................................................................................... 101 Bilaga 18: Översikt IT-system, arbetsgrupp IT ................................................................................................................................... 108
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
5
FÖRORD All ansvarsfördelning utgår från avtalet, vilket är det styrande dokumentet.
Syftet med denna skrift är att beskriva processen med arbetet att byta huvudman för
hemsjukvården från Landstinget till länets kommuner. Arbetet har genomförts i stort
samförstånd av både politiker och tjänstemän i alla berörda organisationer. Alla har levt
upp till de grundläggande värderingar som togs fram och fastställdes av styrgruppen och
KOLA-gruppen i början av arbetet. Syfte är också att denna skrift ska kunna fungera som
vägledning för beslutsfattare för att ge förståelse för och bakgrund till vägval och
ställningstagande.
Projektgruppen valdes ut som sakkunniga och har genomfört sina uppdrag som
oberoende deltagare, inte på uppdrag av sina arbetsgivare. Detta har de levt upp till på ett
utmärkt sätt. Likaså har de arbetsgrupper som etablerades för olika sakområden
genomfört ett mycket bra och gediget arbete som bidrog till att hela processen kunde
drivas framåt mot uppsatta mål.
Det transparenta arbetssättet där alla mötesanteckningar och väsentligt material lades ut
på en gemensam webbplats har varit föredömligt och kommer att bli förebild för
kommande samverkansprojekt. Det stora antal möten och träffar med berörd personal,
representanter för kommunerna och Landstinget samt politiker har bidragit till en stor
känsla av delaktighet hos alla. Personliga möten, workshopar och hearings har engagerat
många medarbetare och bidragit till att arbetet kunnat fortskrida framåt med sikte på
uppsatta mål.
Ett särskilt stort tack vill vi rikta till projektledningen, Lena Hägg-Råsberg, Margareta
Lindahl, Marianne Lillieberg, Rolf Bardon, Sickan Ljunghager, Ulf Grahnat och Ulrika
Stefansson. De har med sitt arbete lyckats åstadkomma tillräckligt stor samsyn i de
frågeställningar som styrgruppen ställdes inför och som arbetsgrupper och särskilda
utredningar hade att tackla samt medarbetarna ute i verksamheterna hade att ta ställning
till. Vi vill också tacka alla medarbetare som på olika sätt bidragit i arbetsgrupper,
särskilda utredningar, workshopar och hearingar till att åstadkomma den förändring som
eftersträvades och att den kunde genomföras på kort tid med tanke på hur stort uppdraget
var.
Vi vill till sist också rikta uppmärksamheten mot de patienter och anhöriga som denna
förändring är till för. Vi är övertygade om att den reform som nu genomförs leder till en
hemsjukvård som utgår från invånarnas behov av vård, omsorg och rehabilitering där
patienten/brukaren får stort inflytande på vården, kan ta eget ansvar och uppleva en stor
trygghet i hemmet. Fler kommer att behandlas i hemmet i framtiden. Invånarna kommer
att uppleva att vi har en sammanhållen vård, omsorg och rehabilitering genom bra
teamarbete och medarbetare med hög kompetens.
För styrgruppen 2013-03-15
Karin Westling Mats Bojestig
Chef för Kommunal utveckling Hälso– och sjukvårdsdirektör
Regionförbundet, Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
6
1. Inledning
Vid årsskiftet 2012-13 överfördes huvudmannaskapet för hemsjukvården från Landstinget i Jönköpings län till de 13 kommunerna i länet. Övergången föregicks av politiska diskussioner och beslut i alla fullmäktige först angående en avsiktsförklaring och senare beslut om ett avtal, ”Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende”.
Arbetet med övergången har leddes av en styrgrupp och en projektledning. För detaljarbetet utsågs åtta arbetsgrupper. För några mer komplicerade frågor genomfördes särskilda utredningar. Resultatet av gruppernas arbete presenterades vid ett flertal ”hearings” och för styrgruppen, som beredde frågan för Läns-Lako, där politikerna gjorde en slutlig bedömning och tog beslut om att rekommendera fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna och Landstinget att anta förslaget.
I denna skrift redogörs i mer detalj om hur arbetet med övergången genomfördes, vad som låg bakom ställningstaganden, avgränsningar som gjordes, hur diskussionerna gick och vilka beslut som ledde fram till det slutliga avtalet.
Mars 2013
Projektledningen
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
7
2. BAKGRUND Regeringen utsåg 2010 en nationell samordnare med uppdrag att stödja landsting och kommuner i överföringen av ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna (Dir. 2010:71). Därmed klargjorde regeringen att den på frivillig väg ville få till stånd ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för landets hemsjukvård. I juni 2011 presenterade socialdepartementet utredningen Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55), som tydliggjorde förutsättningar för hur ansvaret skulle kunna föras över från landstingen till kommunerna.
Som grund för regeringens ställningstagande angavs bland annat en utvärdering som genomfördes 2008 ”Hemsjukvård i förändring”. Utvärderingen visade på fördelar för patienterna om kommunerna har ansvaret för hemsjukvården. Den visade också på samhällsekonomiska vinster. För patienterna skulle ett sammanhållet vårdansvar betyda bättre kontinuitet, färre vårdgivare, bättre tillgång till vård och omsorg. Samhällsekonomiskt skulle ett huvudmannaskifte bidra till att minska behovet av parallella organisationer och bättre användning av resurser.
Kommunalt huvudmannaskap skulle också kunna skapa grundläggande strukturer på kommunal nivå som möjliggör för kommunerna att klara framtidens utmaningar inom vård och omsorg. Demografiska förändringar som väntar de närmaste decennierna pekar på att antalet äldre i de äldsta åldersgrupperna blir väsentligt många fler. Om kommunerna tog över hemsjukvården skulle detta kunna ses som en viktig byggsten i uppbyggnaden av den vård och omsorg som kommunerna behöver för att tillhandahålla hemsjukvård till de människor som behöver vård i både ordinärt och särskilt boende.
Utvecklingen i Sverige
Ett flertal län/regioner övertog ansvaret för hemsjukvård för personer i ordinärt boende redan 1992. Därefter har andra län/regioner gjort liknande överenskommelser, t ex i Kristianstads län och Bohus län 1999, i Kalmar län 2008 och i Sörmland 2010. Det innebar att i november 2012 hade cirka 2/3 av alla kommuner tagit över ansvaret för hemsjukvården. Den senaste överföringen gjordes i Västmanland som skatteväxlade den 1 januari 2012 och där verksamhetsansvaret togs över i september 2012. De avtal som omfattade flest ansvarsområden innan 2013 fanns i Västra Götaland och i Kalmar län.
Första politiska beslutet
I Jönköpings län togs det första politiska beslutet den 8 december 2010. Det var i Läns-LAKO och i protokoll från mötet framgår det att Landstinget har för avsikt att verka för en kommunalisering av länets hemsjukvård. Vid primärkommunala nämndens (PKN) möte den 16 december 2010 beslutades att nämnden avsåg att ”utgöra den kommunala arenan för arbetet med att överföra hemsjukvården till kommunerna”. Huvudmännen blev under våren 2011 överens om direktiv och tidplan för det fortsatta arbetet, vilket framgår av uppdragsbeskrivningen ”Sammanhållen hemvård i Jönköpings län, 2011-05-11” och en projektledare tillsattes. (Bilaga 1)
”Syftet med förändringen är att skapa förutsättningar för en effektiv hemsjukvård i samverkan som
möjliggör för patienter att få vård och omvårdnad oavsett boendeform. Avsikten är även att ansvars-
fördelningen mellan kommunerna och landstinget blir så tydlig att patienterna i huvudsak får en
sammanhållen vård från en huvudman och där risken för att parallella organisationer byggs upp
minimeras.” /Ur Uppdragsbeskrivningen
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
8
3. PROCESSEN En styrgrupp för att leda arbetet tillsattes som var sammansatt av; för kommunerna: en socialchef/direktör från vardera länsdelen, en kommunchef och representant från Regionförbundet; för landstinget: landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, utvecklingsdirektör, personaldirektör och ekonomidirektör.
Styrgrupp och projektledning
Styrgruppen arbetade på uppdrag av Landstingets Planeringsdelegation (PD) och Primärkommunala nämnden (PKN). Ett arbetsutskott för styrgruppen inrättades, som bestod av företrädare för Landstinget och länets kommuner med projektledaren som adjungerad. Styrgruppen tillsatte en projektledning som bestod av projektledare, informatör/administratör och sakkunniga som ansvarade för att operativt genomföra uppdraget inom tidplan. Projektledningen betonade sin oberoende ställning i förhållande till Landstinget och de 13 kommunerna. Projektledningen hade endast en uppdragsgivare: styrgruppen (Bilaga 1).
Arbetsgrupper
För att genomföra arbetet var det nödvändigt att inrätta ett antal arbetsgrupper. Redan i juni 2011, vid en workshop, konstituerades åtta arbetsgrupper. De sattes samman så att samtliga länsdelar var representerade, både från Landstinget och från kommunerna.
Projektledningen svarade för samordning och stöd till och mellan arbetsgrupperna, sekreterarskap, avrapportering till styrgrupp etc..
Dessutom tillsattes 13 arbetsgrupper, en i varje kommun med företrädare för sjukvårdsområdet och kommunen. Under projekttiden arrangerades ett antal workshopar, seminarier, kulturmöten med mera för att erbjuda en bred delaktighet.
Projektledningen svarade för att arbetsgivare och berörda medarbetare samt även andra organisationer och grupperingar gavs kontinuerlig möjlighet till information och erfarenhetsutbyte. Ett antal resurspersoner kom tidvis att knytas till projektledningen beroende på behov. Uppgiften för dem var att bistå med synpunkter och reflektioner på det löpande arbetet. Resurspersonerna hade inte något formellt åtagande eller ansvar inför styrgruppen.
Fem workshopar
I enlighet med uppdrag och tidplan inleddes arbetet med fem stycken workshopar. En redan i maj för nyckelpersoner inom Landstinget och länets kommuner, tre länsdelsvisa (i Nässjö, Värnamo samt Huskvarna) i september för samtliga berörda medarbetare samt en i slutet av september för invånarna i form av brukarorganisationer, patientföreningar, fackliga företrädare etc.. Sammantaget deltog drygt 1000 personer i samtal om den framtida hemsjukvården.
Avsiktsförklaring
Som en första del i processen låg att från fullmäktige i varje kommun och Landstinget få fram en tydlig avsiktsförklaring. Det huvudsakliga syftet med workshoparna var att få underlag till avsiktsförklaringen. Ett slutligt förslag till
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
9
avsiktsförklaring godkändes av styrgruppen och fastställdes av PD och PKN i november som en rekommendation till respektive fullmäktige att anta.
Under arbetet med avsiktsförklaringen hade projektledningen också dialog med berörda fackliga organisationer, Länspensionärsrådet, Länshandikapprådet, distriktssköterskeföreningen med flera för att stämma av och förankra processen.
Projektledningen svarade under denna tid även för kontakt med länets samtliga socialnämnder/motsvarande, landstingsstyrelsen, PKN (PKN hade under hösten 2011 och våren 2012 fyra särskilt anordnade möten i denna fråga, där även kommunstyrelsernas ordförande och kommuncheferna deltog), landstingets medicinska programgrupper, länets socialchefsgrupp samt landstingets tre hälso- och sjukvårdsutskott. Projektledningen hade även kontinuerlig kontakt med nätverket för privata vårdgivare inom primärvård samt ett stort antal övriga personer och grupper som på olika sätt bedömdes beröras av den förstående förändringen.
Namnet KomHem
Utöver frågor om skatteväxling, verksamhetsövergång etcetera inkluderades tidigt i processen frågor om den framtida hemsjukvårdens uppdrag och arbetssätt. Till stor hjälp i detta blev benämningen på uppdraget: ”KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig”. Ganska snart blev KomHem ett vedertaget begrepp som på ett naturligt sätt gav möjlighet att samtala med personal, förtroendevalda med flera om syftet med huvudmannaskiftet.
Särskilda utredningar
Utifrån avsiktsförklaringens innehåll identifierades ett antal områden som behövde utredas särskilt:
Hemsjukvård på psykiatrisk specialistvårdnivå
Hemsjukvård på somatisk specialistvårdnivå
Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende
Samverkansavtal om hjälpmedel
Palliativ vård
För varje utredningsuppdrag tillsattes i november 2011en mindre grupp av sakkunniga för att tillsammans med projektledningen presentera förslag till avtalstext. Varje förslag, utom för samverkansavtal om hjälpmedel, genomgick en konsekvensanalys som gjordes i form av en hearing. Till denna inbjöds nyckelpersoner inom respektive område att delta. Fyra hearingar genomfördes i januari/februari 2012, en för vart och ett av ovanstående område. Dessutom genomfördes en femte hearing som tog upp frågan om ansvarsgränser mellan landsting och kommunerna inom habilitering och omsorg.
Förberedelser i kommunerna
Under slutet av hösten 2011 påbörjade samtliga kommuner i länet arbetet med att förbereda sig för att ta över hemsjukvården. Det bildades 13 lokala arbetsgrupper som alla utarbetade tidsplaner.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
10
Ett nätverk bildades som bestod av de 13 lokala projektledarna och en person från projektledningen. Nätverket träffades regelbundet en gång i månaden för att utbyta erfarenheter och ge varandra en nulägesrapport.
Primärkommunala Nämnden fick under arbetets gång kontinuerligt information från kommunala representanter i de olika arbetsgrupperna och även av projektledningen.
Det slutliga avtalet
Efter att förslag presenterats av de särskilda utredningsgrupperna vidtog ett intensivt arbete med det slutliga hemsjukvårdsavtalet, det som då kallades KomHem-avtalet. Ett sammanhållet avtalsförslag presenterades och godkändes, efter vissa justeringar, av styrgruppen. Det godkändes därefter även av PKN/PD, allt i enlighet med den tidsplan som tidigare fastställts.
Avtalet behandlades politiskt i respektive facknämnd under våren för att därefter definitivt fastställas av fullmäktige i de 13 kommunerna och i Landstinget.
Projektledningens styrkort
Projektledningen identifierade på ett tidigt stadium ett antal indikatorer för sitt interna arbete enligt Balanserat styrkort-modellen. Indikatorerna följdes upp kontinuerligt.
Fram till och med december 2012 har representant ur projektledningen deltagit i drygt 150 möten för att informera om KomHem-arbetet;
1220 personer har deltagit i workshopar eller hearingar
15 frågor med svar (Faq) har publicerats på KomHems webbplats
Styrgruppens skattning av projektledningens arbetsinsatser har skattats genomgående till 8,2 på skalan 1-10 (bäst)
Vid samtliga workshopar ökade antalet som var positiva till förändringen med flera procent (bland medarbetare låg siffran på 71-75 procent positiva efter workshopen)
Närvaron i arbetsgrupperna har varit hög, över 90 procent.
11 443 personer har besökt webbplatsen www.komhem.net
Tio kommuner använde webbplatsen regelbundet för egen information, t ex publicera minnesanteckningar från arbetsgrupper i kommunen
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
11
4. ARBETSGRUPPER OCH SÄRSKILDA UTREDNINGAR Arbetsgrupper i KomHem-arbetet bildades inom områdena Hälso- och sjukvård, Rehabilitering/habilitering, Personal/Human Resources (HR), Ekonomi, IT, Medicintekniska produkter, Kvalitetsindikatorer och Information. Deltagare till de olika arbetsgrupperna utsågs med syfte att få rätt kompetens och bra representativitet för länets kommuner och Landstinget. Samtidigt skulle grupperna inte vara för stora. De hölls samman av utsedd ordförande och projektledningen ansvarade för att skriva minnesanteckningar, hålla samman hela avtalsarbetet och att hålla tidplaner.
Arbetsgruppernas uppdrag var:
att inom sitt faktaområde, kartlägga, analysera och ta fram förslag till förändringar
att bereda och föreslå innehåll till hemsjukvårdsavtal inom respektive område
att ansvara för att informera och ta in material och synpunkter från de kommuner som inte hade representant med i arbetsgruppen (gällde de som representerade sin egen och övriga kommuner i sin länsdel)
Intentionerna i avsiktsförklaringen utgjorde grunden för arbetet med att föra över hemsjukvården från Landstinget till kommunerna. Så mycket som möjligt av vården i hemmet skulle överföras, under förutsättning att den nya ansvarsfördelningen skulle gynna patienten, vara resurseffektiv och att vården skulle ges med god kompetens och säkerhet. Utgångspunkten var också att inte låta sig begränsas av nuvarande organisationsgränser utan utgå ifrån befolkningens behov av hemsjukvård. Mervärde var ett ledord. I detta fanns en utmaning att tänka nytt, hitta samverkansstrukturer och nya mötesplatser, och en medvetenhet om att det kommer att ställas nya krav på alla inblandade.
Ambitionen var att sikta högt och i Jönköpings län åstadkomma den bästa växlingen för hemsjukvården i landet!
4. 1 Arbetsgrupp HS En arbetsgrupp för hälso- och sjukvårdsfrågor (HS-gruppen) konstituerades i juni 2012. Gruppen bestod av tretton personer, varav sju företrädde länets kommuner. De övriga sex var representanter för länets primärvård och specialistsjukvård. I arbetsgruppen ingick medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), distriktssköterskor och vårdenhetschefer.
Arbetsgruppens initiala uppdrag och fokus var, att med stöd av omvärlds-bevakning, datainsamling, fastställa gemensamma definitioner för hemsjukvård, analysera och rekommendera var man lämpligast skulle lägga gränssnitt och ansvarsfördelning mellan hemsjukvård på primärvårdsnivå, respektive hemsjukvård på specialiserad nivå, utifrån patientnytta och patientsäkerhet, oavsett bostadsort eller boende, minimi- alternativt maximinivån.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
12
Mycket kraft lades i förberedelsearbetet på att avgränsa den framtida hemsjukvården så att den skulle komma att fungera så bra som möjligt för den enskilde patienten. Gruppen tog del av erfarenheter från de län där hemsjukvården redan var kommunaliserad eller där processen pågick. Fortlöpande kontakter togs också med fackliga företrädare och intresseföreningar.
Arbetsgruppen konstaterade att Jönköpings län hade en väl utbyggd hemsjukvård som ställde krav på hög kompetens. Redan i nuläget bedrevs omfattande hemsjukvård på somatisk specialiserad nivå inom kommunernas särskilda boenden liksom i ordinärt boende. Däremot fann man viss variation i länet, även mellan olika vårdcentraler inom samma kommun, vad gäller vilka insatser som kunde erbjudas under olika tider på dygnet.
Kartläggning/analys
Gränsdragningen mellan sluten vård, öppen specialistsjukvård och primärvård förflyttas kontinuerligt i takt med den medicinska och medicintekniska utvecklingen, för att svara upp mot de behov som finns i verksamheten. Detta har bidragit till att gränsen mellan de olika vårdnivåernas ansvar blivit otydlig. Arbetsgruppen fann att det fanns olika tolkningar om var gränserna går idag, likaså om en insats tillhör primärvård eller specialiserad öppen vård. Exempel på det är påsdialys och ventilatorbehandling.
Primärvård ”upphöjd etta” definieras, i hälso- och sjukvård som utgör första vårdnivån och som utan avgränsning omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning utan avgränsningar för sjukdomar, ålder eller patientgrupper, eller kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvårdsbegreppet definieras inte i sig utan i relation till sin omgivning.
Med specialiserad vård ”upphöjd etta” avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvården och kan vara av såväl somatisk som psykiatrisk karaktär.
Riskbedömning
Riskbedömningar gjordes i arbetsgrupper för att identifiera risker som, direkt eller indirekt, kunde leda till negativa konsekvenser i samband med kommunalisering av hemsjukvården. Risker belystes såväl ur patient- som ur ett användarperspektiv.
De riskområden som identifierades och hanterades var kommunikation/ information, utbildning/kompetens, tillgänglighet/medicinsk kompetens, avgränsningar/ansvarsfördelningen, arbetsmiljö, sammanhållna processer. Några av områdena var övergripande och hanterades i flera av arbetsgrupper samtidigt.
Kommunikation/information:
De IT-system för dokumentation som används i Landstinget och kommunerna är skilda, lagstiftning och system innebär begräsningar gällande åtkomst av information mellan systemen. Inom kommunerna i länet används tre olika verksamhetssystem. Inom landstingets verksamheter hade man tillgång till ett enhetligt system, Cambio Cosmic. Brister i information och kommunikation mellan
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
13
aktörerna i vårdkedjan kan medföra oklarheter i ansvarsfördelningen. Det kan leda till vård på fel vårdnivå och/eller en kvalitativt sämre vård och behandling.
I Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) påtalas vikten av att vissa uppgifter är lättillgängliga för olika yrkesgrupper.
Nationell Patient Översikt (NPÖ), som var under uppbyggnad 2011-12, skulle kunna vara en lösning och ge läsbarhet av journaltext och så småningom även ge möjlighet att kunna producera text från kommunernas journalsystem till landstingets under förutsättning att patienten samtycker.
Inom hemsjukvården är det särskilt viktigt att kunna ta del av omvårdnadsdokumentationen såsom epikris och liknande sammanfattningar om patientens tidigare vård. Omvårdnadsdokumentationen är sjuksköterskans ansvar trots att omvårdnaden i sig inkluderar flera andra vårdgivare (SOSFS:2008:14).
Det fanns farhågor bland annat från läkare i slutenvården om kompetens- och kunskapsbrist om distriktsläkare och distriktssköterskor inte arbetar i samma organisation eller i nära samarbete. Det skulle kunna innebära att patienten riskerar att hamna inom en högre vårdnivå än nödvändigt om det inte finns adekvat kunskap.
Ställningstagande efter riskbedömning
Antalet röda dagar vid årsskiftet togs upp som en risk i samband med själva
växlingen av huvudman. Genom god planering av arbetet under hösten skulle den
risken elimineras.
HS-gruppen identifierade och rangordnade de områden, som särskilt måste
beaktas inför övergången och urskilde två områden som på grund av
patientsäkerheten inte kunde kompromissas:
Fullständiga, aktuella läkemedelslistor Tillgänglighet till RoS (Remiss och Svar) för remisshantering i samband
med provtagning Gruppen ansåg att det finns risker med inaktuella läkemedelslistor och att det kan innebära hög risk för patientsäkerheten med svårighet att få tillgång till en samlad tillförlitlig läkemedelslista.
Hantering av läkemedel och provtagning/provsvar ställer särskilda krav på en tillgänglig informationsöverföring ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Exempelvis kan avsaknad av ROS leda till svårigheter i hantering av provtagningsremisser inför cytostatikabehandlingar.
Vidtagna åtgärder
De identifierade problemområdena beaktades under förberedelsearbetet och insatser gjordes för att säkra
att rutiner för informationsöverföring fanns att lokala avtal för läkarmedverkan upprättades
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
14
att det finns vägar att nå vårdcentralen att respektive arbetsgivare även fortsättningsvis tar sitt utbildningsansvar att Landstinget svarar för utbildning och konsultation i enskilda patientfall,
såväl inom primärvård som inom den specialiserade vården
Inventeringar:
a) Specialistsjuksköterskor
Sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård förutsätts vara specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning i första hand mot distriktssköterska och i andra hand mot vård av äldre. Det förekommer även behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Den främsta skillnaden i yrkesexamen är att distriktssköterskans utbildning är specialiserad och anpassad för de arbetsuppgifter som finns i hemsjukvården. Dessutom kan sjuksköterskor specialisera sig/fördjupa sina kunskaper inom demens, palliativ omvårdnadvård, diabetes osv.
För att få en uppfattning om hur stor andel av sjuksköterskor med specialist-utbildning, som idag är verksamma inom kommuner och primärvårdens hemsjukvård, gjordes en inventering i KomHem-arbetet.
Gruppen konstaterade att utöver sjuksköterskor med genomgången specialistutbildning fanns ett flertal sjuksköterskor med fördjupade kunskaper med poängutbildningar, som inte resulterat i specialistkompetens, men möjliggör specialistfunktioner. Häribland kan nämnas handledarutbildning, kurser inom geriatrik, smärtutbildning, utbildning inom nutrition, palliativ omvårdnad och förebyggande arbete.
Man konstaterade att 70 procent av de sjuksköterskor som erbjudits verksamhetsövergång till kommunen hade distriktssköterskekompetens.
b) Utbildning för förskrivningsrätt
Kartläggning av hur många sjuksköterskor som genomgått utbildning för förskrivningsrätt av läkemedel (enligt SOSFS 2001:16) gjordes. Möjligheten att förskriva läkemedel, är inte relaterad till organisatorisk tillhörighet, det är utbildning som avgör. Det fanns skillnader mellan kommunerna i vilken utsträckning man använder sig av förskrivningsrätten för sjuksköterskor. I några kommuner fanns inte någon sjuksköterska med förskrivningsrätt av läkemedel.
I utredningsarbetet kartlades och inventerades också hur många sjuksköterskor som hade förskrivningsrätt för inkontinensprodukter, stomi- och diabeteshjälpmedel. Någon säker statistisk bearbetning kunde inte göras då underlaget inte var tillräckligt stort. Samtliga kommuner hade sjuksköterskor med förskrivningsrätt inom ovanstående områden.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
15
Patienter med behov av insatser på helgen
Patienter som inte är inskrivna1 i hemsjukvård men med behov av insatser på helgdagar blev ytterligare en fråga att beakta. Statistik ur Cosmic visade att det är stora variationer över tid mellan vårdcentralerna i kommunerna, enstaka patienter kan påverka antal och omfattning av insatser. Sättet att ombesörja dessa insatser har skett både genom mottagning och hembesök, ibland av medicinska skäl och ibland av praktiska skäl både för patienter och personal. Alternativen för att lösa detta var att a) flytta t ex såromläggningar till fredag och måndag där detta är lämpligt, b) att i något enstaka fall erbjuda möjligheten till mottagning under helgdagarna eller c) hänvisa till jourcentral
Ett av problemen bedömdes vara avståndet till exempelvis jourcentralen för de patienter som behöver t ex två besök per dag eller lång väg att åka samtidigt som hemsjukvård har insatser i närområdet.
BESLUT: KomHems styrgrupp beslutade på sammanträdet den 26 november 2012 följande: flytta de helginsatser som är möjliga till fredag och måndag, och i övriga fall göra det som är bäst för patienten! Att använda ett klokt handlag, att om möjligt i enstaka fall låta göra det en lördag. Att hjälpa invånarna i enlighet med de grundläggande värderingarna för KomHem-arbetet.
I ett tidigt skede i planeringen framförde arbetsgruppen Hälso- och sjukvård önskemål om att få senarelägga datumet för införande av kommunaliseringen av hemsjukvården några veckor, även om skatteväxlingen skulle genomföras redan 1 januari 2013. Skäl till förslaget var en befarad risk med att införa en förändrad verksamhet i anslutning till årets många helgdagar vid årsskiftet och därmed begränsad bemanning. Endast en av 13 kommuner ställde sig bakom detta förslag varvid ingen senareläggning kom att ske.
4.2 Arbetsgrupp Rehabilitering/Habilitering Arbetsgruppen bestod av tolv personer, sex representanter för Landstinget, primärvård och slutenvård, och sex för kommunerna. Deltagarna i arbetsgruppen var arbetsterapeuter (at), Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), sjukgymnast (sg), områdeschef samt vård- och omsorgschef.
Frågan om utveckling och gränsdragning för framtidens habilitering och kommunernas omsorgsverksamhet var så komplicerad att den blev ett separat fördjupat utredningsuppdrag som en del i uppdraget om specialiserad somatisk hemsjukvård. Många frågeställningar som uppkom i arbetsgruppen hade starka beröringspunkter med medicintekniska produkter (MTP) som även de kom att behandlades i separat arbetsgrupp.
1 I detta dokument används ordet inskriven i hemsjukvård synonymt med registrerad för hemsjukvård,
som förekommer i protokoll, avtalet och andra dokument som rör KomHem.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
16
Kartläggning av nuläget
Det bildades tre geografiska arbetsgrupper där deltagarna ansvarade för att inhämta uppgifter och sammanställa variationer i länsdelarna. Olikheterna i länet speglar sig i hur man organiserat rehabiliteringen i länsdelen.
Vårdplanering
När det gäller i hur pass stor utsträckning som rehabiliteringspersonal deltar vid vårdplaneringstillfällen så varierar det i länet. I det vårdplaneringsteam som finns på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping ingår arbetsterapeut. I övrigt deltar rehabpersonal från vårdcentralerna sporadiskt eller i olika projektsatsningar. Vad gäller kommuner så deltar kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster i stor omfattning i vårdplanering på korttidsplatser och på rehabavdelning (Jönköping). Vårdplaneringar i hemmet förekommer.
Ordination/utprovning av arbetstekniska hjälpmedel Kommunerna har kostnadsansvar för arbetstekniska hjälpmedel. Ordination av arbetstekniska hjälpmedel hanteras på olika sätt i länet
1. kommunens personal utför ordination/utprovning
2. förtroendeförskrivning - landstinget förskriver och kommunen betalar
3. bägge huvudmännen deltar vid utprovning
Team
I länet sker mycket teambaserat arbete både inom Landstinget och inom kommunerna. På flera orter finns omfattande teamarbete där representanter för bägge huvudmännen deltar.
Rehabilitering inom slutenvården
Det är den samlade ämneskompetensen som finns i teamet runt patienten som kännetecknar specialistrehabiliteringen. Utöver det finns erfarenhet med spetskompetens (t ex inom områdena barn, stroke, reumatologi). Vidare identifierades viss rehabilitering som kräver specialist- eller spetskompetens: t ex för lymfödembehandling, Parkinsongrupp, reumatologisk rehabilitering och handskaderehabilitering, hjärtgrupp, gåskola, minnesmottagning. Samverkan och konsultativt stöd sker med primärvården som har rehabiliteringsansvar i hemmet för dessa patienter.
Dagrehabilitering
Fyra enheter för dagrehabilitering finns i en kommun, Jönköpings kommun. I Sävsjö finns dagrehabilitering som drivs tillsammans med vårdcentralen och kommunen. I övriga kommuner är de dagrehabiliteringsavdelningar som fanns nerlagda. Några kommuner uppger att det finns mötesplatser för social gemenskap, aktivering och avlastning för anhöriga.
Rehabavdelning
På sjukhusen sker viss rehabilitering i anslutning till vårdtillfälle, vid vårdplanering överlämnas rehabansvar till primärvård eller kommun. Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Ryhov är en länsklinik där personer i
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
17
arbetsför ålder arbetsför ålder vårdas med till exempel ryggmärgsskador och hjärnskador. På Höglandssjukhuset i Nässjö, finns en länsövergripande veckoavdelning för patienter med kroniska neurologiska sjukdomar och skador. I de flesta kommuner finns korttidsavdelningar. Några kommuner har uppgivit att man arbetar med rehabiliterande synsätt på dessa korttidsavdelningar, andra inte. Den enda kommunen i länet som har renodlad rehabverksamhet är Jönköpings kommun (träning och vistelse på HSL beslut), där det finns fyra rehabavdelningar med sammanlagt 38 platser.
Habilitering
Habiliteringscentrum är en länsklinik, indelad i barn- och vuxenhabilitering med olika arbetssätt i de olika länsdelarna. Omsorgsverksamheten i kommunerna är olika utbyggda. Det finns ingen organiserad samverkan mellan dessa. I arbetsgruppen Rehab/Hab diskuterades vilken habilitering på specialistnivå som
Landstinget bör ansvara för och vad som är kommunens ansvar.
Kontakt har tagits med barn/vuxen habiliteringen i de län där kommunerna hade tagit över hemsjukvården. I dessa län har inte kommunaliseringen av hemsjukvården påverkat barn/vuxenhabiliteringens ansvar, den har också varit kvar i oförändrad organisation. Någon nationell definition om vad som är specialist respektive basal rehabilitering/habilitering har inte gått att finna.
Arbetsgruppen konstaterar att habiliteringen skiljer på vilka insatser de gör beroende på boendeform. Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården (inklusive habilitering) för invånarna som bor på boenden för funktionshindrade. För de som bor i ordinärt boende är det Landstingets habiliteringsansvar. Landstingets habilitering gör en hel del kompletterande insatser i kommunernas särskilda boenden via LSS-ansökningar/råd och stöd. Gruppen är enig om att det ska vara personens behov som styr, inte funktionsnedsättning, diagnos eller boendeform. Primärvården är en vårdform som inte får glömmas bort.
Arbetsgruppen hade diskussion kring begreppen bashablilitering och basal habilitering och kom fram till att det lätt kan misstolkas och det blir känslan av ett A- och ett B- lag. Grundläggande och specialiserade habilitering, är ett förslag, som mer neutralt benämner framtida kommunala habiliteringens och landstinget habiliteringens ansvar.
Kommunala variationer
I en del kommuner finns rehabiliteringsassistenter som ansvarar för gruppgymnastik på särskilt boende, och i andra utbildar arbetsterapeuter och sjukgymnaster vårdpersonal och vikarier i förflyttningsteknik. I några kommuner arbetar rehabpersonal aktivt med andra yrkesgrupper kring fallprevention, rehabiliterande insatser, hjälpmedel och aktiviteter.
För samtliga kommuner gäller att kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarar rehabiliteringen på särskilt boende.
Riskbedömning och ställningstagande
De riskområden som identifierades och hanterades av arbetsgruppen var avgränsningar/ansvarsfördelningen, sammanhållna processer,
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
18
utbildning/kompetens, tillgänglighet/medicinsk kompetens, arbetsmiljö, kommunikation/ information.
Ansvarsfördelningen bedömdes vara en omfattande risk när det gällde rehabiliteringsområdet. Balansgången mellan rehabiliteringsinsatser i hemmet som ger bäst resultat för patienten och om samma patient kan ta sig till vårdcentralen diskuterades mycket. Mervärdet och resultatet av att insatsen sker i hemmet bedömdes vara viktig att förmedla till övriga arbetsgrupper. Till exempel träning, riskbedömning och åtgärder hos en äldre patient med balansproblem, sker före kommunaliseringen i bostaden, i samverkan med övrig personal. Eftersom nästan alla av dessa patienter kan ta sig till vårdcentralen finns risk att de inte får samma preventiva bedömning i hemmet efter kommunaliseringen om man inte tar hänsyn till mervärdet.
Olika journalföringssystem ger inte tillgång till all information om patienten. Kompetensmässiga svårigheter kan dessutom uppstå i små kommuner, t ex kring barn, habilitering, psykiatri.
SWOT-analys Rehabilitering gjordes i december 2011 (bilaga 2).
Diskussion i arbetsgruppen om vilka arbetsuppgifter som ska finnas kvar på vårdcentralen Den polikliniska verksamhet som sker i primärvården t ex handrehabilitering, utprovning av ortopedtekniska hjälpmedel, ryggutredningar (enligt Fakta), PR-team, förskrivning/eventuell försäljning av enklare hjälpmedel som inte kräver hembesök, gruppbehandlingar ex hjärta, sömn, smärta, kroppskännedomsgrupper, MultiModal rehabilitering (MMR), viss demensutredning, aktivitetsbedömningar och bedömning i sjukskrivningsteam. Preventionsarbete, t ex artrosskolor, och den polikliniska sjukgymnastiken som före KomHem utfördes ska finnas kvar, möjlighet till enstaka hembesök som är en del i en pågående behandling/rehabilitering ska kunna utföras av primärvårdens arbetsterapeut eller sjukgymnast. Likaså ska möjlighet till viss poliklinisk träning på vårdcentral kunna finnas även för patienter med hemsjukvård, t ex bassängträning, styrketräning etc. Även om en patient är inskriven i hemsjukvård ska det finnas möjlighet för den patienten att få rehabiliteringsinsatser på vårdcentralen, t ex handskaderehabilitering, strokerehabilitering och på specialistnivå t ex Parkinsongrupp. Detta bestäms vid vårdplaneringen och innebär att patienten kan ha insatser samtidigt av bägge huvudmännen, då det är viktigt att samverka för patientens bästa.
Rehabilitering i hemsjukvård i kommunal regi
Arbetsgruppen kunde se mycket fördelar med att samma huvudman ansvarar för insatser i hemmet, framför allt för personer med behov av långvariga, regelbundna insatser. Man skulle kunna arbeta mer effektivt och med gemensam målsättning, bredd och kompetens hos personalen skulle öka. Det ekonomiska incitamentet för rehabilitering stärks när samma huvudman ansvarar för rehabilitering och hemtjänstinsats, det har man sett på andra håll i landet. Möjligheten att samordna korttids-, dagrehab- och hemrehabverksamheter skulle öka.
Det finns möjlighet för utvidgat teamarbete kring patienten när man arbetar i samma organisation som hemtjänstpersonal. Färre överrapporteringar bidrar till
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
19
ökad patientsäkerhet. Detta kan leda till färre akuta insatser som kan lösas mer effektivt. Ökad och kontinuerlig teamsamverkan medför tidigare rehabiliterings-insatser. Hemrehabilitering ger stöd för livskvalitet, självständighet och kvarboende. Det gör det också möjligt att följa brukare från ordinärt till särskilt boende. Ett ökat teamarbete stärker och utvecklar yrkesrollerna.
Rehabilitering på specialistnivå i Landstingets regi
Nedan stående område inom rehabilitering på specialistnivå bedömdes av
arbetsgruppen även fortsättningsvis vara ett ansvara för Landstinget:
Specialister som ger handledning till teamen i kommunerna, ex BPSD.
Rehabiliteringen på Nässjö Rehab, som har patienter i samtliga åldrar och med liknande diagnos. Här finns team med bland annat specialistläkare och är inte detsamma som kommunernas eventuella. dagrehab.
Viss strokerehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjerna.
Specialistrehabilitering inom slutenvård, gäller bland annat förvärvade hjärnskador, ryggmärgsskador, hud, reumatologi, osteoporos, psykiatri, Parkinson och MS samt gåskolor och specialisthabilitering.
Specialistfunktioner – en konsultfunktion till ”vanlig” rehabilitering. Har specialkunskaper i ett visst ämne, diagnos, får erfarenheter av att träffa patienter kontinuerligt, frekvent.
4.3 Gemensamma sakområden I arbetet med hemsjukvården fanns en del områden som berördes i flera grupper och genomsyrade hela arbetet. Flera arbetsgrupper hanterade dessa och projektledningen tog fram det som sedan kom att bli de slutliga ställningstagandena.
Sakområden och övergripande definitioner som tas upp i detta kapitel:
Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip Egenvård – begrepp och tillämpning
– delegering, när det inte är egenvård Hemsjukvårdsbesök Hembesök Tolkningsföreträde Vård-och omsorgsplan Vårdplanering Läkarmedverkan, lokala läkaravtal Demens Asylsökande Hantering av avlidna
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
20
Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip
Benämningen ”Tröskelprincipen” har använts i övriga län där kommunerna tagit över, eller under vårt arbete var i begrepp att ta över, ansvaret för hemsjukvården. I vår avsiktsförklaring var Tröskelprincipen beskriven som en modell för att reglera gränssnittet mellan öppenvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök/hembesök.
Samtliga arbetsgrupper arbetade med att omdefiniera begreppet och styrgruppen beslutade att i Jönköpings län istället använda ordet ansvarsfördelning.
Ansvarsfördelningen utgår från patientens omvårdnads- och rehabiliterings och tar hänsyn till mervärdet av att vissa insatser utförs i hemmet och vissa på vårdcentralen. Ansvarsfördelningen innebär att såväl planerad hälso- och sjukvård, som akuta vårdbehov i hemmet kan överföras till kommunens hemsjukvård. Här ingår omvårdnad, rehabilitering och habilitering på primärvårdsnivå och specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vårdnivå, som kan utföras med bibehållen patientsäkerhet.
Vårdplanen är styrande för ansvarsfördelningen och båda huvudmännens närvaro vid den samordnade vårdplaneringen måste säkras.
Egenvård - begrepp och tillämpning
Egenvård är det som en person utför, själv eller med hjälp av någon annan, efter bedömning av behandlande läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom respektive kompetens- och ansvarsområde. Det är inte diagnosen som är avgörande för beslut om egenvård, utan det är patientens kognitiva förmåga att förstå åtgärdens syfte och hur den ska utföras som är avgörande. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
I vissa fall kan avancerade uppgifter övergå till att bli egenvård, i andra fall kan enkla uppgifter inte betraktas som egenvård. Om den enskilde på grund av funktionsnedsättning endast behöver praktisk hjälp är uppgiften att betrakta som egenvård. En uppgift kan också bedömas som egenvård när den enskilde, föräldrar eller närstående utför uppgiften.
Den praktiska tillämpningen av SOSFS 2009:6 om begreppet egenvård finns beskriven i Överenskommelse mellan kommunerna och Landstinget i Jönköpings län, fastställt i Läns-Lako den 8 december 2010. Överenskommelsen är dock inte skriven utifrån att kommunerna ansvarar för hemsjukvården. Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård varierar inom länets olika kommuner och vårdcentraler. Rutiner för bedömning av begreppet egenvård har hanterats på varierande sätt av verksamheterna, vilket innebär att bristande rutiner utgör hinder för tillämpningen.
Delegering, när det inte är egenvård
En hälso- och sjukvårdsuppgift får inte bedömas som egenvård om det i bedömningen finns risk att egenvården kan innebära att patienten skadas.
Bedöms uppgiften som hälso- och sjukvårdsuppgift kan uppgiften delegeras av kommunal hälso- och sjukvårdspersonal till exempelvis personlig assistent, hemtjänstpersonal, omsorgspersonal på boende eller skolpersonal.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
21
Hemsjukvårdsbesök
Hemsjukvårdsbesök är en vårdkontakt inom hemsjukvård, för alla åldrar och diagnoser, och som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal i patientens bostad eller motsvarande.
De kriterier som har gällt för att definieras som mottagare av hemsjukvård är att behovet av vårdinsatser bedöms varaktiga. Rehabiliteringsinsatser som pågått över tid har tidigare i liten omfattning registrerats som hemsjukvård och istället registrerats som enstaka planerade hembesök.
Efter kommunaliseringen innebär ansvarsfördelningen beträffande vårdformen hemsjukvård, att kommunerna ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och till personer som på grund av sjukdom och/eller funktions-nedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, utan stora påfrestningar eller olägenheter.
Hemsjukvård/hembesök ska även erbjudas när det ger mervärde för patientens fortsatta vård, omsorg och rehabilitering. Mervärde kan innebära ökad patientsäkerhet, delaktighet och trygghet för den enskilde. Det kan också innebära ökad möjlighet till teamsamverkan kring patienten, ökad möjlighet att bedöma behov, göra riskbedömningar samt ge bättre effekt av vård och rehabiliterings-insatser.
Inskrivning i hemsjukvård ska ha föregåtts av vårdplanering och en vårdplan ska finnas upprättad som utgör beslutsunderlag. Ansvaret för hälso- och sjukvårds-insatserna ska vara sammanhängande över tid. Beslut om inskrivning görs av kommunen utsett legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och/eller landstinget läkare efter samråd mellan huvudmännen.
Den 31 december 2009 fanns det 3547 inskrivna hemsjukvårdspatienter och 278 inskrivna i palliativ vård i Jönköpings län. Under år 2009 gjordes det 452 184 hemsjukvårdsbesök och palliativa besök av distriktssköterska/ sjuksköterska och undersköterska hos dessa personer.
Hembesök
Med hembesök avses såväl planerade som akuta hembesök för alla åldrar och diagnoser i patientens bostad eller motsvarande. Det är besök av tillfällig karaktär som inte ingår i en vårdplan. Kriterier för hembesök är att de personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning utan stora uppoffringar eller olägenheter. Även här ska mervärdet för insatsen beaktas.
Hembesök aktualiseras i samråd mellan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal från båda huvudmännen. Varierande tolkningar för att få hembesök har förekommit. Drygt 33 870 hembesök gjordes under 2009 hos patienter som inte var inskrivna i hemsjukvården, men som behövde hembesök av olika anledningar.
I kartläggningen ingick bland annat att ta fram en ögonblicksbild av antal hembesök på några vårdcentraler (bilaga 3).
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
22
Vem har tolkningsföreträde?
Vem har tolkningsföreträde för akuta hembesök? Vid behov av akut hembesök är det den organisation som har första kontakten med patienten som också har det initiala ansvaret för att patienten får den vård som det finns behov av. Arbetsgruppen betonade vikten av att hellre göra ett besök för mycket än ett för lite. Hur vården sedan ska fullföljas beslutas i samråd mellan kommun och Landstinget.
Vårdplan
Vård- och omsorgsplan definieras enligt Socialstyrelsens termbank som en plan som beskriver planerad och beslutad vård och omsorg för berörd individ och utformas tillsammans med berörd vårdtagare. Planen beskriver en eller flera aktiviteter, både för medicinska och psykosociala insatser och för omvårdnad och rehabilitering. Det ska finnas mål för åtgärderna/insatserna i planen. Planen ska vara dokumenterad. Planen ska omprövas, följas upp och utvärderas. Patientens delaktighet var viktig att betona.
Arbetsgrupperna var positiva till den utvecklingsmöjlighet som finns i ökat användande av gemensam plan. Utgångspunkten att det är patientens plan istället för vårdens och att den ska utgå från patientens behov och inte verksamheternas utformning. Fortsatt arbete med detta (Samordnad individuell plan, SIP) sköts på framtiden.
Samordnad vårdplanering
Vårdplanering är av stor betydelse för att klargöra fortsatt vårdbehov samt vem som har hälso- och sjukvårdsansvar både ur ett patientperspektiv, ett verksamhetsperspektiv och ur personal/arbetsmiljöperspektiv. Det är viktigt att huvudmännen har ett gemensamt synsätt på vård och rehabilitering. Patienten ska alltid erbjudas en professionell vårdplanering med stor delaktighet.
Vårdplanering på sjukhuset är viktig i det korta perspektivet för att klargöra fortsatt vårdbehov, men kräver även en långsiktig uppföljning/planering efter det att patienten är i sin hemmiljö.
Det är viktigt att även tydliggöra läkarens medverkan vid medicinska överlämnandet av patienten till primärvården.
En inventering genomfördes som visade att det finns samverkansrutiner mellan kommun/landsting i ett gemensamt antaget styrdokument. Vårdplanering sker på delvis olika sätt i länet bland annat beroende på geografiskt avstånd till sjukhus och kommunstorlek.
Cirka 95 % av all planering berör äldre personer. Inom psykiatrin sker det få vårdplaneringar i ett tidigt skede.
Arbetsgruppen konstaterade att det kan saknas HS-personal i samband med vårdplanering vid
utskrivning från sjukhuset att det är ett gemensamt ansvar för huvudmännen att se till att
övergångarna mellan olika vårdgivare ska ske på ett patientsäkert sätt
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
23
att det i vårdplaneringen bör delta personal som har den kompetens som behövs för att planera patientens behov av insatser efter utskrivningen
Läkarmedverkan i hemsjukvård
För hemsjukvården i ordinärt boende finns ett ettårigt ramavtal fastställt för läkarmedverkan. För särskilt boende finns sedan tidigare ett avtal som gäller till och med 31 december 2013. Avsikten är att dessa båda avtal ska länkas samman med start 1 januari 2014. Varje kommun ska skriva lokala läkaravtal utifrån en framtagen mall. Tillgång till hembesök och konsultation ska säkerställas i lokala avtal.
Inför skrivningen av avtal om läkarmedverkan betonas tillgänglighetsaspekten. Det ska vara möjligt att få kontakt med läkare vid oförutsedda situationer. Bägge huvudmännen ska bidra till att patienten inte behöver åka till akutsjukvården om inte behov föreligger.
En diskussion fördes avseende omfattning av, och om vem, som ska tillhandahålla adekvat medicinsk utrustning. Landstinget ansåg att kommunerna behövde ha tillgång till såväl pulsoximeter, doppler som bladderscanner för att kunna bedriva en evidensbaserad hemsjukvård. Vilken utrustning som krävs i framtiden är inte möjlig att definiera specifikt då den tekniska utvecklingen kommer att innebära att nya uppgifter med ny medicinsk utrustning blir möjliga att utföra. Den huvudman som ansvarar för vården ansvarar för att följa utvecklingen.
Distriktsläkaren ska i normalfallet vara första kontakten även för patienter inom specialiserad psykiatrisk hemsjukvård, förutsatt att primärvården har tagit över patientansvaret.
I vårdplaneringen för den enskilde måste det tydliggöras vart hon/han ska vända sig vid oförutsedda situationer.
Demens
Enligt Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdomar ansvarar primärvården för basal demensutredning för personer 70 år och äldre. Även enstaka yngre personer med uppenbar diagnos såsom t.ex. alkoholrelaterad demens eller multiinfarktdemens bör kunna handläggas helt inom primärvården. Vid behov av fördjupad utredning remitteras patienten till specialistklinik.
Patienter med demenssjukdom utgör idag en stor grupp, både inom hemsjukvård och i särskilda boenden.
Demenssjuksköterskor och/eller arbetsterapeuter med demensinriktning finns i alla kommuner och på vårdcentraler. Distriktsläkare samarbetar med dessa vid demensutredningar. Kartläggningen i KomHem-arbetet visade att hembesök görs oftast gemensamt av distriktssköterska och arbetsterapeut och innefattar kognitiv testning, strukturerad anhörigintervju, värdering i hemmiljön av praktiska konsekvenser av eventuell kognitiv nedsättning och social behovsinventering och etablerar
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
24
närstående-/anhörigstöd. Sammanställning och bedömning skickas till remitterande läkare i primärvården för diagnostik.
Demens - diskussion
Det rådde initialt i KomHem-arbetet delade meningar om placeringen av primärvårdens demenssjuksköterska. Från arbetsgrupp Rehab/hab ansåg man överföring av resurserna till kommunen som en möjlighet att göra en bättre bedömning, tidigt etablera kontakt med den demenssjuke för ökad möjlighet till insatser, samt stöd till anhöriga. Majoriteten av HS-gruppen anslöt sig detta förslag, det vill säga att kommunen tar över de delar av utredningsuppdrag för basal demensutredning som distriktssköterska och arbetsterapeut i primärvården idag har ansvar för och som leder till underlag för medicinsk bedömning. Primärvårdens representanter i HS-arbetsgruppen och distriktsläkare redogjorde för primärvårdens önskemål att även i fortsättningen ansvara för och medverka i utredningsarbetet för basal demensutredning, även om det kommer att innebära parallella organisationer. Argumentet för detta var att patienter många gånger uppmärksammas i ett tidigt skede inom primärvården och demensutredning påbörjas, men att det kan dröja många år innan patienten aktualiseras för hjälpbehov inom kommunens verksamhet.
Demens - ställningstagande
Ansvar för att medverka och ta fram underlag inför diagnossättning vid demens delas mellan huvudmännen. Kommunerna önskar att rutiner för tidig kommunikation tas fram i de fall de inte medverkat i utredningen för att inte komma för sent in i processen.
Rutiner efter dödsfall
Under arbetets gång kom frågan om rutiner efter dödsfall upp eftersom den inte reglerades i samband med Ädel-reformen 1992. En separat utredning genomfördes därför inför ställningstagande till framtida hantering av bårhusverksamheten i länet. Frågan fanns inte med i avsiktsförklaringen.
Utredningen kom fram till följande: Hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens föreskrifter samt cirkulär från SKL klargör i korthet följande:
Sjukvårdshuvudmännen – landsting och kommuner – har ansvaret att ta hand om avlidna. Ansvaret upphör när kroppen lämnas ut för kistläggning eller begravning.
Kommunen ansvarar för bårhusverksamhet för personer som avlider inom särskilt boende.
Landstinget ansvarar för bårhusverksamhet för personer som avlider på sjukhus.
Kommunen ansvarar för bårhusverksamhet för personer som avlider i ordinärt boende där man har hemsjukvårdsansvar, under förutsättning att detta ansvar för avlidna har angetts i överenskommelse med Landstinget.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
25
Rutiner efter dödsfall - nuläge
Vid tiden för utredningen tar Landstinget, i sin bårhusverksamhet, hand om ett stort antal avlidna som enligt gällande lagar och föreskrifter är ett kommunalt ansvar. Detta till följd av tidigare överenskommelse och en konsekvens av att ingen växling av skattemedel gjordes vid ÄDEL-reformen.
Enligt lagstiftning och regelverk har kommunerna ansvar för transport och förvaring av avlidna i särskilda boenden (och för avlidna i ordinärt boende om man fastslår detta via uppgörelse med Landstinget). Detta ansvar gäller oavsett tidigare överenskomna principer för drift av bårhus samt avsaknad av debiteringar huvudmännen emellan. Utredningen konstaterar att detta ansvar hittills inte tydliggjorts i ett uppdrag eller avtal med Landstinget.
Den praktiska tillämpningen av ansvarsförhållandet mellan Landstinget och kommunerna bygger på en gammal överenskommelse kopplad till praxis och baseras därmed inte på någon ekonomisk reglering.
Rutiner efter dödsfall - övervägande och slutsatser
Verksamhetsansvar och ekonomiskt ansvar bör följas åt Rörlig debitering mellan Landsting och kommuner ska inte införas Kapaciteten har succesivt blivit ett allt större problem. På grund av längre
förvaringstider utnyttjas platserna under vissa perioder på gränsen till vad som är möjligt. En skatteväxling löser inte detta problem.
Mot bakgrund av ovanstående föreslog utredningen någon av följande alternativ för hanteringen av avlidna i länet.
a) Skatteväxling utifrån att kommunerna har ansvaret för avlidna i särskilda boenden och ordinärt boende som var inskrivna i hemsjukvården.
b) Skatteväxling utifrån att kommunerna har ansvaret för avlidna endast i särskilda boenden.
c) Bårhusverksamheten tas inte med i skatteväxlingen. Utnyttjandet av platser sker liksom i dagsläget utan debitering.
Rutiner efter dödsfall - synpunkter/diskussion
I skatteväxlingsuträkningen har ekonomigruppen räknat på förslag A, vilket resulterade i 2,9 miljoner. Uträkningen har utgått ifrån ekonomiskt övertagande, men inte verksamhetsövertagande. Det finns olika uppfattningar i länet gällande hur långa förvaringstiderna är på bårhusen och huruvida det är något problem. Kommunerna ställer sig bakom utredningens förslag C. Med hänsyn till bårhus-verksamhetens karaktär och nuvarande utbyggnad föreslog länets socialchefer att ansvaret för verksamheten även fortsättningsvis ska ligga hos landstinget och därför inte tas med i skatteväxlingen för KomHem. När KomHems styrgrupp behandlade ärendet sammanfattade ordförande att kommunernas önskemål är att det får vara som det är (förslag C) och inte skatteväxla de 2,9 miljonerna. Då behöver omräkning ske i ekonomigruppen. Frågan bordlades dock, tills avtalet var belyst i sin helhet, om det fanns fler siffror att förhandla.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
26
Ställningstagande – rutiner efter dödsfall
Landstinget tar även fortsättningsvis ansvar för bårhusverksamheten, vilket innefattar rätten att på egen hand bestämma driftsfrågor, geografisk placering etc.. Det gjordes ingen skatteväxling av de 2,9 miljoner kronorna. Istället bedömdes delningen av ansvaret för utredning av demens, som beskrivits ovan, och de kommunala insatserna av helgpatienter, som inte räknats med i underlaget, kompensera detta.
Asylsökande
Vården av asylsökande diskuterades. Landstinget ersätts, enligt schablon, via avtal med Migrationsverket. I primärvården utfördes hembesök och hemsjukvård till asylsökande på samma sätt som övrig vård och särredovisas inte. De beräkningar som gjorts gällande hemsjukvård/hembesök (personal, transport, förbrukningsartiklar mm) som utförts i primärvård har därför innefattat även kostnader för vård till asylsökande.
Ställningstagande
Inga debiteringar mellan huvudmännen ska göras. Kommunen ansvarar fortsättningsvis för nödvändig hemsjukvård till asylsökande. Detta är medräknat i skatteväxlingsunderlaget.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
27
4.4 Särskilda utredningar Utifrån avsiktsförklaringens innehåll identifierades ett antal områden som behövde utredas särskilt och för att kunna inkludera även specialiserad hemsjukvårds gränssnitt mot den kommunala hemsjukvården initierades under hösten fyra särskilda utredningsuppdrag samt en extra utredning om samverkansavtal om hjälpmedelscentralen:
1. Hemsjukvård - Specialiserad somatisk vårdnivå inklusive barn (bilaga 4) och habilitering (bilaga 5)
2. Palliativ vård (bilaga 6)
3. Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende (bilaga 7) Samverkansavtal om hjälpmedelscentralen (en extra utredning, sid 37)
4. Hemsjukvård – Specialiserad psykiatrisk vårdnivå (bilaga 8)
För varje utredningsuppdrag tillsattes en mindre grupp av sakkunniga. Dessa skulle tillsammans med projektledningen presentera förslag till avgränsning och avtalstext.
För varje förslag gjordes en konsekvensanalys, utom för samverkansavtal om hjälpmedel. Dessa SWOT-analyser gjordes vid hearingar där även nyckelpersoner inom respektive område inbjöds att delta. Förutom fyra hearingar för ovanstående områden genomfördes en hearing om ansvarsgränser mellan landsting och kommunerna inom habilitering. Konsekvens-/SWOT-analyserna med förslag till åtgärder och överväganden finns i bilagorna 4, 5, 6, 7 och 8.
I detta arbete fanns även ambitionen att tillförsäkra alla invånare i länet en likvärdig och kvalitativ god vård.
Uppdrag 1.1: Hemsjukvård somatisk specialistsjukvård
Nuläge:
Det har tidigare beskrivits att den hemsjukvård som i nuläget utförs i länets primärvård och i kommunernas särskilda boenden omfattar hemsjukvårdsinsatser som i flera andra län utförs av sjukhusansluten/lasarettsansluten hemsjukvård (SAH, LAH).
Exempel på dessa specialistinsatser är skötsel av centrala venportar, trakeostomier, total parenteral nutrition, PEG, smärtpumpar och blodtransfusion.
Ytterligare exempel är Assisterad PD (peritonealdialys) som inte är möjligt att få i hela landet idag (december 2011). Det hänger samman med hur hemsjukvården är organiserad. På vissa håll i landet är det möjligt att skapa ad hoc lösningar med jämna eller ojämna intervall. I vissa landsting har särskilda avtal upprättats mellan landsting och kommuner som reglerar ett kommunalt engagemang i assisterad PD. Det medicinska ansvaret ligger alltid kvar på specialistklinik, som måste ha telefonberedskap dygnet runt. I vårt län har ad hoc lösningar varit möjligt i de få fall som blivit föremål för assistans.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
28
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken ansvarar för barn- och ungdomar < 18 år. De har en verksamhet som kallas neonatal hemsjukvård, vilket är en dygnet runt-verksamhet. Trots namnet görs inga hembesök, utan föräldrarna till det för tidigt födda barnet träffar personal på kliniken. Telefonkontakter då problem uppstår är också vanligt förekommande.
Vad gäller hemsjukvård på somatisk specialistnivå för såväl barn som vuxna betonar arbetsgruppen följande:
att det finns stödfunktioner tillgängliga dygnet runt att man kan få hembesök av läkare att det utses en ”kontaktperson” att den ”slutna vården” har ansvar för patientrelaterad utbildning att ansvaret för specialistfunktioner kvarstår inom landstinget avseende
habiliteringsverksamhet
Ställningstagande - hemsjukvård somatisk specialistsjukvård
Den somatiska specialistsjukvården bedriver i nuläget inte någon hemsjukvårdsverksamhet.
Specialistfunktioner som syrgassjuksköterska/andningssjuksköterska, PD-sjuksköterska kommer även fortsättningsvis att var anställda av den somatiska specialistsjukvården i länet. Dessa funktioner har en reell kompetens som inte kan upprätthållas av kommunerna eftersom insatserna utförs sällan i respektive område.
I enskilda fall kan personer i särskilt boende eller som har hemtjänst vara i behov av assistans för att säkra en adekvat egenvård. Somatisk specialistsjukvård har då ett ansvar för utbildning av berörd personal och handledning.
Individuella lösningar bör prövas vid behov av blodtransfusioner i särskilt och ordinärt boende. Att utföra blodtransfusion utanför sjukhuset är en kostnadskrävande uppgift på grund av transporter av BAS-test och blodkomponenter varför det i första hand bör ske på sjukhus eller mottagning.
För att möjliggöra hemsjukvård ansvarar Landstinget för läkarinsatser och insatser av andra specialistfunktioner som behövs såsom logoped, dietist, psykolog, kurator etc.
Konsultativt stöd vid vård i hemmet ska ges från specialistsjukvården då behov finns, oavsett tid på dygnet eller geografiska avstånd till sjukhuset.
Sammanfattning
Det har konstaterats att mycket vård på specialistnivå redan utförs i primärvården i Jönköpings län och att det inte finns något ytterligare sjukhusanknutet att föra över.
Ansvarsfördelning ska användas som gränssnitt mellan huvudmännen. Enighet råder om att inte arbeta med parallella organisationer. För att undvika tolkningsfrågor förespråkas att kommunen får ansvar för all
hälso- och sjukvård i hemmet till personer i ordinärt boende och att specialistsjukvården bistår kommunerna med handledning och konsultativ spetskompetens.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
29
De palliativa vårdenheterna blir kvar i landstinget och huvudmännen ska tillsammans utveckla den palliativa vården
Specialistfunktioner för demens ska finnas både i kommun och i landsting, diagnossättning utförs av Landstinget.
Specialistfunktionerna diabetes, astma/kol blir fortsatt kvar i Landstinget, men med möjlighet till nära samarbete och som rådgivningsstöd.
Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel ska finnas i både landsting och kommun.
Uppdrag 1.2 Barn med speciella behov I december 2011 har tre barn extra ordinära insatser på grund av stora vårdbehov. Insatserna utförs i nuläget av vårdcentralen särskilt anställda undersköterskor dygnet runt, alternativt personal från kommunen genom tjänsteköp och föräldrar. Kostnaden för denna vård varierar mellan 840 000 till 2 300 000 kronor per barn och år.
Uppdrag 1.3 Habilitering (barn och vuxna) Arbetsgruppens uppdrag var att identifiera och beskriva vad som i nuläget skulle kunna beskrivas som habilitering på basal respektive specialistnivå och därmed vad som skulle kunna överföras till kommunernas hemsjukvård.
En omvärldsanalys gjordes initialt för att titta närmare på hur man gjort i andra län där man redan kommunaliserat hemsjukvården. (SWOT-analys, bilaga 5)
Definition
Habilitering: insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och behåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Habiliteringsplan: vård- och omsorgsplan som beskriver habilitering för den enskilde.
Förslag till avgränsning av målgrupp som omfattas av hemsjukvård på specialiserad vårdnivå i ordinärt boende gällande habilitering (barn och vuxen):
Ansvarsfördelning är inte beroende av boendeform, utgångspunkten är personens behov, oberoende av funktionsnedsättning eller diagnos uppdelning i basal habilitering och specialiserad habilitering.
Personer som tillhör målgruppen har samma rätt, möjlighet och tillgång till hemsjukvård som alla medborgare.
Utifrån patientnytta föreslås den basala habiliteringen vara kommunens ansvar och den specialiserade habilitering landstingets ansvar. Specialiserad habilitering är inte möjlig att organisera på ett resurseffektivt, patientsäkert sätt i samtliga kommuner.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
30
Specialiserad habilitering – landstingets ansvar
Specialiserad habilitering utgår från tvärvetenskapligt sammansatta team. Teamen bildar en specialistfunktion som ger förutsättningar för en helhetssyn med medicinsk, psykosocial, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens. Teamen ansvarar för utredning, bedömning, diagnostisering, eventuell omdiagnostisering, påbörja behandling och handleda. Insatserna kan omfatta viss individuell behandling, när den enskildes behov gör att en specialistkompetens krävs.
En viktig del av den specialiserade habiliteringens ansvar är att bedöma kognitiva funktionsnedsättningars konsekvenser. Råd och stöd enligt, §9 LSS, är även fortsättningsvis Landstingets ansvar.
Basal habilitering – kommunens ansvar
Syftet med basal habilitering är att bevara och utveckla hälsa för ett fungerande vardagsliv i bostad, arbetsliv och relationer med andra människor. Detta görs genom förebyggande insatser, individuella bedömningar, rådgivande insatser, behandling och träning i vardagslivet, såväl i hemmet som i skola och daglig verksamhet.
I uppdraget ingår bedömning av och kunskap om funktionsnedsättningens påverkan på vardagslivet, för att kunna ge adekvat habilitering. Det kan t ex handla om anpassning av miljön, daglig rörelseträning, ADL-träning, social träning, handledning av omvårdnadspersonal och närstående.
En central del av den basala habiliteringen är att agera samordnande funktion för de aktuella insatserna som ska utföras. I uppdraget ingår också att ta ansvar för att initiera kontakt med specialisthabilitering när/om det finns behov.
Kommentar:
Gemensamt ansvar är att tillsammans (landsting och kommun) ta fram övergripande gemensamma gränsdragningsdokument.
Individuella habiliteringsplaner görs vid behov i samverkan.
Medicintekniska produkter är att ansvarsområde som berör båda huvudmännen(utprovning i samverkan).
Specialiserad habiliteringen kommer övervägande vara en utredande instans
Specialiserade habiliteringen kommer även arbeta på särskilda boenden/grupp boenden.
Kommunal habilitering kommer ansvara för ex daglig rörelseträning för personer som bor i ordinärt boende
Gäller alla åldrar
Kommunens habilitering ansvarar för ex förskrivning, utprovning av tekniska hjälpmedel till personer i ordinärt boende, med stöd ifrån specialiserad habilitering, eller från konsulent på Hjälpmedelscentral.
På hearingen framkom att bägge huvudmännen behöver ökade resurser, för att
arbeta efter nya förslaget. Det är viktigt att huvudmännen tillsammans definierar
de olika begreppen, så att det inte uppstår gränsdragningsproblem.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
31
Förslaget som presenterades på hearingen, där boendeformen inte ska vara
gränsen mellan huvudmännens habilitering, stod styrgruppen bakom. Styrgruppen
beslutade om att tillsätta en utredning som inte är inkluderad i
kommunaliseringen av hemsjukvården. Av den anledningen fortsatte inte arbetet i
arbetsgruppen Rehab/hab.
Uppdrag 2: Palliativ vård En arbetsgrupp med representanter från Landstinget och kommunerna tillsattes utifrån geografisk spridning och med olika professioner. I arbetsgruppen ingick även representanter för länets Medicinska programgrupp Palliativ vård (MPG.)
Syftet med uppdraget var att analysera och vägleda framtida uppdrag och ansvarsfördelning mellan Landstingets palliativa vårdenheter i förhållande till övriga vårdformer för palliativ vård och med ställningstagande till teamens nuvarande uppdrag, utifrån patient, resurs och kompetensperspektiv.
Visionen är att tillförsäkra människor i livets slutskede en palliativ vård av god kvalitet och att vården ska kunna bedrivas i hela sjukvårdssystemet och inom den kommunala hemsjukvården.
En hearing genomfördes den 18 januari 2012, då synpunkter framfördes som beaktades i det fortsatta arbetet.
Kartläggning, analys
Gruppen fördjupade sig inom det aktuella området genom att kartlägga nuläget för den palliativa vården inom de olika länsdelarna. Detta gjordes utifrån två olika aspekter:
Skillnader i länet kartlades avseende de palliativa vårdenheterna bemanning, tillgänglighet och arbetsrutiner och var patienten kan vistas i livets slutskede.
En SWOT-analys gjordes angående förutsättningar för PVE att med nuvarande bemanning vara kvar i landstingets regi, alternativt en överföring av befintliga sjuksköterskeresurser från PVE till kommunerna i länet.
Det finns idag i Jönköpings län tre landstingsdrivna palliativa vårdenheter (PVE) med länsövergripande funktioner för den palliativa vård som utförs inom alla verksamheter. Bemanning/tillgänglighet/arbetssätt varierar, liksom hur man valt att organisera och samverka kring den palliativa vården.
Det konstaterades att det inte finns speciella vårdplatser för palliativ vård inom landstingets regi, eller självklar möjlighet för direktinläggning på vårdavdelning.
Kommunerna har inte några särskilda platser riktade mot palliativ vård inom särskilt boende samt inom korttidsboenden förutom i några enstaka kommuner, nämligen i Jönköping (Ekhagens gästhem), Vetlanda (Oasen) och Värnamo (Svalan).
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
32
Organisatoriskt tillhör den specialiserade palliativa vården respektive Geriatrisk klinik inom sjukvårdsområdena. Organisation, resurser och arbetssätt varierar (bilaga 6).
Vården i livets slutskede har utvecklats brett och bedrivs i ökad andel inom kommunernas särskilda boenden och i det egna hemmet En stor andel av de döende tillbringar sin sista tid inom kommunala boendeformer. Möjligheten att erhålla specialiserad palliativ vård utanför sjukhusets väggar med stöd av PVE har ökat, oavsett boendeform.
Avgörande för god palliativ vård är tillgång till läkare dygnet runt,. vilket är en resurs- och kompetensfråga. Vid akut behov av läkarkontakt ska patientansvarig distriktsläkare alternativt läkare vid PVE (för patienter inskrivna i PVE) kontaktas dagtid för akut hembesök.
Det förelåg inga skillnader i vilka omvårdnadsinsatser som specialistsjuk-sköterskan utförde inom kommunernas uppdrag och i primärvården eller inom den specialiserade somatiska vården innan kommunaliseringen. Kvalificerade insatser som läkemedelsinfusioner, skötsel av tracheostomier och total parenteral nutrition förekommer i samtliga av länets kommuner.
Gruppen konstaterar dock att det finns förutfattade meningar om vilka insatser som idag kan utföras inom den kommunala verksamheten. Det tar tid att bygga upp och skapa tillit och att bygga ett ”varumärke” för en verksamhet.
SWOT analys
I den SWOT-analys som genomfördes konstaterades att det är en styrka att de palliativa enheterna finns i hela länet och att tillhörigheten till specialistkliniken, de geriatriska klinikerna, är en framgångsfaktor. (bilaga 6).
Förutsättningar - palliativ vård
Allmän palliativ vård: är palliativ vård, som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård
Specialiserad palliativ vård: ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov.
I vårdplaneringen ska patientens önskemål vara vägledande för den fortsatta vården. Patientens behov ska vara i fokus.
Palliativ vård ställer stora krav på att läkare och annan vårdpersonal är välutbildade inom sitt speciella område och vet när olika insatser bör erbjudas, eller när man bör avstå.
Det bör ges möjlighet till direktinläggning på vårdavdelning om vårdsituationen så kräver.
I den palliativa vården är ordet brytpunkt ett viktigt begrepp. Brytpunkt är övergången till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till lindrande. Under vårdtiden kan flera brytpunkter föreligga
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
33
– när sjukdomen inte längre är botbar – när ”bromsande” behandling inte längre har effekt – när patienten är döende – när diagnosen palliativ vård ställs av patientansvarig läkare och föregås av ett
”brytsamtal”
Kompetensen i palliativ vård ska finnas där patienten befinner sig och patientens behov ska mötas av motsvarande kompetensnivå hos personalen. För att optimera vården kan det vara aktuellt med handledning till närstående och till eventuellt övrig vårdpersonal
Ordinarie vårdgivare utgör basen för teamsamverkan och stöds i det palliativa arbetet genom rådgivning och konsultation av det palliativa teamet (PVE).
Palliativa insatser i ordinärt och särskilt boende är en del av den kommunala hemsjukvården och ansvaret fördelas enligt samma principer som övrig hemsjukvård.
Ställningstagande - palliativ vård
Sammanhållen specialiserad palliativ vård skapar mervärde ur ett patientperspektiv, är resurseffektiv och bidrar till att utveckla den palliativa vårdens möjligheter att erbjuda en patientsäker palliativ vård med god kvalitet.
Landstinget ska genom de specialiserade palliativa vårdenheterna, bemannade av läkare och sjuksköterskor med specialistfunktion/ specialistkompetens i palliativ vård, ge stöd till den kommunala palliativa vården.
Genom PVE ges förutsättningar att samtliga patienter kan erbjudas en god palliativ vård utifrån likartade arbetssätt och rutiner, oavsett tid på dygnet, bostadsort, vårdform, ålder eller diagnos
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
34
Uppdrag 3: Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende Arbetsgruppen, som gick under namnet MTP (Medicintekniska produkter), bestod av representanter från kommuner (Nässjö och Jönköping) och Landstinget (vuxenhabilitering, barnhabilitering, hjälpmedelscentralen, medicintekniska avdelningen, primärvården och sluten vården).
Kartläggning av nuläget: hjälpmedel
Gruppen gjorde en kartläggning av nuläget, vilka hjälpmedel som kräver specialistkompetens. Förskrivning i samverkan sker sedan tidigare, då exempelvis slutenvården förskriver ett tekniskt hjälpmedel med vårdcentral/kommun som betalningsansvarig. Denna förskrivning sker idag i dialog och uppföljningsansvaret har förskrivaren hos den betalningsansvariga huvudmannen. (SWOT-analys, bilaga 7)
Olika alternativ diskuterades i arbetsgruppen, men enighet finns om att förskrivning i samverkan är att föredra. Det grundar sig på att det har största patientnyttan, patientsäkerheten, mest resurseffektivitet och säkerställer kompetensen. Förutsättningarna är att ansvaret är tydligt vid överrapportering mellan vårdgivare och att hjälpmedelscentralen är gemensam för vårdgivarna.
Definitioner
Medicintekniska produkter - ”Avser produkt som ska påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en sjukdom, skada eller funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller kontrollera befruktning; t ex protes, teknisk mätapparatur osv”. (SOSFS 2008:1)
Förbrukningsartikel - ”vara som fortlöpande förbrukas” Kommentar: Förbrukningsartiklar betraktas som medicintekniska produkter.
Oförändrat ansvar:
Hjälpmedelsområden som inte berörs är ortopedtekniska hjälpmedel, syn- och hörselhjälpmedel, förskrivning och kostnadsansvar ligger kvar inom Landstinget.
Stomihjälpmedel - stomiterapeuter på kirurgklinikerna i länet har förskrivnings- och kostnadsansvar för förskrivna produkter.
För hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling: andningsbehandling, dialys, stimulatorer, ljus- och cirkulationsbehandling med pump har Landstinget förskrivnings- och kostnadsansvar.
Delat ansvar:
Det finns områden där båda huvudmännen har förskrivnings- och kostnadsansvar. Detta område kommer att behöva utvecklas ytterligare i gemensamt utvecklingsarbete mellan huvudmännen. Behov av detta finns eftersom en patient som är inskriven i hemsjukvård också har möjlighet att få Hälso- och sjukvårdsinsatser på vårdcentralen. Då patienten har insatser samtidigt av bägge huvudmännen ska en gemensam vårdplanering ske.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
35
Detta avser följande medicintekniska grupper:
Inkontinenshjälpmedel Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:
Kommunerna har förskrivnings- och kostnadsansvar till patienter som är inskrivna i hemsjukvården.
Landstinget har förskrivnings- och kostnadsansvar till de patienter som besöker vårdcentral/ specialistsjukvård och som inte är inskrivna i hemsjukvården.
Förbruknings- och förbandsmaterial
Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:
Kommunerna har kostnadsansvar för material till patienter som är inskrivna i hemsjukvården och till patienter som får oplanerade hembesök.
Landstinget har kostnadsansvar då patienter besöker vårdcentral eller specialistsjukvård och som inte är inskrivna i hemsjukvården.
Kognitions- och kommunikationshjälpmedel
Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:
Kommunerna har förskrivnings och kostnadsansvar för hjälpmedel gällande kognitivt stöd och för varseblivning.
Landstinget har förskrivnings och kostnadsansvar för hjälpmedel gällande kommunikation. Förskrivare är landstingsanställd logoped.
Förändrat ansvar:
Diabeteshjälpmedel Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:
Kommunala sjuksköterskor med förskrivningsrätt för diabeteshjälpmedel förskriver till patienter som är inskrivna i hemsjukvården.
Landstinget ansvarar för utredning och behandling av diabetes. På vårdcentral och inom specialistsjukvården förskrivs diabeteshjälpmedel av diabetessjuksköterskor till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården.
Landstinget har kostnadsansvar för diabeteshjälpmedel till alla patienter, såväl inskrivna som inte inskrivna i hemsjukvården.
Tekniska hjälpmedel (från Hjälpmedelscentralen)
Hjälpmedel för personlig vård, förflyttning samt utrustning av bostäder är ett kommunalt ansvar. Detta gäller både patienter som är inskriven i hemsjukvården och de som inte är det. Ansvaret omfattar förskrivnings- och kostnadsansvar.
Ställningstagande - förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende
I syfte att underlätta för patienten i övergången mellan olika vårdgivare ska utprovning ske av legitimerad personal inom Landstinget då det bedöms lämpligast och patienten vistas på sjukhus, besöker vårdcentral eller träffar
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
36
förskrivare från habiliteringen. Den som provar ut ett hjälpmedel kontaktar ansvarig kollega i kommunen för en dialog. Det är viktigt att patienten får tillgång till individuellt utprovade hjälpmedel så tidigt som möjligt i rehabiliterings-processen. Därefter är det den kommunalt anställda arbetsterapeuten/ sjukgymnasten som har förskrivnings- och kostnadsansvar för hjälpmedlet.
Det är av stor vikt att regelverk och upphandling i största möjliga omfattning är gemensamma Det är också viktigt med välfungerande vårdkedjor där förskrivning av hjälpmedel utförs så att det gagnar patienten/brukaren på bästa sätt.
Styrgruppen ställde sig bakom förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende enligt ovan den 21 februari 2012.
Extra utredning: Hjälpmedelscentralen Parallellt med det övriga KomHem-arbetet gjordes en särskild utredning beträffande fortsatt styrning av hjälpmedelsverksamheten. I detta arbete medverkade företrädare för kommunerna i form av kommunchef och socialchef. Från Landstinget medverkade ekonomidirektör och utredare. Utredningen gjordes med följande förutsättningar:
Sammanhållen verksamhet i länet.
Hjälpmedelscentralen består som gemensam specialistenhet, ligger kvar organisatoriskt inom Landstinget och finansieras via intäkter.
Samverkan regleras i avtal. Utredning (Bilaga 9) och avtal bifogas detta dokument (Bilaga 10).
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
37
Uppdrag 4: Hemsjukvård - Specialiserad psykiatrisk vårdnivå Arbetsgruppens uppdrag var att identifiera och beskriva vad som i nuläget skulle kunna härledas till psykiatrisk hemsjukvård och därmed kunna överföras till kommunernas hemsjukvård.
Nuläge
En omvärldsanalys gjordes initialt för att titta närmare på hur man gjort i andra län där man redan kommunaliserat hemsjukvården. Gruppen tog även del av kartläggningen avseende den psykiatriska heldygnsvården som gjorts av SKL 2010 samt tillgänglig statistik över den psykiatriska vårdens innehåll och omfattning.
Det man fann var att andra län i princip inte lagt över någon del av den landstingsdrivna psykiatriska vården till den kommunala hemsjukvården. Gruppen kunde också konstatera att det fanns uppenbara resursmässiga skillnader mellan olika delar i länet och inom geografiska områden avseende omfattning och hur den psykiatriska verksamheten bedrevs vid undersökningstillfället..
Öppenvårdsmottagningarna är i princip fördelade som sektormottagningar inom länet.
I Jönköping finns en Rättspsykiatrisk enhet som bedriver riktad öppenvård på länsnivå. I Jönköping finns också ett gemensamt utredningsteam för Neuropsykiatri.
Ett undantag för principen med sektormottagning är psykosöppenvården i Värnamo och i Jönköping. Dessa är subspecialiserade enheter främst för personer med psykossjukdomar inom respektive sjukvårdsområde.
I Jönköping finns även en Beroendemottagning, subspecialiserad och riktad till personer med samtidig psykisk sjukdom/störning och beroende och samtidigt länsspecialistfunktion för opiatsubstitution. För invånarna i Jönköpings kommun finns i samverkan mellan psykiatriska kliniken och socialtjänsten en gemensam verksamhet, BOP (Beroende och psykisk sjukdom) riktad mot personer med samtidig svår beroende- och psykiatrisk problematik. Enheten behandlar ca 40 patienter/klienter i taget och arbetar enligt ACT-modell (Assertive Community Treatment) och med utvecklad CM (Case Management).
Det finns även en vårdjour, ett mobilt team för Jönköpings sjukvårdsområde. Vårdjouren utgår från Psykiatriska akutenheten och har mellan 8 och 23 hembesök per dygn. Enheten har så gott som alla dagar möjlighet att åka till för dem kända personer för att ge stöd i patientens hemmiljö. Det blir en länk mellan sluten- och öppenvård.
Statistisk över hembesök, samtliga personalkategorier inom psykiatrisk specialistsjukvård (bilaga 8).
Sammanfattning nuläge
De psykiatriska klinikerna i länet använder inte begreppet hemsjukvård. Klinikerna bedriver sjukhusanknuten öppenvård på specialistnivå såväl i hemmet som polikliniskt; läkarledd, teambaserad, men inte som ersättning för slutenvård och inte under dygnets alla timmar.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
38
Av alla återbesök i öppenvård genomförs runt 10 procent som hembesök vardagar 08:00-16:30. Hembesök fodras för att fullgöra specialistklinikens ansvar. Hembesök sker oavsett diagnos, det är behovet som avgör. Till patienter där funktionsnedsättningar präglar sjukdomsbilden t ex inom BOP/CM och psykosvård finns stark evidens för att hembesök och uppsökande arbete bidrar till bättre resultat i den övriga behandlingen.
Vad kan övergå till kommunal hemsjukvård
Insatser som kan beskrivas som psykiatrisk hemsjukvård på specialistnivå och övergå till den kommunala hemsjukvården är följande:
Där den psykiatriska grundsjukdomen är lugn och i stabil fas och dess i huvudsak hembaserade behandling sedan en längre tid fungerar väl, men patienten har inte kunnat föras över till primärvård av något skäl, t ex depå-injektion, Leponexbehandling eller komplexa förhållanden.
En grupp kanske redan har, eller behöver få, samtidiga hemsjukvårds-insatser för annat än psykiatriska sjukdomar/störningar och att samla detta inom hemsjukvård ger mervärde.
För ett fåtal patienter som vårdas gemensamt av specialistklinik och primärvård där specialistkliniken inte tydligt överfört ansvar och inte heller primärvården tydligt definierat sin roll även om gemensam vårdplan finns. En ”samvård” som utvecklats för att den praktiskt löser problem, är tillgänglig och säker.
Formen bygger på personkontinuitet och utvecklad samverkan och är vanligare i kommunernas utkanter.
För den enskilde patienten där specialiserad hemsjukvård innebär en bättre och säkrare vårdform och som motsvarar vårdbehoven i den miljö och under de levnadsomständigheter som patienten befinner sig i.
Inom specialiserad psykiatrisk vårdnivå utgör hemsjukvård endast en mindre del av samtliga hembesök. Den volym som skattats för underlag till beräkning motsvarar 0,12 – 0,15 % på invånarantalet och som utgör underlag för att beräkna omfattningen av specialiserad psykiatrisk hemsjukvård i särskilt och ordinärt boende. Två tredjedelar utgörs av personer i särskilt boende, vilket redan skatteväxlats i samband med psykiatrireformen, och resterande en tredjedel i ordinärt boende.
I redovisningen av utredningen betonas vikten av att gällande lagar följs avseende utskrivningsklara patienter och betalningsansvarslagen. Likaså är 30 dagars-regeln ingen självklarhet om patientens bästa är att snabbt komma tillbaka till bostaden. När det gäller kommunernas betalningsansvar så är 30-dagarsgränsen reglerad genom lagstiftning.
Ett viktigt argument för att det kan behövas 30 dagar inför utskrivning är att det kan ta tid att bygga upp en relation och ett kontaktnät och etablera boendestöd.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
39
Ställningstaganden - hemsjukvård inom psykiatrisk specialistnivå
Utredningen gjorde följande antaganden utifrån det siffermaterial som framkommit:
Det som beräknats kunna överföras till kommunerna är så liten volym att det kan bli svårt att bygga upp kompetens i kommunerna, men tillsammans med det som redan bedrivs i primärvård och kommuner blir det en tillräcklig volym för kompetenssäkring och utveckling.
Patientsäkerheten och vårdtagarens behov och vad som är bäst för den enskilde är i fokus.
Avgörandet sker i vårdplaneringen och den fortsatta vården planeras i samverkan landsting-kommun/hälso- och sjukvård (oavsett huvudman)-socialtjänst.
Vikten av patientens delaktighet och aktiva ställningstagande i vårdplaneringen för att hemsjukvården ska komma till stånd i det enskilda fallet.
Den specialiserade vården ska erbjuda generella fortbildningsinsatser för personal samt patientrelaterad utbildning enligt uppgjorda samverkansdokument.
Det förutsätts att det finns tydliga rutiner för stödinsatser = back up.
Det skapas mötesplatser med övriga vårdnivåer.
Vid samsjuklighet, somatisk sjukdom och psykisk sjukdom/störning, kan den kommunala hemsjukvården även ansvara för den psykiatriska vård som bedrivs i hemmet.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
40
4.5 Arbetsgrupp HR/personal Arbetsgruppen för HR (Human Resources)/personal utgjordes av företrädare från Landstingets centrala personalavdelning, primärvården och personalansvariga företrädare för de 13 kommunerna.
Kartläggning/Analys
Inom primärvården i Jönköpings län arbetade vid tillfället närmare 1450 personer, varav cirka 1150 inom de landstingsdrivna Vårdcentralerna Bra Liv och nästan 300 inom privat drivna vårdcentraler.
Inledningsvis diskuterades och klargjordes i arbetsgruppen vilka frågor som måste belysas och hanteras, vilken tidsram som gällde och vem som ansvarar för vad. Följande frågor listades:
I vilka situationer aktualiseras verksamhetsövergång? Vilka lagregler gäller vid övergång av verksamhet? Omfattas de privata vårdcentralerna? Vilka arbetsrättsliga regler gäller vid övergång av verksamhet? Vad gäller förhandlingsskyldighet med fackliga organisationer? Vad gäller kollektivavtalen vid övergång av verksamhet, liksom
anställningsvillkor i övrigt. Inrangeringsförhandlingar, svårigheter och möjligheter (Bilaga 12) Rättspraxis tjänsteköp
Antal medarbetare
En inventering av den personal som arbetar med hemsjukvård initierades av
arbetsgruppen och genomfördes under november 2011. Den hade två syften, dels att
klargöra hur stor andel av alla tjänster som används inom hemsjukvården och detta
underlag användes i ekonomigruppen för att beräkna kostnaderna för denna del.
Dessutom gjordes inventeringen för att identifiera vilka personer som är aktuella för
verksamhetsövergång. En blankett för detta togs fram och inventeringen gjordes genom
en skattning av närmast ansvarig chef. Inom de landstingsdrivna vårdcentralerna (Bra Liv)
gjorde chefen skattningen tillsammans med verksamhetens ekonom och PA-konsult. Detta
för att kvalitetssäkra ifyllandet av blanketten.
Resultatet av inventeringen redovisades under december månad gällande de
landstingsdrivna vårdcentralerna och för de privata vårdcentralerna skedde
redovisningen under januari månad. (Bilaga 11).
Avtal
Landstingets representanter redogjorde för gällande centrala och lokala kollektivavtal
Vid en övergång av verksamhet från en arbetsgivare till en annan övergår också
rättigheter och skyldigheter enligt de anställningsavtal och de
anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången enligt lagen om
anställningsskydd § 6 b. Eftersom samma centrala kollektivavtal gäller för
landsting och kommuner behövde överenskommelse träffas enbart för de lokala
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
41
kollektivavtal som landstinget tecknat och ensidiga arbetsgivarbeslut som fattats
av landstinget. Inrangeringsförhandling genomfördes av representanter för
kommunerna med aktuella fackliga organisationer på landstinget (Bilaga 12).
Löner
Under hösten 2011 redovisades nuläget för medianlöner per yrkeskategori för arbetstagare inom kommunerna och Bra livs verksamhet. Justeringar gjordes efterhand som nya löneavtal tecknades. En sammanställning av dessa visade att det förelåg skillnader (Bilaga 13).
Arbetsuppgifter delegerade över huvudmannaskapsgränser.
Mätningar av antal delegeringar utfördes under en tvåveckorsperiod för att få en bild av antal och omfattning av insatser som delegerats. Det var svårt att få fram bra svarsunderlag. Det kunde ändå konstateras att mycket tid används till att utföra delegerade arbetsuppgifter. Det framgick att det delegeras olika mycket inom länsdelarna, dels mellan olika vårdcentraler men också mellan olika sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Egenvårdsbegreppet försvårade mätningen eftersom man hanterar bedömningen på olika sätt.
En delegering sker alltid i samråd mellan huvudmännen. De delegerade insatserna
utförs i samband med att personal inom hemtjänsten/personlig assistent gör
andra insatser hos den enskilde utifrån socialtjänstbeslut. Landstinget har idag
inga kostnader för detta och pengar har därför inte räknas med i det underlag som
utgör grunden för skatteväxlingen.
Utbildningsuppdrag studenter och elever
Studentgrupper från högskolor/universitet och elever från gymnasieskolorna genomför verksamhetsförlagd utbildning respektive arbetsplatsförlagt lärande inom landstingets hemsjukvård. I samband med huvudmannaskiftet kommer dessa påverkas. Praktikplatser och ansvar för handledning kommer att följa med i verksamhetsöverföringen, vilket innebär ett utökat utbildningsansvar för kommunerna i Jönköpings län. Detta kommer att hanteras i ordinarie avtal/överenskommelser, mellan kommunerna i länet och högskolor/universitet samt gymnasieskolor. Liknande förändring av avtal/överenskommelser kommer ske mellan Landstinget och berörda skolor.
Ställningstaganden
Under planeringsarbetet ställdes arbetsgruppen inför flera vägval och nedan beskrivs vilka ställningstagande som gjordes och varför.
Verksamhetsövergång
Arbetsgruppen var överens om att betrakta huvudmannaskapsförändringen som verksamhetsövergång enligt LAS § 6 b, trots att det inte var en hel, väl avgränsad verksamhet som skulle flyttas över till kommunerna. Man var initialt också överens om att en förutsättning för erbjudande om verksamhetsövergång var avhängigt av att man hade arbetsuppgifter inom hemsjukvården som omfattade mer än 50 % och att erbjudandet gällde den personal som var landstingsanställd.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
42
Det rådde osäkerhet avseende erbjudande om verksamhetsövergång för personalen på de privat drivna vårdcentralerna.
Senare konstaterades att reglerna för verksamhetsövergång skulle gälla även personal som arbetade inom hemsjukvården vid de privat drivna vårdcentralerna.
Den anställningstid som fullgjorts inom Landstinget och de privata vårdcentralerna ska räknas som anställningstid fullgjord i kommunen.
Ur minnesanteckningar från möte 24 oktober 2011:
– personal som arbetar > 50 % med hemsjukvård kommer att skriftligt erbjudas anställning inom kommunen. – Tjänstledighet för att pröva tjänst inom kommunen kommer inte att beviljas. – För den personal som eventuellt tackar nej till anställning har landstinget ett fortsatt personalansvar. – Anställningstid intjänad hos Landstinget tillgodoräknas och sparade semesterdagar tas med till den nya anställningen. Flex- och kompensationstid regleras inom landstinget innan verksamhetsövergången. Skuld till anställda för innestående semesterersättning per 2013-01-01, som genom förändring av huvudman byter arbetsgivare, regleras på individnivå genom överföring av medel från Landstinget till respektive kommun senast 2013-03-31. Detta ingår inte i skatteväxlingen. Enligt gällande pensionsavtal ska varje arbetsgivare stå för sitt åtagande med brytpunkt 2012-12-31
Personalinformation
I november tog arbetsgruppen ställning till att processen med att informera den personal som berörs av verksamhetsövergång borde ske innan alla politiska beslut var tagna. Det samma gällde det brev som skulle skickas ut med förfrågan om övergång. Det fanns två skäl till detta. Det ena var att personalen skulle få information och besked i ett tidigt stadium för att inte behöva gå i ovisshet. Det andra skälet var att Landstinget och kommunerna skulle ha tid på sig att planera för den nya verksamheten samt eventuellt rekrytera personal. Detta ställningstagande innebar att man vid informationstillfällen samt vid förfrågan om övergång också informerade om att alla politiska beslut ännu inte vara fattade. Detta ställningstagande förankrades i styrgruppen och godkändes. Ett PM angående övergången sammanställdes, dessa delades ut till berörd personal på informationsmöten i mars. (Bilaga 14.) Arbetsgruppen tog även fram de brev som skulle skickas till personal som erbjöds anställning i kommunen (bilaga 15).
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
43
Minnesgåva
Landstinget kom efter facklig samverkan överens om att erbjuda den personal som byter arbetsgivare och som skulle få 25-års gåva under 2013, att välja att motta sin gåva från Landstinget alternativt kommunen.
Personalakt
Ett resonemang fördes i arbetsgruppen om vilka delar ur personalakten som betraktas som nödvändiga och därmed ska lämnas över till den nya arbetsgivaren. Ur minnesanteckning från möte den 9 mars 2012:
Inför byte av arbetsgivare ska nödvändiga uppgifter ur personakten lämnas över till respektive kommun. De anställningsuppgifter som överlämnas till kommuner är matriklar med uppgifter om yrke, utbildningar, yrkeslegitimation, betyg, och övrig information av vikt, exempelvis eventuella disciplinära åtgärder. Pågående utredningar i personalärenden ska överlämnas i särskild ordning.
Arbetstid
Det avtal om proportionerlig arbetstid som finns i Landstinget i dag kommer också att finnas i kommunerna. Frågor som diskuteras för övrigt var heltidsmåttet för dem som arbetar natt, samverkansavtal, minnesgåvor, friskvård och arbetskläder. Diskussionen ledde fram till att respektive kommuns regelverk kommer att gälla.
Sjukvård
Landstingsanställda har idag fria sjukvårdsbesök, en förmån som inte förekommer i kommunerna. Denna förmån kompenseras genom att berörd personal får ett engångsbelopp på 800 kronor i samband med övergången och i med detta anses förmånen inlöst.
Rekrytering
I samband med rekrytering av ny personal inom hemsjukvården, efter det att förfrågan om övergång har besvarats, ska samråd ske mellan huvudmännen.
Den personal som kommer att erbjudas anställning i kommunerna motsvarar inte exakt det antal årsarbetare som de olika kommunerna ”får” ekonomi för att anställa. Det är därför mycket troligt att det kommer uppstå över- och undertalighet på vissa ställen när det gäller vissa professioner.
Arbetsgruppen är enig om att samråd mellan aktuell vårdcentral och kommun då ska ske, dels gällande ansökan om tjänstledighet, dels om eventuell rekrytering.
Vid eventuell ansökan om tjänstledighet, som inte är lagstadgad och som kommer att pågå efter 2013-01-01, ska samråd ske mellan huvudmännen innan ledighet beviljas. Huvudmännen kommer att samverka vid eventuell över- eller undertalighet. De personer som anställs måste, när anställningsavtalet skrivs, godkänna bytet av huvudman 2013-01-01.
Arbetsgruppen diskuterade om möjliga tjänsteköp mellan huvudmännen och en enighet finns att kostnadsneutrala tjänsteköp kan bli aktuella under en tvåårsperiod. Man undersökte möjligheten till tjänsteköp mellan verksamheterna med tanke på LOU (lagen om offentlig upphandling). Ur arbetsgruppens minnesanteckning:
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
44
Verksamhet under HSL är att betrakta som ett obligatoriskt område och det finns en lagstadgad skyldighet att samverka mellan kommuner och landsting vilket kan falla utanför LOU. Det är alltså OK att använda sig av tjänsteköp.
Introduktion
Eftersom hemsjukvården är en verksamhet som omfattar både akuta och planerade insatser, dygnet runt, och måste fungera direkt i samband med övergången, var frågan om introduktion viktig.
Arbetsgruppen HR/Personal fick i uppdrag att hantera och fatta beslut i frågan. Gruppen tog vid möte den 18 juni följande ställningstagande till omfattning av den introduktion som måste ske innan 1 januari 2013:
Sjuksköterskor, specialistsköterskor och undersköterskor Bedömning görs att en introduktion på 16 timmar är nödvändig för de sjuksköterskor och undersköterskor som ingår i dygnet runt-verksamhet.
Bedömningen grundade sig på en checklista som tagits fram av länets MAS:ar och innehållet i den IT-utbildning som finns för nyanställda sjuksköterskor i Jönköpings kommun.
Introduktion för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
Nödvändig introduktion för arbetsterapeuter och sjukgymnaster före den första januari 2013, bedöms ske i något mindre omfattning och med 8 timmar.
Landstinget debiterar kommunen för halva den merkostnad som eventuellt uppkommer för vikarier eller om någon personal behöver gå in utöver ordinarie arbetstid för introduktion.
Kommunen ansvarar för kostnad för personal och lokaler som krävs för att genomföra introduktionen.
Kompetensutveckling
Arbetsgruppen tog den 18 juni 2012 ett gemensamt ställningstagande att Landstinget och kommunerna i länet gemensamt skulle arbeta vidare med en långsiktig strategisk kompetensutveckling inom gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Utbildningsinsatser skulle till exempel innehålla gemensam utbildning i medicinska faktadokument och förändringar av nationella riktlinjer.
Förslaget till gemensam långsiktig kompetensutveckling presenterades för styrgruppen 2012-06-19. Länets socialchefer såg frågan som viktig, men ansåg att kompetensutveckling ska integreras i övergripande ledningssystem.
Patientrelaterad utbildning
Landstinget fortsätter att ansvara för att tillhandahålla patientrelaterad utbildning, konsultation och handledning i specifika fall.
Yrkeskompetens
För att säkerställa en god och säker vård inom hemsjukvården krävs väl utbildad personal. Till exempel är det drygt 70 % av de sjuksköterskor som idag omfattas av verksamhetsövergången som har specialistutbildning, flertalet
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
45
distriktssköterskeutbildning. Det är kommunernas ambition att ha en fortsatt hög andel personal med specialistkompetens.
Landstinget har idag tydliga riktlinjer för när personal vidareutbildar sig till distriktssköterska. I gruppen förs en dialog kring detta, vilket framgår av nedanstående minnesanteckningar från möte 24 februari 2012:
Studieledigheter som löper över årsskiftet 2012/2013 Utbetalning av studiebidrag för påbörjade/beviljade studieledigheter som löper över årsskiftet fullföljs av landstinget. I nuläget berörs en person.
För sjuksköterskor som genomgått specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska har landstinget gett ett lönepåslag med 2000 kronor efter avslutad utbildning.
Varje kommun kommer fortsättningsvis att hantera dessa frågor unikt.
Riskbedömning
I samband med alla förändringar i verksamheter ska riskbedömningar göras. Landstinget genomför riskbedömning under mars månad när det ekonomiska läget blir tydligt om hur mycket pengar som ska överlämnas. Ytterligare en riskbedömning görs efter sommaren angående personalsituationen och eventuell övertalighet/undertalighet. Varje kommun avgör själva när det är lämpligt att göra riskbedömning.
Genomförande
En tidsplan/aktivitetsplan fastställdes i ett tidigt skede under hösten 2011och har fortlöpande uppdaterats (Bilaga 16).
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
46
4.6.1 Arbetsgrupp Ekonomi
Start/process
Arbetsgruppen Ekonomi utgjordes av nio personer, tre landstingsföreträdare och övriga sex representerade kommunerna.
Kartläggning/Analys
Initialt arbetade gruppen med att beräkna kostnader för vården i länet som bedrevs i patienters hem, utifrån fyra olika sätt:
Aneby har genom avtal med Landstinget ansvarat för hemsjukvården i flera år. Beräkningar gjordes på Anebys siffror som mall. Det visade sig bli orimligt då Aneby utförde mer hemsjukvård än övriga länet.
Schabloner som Sörmland använt i samband med skatteväxling jämfördes
med Jönköping. De kostnader som denna beräkning resulterade i visade sig vara låga jämfört med hemsjukvård som idag bedrivs i Jönköpings län.
Kalmar läns beräkningar visade sig vara ojämförbara.
Inventering som gjorts på länets alla vårdcentraler. Denna mätning bedömdes bäst visa den vård som bedrevs i patienters hem och gruppens beräkningar kom att utgå från den.
Diskussion fördes också kring hur den utförda vården som bedrevs i patienters hem (enligt inventering i HR/ personalgrupp), antal utförda hemtjänsttimmar och antal särskilda boenden påverkande varandra. Inga slutsatser drogs utifrån detta bortsett från konstaterandet att det skiljer mycket mellan olika kommuner.
Inkomst- och utjämningssystem
Under höstens var Anders Folkesson från Statskontoret inbjuden för att mer ingående beskriva den ekonomiska delen av betänkandet ”Kommunaliserad hemsjukvård, SOU 2011:55”. Han var en av utredarna i betänkandet. I november månad bjöds också Niklas Johansson från SKL till ett av ekonomigruppens möten. Syftet var att alla i gruppen skulle få god kunskap om inkomst- och kostnadsutjämningssystemet samt om beräkningen av standardkostnaden.
Ställningstagande
Under processen ställdes arbetsgruppen inför en del val och nedan beskrivs vilka ställningstagande som gjordes och varför.
Inventering
Utifrån de ovan nämnda beräkningar som gjorts konstaterade arbetsgruppen att den inventering på länets samtliga vårdcentraler var den modell, som var bäst att utgå från. I denna uträkning fanns uppgift om hur stor del av varje tjänst som användes till vård i patienters hem per yrkesgrupp, uppdelat på varje vårdcentral. Denna inventering kom att ligga till grund för fortsatta beräkningar när det gäller den utförda vården i patienters hem, som utförs av vårdcentralerna.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
47
Sextiofem år och äldre
Arbetsgruppen beslutade att basera uträkningarna på åldersgruppen 65 år och äldre när det gäller fördelning mellan kommunerna.
Ur minnesanteckningar från möte 20 januari 2012:
Det har gjorts en jämförelse med att basera uträkningen på 80+ alt 65+. Skillnaden är försumbar, beslutar att utgå ifrån 65+ eftersom det är mest nationellt använt.
2009 kontra 2011
Ur minnesanteckningar från möte 2 februari 2012:
Arbetsgruppen har i uppdrag att utgå från år 2009 vid framtagande av underlaget till beräkningarna för skatteväxlingen. Men gruppen är överens om att detta inte är möjligt, det måste bli från 2011. Efter att ha provat olika utgångspunkter för beräkningarna så har gruppen valt att använda inventeringsmetoden eftersom det är den som bäst visar den verksamhet som ska växlas. Budgetering sker inte idag, och har inte heller skett tidigare, utifrån hemsjukvård som en verksamhet, utan hemsjukvården är del av olika verksamheter. Controllern på Vårdvalsenheten beskriver dock att den kostnad för hemsjukvård som rapporteras till SKL-rapport varit rätt konstant sedan 2009. Det finns heller inga landstingbeslut om besparing inom primärvården under denna tid. Det finns också fördelar mer aktuella data, den är mer tillförlitlig och går att kontrollera på ett bättre sätt. Ekonomigruppen är överens om detta.
Styrgruppen godkänner 2011 som utgångspunkt vid beräkningarna.
Särskilt vårdtunga
Landstinget har haft ofördelade medel för hemsjukvårdspatienter med omfattade behov som vårdcentraler kunnat få del av. Gruppen tar ställning till hur dessa pengar ska hanteras.
Ur minnesanteckningar från möte 20 januari 2012:
Enighet finns att dessa pengar ska inräknas i skatteväxlingen. Möjlighet finns hantera orättvisan i kommunernas kostnader i den mellankommunala utjämningen. Historiskt har det varit omkring 5 patienter.
Ur minnesanteckningar från möte 2 februari 2012:
Det belopp om nu finns avsatt till de fåtal patienter i länet som har behov av mycket stora hälso- och sjukvårdsinsatser är 7 926 tkr. Beloppet är baserat på uträkningar utifrån statistik. Hela beloppet är aldrig använd men gruppen är överens om att det är det belopp som ska växlas.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
48
4.6.2 Arbetsgrupp Ekonomi - Habilitering När det gäller habiliteringsverksamheten så kommer en vidare utredning att ske
med start under hösten 2012. Specialisthabilitering kontra basal habilitering ska
definieras och målsättningen är att alla som har behov av specialisthabilitering ska
få det oavsett om personen bor i ordinärt eller särskilt boende. Denna förändring
beräknas bli ett ”nollsummespel”, och inga pengar växlas gällande denna
verksamhet. En beräkning för detta är framtaget där underlaget består av en
enkätundersökning i kommunerna samt personlig kontakt med
Habiliteringscentrum:
Ansvarsuppdelning i nuläget:
Kommunen ansvarar för all habilitering i kommunens särskilda boenden eller
motsvarande, korttids/fritids vistelse och daglig sysselsättning/verksamhet.
Landstingets habiliteringscentrum ansvarar för habiliteringen i ordinärt boende.
Föreslagen ansvarsuppdelning i samband med KomHem:
Kommunen ansvarar för basal habilitering och landstingets ansvarar för
specialisthabilitering, oavsett var patienterna bor och vistas.
Beräkningar
Under 2011 hade habiliteringscentrum pågående insatser för 2600 personer, 700
barn och 1900 vuxna i länet. Målgruppen för insatserna är barn och vuxna med
medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar, som bor i ordinärt
boende.
När det gäller barnen, har kommunerna kontakt med 260 genom att de har
korttidsvistelse eller fritidsvistelse i kommunen. Detta innebär att idag har drygt
1/3 av barnen insatser av både habiliteringscentrum och kommunen.
Kommunerna har också kännedom om en stor del av dessa barn genom särskolan.
Den föreslagna förändringen innebär att habiliteringscentrum kommer ansvara för
specialisthabilitering till dessa barn och kommunens kommer ansvara för basal
habiliteringen till ett mindre antal av dessa barn
När det gäller de vuxna så har 990 daglig verksamhet/sysselsättning i
kommunerna. Detta innebära att hälften av de vuxna har insatser av både
habiliteringscentrum och kommunerna. Den föreslagna förändringen innebär att
kommunerna kommer att ansvara för den största delen av denna grupps
habilitering (basala) och habiliteringscentrum kommer att ansvara för en mindre
del, specialisthabilitering.
Utöver dessa 2600 personer bor det 690 personer med medfödda eller tidigt
förvärvade funktionsnedsättningar i kommunernas särskilda boende,
gruppboende, särskilt anpassad bostad eller motsvarande. Kommunernas
uppskattning är att ca 50 % av de dessa har behov av habiliteringscentrums
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
49
multiprofessionella team och deras specialisthabilitering. Den föreslagna
förändringen innebär att habiliteringscentrum kommer ansvara för
specialistrehabiliteringen även på dessa boenden i kommunerna.
Habiliteringscentrums och kommunernas arbetsterapeuter och sjukgymnaster
som arbetar med målgruppen är fördelade enligt tabellen nedan.
Arbetsterapeuter,
årsarbetare
Sjukgymnaster, årsarbetare
Habiliteringscentrum 12,2 13,55
Kommunerna 20,9 3,26
Ställningstagande
Med bakgrund av dessa fakta konstateras att den föreslagna ansvarsuppdelningen
innebär att; Landstingets habiliteringscentrum kommer att lämna arbetsuppgifter
till kommunerna i form av basal rehabilitering i ordinärt boende, i samma
omfattning som de kommer att få nya i form av specialistrehabilitering på särskilt
boende. Detta har diskuterats i KomHems rehabiliterings/habiliterings-
arbetsgrupp.
Bilar och lokaler
Växlingen av hemsjukvården innebär att landstinget fick en övertalighet av bilar
och lokaler. Landstingsledningen har under första halvåret 2012 tagit kontakt med
ansvariga i varje kommun med anledning av detta.
I slutet av mars skickades mejl till samtliga kommunledningar i länet från
landstingsdirektören angående lokaler. I detta erbjöds kommunerna att hyra
lokaler som primärvården använt till hemsjukvård och man ombads kontakta
fastighetsdirektören för en dialog kring detta om man var intresserad.
I slutet av maj skickades ytterligare ett mejl, denna gång gällande bilar där kommunerna erbjöds att ta över de fordon som användes i hemsjukvården. Mejlet innehöll en tidsplan kring detta och vem man skulle kontakta.
Mellankommunal utjämning
De kommunala representanterna i ekonomigruppen var överens om att en
mellankommunal utjämning var lämplig och gjorde bedömningen att tre år var
rimlig med tanke på beloppet. Då detta presenterades för styrgruppen framkom
inga andra synpunkter. Då avtalet presenterades för politikerna i den
primärkommunala nämnden fanns önskemål om att utjämningen skulle fördelas
på fem år och ekonomigruppen fick i uppdrag att räkna även på detta. Beslutet blev
sedan en femårig mellankommunal utjämning.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
50
Förklaring av skillnader
I ett tidigt skede kunde konstateras att man på länets olika vårdcentraler utförde
olika mycket hemsjukvård, kostnader per invånare skilde sig mellan olika
kommuner. Detta kunde inte fullt ut förklaras utifrån demografi, geografi, antal
utförda hemtjänsttimmar, antal särskilda boenden eller någon annan känd faktor.
Gruppen enades om att flera olika faktorer kunde förklara dessa skillnader, till
exempel att landstingsstyrelsen beslutar om en budgetram för primärvård, där
hemsjukvård är en del, vilket innebär att det inte finns en beslutad ram specifikt
för hemsjukvården. Dessutom är det så att sedan juni 2010 ingår hemsjukvård som
en del av vårdval. Alla länets vårdcentraler, offentliga såväl som privata, har
samma uppdrag och samma ersättning. Ersättningen är viktad beroende på
vårdcentralens ålderssammansättning.
Utöver dessa förklaringar så prioriterar vårdcentralerna olika, inom ramen för sitt
uppdrag hur mycket resurser som läggs på hemsjukvård kontra
mottagningsverksamhet av olika slag. Denna prioritering kan bero på:
Olika befolkningsstruktur
Olika intressen och kunskaper hos personalen
Olika praktisk tillämpning av gränsdragningar mellan landstings och
kommunala uppdrag
Olika förmåga att bedriva vård inom ekonomiska ramar
Stordriftsfördelar finns, särskilt gällande nattbemanning
Slutligen konstaterar gruppen att landstinget i Jönköpings län är inte unika när det
gäller olika kostnadsnivåer för likartad verksamhet. Kalmar län som växlade
hemsjukvårdsansvar 2008 har lika stor kostnadsspridning mellan sina kommuner
som Jönköpings län uppvisar. Kostnader per invånare för omsorgsverksamheten i
länets kommuner visar också stora skillnader. Skillnader finns även inom varje
kommun, till exempel mellan olika arbetslag inom hemtjänsten och mellan olika
äldreboenden.
Uppföljning
Det ingick i ekonomigruppens ansvar att ta fram variabler för att följa volym- och
kostnadsutvecklingen efter reformens genomförande. En diskussion förs i gruppen
om värdet i att följa upp volym och kostnader med tanke på att förändringen av
huvudmannaskapet förhoppningsvis leder till andra positiva effekter och
samordningsvinster som gör att det blir svårt att urskilja enstaka variabler.
Gruppen enas slutligen om att antal årsarbetare och kostnaderna för
medicintekniska produkter var avgränsade och därmed kan vara lämpliga att följa
upp. Det är dock tveksamt om det är positivt eller negativt om antal årsarbetare
och/eller kostnaderna för medicintekniska produkter minskar eller ökar. Väl
definierade utgångsvärden samt när och hur dessa ska följas upp har tagits fram
och framgår av avtalstexten.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
51
Beräkningar och resultat
Vid fördelning av beräknade kostnader på kommunnivå användes verkliga kostnader när det fanns, till exempel inventerad personal, köpta tjänster, hjälpmedel. Vissa kostnader schabloniserats till exempel overhead-kostnader, bilar, lokaler och arbetsledning. För förbrukningsmaterial och inkontinenshjälpmedel beräknades schablonen per kommun utifrån antal invånare som är 65 år och äldre.
Prisuppräkning från 2011 till 2013 års nivå skedde med 4,4 % enligt SKL:s cirkulär 2012:06, prisindex för kommunal verksamhet (Bilaga 17).
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
52
4.7 Arbetsgrupp IT Arbetsgruppen IT inledde sitt arbete med att kartlägga IT-system och vilken informationsmängd som finns avseende vård och omsorg i länets kommuner och i hemsjukvården (bilaga 18).
Resultatet av IT-gruppens genomgångar:
Ett flertal problemområden identifierade En förstudie initierad – gäller bl.a. tillgång till systemet RoS En förstudie föreslogs – gällande utökning av systemet Meddix
Åtgärdspaket för huvudmännen inför verksamhetsövergången (är även bilaga till avtalet): Landstinget ansvarar för:
• att undersöka möjligheterna att systemet ROS görs tillgängligt för kommunerna
• att en samlad, fullständig läkemedelslista finns att tillgå via NPÖ, eller på annat sätt
• att inför verksamhetsövergången leverera nödvändiga patientuppgifter till kommunerna
• att inför verksamhetsövergången leverera nödvändiga personaluppgifter till kommunerna
Kommunerna ansvarar för:
• att utrustning såsom streckkodsläsare och etikettskrivare införskaffas för att möjliggöra användande av ROS
• att teckna avtal med leverantör av tjänsten e-recept • att avtal tecknas med Svevac avseende vaccinationsregistrering • att inför verksamhetsövergången etablera anslutning som konsument till
NPÖ samt på sikt även som producent • att utfärda SITHS-kort till all berörd personal • att föra in nödvändig patientuppgifter i de egna systemen för vård och
omsorg • att föra in nödvändiga personaluppgifter, behörigheter,
organisationstillhörighet med mera i de egna verksamhetssystemen Huvudmännen ansvarar gemensamt för:
• att tillsätta en förstudie med syfte att utreda förutsättningarna för anskaffning av Meddix öppenvårdsmodul
• utreda möjlighet/förutsättning att använda en gemensam teknik för utbyte av textmeddelande, t.ex. säker e-post
Status IT-området årsskiftet 2012/13
NPÖ bedömdes under större delen av arbetet kunna lösa åtkomsten till den information från Landstingets dokumentation som behövdes i den kommunala hemsjukvården. Vid årsskiftet visade det sig dock att NPÖ inte
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
53
alls fungerade som väntat i de kommuner som var anslutna till NPÖ. Fem kommuner var inte anslutna vid årsskiftet.
En fullständig läkemedelslista speglad i NPÖ kunde inte ses med nuvarande version av Cosmic.
Meddix SVP hade reviderats så att överföring av meddelande från slutenvården kunde ske till kommunernas hemsjukvård i samband med samordnad vårdplanering
RoS, Remiss och Svar var inte tillgängligt vid månadsskiftet februari/mars för de sjuksköterskor/distriktssköterskor som bytte huvudman vid årsskiftet. Etapp 2 sjuksköterskor tjänstgjort på särskilt boende före årsskiftet beräknas få tillgång till RoS efter 1:a kvartalet 2013.
Säker kommunikation mellan huvudmännen var inte klar, kommer att hanteras av IT-samverkan kommuner och landsting
Kommunerna kommer inte ha tillträde till Landstingets vaccinationsregister. Avtal tecknas med Svevac.
4.8 Arbetsgrupp Information Arbetsgruppen Information kom först igång efter sommaren 2011 med ett första möte. KomHems informatör bjöd in en informatör från var och en av de 13 kommunerna, från Landstinget en per sjukvårdsområde och Landstingets informationsavdelning samt en informatör från Regionförbundet i Jönköpings län. Vid mötet bestämdes – att gruppen var otympligt stor varför endast en informatör per geografiskt område skulle representera övriga samt att Landstinget skulle vara representerat av en informatör. – att en plan togs fram för kommande samverkan – att en kommunikationsplan skulle tas fram Den webbplats, www.komhem.net, som tagits fram under sommaren presenterades och kommenterades. Bland annat bestämdes att kommunerna och Landstinget här skulle ha egna sidor för minnesanteckningar från arbetsgrupper i kommunerna och länkar till egna webbsidor om KomHem-arbetet. Under hösten 2011 – samlades den mindre informationsgruppen vid ett par tillfällen – producerades en Powerpoint presentation om KomHem och en broschyr om innehållet i Avsiktsförklaringen. Broschyren delades sedan ut vid informationstillfällen där projektledningen medverkade. Kommunerna kunde beställa exemplar att dela ut vid sina informationstillfällen. I Avsiktsförklaringen och broschyren ingick även de grundläggande värderingar, som styrgruppen antog efter ett speciellt möte i augusti 2011, liksom den viljeriktning för arbetet, som betonade att avsikten med
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
54
KomHem är att åstadkomma något som ska bli bra för patienter, anhöriga och invånare i Jönköpings län.
Webbplats viktig
Webbplatsen blev under året den främsta informationskällan. Tanken med den var att här ha en transparent plats där alla intresserade och inblandade kunde följa förändringsarbetet. Fram till sommaren 2012 hade webbplatsen haft cirka 10 000 unika besökare. Det bästa och mest framgångsrika sättet att informera om något är ansikte mot ansikte i en dialog i mindre eller större sammanhang. Under hela projekttiden har muntlig information stått för merparten av informationsinsatserna.
Informationsaktiviteter
Deltagarna i projektgruppen hade fram till sommaren 2012 deltagit i 139 möten med socialchefer, politiker, intressegrupper med flera. Vid fyra workshopar som genomfördes i september 2011 nådde man cirka 1 000 personer med muntlig information om KomHem. Under våren 2012 deltog projektledningen i Äldredagarna på Elmia med en mindre monter och roll up-poster för att nå personal i vården och allmänhet. Under hösten deltog projektledningen vid Seniordialogen. Under hösten 2012 tog KomHems informatör fram tre mindre broschyrer, varav en riktad till allmänheten, en riktad direkt till patienter och en om vad egenvård handlar om i detta sammanhang. De två förstnämnda använde flera kommuner som underlag till en egen mer lokalt anpassad broschyr. Det har under 2012 skrivits artiklar i Landstingets personaltidning Pulsen och i flera av kommunernas personaltidningar samt i tidningar till hushållen, t ex Landstings-Nytt. Dagstidningarna i länet har haft ett trettiotal artiklar om KomHem fram till och med årsskiftet 2012/-13.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
55
4.9 Arbetsgrupp KomUpp (Kvalitetsindikatorer och uppföljning) På ett tidigt stadium bestämdes att förändringarna som följd av KomHem skulle följas med hjälp av ett antal kvalitetsindikatorer som skulle mätas över tid. För att få en utomstående projektledare för detta tillfrågades fil dr/lektor på Institutet för gerontologi, Jönköping. En arbetsgrupp bildades med representation från FoUrum och Qulturum, som under hösten startade planeringen av arbetet. Namn för denna studie bestämdes till KomUpp. I januari 2012 fick styrgruppen en presentation om hur man tänkt lägga upp arbetet.
Uppdrag och Syfte:
1. Undersöka om förändringen av hemsjukvårdens huvudmannaskap påverkar - situationen för personen som erhåller hemsjukvård med fokus på
tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och uppföljning - resursutnyttjande och säkerhet i arbetssätt inom hemsjukvården med fokus
på samverkan, delegering och informationsöverföring 2. Ta fram funktionella kvalitetsindikatorer som är hållbara för denna uppföljning. Det förslag som presenterades i januari 2012 var mer omfattande än tidigare förslag. Arbetsgruppen hade funnit att arbetet med kvalitetsindikatorerna skulle bli betydligt mer komplicerat än man antog från början.
Förslaget till mätningar innehåller tre steg: Baslinjemätning – fördjupad och omfattande insamling av information och data Uppföljning 1 efter ett år Uppföljning 2 efter 3-5 år
I Sverige har tidigare inte gjorts så noggrann uppföljning som denna. Socialstyrelsen har tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer, men de är enbart inriktade på äldre människor. De mäter exempelvis inte tillgänglighet, samverkan, delegeringar.
De indikatorer som slutligen valdes ska spegla förändringen både ur individens perspektiv och ur organisationens. Befintliga register ska användas (Senior alert, Svenska palliativregistret, etc.), och enkäter med personal och invånare/patienter ska genomföras.
Registerdata om personer som har hemsjukvård:
- Senior Alert, Svenska palliativregistret, Äldreguiden, läkemedelsregister
Intervjuer
(kompletterat med intervjuer av anhöriga/närstående) - Patientupplevelser: behov och hur de tillgodoses, kontinuitet, trygghet, vad som är viktigt att tänka på som vårdgivare - Organisationen, samt personal som arbetar inom hemsjukvården
Registerdata
- Antal och typ av hembesök, hemsjukvårdsbesök: distriktssköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktsläkare - Antal personer som är inskrivna i hemsjukvård och visats på sjukhus under mätperioden
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
56
Enkäter
- Läkemedelsgenomgång, delegering, dokumentations- och informationsöverföring, team (struktur och innehåll), gränsdragningar, kompetens Uppföljningar görs efter ett och tre till fem år. Resultaten från all insamlad data analyseras i syfte gallra fram: - funktionell data (= av värde för personen som erhåller hemsjukvård, och/eller hemsjukvårdsorganisationen), samt - enkel data (= enkla att mäta/samla in) kvalitetsindikatorer som kan svara på hemsjukvårdens funktion avseende vård och rehabilitering i kommande uppföljningar
Det gäller resultat som kan följas upp genom ett fåtal parametrar ur register och ett fåtal parametrar i en brukarenkät.
Kvalitetsindikatorerna kan användas inte bara för uppföljning, utan även som styrinstrument för ledning.
De berättelser som kommer fram i intervjuerna ska återföras till verksamheterna igen, enligt styrgruppens önskemål. De kan användas i förbättringsarbetet.
Förslag till genomförande av uppföljningen
Uppföljningen med kvalitetsindikatorerna bör genomföras cirka ett år efter KomHem (dvs i början på året 2014) samt efter tre till fem år. Varje uppföljning bör göras under första kvartalet, för att vara optimalt jämförbar. Baslinjemätningen ligger som jämförelsegrund och kommunerna ansvarar för insamlandet av data i enlighet med förslag till kvalitetsindikatorerna ovan. I stort innebär uppföljningen insamling av data från olika register, men även till viss del frågor till patienter och till personal. Flertalet av indikatorerna som föreslås används redan nu för att beskriva vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Vissa av dem används som indikatorer för prestationsbaserad ersättning till kommun och landsting. Det innebär därför inte något extra för kommunerna att samla in dessa indikatorer. De indikatorer som föreslås i KomUpp: undvikbar slutenvård, olämpliga läkemedel, aktuell läkemedelsgenomgång, hänsyn till äldres åsikter och önskemål, riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår, smärtskattning sista levnadsveckan, kompetens samt samverkan och samarbete. Vad gäller framtida mått avseende läkemedel hänvisas till nationella direktiv eftersom tillförlitliga indikatorer ännu saknas. Socialstyrelsen ger förslag om registrering och användning av kvalitetsregistret SveDem som kvalitetsindikator. Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer. Målet är likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdomar. År 2012 var registret inte tillräckligt använt för att vara användbart i baslinjemätningen. Därför användes endast uppgifter från BPSD-registret för baslinjemätningen. Detta hindrar inte att framtida uppföljningar kompletteras med nationellt beslutade mått avseende SveDem.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
57
5. Styrning, ledning, uppföljning
Uppdraget för uppföljning av KomHem-avtalet ges till Ledningsgruppen för Samverkan mellan Kommuner och Landsting, den s k Kolagruppen. Uppdraget innefattar bland annat att tillsätta grupp med mandat att hantera oklarheter (skiljaktiga uppfattningar).
KomHem-överenskommelsen omfattar avtal, tillämpningsanvisningar och fördjupningsdokument, som kan vara till vägledning vid skiljaktigheter.
I framtiden kan det bli aktuellt att justera skrivningarna i tillämpnings-anvisningarna. Dessa ska finnas på www.lj.se/samverkan, fliken KomHem där gällande version alltid publiceras.
BESLUT (från styrgruppens minnesanteckningar 15 januari 2013):
Styrningen av tillämpningsanvisningar för hemsjukvården förs över till KOLA-gruppen.
Förändringar i tillämpningsanvisningarna ska inte göras för ofta för att inte förvilla personalen. Styrgruppen beslutar att detta endast ska ske vid bestämda tillfällen, t ex en gång varje halvår till att börja med och senare endast en gång per år; efter att ändringsförslaget har beretts och fastställts i KOLA-gruppen. Tidigare versioner sparas och ska finnas kvar för att kunna jämföras med.
Tillämpningsanvisningarna ska inte strida mot KomHem-avtalet, som fastställdes våren 2012. Datum för senast fastställda version ska alltid framgå.
Namnet i avtalet ”Tvistegrupp” ändras till ”Förbättringsgrupp” och namnändringen skrivs in i fördjupningsdokumentet. Gruppen ska innehålla två ledamöter, där en utses av Landstinget och en av kommunerna bör vara personer som är insatta i frågorna. Gruppen skapas först efter att KomHems projektledning avslutat sitt arbete.
Tvistefrågor ska först behandlas i linjen, sedan lämnas till Förbättringsgruppen. Blir man inte ense där förs frågan upp till den styrgrupp som kommer att finnas.
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
58
Bilaga 1
6. Bilagor
Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning Sammanhållen hemvård i Jönköpings län
Ulf Grahnat 2011-05-11
proj led Sammanhållen Hemvård
Bakgrund
Genom att utse en nationell samordnare (Dir.2010:71) med uppdrag att stödja landsting
och kommuner att föra över ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna
har regeringen klargjort att man på frivillig väg vill få till stånd ett enhetligt kommunalt
huvudmannaskap för landets hemsjukvård.
Som grund för regeringens ställningstagande anges bland annat den utvärdering som
Socialstyrelsen genomförde år 2008 ”Hemsjukvård i förändring”. Vid jämförelse av
hemsjukvård bedriven i landstingsregi respektive primärkommunal regi visar
utvärderingen på ett antal fördelar med kommunalt driven hemsjukvård. Det gäller såväl
ur skattebetalarperspektiv som ur vårdtagarperspektiv.
Av protokoll från Läns-LAKO 2010-12-08 framkommer att landstinget har för avsikt verka
för en kommunalisering av länets hemsjukvård.
Vid primärkommunala nämndens (PKN) möte 2010-12-16 beslutas beträffande länets
hemsjukvård bl a att nämnden avser att åta sig ”utgöra den kommunala arenan för arbetet
med att överföra hemsjukvården till kommunerna”.
Ovanstående beslut i Läns-LAKO samt PKN kan sägas utgöra grunden från den politiska
ledningen om att hemsjukvården i länet skall övergå från landstinget till länets 13
primärkommuner.
Projektstruktur
Uppdraget leds av en styrgrupp sammansatt av företrädare för länets kommuner samt
landstinget. För kommunerna: en socialchef/direktör från vardera länsdel, en
kommunchef och representant från Regionförbundet. För landstinget: landstingsdirektör,
hälso- och sjukvårdsdirektör, utvecklingsdirektör, samt informatör.
Styrgruppen arbetar på uppdrag landstingets planeringsdelegation (PD) samt
primärkommunala nämnden (PKN). Ett arbetsutskott till styrgruppen skall inrättas,
bestående av företrädare för landstinget, (tillika styrgruppens ordförande) och länets
kommuner, (socialdirektören för Jönköpings Kommun) med projektledare som
adjungerad. Styrgruppen tillsätter en projektledning bestående av projektledare,
informatör/administratör samt sakkunniga som får ansvaret att operativt genomföra
uppdraget. Projektledningen skall stå fri och oberoende i förhållande till landstinget och
de 13 kommunerna. Projektledningen har endast en uppdragsgivare: styrgruppen. De
enskilda medarbetarna i projektledningen företräder således inte sin ordinarie
arbetsgivare.
Ett antal arbetsgrupper kommer att konstitueras. Deras uppgift blir, att inom sitt
fackområde, kartlägga, analysera och lägga förslag till förändringar. Antal arbetsgrupper
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
59
kan komma att växla över tid men inledningsvis skall följande grupper bildas: Ekonomi,
HR, Hälso- och sjukvård, Rehabilitering/habilitering samt Övrigt (IS, samverkan
slutenvård etc.). Projektledningen svarar för samordning och stöd till/mellan
arbetsgrupper, sekreterarskap, avrapportering till styrgrupp etc.. Kommunvisa, dvs 13,
arbetsgrupper skall tillskapas med företrädare för respektive sjukvårdsområde samt
kommun. Under projekttiden kommer ett antal workshoppar, seminarier, kulturmöten
etc. att arrangeras för att erbjuda en bred delaktighet.
Projektledningen skall svara för att intressenter, vid sidan av arbetsgivare och berörda
medarbetare, ges kontinuerlig möjlighet till information och erfarenhetsutbyte. För detta
syfte kommer ett antal referensgrupper att bildas. Ett antal resurspersoner kommer från
tid till annan att knytas till projektledningen beroende på behov. Uppgiften för dem blir att
bistå med kritiska synpunkter och reflektioner på det löpande arbetet. Resurspersonerna
har inte något formellt åtagande eller ansvar inför styrgruppen.
Tidplan
Uppdraget utgår från beslut i Läns-Lako, samt PKN december 2010. Styrgrupp
konstitueras senast maj -11. Styrgruppen lämnar förslag om projektstruktur, tidplan och
uppdragsbeskrivning som fastställs av PKN samt PD senast halvårsskiftet 2011.
Avsiktsförklaring innehållande definitioner, avgränsningar och vilka gemensamma
ambitioner som huvudmännen ställer sig bakom skall vara klar senast oktober 2011.
Denna skall då också vara godkänd av PD och PKN. Som grund för avsiktsförklaringen
ligger bl a ett antal workshoppar som genomförs såväl länsövergripande som länsdelsvis.
Avsiktsförklaringen skall samverkas fackligt hos respektive huvudman.
Avsiktsförklaringen underställs landstingsfullmäktige samt respektive
kommunfullmäktige. Med utgångspunkt från avsiktsförklaringen genomför ett antal
arbetsgrupper (länsgemensamma) kartläggning, analys och utarbetar förslag till
överenskommelse/avtal. Arbetsgrupperna stämmer av sitt arbete vid länsdelsvisa
workshoppar.
Ett sammanhållet avtalsförslag skall vara klart senast april 2012. Inför beslut i respektive
kommunal facknämnd samt landstingsstyrelsen maj 2012, samverkas avtalsförslaget med
fackliga företrädare. Respektive kommunfullmäktige samt landstingsfullmäktige beslutar,
efter behandling i PD samt PKN, om att godkänna avtalet senast sept 2012 varefter
skrivelse lämnas till regeringen om godkännande om skatteväxling. Om skatteväxling
skall kunna ske inför år 2013 är det ett absolut villkor att skrivelsen inkommit till
regeringen senast 3 månader före årsskiftet.
Uppdraget för projektledningen kvarstår ett antal månader in på 2013 för att stödja
implementeringen av förändringen.
Ett antal kvalitetsindikatorer skall identifieras under hösten 2011. Baslinjemätning av
varje indikator skall genomföras under 2012. Resultatet skall ligga till grund för
kommande års uppföljning av det förändrade huvudmannaskapet.
Bilaga 1
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
60
Tidplan i bild:
Resurser
Projektledningen utgörs av projektledare 1,0 tjänst, informatör/administratör 0,5 tjänst,
sakkunniga 3,5 tjänst. Kostnaderna för projektledning fördelas enligt följande:
kommunerna svarar gemensamt för 1,5 sakkunniga, Jönköpings kommun för
projektledare och landstinget svarar för 2,0 sakkunniga samt informatör/administratör.
Bemanningen i projektledningen kan komma att variera över tid. Beslut om
utökning/reducering av projektledning fattas av styrgruppen. Uppdrag att ingå i
projektledningen är formellt att betrakta som ett tjänsteuppdrag från respektive
huvudman.
Lokalkostnader och IT svarar landstinget för. Övriga kostnader för uppdragets fullgörande
(adm, resor, etc.) konteras löpande via socialförvaltningen, Jönköpings kommun.
Kostnaderna fördelas lika mellan landsting och kommunerna i efterhand.
Respektive huvudman förbinder sig att frigöra erforderliga personalresurser för åtagande
i arbetsgrupper, referensgrupper etc.. Uppdragets förhållandevis begränsade tidsram
innebär att uppdrag och åtagande i styrgrupp, arbetsgrupper, referensgrupper,
workshoppar etc. skall ges hög prioritet. Någon ekonomisk kompensation,
vikarieersättning etc. utgår inte.
För styrgruppen Sammanhållen Hemvård i Jönköpings län
Mats Bojestig,
ordf
Bilaga 1
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
61
Bilaga 2: SWOT-analys – Rehabilitering
Arbetsgrupp Rehab/Hab 2011-12-06
Positiva faktorer
Styrkor Möjligheter
Negativa faktorer
Hinder Svagheter Hot
Att klargöra gränssnitten bas och specialist, kommun och landsting, egenvårdsbegreppet
Förbättrad teamsamverkan (ssk, dsk, at, sg, hemtj m.m)
Gemensam hjälpmedelscentral och att pat ej behöver byta hjm vid hemgång
Närmare kontaktvägar och ökad samverkan mellan kommunens HsL och SoL personal tack vare samma organisation
Mindre sjukhusinläggningar Förtroendeförskrivning mellan sluten
vård och hsv (patientsäkerhet), vc Förtjänsten av rehabiliteringen
hamnar hos samma huvudman Sker en ökad rehabilitering i hemmet
(förhoppningsvis) Dyrare hjms (ex kognition,
kommunikation, elrullstol) budget ligger kvar centralt
Får tydliga anvisningar Utveckla rehabilitering Utveckla samverkan med
specialistrehabilitering (landsting) Ökad kompetens
Dokumentation, olika journalsystem Ej sammanhållen dokumentation Olika syn på rehabinsatser beroende på
boendeform (hab) Parallella organisationer (specialist och bas) Hsv sg kommer vara få och med liten % i små
kommunerna Läkarsamverkan till hsv fungerar ej Långt till läkarna Svårt att upprätthålla kompetens i små
kommuner (sg, at ev dietist, logoped) Ej lika vård för pat i en kommun där man ej kan
rekryterar vissa kompetenser eller hjm som är kostnadskrävande (budgeten är slut)
Om ej gemensam hjälpmedelscentral, pat behöver byta hjm vid hemgång
Kommunerna tar ut HSV-avgift och det skiljer mellan olika kommunerna
Oklarheter gällande tolkningar vem som ska var hsvpat faller mellan stolarna alt bollas mellan kommun – vårdcentral
Hjälpmedel – följer förskrivning och budget, hur gör man med habiliteringen, ska det vara kommunen eller förskrivaren? MTP som ej rör hab, belastar idag hab oavsett anledning (ex inkontinens), oavsett förskrivare
Dyrare hjm läggs ut på kommunen (ex elrullstol, kommunikation, kognition)
Att förtroendeförskrivningen av hjm mellan slutenvård och hsv tas bort
För lite resurser går över (eller att kommunerna ej satsar ytterligare resurser)
Splittrad Hjm-vht och oklara rutiner och anvisningar
Otydligt avtal som ger utrymme för tolkningar
Bilaga 2
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
62
Bilaga 3: Hembesök på några vårdcentraler – en ögonblicksbild
Akuta aktiviteter: hembesök respektive hemsjukvårdsbesök mätta under 14 dagar, våren 2012. Vårdcentralerna Bra Liv och privata vårdcentraler
Norr Söder Öster Summa
Hem-besök
Hem-sjukvård
Hem-besök
Hem-sjukvård
Hem-besök
Hem-sjukvård
vardag
0700-1700 97 165 86 107 53 241 749
1700-2200 10 26 0 3 23 91 153
2200-0700 5 5 3 3 73 73 162
Helg-dag
0700-1700 19 69 5 23 19 59 194
1700-2200 5 17 4 3 15 23 67
2200-0700 0 0 2 2 54 54 112
Summa: 136 282 100 141 237 541 1437
Hembesök totalt: 473 Hemsjukvård totalt: 964
Bilaga 3
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
63
Bilaga 4: SWOT-analys – Somatisk specialistsjukvård
Från Hearing 2012-02-10
Hot (hög prio)
Patientnytta
Avsaknad av gemensam dokumentation mellan läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Fortsatta brister i vårdplaneringen Nya gränsstrider kan uppstå kring definition av ansvarsfördelningen t ex vid
rehabilitering Få arbetsterapeuter och sjukgymnaster som går över till hemrehabilitering i
kommunerna Otydliga avtal avseende specialistsjukvårdens konsultativa insatser Risk att kontakten med patientansvarig läkare blir svår att upprätthålla Att läkemedelslistan ej går att se i NPÖ Rekrytering kortsiktigt Vid behov av akuta insatser läkarinsatser fallerar läkarmedverkan från
primärvården Behörighet till gemensam dokumentation t ex undersköterska Läkarna följer inte det upprättade läkaravtalet Avsaknad av kompetens beträffande arbetsterapeuter och sjukgymnaster Följsamhet till nationella och lokala riktlinjer samt uppföljning av desamma Resurser för gemensam generell kompetensutveckling Sjuksköterskorna kan få fler vårdtagare med behov av specialiserade vårdinsatser
vilket kan innebära att de får delegera till fler personer
Åtgärder:
Fungerande vårdplaneringar Följa nationella riktlinjer, till exempel strokerehabilitering Jobba med patientansvar Uppdelning i geografiska områden Tvillingområden Anställa fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster Läkarmedverkan – fasta tider, riktlinjer och rutiner. Lär av enheter där det fungerar, se Aneby Att dokumentation är tillgänglig för den som är behörig, inklusive patienten Strukturerad dokumentation Uppföljning och sanktioner om läkare inte följer läkaravtalet Kartläggning av vilka kompetenser/professioner som behövs för att tillgodose patientens behov av hälso- och sjukvård Mätning av följsamhet till riktlinjer med feedback till personal, tjänstemän och politiker Samverkan, uppföljning och gemensamma utbildningsarenor Klargöra förutsättningarna vid nyanställning 2012, båda huvudmännen ska vara involverade i nyrekryteringar Utveckla läkarmedverkan enligt principerna för särskilt boende Mobila läkarteam från primärvård Tydlig beskrivning av Metodikum, samt klargöra finansiering Samverkansformer för kompetensutveckling Regionfråga, SKL arbeta med samverkan dokumentationssystem, överbrygga mellan lagar (SoL och HSL) Utveckla Meddix och aktuella rutiner för vårdplaneringar, utveckla kallelserutiner av personal. OBS rehab
Bilaga 4
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
64
Avtalet måste vara mycket tydligt med definierade begrepp. Innebörden för det praktiska arbetet måste klart framgå. Specialistvårdens insatser måste definieras tydligt Tydliga läkaravtal i hela länet med uppföljningar. Starta projekt med rörlig doktor som till exempel kan suturera i hemmet, alternativt fast läkarkontakt med hemsjukvårdsteamet Tydliga markeringar i patientens huvudbild vem som har patientansvar, då akuta situationer uppstår Pascal används överallt för att läkemedelslistan ska vara synlig för alla. Ett system med två spår, apodos eller ej. Tydlig definition av ansvarsfördelningen. Utbildningsinsatser, konsensus, diskussioner. Tvärprofessionella mötesplatser Nätverk för ett länsövergripande samarbete Hospitera hos varandra, ska avtalas och finnas i systemet Ta tillvara brukarnas syn
Resurseffektivitet
Kompetensbrist i kommunerna Vårdcentralerna tappar kompetens Att hjälpmedel rycks ur sitt sammanhang Tolkning av ansvarsfördelningen Barnhabiliteringens team splittras och kompetensen dräneras Hur hantera ansvar för inkontinenshjälpmedel mellan kommun och landsting risk
för konflikter Otydlighet vid växel- och korttidsvård beträffande inkontinenshjälpmedel Otydlighet – hur det blir med sonder, nutritionsmaterial, infusionsmaterial –
tillbehör?
Åtgärder:
Tydligt och reglerat avtal gällande läkarmedverkan. Datastöd och tillgång till olika system såsom NPÖ och Lab-Ros måste fungera. Information till läkarna om KomHem Fungerande vårdplaneringar Följa nationella riktlinjer, till exempel strokerehabilitering Bra koncept om rutiner för delegeringar Utbildningar Läkarmedverkan – fasta tider, riktlinjer och rutiner. Lär av enheter där det fungerar, se Aneby Att dokumentation är tillgänglig för den som är behörig, inklusive patienten Strukturerad dokumentation Uppföljning och sanktioner om läkare inte följer läkaravtalet Kartläggning av vilka kompetenser/professioner som behövs för att tillgodose patientens behov av hälso- och sjukvård Mätning av följsamhet till riktlinjer med feedback till personal, tjänstemän och politiker Samverkan, uppföljning och gemensamma utbildningsarenor Klargöra förutsättningarna vid nyanställning 2012, båda huvudmännen ska vara involverade i nyrekryteringar Tydlig beskrivning av Metodikum, samt klargöra finansiering Samverkansformer för kompetensutveckling Förberedande hospitering för att undvika revir och chefers stöd för rotation
Bilaga 4
Bilaga 4
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
65
Regionfråga, SKL arbeta med samverkan dokumentationssystem, överbrygga mellan lagar (SoL och HSL) Utveckla meddix och aktuella rutiner för vårdplaneringar, utveckla kallelserutiner av personal. OBS rehab Avtalet måste vara mycket tydligt med definierade begrepp. Innebörden för det praktiska arbetet måste klart framgå. Specialistvårdens insatser måste definieras tydligt Tydliga läkaravtal i hela länet med uppföljningar. Starta projekt med rörlig doktor som till exempel kan suturera i hemmet, alternativt fast läkarkontakt med hemsjukvårdsteamet Tydliga markeringar i patientens huvudbild vem som har patientansvar, då akuta situationer uppstår Pascal används överallt för att läkemedelslistan ska vara synlig för alla. Ett system med två spår, apodos eller ej. Tydlig definition av ansvarsfördelningen. Utbildningsinsatser, konsensus, diskussioner. Tvärprofessionella mötesplatser Hospitera hos varandra, ska avtalas och finnas i systemet Ta tillvara brukarnas syn
Säkerhet/kompetens
Gränsdragning bas - specialisthabilitering vid förskrivning av hjälpmedel Uppföljning vid förtroendeförskrivning Kompetensen att förskriva vissa hjälpmedel saknas i kommunen Prestige ”vill inte be om hjälp” Avsaknad av utredning vid förstagångsförskrivning av inkontinenshjälpmedel Hjälpmedelscentralens uppdrag/ägande av landstinget
Åtgärder:
Bra koncept om rutiner för delegeringar Utbildningar Jobba med patientansvar Uppdelning i geografiska områden Tvillingområden Anställa fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster Läkarmedverkan – fasta tider, riktlinjer och rutiner. Lär av enheter där det fungerar, se Aneby Att dokumentation är tillgänglig för den som är behörig, inklusive patienten Strukturerad dokumentation Uppföljning och sanktioner om läkare inte följer läkaravtalet Kartläggning av vilka kompetenser/professioner som behövs för att tillgodose patientens behov av hälso- och sjukvård Mätning av följsamhet till riktlinjer med feedback till personal, tjänstemän och politiker Samverkan, uppföljning och gemensamma utbildningsarenor Klargöra förutsättningarna vid nyanställning 2012, båda huvudmännen ska vara involverade i nyrekryteringar Utveckla läkarmedverkan enligt principerna för särskilt boende Mobila läkarteam från primärvård Tydlig beskrivning av Metodikum, samt klargöra finansiering Samverkansformer för kompetensutveckling Läsmöjlighet i NPÖ Regionfråga, SKL arbeta med samverkan dokumentationssystem, överbrygga mellan lagar (SoL och HSL) Utveckla Meddix och aktuella rutiner för vårdplaneringar, utveckla kallelserutiner av personal. OBS rehab Avtalet måste vara mycket tydligt med definierade begrepp. Innebörden för det praktiska
Bilaga 5
Bilaga 4
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
66
arbetet måste klart framgå. Specialistvårdens insatser måste definieras tydligt Tydliga läkaravtal i hela länet med uppföljningar. Starta projekt med rörlig doktor som till exempel kan suturera i hemmet, alternativt fast läkarkontakt med hemsjukvårdsteamet Tydliga markeringar i patientens huvudbild vem som har patientansvar, då akuta situationer uppstår Pascal används överallt för att läkemedelslistan ska vara synlig för alla. Ett system med två spår, apodos eller ej.
Bilaga 5
Bilaga 4
Bilaga 4
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
67
Bilaga 5: SWOT-analys Habilitering
Från Hearing 2012-01-26: Arbetsgruppens analys gjord vid hearingen utifrån ett
förberett förslag och med tillägg av förslag till åtgärder, som togs fram vid
hearingen.
Hot (hög prio)
Patientnytta Otydligt vem som avgör gränsen mellan kommunal/specialiserad habilitering
Otydligt patientansvar Kompetenssänkning om kommunerna inte har alla funktioner som hab har idag Att specialisten inte får göra hembesök Specialiserade hab team splittras Bristande kompetens i kommunerna Hab:s bristande resurser för säbo alt sämre resurser i ordinärt boende För lite resurser på både kommunal och specialiserad habiliteringen Primärvården vet inte sitt uppdrag Kommunen ser inte behovet av specialistkompetens Ökad prestige och revir mellan kommun och landsting Brukarens roll och delaktighet förändras till det sämre Små kommuner har svårt att behålla kompetens Godtyckligt när specialister ska kopplas in
Åtgärder:
Arbeta för god kommunikation, skapa mötesplatser/forum, relevant information till brukargrupper och berörd personal, arbeta fram tydliga avgränsningar ”vem gör vad i/vad är kommunal och specialiserad habilitering”, specialist habiliteringsteamen presenterar sig med kompetens och professioner i kommunerna, klargöra huvudmännens ansvar gällande habilitering, specialistinsatserna är oberoende av lokal (gör hembesök), behåll den specialiserade habiliteringen i team med alla professioner, samverkan mellan kommunerna, kompetenshöjning i kommunerna, bemanning grundat på nyckeltalsberäkning, tillskapa resurser för alla på lika villkor, samverka i avtalstexterna, att säkra minibemanning i kommunernas hab team, tydliggör begrepp, samordningsansvar hos hab team i kommunerna, tydliggör primärvårdens uppdrag i regelboken för vårdval, behåll tvärteam som konsult, utgå ifrån normaliseringsprincipen alla har rätt att söka sin vårdcentral, tydlig avtalsskrivning, precisera vem som har tolkningsföreträde, ansvaret anges i habplan/vårdplan, kravspecifikation på vad kommunerna är skyldiga att tillhandahålla, riktlinjer för tjänsteköp mellan kommun/landsting.
Resurseffektivitet
Att specialisten inte får göra hembesök Specialiserade hab team splittras Bristande kompetens i kommunerna Hab:s bristande resurser för säbo alt sämre resurser i ordinärt boende För lite resurser på både kommunal och specialiserad habiliteringen Primärvården vet inte sitt uppdrag Otydligt vem som avgör gränsen mellan kommunal/specialiserad habilitering Uppstår nya gränsdragningsproblem Kommunen ser inte behovet av specialistkompetens Gränsdragningen upplevs mer otydlig
Bilaga 5
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
68
Små kommuner har svårt att behålla kompetens Godtyckligt när specialister ska kopplas in
Åtgärder:
Arbeta fram tydliga avgränsningar ”vem gör vad i/vad är kommunal och specialiserad habilitering”, formalisera mötesplatser mellan huvudmännens yrkesgrupper, specialist habiliteringsteamen presenterar sig med kompetens och professioner i kommunerna, klargöra huvudmännens ansvar gällande habilitering, specialistinsatserna är oberoende av lokal (gör hembesök), behåll den specialiserade habiliteringen i team med alla professioner, samverkan mellan kommunerna, kompetenshöjning i kommunerna, bemanning grundat på nyckeltalsberäkning, tillskapa resurser för alla på lika villkor, samverka i avtalstexterna, säkra minibemanning i kommunernas hab team, tydliggör begrepp, samordningsansvar hos hab team i kommunerna, tydliggör primärvårdens uppdrag i regelboken för vårdval.
Säkerhet/kompetens
Otydligt vem som avgör gränsen mellan kommunal/specialiserad habilitering Kompetenssänkning om kommunerna ej har alla funktioner som hab har idag Att specialisten inte får göra hembesök Specialiserade hab team splittras Bristande kompetens i kommunerna Godtyckligt när specialister ska kopplas in Hab:s bristande resurser för säbo alternativt sämre resurser i ordinärt boende För lite resurser på både kommunal och specialiserad habiliteringen Primärvården vet inte sitt uppdrag Svårt för små kommuner, ojämlik vård för länets brukare Gränsdragningen upplevs mer otydlig Ökad prestige och revir mellan kommun och landsting Brukarens roll och delaktighet förändras till det sämre
Åtgärder:
Arbeta för god kommunikation, skapa mötesplatser/forum, relevant information till brukargrupper och berörd personal, arbeta fram tydliga avgränsningar ”vem gör vad i/vad är kommunal och specialiserad habilitering”, formalisera mötesplatser mellan huvudmännens yrkesgrupper, klargöra huvudmännens ansvar gällande habilitering, specialistinsatserna är oberoende av lokal (gör hembesök), behåll den specialiserade habiliteringen i team med alla professioner, samverkan mellan kommunerna, kompetenshöjning i kommunerna, bemanning grundat på nyckeltalsberäkning, tillskapa resurser för alla på lika villkor, samverka i avtalstexterna, säkra minibemanning i kommunernas hab team, tydliggör begrepp, samordningsansvar hos hab team i kommunerna, tydliggör primärvårdens uppdrag i regelboken för vårdval, tydlig avtalsskrivning, precisera vem som har tolkningsföreträde, kravspecifikation på vad kommunerna är skyldiga att tillhandahålla, riktlinjer för tjänsteköp mellan kommun/landsting.
Möjligheter (hög prio)
Patientnytta
Gränsdragningen mellan boendeformen tas bort Upparbeta hab team i kommunen Brukaren får ökad möjlighet till vardags och specialiserad habilitering Samarbetsrutiner mellan kommun och landsting
Bilaga 5
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
69
Tydliggör skillnad, gränsdragning och ansvar gällande vardags- och specialiserad habilitering (kommun/landsting)
Tillgång till specialistkompetens i de kommuner som ej har resurser/kompetens Ssk:s basuppgifter (ex nutrition) kan utföras i hemmet Mer jämlikt när insatserna ej styrs av boendeformen Färre personer med rätt kompetens kring brukaren (närhet och kontinuitet) Bättre utnyttjande av kommunens resurser Fler vuxna får möjlighet att komma till specialiserad habilitering Kompetenshöjande på alla nivåer Tydliggöra rutiner kring egenvården Samarbete mellan kommunerna gällande kompetens och personal
Resurseffektivitet
Upparbeta hab team i kommunerna Utarbeta samarbetsrutiner mellan kommun och landsting Tydliggör vardags/specialiserad habilitering Ssk:s basuppgifter (ex nutrition) kan utföras i hemmet Tydliggöra ansvarsgränser Mer jämlikt när insatserna inte styrs av boendeform Färre personal och med rätt kompetens kring den enskilde Bättre utnyttjande av kommunens resurser För vuxna fler får möjligheter att komma till vuxenhabiliteringen Närhet och kontinuitet Kompetenshöjande på alla nivåer Tydliggör rutiner kring egenvården Samarbete mellan kommunerna gällande kompetens och personal
Säkerhet/kompetens
Fler personer får högre kompetens Personal kontinuitet kring brukaren oavsett boendeform Upparbeta hab team i kommunen Tydliggör vardags/specialiserad habilitering Tillgång till specialistkompetens i de kommuner som inte har resurser/kompetens Tydliggöra ansvarsgränser Mer jämlikt när insatserna inte styrs av boendeform Färre personal och med rätt kompetens kring den enskilde Bättre utnyttjande av kommunens resurser För vuxna fler får möjligheter att komma till vuxenhabiliteringen Närhet och kontinuitet Kompetenshöjande på alla nivåer Tydliggör rutiner kring egenvården Samarbete mellan kommunerna gällande kompetens och personal
Bilaga 5
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
70
Bilaga 6: SWOT-analys – Palliativ vård
Kartläggning
Jönköpings sjukvårdsområde
PVE palliativ vårdenhet, verksamhet för specialiserad palliativ vård.
Tillgänglighet dagtid veckans alla dagar.
Resursteamet har både en konsultativ och operativ roll.
Begränsad möjlighet till hembesök av läkare under jourtid.
Tar över läkaransvaret för ett begränsat antal patienter
Administrativt stöd från kliniken.
Möjlighet till extravak finns
Personalbemanning; 90 % läkarinsats och 400% sjuksköterskeinsats.
På Ekhagens gästhem tillhörande Jönköpings kommun finns två sjuksköterskor som utgör ”Ekhagens palliativa team”, med operativt ansvar för patienter med komplexa behov på särskilt boende inom Jönköpings kommun.
Höglandets sjukvårdsområde
Ett centralt Resursteam med verksamhet vardagar dagtid.
Tillgång till sjuksköterska dygnet runt.
Resursteamet har enbart en konsultativ roll.
Går även in med vårdinsatser på särskilt boende.
Möjlighet tillhembesök av läkare under jourtid är begränsad.
Möjlighet till extravak av undersköterskor inom hela området.
Egen administrativ resurs.
Personalbemanning; 150 % läkarinsats och 360 % sjuksköterskeinsats.
Värnamo sjukvårdsområde
Palliativ vårdenhet(PVE) med verksamhet enbart vardagar dagtid.
Tillgång till sjuksköterska dygnet runt via primärvård och kommuner.
Resursteamet har både en konsultativ och operativ roll.
Tar över PAL-ansvar för ett begränsat antal patienter.
Går in med vårdinsatser på särskilt boende.
Möjlighet till hembesök av läkare under jourtid begränsad.
Möjlighet till extravak genom avtal, variation inom kommunerna.
Administrativt stöd via geriatriska kliniken.
Personalbemanning; 85 % läkarinsats och 135 % sjuksköterskeinsats.
Bilaga 6
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
71
Nuläge Positiva faktorer Negativa faktorer
Styrkor
Tillgång till i hela länet
Tillhör specialistkliniker,
Geriatrisk klinik = rekryteringsvinster för läkarbemanning.
Faktadokument
Gemensamma rutiner
Ska finnas där patienten är:
Verkar ut i hela vårdkedjan:
mot sluten vård, öppen vård och
mot kommunens SÄBO.
PVE(resursteamen)ses som en tillgång och vårdlots
Hinder/Svagheter
Teamen har olika benämningar
Teamen arbetar olika
Olika bemanning i % och i samband med jourtid
I Söder och på Höglandet finns ingen helgbemanning
Stödet skiljer sig mot Jönköping och mot övriga kommuner.
Möjligheter
Mer likriktning med enhetliga rutiner mellan områden och länsdelar
Utbildningsinsatser.
Regionövergripande uppdrag, ”vilka stärker mer än de slukar arbete”,
Större nätverk att bolla mot
Resurstillskott via landstingsbudget 7,5 miljoner
Specialistsjukvården diskuterar eventuell möjlighet att samla de patienter med palliativa vårdbehov och som vårdas på sjukhusen inom speciella avgränsade enheter
Hot
Kompetens
Teamen försvinner?
Rädsla (främst från sjuksköterskor i söder) att inte teamen räcker till,
Sårbarheten ökar ju mindre teamen är
Bilaga 6
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
72
Framtid ALT 2 Positiva faktorer Negativa faktorer
Läkare kvar i resursteamen, Sjuksköteresurs överförs till kommuner
Styrkor
Oasen, Ekhagen, Svalan skulle kunna utvecklas med specialistsjuksköterskor
Ökad profilering av kommunens sjuksköterskor att arbeta med allmän palliativ vård
Hinder/Svagheter
”Motorn i utbildnings och utvecklingsarbetet försvinner vid en fragmentisering”
Den stödjande, utbildande rollen försvinner
Ingen självklarhet att kunna bilda nätverk
Små kommuner som inte har alla resurser - ojämlik vård
Engagemang i att ta del av nationella riktlinjer
Att inte leva upp till nationella krav
Möjligheter
Informationsflödet är transparent.
Ha kvar resursteamen som de är, med generell utveckling av den allmänna palliativa vården
Lokala team utvecklas
Skapa tillgängliga platser i kommunerna för patienter med behov av palliativ vård utanför egna hemmet när så behövs.
Hot
Stödet för den allmänna palliativa vården försvinner, dvs stöd i enskilda fall, konsultationer och stöd med handhavande av avancerad medicinsk teknik.
Läkare får jobba mot många sjuksköterskor och kan inte som idag delegera vissa specifika arbetsuppgifter med ex läkemedelstitreringar beroende på otillräcklig kännedom om sjuksköterskor och deras kunskapsnivåer.
Tidsaspekt/tidsförlust - att inte kunna avlasta läkaren arbetsuppgifter som ”läkarens förlängda arm”
Teamen slås sönder och marginaliseras ute i verksamheten
En centraliserad palliativ vård – begränsar patientens val att vara på hemmaplan
Att nya gränser skapas istället för som idag de överbryggas genom teamens existens.
Bilaga 6
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
73
Bilaga 7: SWOT-analys Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende
Vid hearingen 31 januari 2012 gjordes denna konsekvensanalys utifrån arbetsgruppens
resultat:
Hot Möjligheter
Patient
Nytta
Otydlighet vem som ansvarar för förskrivningsprocessen
Att kommunen säger att pengarna är slut
Oklarhet beträffande ansvar för förskrivning av hjälpmedel mellan habilitering och kommun
Ansvarsfördelningen måste förtydligas
Avsaknad av utredning vid förstagångsförskrivning av inkontinenshjälpmedel
Konflikter vid förtroendeförskrivning
”Svarte Petter” vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel vid in och utskrivning i hemsjukvården
Kan uppstå höga kostnader för MTP i en mindre kommun om man får en patient med omfattande behov
Vårdcentralen tappar kompetens
Att hjälpmedel rycks ur sitt sammanhang
Kompetensen att förskriva vissa hjälpmedel saknas i kommunen
Prestige ”vill inte be om hjälp”
Splittrade team kompetensförlust inom barnhabiliteringen
Gränsdragning mellan kommunikation och kognitionshjälpmedel?
Tydliga avtal som möjliggör förtroendeförskrivning utan diskussioner
Förtroendeförskrivning, budget finns hos en huvudman
Hjälpmedel följer brukaren i vårdkedjan
Att inte hamna mellan stolarna när en huvudman har ansvar för allt
Kompetens kommer över från primärvården
Minskar dubbelarbete
Mindre antal personal runt patienten
Ansvarsfördelningen
Kommunen blir uppmärksam på att det också förskrivs/finns hjälpmedel kring den enskilde i skol- och barnomsorgen
Samma betalningsansvar oberoende av boendeform
Förtroendeförskrivning av ortos
Resurs
effektivitet
Kompetensbrist i kommunerna
Vårdcentralerna tappar kompetens
Att hjälpmedel rycks ur sitt sammanhang
Tolkning av ansvarsfördelningen
Barnhabiliteringens team splittras och kompetensen dräneras
Hur hantera ansvar för inkontinenshjälpmedel mellan kommun och landsting risk för konflikter
Otydlighet vid växel- och korttidsvård beträffande inkontinenshjälpmedel
Otydlighet – hur det blir med sonder, nutritionsmaterial, infusionsmaterial – tillbehör?
Att gränsdragningen försvinner mellan arbetstekniska och personliga hjälpmedel
Förtroendeförskrivning
Samma betalningsansvar oberoende av boendeform
Minskar dubbelarbete
Kompetens kommer över från primärvården
Hjälpmedel följer brukaren i vårdkedjan
Kommunen blir uppmärksam på att det också förskrivs/finns hjälpmedel kring den enskilde i skol- och barnomsorgen
Säkerhet/
kompetens
Gränsdragning bas - specialisthabilitering vid förskrivning av hjälpmedel
Uppföljning vid förtroendeförskrivning
Kompetensen att förskriva vissa hjälpmedel saknas i kommunen
Prestige ”vill inte be om hjälp”
Avsaknad av utredning vid förstagångs-förskrivning av inkontinenshjälpmedel
Att gränsdragningen försvinner mellan arbetstekniska och personliga hjälpmedel
Rollen som konsulent på hjälpmedelscentralen förstärks och är till för alla i länet
Förtroendeförskrivning, budget finns hos en huvudman
Bilaga 7
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
74
Hjälpmedelscentralens uppdrag/ägande av landstinget
Kompetens kommer över från primärvården
Att inte hamna mellan stolarna när en huvudman har ansvar för allt
Kommunen blir uppmärksam på att det också förskrivs/finns hjälpmedel kring den enskilde i skol- och barnomsorgen
Åtgärder för att motverka hoten:
Tydliga avtal, förtydligande beträffande ansvarsfördelning, förtroendeförskrivning, tröskelprincip, tolkningsföreträde vid inskrivning i hemsjukvården (inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård).
Samarbete över kommungränser, samarbete/samverkan mellan kommuner, primärvård och specialistsjukvård.
Samverkansformer ”på golvet” brukarnas behov i fokus, ICF Förtydliga om personliga och arbetstekniska hjälpmedel i skolan ingår i KomHem Patientfall för att testa ny ansvarsfördelning Avgiftssystemet måste beslutas och vara lika och synkroniseras mellan huvudmännen Kommunerna ägare av hjälpmedelscentralen. Relevanta nyckeltal vid fördelning av budget och kostnadsuppföljning. En budget för förtroendeförskrivning. Ev ”RIK-kostnad” på landstinget Arbeta med den gemensamma regelboken och handboken. Hela processen måste hänga ihop, hjälpmedel är en del i processen Betalningsansvar för individuellt förskrivna hjälpmedel, samma regler oavsett
kommun Kartlägga kompetens- och utbildningsbehov, kompetensutveckling Utbildning för ordinatörer och kostnadsansvariga Faktadokument och utredningsstrategi ska finnas Avsatt tid till läkare
Bilaga 7
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
75
Bilaga 8: Hembesök och verksamhetsstatistik 2010 - Psykiatrisk specialistsjukvård:
Hembesöksstatistik samtliga personalkategorier: (obs differens på ca 6 % om siffror tagits från PVS respektive Diver)
Jönköpings sjukvårdsområde redovisar
7681 hembesök 2010 på (126331 + 10674 + 7027=) 144032 invånare (kvot mot antal hembesök 18,75 (lägre siffra = fler hembesök).
ca 58 000 öppenvårdsbesök med 5345 unika individer 2010.
Ca 13 % av alla besök är hembesök,
16,7 % av öppenvårdspatienterna har fått hembesök.
Enhet Antal hembesök gjorda av alla personalkategorier
Antal unika patienter som fått hembesök
Snittkvot hembesök/unik patient
= Antal hembesök per år och patient i genomsnitt
Anmärkning
Länsresurser totalt 809 34
RPÖ (Avd C öppenvård) 768 20 38,4 10 % av klinikens hembesök
LRV
NPT (Neuropsykiatriska teamet)
41 14 2,93 0,5 %
Enbart utredning
Sjukvårdsområdet exklusive länsresurser
6872 857 8,02 Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner
Vårdjour gemensam för kliniken
1277 380 3,36 17 % av klinikens hembesök
Sektorsmottagningar Totalt
559 166 3,37 7 %
Psyk Centrala Väster 155 65 2,38
Psyk Råslätt 124 23 6,20
Bilaga 8
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
76
Psyk Huskvarna 140 35 4,00
Psyk Mullsjö/Habo 140 46 3,04
Beroendevård 1065
Beroendemottagning 41 25 1,64 0,5 %
Företrädesvis Jönköping
BOP-team 1024 40 25,6 13% Gemensam verksamhet med Jönköpings kommun
Psykosvård 3971 386 10,29 52%
TIPS 494 35 14,11 Utredning behandling misstänkt psykossjukdom
Handledning/Konsult 2 2 1,00
Psykosvårdens öppenvård 3325 257 12,94 Företrädesvis Jönköping men allt fler Habo/Mullsjö
Kommunpsykiatri 150 92 1,63 Jönköping Särskilda boenden
Höglandets sjukvårdsområde redovisar
2468 hembesök för 2010. Antal innevånare är E16353+A6446+N29489+ S10871+T18043+V26350=107552 (kvot mot antal hembesök 43,58)
Eksjö hade 26305 öppenvårdsbesök med 2973 unika individer 2010. Ca 9 % av alla besök räknas som hembesök
Remiss- och bedömningsenhet Eksjö gör inga hembesök
Psykiatrisk mottagning Eksjö, svarar även för Aneby
Psykiatrisk mottagning Nässjö. Har Case Manager (CM)
Psykiatrisk mottagning Tranås
Psykiatrisk mottagning Vetlanda, svarar även för Sävsjö. Har Case Manager.
Bilaga 8
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
77
Antal hembesök på Höglandet per kommun
2010 Kvot innevånare/ hembesök
Aneby 197 32,72
Eksjö 420 38,94
Nässjö 923 31,95
Tranås 187 96,49
Vetlanda 457 57,66
Sävsjö 101 107,63
Total 2285 47,07
Värnamo sjukvårdsområde redovisar
1756 hembesök för 2010, för 264 unika patienter vilket ger snittkvoten för hembesök 6,65.
Antal innevånare är V32753+Va12959+G9536+Gi29212=84280. (kvot mot antal hembesök (84280/2081 = 40,50, 84280/1756 = 48,00)
Värnamo hade 20580 öppenvårdsbesök med 2725 unika individer 2010. Ca 10 % av alla besök räknas som hembesök
Psykiatriska klinikens mottagning 1 Värnamo, svarar för Gislaved och Vaggeryd
Psykiatrisk klinikens mottagning 2 Värnamo, svarar för Värnamo och Gnosjö
Mottagning 1 och 2 inkluderar jourmottagning och ett mindre neuropsykiatriskt team och ett mindre beroendeteam där även en sjuksköterska från psykosvården ingår
Psykiatriska klinikens psykosmottagning Värnamo, 1694 hembesök under 2010 för hela sjukvårdsområdet
Psykiatriska kliniken Mossle Rehab Värnamo gör inte hembesök.
Beräkning av antal personer i behov av specialiserad psykiatrisk hemsjukvård (på kommunal nivå)
Av befolkningen beräknas 0,12 % till 0,15 % vara berörda av specialiserad psykiatrisk hemsjukvård (särskilt boende och ordinärt boende) (invånare per 2011-12-31).
Två tredjedelar av berörda personer enligt ovan beräknas bo i särskilda boenden och därmed ingick de i tidigare skatteväxling, medan en tredjedel beräknas bo i ordinärt boende och är därmed underlag för skatteväxling
Hemsjukvård beräknas ske för en 1/3 av gruppen med 2 besök per månad, 1/3 med 1 besök per månad och 1/3 med besök en gång i halvåret. Varje hembesök beräknas till 1 404 kr vilket motsvarar kostnad för hembesök i primärvård.
När det gäller den specialiserade psykiatrin så har schablonen beräknats per kommun utifrån kommunens hela befolkning, jämfört med i övriga fall där vi utgår från antal invånare som är 65 år och äldre
Bilaga 4
Bilaga 8
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
78
0,12%-0,15% Aktuella Varav
Kommun Invånare Kvot personer Särbo Ordbo Kr/person Kostnad
Aneby 6 415 0,135% 9 6 3 17 800 53 400
Gnosjö 9 400 0,135% 13 9 4 17 800 71 200
Mullsjö 7 034 0,135% 9 6 3 17 800 53 400
Habo 10 828 0,135% 15 10 5 17 800 89 000
Gislaved 28 868 0,135% 39 26 13 17 800 231 400
Vaggeryd 13 160 0,135% 18 12 6 17 800 106 800
Jönköping 128 305 0,135% 173 115 58 17 800 1 032 400
Nässjö 29 367 0,135% 40 27 13 17 800 231 400
Värnamo 32 934 0,135% 44 29 15 17 800 267 000
Sävsjö 10 871 0,135% 15 10 5 17 800 89 000
Vetlanda 26 302 0,135% 36 24 12 17 800 213 600
Eksjö 16 304 0,135% 22 15 7 17 800 124 600
Tranås 18 108 0,135% 24 16 8 17 800 142 400
Summa 337 896 457 305 152 231 400 2 705 600
0,12% 136 17800 2 420 800
0,15% 168 17800 2 990 400
0,135% 152 17800 2 705 600
Uträkning av kostnad per aktuell person i ordinärt boende
Besök Besök/mån Besök/år Andel Snitt besök
1/3 av pop besöks 2 ggr/mån 2 24 33,33% 8,00
1/3 av pop besöks 1 ggr/mån 1 12 33,33% 4,00
1/3 av pop besöks 2 ggr/år 0,167 2 33,33% 0,67
12,67
Kronor/besök 1 404
Kronor/person i genomsnitt 17 782
Avrundat 17 800
Invånare per 2011-12-31
Bilaga 8
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
79
Bilaga 9: Extra utredning: Hjälpmedelscentralen
Parallellt med KomHem-arbetet gjordes en särskild utredning beträffande
hjälpmedelsverksamheten. I detta arbete medverkade företrädare för kommunerna i
form av kommunchef och socialchef. Från Landstinget medverkade ekonomidirektör
och utredare.
Länets kommuner har sedan en lång tid tillbaka haft samverkansavtal med Landstingets
hjälpmedelscentral avseende hjälpmedelsverksamheten. Befintligt avtal fanns som
gällde till och med utgången av 2012.
Utredningen beskrev hur nuvarande hjälpmedelsförsörjning i länet har fungerat samt
omfattning och innehåll i verksamheten. Viktiga faktorer att beakta lyftes fram och ett
antal organisationsformer presenterades med sina för- och nackdelar. Utredningen
utmynnade i förordande av ett förslag till principer för kommande
hjälpmedelsverksamhet.
Faktorer som bör beaktas Följande faktorer ansågs som framgångsrika och värda att beakta i utformningen av den hjälpmedelsverksamhet som skall råda i fortsättningen: - Ett gemensamt regelverk och gemensam användning av hjälpmedel oavsett
huvudmannagräns gör att hjälpmedlen kan nyttjas effektivt. Dels behöver hjälpmedlen
inte bytas ut när brukaren passerar över huvudmannagränsen; dels finns det ett stort
utbud av begagnade hjälpmedel som kan användas på nya ställen när behovet upphör
hos enskild brukare. Förutom effektivitetsvinster gynnar upplägget således även
brukaren.
- Gemensamma inköp ger större volymer och goda förutsättningar för bra
upphandlingar. Erfarenhet, affärsmässighet och rutiner avseende upphandlingar har
byggts upp under åren.
- Prissättning i form av hyra gör att hjälpmedel återlämnas så fort behovet upphör. Inga
onödiga förråd med oanvända hjälpmedel byggs upp. Väl utformade rutiner för logistik
och rekonditionering gör att återanvändningsgraden blir hög och nyinköpen kan hållas
på en relativt låg nivå.
- Webbaserat IT-stöd gör att det går att knyta ihop förskrivare från hela länet med
Hjälpmedelscentralen på ett funktionellt sätt. Beställnings- och lagerfunktioner blir
effektiva.
- Etablerade samverkansforum finns där representanter från olika funktioner och
förskrivare kan påverka sortiment, rutiner etc.
- Samlad specialistkompetens på ett ställe (Hjälpmedelscentralen) gör att olika enheter i
länet inte behöver bygga upp detta i egen regi.
- Mandatet för insynsrådet gör det möjligt att hålla ihop regelverket och hantera frågor
som rör höjd ambitionsnivå och nya krav så att inte kostnadsutvecklingen accelererar
okontrollerat.
Bilaga 9
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
80
Beaktande av gjorda investeringar, rutiner och kompetens
Vid beslut om det nya upplägget av hjälpmedelshanteringen har även ett
samhällsekonomiskt perspektiv funnits att beakta när det gäller de investeringar av olika
slag som gjorts under åren.
- Landstingets nybyggnation av en hjälpmedelscentral uppgick till drygt 67 mkr. Utöver
detta har 5 mkr investerats i utrustning. Eftersom investeringen gjorts utifrån
Hjälpmedelscentralens speciella verksamhet med lager, in- och utleveransmöjligheter,
verkstad, rekonditioneringsanläggning m m blir det en naturlig utgångspunkt att
hjälpmedelsverksamheten ska bedrivas i de nybyggda lokalerna oavsett hur
huvudmannaskapet utformas för Hjälpmedelscentralen som organisatorisk enhet.
- IT-systemet Sesam är en central del av hjälpmedelshanteringen. I systemet hanteras
beställningar, inköp, lager, service/underhåll och fakturering. Kopplingar finns till
Landstingets ekonomisystem inklusive system för hantering av leverantörsfakturor.
Systemet utvecklats och förfinats för att kunna svara upp mot aktuella krav och för att
kunna uppnå effektivitet i lager, beställningar, flöden och ekonomiska regleringar.
- Hjälpmedelsförsörjning bygger till stor del på en utvecklad logistik där olika moment
hänger ihop i en kedja. Det finns ett värde i de rutiner som Landstinget och
kommunerna utvecklat under åren. Detta bör tas tillvara i det nya upplägget av
hjälpmedelsverksamheten.
- Hjälpmedelscentralen som enhet besitter en stor kompetens via de olika
specialistfunktioner som finns hos den anställda personalen. Detta kunskaps- och
specialistcentrum utgör en värdefull sammanhållen enhet oavsett organisationsform och
huvudmannaskap.
Organisationsform för Hjälpmedelscentralen
Den bedömning som gjorts är att störst betydelse för effektiviteten och den totala
kostnadsbilden är att hela hjälpmedelsverksamheten hålls ihop som ett gemensamt
koncept. När det gäller organisationsform och huvudmannaskap för
Hjälpmedelscentralen har följande alternativ värderats:
a) Hjälpmedelscentralen ligger kvar hos Landstinget
Samverkan baseras i detta alternativ i grunden på avtal på liknande sätt som i det
befintliga upplägget. Sannolikt innebär detta alternativ minst behov av omställning
eftersom rutiner och upplägg i stort inte behöver ändras. Den befintliga integrationen
med upphandlings- och administrativ kompetens för hjälpmedelsområdet kan bevaras.
En annan fördel kan vara att Landstinget är en naturlig organisationsform för frågor som
rör hela länet.
En nackdel kan vara att Landstinget kommer att organisera verksamhet som till
övervägande del finansieras av kommunerna.
Detta alternativ kräver att man bli tydligare än tidigare på hur det ekonomiska resultatet
för Hjälpmedelscentralen hanteras över åren (”balanserat resultat”) samt hur
fördelningen av över- och underskott sker mellan Landstinget och kommunerna.
Det är förmodligen lämpligt att markera och stärka insynsrådets (eller motsvarande
tjänstemannaorgan) ställning som ”internstyrelse” och att rådet agerar något mer
Bilaga 9
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
81
formellt än tidigare. Det är viktigt att rådet har ett förtroende från både Landsting och
kommuner och uppfattas som oberoende.
b) Hjälpmedelscentralen organiseras under Jönköpings kommun
För att klara finansieringsfrågan i detta alternativ måste ett intäktsförhållande skapas
mot de andra kommunerna samt mot Landstinget.
Samverkan baseras på avtal. En omställning av organisationen i form av övertagande av
anställda, ägande av IT-system, reglering av lokaler och lagervärden etc krävs. Även i
detta alternativ hamnar verksamheten i en organisation där den största delen av
finansieringen kommer från parter som ligger utanför den organisation där den
organiseras. Samma frågeställningar kring ekonomisk reglering och utformning av
insynsråd finns som under alternativ a).
c) Gemensam nämnd
Om man väljer något av alternativen a) och b) kan man välja att ha en gemensam nämnd
för övergripande styrning av verksamheten.
Idag finns ett insynsråd bestående av tjänstemän från parterna. Frågor som skall
behandlas politiskt (t ex regelverk- och avgiftsfrågor) hamnar i nuvarande upplägg i den
politiska beslutsprocessen efter beredning av insynsrådet eller via den ordinarie
tjänstemannaorganisationen.
I praktiken hanterar insynsrådet ungefär de övergripande frågor som en nämnd skulle
hantera. Man kan fundera över vad som tillförs i styrning och ledning genom att ha en
politisk behandling av dessa frågor.
En gemensam nämnd är tyngre att administrera än ett insynsråd. Vissa merkostnader för
nämnden får man vara beredd att acceptera om man väljer detta alternativ.
d) Hjälpmedelscentralen organiseras i form av ett eget kommunalförbund
Detta alternativ skapar en mer självständig enhet som leds via egen styrelse som är
politiskt sammansatt. I och med att ett kommunalförbund är en egen juridisk enhet krävs
en egen, avskild ekonomisk redovisning, årsredovisning, revision och de andra
administrativa delarna som hör en egen juridisk person. En förbundsordning måste
fastställas som reglerar formaliafrågor kring förbundets verksamhet. Finansieringen av
kommunalförbundet och det löpande ekonomiska förhållandet mot Landstinget
respektive kommunerna måste klaras ut.
Även i detta alternativ känns det naturligt med ett ekonomiskt upplägg som bygger på
att förskrivande enheter till stor del finansierar verksamheten via köp av tjänster. En
finansiering av kommunalförbundet via fasta medlemsavgifter är svår att förena med en
styrning som till stora delar bygger på det hyreskoncept som är grunden till en rationell
verksamhet.
Verksamheten blir med detta alternativ mera fristående och Hjälpmedels-centralens
personal skulle i detta alternativ bli anställda av det nya kommunalförbundet.
Merkostnader uppstår för att hantera styrelse och administrationen av
kommunalförbundet.
Bilaga 9
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
82
En hantering av de frågor som rör ägande av IT-system, reglering av lokaler och
lagervärden etc krävs.
e) Hjälpmedelscentralen organiseras under Regionförbundet
Regionförbundet är ett kommunalförbund som redan finns etablerat med en styrelse och
en primärkommunal nämnd. Där hanteras i dagsläget i huvudsak gemensamma
utvecklingsfrågor, men inte ren drift av gemensam verksamhet.
De allmänna förutsättningarna för Regionförbundets innehåll och organisationsform
framöver är dock beroende på hur frågan om regionkommuner kommer att hanteras de
kommande åren. Detta bör man väga in när man värderar detta alternativ.
Hjälpmedelsverksamheten måste särskiljas ekonomiskt gentemot de andra delarna som
ingår i Regionförbundets verksamhet.
Eventuella fördelar, nackdelar och konsekvenser som finns i detta alternativ måste
belysas närmare om detta upplägg skulle kännas aktuellt.
f) Hjälpmedelscentralen organiseras som ett bolag som ägs av kommuner och
landsting
I stort sett samma frågeställningar som belyses under punkt d) kommunalförbund, blir
aktuella i detta alternativ.
Ägandeformen via aktier och andra regler när det gäller formalia för ett aktiebolag samt
för den ekonomiska redovisningen skiljer sig dock från upplägget med
kommunalförbund. Steget från nuvarande förvaltningsform till bolagsform bedöms
större än steget till kommunalförbund.
Merkostnader uppstår för att hantera styrelse och administration med den fristående
ekonomiska redovisning som måste finnas i ett aktiebolag.
Förslag
Mot bakgrund av ovanstående uppgifter och överväganden förordades nedanstående
principer för kommande hjälpmedelsförsörjning i länet.
1. Hjälpmedelsverksamheten skall även fortsättningsvis fungera som en sammanhållen
verksamhet i länet. Nuvarande grundprinciper och rutiner för inköp, logistik och
regelverk bibehålls.
2. Hjälpmedelscentralen kvarstår som en gemensam specialistenhet för Landstinget,
länets kommuner och privata vårdgivare och finansieras via intäkter.
Hjälpmedelscentralen ligger kvar som organisatorisk enhet inom Landstinget.
3. Samverkansformerna mellan Landstinget och länets kommuner regleras via avtal. En
omarbetning av nuvarande samverkansavtal görs för att tydliggöra ett starkt kommunalt
ansvar. Avtalen sluts för perioden 2013-2015 med möjlighet till löpande förlängning
med ett år i taget. Regelverk och avgiftsprinciper mot brukarna skall vara lika för
Landstinget och kommunerna och fastställs via politiska beslut.
4. Verksamheten skall hållas samman via en så liten överbyggnad som möjligt. En
partsgemensam styrgrupp på tjänstemannanivå ansvarar för uppföljning och styrning av
Bilaga 9
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
83
verksamheten. Styrgruppen skall ta fram förslag till årsbudget samt löpande utvärdera
effektiviteten och pröva verksamhetens konkurrenskraft.
Styrgruppens sammansättning skall återspegla användarnas nyttjandegrad av
hjälpmedelscentralens tjänster.
5. Hjälpmedelscentralens ekonomiska redovisning skall på ett tydligt sätt definieras och
avgränsas från annan verksamhet så att parterna kan ta ett gemensamt ansvar för det
ekonomiska resultat som uppkommer. Eventuella över- eller underskott som finns i
hjälpmedelscentralens årsbokslut skall balanseras mellan åren. I såväl den årliga
budgeten som den löpande rapporteringen skall alla poster inklusive overhead-kostnader
redovisas på ett tydligt sätt.
I det övergripande KomHem-avtalet sammanfattades principerna enligt följande
formulering:
Nuvarande avtal ska omarbetas och omförhandlas med utgångspunkt från en, för
Landstinget och länets tretton kommuner, sammanhållen verksamhet. Det nya avtalet
ska gälla från 2013. I detta ska kommunernas ställning stärkas och ansvaret
förtydligas. En styrgrupp ska tillsättas och ha en sammansättning som är
proportionerlig mellan kommunerna och Landstinget utifrån nyttjandegrad.
Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor En arbetsgrupp bestående av tre av länets socialchefer samt utredare från Landstinget fick i nästa skede ett uppdrag att ta fram ett förslag till samverkansavtal mellan Landstinget och länets kommuner. Under arbetets gång gjordes avstämningar med insynsrådet, ledningen för hjälpmedelscentralen, kommunernas socialchefer och inköpschefer samt med primärkommunala nämnden. Nämnden beslutade den 14 december 2012 att rekommendera länets kommuner att träffa avtal om samverkan enligt framtaget förslag. Landstingsstyrelsen tog motsvarande beslut på sitt sammanträde den 18 december 2012. Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor bifogas. Samtliga kommer och Landstinget undertecknade avtalet. Den partsgemensamma styrgruppen för hjälpmedelsverksamheten med sammansättning såsom den beskrivs i avtalet tillsattes och verksamheten började den 1 januari 2013 även i övrigt att bedrivas i enlighet med det nya avtalet.
Bilaga 9
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
84
Bilaga 10: Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor
§ 1 Avtalsparter
Mellan Landstinget i Jönköpings län, nedan kallat Landstinget och
XXX kommun, nedan kallat kommunen, har följande avtal träffats.
§ 2 Bakgrund
Landstinget och XXX kommun har sedan 1992 haft samverkan
kring hjälpmedelsfrågor. Denna samverkan har byggt på
rekommendation från Läns-LAKO.
I det avtal mellan Landstinget och länets kommuner som tecknats
2012 om den framtida utformningen av hemsjukvården –
”KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig” – anges i punkt
4.2.8 att befintligt samverkansavtal för hjälpmedelsfrågor skall
omarbetas med utgångspunkt från en sammanhållen verksamhet i
länet.
Föreliggande avtal är således en fortsättning av
samverkansformerna inom hjälpmedelsområdet i enlighet med
intentionerna i det övergripande avtalet om hemsjukvård mellan
Landstinget och länets kommuner.
§ 3 Värdegrund och övergripande målsättning
Den värdegrund som anges i det nya avtalet om hemsjukvård skall
även vara ledande i avtalet om hjälpmedelsverksamheten:
- Vi utgår från patientens/brukarens behov.
- Vi samarbetar aktivt över organisations- och
huvudmannagränser.
- Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit.
- Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens.
En central tanke i samverkansavtalet kring hjälpmedelsfrågor är att
boende i länet på lika villkor skall få tillgång till bra hjälpmedel
och god service oavsett bostadsort och oavsett om det är
Landstinget eller kommunen som är huvudman i det enskilda fallet.
Dessutom skall samverkan kring hjälpmedelsfrågorna bidra till en
rationell verksamhet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
§ 4 Former för samverkan
A. Gemensamt regelverk mot brukarna
Det regelverk som reglerar förhållandet mot brukarna skall vara
gemensamt oavsett huvudman och oavsett vilken kommun i länet
som brukaren bor i.
Förändringar av regelverket skall beredas via styrgruppen för
hjälpmedelsfrågor (se nedan). Styrgruppen avgör när
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
85
förändringarna är av det slaget att frågan skall förmedlas vidare till
respektive parts politiska organ. Smärre justeringar av regelverket
beslutas av styrgruppen.
B. Gemensamt utnyttjande av hjälpmedelscentralen
Hjälpmedelscentralen är en specialistfunktion med eget
resultatansvar som ingår i Landstingets organisation och som
nyttjas av såväl Lands-tingets som kommunernas förskrivare.
Hjälpmedelscentralen svarar på uppdrag av huvudmännen för:
- upphandling, inköp, lagerhållning och distribution.
- administration och rutiner gällande beställningar/uthyrning,
återlämning samt fakturering.
- funktionsdugligheten hos de artiklar som levererats från
hjälpmedelscentralen.
- bevakning av följsamhet mot gällande lagstiftning och
säkerhetsföreskrifter inom området.
- konsultationer, råd, information, utbildning och stöd till
förskrivare, tekniker och annan personal inom
hjälpmedelsområdet.
- tillhandahållande, drift och utveckling av IT-stöd för förskrivning
och beställning (f n Web-SESAM).
- bedömning av åtgärder i samband med reparation, service m m
samt ev utrangering.
C. Upphandling av produkter
Utöver den upphandling som görs av produkter för den
gemensamma verksamheten som bedrivs via hjälpmedelscentralen
ger XXX kommun via detta samverkansavtal fullmakt till
Landstinget att för kommunens räkning ombesörja upphandling
och inköp av hjälpmedel som kommer att ägas av kommunen.
Kommunen kan därmed välja att utnyttja denna möjlighet i de fall
man ser detta som en fördelaktig hantering.
När det gäller individuellt förskrivna hjälpmedel skall inköp alltid
ske via hjälpmedelscentralen.
All upphandling skall i möjligaste mån förberedas i
sortimentsgrupperna (se nedan) och följa Lagen om offentlig
upphandling. Hjälpmedels-centralen svarar för att nödvändig
upphandlingskompetens anlitas och att upphandlingarna genomförs
på ett professionellt sätt så att pris, pres-tanda, funktionsduglighet
etc vägs samman och beaktas i upphandlingsarbetet.
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
86
D. Gemensamt nyttjande av produkter
Avtalsparterna är överens om att solidariskt nyttja nya och
begagnade hjälpmedel på ett effektivt sätt under förutsättning att de
uppfyller adekvata funktions- och säkerhetskrav.
E. Gemensamma grupper/organ för ledning och styrning
Styrgrupp
Styrgruppen är ett tjänstemannaorgan och svarar för den
övergripande styrningen av den gemensamma
hjälpmedelsverksamheten samt samordning mellan huvudmännen.
Styrgruppen är beredande organ för de beslutsärenden inom
hjälpmedelsområdet som skall föreläggas respektive huvudmans
politiska beslutsorgan.
Styrgruppen består av fem representanter från länets kommuner
och två representanter från Landstinget. Ordförande i styrgruppen
utses av kommunerna. Varje huvudman utser sina representanter.
Hjälpmedelschefen deltar som adjungerad i styrgruppens möten.
Sakkunniga adjungeras vid behov.
Protokoll skall föras vid styrgruppens möten. Dessa protokoll skall
på lämpligt sätt göras tillgängliga för länets samtliga kommuner
och för Landstinget.
Inför varje nytt verksamhetsår skall verksamhetsplan och budget
beslutas i styrgruppen. Om styrgruppen bedömer att kommande års
verksamhetsplan och budget för hjälpmedelscentralen innebär en
markant förändring av verksamhetens innehåll och kostnad jämfört
med tidigare år, skall styrgruppen tillse att dessa förändringar
förankras hos respektive avtalspart.
Under löpande verksamhetsår och i samband med årsbokslut skall
styrgruppen följa upp såväl verksamhet som ekonomiskt läge.
Uppföljningen av verksamheten skall bl a ske via fastställda
kvalitetsparametrar. Kvalitetsparametrarnas utformning och
målvärden fastställs av styrgruppen och kan vid behov ändras och
kompletteras via nya ställningstaganden i styrgruppen.
Styrgruppen kan inom ramen för de principer som anges i § 5
nedan bes-luta om nödvändiga justeringar i prissättningen av
hjälpmedelscentralens produkter och tjänster.
Styrgruppen svarar för uppföljning och utvärdering av
samverkansavtalet och initierar det arbete som behöver göras inför
eventuell förlängning eller förändring av avtalet. Styrgruppen
beslutar om smärre justeringar av regelverket mot brukarna.
Styrgruppen ansvarar för att arbetsuppgifter, utformning och
mandat i nedanstående grupper blir så ändamålsenliga som möjligt.
Styrgruppen kan således besluta om löpande förändringar i de
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
87
ursprungliga utformningarna som anges nedan. Styrgruppen
beslutar även om sammansättningen av deltagare i grupperna.
Denna sammansättning skall i största möjliga utsträckning spegla
proportionerna i den verksamhet man behandlar i respektive grupp.
Sortimentsgrupper
Består av representanter från kommunernas och Landstingets
förskrivare samt från hjälpmedelscentralen. Representanterna skall
i möjligaste mån komma från de olika geografiska delarna av länet.
Målsättningen med sortimentsgruppernas arbete är att tillse att
sortimentet på bästa möjliga sätt tillgodoser brukarnas behov inom
ramen för lagstiftning och ekonomi. Gruppernas arbete utformas så
att det ger inflytande på de upphandlingar av produkter som görs.
Arbetet i sortimentsgrupperna leds av hjälpmedelscentralen.
Brukarråd
Består av representanter från de olika handikapporganisationerna.
Verksamhetschefen för hjälpmedelscentralen är ordförande och
sammankallande. Brukarrådet är ett rådgivande organ och dess
arbete syftar till att ge bra beslutsunderlag avseende
- verksamhetsplan och budgetfrågor
- ändringar i regelverket
- uppföljningen av effekter på genomförda beslut.
Kundråd
Består av representanter med relevant kompetens och hämtas från
verksamheter som använder hjälpmedelscentralens tjänster.
Kundrådet har till uppgift att
- behandla löpande, praktiska frågor avseende servicenivå,
utbildningsbehov m m
- framföra synpunkter och förslag som kan förbättra
hjälpmedelscentralens tjänster
- utveckla samverkan mellan förskrivare och hjälpmedelscentral
§ 5 Finansiering av hjälpmedelscentralen
Finansiering av hjälpmedelscentralen sker genom
försäljning/uthyrning av tjänster och produkter till kommunerna i
länet och till Landstingets verksamheter. Grundprincipen för all
försäljning/uthyrning av produkter och tjänster är att
självkostnadspris skall gälla.
Det årliga resultat som uppstår hos hjälpmedelscentralen skall efter
beslut i styrgruppen fördelas mellan Landstinget och respektive
kommun i proportion till nyttjandet av hjälpmedelscentralen. I detta
avseende räknas totalt fakturerat belopp som bas för beräkning av
respektive parts andel.
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
88
Den del av det årliga resultatet, positivt eller negativt upp till 500
000 kronor, skall dock inte fördelas mellan parterna utan kvarstår
som framtida regleringspost hos hjälpmedelscentralen/ Landstinget.
Positivt resultat skall i första hand användas för att täcka eventuella
negativa resultat som uppstått tidigare år. Positivt resultat kan i
andra hand användas för speciella satsningar som styrgruppen
beslutar om i särskild ordning.
Om återbetalning/efterdebitering sker skall orsaken till detta
analyseras och i möjligaste mån leda till justeringar i
nästkommande års prissättning. Eftersom grunden för
prissättningen utgörs av självkostnad skall prissättningen varje år
utformas utifrån att intäkter och kostnader balanseras.
A. Fast årsabonnemang
Kommunen betalar ett fast abonnemang varje år under
avtalsperioden. I årsabonnemanget ingår följande insatser (viss
debitering av externa kostnader såsom litteratur, mat vid utbildning
m m kan dock ske):
- Rådgivning
- Utprovning
- Specialanpassning
- Information
- Utbildning för förskrivare
- Produktkunskap
- IT-hantering inkl drift, underhåll och utveckling av Web-SESAM.
- Transporter av hjälpmedel enligt ordinarie turer, dock ej
transporter direkt till brukaren
- Del av lokalkostnader (hjälpmedelscentralens gemensamma ytor).
Kostnaderna för ovanstående fördelas mellan länets kommuner
(80%) och Landstinget (20%). Kostnaderna fördelas i nästa steg
mellan länets kommuner enligt nedanstående princip;
- halva beloppet fördelas i relation till antalet invånare i kommunen
- halva beloppet fördelas i relation till antalet invånare över 75 år i
kommunen.
Inför varje nytt år uppräknas abonnemangskostnaden.
Uppräkningen görs utifrån förändringen av SCB:s index för
genomsnittlig månadslön inom landstingskommunal sektor.
Förändringen av index under 12-månaders-perioden oktober t o m
september närmast före det nya året skall användas som
uppräkningsfaktor.
Abonnemangskostnaden för varje nytt år förändras också utifrån
förändringen av kommunens antal invånare (totalt sett samt över 75
år). Som avstämningstidpunkt gäller den 1 oktober året före det år
som är aktuellt för uppräkning.
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
89
B. Köp/hyra av hjälpmedel
Hjälpmedelscentralen hyr ut eller säljer hjälpmedel till kommunen.
Prissättning sker enligt självkostnadsprincipen.
Hjälpmedel som säljs är artiklar med lägre pris och av enklare
teknisk komplexitet. Dessa är inte motiverade att återanvända av
hygieniska, säkerhetsmässiga eller ekonomiska skäl. I
försäljningspriset ingår inköpskostnaden för hjälpmedlet och alla
kostnader för inköp, frakt, emballage, logistik, transporter mm.
Hjälpmedel som hyrs ut är artiklar med högre pris och av större
teknisk komplexitet. Dessa hjälpmedel är motiverade att
återanvända flera gånger. Uthyrning sker också av tillbehör till
huvudhjälpmedel där tillbehöret i sig kan ha ett lågt pris. I hyran
ingår inköpskostnaden för hjälpmedlet, alla kostnader för inköp,
frakt, emballage, logistik, reparationer, reservdelar, eventuellt
besiktning mm. Inköpskostnaden fördelas på 12 – 60 månader
beroende på typ av hjälpmedel. Nya hjälpmedel har ett högre pris
än begagnade hjälpmedel.
C. Tilläggstjänster
Genom särskild överenskommelse kan kommunen teckna
tilläggsavtal kring tjänster som inte ingår i det fasta
årsabonnemanget eller i köp/hyra av hjälpmedel. Dessa tjänster kan
t ex avse service och underhåll på hjälpmedel som ägs av
kommunen och som inte ingår den gemensamma hanteringen av
hjälpmedel.
§ 6 Externa utförare samt verksamhetsförändringar
Om kommunen tecknar avtal med extern utförare om att på
kommunens uppdrag utföra verksamhet där hjälpmedelsförsörjning
ingår i uppdraget, skall kommunen verka för att entreprenören
samverkar om hjälpmedelsverksamhet på samma sätt som för
kommunala enheter.
Abonnemangskostnaden påverkas inte av förekomsten av externa
utförare utan faktureras alltid berörd kommun utifrån principerna i
§5 A.
Om ansvaret för hjälpmedel i ett eventuellt entreprenörsavtal
kvarstår hos kommunen har entreprenören samma rätt att utnyttja
hjälpmedelförsörjningen som motsvarande kommunal enhet.
Vid verksamhetsförändringar inom kommunen eller Landstinget
eller vid andra förändringar som påverkar hjälpmedelshanteringen
under avtalstiden bör uppföljning och beskrivning av
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
90
konsekvenserna ske. Sådana förändringar anmäls till styrgruppen
som utarbetar konsekvensbeskrivningar.
§ 7 Fakturering
Landstinget fakturerar kommunen månadsvis.
Betalningsvillkor: 30 dagar från fakturans ankomstdag.
Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen.
Landstinget svarar för arkivering och för informationens
beständighet under en 10-årsperiod avseende fakturor och
fakturaunderlag. Kommunen har rätt att ta del av denna
information.
Kommunen skall via en förteckning till Landstinget anmäla de
enheter och leveransställen som genom detta avtal har rätt att
utnyttja hjälpmedelscentralens tjänster.
§ 8 Avtalstid
Detta avtal gäller för tiden 2013-01-01--2015-12-31.
Uppsägning skall ske senast 2014-12-31; i annat fall förlängs
avtalet med ett år i sänder.
§ 9 Tvist
Tvist vid tolkning och tillämpning av detta avtal skall i första hand
avgöras i den partsgemensamma styrgruppen.
I andra hand skall tvist avgöras av svensk domstol med tillämpning
av svensk rätt.
Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var
sitt.
2012- - 2012- -
LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS XXX KOMMUN
LÄN
-------------------------------------- ------------------------------
Bilaga 10
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
91
Bilaga 11. Årsarbetare i hemsjukvården (HR-gruppen):
Resultatet av den inventering som gjordes på länets vårdcentraler december 2011 - januari 2012
och som fungerade som underlag för verksamhetsövergång:
Antal årsarbetare och personer med arbetsuppgifter inom hemsjukvård i
december 2011 - januari 2012
Antal årsarbetare
som arbetar i
primärvården med
hemsjukvård
Antal personer
som är aktuella
för verksamhets-
övergång
Varav
personer
Bra Liv
Varav
personer
privat
VC Invånarantal
Aneby* 10,9* 1 1 6500
Gnosjö 7,3 8 8 9500
Mullsjö 6,8 6 6 7000
Habo 8,8 8 8 11000
Gislaved 19,6 28 28 29000
Vaggeryd 13,9 17 17 13000
Jönköping 110,9 132 129 3 128000
Nässjö 25,4 30 23 7 29500
Värnamo 18,0 15 15 33000
Sävsjö 10,3 13 10 3 11000
Vetlanda 18,2 25 20 5 26500
Eksjö 20,2 23 23 16500
Tranås 23,9 31 31 18000
Totalt 294,2 337 318 19 338500
*12 undersköterskor/sjuksköterskor/distriktssköterskor är idag anställda i Aneby kommun
inom hemsjukvården
Antal anställda som berörs fördelade efter profession
Distriktssköterskor 143
Sjuksköterskor 56
Undersköterskor 88
Arbetsterapeuter 46
Sjukgymnaster 4
Totalt 337
Bilaga 11
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
92
Bilaga 12: Inrangeringsprotokoll
Jönköpings läns kommuner 2012-05-04
Förhandling med anledning av överföring av verksamhet från landstinget i Jönköpings län till länets samtliga kommuner Plats och tid: Jönköping 2012-05-02 och 2012-05-04 Parter: Länets 13 kommuner samt
Vårdförbundet Kommunal SACO Vision
Närvarande: För länets kommuner (enligt fullmakter) Åsa Öhrn, Vaggeryds kommun, 2012-05-02 Maria Idéhn, Jönköpings kommun Anders Odin, Eksjö kommun För arbetstagarparten Sven Lindblom, Vårdförbundet Ingemar Wänebring, Vårdförbundet, 2012-05-04 Anne Österman, Kommunal Birgitta Svensson, Kommunal Irene Tengberg-Herrstedt, SACO Carina Einarsson-Jonsson, Vision Justering: Maria Idéhn, Sven Lindblom, Anne Österman, Irene Tengberg-Herrstedt och Carina
Einarsson-Jonsson § 1
Landstinget i Jönköpings län och länets 13 kommuner har i en gemensam projektorganisation utarbetat ett förslag till avtal som innebär att ansvaret för hemsjukvården i Jönköping län fr o m 2013-01-01 förs från landstinget till kommunerna. Avtalsförslaget kommer, för att bli giltigt, att behandlas och godkännas i landstingets och kommunernas respektive fullmäktigeförsamlingar.
§ 2
Parterna finner att den planerade förändringen innebär övergång av verksamhet enlig LAS § 6b, både vad gäller berörda anställda på landstinget och hos de privata vårdgivare som idag bedriver hemsjukvårdsverksamhet enligt avtal med landstinget. Anställda på landstinget har samma centrala kollektivavtal som kommunerna varför överenskommelse enbart måste träffas för de lokala kollektivavtal som landstinget tecknat och som idag är tillämpligt inom hemsjukvården. Olika personalförmåner som ensidigt beslutats av landstinget bör dock också gås igenom och i vissa fall regleras. Privata vårdgivare tillämpar andra kollektivavtal och förhandling om villkoren vid övergången förs mellan respektive kommun och berörda personalorganisationer.
§ 3 Parterna träffar följande överenskommelse som gäller under förutsättning att den planerade övergången genomförs:
Nya anställningsavtal enligt LAS § 6 upprättas,
Bilaga 12
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
93
Intjänade anställningsvillkor enligt § 3 LAS och kvalifikationstid enligt § 3 studieledighetslagen, överföres till anställningen i kommunen,
Inarbetad och sparad semester överföres till kommunen,
Inarbetad och ej kompenserad övertid slutregleras hos landstinget
Anställda behåller tidigare tjänstgöringsgrad och lön om inte annat överenskommes.
Lokala kollektivavtal i landstinget
Proportionerlig arbetstid gäller för anställda med 40 timmars veckoarbetstid och som arbetar på vissa lätthelgdagar (avtal 2003-12-09). Avtalet tillämpas fortsättningsvis i respektive kommun och gäller tillsvidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. För kommuner som idag tillämpar schemalagd arbetstid (helger) gäller den även för anställda som övergår från anställning i landstinget.
Veckoarbetstid för anställda med nattarbete (34 tim i landstinget). I kommuner med lägre arbetstidsmått avgör kommunen om den anställde behåller en veckoarbetstid på 34 timmar/vecka eller tillämpar den lägre veckoarbetstid som redan gäller i kommunen. I kommuner med högre arbetstidsmått avgör kommunen om den anställde behåller en veckoarbetstid på 34 timmar/vecka eller får en veckoarbetstid på 36,33 timmar/vecka. Den anställdes lön räknas då upp med 6,5 %.
Samverkansavtal. Respektive kommuns samverkansavtal/MBL-rutiner tillämpas.
Flextidsavtal. Respektive kommuns flextids- /arbetstidsavtal tillämpas
Personalförmåner efter ensidiga arbetsgivarbeslut i landstinget
Fri sjukvård. Gäller inte i kommunerna utan ersätts med ett engångsbelopp på 800 kr/person (oavsett tjänstgöringsgrad).
Arbetskläder. Kommunerna tillhandahåller skydds- och arbetskläder i den utsträckning som behövs för att uppfylla de hygien- och arbetsmiljökrav som ställs. Frågan regleras i respektive kommun utifrån kommunens gällande regler. De fackliga organisationerna anser att det är av stor vikt att medarbetarna erbjuds fria arbetskläder. Detta för att minska risken för smittspridning och för den enskildes arbetsmiljö.
Friskvård. Respektive kommuns regler tillämpas.
Gåvor. Respektive kommuns regler tillämpas. Noteras att anställda som skulle fått 25-årsgåva under 2013 kan välja att få den av landstinget.
Några andra kollektivavtal eller personalförmåner i landstinget överförs inte till kommunerna.
§ 4 Förhandlingen förklaras avslutad.
Bilaga 12
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
94
Vid protokollet Anders Odin Justeras: Maria Idéhn Sven Lindblom Länets kommuner Vårdförbundet Anne Österman Irene Tengberg-Herrstedt Kommunal SACO Carina Einarsson-Jonsson Vision
Bilaga 12
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
95
Bilaga 13: Lönestatistik 2011, medianlöner
Befattning Landsting Aneby Habo Värnamo Jönköping Vaggeryd Gislaved
Ssk 28 255 27 000 26 467 27 600 26 570 25 690 25 545
Usk 22 592 21 760 21 823 23 040 21 297 21 796 21 405
SG 26 650 25 600 28 256 28 450 23 975 29 520 Finns ingen
AT 26 182 25 600 25 643 25 300 24 250 26 890 26 587
Befattning Gnosjö Tranås Sävsjö Mullsjö Nässjö Eksjö Vetlanda
Ssk 26 990 25 575 26 800 26 258 28 100 28 600
Usk 22 308 22 610 21 770 21 491 22 050 21 800
SG 30 830 24 900 Finns
ingen Finns
ingen 27 400 24 413
AT 26 525 24 900 25 850 27 000 26 500 26 750
Uppgifter från Vetlanda saknas.
Bilaga 13
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
96
Bilaga 14: PM till anställda
Mars 2012
Hemsjukvård - PM angående övergången för dig som
ska byta arbetsgivare
Du som arbetar till mer än hälften av din tjänstgöring inom hemsjukvården
kommer att i maj månad få en personlig förfrågan om övergång från kommunen
med likvärdiga anställningsvillkor jämfört med idag.
Ett accepterande av erbjudandet innebär att din anställning övergår till kommunen
som arbetsgivare den 1 januari 2013.
Du har rätt att ta med dig innestående semesterdagar. Intjänad kompensationstid
och/eller flextidsaldo får inte tas med utan ska planeras ut under året. Den tid som
eventuellt kvarstår slutregleras ekonomiskt av Landstinget enligt gällande avtal.
Den anställningstid som fullgjorts räknas som anställningstid fullgjord hos den
nya arbetsgivaren. Detta gäller även vid tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning,
exempelvis lagen om anställningsskydd, föräldraledighetslagen samt lag om
arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.
I övrigt kommer dina anställningsförmåner att regleras av den kommun som du
blir anställd hos. Förhandlingar mellan kommunen och den fackliga
organisationen kommer att ske i maj månad.
Eventuella önskemål om tjänstledigheter och/eller vikariat kommer att behandlas
i samråd mellan Landstinget och kommunen.
Dina nuvarande arbetsuppgifter i Landstinget kommer att försvinna. Om du inte
accepterar erbjudandet kan du bli aktuell för olika omställningsåtgärder. Det kan
bland annat innebära byte av arbetsplats och/eller ort oavsett anställningstid i
Landstinget.
I en situation av omfattande övertalighet kan uppsägningar bli nödvändiga.
För Landstinget i Jönköpings län
Anders Liif
Personaldirektör
Bilaga 14
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
97
Bilaga 15: Brev till anställda
x-kommun datum
Namn Namn
Personnr
Förfrågan om övergång
Den verksamhet där du är anställd kommer, under förutsättning av vederbörliga
beslut, att överföras till ny huvudman – från Landstinget i Jönköpings län till x-
kommun. Din anställning övergår därmed till en anställning i x kommun från och
med den 1 januari 2013 med samma befattning, tjänstgöringsgrad och lön som du
har i din nuvarande anställning. Detta innebär i praktiken att du har kvar din
anställning, men med x-kommun som arbetsgivare.
Vid övergången till x-kommun får du ta med dig avtalsenliga semesterförmåner.
Mer information finns i bifogat PM från landstinget, daterat mars 2012.
För vidare upplysningar kan du vända dig till din närmaste chef eller till din
fackliga organisation.
Du accepterar övergången av din anställning genom att fylla i och senast den
2012-06-12 skicka nedanstående svarsblankett till x kommun, i bifogat kuvert.
Namn Namn Anders Liif
Titel x-kommun Personaldirektör Landstinget
Bilaga 15
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
98
X-kommun
Att. Personalchef
Adress
Övergång av anställning
Ja, jag accepterar övergången av min anställning till
x-kommun från och med 1 januari 2013.
Nej, jag accepterar inte övergången av min anställning till
x-kommun från och med 1 januari 2013.
………………………………………den ………………………….
Ort datum
………………………………………………………………
Underskrift
……………………………………………………………….
Namnförtydligande och personnummer
Bilaga 15
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
99
Bilaga 16: Tidplan/aktivitetsplan för Arbetsgrupp Personal/HR
En tidsplan/aktivitetsplan fastställd hösten 2011 och med fortlöpande uppdateringar:
Hösten 2011
Konstituering av arbetsgruppen HR Landsting och kommuner överens om att övergången är att betrakta som övergång av
verksamhet enligt lagen om anställningsskydd (LAS) §6 b och att även de privata vårdcentralerna omfattas.
Inventering görs av gällande kollektivavtal och lokala avtal. Kontakt tas med högskola avseende utbildningsuppdrag för studenter och elever. Kartläggning görs av personalresurser med arbetsuppgifter inom hemsjukvård. Inventering görs av lönestatistik/medianlöner. Kartläggning av delegerade arbetsuppgifter. Beslut om information om verksamhetsövergång och brev om förfråganskickas.
Våren 2012
Februari Bra Liv har förhandlingar med respektive facklig organisation för den personal som
omfattas av verksamhetsövergång. Berörd personal på Bra Liv informeras av närmaste chef att hon/han omfattas av
verksamhetsövergång och kommer att få en förfrågan om övergång till kommunen.
Mars Ett antal informationsmöten genomförs av Bra Liv i samtliga kommuner, där all
personal på Landstingets vårdcentraler får information om verksamhetsövergången. Det ges utrymme för personalen att ställa frågor vid dessa tillfällen. Representanter från aktuell kommun deltar också vid mötena för att svara på eventuella frågor.
Landstinget skriver ett PM med riktad information till den personal som berördes av verksamhetsövergången. Detta delades ut i samband med de informationsträffar som Bra Liv hade för all berörd personal i mars.
Riktlinjer och beslut tas fram avseende innehåll av och hur information om nödvändiga uppgifter ur personakten överlämnas till respektive kommun
Förslag till introduktionsutbildning tas fram. April Landstinget presenterar en namnlista till varje kommun över vilka personer som är
aktuella för verksamhetsövergång, med deras tjänstgöringsgrad och även hemadresser. Maj Personalansvarig inom respektive kommun kontaktar de privata vårdcentraler som
uppgett att de har personal som arbetar mer än 50% med hemsjukvård för ,att föra en diskussion kring varje enskild person. Man kommer vid detta tillfälle fram till vilka som ska erbjudas tjänst i kommunen i form av verksamhetsövergång.
Fackliga förhandlingar i form av inrangering genomförs. Med fullmakt från länets övriga kommuner ges uppdrag till tre kommunföreträdare att bjuda in berörda fackliga företrädare för de landstingsanställda för inrangering. De fackförbund som berörs är Vårdförbundet, Kommunal, Saco samt Vision. Förhandlingen underlättas av att alla har samma kollektivavtal.
Bra Liv presenterar en slutlig sammanställning över den personal som berörs av övergången. Det är till personerna på denna lista som det skickas ut brev med förfrågan
Bilaga 16
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
100
om övergång. Till brevet med förfrågan om att flytta sin anställning till någon av kommunerna., bifogades också PM med information om vad övergången innebär.
De förändringar som kan komma att aktualiseras fram till årsskiftet ska hanteras direkt mellan ansvarig på de olika kommunerna och berörd vårdcentral.
Brevet med förfrågan om övergång skickas ut till alla berörda den 28/5. Sista svarsdatum på brevet är den 12/6
Beslut om introduktionsutbildning tas.
Bilaga 16
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
101
Bilaga 17: Tabeller – Kostnadsberäkningar Arbetsgrupp Ekonomi
Primärvård, hemsjukvård omvårdnad
Kommun Invånare
över
65
2011-1
1-0
1
Års
arb
eta
re anta
l
sju
ksköte
rskor
Års
arb
eta
re a
nta
l
unders
köte
rskor
Pers
onalk
ostn
ad tkr
ssk
Pers
onalk
ostn
ad tkr
usk
Års
arb
eta
re a
nta
l direkt
arb
ets
lednin
g
Pers
onalk
ostn
ad d
irekt
arb
ets
lednin
g tkr
Kostn
ad k
öpta
tjä
nste
r tk
r
Utb
ildnin
g tkr
Lokale
r tk
r
Inkontin
ens a
rtik
lar
tkr
Antid
ecbitus h
jälp
me
del
tkr
Bila
r tk
r
Te
le/D
ata
tkr
Fö
rbru
knin
gs-m
ate
ria
l och ö
vrig
t tk
r
Overh
ead tkr
Su
mm
a t
kr
pri
märv
ård
o
mvård
nad
Aneby 1 319 6,1 3,6 3 280 1 611 0,4 257 0 29 223 122 11 106 49 102 216 6 007
Gnosjö 1 683 2,8 2,7 1 514 1 186 0,2 145 0 16 126 155 74 345 28 130 122 3 840
Mullsjö 1 432 2,1 3,1 1 135 1 405 0,2 139 0 16 121 132 2 251 26 111 117 3 454
Habo 1 733 3,5 3,7 1 878 1 661 0,3 190 0 22 165 159 16 257 36 134 160 4 678
Gislaved 5 510 8,0 8,1 4 303 3 627 0,6 426 96 48 370 506 37 1 062 81 425 358 11 340
Vaggeryd 2 509 6,2 5,1 3 313 2 265 0,5 297 0 34 258 231 47 419 57 194 250 7 362
Jönköping 23 716 65,3 22,9 34 946 10 227 3,5 2 324 0 264 2 020 2 186 244 3 051 444 1 836 1 957 59 501
Nässjö 6 309 19,3 1,6 10 302 694 0,8 548 300 62 477 581 48 790 105 488 462 14 856
Värnamo 6 645 10,6 4,9 5 651 2 180 0,6 407 696 46 354 612 24 876 78 514 343 11 780
Sävsjö 2 417 6,4 2,4 3 417 1 052 0,3 230 30 26 200 223 44 415 44 187 194 6 062
Vetlanda 5 844 11,7 2,7 6 239 1 222 0,6 379 2 303 43 330 538 81 891 72 452 319 12 871
Eksjö 3 834 12,8 5,6 6 829 2 515 0,7 485 1 656 55 421 354 19 830 92 297 408 13 962
Tranås 4 263 17,3 2,6 9 236 1 164 0,8 524 1 680 60 455 393 81 738 100 330 441 15 200
Jkpg län 67 214 172,0 68,8 92 043 30 809 9,6 6 350 6 761 722 5 520 6 191 728 10 031 1 212 5 200 5 346 170 912
Primärvård, hemsjukvård rehabilitering
Kommun Invånare
över
65
2011-1
1-0
1
Års
arb
eta
re anta
l
arb
tera
peute
r
Års
arb
eta
re a
nta
l
sju
kgym
naste
r
Pers
onalk
ostn
ad
arb
ets
tera
peut tk
r
Pers
onalk
ostn
ad
sju
kgym
nast tk
r
Års
arb
eta
re anta
l direkt
arb
ets
lednin
g
Pers
onalk
ostn
ad
direkt
arb
ets
led tkr
Kostn
ad k
öpta
tjä
nste
r tk
r
Utb
ildnin
g tkr
Lokale
r tk
r
Hjä
lpm
edel tk
r
Te
le/D
ata
tkr
Overh
ead tkr
Su
mm
a
tkr
pri
märv
ård
reh
ab
ilit
eri
ng
Aneby 1 319 0,6 0,2 253 75 0,0 19 0 2 16 391 4 16 776
Gnosjö 1 683 1,5 0,1 699 37 0,1 42 0 5 37 678 8 36 1 541
Mullsjö 1 432 0,6 0,8 276 345 0,1 36 0 4 31 462 7 30 1 190
Habo 1 733 0,9 0,4 405 161 0,0 32 0 4 28 660 6 27 1 324
Gislaved 5 510 2,5 0,4 1 163 202 0,1 78 0 9 68 2 019 15 66 3 621
Vaggeryd 2 509 1,2 0,9 552 391 0,1 54 0 6 47 1 282 10 46 2 388
Jönköping 23 716 15,9 3,3 7 314 1 508 0,8 506 0 58 440 8 176 97 426 18 525
Nässjö 6 309 2,8 0,9 1 292 428 0,1 99 0 11 86 2 351 19 83 4 367
Värnamo 6 645 1,4 0,5 625 207 0,1 48 0 5 41 2 162 9 40 3 138
Sävsjö 2 417 0,9 0,3 405 115 0,0 30 0 3 26 813 6 25 1 422
Vetlanda 5 844 1,0 0,9 437 391 0,1 47 959 5 41 1 812 9 40 3 742
Eksjö 3 834 1,1 0,0 510 0 0,0 29 0 3 25 1 429 6 25 2 028
Tranås 4 263 2,7 0,5 1 253 239 0,1 86 0 10 74 1 421 16 72 3 171
Jkpg län 67 214 33,0 8,9 15 183 4 098 1,7 1 106 959 126 961 23 658 211 931 47 232
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
102
Primärvård hemsjukvård totalt
Kommun Invånare
över
65
2011-1
1-0
1
Extr
a v
ård
krä
vade
patie
nte
r
Dem
ens-u
trednin
g
Su
mm
a
he
msju
kvård
pri
märv
ård
to
tal
Aneby 1 319 156 -47 6 891
Gnosjö 1 683 198 -60 5 520
Mullsjö 1 432 169 -51 4 761
Habo 1 733 204 -62 6 145
Gislaved 5 510 650 -196 15 414
Vaggeryd 2 509 296 -89 9 956
Jönköping 23 716 2 797 -845 79 977
Nässjö 6 309 744 -225 19 743
Värnamo 6 645 784 -237 15 465
Sävsjö 2 417 285 -86 7 683
Vetlanda 5 844 689 -208 17 094
Eksjö 3 834 452 -137 16 305
Tranås 4 263 503 -152 18 722
Jkpg län 67 214 7 926 2 394 223 677
Övrig hemsjukvård (specialistnivå)
Kommun Invånare
över
65
2011-1
1-0
1
Psykia
tri
Me
dic
inte
knis
ka
pro
dukte
r
(ansla
gsfin
.)
Me
dic
inte
knis
ka
pro
dukte
r
(habili
terin
g)
Bårh
us
Su
mm
a
hem
sju
kvård
sp
ecia
listn
ivå t
ota
l
Aneby 1 319 53 167 132 353
Gnosjö 1 683 71 242 176 489
Mullsjö 1 432 53 84 132 269
Habo 1 733 89 233 220 542
Gislaved 5 510 231 846 573 1 651
Vaggeryd 2 509 107 251 264 622
Jönköping 23 716 1 032 3 422 2 557 7 011
Nässjö 6 309 231 846 573 1 651
Värnamo 6 645 267 911 661 1 840
Sävsjö 2 417 89 353 220 663
Vetlanda 5 844 214 558 529 1 301
Eksjö 3 834 125 614 309 1 047
Tranås 4 263 142 772 353 1 267
Jkpg län 67 214 2 706 9 300 6 700 0 18 706
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
103
Total summa hemsjukvård uppräknad till 2013 års nivå
Kommun Invånare
över
65
2011-1
1-0
1
To
tal
su
mm
a
he
msju
kvård
,
2011 å
rs p
risn
ivå
Prisupprä
knin
g t
ill
2013 (
PK
V)
To
ata
l su
mm
a
he
msju
kvård
,
2013 å
rs p
risn
ivå
Aneby 1 319 7 244 322 7 567
Gnosjö 1 683 6 009 267 6 277
Mullsjö 1 432 5 031 224 5 254
Habo 1 733 6 687 297 6 984
Gislaved 5 510 17 065 759 17 824
Vaggeryd 2 509 10 579 471 11 049
Jönköping 23 716 86 989 3 870 90 858
Nässjö 6 309 21 394 952 22 346
Värnamo 6 645 17 304 770 18 074
Sävsjö 2 417 8 346 371 8 717
Vetlanda 5 844 18 394 818 19 213
Eksjö 3 834 17 352 772 18 124
Tranås 4 263 19 989 889 20 878
Jkpg län 67 214 242 383 10 782 253 165
Ovanstående beräkningar är gjorda enligt följande:
Personalkostnader
Beräknat utifrån inventeringar gjorda inom Bra Liv och privat drivna vårdcentraler samt utifrån tjänsteköp. Månadslöner, inklusive OB, gällande i Bra Liv under hösten 2011
o Sjuksköterska 30 095 kr o Undersköterska 24 571 kr o Arbetsterapeut 26 500 kr o Sjukgymnast 26 500 kr o Arbetsledare 38 000 kr
- Årskostnad har beräknats enligt följande formel: (Antal årsarbetare + vikarie) x månadslön (inklusive OB) x 12,2 (för att täcka semester) x 1,422 (sociala avgifter)
För sjuksköterska har det lagts till ett belopp beräknat på att var tredje har vikarie en månad
För undersköterska har det lagts till ett belopp beräknat på att två av tre har vikarie en månad
Inga vikarier har identifierats för sjukgymnast och arbetsterapeut.
- Beloppet för köpta tjänster som ingår är baserat på inventering
Overheadkostnader
Alla overhead-kostnader är beräknade från Bra Livs verkliga kostnader som sedan räknats om till att gälla även för den privata verksamheten.
- En direkt arbetsledartjänst har beräknats per 25 årsarbetare
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
104
- Utbildning, personalvård och rekryteringskostnader är beräknade till 3000 kr för varje årsarbetare.
- Varje årsarbetare beräknas använda 15 kvm lokal
o Hyra är beräknad till 1 200 kr per kvm
o Städning är beräknad till 328 kr per kvm
- Kostnad för bilar är baserad på Bra Livs inventerade kostnader för bilar per årsarbetare. För privata vårdcentraler har en schablonkostnad beräknats baserad på Bra Livs kostnader för bilar per årsarbetare. Denna har multiplicerats med inventerade årsarbetare för privata vårdcentraler
- IT och telefonikostnader är beräknad till 4 839 kr för varje årsarbetare. Detta baseras på verkliga kostnader i Bra Liv som räknats om till en schablon per årsarbetare. Årsarbetarna som arbetar med vård i patienters hem, har viktats till 1/3 då tre personal beräknas dela på en arbetsplats.
- Overheadkostnader i form av central administration såsom ekonomi, personal, webb/information och förvaltningsledning är beräknad till 22 198 kr per årsarbetare. Beloppet utgår från Bra Livs centrala administration under 2011, delat per årsarbetare.
Medicintekniska produkter med ISO-koder
Hjälpmedelskostnaderna är baserade på inventerad kostnad per vårdcentral från hjälpmedelscentralen, inventerad kostnad för hjälpmedel inom habilitering fördelat per kommun, samt inventerade kostnader för hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen.
Lista på hjälpmedel som inte växlas. Kostnadsansvar (exklusive förbrukningsartiklar) och förskrivning av dessa ligger kvar på landstinget. Klassificering baserad på ISO 9999:2008
ISO-kod Benämning
04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING
0403 Hjälpmedel för andningsbehandling
0406 Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling
0409 Hjälpmedel för ljusbehandling
0415 Hjälpmedel vid dialysbehandling
0419 Hjälpmedel för att handha medicin
0424 Materiel och utrustning för fysiska, fysiologiska och biokemiska tester
0427 Stimulatorer
0430 Hjälpmedel för värme- och/eller kylbehandling
05 HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV FÄRDIGHETER OCH FÖRMÅGOR
0509 Hjälpmedel vid kontinensträning
06 ORTOSER OCH PROTESER
0603 Spinala ortoser
0604 Ortoser för buken
0606 Övre extremitetsortoser, kroppsburna
0609 Övre extremitetsortoser, ej kroppsburna
0612 Nedre extremitetsortoser, system
0615 Skelettmuskelstimulatorer
0618 Övre extremitetsproteser, system
0621 Kosmetiska övre extremitetsproteser
0624 Nedre extremitetsproteser, system
0627 Kosmetiska nedre extremitetsproteser
0630 Proteser, utom extremitetsproteser
0633 Ortopediska skor
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
105
09 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VÅRD
0915 Hjälpmedel vid trakeotomi
0918 Stomihjälpmedel
092112 Förbandsmateriel Delat ansvar
0954 Hjälpmedel för sexuallivet
12 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING
1212 Bilanpassningar
22 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION
2209 Rösthjälpmedel
2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift
2218 Hjälpmedel för att hantera ljud-, bild- och video
2221 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation
2224 Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra för andra former av telekommunikation
2233 Datorer och terminaler
2236 Inmatningsenheter till datorer
2239 Presentationsenheter för datorer
2418 Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm-, hand- och/eller fingergrepp
Beräkning gällande förbrukningen av inkontinensartiklar utgår från inventering på fyra av länets vårdcentraler. Inventeringen visade att 31 % av kostnaden hänfördes till patienter som erhåller vård i hemmet. Med detta som grund har 31 % av alla vårdcentralers kostnader för inkontinensartiklar 2011 dividerats på länets invånare över 65 år. Detta ger en schablonkostnad på 93kr per invånare över 65 år.
Beräkning av kostnaden för antidecubitus-hjälpmedel utgår från inventerad kostnad från Hjälpmedelscentralen, per vårdcentral.
Förbands/sjukvårds- och förbrukningsmaterial har beräknats utifrån en schablonkostnad på 78 kr per invånare över 65 år. Schablonen är baserad på en uppskattning av att 50 % av Bra Livs kostnad som är bokförd på distriktssköterskemottagningen under 2011, hör till hemsjukvården eller får hembesök.
Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård
Av befolkningen beräknas 0,12 % till 0,15 % vara berörda av specialiserad psykiatrisk
hemsjukvård (särskilt boende och ordinärt boende) (invånare per 2011-12-31).
Två tredjedelar av berörda personer enligt ovan beräknas bo i särskilda boenden och
därmed ingick de i tidigare skatteväxling, medan en tredjedel beräknas bo i ordinärt
boende och är därmed underlag för skatteväxling
Hemsjukvård beräknas ske för en 1/3 av gruppen med 2 besök per månad, 1/3 med 1
besök per månad och 1/3 med besök en gång i halvåret. Varje hembesök beräknas till 1
404 kr vilket motsvarar kostnad för hembesök i primärvård.
När det gäller den specialiserade psykiatrin så har schablonen beräknats per kommun
utifrån kommunens hela befolkning, jämfört med i övriga fall där vi utgår från antal
invånare som är 65 år och äldre:
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
106
0,12%-0,15% Aktuella Varav
Kommun Invånare Kvot personer Särbo Ordbo Kr/person Kostnad
Aneby 6 415 0,135% 9 6 3 17 800 53 400
Gnosjö 9 400 0,135% 13 9 4 17 800 71 200
Mullsjö 7 034 0,135% 9 6 3 17 800 53 400
Habo 10 828 0,135% 15 10 5 17 800 89 000
Gislaved 28 868 0,135% 39 26 13 17 800 231 400
Vaggeryd 13 160 0,135% 18 12 6 17 800 106 800
Jönköping 128 305 0,135% 173 115 58 17 800 1 032 400
Nässjö 29 367 0,135% 40 27 13 17 800 231 400
Värnamo 32 934 0,135% 44 29 15 17 800 267 000
Sävsjö 10 871 0,135% 15 10 5 17 800 89 000
Vetlanda 26 302 0,135% 36 24 12 17 800 213 600
Eksjö 16 304 0,135% 22 15 7 17 800 124 600
Tranås 18 108 0,135% 24 16 8 17 800 142 400
Summa 337 896 457 305 152 231 400 2 705 600
0,12% 136 17800 2 420 800
0,15% 168 17800 2 990 400
0,135% 152 17800 2 705 600
Uträkning av kostnad per aktuell person i ordinärt boende
Besök Besök/mån Besök/år Andel Snitt besök
1/3 av pop besöks 2 ggr/mån 2 24 33,33% 8,00
1/3 av pop besöks 1 ggr/mån 1 12 33,33% 4,00
1/3 av pop besöks 2 ggr/år 0,167 2 33,33% 0,67
12,67
Kronor/besök 1 404
Kronor/person i genomsnitt 17 782
Avrundat 17 800
Invånare per 2011-12-31
Demensutredningar
I den inventering som är underlag för beräkningarna av kostnaderna för den hemsjukvård
som utförs av primärvården så ingår även de hembesök där sjuksköterska och
arbetsterapeut gjort bedömningar av kognitiva funktioner och uppföljande besök hos
personer med demens.
Under våren diskuterades detta vidare i arbetsgrupperna och man kom där fram till att
ansvaret för dessa och de övriga kontakter som de medför skulle fördelas mellan
Landstinget och kommunerna. Landstinget kommer även efter växlingen av
hemsjukvården att ha kvar ansvaret för dessa när det gäller personer som inte är
registrerade som mottagare av hemsjukvård. Kommunen kommer att ha ansvar för dessa
hembesök gällande de personer som är registrerade som mottagare av hemsjukvård.
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
107
Efter kontakt med ett antal vårdcentraler så konstateras att det på en vårdcentral med
12 000 invånare åtgår cirka 0,2 årsarbetare, legitimerad personal, till bedömningar och
uppföljande besök hos personer med demens. Det konstateras också att 75 % av dessa är
personer som inte är registrerade som mottagare av hemsjukvård.
Resonemanget ovan leder till att det åtgår 5,6 årsarbetare till dessa arbetsuppgifter för
länets totala invånarantal, 337 500. Då 75 % av dessa patienter även fortsättningsvis ska
vara landstingets ansvar innebär det att 4,2 årsarbetare ska räknas bort från den
inventering som gjordes.
Då dessa årsarbetare inte gick att härleda till specifika vårdcentraler eller var fördelat på
yrkeskategorier så beslutade ekonomiarbetsgruppen att använda ett schablonbelopp på
2,5 mnkr som räknades bort från den summa som inventeringen resulterat i. I tabellen
ovan är beloppet fördelat per kommun utifrån invånare 65 år och äldre.
Bilaga 17
________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013
108
Bilaga 18: Översikt IT-system, arbetsgrupp IT
System i Landstinget och/eller i kommunerna
1177.se – Sjukvårdsinformation
1177 RGS - Rådgivning/Beslutsstöd
Cosmic – Patientinformation, Vårdkontakter, Diagnoser, Läkemedel, Remisser och svar, Journal, Vårdplaner
E-dos/Pascal - Förskrivning av och information om dosdispenserade läkemedel
E-recept - Förskrivning av läkemedel
FAKTA - Kliniska kunskapsstöd
FASS
Förrådet Online - Beställning av förbrukningsmaterial
Internmeddelande - Säkert informationsutbyte mellan t.ex. läkare och dsk
Kvalitetsregister: Senior Alert, Palliativa registret
Meddix SVP - Sammanhållen vårdplanering: - särskilt boende, - eget boende
Medinko - Förskrivning av inkontinenshjälpmedel
MOA - Kvalitetsuppföljning och statistik
Mobilus Pro
NPÖ - Nationell patientöversikt
Outlook - E-postsystem
ROS - Provtagningsremisser och svar
Synergi - Avvikelsehantering
Vaccinationsregistret - Landstingets egna system för registrering av vaccinationer.
Web-Sesam - Beställning, administration m.m. av hjälpmedel
Bilaga 18