Rue de la Loi/Wetstraat 175 BELGIQUE/BELGIË RÅDETS ... · Rue de la Loi/Wetstraat 175 ......

ISBN 978-92-824-4224-1doi:10.2860/96378

RÅDETS ÅRSRAPPORTOM TILLGÅNG TILL HANDLINGAR – 2014

Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 61 11www.consilium.europa.eu

ISSN 2443-5635

Print PDF

ISBN 978-92-824-5225-7 ISBN 978-92-824-5234-9

doi:10.2860/3260 doi:10.2860/167774

QC-AF-15-001-SV-C QC-AF-15-001-SV-N

Meddelande

Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte. Den medför inte något ansvar för EU-institutionerna eller medlemsstaterna.

Mer information om Europeiska rådet och rådet finns på:

www.consilium.europa.eu

eller kontakta rådssekretariatets enhet för information till allmänheten:

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Tfn. +32 (0)2 281 56 50

Fax +32 (0)2 281 49 77

[email protected]

www.consilium.europa.eu/infopublic

Mer information om Europeiska unionen finns på internet (www.europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2015

Print ISBN 978-92-824-5225-7 ISSN 1830-4044 doi:10.2860/3260 QC-AF-15-001-SV-C

PDF ISBN 978-92-824-5234-9 ISSN 2443-5635 doi:10.2860/167774 QC-AF-15-001-SV-N

© Europeiska unionen, 2015

Återgivning är tillåten med angivande av källan.

2015 | SV | RÅDETS ÅRSRAPPORT OM TILLGÅNG TILL HANDLINGAR – 2014 3

INNEHÅLL

INLEDNING 5

I. GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 7

• Det offentliga registret över rådets handlingar 7

• Ansökningar om allmänhetens tillgång till rådets handlingar 8

II. ANALYS AV ANSÖKNINGARNA OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG 9

• De sökandes yrkesprofiler och geografiska fördelning 9

• Politikområden som berörs av ansökningar om allmänhetens tillgång 11

• Antal handlingar som granskats och lämnats ut 11

III. UNDANTAG FRÅN ALLMÄNHETENS RÄTT TILL TILLGÅNG 12

IV. KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN SAMT RÄTTSLIGA ÅTGÄRDER 14

1. Klagomål till Europeiska ombudsmannen 14

2. Domstolsärenden 18

V. AVSLUTANDE SYNPUNKTER 20

BILAGA: STATISTIK ÖVER ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL RÅDETS HANDLINGAR 21


INLEDNING

Denna rapport avser år 2014 och har utarbetats i enlighet med artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar1 på grundval av den statistik som anges i bilagan. I rapporten lämnas uppgifter om rådets offentliga register över handlingar och statistik om allmänhetens tillgång till handlingar. Dessutom innehåller den en genomgång av klagomål till Europeiska ombudsmannen samt avgöranden från Europeiska unionens domstolar under 2014 på det område som omfattas av förordningen.

Mer information och tidigare rapporter om tillgång till rådets handlingar samt information om andra öppenhets- och insynsrelaterade frågor återfinns på webbplatsen www.consilium.europa.eu under rubriken Organisationspolicy/Insyn och tillgång till handlingar.

1 EGT L 145, 31.5.2001, s. 43. I artikel 17.1 föreskrivs följande: “Varje institution ska årligen offentliggöra en rapport för föregående år, vilken ska ta upp det antal fall då institutionen har avslagit ansökningar om tillgång till handlingar, skälen för dessa avslagsbeslut samt antalet känsliga handlingar som inte har registerförts”.


I. GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001

Det offentliga registret över rådets handlingarDet offentliga registret över rådets handlingar innehåller hänvisningar till de offentliga rådshandlingar som framställts sedan 19992. Det uppdateras hela tiden med hjälp av ett automatiskt arkivsystem. Handlingar som görs tillgängliga för allmänheten så snart de distribueras3 eller som helt eller delvis har lämnats ut efter en ansökan om tillgång kan laddas ned från registret4. En mängd lagstiftningshandlingar offentliggörs också årligen via det offentliga registret i enlighet med artikel 11.6 i bilaga II till rådets arbetsordning5.

Dessutom registreras även handlingar som gäller Europeiska rådets verksamhet, inbegripet dess slutsatser och utkasten till protokoll från dess möten, i det offentliga registret över rådets handlingar. Samma sak gäller för förberedande dokument som Europeiska unionens råd överlämnar till Europeiska rådet.

Antalet dokumenthänvisningar och nedladdningsbara handlingar i det offentliga registret ökar varje år. Den 31 december 2014 bestod registret av följande:

• Registret innehöll 317 154 handlingar på originalspråket (2 273 581 om man räknar in samtliga språkversioner), vilket är 8 % mer än i slutet av 2013. Av dessa handlingar var 67 % offentliga och nedladdningsbara.

• Under 2014 spreds 27 515 nya handlingar, varav 71 % (dvs. 19 561) var offentliga och nedladdningsbara.

• Registret innehåll 5 519 handlingar på originalspråket med beteckningen P/A (dvs. delvis tillgängliga.

• Ungefär 5 % av de handlingar på originalspråket som registrerades i det offentliga registret, dvs. 15 736 handlingar, hade säkerhetsskyddsklassificeringen RESTREINT UE/EU RESTRICTED.

Under 2014 distribuerades 103 känsliga handlingar6, varav 6 hade säkerhetsskyddsklassificeringen SECRET UE/EU SECRET och 97 CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och bland dessa tas 4 handlingar med säkerhetsskyddsklassificeringen CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL upp i registret7 8. Inga handlingar med säkerhetsskyddsklassificeringen TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET upprättades under 2014.

Registret fortsätter att vara ett viktigt sökverktyg för de medborgare som är angelägna om att noga följa Europeiska unionens verksamhet, och under 2014 hade registret

• 2 042 515 besök och det totala antalet visningar av registersidor var 30 291 126

• 802 953 unika besökare (i genomsnitt 66 913 besök i månaden, vilket är en ökning med 13,5 % jämfört med 2013

2 I enlighet med artikel 11 i förordningen ska institutionerna upprätta ett register över handlingar som ska vara tillgängligt i elektronisk form.

3 I artikel 11 i bilaga II till rådets arbetsordning finns en förteckning över vilka typer av handlingar som ska vara tillgängliga för allmänheten så snart de har spritts.

4 Vilka handlingar som delvis ska lämnas ut fastställs i enlighet med artikel 4.6 i förordningen. De P/A-handlingar (partially accessible, dvs. delvis tillgängliga) som infördes i registret före den 1 februari 2004 går av tekniska skäl normalt inte att ladda ner, men kan på begäran göras tillgängliga.

5 I denna bestämmelse föreskrivs att alla förberedande handlingar som rör en lagstiftningsakt ska göras till-gängliga i sin helhet för allmänheten efter det att rådet har antagit en av akterna enligt ett ordinarie eller ett särskilt lagstiftningsförfarande, vilket också gäller gemensamma texter som har godkänts av förlikningskom-mittén inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller efter aktens slutliga antagande, såvida inte någon eller några av bestämmelserna i artikel 4 i förordningen är tillämpliga.

6 I förordning (EG) nr 1049/2001 avses med känsliga handlingar handlingar med säkerhetsskyddsklassificer-ingen CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL, SECRET UE/EU SECRET eller TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET. Se artikel 9.1 i förordningen för mer information om detta.

7 I enlighet med artiklarna 9.2 och 11.2 i förordning (EG) 1049/2001.

8 Totalt 22 handlingar med säkerhetsskyddsklassificeringen CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL tas upp i registret.

8 RÅDETS ÅRSRAPPORT OM TILLGÅNG TILL HANDLINGAR – 2014 | SV | 2015

Ansökningar om allmänhetens tillgång till rådets handlingarDen största delen av ansökningarna om allmänhetens tillgång till rådets handlingar görs med det elektroniska formuläret i det offentliga registret. De ursprungliga ansökningarna behandlas av rådets generalsekretariat. Om en ursprunglig ansökan om allmänhetens tillgång till en handling inledningsvis helt eller delvis avslås kan sökanden lämna in en bekräftande ansökan med begäran om att institutionen ska ompröva sitt beslut. Om en ursprunglig ansökan helt eller delvis avslås, kan sökanden klaga hos Europeiska ombudsmannen eller väcka talan vid Europeiska unionens tribunal.

Under 2014

• tog rådet emot 2 445 ursprungliga ansökningar och 40 bekräftande ansökningar om allmänhetens tillgång

• förlängde rådets generalsekretariat tidsfristen för behandlingen av ursprungliga ansökningar i 24,1 % av fallen (jämfört med 26,5 % under 2013)

• var handläggningstiden för inledande ansökningar i genomsnitt 17 arbetsdagar (jämfört med 18 dagar 2013)9, medan genomsnittstiden 2014 för bekräftande ansökningar var 27 arbetsdagar i genomsnitt (jämfört med 26 arbetsdagar 2013)

Två omständigheter är värda att notera:

• Av de 928 enskilda sökande som lämnade in ursprungliga ansökningar 2014 stod 1,6 % för nästan 40 % av dessa. En mycket stor majoritet av de ursprungliga ansökningarna lämnades således in av ett mycket litet antal sökande, medan 699 sökande bara lämnade in en enda ursprunglig ansökan.

• Det exceptionellt höga antalet bekräftande ansökningar till generalsekretariatet 2014 (en ökning med 63 % jämfört med 2013) kan förklaras med att rådet antog en rad restriktiva åtgärder under året, särskilt i samband med krisen i Ukraina. Många ursprungliga och därefter bekräftande ansökningar lämnades in av jurister som företrädde enskilda personer och enheter som uppförts på förteckningen i bilagorna till rättsakter om restriktiva åtgärder10. Bekräftande ansökningar om allmänhetens tillgång till handlingar som rörde restriktiva åtgärder stod för en fjärdedel av alla de bekräftande ansökningar som generalsekretariatet tog emot 2014. På de “traditionella” områdena förblev således antalet bekräftande ansökningar om allmänhetens tillgång till handlingar stabilt (25 st.).

9 Dessa siffror omfattar såväl ursprungliga ansökningar som lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1049/2001 som ansökningar som görs enligt artikel 6.3.

10 På sidan 9 finns uppgifter om yrkesprofilen hos de sökande som ansökte om allmänhetens tillgång till handlingar 2014.


II. ANALYS AV ANSÖKNINGARNA OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG

De sökandes yrkesprofiler och geografiska fördelningDe ursprungliga ansökningarna kommer huvudsakligen från studerande och forskare (31,7 %). Denna sökandegrupp, som traditionellt varit störst men trängdes undan av civilsamhället under 2013, återintog alltså sin tätposition 2014. Civilsamhället intog trots det en framskjuten plats på listan över samhälls- och yrkeskategorier (28,5 %) följt av jurister och journalister (10,3 % respektive 4,5 %).

De flesta bekräftande ansökningarna 2014 härrörde från jurister (31 %). Detta kan förklaras med de många ursprungliga och bekräftande ansökningarna från jurister som var ombud för enskilda personer eller enheter som uppförts på förteckningen i bilagorna till rättsakter om restriktiva åtgärder, sedan rådet antagit ett antal sådana åtgärder under året, särskilt i samband med krisen i Ukraina11. Även antalet bekräftande ansökningar från civilsamhället ökade 2014 (27,7 % jämfört med 21,8 % 2013). Å andra sidan minskade antalet bekräftande ansökningar från studerande och forskare anmärkningsvärt (24,1 % jämfört med 43,5 % 2013).

Det bör noteras att i och med att sökande inte behöver ange vilka de är eller skälet till deras ansökningar, som vanligen görs med hjälp av det elektroniska formuläret på rådets webbplats, är det inte känt vilket yrke en stor del av sökandena har (10,3 % 2014).

Till skillnad från de föregående åren togs de flesta ansökningarna proportionellt sett emot i september, oktober och november: 33 % av alla ansökningar under 2014 togs emot under dessa månader. Detta gällde för ansökningar från var och en av de fyra största sökandegrupperna.

När det gäller de sökandes geografiska fördelning, kom de flesta ursprungliga ansökningarna från Belgien (29 %), Tyskland (13,9 %) och Storbritannien (9,6 %). Av de bekräftande ansökningarna kom 27,6 % från Belgien och 20,7 % från Storbritannien.

11 På sidan 8 finns uppgifter om antalet mottagna bekräftande ansökningar 2014.


Det relativt höga antalet ursprungliga och bekräftande ansökningar från Belgien kan förklaras av att flera mul-tinationella företag, internationella advokatbyråer samt sammanslutningar som representerar olika ekonomiska och industriella sektorer i Europa har sitt säte eller är verksamma i Bryssel.

Tyskland (13,9 %)

Storbritannien(9,6 %)

Belgien (29 %)

Spanien (3,6 %)

Portugal(1 %)

Italien (4 %)

Frankrike (6 %)

Irland (1,4 %)

Luxemburg (1,6 %)

Nederländerna (6,8 %)

Danmark (2,3 %)

Sverige(1 %)

Österrike (1,8 %)

Tjeckien (1,8 %)

Polen (1,5 %)

Slovakien (0,1 %)

Rumänien (0,4 %)

Bulgarien (0,1 %)

Cypern (0,1 %)

Malta (0,5 %)

Grekland (0,2 %)

Ungern (0,3 %)

Litauen (0 %)

Lettland (0,1 %)

Estland (0,1 %)

Finland (1,1 %)

Slovenien (0,2 %)

Kroatien(0,1 %)

DE SÖKANDES GEOGRAFISKA FÖRDELNING (ursprungliga ansökningar)

< 30 %< 20 %< 12 %< 8 %< 6 %< 4 %< 2 %< 1 %


Politikområden som berörs av ansökningar om allmänhetens tillgångUnder 2014

• ökade intresset för området med frihet, säkerhet och rättvisa påtagligt (23,4 % 2014 jämfört med 16,8 % 2013)

• ökade antalet ansökningar när det gäller yttre förbindelser och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) (10,6 % 2014, mot 8,1 % 2013)

• var de övriga mest populära politikområdena miljö (13,1 %), inre marknaden (6,7 %) och hälso- och sjukvård samt konsumentpolitik (6,1 %).

Av de 657 säkerhetsskyddsklassificerade handlingar som begärdes ut rörde 55 % europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP), 19 % gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), och 14,7 % området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Antal handlingar som granskats och lämnats utFör antalet handlingar som granskats under 2014 gäller följande:

• Generalsekretariatet granskade 2 445 ursprungliga ansökningar om allmänhetens tillgång till 10 839 handlingar, varav 8 964 gjordes tillgängliga (8 188 helt

• och 776 delvis).

• Rådet granskade 40 bekräftande ansökningar om allmänhetens tillgång

till 225 handlingar, av vilka 28 lämnades ut i sin helhet i det bekräftande skedet. När det gäller handlingar till vilka tillgång helt och hållet vägrades efter ursprunglig ansökan, lämnades 97 av dessa delvis ut. För 24 handlingar bekräftades den partiella tillgång som hade beviljats efter ursprunglig ansökan och i 11 fall beviljades utvidgad partiell tillgång.

• Av ursprungliga och bekräftande ansökningar granskades sammantaget 657 säkerhetsskyddsklassifi-cerade handlingar (26 med säkerhetsskyddsklassificeringen CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och 631 med RESTREINT UE/EU RESTRICTED).

• Av de ursprungliga och bekräftande ansökningarna sammantaget lämnades 75,5 % av de begärda handlingarna ut i sin helhet (82,7 % om man även räknar med de handlingar till vilka det beviljades partiell tillgång).

Av de handlingar som lämnades ut i sin helhet efter en ansökan om allmänhetens tillgång avsåg

• 22,3 % området med frihet, säkerhet och rättvisa

• 11 % jordbruk och fiske

• 9,5 % Gusp

• 8,4 % inre marknaden

• 7,6 % miljö

Av det totala antalet (helt eller delvis) utlämnade handlingar avsåg

• 22,7 % området med frihet, säkerhet och rättvisa

• 10,9 % Gusp

• 10,6 % jordbruk och fiske,

• 7,9 % inre marknaden

• 7,2 % miljö


III. UNDANTAG FRÅN ALLMÄNHETENS RÄTT TILL TILLGÅNG

Fullständiga avslag

Efter ursprunglig ansökan

För de ursprungliga ansökningarna var de främsta skälen till avslag under 2014 (procentandelen av det totala antalet anges inom parentes)

• skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser12 (25,8 %),

• skydd för beslutsförfarandet13 (21,5 %).

I 49,4 % av fallen anfördes samtidigt flera skäl till avslag:

• skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet tillsammans med skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (54 %)

• skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser tillsammans med skydd för institutionens beslutsförfarande, inbegripet förhandlingar om handel, utvidgning osv. (24,7 %)

• skydd för institutionens beslutsförfarande tillsammans med skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner (10,6 %)

I det bekräftande skedet

När det gäller bekräftande ansökningar var det vanligast anförda enskilda skälet till avslag 2014 skyddet för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (14,6 %).

I 83,8 % av fallen anfördes mer än ett skäl till avslag. Den vanligaste anförda kombinationen var skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet tillsammans med skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (som anfördes i 92 % av fallen).

Partiellt utlämnandeOm endast delar av den begärda handlingen omfattas av något av undantagen, lämnas övriga delar ut i enlighet med artikel 4.6 i förordningen.

Efter ursprunglig ansökan

Efter ursprunglig ansökan var de främsta skälen till avslag under 2014 (procentandelen av det totala antalet avslag anges inom parentes)

• skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (24 %)

• skydd för beslutsförfarandet (23,5 %)

• skydd för rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning (7,4 %)

12 Se ovan nämnda förordning, artikel 4.1 a tredje strecksatsen.

13 Artikel 4.3 i förordning 1049/2001.


I 31,6 % av fallen anfördes samtidigt flera skäl till avslag. De vanligaste kombinationerna var

• skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser tillsammans med skydd för institutionens beslutsförfarande (34 %),

• skydd för institutionens beslutsförfarande tillsammans med skydd för rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning (20,5 %).

I det bekräftande skedet

För bekräftande ansökningar var de främsta skälen till partiellt avslag under 2014

• skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (72 %)

• skydd för beslutsförfarandet (2,3 %)

I 23,5 % av fallen anfördes flera skäl till avslag. Den vanligaste anförda kombinationen av skäl var skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet tillsammans med skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (83,4 % av fallen).


IV. KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN SAMTRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER

Det här kapitlet handlar om fem klagomål till Europeiska ombudsmannen 2012–2014, och dessutom nämns två undersökningar som ombudsmannen inlett på eget initiativ och som avser Europeiska unionens råd på området för förordning (EG) 1049/2001. Dessutom nämns tre ärenden vid EU:s domstolar som rör tillgång till handlingar, inbegripet ett avgörande i Europeiska unionens domstol den 3 juli 2014.

1. Klagomål till Europeiska ombudsmannen

Klagomål 1649/2012/RA av den 9 augusti 2012

Detta klagomål gällde rådets beslut om att vägra att ge tillgång till en för EU och Ryssland gemensam handling som innehöll de gemensamma stegen mot viseringsfritt resande för kortare vistelse för medborgare i Ryssland och EU (dok. 18217/11)14. Innehållet kunde inte offentliggöras utan de ryska myndigheternas förhandsgodkännande. När detta godkännande hade lämnats skickade rådet emellertid omedelbart den gemensamma handlingen till sökanden och underrättade ombudsmannen om detta i en skrivelse av den 25 mars 2013.

Genom en skrivelse av den 9 september 2013 avslutade ombudsmannen sin undersökning av klagomålet och konstaterade att rådet hade löst problemet och därmed tillgodosett klagandens önskemål. Han föreslog dock att rådet i fortsättningen redan när internationella förhandlingar inleds ska informera sina förhandlingspartner om rådets skyldighet att bedriva sitt arbete med största möjliga öppenhet. Han föreslog också att rådet ska överväga att vidta åtgärder för ett EU-deltagande i Open Government Partnership (OGP). Slutligen anmodade Europeiska ombudsmannen rådet att senast den 31 mars 2014 informera ombudsmannen om eventuella åtgärder som vidtagits med hänsyn till hans slutsatser.

I sitt svar till ombudsmannen av den 25 mars 2014 påpekade rådet att varje ansökan om allmänhetens tillgång måste behandlas för sig i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i förordning (EG) 1049/2001. Precis som under förhandlingarna med Ryssland innebär det att rådet måste ta hänsyn till bland annat läget som helhet i förhandlingarna med tredjelandet.

Rådet noterade också att tredjeländer inte omfattas av bestämmelserna i förordning (EG) 1049/2001 och att rådet, även om det leder till ett öppenhetsproblem i början av internationella förhandlingar, ändå måste samråda med förhandlingspartnern om ansökningar om allmänhetens tillgång till partnerns handlingar eller gemensamma handlingar, med hänsyn till behovet av förtroende och tillit i de internationella förbindelserna.

När det gäller Open Government Partnership (OGP) påpekade rådet att det initiativet i huvudsak är en internationell plattform där vissa EU-länder och organisationer i civilsamhället är medlemmar och uteslöt inte att Europeiska unionens yttre åtgärder kan slutföras, så som ombudsmannen föreslagit, genom initiativ av EU-länder i internationella forum där EU inte är medlem eller inte deltar.

14 Se s. 15 i rådets årsrapport för 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar och s.17 i rådets årsrapport för 2013.


Klagomål 1854/2012/KM av den 11 september 2012

Detta klagomål avsåg rådets vägran att ge fullständig tillgång för allmänheten till tre handlingar. dokument 7008/09, 7008/09 COR 1 och 10491/1/09 REV 1 (RESTREINT UE/EU RESTRICTED), avseende användningen av politiska klausuler i avtal mellan EU och tredjeländer15. Men eftersom rådet beslutat att bevilja utökad partiell tillgång till de begärda handlingarna beslutade ombudsmannen att avsluta sin undersökning av klagomålet den 9 januari 2014 genom att konstatera att rådet hade löst problemet på tillfredsställande sätt för klaganden.

Klagomål 167/2013/RT av den 4 oktober 2012

I detta ärende ifrågasatte klaganden rådets beslut att inte bevilja allmänheten fullständig tillgång till en handling från rådets juridiska avdelning angående domstolens roll inom ramen för det s.k. finanspaktsfördraget16. Som svar på rådets synpunkter om detta klagomål, som lämnades den 29 april 2013, och efter inspektion av den begärda handlingen avslutade ombudsmannen sin undersökning av klagomålet den 17 januari 2014 med följande kritiska påpekande: Rådet har gjort sig skyldigt till försummelse genom att underlåta att motivera varför det inte kan ge tillgång till den begärda handlingen i dess helhet. Europeiska ombudsmannen anmodade också rådet att senast den 30 juni 2014 informera henne om eventuella åtgärder som vidtagits med hänsyn till hennes slutsatser.

Rådet noterade i sitt svar till ombudsmannen av den 23 juni 2014 att man uppfattade det som att det kritiska påpekandet avsåg att rådet inte lyckats ange tillräckliga skäl till att vägra fullständig tillgång till den berörda handlingen och inte de åberopade undantagens tillämplighet som sådan. Rådet försäkrade att man var helt medveten om skyldigheten enligt rättspraxis att noggrant motivera avslag på ansökningar om allmänhetens tillgång till en handling17 och meddelade dessutom att det ser en sådan motivering som ett viktigt sätt att förklara för sökanden hur rådet kommit fram till sin slutsats.

Rådet underströk dock att det inte kan åläggas att förete bevis för att ett skyddat intresse skulle skadas genom utlämnande, vilket följer av ombudsmannens beslut. Rådet är enligt rättspraxis skyldigt att visa att det finns rimligt förutsägbar och inte enbart hypotetisk risk för att det berörda särskilda intresset skulle skadas om en viss handling lämnades ut. Att kräva att rådet företer “bevis” för en risk skulle vara det samma som att kräva bevis för något som ännu inte inträffat. Rådet kan inte heller vara skyldig att invänta att rättsliga förfaranden inleds, innan det åberopar skyddet för juridisk rådgivning i fråga om ett juridiskt yttrande i tvistefrågan. Rådet framhöll också att det inte kan vara skyldigt att vara så detaljerat i sin motivering att det tvingas att röja just de uppgifter som måste skyddas18 och ansåg att detta inte saknade betydelse, eftersom utrymmet för att ge en synnerligen detaljerad motivering, i fall som är så politiskt känsliga fall som det som klaganden avsåg, minskar på grund av behovet att skydda handlingens innehåll.

15 Se s. 16 i rådets årsrapport för 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar och s. 17–18 i rådets årsrapport för 2013 om allmänhetens tillgång till handlingar.

16 Detta klagomål var en uppföljning av klagomål 862/2012/RT som ombudsmannen av förfarandeskäl hade beslutat att avsluta i januari 2013. Se s. 15–16 i rådets årsrapport 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar och s. 18 i rådets årsrapport 2013 om allmänhetens tillgång till handlingar.

17 Se till exempel de förenade målen C-39/05 P och 52/05 P, Sverige och Turco mot rådet, REG 2008, s. I-4723, punkt 69.

18 Mål C-266/05 P, Sison mot rådet, REG 2007, s. I-1233, punkt 82, mål T-105/95, WWF UK mot kommissionen, REG 1997, s. II-313, punkt 65 (i analogi därmed).


Mot denna bakgrund ansåg rådet att tillräckliga skäl lämnats för att klaganden skulle förstå varför rådet inte kunde lämna ut dokument i dess helhet. Dessa argument skulle dessutom visa att det fanns rimligt förutsägbar och inte enbart hypotetisk risk för att de intressen som skyddades genom de åberopade undantagen skulle skadas om handlingen lämnades ut. Rådet sade sig således ha svårt att se att fallet var ett fall av missförhållanden.

I sitt svar underrättade rådet slutligen ombudsmannen om att klaganden den 17 januari 2014 hade lämnat in en ny ansökan om tillgång till dokument 5788/12 med hänvisning till ombudsmannens slutsatser och att rådet den 13 februari 2014 vägrade allmänheten fullständig tillgång till handlingen, med undantag för punkt 2 med rubriken “A special agreement”.

Klagomål 689/2014/BEH av den 11 april 2014

Detta klagomål mot rådet lämnades in för att rådet inte korrekt hade handlagt en ansökan om allmänhetens tillgång till samtliga handlingar om ett möte i Relex-gruppen (sanktioner) den 13 juni 2007. I en skrivelse av den 12 maj 2014 anmodade ombudsmannen rådet att yttra sig om detta påstående och anspråk senast den 31 juli 2013. I en skrivelse av den 28 juli 2014 underrättade rådets generalsekretariat ombudsmannen om att rådet på grund av tidsbrist skulle inkomma med sitt svar senast den 5 september 2014. I sitt brev begärde Europeiska ombudsmannen även inspektion av de handlingar som var föremål för klagomålet enligt artikel 3.2 i stadgan för ombudsmannen. Inspektionen ägde rum i rådets lokaler den 12 augusti 2014.

I sitt svar till ombudsmannen av den 5 september 2014 försäkrade rådet att det inte hade för avsikt att dölja förekomsten av dokument som hörde samman med mötet i Relex-gruppen (sanktioner) den 13 juni 2007, då vissa åtgärder med anknytning till de restriktiva åtgärderna mot Iran diskuterades. Med hänsyn till att klaganden hade väckt talan mot rådet 2011 för att ha blivit uppförd på förteckningen enligt dessa restriktiva åtgärder och 2013 hade lämnat in en ansökan om privilegierad tillgång till handlingar om uppförandet på förteckningen förklarade rådet att det, med hänsyn till ovan nämnda talan, vid behandlingen av klagandens ursprungliga och påföljande bekräftande ansökan om allmänhetens tillgång till handlingar till ovan nämnda möte utgått ifrån att klaganden var specifikt intresserad i de handlingar som berörde uppförandet av klaganden på förteckningen. Rådet medgav därför att det missat att ansökningen om allmänhetens tillgång faktiskt omfattade mera och inte begränsades till handlingar som specifikt avsåg uppförandet av klaganden på förteckningen.

Rådet underströk emellertid att det, efter behandlingen av klagandens ansökan om privilegierad tillgång, proaktivt hade omprövat ansökningen om allmänhetens tillgång. Efter sin omprövning hade rådet den 9 juli 2014 skickat ytterligare ett svar på ansökningen om allmänhetens tillgång. Det omfattade de handlingar som tidigare inte hade identifierats.

Klagomålet hade ännu inte avgjorts den 31 december 2014.

Undersökning på eget initiativ (OI/6/2013/KM) avseende Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen

Den 11 december 2013 informerade ombudsmannen rådet i en skrivelse om att hon skulle inleda en undersökning på eget initiativ (OI/6/2013/KM) avseende Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen.

Ombudsmannen hänvisade i sin skrivelse till undersökning på eget initiativ 3/2011/KM, som hennes företrädare i ämbetet, Nikiforos Diamandouros, hade inlett 2011 om tidsfristerna för handläggning av bekräftande ansökningar om tillgång till rådets handlingar. Den föregående ombudsmannen hade i sitt beslut om att avsluta denna undersökning meddelat att han tänkte inleda en ny undersökning på eget initiativ i syfte att analysera de praktiska konsekvenserna av de åtgärder som rådet planerat och angett i sitt svar om undersökningen.


I sin skrivelse nämnde ombudsmannen även att hon, genom domstolens rättspraxis och de klagomål som hennes kansli behandlat, uppmärksammat att de tre EU-institutioner som är mest berörda av tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001, dvs. Europaparlamentet, rådet och kommissionen, skulle kunna få systematiska problem med att respektera tidsfristerna i förordningen. Hon beslutade därför att inleda en ny undersökning på eget initiativ för att undersöka om det fanns sådana problem och hur de i så fall borde lösas.

Som en första åtgärd bad ombudsmannen rådet att förse henne med information i frågor som rör handläggningen av ursprungliga ansökningar, bekräftande ansökningar och rimliga lösningar i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 under 2010, 2011 och 2012. Rådet svarade ombudsmannen den 12 mars 2014.

Den 31 december 2014 hade rådet ännu inte fått något svar från ombudsmannen om hennes undersökning på eget initiativ.

Undersökning på eget initiativ (OI/11/2014/KM) avseende Europeiska unionens råd

Den 29 juli 2014 skickade ombudsmannen en skrivelse till rådet där hon meddelade att hon inlett en undersökning på eget initiativ OI/11/2014/MMN om öppenheten och allmänhetens deltagande i förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (nedan kallat TTIP).

I sin skrivelse hävdade ombudsmannen att stor öppenhet om Europeiska unionens mål och syften vid TTIP-förhandlingarna är en förutsättning för ett framgångsrikt förhandlingsresultat. Hon påpekade här att rådet inte hade offentliggjort de förhandlingsdirektiv som låg till grund för Europeiska kommissionens förhandlingar om TTIP-avtalet på unionens vägnar. Ombudsmannen diskuterade vilka de förmodade konsekvenserna kunde bli för de pågående förhandlingarna i det fall att förhandlingsdirektiven för TTIP lämnades ut, och hon drog slutsatsen att det inte var direkt uppenbart hur deras utlämnande skulle skada det skydd för offentliga eller privata intressen som föreskrivs i artikel 4 i förordning (EG) 1049/2001. Rådet anmodades att lämna sitt svar i ärendet senast den 30 september 2014.

I sitt svar av den 30 september 2014 noterade rådet att inget klagomål ännu hade lämnats in till ombudsmannen om påstådda missförhållanden vid rådet när det gäller handläggningen av ansökningar om allmänhetens tillgång till förhandlingsdirektiven för TTIP, och inte heller hade ombudsmannen identifierat något i rådets agerande som kunde utgöra exempel på missförhållanden. Rådet betonade att även om det i förordning (EG) 1049/2001 föreskrivs en rad skyldigheter för EU-institutionerna när de hanterar ansökningar om allmänhetens tillgång, anges ingen skyldighet för institutionerna att offentliggöra icke-lagstiftninghandlingar, till exempel förhandlingsdirektiv, i förebyggande syfte. Enligt rådets uppfattning kan inte en sådan skyldighet härledas ur artikel 12 i förordningen, som tydligt begränsar tillämpningsområdet för direkt tillgång till att gälla lagstiftningshandlingar. Rådet hade dessutom efterlevt bestämmelserna i artikel 12 genom att i det offentliga registret ange hänvisningen till den handling som det gällde.


Rådet betonade i sin skrivelse att det helt och hållet inser vikten av stor öppenhet om Europeiska unionens mål och syften vid TTIP-förhandlingarna och underströk att medlemsstaterna är eniga om den avgörande betydelsen av kommunikation och utåtriktad verksamhet för att optimera informationen till allmänheten. Rådet hänvisade till att det italienska ordförandeskapet redan hade inlett samråd med medlemsstaterna om huruvida förhandlingsdirektiven för TTIP kunde offentliggöras och att dessa samråd nu pågick.

Med anledning av det italienska ordförandeskapets initiativ beslutade rådet att offentliggöra förhandlingsdirektiven för TTIP den 9 oktober 2014. Rådet betonade trots sitt beslut att offentliggörandet av förhandlingsdirektiven inte skulle utgöra något prejudikat för andra förhandlingsdirektiv och underströk att detta beslut inte skulle påverka rådets överläggningar om framtida rekommendationer att inleda förhandlingar, inbegripet förhandlingsdirektiv.

Efter rådets beslut att offentliggöra förhandlingsdirektiven välkomnade ombudsmannen rådets initiativ och avslutade sin undersökning på eget initiativ den 31 oktober 2014.

2. DomstolsärendenDen 3 juli 2014 meddelade domstolen sin dom i mål C-350/12 P (rådet mot Sophie In ‘t Veld) där rådet överklagat en dom i tribunalen av den 4 maj 2012 . Ärendet avsåg att rådet nekat att ge allmänheten fullständig tillgång till dokument 11897/09 inom ramen för förordning (EG) nr 1049/200119. Dokument 11897/09 innehåller ett yttrande från rådets juridiska avdelning om rekommendationen från kommissionen till rådet om ett bemyndigande att inleda förhandlingar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om ett internationellt avtal enligt vilket finansiella betalningsmeddelanden ska göras tillgängliga för United States Treasury Department i syfte att bekämpa terrorism och finansiering av terrorism (nedan kallat Swift-avtalet). Stora delar av den juridiska rådgivningen i handlingen avsåg frågan om den rättsliga grunden för Swift-avtalet.

Tribunalen hade delvis ogiltigförklarat rådets beslut att vägra fullständig tillgång till dokument 11897/09 med motiveringen att rådet endast fick neka tillgång till de delar av den begärda handlingen som avsåg det specifika innehållet i det planerade avtalet och förhandlingsdirektiven.

Med tanke på denna doms inverkan på rådets arbete, framför allt när det gäller skyddet för juridisk rådgivning avseende valet av rättslig grund för ingående av internationella avtal, beslutade rådet att överklaga tribunalens dom i domstolen.

Rådet hävdade i sitt överklagande att tribunalen hade gjort fel genom att fastslå att oenighet om valet av rättslig grund för EU-akten om ingående av ett internationellt avtal inte kan skada unionens intressen på området för internationella förbindelser. Rådet ansåg också att tribunalen hade gjort fel när den i detta ärende tillämpade den rättspraxis som domstolen utvecklat i fråga om juridiska yttranden som lämnats i samband med lagstiftningsförfarandet (Sverige och Turco mot rådet, C-39/05 P och C-52/05 P, dom av den 1 juli 2008, REG 2008, s I-04723) och hävdade därför att juridisk rådgivning om internationella förhandlingar skulle omfattas av allmän presumtion för icke-utlämnande på samma sätt som erkänts på en del andra områden.

19 C-350/12 P mot tribunalens avgörande i mål T-529/09. Se s. 16–17 i rådets årsrapport 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar.


Domstolen granskade de båda undantag som rådet anfört (dvs. skyddet av internationella förbindelser och juridisk rådgivning) och frågan om huruvida det var korrekt av tribunalen att dra slutsatsen att rådet misslyckats att påvisa att de skyddade intressen som dessa undantag omfattar hade drabbats av rent faktisk och konkret skada. Domstolen bekräftade tribunalens slutsatser genom att avvisa rådets argument om att ett röjande av meningsskiljaktigheter mellan institutionerna om den rättsliga grunden (och följaktligen om de interna förfaranden som ska tillämpas) i sig har potentiella konsekvenser för unionens trovärdighet gentemot Amerikas förenta stater. Domstolen uteslöt däremot inte att meningsskiljaktigheter mellan institutionerna om lämplig rättslig grund skulle kunna skada ett skyddat intresse enligt förordning (EG) nr 1049/2001.

När det gäller undantaget för skydd av juridisk rådgivning i artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 fastslog domstolen dessutom att den prövning i tre steg som anges i domen i målet Turco även gäller i fråga om handlingar som upprättas i ett sammanhang som inte avser lagstiftning och avvisade därför argumentet att en allmän presumtion för icke-utlämnande kunde gälla på det området. Den utvidgade dock inte tillämpningen av andra delar av den domen. Den tillämpade framför allt inte presumtionen i domen i målet Turco till förmån för utlämnande av juridiska yttranden som upprättas inom ramen för lagstiftningsverksamhet på ett sådant sätt att den även gäller juridisk rådgivning i ett icke-lagstiftningsrelaterat sammanhang.

Den 17 februari 2015 antog rådet ett reviderat svar på den ursprungliga bekräftande ansökningen för att rätta sig efter domstolens dom. Mot bakgrund av Swift-avtalets ikraftträdande och trots att EU:s domstol delvis hade bekräftat rådets beslut att neka tillgång beslutade rådet att ge fullständig tillgång till den begärda handlingen.

Nya mål där talan väckts mot rådet om ogiltigförklaring av dess beslut att vägra allmänheten tillgång till handlingar

I en ansökan som registrerades vid tribunalen den 12 september 2014 väckte Ivan Jurašinović talan vid tribunalen20 om ogiltigförklaring av rådets beslut av den 8 juli 2014 om att vägra allmänheten fullständig tillgång till skriftväxlingen mellan Europeiska unionens institutioner och Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) i samband med mål IT-06-90-T, åklagaren mot Gotovina m.fl., som anhängiggjorts vid Icty. Rådets hade antagit beslutet för att rätta sig efter tribunalens dom i mål T-63/10, Ivan Jurašinović mot rådet, där det tidigare beslutet om att inte lämna ut de begärda handlingarna hade ogiltigförklarats. Målet pågår för närvarande vid tribunalen.

I en ansökan som registrerades vid tribunalen den 7 oktober 2014 begärde Herbert Smith Freehills LLP att tribunalen skulle ogiltigförklara rådets beslut av den 23 juli 2014 att neka allmänheten tillgång till vissa e-postmeddelanden som sänts av en tjänsteman vid rådets juridiska avdelning under de trepartsförhandlingar som ledde fram till antagandet av Europaparlamentets och direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter21. Målet pågår för närvarande vid tribunalen.

Ännu ej avgjorda mål vid tribunalen avseende talan om ogiltigförklaring

Talan har i ett fall väckts om lagligheten i rådets beslut att vägra allmänheten fullständig tillgång enligt förordning (EG) nr 1049/2001 och detta mål pågår för närvarande vid tribunalen22.

20 Mål T-658/14 (Ivan Jurašinović mot rådet).

21 EUT L 127, 29.4.2014, s. 1.

22 Mål T-395/13 (Samuli Miettinen mot rådet). Se s. 19 i rådets årsrapport 2013 om allmänhetens tillgång till handlingar.


V. AVSLUTANDE SYNPUNKTER

Rådets erfarenheter av genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2014 under 2014 understryker hur viktigt rådets offentliga register är som sökverktyg när allmänheten vill utöva sin rätt till tillgång till handlingar. Antalet unika besökare av det offentliga registret ökade med 13,5 %. Antalet handlingar som allmänheten fått tillgång till via registret, antingen direkt eller efter ansökan om allmänhetens tillgång, ökar också stadigt. Trots dessa faktorer ökade antalet ansökningar anmärkningsvärt mycket under referensperioden (en ökning med 10 %).

Liksom under de föregående åren tillhörde en stor majoritet av de sökande 2014 mycket specifika grupper som på ett eller annat sätt har specialiserat sig på EU-frågor: civilsamhällets organisationer, tankesmedjor samt universitet och högskolor. De fungerar ofta som informationsförmedlare, inte bara inom sina egna organisationer, och de sprider ofta sina resultat och iakttagelser i form av fackpublikationer och rapporter, men även via medierna i allmänhet. De når på detta sätt en relativt stor del av allmänheten.

Till skillnad från 2013 minskade antalet ansökningar något när det gäller rådets gängse lagstiftningsverksamhet, till exempel inre marknaden. Det går likväl att skönja en tilltagande medvetenhet om och intresse för rådets lagstiftningsverksamhet på nya områden, till exempel området med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta förklarar delvis det påtagligt ökade intresset för handlingar som handlar om just detta område.

En grundlig behandling av de ursprungliga ansökningarna har på senare år lett till en betydande minskning av antalet bekräftande ansökningar. I detta avseende var 2014 exceptionellt: generalsekretariatet tog emot 40 bekräftande ansökningar, vilket motsvarar 1,6 % av det totala antalet ursprungliga ansökningar (jämfört med ungefär 1 % tidigare år). En fjärdedel av dessa ansökningar avsåg tillgång till handlingar om restriktiva åtgärder. Antagandet av olika restriktiva åtgärder 2014 verkade således klart påverka antalet ansökningar om allmänhetens tillgång, medan det tidigare inte gick att se någon tydlig koppling mellan ansökningar och debatter om politiska frågor eller politiska händelser.

Analysen av handläggningen av ansökningar om allmänhetens tillgång och allmänhetens utnyttjande av de lösningar som utvecklats för deras rätt till tillgång till handlingar pekar som helhet på att målen i fördragen och förordning (EG) nr 1049/2001 uppfylldes även 2014.


BILAGA

STATISTIK ÖVER ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL RÅDETS HANDLINGAR

PER DEN 31 DECEMBER 2014

1. Antal ansökningar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001

2010 2011 2012 2013 2014

2 764 2 116 1 871 2 212 2 445

2. Antal handlingar som varit föremål för ursprungliga ansökningar

2010 2011 2012 2013 2014

9 188 9 641 6 166 7 564 10 839

3. Handlingar som lämnats ut av rådets generalsekretariat efter ursprungliga ansökningar

2010 2011 2012 2013 2014

7 847 8 506 4 858 5 951 8 964

delvis/helt

1 369/6 478

delvis/helt

1 103/7 403

delvis/helt

998/3 860

delvis/helt

867/5 084

delvis/helt

776/8 188

4. Antal bekräftande ansökningar

2010 2011 2012 2013 2014

28 27 23 25 40

5. Antal handlingar som behandlats av rådet efter bekräftande ansökan och antalet utlämnade handlingar

2010 2011 2012 2013 2014

181 59 78 77 225

118

delvis/helt

80/38

41

delvis/helt

15/26

27

delvis/helt

17/10

33

delvis/helt

29/4

159

delvis/helt

132/28

6. Andel handlingar som lämnats ut under hela förfarandet23

2010 2011 2012 2013 2014

70,9% 86,7% 77% 88,6% 64,9% 81,2% 67,6% 79,5% 75,9% 84,2%

7. Antal handlingar som införts i det offentliga registret + antal offentliga handlingar som kan laddas ner

2010 2011 2012 2013 2014

1 545 7541 163 489

(75,3%)1 729 944

1 337 933 (77,3%)

1 915 7371 480 557

(77,3%)2 076 220

1 583 636(76,3%)

2 273 5811 760 045

(77,4%)

23 Grundat på handlingar som lämnats ut helt (vänster kolumn) eller helt + delvis (höger kolumn).


8. De sökandes yrkesprofil (ursprungliga ansökningar)

2010 2011 2012 2013 2014

Civil-sam-hället

Konsulter 7% 7,3%

Lobbygrupper på

miljöområdet

27,9% 25,8% 25,8%

0,1%

29,4%

0,1%

28,5%

Andra intressegrupper

6,2% 6,7%

Industri och handel

10,4% 9,4%

Icke-statliga organisationer

5,7% 5%

Journalister 2,6% 3,3% 2,8% 1,8% 4,5%

Jurister 10,1% 10% 9,8% 10% 10,3%

Universitet och högskolor

Forskning

Bibliotek

32,5%33,7%

35,7%37,6%

32,2%33,4%

27,9%29,2%

30,5%31,7%

1,2% 1,8% 1,2% 1,2% 1,2%

Myndigheter (ej EU-institutioner, företrädare för tredjeländer m.fl.)

5,6% 5,4% 4,0% 4,4% 3,8%

Ledamöter av Europa- parlamentet och deras assistenter

1,1% 0,9% 1% 0,6% 0,4%

Övriga 9,4% 5,3% 6,6% 5,8% 6%

Icke angiven yrkeskategori 13,3% 13,5% 16,5% 18,8% 14,8%


9. De sökandes yrkesprofil (bekräftande ansökningar)

2010 2011 2012 2013 2014

Civil-sam-hället

Konsulter 4,4%

21,8%

3,5%

Lobbygrupper på

miljöområdet

27% 19,3% 28,5%

0% 0%

27,7%

Andra intressegrupper

4,4% 3,5%

Industri och handel

0% 6,9%

Icke-statliga organisationer

13% 13,8%

Journalister 7,7% 11,5% 9,5% 0% 3,5%

Jurister 11,5% 15,4% 14,3% 13% 31%

Universitet och högskolor

Forskning

Bibliotek

42,3%42,3%

34,6%34,6%

23,8%23,8%

43,5%43,5%

24,1%24,1%

0% 0% 0% 0% 0%

Myndigheter (ej EU-institutioner, företrädare för tredjeländer m.fl.)

0% 0% 0% 0% 3,4%

Ledamöter av Europa- parlamentet och deras assistenter

0% 3,8% 4,8% 0% 0%

Övriga 3,8% 7,7% 4,8% 4,3% 0%

Icke angiven yrkeskategori 7,7% 7,7% 14,3% 17,4% 10,3%


10. De sökandes geografiska fördelning (ursprungliga ansökningar)

2010 2011 2012 2013 2014

Belgien 29,3% 30,5% 33,0% 28% 29%

Bulgarien 0,2% 0,4% 0,1% 0,6% 0,1%

Kroatien 0,1% 0,5% 0,2% 0,2% 0,1%

Tjeckien 1,1% 1% 0,7% 0,8% 1,8%

Danmark 1,6% 1% 0,6% 2,1% 2,3%

Tyskland 13,9% 14,5% 14,6% 18,5% 13,9%

Estland 0,1% 0% 0% 0,2% 0,1%

Grekland 0,8% 0,7% 0,5% 1% 0,2%

Spanien 5,5% 3,5% 3,3% 3,3% 3,6%

Frankrike 7,5% 7,7% 7,3% 5,7% 6%

Irland 0,4% 0,7% 1,1% 0,9% 1,4%

Italien 5,4% 6,3% 5,6% 4,6% 4%

Cypern 0% 0,2% 0,1% 0,2% 0,1%

Lettland 0,1% 0,2% 0,1% 0,2% 0,1%

Litauen 0,3% 0,1% 0% 0,5% 0%

Luxemburg 1,3% 1,3% 1,2% 1,8% 1,6%

Ungern 0,7% 0,8% 0,2% 0,5% 0,3%

Malta 0,4% 0,2% 0,2% 0,1% 0,5%

Nederländerna 4,8% 7,6% 5,8% 5% 6,8%

Österrike 2,1% 1,9% 1,9% 2% 1,8%

Polen 2,4% 1,6% 2,3% 1,7% 1,5%

Portugal 1,2% 0,9% 0,7% 0,4% 1%

Rumänien 1% 0,2% 0,2% 0% 0,4%

Slovenien 0,3% 0,2% 0,1% 0,2% 0,2%

Slovakien 0,7% 0,3% 0,5% 0,1% 0,1%

Finland 0,5% 0,4% 0,6% 1% 1,1%

Sverige 2% 1,3% 1,2% 1,2% 1%

Förenade kungariket 9% 9,2% 11,5% 10,2% 9,6%

Tredje-länder

Kandidat-länder

0,3% 0,5% 0,2% 0,2% 0,2%

Övriga 6,5% 5,9% 4,2% 3,5% 4,1%

Uppgift saknas 0,6% 0,9% 2,2% 5,5% 7,1%


11. De sökandes geografiska spridning (bekräftande ansökningar)

2010 2011 2012 2013 2014

Belgien 28% 23,1% 38,1% 26,1% 27,6%

Bulgarien 0% 0% 0% 0% 0%

Kroatien 0% 0% 0% 4,3% 3,4%

Tjeckien 4% 0% 0% 0% 0%

Danmark 0% 3,9% 0% 0% 3,5%

Tyskland 20% 19,2% 19% 21,7% 6,9%

Estland 0% 0% 0% 0% 0%

Grekland 0% 0% 0% 0% 0%

Spanien 4% 3,8% 0% 0% 0%

Frankrike 4% 7,7% 9,5% 4,4% 6,9%

Irland 0% 0% 0% 0% 3,5%

Italien 4% 7,7% 0% 4,4% 3,4%

Cypern 0% 0% 0% 0% 0%

Lettland 0% 0% 0% 0% 0%

Litauen 0% 0% 0% 0% 0%

Luxemburg 0% 0% 0% 0% 0%

Ungern 0% 0% 0% 0% 0%

Malta 0% 0% 0% 0% 0%

Nederländerna 4% 7,7% 4,8% 8,7% 6,9%

Österrike 0% 0% 0% 0% 6,9%

Polen 4% 0% 0% 4,3% 0%

Portugal 0% 0% 0% 0% 0%

Rumänien 0% 0% 0% 0% 0%

Slovenien 0% 0% 0% 0% 0%

Slovakien 0% 0% 0% 0% 0%

Finland 0% 0% 0% 4,4% 6,9%

Sverige 8% 0% 0% 0% 0%

Förenade kungariket 16% 23,1% 14,3% 4,4% 20,7%

Tredje-länder

Kandidat-länder

4% 0% 0% 4,3% 0%

Övriga 0% 0% 0% 4,3% 0%

Uppgift saknas 0% 0% 14,3% 13% 3,4%


12. Sektor

2010 2011 2012 2013 2014

Jordbruk, fiske 3,9% 3,5% 5% 3% 4,9%

Inre marknaden 7,9% 8% 9,7% 11,7% 6,7%

Forskning 0,5% 0,4% 1% 2,1% 1,1%

Kultur 0,2% 0,2% 0,7% 0,5% 0,4%

Utbildning/ungdomsfrågor 1,1% 0,4% 0,2% 0,6% 0,5%

Industri 0,1% 0,1% 0% 0,4% 0,3%

Konkurrenskraft 1,5% 1,4% 1,6% 1,1% 1,1%

Energi 0,9% 2,1% 2,7% 2% 1,3%

Transporter 2,5% 1,5% 1,4% 2,6% 3,9%

Miljö 10,7% 9,1% 7,6% 12,6% 13,1%

Hälsa och konsumentskydd 5,6% 3,6% 3,5% 4,5% 6,1%

Ekonomisk och monetär politik 4,4% 5,9% 6,9% 8,7% 4%

Skattefrågor 7,5% 12,5% 6,7% 3,7% 4,2%

Yttre förbindelser – Gusp 14,4% 12,8% 10,7% 8,1% 10,6%

Civilskydd 0,1% 0% 0,6% 0,8% 0,6%

Utvidgningen 0,8% 1% 1,2% 0,4% 0,4%

Försvar och militära frågor 4% 2,2% 2,7% 2,5% 0,8%

Utvecklingsbistånd 0,2% 0,1% 0% 0,4% 0,1%

Regionalpolitik/ekonomisk och social sammanhållning

0% 0,1% 0,4% 0,1% 0,3%

Socialpolitik 4% 2,7% 3,9% 5,2% 5,1%

Rättsliga och inrikes frågor 14% 19,5% 18,1% 16,8% 23,4%

Rättsliga frågor 2,6% 3,1% 5,4% 5% 3,6%

Institutionernas verksamhet 2,1% 2,4% 2,4% 2,8% 2,8%

Finansiering av unionen (budget, stadga)

0,1% 0,2% 0,8% 0,4% 0,2%

Öppenhet 0,3% 0,3% 1,2% 0,5% 0,5%

Allmänna politiska frågor 1% 0,6% 0,7% 1,1% 1,8%

Parlamentsfrågor 5,3% 3% 2,5% 0,7% 0,5%

Diverse 0,6% 0,2% 0,2% 0,1% 0,2%


13. Skäl till vägrad tillgång (svar från rådets generalsekretariat efter ursprunglig ansökan)

2010 2011 2012 2013 2014

# % # % # % # % # %

Skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet

92 7% 93 8,9% 64 5,8% 58 3,8% 35 2%

Skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om försvar och militära frågor

25 1,9% 15 1,4% 18 1,6% 9 0,6% 3 0,2%

Skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser

319 24,2% 221 21,2% 226 20,5% 375 24,7% 455 25,8%

Skydd för det allmänna samhällsintresset i fråga om gemenskapens eller en medlemsstats finansiella, monetära eller ekonomiska politik

6 0,5% 11 1,1% 0 0% 4 0,3% 0 0%

Skydd för den enskildes privatliv och integritet (skydd av personuppgifter)

5 0,4% 2 0,2% 2 0,2% 2 0,1% 3 0,2%

Skydd för en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter

0 0% 0 0% 0 0% 1 0,1% 1 0%

Skydd för rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning

11 0,8% 10 1% 7 0,6% 7 0,5% 13 0,7%

Skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner

4 0,3% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%

Skydd för institutionens beslutsförfarande

436 33,1% 426 40,9% 455 41,3% 556 36,7% 379 21,5%

Kombination av flera skäl eller andra skäl

417 31,7% 264 25,3% 330 30% 503 33,2% 871 49,4%

Handlingar som inte innehas av rådet/annan upphovsman

1 0,1% 0 0% 0 0% 0 0% 4 0,2%


14. Skäl till vägrad tillgång (svar från rådets generalsekretariat efter bekräftande ansökan)

2010 2011 2012 2013 2014

# % # % # % # % # %


24 38,1% 3 15,8% 0 0% 0 0% 1 0,4%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


35 55,5% 15 78,9% 2 3,9% 20 69% 35 14,6%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


0 0% 0 0% 1 2% 0 0% 3 1,2%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


1 1,6% 0 0% 1 2% 1 3,4% 0 0%


3 4,8% 1 5,3% 47 92,1% 8 27,6% 201 83,8%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


15. Skäl till avslag vid partiell tillgång (svar från rådets generalsekretariat efter ursprunglig ansökan)

2010 2011 2012 2013 2014

# % # % # % # % # %


56 4,1% 49 4,4% 44 4,8% 28 3,2% 35 4,6%


4 0,3% 1 0,1% 2 0,2% 5 0,6% 2 0,3%


164 12% 323 29,3% 174 18,8% 57 6,6% 184 24%


0 0% 0 0% 0 0% 1 0,1% 0 0%


57 4,2% 35 3,2% 125 13,5% 46 5,3% 64 8,3%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 2 0,3%


111 8,1% 58 5,2% 18 1,9% 32 3,7% 57 7,4%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


707 51,6% 422 38,3% 334 36,1% 525 60,5% 180 23,5%


270 19,7% 215 19,5% 228 24,7% 173 20% 242 31,6%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


16. Skäl till avslag vid partiell tillgång (svar från rådets generalsekretariat efter bekräftande ansökan)

2010 2011 2012 2013 2014

# % # % # % # % # %


0 0% 1 6,7% 3 13% 1 3,5% 0 0%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


21 26,2% 6 40% 2 8,7% 0 0% 95 72%


0 0% 0 0% 0 0% 1 3,5% 0 0%


1 1,3% 0 0% 1 4,4% 1 3,4% 2 1,5%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 1 0,7%


0 0% 1 6,7% 1 4,4% 5 17,2% 0 0%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


12 15% 2 13,3% 1 4,3% 15 51,7% 3 2,3%


46 57,5% 5 33,3% 9 65,2% 6 20,7% 31 23,5%


0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0%


17. Genomsnittligt antal arbetsdagar för att besvara en ansökan eller ett klagomål till Europeiska ombudsmannen

2010 2011 2012 2013 2014

Ursprunglig ansökan24

17 (2 764 avslutade ansökn.)





Bekräftande ansökan25

28 (28 avslutade ansökn.)





Vägt genomsnitt (ursprunglig + bekräftande)

17,11 16,16 16,15 18,09 17,16

Ombudsmannen 50 32 64 0 57,5

18. Antal ansökningar med förlängd tidsfrist enligt artiklarna 7.3 och 8.2 i förordning (EG) nr 1049/2001

2010 2011 2012 2013 2014

Ursprunglig ansökan773 av 2 764, dvs. 28 % av

ansökningarna

513 av 2 116, dvs. 24,2 % av ansökningarna


587 av 2 212, dvs. 26,5 % av

ansökningarna


Bekräftande ansökan 25 [av 28] 24 [av 27] 20 [av 23] 21 [av 25] 39 [av 40]

24 Dessa siffror omfattar såväl ursprungliga ansökningar som lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1049/2001 som ansökningar som görs enligt artikel 6.3.

25 Bekräftande ansökningar och klagomål till Europeiska ombudsmannen granskas av rådets arbetsgrupp för information och Ständiga representanternas kommitté (Coreper II). Svaren på ansökningarna antas av rådet.

ISBN 978-92-824-4224-1doi:10.2860/96378


Rue de la Loi/Wetstraat 1751048 Bruxelles/BrusselBELGIQUE/BELGIËTel. +32 (0)2 281 61 11www.consilium.europa.eu

ISSN 2443-5635

Print PDF

ISBN 978-92-824-5225-7 ISBN 978-92-824-5234-9

doi:10.2860/3260 doi:10.2860/167774

QC-AF-15-001-SV-C QC-AF-15-001-SV-N

Rue de la Loi/Wetstraat 175 BELGIQUE/BELGIË RÅDETS ... · Rue de la Loi/Wetstraat 175 ......

Documents

Transcript of Rue de la Loi/Wetstraat 175 BELGIQUE/BELGIË RÅDETS ... · Rue de la Loi/Wetstraat 175 ......