● Olika rumsgeometrier och fönsterstor-lekar (se bild 4 på nästa sida) leder tillolika ljudkrav för fasaden● Fasader i vissa rum kan innehålla bådefönster och balkongdörrar som kan kom-ma att behöva upphandlas med olika ljud-krav beroende på marknadens utbud● Rum i hörnlägenheter har fasader somvetter åt två håll med olika utomhusnivåer.

Trots att alla ovan nämnda faktorer på-verkar det slutliga ljudkravet brukar di-mensioneringen, av kostnadsskäl, begrän-sas till ett par beräkningspunkter och ettpar typlägenheter. På grund av denna be-gränsning är det brukligt att ta till en visssäkerhetsmarginal ifall det värsta fallet(det vill säga det mest utsatta rummet till-sammans med den ogynnsammaste plan-

45Bygg & teknik 8/09

Våra städer växer… och låter. Avsamhällsplaneringsskäl planläggsoch byggs nya bostäder, kontor, sko-lor med mera ofta vid befintliginfrastruktur som trafikleder ochjärnvägar, det vill säga där bullretär som värst. Samtidigt visar ettflertal hälsoundersökningar hur vik-tigt det är med låga ljudnivåer bådeinom- och utomhus. För att folk skakunna bo på dessa platser utan attfara illa håller bullerfrågan på attbli alltmer högprioriterad av bygg-bolagen och deras kunder. Denakustiska projekteringen går blandannat ut på att se till att byggnadensläpper igenom så lite oljud att livs-kvaliteten inomhus inte försämras.

I bullerutsatta lägen ställs förstås högakrav på fasadens ljudisolering. Akustisktsett brukar fönster och fasadglaspartiervara de svaga länkarna och ljudkraven hosdem kan bli förknippade med höga kostna-der. I bild 2 visas exempel på kvadratme-terpris för fasadglaspartier som funktionav ljudisoleringen Rw. Av kostnadsskäl er-fordras därför en noggrann dimensione-ring av fönsterisolering vid höga utomhus-nivåer.

Dimensioneringen av fönstrens ljud-isolering försvåras dock av följande fakto-rer:● Utomhusnivåerna varierar mellan olikafasader och även mellan våningarna (sebild 3 på nästa sida)● Olika rumstyper (exempelvis kök, bad-rum och sovrum) har olika ljudkrav● För vissa lägenheter blir de maximalaljudnivåerna från lastbilar och bussar di-mensionerande medan ljudisoleringen förandra lägenheter bestäms av ekvivalentaljudnivåer

Rätt ljudisolering hos fasader

Artikelförfattare är Olivier Fégeant,tekn dr, och Andreas Novak, tekn dr,

enhetschef, Ramböll Sverige AB,Akustik.

Bild 1: Den kraftigt trafikerande Centralbron i Stockholm med vägtrafik, fjärrtåg ochintilliggande tunnelbanebro, vilket är några av de ljudkällor som kan finnas i

bostäders närhet.

Bild 2: Samband mellan kvadratmeterpris hos fasadglaspartier och ljudreduktion.

lösningen och fönsterstorleken) har förbi-setts. Detta översiktliga beräkningssättinnebär att ett flertal fönster överdimen-sioneras. I slutändan leder det till alltfördyra fönster i projektet, utan att man vetvilken marginal man har i beräkningen.

För att undvika dessa kostsamma fall-gropar har vi på Ramböll utvecklat ett be-räkningsprogram. Programmet underlät-tar dimensioneringen av fasadens olikadelar, främst fönster och fönsterdörrar.Idén är att koppla programmet SoundPlansom beräknar utomhusbuller från blandannat vägtrafik, ett Cad-program för atthämta rums- och fasadgeometri samt ettprogram för beräkningen av fönsterkra-ven. Resultaten sammanställs på ett över-skådligt sätt på en plan- eller fasadritning.Med detta underlag kan man i projektet

sedan diskutera hur många fönstertypersom ska användas för att kostnaderna skakunna minimeras samtidigt som man sä-kerställer att uppställda krav uppfylls.

Beräkningsprogrammet medför att ar-betet görs på ett systematiskt sätt och attändringar är lätta att genomföra. I ett fler-tal projekt har vi på ett snabbt och effek-tivt sätt kunnat se exempelvis vad enskärpning av inomhuskravet från ljud-klass C (kravet i Boverkets byggregler)till ljudklass B eller en ändring av vägbe-läggning till tyst asfalt innebär för fasa-dens ljudisolering. Under projekteringsfa-sen kan även olika ytterväggkonstruktio-ner eller effekten av lokala bullerskärmarenkelt utredas samtidigt som risken förfel - när stora mängder data ska hanteras –minimeras.

Fasader måste inte bara dimensionerasför att minska trafikbuller från väg, järn-väg och flyg utan för alla typer av yttreljudstörningar som kan förekomma: När-heten till skolgårdar, nöjesparker, indu -strier, uteserveringar och så vidare är skältill att förstärka ljudisoleringen hos fasa-den. Även samtal från personer som gårpå trottoaren eller på en loftgång kan ut-göra en störningsrisk.

Vad som är tillåtna nivåer av buller in-omhus regleras av Boverket. Byggnor-men tillämpas på bostäder, kontor, skoloroch sjukhus med mera och avser de tvåstorheterna, ekvivalent respektive maxi-mal ljudnivå:● Ekvivalent ljudnivå är en form av me-delvärde av en ljudnivå som varierar i ti-den. För trafikbuller är tiden ett årsmedel-dygn.● Den högsta momentana ljudnivån somuppstår under en viss tid kallas för maxi-malnivå eller maximal ljudnivå. Vid be-räkning av trafikbuller avses med maxi-malnivå den högsta momentana ljudnivåsom uppstår när ett fordon passerar.

Med rätt utformning av byggnadernaoch rätt placering på tomten kan fasader-nas bullerexponering minimeras och bo-endemiljön förbättras väsentligt.

När det gäller planläggning av nya bo-städer accepterar Boverket i undantagsfallljudnivåer över 65 dB(A) på den bullrigasidan och 55 dB(A) på den ljuddämpadesidan. I dessa fall talas om kompensa-tionsåtgärder som till exempel att skärpainomhuskraven till att uppfylla ljudklassB eller till och med A enligt svensk stan-dard SS 25267. Detta är ett mycket hårtkrav som innebär en ljudisolering hos fa-saden på mer än 40 dB, och ljudkraven påbyggdelarna i fasaden blir följaktligenmycket höga.

Ljudnivån inomhus, från yttre stör-ningar, bestäms av ljudisoleringsegenska-

46 Bygg & teknik 8/09

Bild 3: Beräknade dygnsekvivalenta ljudnivåer vid fasad, varierande mellan 55 och70 dB(A). Ombyggnad av Kv Väduren 16, Micasa Fastigheter

(Cedervall Arkitekter AB).

Bild 4: Planlösning och rumsgeometri. Ombyggnad av Kv Väduren 16, Micasa Fastigheter (Cedervall Arkitekter AB).

per hos fasaddelarna, deras storlek, rum-mets geometri, rummet akustiska egen-skaper och förstås utomhusnivån. Ävenbullrets frekvenssammansättning utom-hus är av betydelse då byggdelar oftasthar sämre förmåga att isolera mot låg- änhögfrekvent buller. Därför skiljer sigljudisoleringsförmågan mot trafikbullerhos fasaddelar, som exempelvis ytterväggoch fönster, från deras vägda reduktions -tal Rw. En korrektion bör tillämpas för attkunna räkna ut vad ett fasadelement gerför skydd mot en viss typ av utomhusbul-ler och korrektionen benämns ”anpass-ningsterm”.

Anpassningstermen är därmed specifikför en byggdel och en viss typ av utom-husbuller. De oftast använda anpass-ningstermerna kallas för Ctr och C ochkan tillämpas i samband med vissa typerav utomhusbuller enligt tabell 1. Dessatermer brukar anges tillsammans med Rw-värdet av fönstertillverkare i den tekniskaspecifikationen. För vanliga fönster iklass Rw 40 dB är anpassningstermen Ctr istorleksordningen -6 dB. Detta innebär attskillnaden mellan Rw + Ctr och Rw är istorleksordningen 6 dB, vilket visar hurstort fel som kan göras om man inte hållerreda på hur kravet är angivet.

Ofta är ytterväggars ljudisolering bättreän fönstrens, fönsterdörrarnas och ute-luftsdonens. Detta gäller speciellt i de fallen tung yttervägg används. Det är inte

nödvändigt att fasadens alla ingående de-lar har samma ljudisolering. Upp till enviss gräns kan man kompensera exempel-vis för ett fönster med lägre ljudisoleringmed en vägg med högre ljudisolering.Detta görs ofta av ekonomiska skäl. Iand ra fall kanske marknadens bästa stan-dardfönster inte räcker till. I stället för attspecialbeställa fönster kan man då väljaen yttervägg som med marginal klarar detuppställda kravet, för att på så sätt kom-pensera för det sämre fönstret. Detta till-vägagångssätt måste ofta tas till då manplanerat använda sig av fönsterdörrar varsljudisolering inte håller lika hög klasssom den hos fönster. På bild 5 på nästasida visas vilka ljudkrav som ställs påfönster och balkongdörrar vid en viss rå-dande utomhusnivå. Som framgår ökar

ljudisoleringskravet hos fönster med an-delen fönsterarea i fasaden.

Balkongdörrar har lägre ljudisoleringän fönster, i synnerhet utåtgående dörrar.Om en balkongdörr planeras i fasadeninnebära det att krav på fönster bör höjasytterligare för att kompensera för bal-kongdörrens lägre ljudisolering. Man kandock bara kompensera upp till en vissgräns. Vid allt för hög utomhusnivå ochlåg ljudisolering hos dörren kan det händaatt detta inte går, oavsett hur högt kravsom ställs på fönster och vägg.

En fasad består av yttervägg, fönsteroch eventuella uteluftsdon. Ytterväggarkan utgöras av lätta utfackningsväggar el-ler tunga väggar. För bostäder bör helsttunga fasader användas vid vägtrafikbul-ler över 62 till 63 dB(A) när målsättning

47Bygg & teknik 8/09

Tabell 1: Val av lämplig anpassningsterm.–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Anpassningsterm C Ctr–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Typ av ljud - landsvägstrafik > 80 km/tim - gatutrafik, ca 10 procent

- järnvägstrafik, normal och tunga fordonhög hastighet - järnvägstrafik, låga

- industrier som avger mellan- hastigheteroch högfrekvent buller - propellerflyg

- höga röster och skrik i inner- - jetflyg på långt avståndstadsmiljö, lekplatser etc - industrier som avger låg-

och mellanfrekvent buller- diskomusik

inomhus är ljudklass B eller högre. Ut-fackningsväggar kan dock vid behov byg-gas med hög ljudisolering med till exem-pel dubbel regelstomme, vilket innebärhelt eller delvis platsbyggda väggar. Ute-luftsdon måste ofta väljas i ljuddämpatutförande. Deras förmåga att reducera lju-det anges på olika sätt beroende på till-verkare, men enligt standarden beträf-fande små byggnadsdelar ska den angessom Dn,e,w. Tumregeln vid val av don äratt Dn,e,w-värdet bör ligga minst 12 till 13dB högre än Rw-värdet hos fönster.

Beträffande fönster har ett vanligt två-glasfönster med kopplade bågar och enbra tätningslist en ljudisolering på Rw +Ctr = 25 dB. Ett normalt 2+1-fönster upp-fyller normalt en ljudisolering på Rw + Ctr> 30 dB. Detta är ett fönster med en iso-lerruta i den inre bågen och ett enkelglas iden yttre bågen. Genom att öka glasav-stånden, öka glastjockleken eller användaljudlaminerade glas kan ljudisoleringenökas. De bästa normala 2+1-fönstren somfinns på marknaden har en ljudisoleringpå i storleksordningen Rw + Ctr = 44 dB.När det gäller balkongdörrar har ofta utåt-gående dörrar sämre ljudisolering än inåt-gående dörrar och de bästa utåtgåendebalkongdörrarna har en ljudisolering på istorleksordningen Rw + Ctr = 36 dB.

För att öka ljudisoleringen utöverovanstående kan man exempelvis använ-da fönster där den yttre och inre bågen ärseparerade. En variant på detta är endubbelskalsfasad som ibland används förkontorshus. I detta fall används ett nor-malt fönster in mot rummet. På ett relativtstort avstånd placeras ett enkelglas. Spal-tens djup bestäms ofta av hur stort utrym-me som behövs för att man ska kunna gå ispalten och putsa fönstren, se bild 6. Meden sådan konstruktion kan man öka ljud-isoleringen med i storleksordningen 10dB i jämförelse med det inre fönstret. Enkänslig del i denna typ av konstruktion äratt spalten ofta behöver luftas för att intelufttemperaturen i spalten ska bli för hög.När luft släpps in genom ett galler nedtillsläpps även ljudet in, se bild 7. Dettamins kar den ljudisolerande effekten avdet yttre glaset. För att minimera dennaeffekt kan man anordna en ljuddämpandelösning för att släppa in luften. I extrem-fall måste luftinsläppet täppas till medluckor som endast öppnas vid speciellatillfällen då ljudstörningar lättare kan tillå-tas exempelvis före och efter arbetsdageneller under lunchtid.

När ljudkraven för exempelvis fönst -ren ska anges i förfrågningsunderlagetmåste man vara noga med att hålla reda påhur ljudisoleringen anges. Som nämnsovan kan man bland annat ange kravetsom Rw + C eller Rw + Ctr. Ibland ser manatt kravet sätts som enbart Rw. Förutomdessa tre beteckningar kan ett ’-teckenanvändas på reduktionstalet Rw. Kravetblir då R’w, R’w + C eller R’w + Ctr. Detta’-tecken betecknar att det är fältvärden

som avses i motsats till de laboratorievär-den som anges ovan. Skillnaden mellanlaboratorievärden och fältvärden beror påmontagetoleranser och arbetsutförande.Schablonmässigt förutsätts ofta att fält-värdet är 3 dB lägre än laboratorievärdet.

Ett flertal undersökningar har bevisatbetydelsen av en tyst eller ljuddämpadsida som en viktig faktor för en trivsamboendemiljö. Den främsta anledningen ärförstås möjligheten att kunna vädra ellersova med öppet fönster utan ljudstörning-ar från trafiken. Ett standardfönster påglänt ger en ljudnivåskillnad mellan uteoch inne på cirka 10 dB(A), det vill sägaom ljudnivån utomhus är 65 dB(A) blirljudnivån i sovrummet cirka 55 dB(A).Ett sätt att erhålla en bättre ljudmiljö in-omhus vid vädring är att ta till speciellafönsterlösningar som dämpar ljudet, äveni vädringsöppet läge. Med dessa lösningarkan avsevärt högre skillnader mellan uteoch inne än 10 dB(A) uppnås.

Ett exempel är ”ryska fönster”, se bild8. Anledningen till namnet är att de an-vändes i Vinterpalatset i Sankt Petersburgsom byggdes under 1700-talet. Ljudsänk-ningen kan i detta fall vara så hög som 20till 25 dB(A). ■

48 Bygg & teknik 8/09

Bild 5: Exempel på hur ljudkrav för fönster och dörr Rw + Ctr (i rött) varierar beroende på fasadkonstruktion – utomhusnivå är 65 dB(A) och målsättning inomhus är 30 dB(A).

Bild 6: Spalten mellan yttre och inre glasi en dubbelskalsfasad.

Bild 7: Öppningen i nederkant släpper inluften, och ljudet, i dubbelskalsfasaden.

Bild 8: Ljuddämpande fönster trotsatt det är vädringsöppet.