Årsredovisning 2011 Lilla Edets kommun · 2017-06-20 · SAAB har sats i konkurs, vilket även...

Årsredovisning 2011 Lilla Edets kommun

årsredovisning

2

ÅRSREDOVISNING LILLA EDET 2011

Omslagsfoto framsida: Äppelodlaren på omslagsfotot heter Sven-Erik Karlsson och bor i Lödöse.

Omslagsfoto baksida: Bild från vår vackra natur i Lilla Edet. Bilderna är tagna av fotograf Ulf Celander.

Årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper, Scandia 2000 påLilla Edets Tryckeri AB, 2012

3


Innehållsförteckning

4 Kommentarer från Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordförande kommenterar året som gått

5 Kommentarer av kommunchefen Kommunchefen kommenterar året som gått

6 Kommunens organisation och politiska styrning En översiktlig bild av kommunen

7 Sammanfattning En sammanfattning av årsredovisningen

7 Läsanvisning och snabbfakta Hur är dokumentet upplagt samt femårsöversikt

8 Begreppsförklaring Vad betyder egentligen ordet?

10 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kommunen avviker från redovisningsregler avseende en redovisad socialfond

10 Befolkning och boende Antalet kommuninvånare minskar med 38 till 12 540 personer vid årets slut

11 Sysselsättning Andelen arbetslösa är 7,7 %, vilket är lägre än snittet i både VGR och riket

11 Jämförelser med några andra kommuner Lilla Edet står sig bra i vissa jämförelser och mindre bra i andra

11 Förvaltningsberättelse

14 Styrmodellen i Lilla Edets kommun Så här styrs Lilla Edets kommun

14 Vision År 2020 ska kommunen präglas av de fyra tillstånden Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet

14 Måluppfyllelse KF´s prioriterade mål visar på en god måluppfyllnad

16 Viktiga händelser under året Ett axplock av årets viktigaste händelser

17 Framtidsbedömning Förutsättningarna för att växa finns

17 EKONOMISK REDOVISNING OCH ANALYS

17 God ekonomisk hushållning Kommunen når balanskravet

18 Resultaträkning och analys Kommunens redovisade resultat är 6,6 mkr.

21 Balansräkning och analys Eget kapital är 119 mkr och ansvarsförbindelsen ökar

24 Kassaflödesanalys De likvida medlen ökar, främst till följd av att upplåningen ökar

26 Finansiella nyckeltal RK-modellen används för analysen

27 Noter Avser resultat- och balansräkning samt kassaflödes- analys

29 Driftsredovisning Respektive nämnds utfall särredovisas

30 Investerings- och exploateringsredovisning Investeringsutgifterna är 35,7 mkr, vilket är 9,9 mkr högre än budget

30 VA-redovisning VA-verksamheten redovisar ett resultat om -0,5 mkr

32 REDOVISNING ENLIGT ORGANISATORISK STRUKTUR För respektive nämnd redovisas verksamhet och ekonomi samt uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag

32 Kommunstyrelsen

34 Överförmyndarnämnden

35 Samhällsbyggnadsnämnden

37 Miljö- & byggnämnden

39 Kultur- och fritidsnämnden

41 Utbildningsnämnden

43 Omsorgsnämnden

45 Individnämnden

47 Personalredovisning Sjukfrånvaron minskar och är nu 5,2 %

50 Miljöredovisning Andelen Ekologiska livsmedel ökar

53 Välfärdsredovisning Ohälsotalet sjunker, men är fortfarande högt

58 Näringsliv Lilla Edet är bättre än snittet i undersökningen Insikt

60 Koncernen Bolagen Leifab och Lefab redovisas

62 Koncernredovisning - sammanställd redovisning Koncernens resultat är 6,1 mkr.

67 Revisorernas berättelse Tillstyrker ansvarsfrihet för styrelse och nämnder

4


Kommentarer av kommunstyrelsens ordförande

BRA RESULTAT - ÖVERSKOTT 6,6 MKR

Kommunens bokslut visar på ett överskott på 6,6 miljoner kronor. Detta resultat uppnås trots den ekonomiska krisen som funnits i Europa under året och givetvis påverkat Sveriges kommuner. I mars fattades beslut i kommunfull-mäktige att minska kostnaderna med 6,6 miljoner. Detta har till stora delar genomförts och bidragit till att resultatet är positivt för kommunen. Det är glädjande att gemensamma insatser får så stora effekter under pågående verksamhetsår, men vi behöver även stärka det egna kapitalet för att stå bättre rustade för framtiden och prognoserna för 2012 och 2013 innebär fortsatt ekonomisk återhållsamhet.

I vårt område har bilindustrin drabbats mycket hårt och SAAB har sats i konkurs, vilket även drabbar underleveran-törer och servicenäringen. Även Inlands Kartongbruk har haft det ekonomiskt svårt och den tyska ägaren Knauf har meddelat en avsiktsförklaring att avveckla produktionen under 2012. MBL-förhandlingar pågår och kommunen har kontakt med både företagsledningen och de fackliga organi-sationerna för informationsutbyte om händelseutvecklingen.

Utvecklingen i kommunen går över från en planeringsfas till en genomförandefas. I Södra Lödöse har Trafikverket färdigställt arbetet med järnvägsstationen samtidigt som exploateringen av Ekebergsområdet har kommit i gång. Under 2011 kom även ombyggnadsarbetena med E45 till fyrfältsväg genom kommunen igång vilket kommer att ge nya möjligheter för utveckling av kommunen. I Lilla Edets centrum ska det kommunala fastighetsbolaget LEIFAB starta upp byggnationen av en fastighet med 26 hyreslägen-heter, verksamhetslokaler i bottenplan samt bygga om gamla

kommunkontoret till hyreslägenheter och verksamhetslo-kaler samtidigt som HSB är i full gång med byggnation av bostadsrätter på Norra Ledningsgatan. Detta sammanlagt gör att förutsättningarna till en positiv befolkningsutveck-ling ökar.

Arbetet med en ny översiktsplan är inne i ett slutskede vilket innebär att ett antagandebeslut kommer under 2012, efter det att vindbruksplanen arbetats in i ÖP. Detta dokument kommer att vara vägledande för vår planering under flera år framöver, vilket kommer att kompletteras med en fördjupad översiktsplan för Lödöse.

Efter en tidigare utredning över skolverksamheten i Lilla Edet har nu arbetet med en attraktiv skola med goda resultat varit intensivt och håller nu på att implementeras i verksamheterna.

Ett stort tack vill vi rikta till all personal som gjort detta resultat möjligt. Vi politiker arbetar med ”vad” vi ska åstadkomma och personalen arbetar med ”hur”, det vill säga att genomföra politikernas beslut. Ett gott samarbete mellan politiker och personalen är en förutsättning för ett lyckat resultat. Det goda resultatet ger bra förutsättningar att utveckla Lilla Edets kommun. Bra kommunal service och bättre infrastruktur ger goda förutsättningar för befolk-ningsökning, som i sin tur ger mer skatteintäkter som vi kan göra mer service för.

Ingemar Ottosson (S)Kommunstyrelsens ordförande

5


Under 2011 har kommunens förvaltningar lyckats nå de flesta av de mål som våra uppdragsgivare satt för verksam-heten. Detta har gjorts inom de ekonomiska ramar som verksamheterna fick av våra nämnder. Jag vill tacka alla medarbetare som professionellt med engagemang och del-aktighet bidragit till att vi under år 2011 lyckats så bra med vårt välfärdsuppdrag.

För att nå kommunens vision har vi arbetat dels med att genomföra det grunduppdrag vi har men också för att utveckla vår verksamhet. Nedan lyfter jag fram ett litet axplock av vad vi gjort. Under 2011 hade vi en stor diskus-sion om skolan och dess framtid både vad gäller lokaler och pedagogik, där ny lagstiftning påverkar skolans verksamhet. Under hösten och kommande år arbetas det i verksamhe-ten med att anpassa förskola, grundskola och gymnasium till den nya skollagen. Med engagemang, delaktighet och professionalism tror jag att det blir väldigt bra för våra barn och ungdomar.

Äldreomsorgen i kommunen får fortsatt bra betyg i de jämförelser som görs, vilket är roligt. Genom engagemang, delaktighet och öppenhet har inte minst bemötandet av vårdtagarna blivit mycket bättre. Utmaningen framöver är att kunna bibehålla den fina verksamheten och samtidigt möta det ökade behov av insatser som kommer, inte minst inom hemtjänsten.

Bildningsförvaltningen och socialförvaltningens samverkan har fortsatt att utvecklas vilket ger bra resultat för de indi-vider som tar del av de insatser som görs. Familjecentralen, Klara och Komet är några bra exempel på detta.

Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har räddningstjänstens samverkan med Närf och en omorganisation gett, bland an-nat, invånarna en betydligt kortare insatstid. Ett strukture-rat miljöarbete har gjort att flera områden som haft eftersatt tillsyn nu har fått den tillsyn de ska ha. Det återstår dock flera andra områden att ge tillsyn på som genom engagerat och professionellt arbete på sikt kommer att genomföras. E45:ans ombyggnad är i full gång och i december 2012

Kommentarer av kommunchefen

ska väg och järnväg vara färdigbygd, med en ny station i Lödöse. Bygget av stationsområdet har påbörjats.

Kommunens verksamheter har också under året fortsatt att utveckla samverkan med andra kommuner, inte minst inom SOLTAK. I höstas beslutade kommunfullmäktige att vi ska fortsätta utveckla samverkan med våra grannar inom det så kallade SOLTAK, där vi tillsammans med fem andra kommuner ser hur vi kan samverka i olika frågor för att få en bättre verksamhet som är mindre sårbar till samma eller lägre kostnad än om varje kommun gör verksamheten själv. Det blir ett viktigt verktyg för att klara framtida utma-ningar.

Nästa år kommer att vara ett tufft ekonomiskt år. Alla bedömare spår en låg tillväxt i ekonomin vilket för kommu-nens del innebär minskade intäkter. Det här gör att vi måste anpassa vår verksamhet till den ekonomiska realiteten. Under nästa år kommer vi att arbeta med värderingsfrågor, eller förhållningssätt dvs: kulturer, värderingar och förhåll-ningssätt som ska genomsyra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts sociala trafikregler som alla känner till och bejakar. I Lilla Edets kommun har vi följande gemensamma värderingar:• Professionalism• Engagemang• Delaktighet• Samverkan• ÖppenhetVi måste dessutom nästa år arbeta mer med kommunens rutiner och processer där vi behöver förändra vårt sätt att arbeta för att möte det e-samhälle som växer fram. Våra invånare vill och kräver att fler av våra tjänster kan utföras via datorn eller telefonen. Detta måste vi som organisation möta på ett bra och effektivt sätt. Detta kommer inte någon annan att göra åt oss utan vi måste själva göra det föränd-ringsarbete som krävs.

Johan FritzKommunchef

6


KOMMUN- FULLMÄKTIGE

Överförmyndar- nämnd

Valnämnd

Revisorer

LEIFAB

Kommun-styrelse

Individ-nämnd

Omsorgs-nämnd

Utbildning-snämnd

Kultur- &fritidsnämnd

Samhällsbygg-nadsnämnd

Miljö- &byggnämnd

Kommunlednings-förvaltning

Social-förvaltning

Bildnings-förvaltning

Samhällsbygg-nadsförvaltning

Kommunens organisation och politisk styrning

POLITISK LEDNING

Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och 20 ersät-tare. Mandatfördelning i fullmäktige för år 2011 har varit följande:

Parti MandatCenterpartiet 5Moderata Samlingspartiet 5 Folkpartiet Liberalerna 2Kristdemokraterna 1Miljöpartiet de gröna 1Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12Vänsterpartiet 3Sverigedemokraterna 2

Efter valet i september 2010 så blev det en förändrad majo-riteti kommunfullmäktige. Under året har majoriteten beståttav tre samverkande partier. Dessa är Arbetarpartiet Social-demokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet Liberalerna.

Kommunfullmäktiges presidium 2011 Ordförande Bert Åkesson (S) 1:e vice ordförande Marie-Louise Nielsen (KD) 2:e vice ordf. Linda Holmer Nordlund (V)

Kommunstyrelsens presidium 2011 Ordförande Ingemar Ottosson (S)Vice ordf. Peder Engdahl (M)

7


Sammanfattning

Det ekonomiska resultatet visar på ett överskott om 6,6 mkr, vilket är 3,1 mkr bättre än budget. Koncernens samlade resul-tat för året är positivt med13,0 mkr.

Vid årets inledning pekade prognoserna mot minskade skat-teintäkter. Minskningen var så pass stor att det beslutades om anpassningar i nämndernas ekonomiska utrymme. Med ett svagt budgeterat resultat så slår svängningar i ekonomin direkt in i nämndernas planeringsförutsättningar. Under den senaste femårsperioden har kommunen visat ett positivt resultat fyra av åren.

Det egna kapitalet förändras med årets resultat och slu-tar därmed på 119 mkr. Ser vi till de senaste fem åren så uppvisas en kapitalpåfyllnad med totalt 19 mkr. Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser som uppstått före 1998 ser det betydligt dystrare ut. Kommunens åtagande avseende pensionsförbindelsen har ökat med 23 mkr under året och ligger nu på 257 mkr. Ökningen orsakas av nya beräknings-förutsättningar. Om ansvarsförbindelsen medräknas i det egna kapitalet så vore det negativt med 138 mkr.

Uppföljningen av de nio prioriterade målen visar att åtta är uppfyllda och ett går inte att följa upp ännu.

Totalt finns det 756 personer tillsvidareanställda i kommu-nen vilket är 13 färre än föregående år. Under 2011 hadekommunens månadsavlönade personal 5,2 % sjukfrånvaro,vilket är en sänkning med 0,2 procentenheter jämfört medföregående år.

Antalet invånare minskar med 38 personer, vilket är en mindre minskning än tidigare år, och landar därmed på 12 540 invånare per den sista december.

Ohälsotalet ligger på 38,5 dagar, vilket är en förbättring med 1,8 dagar sedan föregående år och med 12,7 dagar se-dan 2007. Jämfört med VGR och riket så ligger ohälsotalet fortfarande högt, med cirka tio dagar.

Arbetslösheten, arbetslösa samt deltagare i program, är 7,7 % i kommunen vid utgången av året. Lilla Edet ligger på en nivå som är högre än GR, men lägre än både i VGR och riket. Samma förhållanden syns även i ungdomsarbetslöshe-ten, där andelen som är arbetslösa/deltar i program är 15,4 %.

Läsanvisning och snabbfaktaStrukturen av detta dokument framgår av innehållsförteck-ningen.För att underlätta förståelsen av eventuellt krångliga be-grepp och uttryck så finns det ett avsnitt med begreppsför-klaringar, där det förhoppningsvis framgår vad som avses.

Tabell 1, femårsöversikt

Femårsöversikt 2011 2010 2009 2008 2007

Bruttoomsättning 704 mkr 694 mkr 673 mkr 670 mkr 646 mkrVerksamhetens nettokostnad 573 mkr 575 mkr 559 mkr 559 mkr 531 mkrVht nettokostnadsförändring -0,2 % 2,8 % 0,0 % 5,2 % 4,7 %Årets resultat 6,6 mkr 5,0 mkr 4,3 mkr -0,7 mkr 3,4 mkrUtdebitering skatt 22,80 kr 22,80 kr 22,80 kr 22,80 kr 22,80 krBalansomslutning 459 mkr 402 mkr 377 mkr 284 mkr 270 mkrEget kapital 119 mkr 112 mkr 107 mkr 103 mkr 103 mkrSoliditet 26 % 28 % 28 % 36 % 38 %Investeringsvolym 36 mkr 14 mkr 26 mkr 12 mkr 22 mkrInvånarantal 12 540 12 578 12 773 12 831 12 835Årsarbetare 667 673 714 722 727Pensionsförpliktelser 257 mkr 234 mkr 241 mkr 238 mkr 238 mkr

Målgruppen för årsredovisningen är främst politiker ochtjänstemän inom kommunen, men givetvis ska läs-/informa-tionsvärdet vara tillfyllest även för alla kommuninvånareoch andra intressenter.

8


Begreppsförklaringar

ANLÄGGNINGSTILLGåNG är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det kan till exempel vara aktier i kom-munala bolag, fastigheter, anläggningar eller inventarier. Värdet på en anläggningstillgång justeras årligen med storle-ken på dess avskrivning. Räntekostnader som uppstår under anskaffningstiden aktiveras inte.

ANSTÄLLD avser en person. Är personen tjänstledig räknas denne ändå som anställd. Samma person kan ha flera anställningar inom kommunen. Det kan förekomma att en person är tjänstledig från en befattning för att arbeta på en annan. I detta fall räknas personen endast en gång.

ANSTÄLLNING avser befattning. Det är de anställningsavtal som ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare som räknas. Eftersom en anställd kan ha flera anställningar kan antalet anställningar vara högre än antalet anställda.

ANSVARSFÖRBINDELSE bokförs inte i balansräkningen men är en förpliktelse att ikläda sig ansvaret för uppkomna kostnader som är säkra till sin förekomst men som är obe-stämda ifråga om belopp eller tidpunkt då de skall infrias.Avskrivning är en kalkylmässig kostnad som syftar till att i bokföringen redovisa kostnaden för anläggningstillgångars värdeminskning och att därmed uppta tillgångar till sitt verkliga värde. Grundregeln är att avskrivningar sker under tillgångens ekonomiska livslängd med årliga belopp som motsvarar den ungefärliga värdeminskningen, på grund av ålder och förslitning.

AVSÄTTNING bokförs i balansräkningen och är en förplik-telse som är sannolik eller säker beträffande sin förekomst men som är obestämda ifråga om belopp eller tidpunkt då de skall infrias.

BALANSKRAV är ett lagstadgat krav att en kommun ska ha högre intäkter än kostnader. Om ett underskott uppstår ett enskilt år måste det återhämtas inom tre år.

BALANSRÄKNING är en uppställning av tillgångar och skulder vid ett visst givet tillfälle. Balansräkningen brukar ställas upp i två kolumner med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur tillgångarna finan-sierats) på den andra. De två sidorna är definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är skillnaden mellan tillgångar

och skulder. Balansräkningen ger en ögonblicksbild av en kommunens/koncernens ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt (balansdagen). Ur balansräkningen kan man bland annat avgöra organisationens likviditet och soliditet.

BEFATTNING innebär den tilldelade tjänst som en anställ-ning omfattar. Som regel innebär befattningen att innehava-ren har specifika uppgifter och ansvar.

BORGENSåTAGANDE innebär att kommunen har garan-terat att betala en skuld för någon annan organisation om denna inte själv kan fullgöra sina förpliktelser mot långiva-ren. Vanligt är att kommunen har någon säkerhet i t.ex. den fastighet som ligger som grund för borgensåtagandet.

DRIFTSREDOVISNING är en uppställning av intäkter och kostnader för den löpande verksamheten under året. Här specificeras alltså ekonomin enligt kommunens inre organi-sation ytterligare.

EGET KAPITAL är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det består alltså av organisationens samlade resultat över tid. I ett bolag ingår även eventuella tillskott av aktiekapital.

ExPLOATERINGSFASTIGhET är en fastighet, oftast mark som iordningställs med till exempel vatten och avloppsangö-ringar, i syfte att säljas.

FINANSIERINGSANALyS benämns numera kassaflödes-analys.

GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är en samar-betsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsam-mans har dessa kommuner 940 000 invånare. GR´s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regio-nen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och inter-nationellt. De kommuner som ingår i GR är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

INVESTERINGSREDOVISNING är ett sätt att visa hur stora utgifterna har varit för olika typer av investeringar under året. Alltså är det en specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar.

9


KASSAFLÖDESANALyS (finansieringsanalys) är ett sätt att visa hur investeringar och löpande verksamhet har finansie-rats och hur den finansiella ställningen har påverkats.

NETTOKOSTNADSANDEL visar hur stor andel av kommu-nens skatteintäkter och generella statsbidrag som verksam-hetens nettokostnader inklusive finansnetto tar i anspråk. Om nettokostnadsandelen överstiger 100 % överstiger kostnaderna intäkterna.

MåNADSANSTÄLLNING innehar en person som är anställd med månadslön, oavsett om anställningen är tillsvidare eller på visstid.

OMSÄTTNINGSTILLGåNG omfattar likvida medel, lager, exploateringsfastighet samt fordring som förfaller inom ett år.

PENSIONSSKULD avser de åtaganden kommunen har för anställdas intjänade pension. Pensioner intjänade efter 1997 återfinns som en skuld i balansräkningen medan det som intjänats dessförinnan återfinns som en ansvarsförbindelse.

RESULTATRÄKNING visar periodens resultat och hur det har uppkommit. Periodens intäkter minus dess kostnader, inklusive avskrivningar, utgör årets resultat, vilket tillika är förändringen av eget kapital.

RK-MODELLEN är en modell för finansiell analys. Den bygger på de fyra aspekterna resultat – kapacitet och risk – kontroll.

SjÄLVFINANSIERINGSGRADEN av årets investeringar visar hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kan finansieras med internt tillförda medel. En hög självfinansie-ringsgrad innebär en liten eller ingen ökning av låneskulden, vilket förbättrar eller bibehåller det finansiella handlingsut-rymmet.

SKULD är en förbindelse att återbetala ett belopp inom ett visst datum och som är känt till storlek. Begreppet kan upp-delas på kortfristig, vilken förfaller inom ett år, och långfris-tig, vilken har en förfallotid som är längre fram än ett år.

SOLIDITET är en relation av eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Den visar hur stor andel av tillgångarna

som finansierats med egna medel. Betalningsstyrkan på lång sikt bedöms ofta utifrån detta begrepp.

SOLTAK är benämningen av det samarbete som kommuner-na Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv har i olika frågor för att få en bättre verksamhet som är mindre sårbar till samma eller lägre kostnad än om varje kommun gör verksamheten själv.

TILLGåNGAR är summan av värdet på hela förmögenhe-ten, vilken kan bestå av egendom, immateriella rättigheter, banktillgodohavanden eller andra fordringar. Begreppet kan delas upp i omsättningstillgång och anläggningstillgång.

TILLSVIDAREANSTÄLLD är en person som har en ”fast anställning”, alltså ingen fastställd till och med datum när anställningen upphör.

åRSARBETARE definieras som det totala antalet hel- och deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar.

Begreppsförklaringar

10


Förvaltningsberättelse

Kommunen följer i all väsentlighet Lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser från dessa avser främst en i balansräkningen redovisad avsättning i form av en ”social fond”, samt vissa specifikationer kring pensioner, avsättningar och tillgångar.

En förändrad redovisningsprincip finns, och det är sättet att redovisa intjänad semester. Från och med i år så bokas kost-nad och skuld upp i samband med intjänandet av semester, mot tidigare en kostnad vid semesteruttag och en justering av skulden endast i samband med bokslut. Detta gäller från och med januari månad för alla utom för lärarkollektivet, vilka redovisas på det ”gamla” sättet till och med augusti och från och med september på det nya sättet. Detta påverkar inte årsbokslutet utan endast den löpande redovisningen.

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig. Inga kostnader för upptagande av lån belastar anskaffnings-kostnaderna av anläggningstillgångar.

Årsredovisningen består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Dessa återfinns både för kommunens del men även i form av en så kallad sammanställd redovis-ning (koncernredovisning), där även kommunalägda bolag, om kommunen har ett betydande inflytande - röstandelen är minst 20 %, ingår. Utöver detta redovisas även för kommu-nens del en VA-redovisning, en så kallad driftsredovisning (vilken visar den kommuninterna fördelningen av resurser) och en investeringsredovisning (som redovisar kommunens investeringar under året).

Kommunens finansiella ställning analyseras med hjälp av den så kallade RK-modellen. Den bygger på de fyra aspekterna finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Med hjälp av dessa fyra aspekter kan finansiella problem identifieras och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt för-värvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet av aktier i dotterföretag har avräknats mot det matematiska värdet vid förvärvstidpunkten, med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast den ägda andelen av företaget konsoli-deras. Affärstransaktioner mellan bolagen och kommunen har eliminerats i samband med upprättandet av balans- och resultaträkning. Någon värdering av tillgångar och avskriv-ningsprinciper sker inte i och med upprättandet av den sammanställda redovisningen utan den baseras på respektive bolags egna principer.

REDOVISNINGSPRINcIPER Och TILLÄGGSUPPLySNINGAR BEFOLKNING Och BOENDE

Befolkningen i kommunen uppgår enligt SCB till 12 540 vid årets slut, vilket är en minskning med 38 personer jämfört med föregående år. Under de tio senaste åren har kommu-nen haft en befolkningsminskning med drygt 400 personer. Årets minskning är dock mindre än vad den var föregående år. I och med att stora exploateringsområden färdigställs och infrastrukturen, med både järnväg och bilväg, kommer att underlätta resandet både norrut och söderut så finns förutsättningarna för en expansion och befolkningsökning. Förhoppningsvis kommer den redan under 2012.

Diagram 1, antal invånare i Lilla Edets kommun de senaste 10 åren

De befolkningsförändringar som påverkar den kommunala efterfrågan på service är störst i åldersgrupperna som är i behov av förskola, skola och äldreomsorg. För dessa grup-per har det skett en ökning i förskoleåldern och en minsk-ning i skolåldern. Antalet personer över 65 år ökar, men de över 80 år minskar och det är främst då åldrarna kryper upp emot 80 år som äldreomsorgen blir mer omfattande.

I kommunen föddes det fyra personer fler än det dog under året och cirka sex procent av befolkningen flyttar antingen in till eller ut från kommunen under året. Totalt flyttade det ut 799 personer under 2011, vilket är en positiv utveckling jämfört med föregående år. Det negativa flyttningsnettot var betydligt större under 2010 än tidigare år och då var det utflyttningen som ökade, medan inflyttningen låg på ungefär samma nivå som tidigare år. I år har utflyttningen hamnat på ungefär den nivå som rådde före 2010, och inflyttningen har inte varit så hög sedan 2005.

Kön ålder

Totalt Kvinnor Män 0-5 6-18 19-24 25-44 45-64 65-79 80+

11-dec 12 540 6 070 6 470 832 1 860 939 2 867 3 672 1 813 557

10-dec 12 578 6 105 6 473 811 1 952 907 2 885 3 722 1 792 572

Förändr. -38 -35 -3 21 -92 32 -18 -50 84 -15

Tabell 2, befolkning i Lilla Edets kommun per 31 december 2011 och 2010

12300

12400

12500

12600

12700

12800

12900

13000

13100

2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002

11



Folk- För- Födda Döda Födelse- In- Ut- Flyttningsnetto mängd ändring överskott/ flyttade flyttade Totalt Egna Övriga Ut- underskott läner Sverige landet

11-dec 12 540 -38 144 140 4 761 799 -38 -65 -2 2910-dec 12 578 -195 127 124 3 712 905 -193 -158 -55 20Förändr. -38 157 17 16 1 49 -106 155 93 53 9

SySSELSÄTTNING

Den öppna arbetslösheten är lägre i Lilla Edet än vad den är i både Västra Götalandsregionen och riket. Det gäller

Tabell 3, befolkning i Lilla Edets kommun per 31 december 2011 och 2010

Kommunen är till stor del en landsbygdskommun med goda möjligheter för jordbruk. De fem största tätorterna är Lilla Edet (~4 900 invånare), Lödöse (~1 300), Göta (~900), Ny-gård (~400) och Hjärtum (~400). Totalt bor cirka 8 000 av kommunens knappa 13 000 invånare i dessa tätorter. Reste-rande invånarantal är fördelat i småorter eller landsbygd.

Lilla Edets kommun ligger längst med ett av Göteborgs-regionens huvudstråk för infrastruktur. Detta medför att kommunen är inbegripen i översiktliga planer för framtida bostadsförsörjning och arbetstillfällen inom Göteborgs-regionen. Förutsättningar för en expansion, främst i den södra kommundelen, är goda då det mellan Trollhättan och Göteborg pågår byggnation av både fyrfältsväg och dubbelspårig järnväg, med en tågstation placerad i Lödöse södra. Det ger förutsättningar för en snabb pendling både norrut mot Trollhättan, men kanske framförallt söderut mot Göteborg. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Lödöse södra fortskrider och det första bostadsområdet Ekeberg i Lödöse är fulltecknat med exploatörer, och mer än hälften av de kommunala tomterna är försålda. Byggna-tion i området har påbörjats och kommer att fortsätta under 2012. I Lilla Edets centralort planeras för centrumbyggna-tion under 2012 och för fortsatta etapper i planprogrammet för centrumområdet.

Lilla Edet VGR GR Riket

Öppet arbetslösa och i program 16-64 år 486 64 380 33 781 392 571Öppet arbetslösa och i program 16-64 år i % 7,7 % 8,3 % 5,4 % 8,6 % Varav öppet arbetslösa 16-64 år 239 34 985 19 427 214 30 Varav öppet arbetslösa 16-64 år i % 3,8 % 4,5 % 3,0 % 4,7 % Varav deltar i program med aktivitetsstöd 16-64 år 247 29 395 14 354 178 267 Varav deltar i program med aktivitetsstöd 16-64 år i % 3,9 % 3,8 % 2,4 % 4,0 %Öppet arbetslösa och i program 18-24 år 116 15 116 6 776 93 399Öppet arbetslösa och i program 18-24 år i % 15,4 % 17,5 % 12,7 % 19,1 % Varav öppet arbetslösa 18-24 år 31 6 054 3 254 35 802 Varav öppet arbetslösa 18-24 år i % 4,1 % 7,0 % 5,9 % 7,0 % Varav deltar i program med aktivitetsstöd 18-24 år 85 9 062 3 522 57 597 Varav deltar i program med aktivitetsstöd 18-24 år i % 11,3 % 10,5 % 6,8 % 11, 8%

Tabell 4, Sysselsättningsstatistik i kommunen, Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgsregionen (GR) samt i riket december 2011Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för sysselsättning

för båda jämförelsegrupperna 16-64 år och 18-24 år. Totalt har den öppna arbetslösheten minskat i kommunen med 17 personer jämfört med föregående årsskifte. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd ligger ungefär lika med länet och riket men högre jämfört med Göteborgs-regionens kommuner. Vid jämförelse med kommunerna i Göteborgsregionen beträffande öppet arbetslösa och i pro-gram i åldersgrupperna 16-64 år och 18-24 år ligger Lilla Edets andel högre än dessa kommuner men lägre än länet och riket. Från och med den 30 september 2011 förändrade Arbetsförmedlingen sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Hur många som är arbetslösa i procent — det vill säga an-delen arbetslösa — anges i förhållande till ett nytt mått, den registerbaserad arbetskraften. Tidigare har andelen angetts i förhållande till befolkningen 16-64 år alt. 18-24 år. Detta förändrar storleken på andelen arbetslösa jämfört med tidigare statistik.

jÄMFÖRELSER MED NåGRA ANDRA KOMMUNER

Vid en jämförelse med kommunerna inom GR visar det sig att Lilla Edet hävdar sig väl inom ett flertal av jämförelse-talen, medan det ser betydligt sämre ut i andra. Att jämföra sig med andra kommuner är ett sätt att bli effektivare. Det är alltid farligt att dra allt för långtgående slutsatser vid en enkel granskning av nyckeltal, för det kan finnas så många bakomliggande orsaker till att det ser ut som det gör. Här redovisas i alla fall några nyckeltal som kan vara av intresse att följa. Jämförelsen görs med övriga kommuner i Göte-borgsregionens kommunalförbund, GR. De flesta jämförel-setal avser ett och två år bakåt i tiden, då färskare uppgifter inte varit tillgängliga. När det gäller hyresnivåer, lärartäthet i grundskolan och andel boende i särskilt boende ligger Lilla Edet väl till medan det framförallt avseende fallskador samt kostnad för kultur och fritid visar att kommunen ligger i den andra änden av skalan.

12



2011 2010Ale 227 168Alingsås 50 23Göteborg 97 70Härryda 12 8Kungsbacka 43 41Kungälv 141 119Lerum 77 62Lilla Edet 232 229Mölndal 62 27Partille 27 40Stenungsund 88 75Tjörn 163 142Öckerö 61 54

SVEnSKT närInGSLIVS rAnKInG ÖVEr FÖrETAGSKLIMAT

Källa: Svenskt näringsliv

2010 2009Ale 5,7 6,0Alingsås 5,6 5,8Göteborg 5,2 5,2Härryda 5,2 5,1Kungsbacka 5,1 4,7Kungälv 5,5 5,7Lerum 5,9 6,0Lilla Edet 6,0 6,3Mölndal 5,5 5,4Partille 5,7 5,3Stenungsund 5,5 5,4Tjörn 5,8 4,5Öckerö 5,8 5,4

FÖrSKoLA - PErSonALTäTHET, AnTAL BArn PEr ÅrSArBETArE, KoMMUnAL rEGI

Källa: Skolverket

2011 2010Ale i.u i.uAlingsås 846 815Göteborg 901 876Härryda 929 922Kungsbacka 1 000 965Kungälv 902 887Lerum 929 922Lilla Edet 841 824Mölndal 964 935Partille 954 929Stenungsund 965 950Tjörn 964 941Öckerö 981 i.u

HyrESnIVÅ I SnITT HoS ALLMännyTTIGA BoSTAdSFÖrETAG, kr/m²

Källa: SABO


GrUndSKoLA – BEHÖrIGA TILL GyMnASIESKoLAn, AndEL (%) ELEVEr I ÅrSKUrS 9

Källa: Skolverket


GrUndSKoLA – LärArE (HELTIdSTj.), AnTAL PEr 100 ELEVEr

Källa: Skolverket


InVÅnArE 65+ SoM VAr BEVILjAdE HEMTjänST I ordInärT BoEndE, AndEL (%)

Källa: Kolada

13




InVÅnArE 65+ I SärSKILdA BoEndEForMEr, AndEL (%)

Källa: Kolada

2010 2009Ale 65 63Alingsås 59 55Göteborg 64 63Härryda 44 48Kungsbacka 57 54Kungälv 58 54Lerum 54 55Lilla Edet 67 64Mölndal 58 59Partille 56 52Stenungsund 55 55Tjörn 58 58Öckerö 55 52

FALLSKAdor BLAnd PErSonEr 80+, 3-ÅrSMEdEL, AnTAL/1000 InV

Källa: Kolada

2010 2009Ale 2 266 2 145 Alingsås 1 616 1 559 Göteborg 2 201 2 234 Härryda 2 481 2 109 Kungsbacka 2 453 2 455 Kungälv 2 413 2 314 Lerum 1 638 1 570 Lilla Edet 1 495 1 549 Mölndal 2 699 2 715 Partille 2 281 2 159 Stenungsund 2 320 2 217 Tjörn 2 474 2 389 Öckerö 1 850 1 827

KoSTnAd KULTUr ocH FrITIdSVErKSAMHET Kr/InVÅnArE

Källa: Kolada


KoSTnAd FÖr VATTEn ocH AVLoPP PEr m² (MEdELVärdE) BoSTAdSyTA

Källa: Kolada

14


Nämnderna beslutar därefter om konkretisering av kom-munfullmäktiges prioriterade mål, i form av uppföljnings-bara mål, samt övergripande hur genomförandet skall finansieras, fördelning av resurser mellan nämndens verk-samheter samt eventuella nämndspecifika mål och uppdrag till förvaltningen.

Respektive förvaltning arbetar därefter fram en detaljbudget och varje arbetsplats/enhet ska göra en arbetsplan, där både kommunfullmäktiges uppdrag, prioriterade mål och nämn-dens konkretiseringar av dessa samt nämndspecifika mål framgår. Målen ska i arbetsplanen konkretiseras i aktiviteter som ska utföras under året. Därmed har samtliga medarbe-tare i organisationen fått en konkret uppgift att göra utifrån ett politiskt fattat beslut.


Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi sker tertialvis till kommunfullmäktige.

KF/KSKF/KS

Nämnd

Fö Verksamhet Enhet

Nämnd

Förvalt-ning Verksamhet Enhet

Detaljbudget ArbetsplanVerk

sam

hets

plan

MoR

- pl

an

Uppföljning och analys

De vi ärtill för

Kommunfullmäktiges vision är att kommunen år 2020 ska präglas av de fyra tillstånden Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet.

För att komma till dessa tillstånd har sex strategiska om-råden som bildar hävstänger identifierats. Dessa områden är: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö – goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå.

De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, utvecklas ytterligare nedan.

MeDborgarkrafT får vi genom att:•uppmuntramedborgarnasinitiativkraft•skapautrymmeförmedborgarnasinflytande•skapaförutsättningarförettaktivtföreningsliv

VISION

•ökaintegrationenochtatillvaradessmöjligheter

SaMarbeTe över gränSerna får vi genom att:•skapaaktivanätverkbådeinnei,ochutanfördenegna organisationen•hittafastasamarbetspartners

aTTrakTiv livSMiljö – goDa boenDen får vi genom:•ettaktivtmiljöarbete•attåterskapautsikterna•attkombineraboendemedintressen

goDa koMMunikaTioner får vi genom att:• identifieramedborgarnasbehovochkämpaförattde tillgodoses•påverkaVästtrafik,VägverketochBanverket

räTT koMMunal Service får vi genom att:•erbjudakommunalservicesomintekostarmerändet smakar•skapaordning&reda•aktivtarbetamedomvärldsbevakning

Högre uTbilDningSnivå får vi genom att:•väckalustentillökatlärandeochinspireraeleveri grundskolan till fortsatt utbildning• lockanyakommuninvånaregenomatterbjudaattraktivt boende

MåLUPPFyLLELSE

Enligt styrmodellen så anger kommunfullmäktige i Mål- och Resursplanen inriktningsmål, som ska uppfyllas under mandatperioden, och prioriterade mål, som ska uppfyllas under verksamhetsåret. Här redovisas uppföljningen av årets prioriterade mål

Det är grundläggande för en välfungerande målstyrning att man via samstämmiga mål på alla nivåer kan följa hur den politiska viljeyttringen tas om hand för verkställighet genom hela organisationen. Lilla Edets kommun använder sig av målstyrning för att;•dranyttaavmedarbetarnaskunskap.•skapaengagemangochkreativitetvilketisinturledertill utveckling.• fåenökadkunskapomsambandenmellannyttaför brukaren och resursförbrukning i verksamheten.•säkerställaattallaarbetaråtsammahåll.

I korthet innebär detta att kommunfullmäktige beslutar om:

•Vision(ettönskattillståndienframtid).•Strategiskaområden(vägledningförattuppnåvisionen).• Inriktningsmål(målsomskauppnåsundermandatperioden).•Prioriterademål(målsomskauppnåsunderverksamhetsåret).•Riktadeuppdragtillenskildnämnd•Ekonomiskaresurserpernämnd.

STyRMODELL I LILLA EDETS KOMMUN

15


FörvaltningsberättelsePrioriterade mål

Kommunfullmäktige har beslutat om nio prioriterade mål som är gemensamma för hela organisationen. Respektive nämnd och styrelse har därefter konkretiserat dessa för sitt ansvarsområde, hur redovisas längre bak i årsredovisningen under respektive nämnds avsnitt. Åtta av de prioriterade må-len bedöms vara uppfyllda och ett går inte att bedöma ännu.

1. Skapa möjligheter för byggnation av bostäder i olika former för livets olika skeenden

För detta mål finns inget mätvärde fastställt, vilket gör att det blir en subjektiv bedömning om målet är uppfyllt eller inte. Några aktiviteter har genomförts under året. Däremot så går det långsamt med att utöka antalet boendeplatser för personer med funktionshinder. En ny gruppbostad har skjutits framåt i tiden men det processas och samverkas med fastighetsägare i kommunen för att skapa gemensamma för-utsättningar till ett attraktivt seniorboende. Utifrån att dessa aktiviteter pågår så är bedömningen att målet uppnås

2. Genomför en förstudie i ” Utveckla de demokratiska processerna – arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser”

Kommunens demokratiberedning har fört diskussioner samt utrett frågan om att utveckla de demokratiska processerna i Lilla Edets kommun. Utredningen har resulterat i fokusering på invånarnas möjligheter att känna delaktighet och ges inflytande i kommunens verksamheter bl.a. genom den nya webbplatsen som introduceras under våren 2012. Som ett första steg i demokratiarbetet kommer en synpunkts/klago-målshantering att införas på hemsidan. Vidare utreds frågor om införande av Medborgarpaneler, att utveckla nuvarande befolkningsmöten samt Borås kommuns modell ”Mötesplats för väljare och förtroendevalda”. Målet uppnås.

3. Kommunens skolor ska vara attraktiva med goda resultat samt stärka elevernas sociala kompetens, framtidstro och självständighet

För detta mål finns inget mätvärde fastställt, vilket gör att det blir en subjektiv bedömning om målet är uppfyllt eller inte. Kvalitetsverktyg, för att systematiskt kunna följa upp och analysera de mål som finns i verksamheten, har uppda-terats. De nya styrdokument som finns inom skolans värld har hanterats i en mängd olika mötesplatser, till exempel i samband med studiedagar och arbetsplatsträffar. Merit-värdet har ökat, men andelen som är behöriga till gymna-sieskolan har minskat något, kanske främst orsakat av att behörighetskraven skärpts. Över förvaltningsgränserna så bedrivs till exempel KLARA, som är ett arbetssätt för att stötta elever i grundskolan så att de kan uppnå behörighet

till gymnasieskolans nationella program. Dessvärre så har avsaknaden av viss specialistkompetens under delar av året gjort att resultatet inte blivit fullt det avsedda, men ändock riktigt bra. Även folkhälsoarbetet ger effekter på detta mål, då det arbetar med ungdomar och dess syn på droganvänd-ning. Den debatt som rådde under våren kring skolstruk-turen har eventuellt påverkat den kommunala skolans attraktivitet. Hur framtidstro, självständighet och stärkt social kompetens faller ut är svårt att säga något om. Målet bedöms ändå vara uppnått.

4. Den utbildning som bedrivs ska vara flexibel för att kunna möta varje individs förutsättningar och behov

För detta mål finns inget mätvärde fastställt, vilket gör att det blir en subjektiv bedömning om målet är uppfyllt eller inte. Erfarenhetsutbyte har skett med en kommun som har blivit förebild för en positiv utveckling. Kvalitetsverktyg används inom både förskolan och grundskolan, vilket utgör en god grund för måluppfylllnad. IT-utvecklingen inom verksamhetsområdet fortsätter och barnomsorg erbjuds alla inom stipulerad tidsram. Under året bedöms målet som uppnått.

5. Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå med genom-snittet i SKL´s ”Öppna jämförelser”

Öppna jämförelser baserar sig på data från 2009 och 2010. Först när år 2011 är inrapporterat går det att få nya jäm-förelsetal och därmed se utfallet under året, vilket gör att ingen bedömning av måluppfyllnaden kan göras i dagsläget. Det görs ändå en del i kommunen för att de äldres situation ska vara på rätt nivå. Brukarna ska ha genomförandeplaner och erbjudas kontaktperson likväl som att uppdraget ska beskrivas för den äldre eller dess anhöriga. Det tas också hänsyn till äldre och funktionsnedsattas behov i samband med planering av det offentliga rummet. Tillsyn av till exempel äldreboendenas livsmedelshantering är också ett led i att säkerställa kvalitén. Vid den senast tillgängliga mätningen så hade Lilla Edets kommun en kvalitet, ovägt medelvärde, som överstig genomsnittet i 14 mätetal och låg under i 12 mätetal. Med det sättet att mäta var kvaliteten högre än genomsnittet.

6. Arbetet med ”hemmaplanslösningar” ska fortsätta och utvecklas

För detta mål finns inget mätvärde fastställt, vilket gör att det blir en subjektiv bedömning om målet är uppfyllt eller inte. Ett flertal aktiviteter som ska motverka framtida insti-tutionsplaceringar eller är alternativ till dessa pågår i kom-munen. Exempel på detta är ett utökat antal utbildnings-

16


Förvaltningsberättelseprogram inom Elfhems gymnasium, föräldrautbildningar och rehabiliterande insatser i hemmet. Anpassningar i den offentliga miljön bidrar till ökad tillgänglighet, vilket ger förutsättningar för vissa målgrupper att vistas på hemmap-lan. Utifrån detta resonemang bedöms målet som uppnått.

7. Folkhälsoarbetet ska inriktas på drogprevention, i första hand för barn och unga

Kommunens folkhälsosamordnare har tyngdpunkten gente-mot barn och ungas psykiska hälsa, och där är drogpreven-tion en stor del. En drogvaneundersökning är genomförd bland skolungdomarna, resultatet redovisas först under 2012. Inom föreningslivet pågår riktade aktiviteter till ledare/föreningar för att ge dem bättre insikt i hur de kan förebygga droganvändandet i deras närmiljö. Målet uppnås.

8. Kommunen ska fortlöpande ha goda och täta kontakter med kommunens företagare

Företrädare för kommunledningen genomför företagsbesök och kontakter finns i olika nätverk. Energiinformation rik-tad till företagare har skett under året likväl som ett flertal utbildningar/informationer inom både räddningstjänstens område likväl som inom energieffektivisering. Kontakterna mellan gymnasiet samt arbetsmarknadsenheten och före-tagen har också utvecklats så att det numera är lättare att få lärlings- och praktikplatser för elever/deltagaren. Målet bedöms som uppnått.

9. Börja arbetet med att ta fram en långsiktig handlingsplan med de nationella miljömålen som grund

För att skapa en grund till en handlingsplan så har en undersökning av miljö- och energinuläget för resor, kontor, mat och förvaring, rengöring samt övrigt genomförts inom de kommunala verksamheterna. Resultatet från undersök-ningen ligger till grund för framställningen av en handlings-plan som styr verksamheten mot de nationella miljömålen, som kan antas under 2012. Målet uppnås.

VIKTIGA hÄNDELSER UNDER åRET

Under ett år är en kommuns verksamheter inblandade, på ett eller annat sätt, i tusentals viktiga händelser. Spännvid-den på kommunens verksamhet är enorm vilket innebär att många av de insatser vi gör är livsavgörande och viktiga på individnivå medan anda har betydelse för tillväxt och utveckling av samhället. Nedan uppmärksammas några få frågor som varit aktuella ni Lilla Edets kommun det gångna året.

Bildning

Skolstrukturen diskuterades under våren. Grunden till diskussionen, som handlade om vilka skolor vi skulle ha i framtiden, berodde på minskade elevkullar och de krav som nya skollagar sätter för skolans verksamhet. Tanken var att kunna frigöra resurser för att få en attraktiv skola med goda resultat, kort sagt; få mer resurser till pedagogik och mindre till murbruk. Det blev en intressant process med mycket engagemang. Beslutet som fullmäktige tog var att strukturen skulle vara oförändrad. Nu vet vi förutsättningarna och har att jobba efter dessa. Under hösten och kommande år arbe-tas det i verksamheten med att anpassa förskola, grundskola och gymnasium till den nya skollagen.

I Lödöse har biblioteket flyttat in i Lödöse museum. Det har blivit en succé och är nu en fantastisk mötesplats i Lödöse.

Samhällsbyggnad

När det gäller utvecklingen i centrala Lilla Edet fick Leifab, kommunens fastighetsbolag, under årets sista skälvande dagar, i uppdrag av Kommunfullmäktige att upphandla och uppföra drygt 40 lägenheter i centrum. Vid Norra Led-ningsgatan pågår HSB:s byggnation av ytterligare lägenhe-ter. I Lödöse pågår exploatering av Ekebergsområdet och stationsområdet. Ingen har kunnat undgå att det är full fart på byggnationen av E45.

Räddningstjänstens samverkan med Norra Älvsborgs rädd-ningstjänstförbund, Närf, och en omorganisation som gjordes under året har gett invånarna en betydligt kortare insatstid. Ett strukturerat miljöarbete har gjort att flera områden som haft eftersatt tillsyn nu har fått den tillsyn de ska ha.

Under 2011 har förberedelser gjorts för att kommunens an-läggningsgrupp organisatoriskt ska flyttas till Leifab. Detta arbete har framgångsrikt gjorts och vid årsskiftet genomför-des förändringen.

Strömsparken, som invigdes i maj, ger också Lilla Edet-borna en otroligt trevlig mötesplats, full med möjligheter till olika aktiviteter. Det är roligt att konstatera att det dagligen är mycket människor och aktiviteter i parken

Omsorg

Inom omsorgerna är behoven stora och utbyggnaden av äld-reboendet Soläng, som var färdig i vintras, var nödvändigt. Det planeras nu för ett nytt boende för funktionshindrade till nästa år. Hemrehabteamet har nu arbetat ett drygt år och varit mycket framgångsrika i sitt arbete. Inom Arbetsmarknads-avdelningen har det under våren bland annat arbetats med att utveckla arbetsmarknadslagen som till exempel AMA-cafeservice och bil- och skogslag.

17


Omsorgsverksamheten i kommunen får fortsatt bra betyg i de jämförelser som görs, vilket är roligt. Utmaningen framöver är att kunna bibehålla den fina verksamheten och samtidigt möta det ökade behov av insatser som kommer, inte minst inom hemtjänsten

Kommungemensamt

En förändring som är gjord under året är bytet av kommu-nens telefonsystem. Det har i huvudsak gått väldigt bra. Mät-ningar som gjorts visar att kommunens anställda har blivit mycket mer tillgängliga. Lilla Edets kommun ligger nu väldigt bra till i telefontillgänglighet jämfört med andra kommuner. När det gäller bemötandet har vi dock en del att jobba med.

Bildningsförvaltningen och socialförvaltningens samverkan har fortsatt att utvecklas vilket ger bra resultat för de indivi-der som tar del av de insatser som görs. Klara och Komet är två bra exempel på detta. Under året har arbetet med att stärka handeln i kommunen accelererat. Kommunen har tillsammans med fastighetsägare och handlare inom kommunen påbörjat ett arbete för att göra kommunen mer attraktiv, öka omsättningen hos hand-larna och öka värdet på fastigheterna. Detta skall utmynna i en handelsstrategi för Lilla Edets kommun.

FRAMTIDSBEDÖMNING

Lilla Edets kommun har förutsättningar för att växa. Grun-den för dessa förutsättningar är delvis lagd via långsiktig planering och genomförande av såväl infrastruktur, iordning-ställande av bostads- och verksamhetsområden som en väl utbyggd kommunal och statlig service.Kommunen förväntas, med denna grund lagd, växa på olika sätt. Det gäller naturligtvis befolkningen som antas växa, vilket avspeglas i såväl politiska mål som i ekonomiska prognoser. Det gäller exempelvis arbetstillfällen för kommu-nens invånare, som via företagsetableringar inom kommunen kan öka, men också via nya möjligheter att kunna pendla till storstadens arbetsplatser på ett snabbt och bekvämt sätt.

När kommunen växer måste de kommunala välfärdstjäns-terna utvecklas och anpassas till de nya förutsättningar som uppstår. Men det är inte bara en förväntad tillväxt som gör att kommunens arbete måste anpassas. Våra medborgares krav på de tjänster som produceras förändras i en rela-tivt snabb takt. Vi står inför invånare och företagare som förväntar sig en enklare vardag, det vill säga att de tjänster kommunen erbjuder ska kunna levereras på ett enklare sätt och på tider som passar dem vi är till för. Det förväntas att vår förvaltning arbetar smartare och är öppnare, att kommunen stödjer innovation och delaktighet. Dessutom förväntas det av dem som bor och verkar i kommunen att vi

ytterligare förbättrar kvalitén i våra välfärdstjänster och öka effektiviteten. Allt detta kommer att krävas utan att vi kan förvänta oss mer pengar till den kommunala verksamhe-ten. Kontentan av detta blir att vi i ännu högre grad måste arbeta med att utveckla våra verksamheter, självfallet med stöd av IT. Vi måste samarbeta och samverka över gränser och vi måste ha en kultur i den kommunala organisationen som gör oss tillgängliga, och vi ska ge ett gott bemötande till de som kontaktar oss.Kort sagt, Lilla Edet förändras, omvärlden förändras. Kan vi då arbeta på samma sätt som vi alltid gjort? Kan för-valtningsapparaten vara oförändrad? Saknar värderingar betydelse för det vi gör nu och i framtiden?Svaret på dessa frågor är nej. Därför är bedömningen för framtiden att kommunens sätt att arbeta och organisera sig kommer att förändras i snabb takt. Det är ett förändrings-arbete som förväntas av invånare och dess företrädare, de förtroendevalda. De som måste möta framtiden och göra förändringsarbetet är vi som arbetar i organisationen, det gör ingen annan åt oss.


Med årets positiva ekonomiska resultat om 6,6 mkr är balanskravet uppfyllt. Om en kommun redovisar ett negativt resultat ett år så ska detta återställas senast tredje året efter det uppkomna resultatet, enligt kommunallagen kap 8 5a §. Inget ackumulerat negativt resultat från tidigare år finns att återhäm-ta under år 2011. Vid en balanskravsutredning ska hänsyn tas till synnerliga skäl. Bland annat justeras årets resultat med upp-komna realisationsvinster. Några poster som ska tas hänsyn till finns inte under året och därmed är balanskravsresultatet detsamma som redovisat resultat.

Kommunfullmäktige har beslutat om två prioriterade finan-siella mål för året.

Driftkostnadsandelen, inkl finansnetto, ska inte överstiga 99 % av skatteintäkter samt generella stats- och utjämnings-bidrag.

Driftskostnaderna inklusive finansnetto landar på 98,5 % av skatteintäkter och generella stats- och utjämningsbidrag. Föregående år var driftskostnadsandelen 99,1 %. Framför allt beror detta på positiva avräkningar på skatteintäkterna, men verksamhetens nettokostnader är också något lägre än budge-terat. Målet uppnås.

Investeringar ska självfinansieras till 60 %. Självfinansieringsgraden för år 2011 är 46 %. Årets resultat blev större än budgeterat men investeringsnivån blev avsevärt större, helt orsakat av ett obudgeterat marinköp, så målet upp-nås inte. Om detta markinköp inte hade genomförts så vore självfinansieringsgraden istället 77 %.

GOD EKONOMISK hUShåLLNING

18


Resultaträkning

Belopp i mkr Noter 2011 2010

Verksamhetens intäkter 1 122,9 114,7

Verksamhetens kostnader 2 -686,5 -679,9

Avskrivningar 3 -9,8 -9,3

Verksamhetens nettokostnader -573,4 -574,5

Skatteintäkter 4 486,5 480,8

Generella statsbidrag o utjämning 5 98,5 102,6

Finansiella intäkter 6 2,2 0,9

Finansiella kostnader -7,2 -4,7

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 6,6 5,1

årets resultat 6,6 5,1

Vid årets inledning pekade prognoserna mot minskade skat-teintäkter. Minskningen var så pass stor att det beslutades om anpassningar i nämndernas ekonomiska utrymme. Med ett svagt budgeterat resultat så slår svängningar i ekonomin direkt in i nämndernas planeringsförutsättningar. Under den senaste femårsperioden har kommunen visat ett positivt resultat fyra av åren. Resultaten är i och för sig positiva, vilket lagen kräver att de ska vara, men de är ändå för svaga för att på ett smidigt sätt klara svängningarna som är i ekonomin samt för att klara målet om självfinansiering av investeringarna. Resultaten bör åtminstone ligga mellan 12 och 15 miljoner kronor för att klara detta.

åRETS RESULTAT

Resultatutveckling över fem år

3,4 mkr

-0,7 mkr

6,6 mkr 5,1 mkr

4,3 mkr

-2 mkr

0 mkr

2 mkr

4 mkr

6 mkr

8 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

De intäkter som kommunen har, förutom finansiella intäkter, skatter och generella statsbidrag, omfattar ungefär 17 % av den totala omsättningen. Totalt omfattar detta 123 mkr. Dessa intäkter finansierar allt större andel av kommunens intäkter. För fem år sedan stod dessa intäkter också för 17 % men under åren 2008-2010 var andelen nere på 16 %. I kronor räknat så är det 11,5 mkr högre intäkter under 2011 än vad det var under 2007. Under 2011 har samtliga intäkter ökat, men störst utveckling har försäljningsintäkterna och de riktade statsbidragen haft. Detta orsakas då främst av ökningar inom verksamheterna skola, äldre och funktionshinder.

INTÄKTER

Hyresintäkter; 8%

Riktadestatsbidrag; 43%

Försäljnings-intäkter; 13%

Taxor & avgifter;36%

Verksamhetens totala kostnader, exklusive finansiella poster, ligger för året på 696 mkr, vilket är en ökning med 7 mkr eller 1 %. Personalkostnaderna ligger på 353 mkr, vilket är en ök-ning med 8 mkr eller 2,3 %. Häri ligger då även avgiftsbefriel-se av vissa försäkringar kopplade till personal, vilket påverkat resultatet positivt med drygt en miljon. I övrigt står de köpta tjänsterna för den stora förändringen. Dessa ökar med drygt 6 mkr, vilket innebär en fördubbling. Främst avser denna ökning köpta tjänster inom planverksamheten, men till viss del även inom verksamheterna gator och parker samt funktionshinder. Kostnaderna för köpt verksamhet, lämnade bidrag och lokaler minskar något, medan det är en större minskning avseende maskiner, material mm. Där är minskningen 14 % eller 7 mkr. Då är det främst den avsättning som gjordes förra året med drygt 4 mkr avseende sluttäckning av Högstorpsdeponin och avsättningen till socialfonden med 3 mkr som påverkar denna

KOSTNADER

Diagram 3, verksamhetens intäkter

Diagram 2, resultatutveckling över fem år

19


Resultaträkning

Diagram 4, verksamhetens kostnader

Personal-kostnader;51%

Maskiner, material mm;6%

Köptverksamhet; 23%

Lämnadebidrag; 5%

Köpta tjänster;2%

Lokalkostnader;12%

Avskrivningar;1%

Årets avskrivningar är 9,8 mkr, vilket är en ökning med 0,5 mkr sedan föregående år, och då är vi tillbaka på samma nivå som år 2009. Investeringsnivån ökar jämfört med föregående år, trots att ett antal projekt inte genomfördes så som var tänkt. Behovet av reinvesteringar är stort och avskrivningsnivån kommer troligtvis att ligga på drygt tio miljoner kronor åren framöver.

AVSKRIVNINGAR

Diagram 5, avskrivningar

9,0 mkr

9,5 mkr

10,0 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

Avskrivningar

Belopp i mkr 2011 2010 2009 2008 2007

Skatteintäkter 486,5 480,8 477,0 473,4 448,5

Generella statsbidrag 98,5 102,6 88,8 87,8 88,1

Summa skatter och generella stb 585,0 583,4 565,8 561,2 536,6

Utveckling i procent 0,3 % 3,1 % 0,8 % 4,6 % 4,3 %

Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter och därefter ersättning ur det kommunalekonomiska utjämnings-systemet inklusive generella statsbidrag. Tanken är att det ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kom-muner i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Till exempel påverkas ersättningens storlek av kommunens befolkningssammansättning och geo-grafi utifrån en framräknad standardkostnad.

Tidigt under året visade prognoserna på minskade skattein-täkter. Fram på vårkanten förbättrades prognoserna rejält och vid årets slut redovisas ett överskott gentemot det budgeterade med 5,4 mkr, totalt 585 mkr inklusive fastighetsavgiften, då slutavräkningarna både för år 2010 och 2011 utföll bättre än tidigare förväntat. Det är en förändring sedan föregående år med +0,3 %, eller 1,6 mkr. Eftersom dessa intäkter motsvarar 83 % av kommunens totala intäkter så ställer en svag utveck-ling av dessa även stora krav på utvecklingen av kommunens kostnader. Ett av skälen till den svaga intäktsutvecklingen är befolkningsutvecklingen, som varit negativ.

SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG Och UTjÄMNINGSSySTEM

Tabell 5, Skatteintäkternas utveckling

Den primärkommunala skattesatsen är 22,80 kr och den har varit oförändrad sedan 2002, då den höjdes med 0,62 kr. I per-spektivet Västra Götaland så är det en hög skattesats, då det endast är tre kommuner i länet som har ett högre uttag, Dals Ed, Gullspång och Åmål, som höjde med 0,35 kr 2011.

minskning, men även kostnaderna för gator/vägar/vinterväg-hållning, el och maskiner är lägre än föregående år. Bland annat är detta orsakat av väderleken, men även av upphand-lingar som fallit väl ut.

20


En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att titta på hur stor andel verksamhetens nettokostnader, exklusive finansnetto, tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att uppnå god ekonomisk hushållning bör verksamhetens net-tokostnader inte överstiga 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2011 uppnås denna nivå.

VERKSAMhETENS NETTOKOSTNADER

Resultaträkning

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 573,4 mkr under året, vilket är en minskning med 1,1 mkr, eller -0,2 %, mellan åren 2010 och 2011. Skatter/statsbidrag ökar med 1,6 mkr, eller 0,3 %. För att ekonomin inte ska urholkas måste utveck-lingstakten vara åtminstone densamma för skatteintäkterna/statsbidragen som den är för verksamhetens nettokostnader, och så är det under 2011. Diagrammet visar att det under fem-årsperioden har varit en sådan balans de tre senaste åren.

Diagram 6, nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella stadsbidrag

Diagram 7, förändringar i % av skatteintäkterna och verksamhetens nettokost-nader

99,6%

98,8%

98,0%

98,5%

99,0%

97%

98%

99%

100%

2011 2010 2009 2008 2007

-1%0%1%2%3%4%5%6%

2011 2010 2009 2008 2007

Skatteintäkter & generella stadsbidrag Nettokostnader

Finansnettot uppgår till -5,0 mkr, vilket är 1,1 mkr högre än föregående år. En utökad aktivitet med användandet av ränteswapar har gjort så att snitträntan varit stabil över tid och snitträntan är oförändrad jämfört med föregående år. Däremot så har ytterligare 60 miljoner kronor lånats upp under året, vilket givetvis påverkar räntekostnaderna.

FINANSNETTO

Enligt kommunallagen måste en kommun ha ett positivt resul-tat och om den redovisar ett ekonomiskt underskott ska detta återställas senaste efter tre år, detta kallas balanskravet. Det resultat som ligger till grund för avstämningen är årets resultat exklusive realisationsvinster, vilket benämns ”balanskravsre-sultat”. Lilla Edets kommun uppfyller balanskravet även under 2011.

AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET

Tabell 6, Finansnetto

Tabell 7, Balanskravet

2011 2010 2009 2008 2007

ränteintäkter 2,2 mkr 0,9 mkr 1,3 mkr 1,5 mkr 1,0 mkr

räntekostnader -7,2 mkr -4,8 mkr -3,9 mkr -4,7 mkr -2,9 mkr

Finansnetto -5,0 mkr -3,9 mkr -2,6 mkr -3,2 mkr -1,9 mkr

Snittränta på

utestående lån 3,6 % 3,6 % 2,6 % 4,7 % 3,5 %

2011 2010 2009 2008 2007

Årets resultat 6,6 mkr 5,1 mkr 4,3 mkr -0,7 mkr 3,4 mkr

Avgår reavinst 0,0 mkr -1,8 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr

Balanskravsresultat 6,6 mkr 3,3 mkr 4,3 mkr -0,7 mkr 3,4 mkr

Ackumulerat resultat 10,9 mkr 4,3 mkr 1,0 mkr -3,3 mkr -2,6 mkr

Klarat balanskravet ja ja ja nej nej

21


Balansräkning

Belopp i mkr Noter 2011 2010

TILLGåNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7 172,3 153,4

Maskiner och inventarier 8 18,7 19,2

Pågående investeringar 9 18,5 11,1

Finansiella anläggningstillgångar 10 85,9 73,5

Summa anläggningstillgångar 295,4 257,2

Bidrag till Statlig infrastruktur 11 5,6 6,1

Omsättningstillgångar

Exploateringsfastigheter & lager 12 41,7 29,7

Fordringar 13 87,1 86,6

Kassa och bank 29,2 22,5

Summa omsättningstillgångar 158,0 138,8

SUMMA TILLGÅNGAR 459,0 402,1

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR Och SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 112,4 107,3

Årets förändring 6,6 5,1

Summa eget kapital 119,0 112,4

Avsättningar

Avsättningar till pensioner och liknande 14 21,6 20,5

Summa avsättningar 21,6 20,5

Skulder

Långfristiga skulder 15 210,0 150,0

Kortfristiga skulder 16 108,4 119,2

Summa skulder 318,4 269,2

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER 459,0 402,1

Ansvarsförbindelser

Borgens- och ansvarförbindelser 17 489,4 496,6

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland

skulder eller avsättningar 18 256,8 233,5

22


Balansräkning

Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna ökar med 38,2 mkr under året. Förändringen består främst av årets investe-ringar (21,4 mkr), avskrivningar (-9,8 mkr), ökat aktiekapital i Leifab (11,5 kr) och förvärvad mark (14,3 mkr). Utlåningen till Trafikverket avseende vägarna 1996 och E45 har minskat med 5,6 mkr, till totalt 38,5 mkr och Gårdahallens ekonomiska förening har amorterat 0,2 mkr så nu slutar fordringen på 3,7 mkr. Viss pågående investering har dessutom omklassifierats till exploateringsfastighet.

ANLÄGGNINGSTILLGåNGAR

Diagram 8, anläggningstillgångar

Omsättningstillgångarna uppgår till 158,0 mkr, vilket är en ökning med 19,2 mkr jämfört med föregående år. Kommunen färdigställer fler exploateringsfastigheter och tillgångsmassan för dessa ökar med 12,0 mkr mellan åren och uppgår totalt till 41,7 mkr. Kundfordringarna minskar med knappt 12,2 mkr. Detta orsakats nästan uteslutande av två fakturor avseende markförsäljning som skedde under 2010, men som reglerades först under 2011. Statsbidragsfordringarna ökar med knappt 12 mkr, varav 11 mkr avser skatteavräkningar. Likviditeten ökar med knappt 7 mkr och i övrigt relateras till diverse inte-rimsposter.

OMSÄTTNINGSTILLGåNGAR

Diagram 9, utvecklingen av eget kapital och resultat inkl. och exkl. ansvars-förbindelsen för pensioner

Det egna kapitalet förändras med årets resultat och slutar på 119,0 mkr. I diagrammet nedan återges resultatutvecklingen under en 10-årsperiod. Ser vi till de senaste fem åren så uppvi-sas en kapitalpåfyllnad med totalt 18,7 mkr. Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser som uppstått före 1998 ser det betydligt dystrare ut. De stora förändringarna under åren 2006-2007 be-rodde på nya beräkningsgrunder för ansvarsförbindelsen, likväl som i år. Kommunens åtagande avseende pensionsförbindelsen har ökat med 23,3 mkr under året och ligger nu på 256,8 mkr. Ökningen orsakas av att diskonteringsräntan sänkts och att den så kallade bromsen slagit till, och det innebär att kom-munen får stå för en större andel av de utbetalade pensionerna.

EGET KAPITAL

Totalt omfattar dessa två poster 28 mkr under året. Om ansvarsförbindelsen medräknas i det egna kapitalet så vore det negativt med 137,8 mkr. I diagrammet relateras eget kapital mot den vänstra axeln och resultaten mot den högra.


0 mkr

50 mkr

100 mkr

150 mkr

200 mkr

250 mkr

300 mkr

2011 2010 2009 2008 2007Den totala låneskulden vid bokslutstillfället är 210 mkr, vilket är en ökning med 60 mkr sedan föregående år. Att lånevoly-men ökat beror på att investerings-/exploateringstakten ökat under de senaste åren samt att kommunen gör förtida utlägg för Trafikverkets räkning (38 mkr) i samband med vägbyggna-tion på väg 1996 mellan Nygård och Lödöse samt E45 genom kommunen. Trafikverket kommer att ersätta kommunen för de åtgärder som vidtas för vägarna, merparten ska återbetalas senast under år 2013. I och med att ytterligare exploaterings-åtgärder genomförs kommer det upplånade kapitalet att öka ytterligare under några år, dessutom så finns stora reinveste-ringsbehov inom främst VA-verksamheten. Då kapitalskulden ökar innebär det även att räntekostnaderna ökar och därmed minskas det ekonomiska utrymmet för övrig verksamhet. För att räntesäkra delar av de rörliga lånen används finansiella de-rivatinstrument. 100 mkr är säkrat via ränteswapar. Snitträn-tan har under året varit 3,6 % inkl derivatinstrumenten och den genomsnittliga kapitalbindningen ligger på 1,6 år.

LåNESKULD

Diagram 10, Låneskuld

0 mkr

50 mkr

100 mkr

150 mkr

200 mkr

250 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

-150 mkr

-100 mkr

-50 mkr

0 mkr

50 mkr

100 mkr

150 mkr

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-40 mkr

-30 mkr

-20 mkr

-10 mkr

0 mkr

10 mkr

20 mkr

Eget kapital Eget kapital inkl. pensionsskuld för 1998 Resultat Resultat inkl. ansvarsförbindelsens förändring

23


Balansräkning

Kommunala pensioner ska enligt lagen redovisas på två olika sätt. Sådan pensionsrätt som är intjänad från och med 1998 redovisas i resultaträkningen då den intjänas. Den pensionsrätt som intjänades före 1998 påverkar resultatet först vid utbetal-ning och ligger därmed inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen ökar från 233,5 mkr till 256,8 mkr inklusive särskild löneskatt och av denna ökning svarar en sänkning av diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter för 18,2 mkr och bromsen med 9,8 mkr. Pensioner intjänade före 1998 är bruttopensioner, vilket innebär att den som erhåller pensionen får en fastställd nivå. ”Bromsen” är ett system som ser till och då den statliga pen-sionen på grund av ränteutvecklingen minskar så kommer en större del att belasta den kommunala tjänstepensionen.

Den pensionsskuld (avsättning) som redovisas i balansräk-ningen har ökat med 1,6 mkr, vilket innebär att intjänandet är större än uttaget.

PENSIONSåTAGANDEN

Diagram 11, pensionsåtaganden

100 mkr

150 mkr

200 mkr

250 mkr

300 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

Ansvarförbindelse Avsättning

Storleken på de kortfristiga skulderna är 108 mkr, vilket är en minskning med knappt 11 mkr. Skulden domineras normalt framför allt av leverantörsskulder och diverse interimsposter, såsom ännu ej ankomna fakturor på varor och tjänster som avser år 2011 samt olika typer av löneskulder (semester, tim-lön, OB, arbetsgivar- och pensionsavgifter). I år ökar leveran-törsskulderna med knappt 4 mkr och interimsskulderna med knappt 8 mkr medan löneskulderna minskar med 1 mkr.

KORTFRISTIGA SKULDER

Soliditeten försämras med två procentenheter jämfört med föregående år, trots årets positiva resultat. Det beror på att

SOLIDITET

Diagram 11, pensionsåtaganden

stora delar av den totala tillgångsmassans ökning finansierats via upplåning. Över femårsperioden så har soliditeten för-sämrats, vilket innebär att betalningsförmågan på lång sikt har en vikande trend. Vägs det totala pensionsåtagandet in så är soliditeten i princip oförändrad under året, i och med att utvecklingen av det totala kapitalet och ansvarsförbindelsen har legat på ungefär samma nivå.

Den del av kommunens tillgångar som finansierats via upplå-ning kallas skuldsättningsgrad. För att analysera kommunens lång- och kortfristiga betalningsberedskap delas den upp på olika tidshorisonter. En ökad kortfristig skuldsättningsgrad påverkar likviditeten negativt och den kortfristiga betalnings-beredskapen försämras. Ökar avsättningsgraden eller den lång-fristiga skuldsättningsgraden innebär det att den långsiktiga betalningsberedskapen försämras. Den totala skuldsättnings-graden ökar med 2 procentenheter till 74 %, vilket då innebär att kommunen finansierat sina tillgångar på annat sätt än med egna medel till denna andel. Den kortfristiga skuldsättningsgra-den har minskat medan den långfristiga skuldsättningsgraden har ökat i förhållande till föregående år. Detta innebär att betalningsberedskapen på kort sikt förbättrats och på lång sikt har den försvagats.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

28% 28%36% 38%

26%

-47%

-35%

-50%

-30% -30%

-50%

-25%

0%

25%

50%

2011 2010 2009 2008 2007

Soliditet exkl. ansvarsförbindelse pension Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pension

24


Belopp i mkr 2011 2010

Not DEN LÖPANDE VERKSAMhETEN

Årets resultat 6,6 5,1

justering för av- och nedskrivning 9,8 9,3

14 justering för gjorda avsättningar 1,1 12,0

Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 17,5 26,4

13 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar -0,5 -17,1

12 Ökning(-)/minskning(+) av förråd, lager & exploateringsfastighet -12,0 -20,3

16 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder -10,8 -12,2

kassaflöde från den löpande verksamheten -5,8 -23,2

INVESTERINGSVERKSAMhETEN

7, 8, 9 Investering i materiella anläggningstillgångar -35,6 -6,1

7, 8, 9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar, omklassificering 0,0 9,5

7, 8, 9 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -12,4 -7,0

11 Förvärv av infrastruktur 0,5 0,5

kassaflöde från investeringsverksamheten -47,5 -3,1

FINANSIERINGSVERKSAMhETEN

nyupptagna lån 60,0 40,0

omsatta lån 0,0 -20,0

kassaflöde från finansieringsverksamheten 60,0 20,0

åRETS KASSAFLÖDE

Likvida medel vid årets början 22,5 28,8

Likvida medel vid årets slut 29,2 22,5

förändring av likvida medel 6,7 -6,3

Kassaflödesanalys

De likvida medlen har ökat med 6,7 mkr och är vid utgången av året 29,2 mkr. Den långfristiga upplåningen har ökat med 60 mkr men likviditeten påverkas negativt genom att både kortfristiga fordringar och lager/exploatering har ökat medan kortfristiga skulder har minskat.

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

Kassaflödet är negativt för den löpande verksamheten. Positiv påverkan har årets positiva resultat och avsättningar som är genomförda, men försämringen uppstår via ökade fordringar samt lager/exploatering och minskade kortfristiga skulder.

LÖPANDE VERKSAMhET

Ett av inriktningsmålen för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning är att investeringarna ska självfinansieras full ut. Det framgår av diagrammet att så inte sker 2011, då självfi-nansieringsgraden slutar på 46 procent, vilket i och för sig är bättre än det prioriterade målet om 60 %. Den främsta orsa-ken till att detta sker är att ett flertal projekt blivit försenade i tid samtidigt som årets resultat blev större än planerat. För att få en god bild över investeringsvolymens utveckling används nyckeltalet årets nettoinvesteringar relaterat till verksamhetens bruttokostnader. På detta sätt framgår det hur investeringsvo-lymen förhåller sig till den totala verksamhet som kommunen bedriver. Denna relation har minskat över året. Det totala

INVESTERINGAR

25


Kassaflödesanalys

Diagram 13, investeringarnas självfinansieringsgrad och förhållande till brut-tokostnad

Den långfristiga låneskulden har ökat med 60 mkr, eller 40 %, till totalt 210 mkr. Inga amorteringar har genomförts så ny-upplåningen är då 60 mkr. Derivatinstrument har använts för att få en så jämn och låg räntekurva som möjligt och snitträn-tan under året har varit 3,59 %.

FINANSIERING

Kommunens borgensåtaganden har minskat med 7 miljoner kronor under året och slutar på 489 mkr. Den allra största andelen avser borgen för det kommunala fastighetsbolaget Leifab. Den borgen som ligger för utomstående organisationer avser Folketshusföreningen i Lilla Edet, Verdandi Diamanten ekonomisk förening samt Lilla Edets Tennisklubb. Storleken på det sistnämnda åtagandet är 5,4 mkr, vilket är det enda som idag bedöms med en hög risk för att falla ut. Säkerhet finns i form av tennisklubbens fastighet. Åtaganden finns även i egna hem (privata bostäder) som en kvarleva från den tiden då lagen föreskrev att kommuner under vissa förutsättningar skulle gå i borgen för dessa. Utöver borgensförbindelserna så har kommunen lånat ut pengar till Trafikverket och Gårdahal-lens Ekonomiska Förening, GEF. Trafikverkets lån är kopplade till vägprojekt i kommunen, vilka kommer att återbetalas i samband med att verkets arbetsplaner och finansiering färdig-ställs. När det gäller GEF så sker amortering genom innehållet driftsbidrag till och med år 2027.

FINANSIELLA RISKER

Tabell 8, borgensförbindelser

Borgensförbindelser 2011 2010

Borgen för koncernbolag 480,6 487,3

Borgen för utomstående 7,7 7,9

Borgen för egna hem 1,1 1,4

Summa 489,4 496,6

Utöver dessa borgensförbindelser finns det även ytterligare, ej beloppsbegränsade sådana. En avser Kommuninvest och tre avser sociala kontrakt. De sociala kontrakten avser utebliven hyra och eventuell skadegörelse och den ekonomiska risken är relativt begränsad. Lilla Edets kommun har i mars 2006 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskom-munerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lilla Edets kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sve-rige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 tkr och totala tillgångar till 223 342 743 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 274 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 272 tkr.

I balansräkningen finns ett bokfört värde på cirka 12 mkr avse-ende en biogasanläggning. Denna anläggning fungerar inte som det varit tänkt och för tillfället testas olika åtgärder för att se om det går att få den i full produktion. Skulle detta misslyckas så kan det bli aktuellt med en nedskrivning av hela eller delar av det bokförda värdet. Ytterligare en risk som bör tas med i bedömningen är ansvarsförbindelsen avseende framtida pen-sionsuttag. Den kommer successivt att trappas upp och belasta resultatet med upp till 10 mkr ytterligare per år, då toppen nås om cirka 15 år, för att därefter successivt trappas ner igen.

Vid ingången av året fanns ett budgeterat överskott om 1,0 mkr. Efter budgetens fastställande framkom att de prognostise-rade skatteintäkterna minskade kraftigt. Kommunfullmäktige beslutade då om en minskning av nämndernas resurser med 6,6 mkr och stärkte samtidigt det budgeterade resultatet till 3,1 mkr. Ser vi på nämndernas samlade resultat, och då bortser från skatteintäkter och andra finansiella poster, så visar dessa på ett underskott om 0,8 miljoner kronor. I detta ligger då även, enligt försiktighetsprincipen, en kostnad på 1,2 mkr avseende ett negativt biståndsbeslut som är överprövat och behandlas av domstol.

Självfinansieringsgrad Nettoinvestering relaterad till bruttokostnad

54%

106%

58%

75%

46%3,4%1,7%3,9%2,0%5,1%

0%20%

40%60%80%

100%120%

2011 2010 2009 2008 2007

investeringsutrymmet som Kommunfullmäktige beslutat om redovisar ett överskott om knappt 5 mkr.

26


Finansiella nyckeltal

Resultatet är positivt, men väl svagt för att skapa en långsiktig stabilitet. Nyupplåning måste ske för att finansiera investe-ringar och soliditeten minskar.

RESULTAT – KAPAcITET

RESULTAT - KAPAcITET 2011 2010 2009 2008 2007

Verksamhetens nettokostnader / skatteintäkter och generella statsbidrag 96,3 % 96,9 % 97,0 % 97,9 % 97,3 %

Planenliga avskrivningar / skatteintäkter och generella statsbidrag 1,7 % 1,6 % 1,7 % 1,7 % 1,7 %

Finansnettos andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 0, 9 % 0,7 % 0,5 % 0,6 % 0,4 %

Kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,9 % 99,1 % 99,2 % 100,1 % 99,4 %

årets resultat / skatteintäkter och generella statsbidrag 1,1 % 0,9 % 0,8 % -0,1 % 0,6 %

årets resultat / eget kapital 5,5 % 4,4 % 4,0 % -0,7 % 3,3 %

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 46 % 106 % 54 % 75 % 58 %

Investeringsvolym / nettokostnader 4 % 2 % 5 % 3 % 4 %

Avskrivningar / nettoinvesteringar 46 % 68 % 38 % 55 % 42 %

Soliditet 26 % 28 % 28 % 36 % 38 %

Förändring av eget kapital 6 % 5 % 4 % -1 % 3 %

Soliditet inkl. hela ansvarsförbindelsen avs. pension -30 % -30 % -35 % -47 % -50 %

Total skuld- och avsättningsgrad 74 % 72 % 72 % 64 % 62 %

varav avsättningsgrad 5 % 5 % 2 % 3 % 3 %

varav kortfristig skuldsättningsgrad 24 % 30 % 35 % 29 % 40 %

varav långfristig skuldsättningsgrad 46 % 37 % 34 % 32 % 19 %

Skattesats 33,25 kr 33,25 kr 33,25 kr 33,25 kr 33,25 kr

varav primärkommunal, Lilla Edets kommun 22,80 kr 22,80 kr 22,80 kr 22,80 kr 22,80 kr

varav landstingskommunal, Västra Götalandsregionen 10,45 kr 10,45 kr 10,45 kr 10,45 kr 10,45 kr

RISK - KONTROLL

Kassalikviditet 107 % 92 % 75 % 75 % 53 %

Balanslikviditet 146 % 116 % 82 % 85 % 57 %

Borgensåtaganden / verksamhetens kostnader 71 % 73 % 70 % 63 % 63 %

Rörelsekapital 49,6 mkr 19,6 mkr -23,7 mkr -12,4 mkr -46,9 mkr

Finansiella nettotillgångar -147,5 mkr -91,4 mkr -121,7 mkr -94,2 mkr -89,2 mkr

Både kassalikviditeten, balanslikviditeten och rörelsekapita-let påverkas av stora utestående fordringar på Trafikverket, vilka förfaller till betalning under 2012-13. Kontrollen över ekonomins utveckling är god. Prognoserna från delårsbokslutet stämmer väl överens med det utfall som finns vid årets slut.

RISK – KONTROLL

27


NoterNot 1 2011 2010

VERKSAMhETENS INTÄKTER

Försäljning 15,4 12,0

Taxor och avgifter 44,3 43,8

Hyror 10,0 9,9

Bidrag 53,2 47,2

reavinst försäljning anl.tillg 0,0 1,8

Övriga intäkter 0,0 0,0

Summa 122,9 114,7

Not 2 2011 2010

VERKSAMhETENS KOSTNADER

Entreprenader och köpt verksamhet 209,9 205,1

Personalkostnader 353,9 346,0

Övriga verksamhetskostnader 115,6 114,1

Övriga kostnader 7,1 14,7

Summa 686,5 679,9

Not 3 2011 2010

AVSKRIVNINGAR

Avskrivningarna är planenliga och beräknas

på tillgångarnas anskaffningsvärde.

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6,4 6,4

Maskiner och inventarier 3,4 2,9

Summa 9,8 9,3

Not 4 2011 2010

SKATTEINTÄKTER

Prel. skatteinbetalningar 475,5 474,7

Prog. Slutavräkning 9,1 5,8

diff. Slutlig taxering 1,9 0,3

Summa 486,5 480,8

Not 5 2011 2010

GENERELLA STATSBIDRAG O UTjÄMNING

Inkomstutjämning 95,0 94,7

Kommunal fastighetsavgift 21,8 21,5

Kostnadsutjämning -31,3 -29,0

Avgift till LSS-utjämning 0,1 -0,3

regleringsbidrag 12,9 3,3

Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 12,4

Summa 98,5 102,6

Not 6 2011 2010

FINANSIELLA INTÄKTER

ränteintäkter 0,8 0,7

Utdelning aktier o andelar 0,2 0,2

Övrigt 1,2 0,0

Summa 2,2 0,9

Not 7 2011 2010

MARK, ByGGNADER O TEKNISKA ANLÄGGN

Restvärde

Ingående balans 153,4 153,0

Investeringar 25,3 8,3

Försäljning/bidrag 0,0 -1,5

Avskrivningar -6,4 -6,4

Utgående balans 172,3 153,4

Not 8 2011 2010

MASKINER Och INVENTARIER

Restvärde


Investeringar 2,9 6,2

Avskrivningar -3,4 -2,9


Not 9 2011 2010

PåGåENDE INVESTERINGAR


Färdigställda investeringar -28,2 -14,5

Årets investeringar 35,6 6,1

justering 0,0 -8,0


Not 10 2011 2010

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGåNGAR

Andelar i koncernföretag:

Lilla Edets Industri & Fastighets AB 45,0 33,5

Lilla Edets Fjärrvärme AB 1,0 1,0

Summa andelar i koncernföretag 46,0 34,5

Andelar i övriga företag:

Västtrafik AB 0,9 0,9

Kommuninvest 0,7 0,7

Summa andelar i övriga företag: 1,6 1,6

LåNGFRISTIG UTLåNING

Gårdahallens ekonomiska förening 3,7 3,9

Trafikverket 31,9 30,8

Förlagsbevis Kommuninvest 2,7 2,7

Summa långfristig utlåning 38,3 37,4


28


Noter Not 11 2011 2010

BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR

Ingående värde 6,1 6,6

Årets bidrag till statlig infrastruktur -0,5 -0,5


Not 12 2011 2010

ExPLOATERINGSFASTIGhETER

Ingående värde 29,7 9,4

Årets anskaffning 11,5 21,1

Årets försäljning 12,0 -0,8


Not 13 2011 2010

FORDRINGAR

Kundfordringar 4,4 16,6

Statsbidragsfordringar 27,4 15,4

Förutbetalda kostnader 24,6 20,6

Upplupna intäkter 15,0 12,2

Momsfordran 8,7 6,9

Fordran Trafikverket 6,6 13,3

Fordran Fora, Skl 0,4 1,6


Not 14 2011 2010

AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER Och LIKNANDE

Se redovisningsprinciper

Pensionsskuld KPA 15,0 13,4

Avslutning Högstorpsdeponin 3,6 4,1

Socialfond 3,0 3,0


Not 15 2011 2010

LåNGFRISTIGA SKULDER

Ingående balans banklån 150,0 130,0

nyupptagna lån 60,0 40,0

Upplösning av lån 0,0 -20,0


Not 16 2011 2010

KORTFRISTIGA SKULDER

Pensionsavgift, individuell del 10,6 10,5

Särskild löneskatt på individuell del 2,6 2,5

Summa 13,2 13,0

Leverantörsskulder 26,3 21,9

Upplupna kostnader o förutbet intäkter 25,7 25,1

Semesterlöneskuld 22,5 23,1

Personalens källskatt 5,2 5,5

Statsbidrag skol-, social- och miljöprojekt 6,4 6,4

Momsskuld 1,5 1,4

Förutbetalda skatteintäkter 0,0 15,2

Statligt infrastrukturstöd, trafikplats Alvhem 7,6 7,6


Not 17 2011 2010

BORGENS- Och ANSVARFÖRBINDELSER

Borgen för koncernbolag 480,6 487,3

Borgen för utomstående 7,7 7,9

Borgen för egnahem 1,1 1,4

Summa 489,4 496,6

Not 18 2011 2010

PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE TAGITS UPP

BLAND SKULDER ELLER AVSÄTTNINGAR

Pensionsförpliktelser 206,7 187,9

Särskild löneskatt 50,1 45,6

Summa 256,8 233,5

29


Driftsredovisning

Utfall Budget

Ansvar Intäkter Kostnader Netto Netto Avvikelse

Fullmäktige/ revision 0,0 -1,1 -1,1 -1,1 0,0

Kommunstyrelsen 3,4 -44,5 -41,1 -41,5 0,4

Överförmyndarnämnden 0,1 -1,0 -0,9 -1,0 0,1

Individnämnden 15,3 -79,5 -64,2 -64,6 0,4

omsorgsnämnden 40,3 -200,8 -160,5 -159,2 -1,3

Utbildningsnämnden 23,1 -275,2 -252,1 -251,6 -0,5

Kultur och fritidsnämnden 0,7 -16,0 -15,3 -15,4 0,0

Samhällsbyggnadsnämnden 36,2 -58,3 -22,1 -22,2 0,1

Miljö- och byggnämnden 6,2 -20,0 -13,8 -13,8 0,0

Summa nämnder 125,3 -696,4 -571,1 -570,4 -0,8

Finans 594,3 -16,6 577,7 573,5 4,2

Summa kommunen 719,6 -713,0 6,6 3,1 3,5

Respektive nämnd/styrelse kommenteras särskilt längre bak i årsredovisningen, sånär som på Finans, som redogörs för här.

I Finans ingår kommunens finansiella verksamhet i form av skatter, det kommunala utjämningssystemet, pensioner, räntor och utdelningar, samt realisationsvinster vid fastighetsför-säljning. Avvikelsen jämfört med budget består i princip av följande poster:

Denna redovisning innehåller även kommuninterna transaktioner så omsättningen är större än den som resultaträkningen visar, men resultatet är detsamma.

Diagram 15, fördelning av kommunens nettokostnaderDiagram 14, fördelning av kommunens bruttokostnader

Fullmäktige/revision

0%

Miljö- ochbyggnämnden

3%Samhällsbyggn.-nämnden

8%

Kultur ochfritidsnämnden

2%

Kommun-styrelsen

6%

Överförmyndar-nämnden

0%

Individnämnden11%

Utbildnings-nämnden

41%

Omsorgs-nämnden

29%

Samhällsbyggn.-nämnden

4%

Kultur ochfritidsnämnden

3%

Utbildnings-nämnden

45%

Omsorgs-nämnden

28%

Individnämnden11%

Överförmyndar-nämnden

0%

Kommun-styrelsen

7%

Fullmäktige/revision

0%

Miljö- ochbyggnämnden

2%

1) Skatteintäkter och utjämningssystem +5 mkr utifrån den budgeterade nivån. Slutavräkningarna har fallit ut positivt under året.2) finansnettot -2 mkr, främst orsakat av att räntenivån på upplånat kapital varit högre än budgeterat samtidigt som rän-teintäkterna blev lägre. En utdelning från Lefab ingår också. 3) Avtalsförsäkringar för personalen minskades via ett beslut hos försäkringsgivaren i december +1 mkr

30


INVESTERINGS- Och ExPLOATERINGSREDOVISNING

Här redovisas vilka investeringsutgifter kommunen haft under året och vad de har gått till. Målsättningen att investeringarna ska vara självfinansierade till minst 60 % har inte uppnåtts under året då självfinansieringsgraden är 46 %. Av tabellerna framgår att det budgeterade utrymmet överskridits och ett underskott om 9,9 mkr redovisas. Underskottet härleds helt till ett markinköp med 14,3 mkr i enlighet med strategiplanen för knutpunkt Lödöse, vilket inte varit budgeterat under året. Inom det beslutade utrymmet så har diverse planerade projekt inte startat inom den tidsplan som budgeterats, främst inom samhällsbyggnadsnämnden.

När det gäller exploateringsutgifterna så har dessa främst avsett områdena Ekeberg, Stallgärdet och Lödöse stationsom-råde. Att det redovisas ett överskott gentemot budget orsakas av att etapp två i Ekeberg har senarelagts något.

I tabell nedan framgår inom vilka objektstyper som investe-ringarna genomförts. De allra största insatserna ligger inom VA-verksamheten, skredförebyggande åtgärder och inventarier/IT-utrustning.

Investering - nämnd Utfall Budget Avvikelse 2011 helår budg - utfKommunfullmäktige 0 0 0revisionen 0 0 0Kommunstyrelsen 1 054 1 650 596Överförmyndarnämnden 0 0 0Individnämnden 0 250 250omsorgsnämnden 242 100 -142Utbildningsnämnden 1 337 1 000 -337Kultur- & fritidsnämnden 1 045 1 500 455Samhällsbyggnadsnämnden 17 375 20 700 3 325Miljö- & byggnämnden 333 606 273Finans 14 275 0 0Summa 35 661 25 806 -9 855Exploatering 11 946 19 600 7 654

Tabell 8, investeringsutgift per nämnd i tkr

Investerings- och exploateringsredovisning samt VA-redovisning

Objektstyp BeloppFastigheter, mark 15 398 tkrInventarier, IT-utrustning 3 144 tkrBiogasanläggning 45 tkrVatten- och avloppsledningar 10 738 tkrGator och vägar 810 tkrIdrottsanläggningar 855 tkrSkredförebyggande åtgärder 3 356 tkr Vatten- och avloppsverk 1 315 tkr Summa 35 661 tkr

Tabell 9, investeringsutgift per objektstyp, i tkr

RESULTATRÄKNING (tkr)

Not 2011 2010

Verksamhetens intäkter 1 20 214 20 037

Verksamhetens kostnader 2 -14 174 -13 638

Avskrivningar 3 -3 223 -3 181

Internränta 4 -3 287 -2 927

Verksamhetens nettokostnader -470 -291

BALANSRÄKNING (tkr)

Tillgångar Not 2011 2010

MATErIELLA AnLäGGnInGSTILLGÅnGAr

Tekniska anläggningar 5 73 398 69 532

Maskiner och inventarier 6 2 440 2 867

Pågående investeringar 4 805 2 638

Summa materiella anläggningstillgångar 80 643 75 037

oMSäTTnInGSTILLGÅnGAr

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 4 860 4 521

Summa omsättningstillgångar 4 860 4 521

SUMMA TILLGåNGAR 85 503 79 558

VA-REDOVISNING

Nedan återfinns den särskilda redovisning som avser Vat-ten- och Avloppsverksamheten i kommunen. Redovisningen styrs av lagen om allmänna vattentjänster, och har till syfte att säkerställa att avgiftskollektivet inte subventionerar skattekol-lektivets verksamhet.

Eget kapital, avsättningar och skulder 2011 2010

EGET KAPITAL

Ingående eget kapital -3 084 -2 793

Årets resultat -470 -291

Summa eget kapital -3 554 -3 084

SKULdEr

Långfristiga skulder

Lån av kommunen 87 565 81 216

Kortfristiga skulder

Leverantörsskuld 8 766 741

Semesterlöneskuld 9 535 499

Avgiftsbestämd ålderspension inkl. löneskatt 191 186

SUMMA EGET KAPITAL,

AVSÄTTNINGAR Och SKULDER 85 503 79 558

31


VA-redovisningNOTER TILL VA-BOKSLUT

Not 1

VERKSAMhETENS INTÄKTER 2011 2010

Vattenavgifter 19 701 18 611

Anslutningsavgifter 418 1 116

Övriga intäkter 96 310

Totalt intäkter 20 215 20 037

Not 2

VERKSAMhETENS KOSTNADER 2011 2010

Inköp av anläggningstillgångar &

finansiella omsättningstillgångar 117 254

Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 480 500

Entreprenader och köp av verksamhet 2 276 1 725

Konsulttjänster m.m. 129 143

Personalkostnader 4 952 4 732

Lokal- och markhyror, fastighetsservice 259 259

Hyra/leasing av anläggningstillgångar 350 340

Bränsle, energi och vatten 2 617 2 920

Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 1 411 1 453

Kontorsmaterial och trycksaker 13 6

reparation och underhåll av maskiner och inventarier 660 454

diverse främmande tjänster 288 269

Tele-, IT-kommunikation och postbefordran 135 128

Transporter och resor 3 1

Annonser, reklam, information 5 0

Försäkringsavgifter och riskkostnader 367 291

diverse kostnader 114 163

Totalt kostnader 14 174 13 638

Not 3

AVSKRIVNINGAR 2011 2010

Vattenproduktion 510 495

rörnät 1 848 1 830

Avloppsreningsverk 865 856

Totalt avskrivningar 3 223 3 181

Not 4

INTERNRÄNTA 2011 2010


rörnät 2 596 2 274


Totalt internränta 3 287 2 927

Not 5

TEKNISKA ANLÄGGNINGAR, RESTVÄRDE 2011 2010

Vattenproduktion 5 270 5 648

rörnät 60 869 56 202

Avloppsreningsverk 7 259 7 682

Totalt tekniska anläggningar 73 398 69 532

Not 6

MASKINER Och INVENTARIER, RESTVÄRDE 2011 2010


rörnät 48 58

Avloppsreningsverk 1 901 2 186

Totalt maskiner och inventarier 2 440 2 867

Not 7

FÖRUTBETALDA KOSTNADER Och UPPLUPNA INTÄKTER 2011 2010

Upplupna intäkter 4 860 4 495

Förutbetalda kostnader 0 26

Totalt Förutbetalda kostnader och upplupna intäker 4 860 4 521

Not 8

LEVERANTÖRSSKULD 2011 2010

Leverantörsskuld per 31/12 2011 766 741

Totalt Leverantörsskuld 766 741

Not 9

SEMESTERLÖNESKULD 2011 2010


rörnät 193 180


Totalt Semesterlöneskuld 535 499

32


Kommunalråd: Ingemar ottosson (S)

Kommunchef: johan Fritz

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 3,4 4,8 4,4 4,6 6,6

Kostnader -44,5 -42,5 -40,1 -38,1 -35,7

nettokostnader -41,1 -37,7 -35,7 -33,5 -29,1

nettokostnadsutveckling 9,0 % 5,6 % 6,6 % 15,1% -45,1%

Budgetavvikelse 0,4 -1,4 0,1 -0,2 -0,3

Personalkostnader * 18,0 16,8 15,7 14,1 14,2 Diagram 16, fördelning av intäkter inom Kommunstyrelsen

KommunstyrelsenKommunfullmäktige har fastställt nio prioriterade mål (se även sida 14) som är tänkta att flertalet av nämnderna ska kunna konkretisera inom sitt ansvarsområde. Dessutom har kom-munfullmäktige fastställt ett antal riktade uppdrag till vissa nämnder. Nämndernas arbete med sitt grunduppdrag, dess ekonomi, de prioriterade målen samt i förekommande fall de riktade uppdragen redovisas kortfattat nedan. För en djupare insyn hänvisas till respektive nämnds årsrapport.

Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppfölj-ning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samord-ningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är även organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. I kommunstyrelsens verk-samhet ingår ansvaret för administrativ service för de centralt beslutande organen samt extern service i form av medborgar-service, telefoni- och informationsfunktion, folkhälsoarbete och näringslivs-/turismfrågor. Dessutom återfinns centrala funktioner för utredning och planering, juridik, personal, ekonomi, upphandling och IT. Även valnämndens verksamhet ingå här.

GRUNDUPPDRAG Och EKONOMI

Grunduppdraget är fullföljt bland annat genom att styrelsen lett och samordnat arbete med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Samordning och styrning av personalfrågor sker kontinuerligt. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på flera sätt, bl.a. genom dialoger med nämndspresidier, tertialrapporter och internkontroll. I och med bytet av telefonisystem så har tillgängligheten ökat, trots de brister som ännu kvarstår att lösa. Arbetet med en gemensam grafisk profil och en mer tillgänglig hemsida har pågått under året, likväl som implementeringen av ett nytt lönesystem. Un-

*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkost-nadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda

der våren uppstod vakans inom näringsliv och turism, men de tog ny fart under hösten.

Kommunstyrelsens ekonomiska resultat är 0,4 mkr. De främsta orsakerna till detta är att den avsatta bufferten renderar i motsvarande överskott, efter att denna använts till att täcka utökad tillgång till badhuset, regionval och ytterligare ägartill-skott avseende kollektivtrafiken. Nettokostnadsökningen har varit ganska hög, och det är till största delen helt enligt plan. Vissa åtaganden som finns under 2011 fanns inte under 2010, men de var omhändertagna i budgeten. Bland annat så har en tjänst som upphandlare inrättats och assistenttjänster har konverterats till handläggare i samband med pensionsavgångar. Dessutom så har det förkommit en viss dubbelgång i samband med detta, likväl som i samband med införandet av nytt löne-system. Av det beslutade investeringsutrymmet så förbrukas inte 0,6 mkr, främst orsakat av att vissa planerade objekt blivit förskjutna i tid eller blev för kostsamma.

Diagram 17, fördelning av kostnader inom Kommunstyrelsen

Avgiftsintäkt6%

Hyresintäkt24%

Övr. intäkt18%

Bidragsintäkt52%

Investerings-kostnad3%

Övr. kostnad22%

Köptverksamhet3%

Lämnade bidrag10%

Personal-kostnad46%

Lokalkostnad16%

33


Kommunstyrelsen har konkretiserat fem av de nio prioriterade målen, i totalt sju konkretiserade mål (a-g).

1 Prioriterat mål: Genomför en förstudie i ” Utveckla de demo-

kratiska processerna – arbetsformer, samspel nämnd/förvalt-

ning och mötesplatser”.

a) Två befolkningsmöten samt två uppföljningsmöten skall hållas under år 2011 b) Ny hemsida utvecklas med ökade möjligheter till e-demo- krati (mellan medborgare och förtroendevalda) c) Kallelser och protokoll distribueras digitalt till förtroen- devalda, anställda och andra intresserade samt publiceras på kommunens hemsida. Detta skall vara genomfört innan året är slut.Målena&cuppfyllsisinhelhet.Närdetgällethemsidansåärett rejält arbete nerlagt under året, men lansering kommer att ske först våren 2012.

2 Prioriterat mål: Kommunens skolor ska vara attraktiva med

goda resultat samt stärka elevernas sociala kompetens, fram-

tidstro och självständighet.

d) Kommunstyrelsen har under 2011 tät uppföljning och kontroll över utbildningsnämndens arbete med att skapa en attraktiv skola med goda resultat

Kommunstyrelsen har haft en av de planerade två särskilda genomgångarna för att belysa hur arbetet fortskrider. Då det under hösten varit vakans och nyrekrytering av förvaltnings-chef inom verksamheten så har det andra uppföljningstillfället inte genomförts.

3 Prioriterat mål: Folkhälsoarbetet ska inriktas på drogpreven-

tion, i första hand för barn och unga.

e) En drogvaneundersökning hos högstadieelever i kommunen genomförs.

Drogvaneundersökningen är genomförd och resultatet kommer att redovisas under våren 2012.

4 Prioriterat mål: Kommunen ska fortlöpande ha goda och täta kontakter med kommunens företagare

f) Kommunledningen deltar i minst 10 företagsbesök

Sexton företagsbesök genomfördes under hösten. Då tjänsten

KommunstyrelsenKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MåL som näringslivsutvecklare var vakant under våren genomfördes

inga besök då.

5 Prioriterat mål: Börja arbetet med att ta fram en långsiktig handlingsplan med de nationella miljömålen som grund.

g) Påbörja en översyn av kommunens miljömål då riksdagen beslutat om de nationella miljömålen.

Översynen har påbörjats där kommunledningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram en checklista som ska användas för att styra verksamheten mot de nationella miljömålen. Checklistan distribuerades i september och under november- december sammanställdes inkomna upp-gifter till en handlingsplan som kan antas runt halvårsskiftet.

KOMMUNFULLMÄKTIGES RIKTADE UPPDRAG

2 Kommunstyrelsen får i uppdrag att påbörja arbetet med en bostadsförsörjningsplan under år 2011. •Arbetetmedbostadsförsörjningsplanharbedömtsvara avhängigt översiktsplanen. Arbetet skulle påbörjas när översiktsplanen var antagen, vilket beräknades göras under hösten 2011. Uppdraget är ej slutfört.

2 Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla Medborgar- service så att ytterligare tjänster kan erbjudas invånarna. •Dettaärenständigtpågåendeprocess.Iårhartillstånds- givandet för handikappsparkering överförts till medbor- garservice från samhällsbyggnadsförvaltningen. En större översyn av kommunens stödprocesser och hur de på bästa sätt ska organiseras har påbörjats där, med största sannolikhet, flera arbetsuppgifter kan överföras till med- borgarservice. Uppdraget bedöms som uppfyllt.

2 Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2011 utforma en gemensam IT-struktur (grundstruktur) för informations- flödet i kommunens förvaltningar •Dennyahemsidanochdennyagrafiskaprofilsomär under utarbetande har bland annat som syfte att likställa informationsflödet och utseendet på den information som lämnas. Arbetet pågår och beräknas vara under våren år 2012. Uppdraget bedöms som uppfyllt.

2 Kommunstyrelsen får i uppdrag att årligen se över kommunens näringslivsstrategi och vid behov föreslå en revide- ring av densamma •Dettauppdragharpåbörjats.Inriktningenavarbetet har behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Förslag på ny näringslivsstrategi antas våren 2012. Uppdraget anses som genomfört.

34


ÖverförmyndarnämndenOrdförande: Anette Fransson (S)

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0,4

Kostnader -1 -1,0 -1,0 -0,9 -1,3

nettokostnader -0,9 -1,0 -1,0 -0,9 -0,9

nettokostnadsutveckling -10,0% 0,0% 11,1% 0,0% -

Budgetavvikelse 0,1 0,0 0,0 0,2 0,0

Personalkostnader * 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


Överförmyndarverksamheten har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer som själva inte kan ta hand om sig, förvalta sin egendom eller bevaka sin rätt.


Tillsyn sker bl.a. genom att överförmyndarenheten årligen genomför granskning av gode männens m.fl. uppdrag genom den granskning av årsräkningar som ger underlag till utbetal-ning av årsarvoden. I övrigt görs bedömningen att nämnden uppfyllt sitt grunduppdrag. Länsstyrelsen har genomfört en årlig inspektion av verksamheten och har inte haft några an-märkningar avseende Lilla Edets kommun.

Diagram 18, fördelning av kostnader inom Överförmyndarnämnden

Arvodes-kostnad

51%

Köptverksamhet

49%

KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MåL

Nämnden har inte konkretiserat något av kommunfullmäkti-ges prioriterade mål.

Nämnden redovisar ett överskott på 0,1 mkr. Ärendemängden har under året minskat med 21 stycken, till totalt 146. Gransk-ningen av årsarvoden samt utbetalning av arvoden som avser 2010 bör genomföras under 2011. Granskningen har dock försenats och beräknas klar i februari 2012, bl.a. beroende på byte av personal, ökat antal granskningar av sluträkningar samt djupare granskning av kvittenser avseende privata medel.

35


SamhällsbyggnadsnämndenOrdförande: Ulrik Brodd (FP)

Förvaltningschef: Paul Mäkelä

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 36,2 33,2 34,9 27,2 29,7

Kostnader -58,3 -61,4 -56,5 -51,2 -50,9

nettokostnader -22,1 -28,2 -21,6 -24 -21,2

nettokostnadsutveckling -21,6% 30,6% -10,0% 13,2%

Budgetavvikelse 0,1 -6,7 -1,6 -4,8 -4,8



Lilla Edets kommun skall nå en god och långsiktigt hållbar

samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer.

Nämnden verkar också för att teknisk försörjning skall vara

trygg och säker. Dessutom ansvaras för långsiktig fysisk plane-

ring och genomförande av detaljplanering.. Nämnden ansvarar

också för mät- och kartverksamhet, vissa trafikfrågor samt

lägenhets- och byggnadsregister.


Samhällsbyggnadsnämndens visar ett överskott för året om

0,1 mkr, fördelat med ungefär samma storlek mellan av-

gifts- och skattekollektivet. Inom avgiftskollektivet genererar

VA-verksamheten ett underskott om 0,5 mkr och renhållnings-

verksamheten ett överskott i motsvarande omfattning. Det är

mycket stora underhållsbehov inom VA-verksamheten, där

reningsverken har mycket dålig status. Struktur och arbets-

sätt inom renhållningen har under året gett bättre resultat än

förväntat. Avskrivning har skett av upparbetade plankostna-

der på 2,1 mkr som inte lett till något verkställande och där

plankostnadsavtal saknats. En inventering av standarden på

kommunens befintliga vägnät är genomförd, som lett fram

till en underhållsplan. Detta, tillsammans med osäkerheten

avseende vinterväghållningens behov, har gjort att årets vägun-

derhåll medvetet legat lågt. Den fortsatta satsningen på byte till

energieffektivare gatubelysning fortgår och nu är 47 % utbytta.

Föregående års avsättning på 4,1 mkr avseende sluttäckning

av Högstorpsdeponin syns i kostnadsutvecklingen. Skötseln

inom gata, park och renhållning uppfyller kraven men då dessa

Diagram 19, fördelning av intäkter inom Samhällsbyggnadsnämnden

Diagram 20, fördelning av kostnader inom Samhällsbyggnadsnämnden

Övr intäkt14%

Avgiftsintäkt85%

Hyresintäkt0%

Bidragsintäkt1%

Lokalkostnad11%

Köptverksamhet

21%

Personal-kostnad

21%

Investerings-kostnad

22%

Övr kostnad25%

hela tiden skärps så blir det allt svårare att klara reningskraven

inom avloppsverksamheten. Ledningsnätet är på vissa sträckor

så dåligt att dricksvattnet läcker ut mer i marken än vad som

når abonnenterna, vilket bl.a. leder till ovidkommande inflöde

i spillvattennätet med allt vad det kan orsaka.

36


Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden 2011 2010 Förändring Utveckl

12 mån %

Antal kommunala detaljplaner (vunnit laga kraft) 2 2 0 0 %

Antal privata detaljplaner (vunnit laga kraft) 0 2 -2 0 %

Antal sålda tomter 13 8 +5 63 %

Antal nya arrenden med årsavgift 1 0 +1 100 %

Antal km vägar 70 69,8 +0,2 0,3 %

Antal km Gc-vägar 32,7 32,5 +0,2 1 %

Antal meter dagvattenledning 79 686 79 496 +190 0,2 %

Antal meter spillvattenledning 89 486 89 296 +190 0,2 %

Antal meter vattenledning 114 289 114 099 +190 0,2 %

Antal vattenläckor 14 12 +2 17 %

Antal VA-abonnemang 2 492 i.u - -

Antal renhållningsabonnemang 4 730 i.u - -

Tabell 10, Nyckeltal för Samhällsbyggnadsnämnden


Samhällsbyggnadsnämnden har konkretiserat ett av de nio prioriterade målen.

1 Prioriterat mål: Kommunen ska fortlöpande ha goda och täta

kontakter med kommunens företagare.

a) Deltagande i gemensamma forum för kommunens näringsliv, t.ex. handelsutredning, 5 möten..

Nämnden har varit representerad vid total 10 möten, omfat-tande Lilla Edet mässan, bomässan i Göteborg, handelsutred-ningen, företags- och befolkningsmöten samt vid ett flertal tomtvisningar.


2 Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att prioritera gatu- och parkverksamheten under 2011.

• CentrumiLillaEdetochLödöseharprioriteratsinombefintlig ekonomisk ram. Städning och fyra årstidsarrang-emang av planteringar har genomförts. Tätare klippning och trimning har utförts inom gräsyteskötsel.

37


Miljö- och byggnämndenOrdförande: carlos Rebelo Da Silva (S)

Förvaltningschef: Paul Mäkelä

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 6,2 5,6 5,7 7 7,1

Kostnader -20,0 -19,3 -21,0 -20,4 -21,0

nettokostnader -13,8 -13,7 -15,3 -13,4 -13,9

nettokostnadsutveckling 0,7% -10,5% 14,2% -3,6% 3,0%

Budgetavvikelse 0,0 -0,3 -1,1 3,6 1,1



I miljö- och byggnämndens verksamhet ingår kommunens åtaganden inom områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedels-kontroll, plan och bygg, räddningstjänst och energirådgivning. Verksamheten är till mycket stor del lagreglerad och händelse-styrd samt omfattar både prövning och tillsyn.


Det ekonomiska utfallet landar på en nollavvikelse gentemot budget. Det sista klimatinvesteringsprogrammet är nu avslutat och redovisat till Naturvårdsverket. Arbetet med vattenskydds-område Göta älv har påbörjats, tillsammans med andra GR-kommuner, vilket kommer att pågå över flera år. Byggnationen i Lödöse har inte kommit igång på allvar så antalet bygglovs-beslut har minskat något under året, men alla ansökningar/anmälningar som inkommer handläggs skyndsamt och med en hög servicenivå. Antalet ovårdade fastigheter har minskat något. Det är ett område som kännetecknas av långdragna och ibland besvärliga ärenden. Den uppgjorda planen för energi-rådgivningen följs i stora drag. Myndighetsutövningen inom området miljö- och hälsa har en handläggning som påbörjas utan dröjsmål och majoriteten av ärendena hanteras så fort det går, med hänsyn taget till väntetider pga. yttranden från sakägare och myndigheter mm. Under året har fokus på den uppsökande verksamheten legat på mindre verksamheter, såsom bilverkstäder, målerier, städfirmor etc. Två stora tillsyns-områden är däremot eftersatta och det är förorenade områden och enskilda avlopp. Livsmedelskontrollerna pågår för fullt och antalet tillsynsbesök har ökat markant. Arbetet med vind-bruksplanen har slutförts under året. Räddningstjänsten har genomfört fler tillsyner än föregående år, men som väl är så har antalet räddningsinsatser sjunkit något.

Diagram 21, fördelning av intäkter inom Miljö- och byggnämnden

Diagram 22, fördelning av kostnader inom Miljö- och byggnämnden

Nyckeltal för miljö- 2011 2010 Förändring Utvecklingoch byggnämnden 12 mån

Antal tillsynsbesök inom miljö-, och hälsoskydd 60 58 2 + 3 %Antal besök livsmedelstillsyn 52 30 22 + 73 %Antal beslut om bygglov. 113 127 -14 - 11 %Antal beslut om kontrollplan 80 65 15 + 23 %Antal utfärdande slutbevis. 42 39 3 + 8 %Antal räddningsinsatser av räddningstjänsten 252 260 -8 - 3 %Antal informationsinsatser av räddningstjänsten. 43 23 20 + 87 %Antal tillsyner av räddningstjänsten. 42 34 8 +24 %Antal övningar av räddningstjänsten. 160 159 1 -1 %

Tabell 11, prestationer Miljö- och byggnämnden

Övr intäkt8%

Avgiftsintäkt57%

Hyresintäkt0%

Bidragsintäkt35%

Övr kostnad

10%

Lokalkostnad

4%

Köpt

verksamhet

13%

Personal-

kostnad

69%

Investerings-

kostnad

4%

38


Miljö- och byggnämndenKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MåL

Samhällsbyggnadsnämnden har konkretiserat tre av de nio prioriterade målen, i totalt nio konkretiserade mål (a-i).


goda resultat samt stärka elevernas sociala kompetens, fram-

tidstro och självständighet.

a) Alla elever i förskoleklass samt åk 2, 5 och 8 skall få kunskap om brandrisker och självskydd, antal elever 348.

385 elever har erhållit denna information, och samarbetet med skolan fungerar bra. Målet är uppfyllt.


kontakter med kommunens företagare

b) Genomföra projekt” Energiinformation till lantbruk” 1 st. c) Genomföra 3 informationsmöten inom ”EnerginVäst”, samverkansprojekt för sänkt energiförbrukning i industrin d) Fortsättning av projekt ”Fastighetsägarens egenkontroll”, 10 tillsynsbesök hos hyresvärdar e) Genomföra en projektplan för information till markägare med värdefulla naturområden, samt informera 100 av dessa (totalt ca 500, flerårigt projekt) f) Kontakta alla miljöcertifierade företag för information om miljöbilar g) Erbjuda utbildning och information om brandskydd, första hjälpen mm, 30 st

Mål b) projektet ”Energiinformation till lantbruk” har inte kunnat påbörjas på grund av svag respons från LRF. En mindre grupp energi- och klimatrådgivare har därför tagit på sig ansvaret att försöka starta ett samarbete med målgruppen under 2012. Mål c) ”Energin Väst” har genomförts på regional

nivå, där energikontoret stått för utbildningen och energi- och klimatrådgivarna har haft till uppgift att försöka värva företag till utbildningen. Den enskilde energi- och klimatrådgivaren har därför mycket liten påverkansmöjlighet. Projektet har haft tre informationsmöten under året och fortsätter med två utbildningsomgångar även under våren 2012. d) Fastighetsä-garens egenkontroll har inte kunnat genomföras som planerat, men det fortsätter dock i början på 2012 och målet att komma igenom alla hyresvärdar inom en femårsperiod står kvar. e) En lista med kontaktuppgifter över samtliga aktuella fastig-hetsägare har upprättats och en strategi för hur projektet skall genomföras finns. Det är lämpligt att kontakta de flesta markä-gare under sommarhalvåret eftersom det finns fördelar med att kunna studera deras värdefulla naturvårdsobjekt på plats, så uppsökandet av markägarna skjuts till våren 2012. Delvis upp-fyllt. f) Samtliga är kontaktade. g) 29 av 30 planerade tillfällen har blivit av så målet får anses som i stort sett uppfyllt

3 Prioriterat mål: Börja arbetet med att ta fram en långsiktig

handlingsplan med de nationella miljömålen som grund.

h) Skapa en struktur för miljö- och bygglovsavdelningens tillsynsarbete för perioden 2011-2020 i) Bryta ned riksdagen, regionens och kommunens miljömål så att de mål där kommunen har rådighet och som skulle uppnås 2020 eller tidigare verkligen uppnås till 2020

När det gäller mål h) så är denna struktur i stort sett klar, och beräknas färdig i början på 2012. Slutlig utformning avvaktar synkronisering med SOLTAK i mars 2012. Målet är delvis uppfyllt. i) Detta är påbörjat men inte färdigt. Det är tveksamt om detta mål kan uppnås för hela kommunen utan ett större engagemang från kommunens samtliga delar. Detta kan upp-nås via införande av ett miljöledningssystem. Målet är delvis uppfyllt. Skall redovisas under 2012.

39


Kultur- och fritidsnämndenOrdförande: Kjell johansson (S)

Förvaltningschef: Mona Tolf 1/1 – 7/8

Annika Granlund 8/8 – 31/12

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 0,7 0,7 1,1 1,2 1,2

Kostnader -16,0 -16,2 -17,8 -19 -18,6

nettokostnader -15,3 -15,5 -16,7 -17,8 -17,4

nettokostnadsutveckling -1,3% -7,2% -6,2% 2,3% 6,1%

Budgetavvikelse 0,0 0,1 0 0,5 0,1



Kultur och fritidsnämnden ska ge alla kommuninvånare möjlighet att uppleva ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv, präglat av mångfald och hög kvalitet. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att berika sin livssituation genom att stödja och bedriva kultur- och fritidsaktiviteter.


Nämnden redovisar ett nollresultat. Biblioteket i Lödöse har samlokaliserats med museet och huvudbiblioteket utvecklas kontinuerligt i takt med samhällets behov och har fortsatt att digitalisera verksamheten under året, till exempel finns nu databaser för släktforskning. Andra arrangemang som ge-nomförts i kommunen är barnkulturevenemang till skolelever, diverse lovverksamhet, språkcafé, författarbesök, utställningar, konserter samt diverse gemensamma evenemang med kultur-huset Eden och studieförbundet Vuxenskolan.

Musikskola bedrivs med ett brett utbud av instrument. Ett stort arbete bedrivs för att stötta kommunens föreningar.

Diagram 23, fördelning av intäkter inom Kultur och fritidsnämnden

Diagram 24, fördelning av kostnader inom kultur och fritidsnämnden

Utfall 2011 Utfall 2010 Förändring Utveckling 12 månader i procent helårAntal medialån per invånare 6,5 6,2 0,3 5 % Antal besök biblioteken* 66 944 64 267 2 677 4 % Antal deltagare musikskolan 207 241 -34 -14 % Antal bidragsberättigade föreningar som sökt bidrag 22 21 1 5 % Antal bidragsberättigade aktiviteter 50 888 55 168 -4 280 -8 % Antal besök Lödöse museum (Lödösehus) 27 206 21 347 5 859 27 %

Tabell 12, prestationer kultur- och fritidsnämnden

Övr intäkt13%

Avgiftsintäkt44%

Hyresintäkt15%

Bidragsintäkt28%

Lokalkostnad

27%

Personal-

kostnad

46%

Lämnade bidrag

18%

Köpt

verksamhet

2%

Investerings-

kostnad

7%

Detta sker bland annat genom aktivitetsstöd för genomförda aktiviteter. Större delen av föreningsbidragen är dock tillhan-dahållandet av fria lokaler och fritidsanläggningar. Nämnden ansvarar även för skötsel av vandringsleder, motionsspår samt tre kommunala badplatser.

40


Kultur- och fritidsnämndenKOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MåL

Kultur- och fritidsnämnden har konkretiserat sex av de nio prioriterade målen, i totalt elva konkretiserade mål (a-k) där tio av dessa bedöms som uppfyllda.

1 Prioriterat mål: Skapa möjligheter för byggnation av bostä-

der i olika former för livets olika skeenden

a) Nya former för marknadsföring av nämndens verksamheter ska utvecklas.

Under året har biblioteksverksamheten startat en blogg med boktips av och för barn. Vidare arbetar man med regelbundna bokprat ute på skolorna, klassbesök på biblioteken och dessut-om har biblioteken en fast spalt på kommunens sida i totaldist-ributionen av den lokala pressen. Det arbetas även vidare med övriga marknadsföringsaktiviteter såsom en ökad verksamhets-information på kommunens hemsida samt annonsering i olika medier. Arbetet med återkoppling av genomförda arrangemang har utvecklats löpande. Målet anses vara uppfyllt.


goda resultat samt stärka elevernas sociala kompetens,

framtidstro och självständighet

b) Skapande skola ska möjliggöra ökat samarbete med Lödöse museum

Statens Kulturråd har bidragit med 220 tkr till ”Skapande Skola” vilket riktar sig mot skolår 1-3 och 7-9. Eleverna har erbjudits besök på Lödöse museum, där de bl.a. har lärt känna sin egen historia på ett intresseväckande sätt, samt att museipe-dagog arbetar i skolklasserna. Aktiviteterna har fallit väl ut och engagerat samtliga låg- och högstadieklasser i kommunen.

3 Prioriterat mål: Den utbildning som bedrivs ska vara flexibel

för att kunna möta varje individs förutsättningar och behov

c) Musikskolan skall bibehålla antalet elever d) Musikskolans utbud (antal instrument) skall bibehållas e) Biblioteken ska erbjuda skolorna 195 klassbesök (enl. ö.k) f) Bibliotekens tjänster och externa besök på skolor och förskolor ska bibehållas (30 st)

Drygt 200 elever har deltagit i musikskolan och 14 olika instrument samt sång erbjuds. Båda målen uppfylls. Bibliote-ken har genomfört fler än 195 klassbesök, vilket innebär att eleverna bekantar sig med biblioteket och dess utbud samt lär sig ”bibliotekskultur”. Under året har 44 tjänster/externa besök genomförts.

4 Prioriterat mål: Arbetet med ”hemmaplanslösningar” ska

fortsätta och utvecklas

g) Tillgänglighetsanpassning av badanläggning h) Tillgänglighetsanpassning på biblioteken skall öka i) Boken kommerverksamheten som innefattar personlig kontakt fortsätter att utvecklas

Översyn av tillgänglighetsanpassning av badanläggning pågår, men har inte kunnat genomföras under året. Tillgänglighets-anpassningen på huvudbiblioteket förbättras kontinuerligt och i samband med samlokaliseringen av Lödöse biblioteksfilial och Lödöse museum har även Lödöse bibliotek tillgänglig-hetsanpassats. Bibliotekets tjänster erbjuds funktionshindrade medborgare genom exempelvis utkörning av böcker till hem-men och samtliga berörda kommuninvånare som efterfrågat tjänsten har fått sitt behov tillgodosett.


tion, i första hand för barn och unga

j) Riktade aktiviteter till föreningslivets ledare om drogförebyggande arbete

Samtliga ungdomsföreningar har erbjudits en föreläsning med Martin Lidberg angående vikten av att träna rent. Arrang-emanget får ses som väldigt lyckat då det lockade ett flertal föreningar och responsen har varit positiv

6 Prioriterat mål: Börja arbetet med att ta fram en långsiktig handlingsplan med de nationella miljömålen som grund

k) Lågenergilampor skall användas på anläggningarna.

Lågenergilampor införs på fler och fler av kommunens idrottsanläggningar i samband med utbyte av gammal armatur. Utbyte av sker kontinuerligt vid behov.

41


UtbildningsnämndenOrdförande: Leif håkansson (S)

Förvaltningschef: Mona Tolf 1/1 – 7/8 Anders Petersson 8/8 – 23/10

Martin Barkstedt 24/10 - 31/12

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 23,1 21,6 20,2 18,2 19,3

Kostnader -275,2 -280,8 -282,5 -279,5 -275,6

nettokostnader 252,1 -259,2 -262,3 -261,3 -256,3

nettokostnadsutveckling -2,7% -1,2% 0,4% 2,0% 2,5%

Budgetavvikelse -0,5 0,3 -5,6 -0,3 -2,9



Nämndens grunduppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, familjedaghem och fritidshem. Kommunen erbjuder förskole-klass samt grundskola år 1-9 inklusive särskola, gymnasiestu-dier inom introduktionsprogrammet och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för gymnasiestudier till kommunens ungdomar samt har kommunens uppföljningsansvar för ung-domar upp till 20 år.


Skolinspektionen har påpekat att det finns brister i kommu-nens kvalitetsredovisning. Det saknas analyser och beskrivning-ar av konkreta åtgärder för att komma tillrätta med bristerna i kunskapsresultaten, som till viss del är låga. Ett utvecklingsar-bete för att komma till rätta med detta är påbörjat. Förskole-verksamheten och skolbarnsomsorgen bedrivs huvudsakligen i enlighet med de nationella målen. Plats erbjuds i förskole-verksamheten inom utsatt tid och i skolbarnsomsorgen för det mesta omgående.

Nämnden redovisar ett negativt resultat på 0,5 mkr. I stort beror det på ekonomiskt ineffektiva enheter, eftersläpning av anpassning till minskat elevunderlag samt omställning till ämnesbehöriga lärare på Elfhems gymnasium. Skolverksamhe-ten ligger på en lägre kostnad än föregående år, men den ligger ändå högre än vad som var planerat. Behovet av stöd till barn i behov av särskilt stöd har varit stort under året. Antalet elever i grundskolan har sjunkit med 32, och i gymnasiet är minsk-ningen 56 elever. Totalt använder sig 17 % av grundskoleele-verna av någon annan utförare än Lilla Edets kommun, vilket är ungefär samma andel som föregående år. Inom barnom-sorgen är antalet barn i princip oförändrat, men fler har valt annan utförare än kommunen, knappt 18 %. Det är färre som väljer pedagogisk omsorg och fler som väljer förskola.

Diagram 25, fördelning av intäkter inom Utbildningsnämnden


Utbildningsnämnden har konkretiserat fem av de nio priorite-rade målen, i totalt femton konkretiserade mål (a-o) där elva av dessa bedöms som uppfyllda.

1 Prioriterat mål: Kommunens skolor ska vara attraktiva med goda resultat samt stärka elevernas sociala kompetens, framtidstro och självständighet

a) Samtliga enheter ska bedriva ett systematiskt utvecklings- arbete med hjälp av webbverktyget för en ”attraktiv skola med goda resultat” b) De nya styrdokumenten skall vara kända i hela organisationen och verksamheten ska bedrivas i enlighet med dessa c) Andelen elever som väljer att inte gå i kommunens grund- skolor ska inte vara högre än riksgenomsnittet, 14 % d) Andelen behöriga till gymnasiet ska öka till 95 % e) Meritvärdet i åk 9 skall öka till 190Webbverktyget LEKUS är uppdaterat så att nyckeltal, GR:s elevenkät och resultatsammanställningar nu finns tillgängliga och därigenom går det att göra systematiska uppföljningar och analyser av mål och resultat. Samtliga lärare och rektorer har utbildats i verktyget. De nya styrdokumenten har införlivats i verksamheten genom informationsträffar, studiedagar och ar-betsplatsträffar samt att handledning från högskolan erhållits. För att marknadsföra den kommunala skolan så har informa-

Diagram 26, fördelning av kostnader inom Utbildningsnämnden

Övr intäkt18%Avgiftsintäkt

28%

Hyresintäkt0%

Bidragsintäkt54%

Personal-

kostnad

46%

Investerings-

kostnad

0%

Lokalkostnad

13%

Lämnade

bidrag

0%

Köpt

verksamhet

36%

Övr kostnad

5%

42


Utbildningsnämndentionsträffar erbjudits till familjer med blivande 6-åringar men andelen elever hos annan utförare är 17 %, vilket gör att målet missades. Orsaken beror förmodligen på att uppfattningen av den kommunala skolans verksamhet inte förändrats i positiv riktning. Andelen behöriga till gymnasiet har minskat något, till 91 %, vilket troligtvis kan förklaras av att behörighetskra-ven har skärpts. Meritvärdet ökade från 186,7 år 2010 till 199 år 2011, vilket innebär att målet uppnås.

2 Prioriterat mål: Den utbildning som bedrivs ska vara flexibel för att kunna möta varje individs förutsättningar och behov

f) Ett samstämmigt ledarskap i alla led med fokus på barns och elevers lärande g) Goda relationer och positiva förväntningar i alla led. h) Ett målrelaterat arbetssätt. Alla verksamheter ska använda ett uppföljningssystem. i) En skola för framtiden. Tillgången till IT skall öka för barn och elever j) Barnomsorg ska erhållas inom lagstadgad tid.

En ny ledningsorganisation har inneburit att cheferna har träf-fats i större omfattning och samarbetsmöjligheterna har ökat. Politiker, chefer, lärare samt personal från IFO har genomfört studiebesök i Essunga kommun, som har lyckats vända en negativ trend. Under året har förskolornas personal arbetat med relationer mellan varandra, tagit del av föräldraenkäten samt arbetat med att förbättra relationerna mellan förskolans personal och vårdnadshavare. Under året har tre anmälningar om kränkande behandling inkommit till kommunen, vilket är tre för mycket. För att kunna arbeta mer målrelaterat så har kvalitetsverktyget LEKUS uppdaterats, samtidigt som även skolans lärplattform utvecklats med fler funktioner. Försko-lorna skall i sitt systematiska kvalitetsarbete använda sig av kvalitetsverktyget Qualis, vilket samtliga förskollärare fått utbildning i. Trådlöst nätverk installeras på fler och fler platser. Fler elever har fått tillgång till datorer i undervisningen i och med inköp av mobila datorvagnar och ett flertal klassrum har försetts med interaktiva skrivtavlor. Under året har även en ny IT-strategiplan för antagits av nämnden. De föräldrar som öns-kat barnomsorg i kommunen har kunnat erbjudas plats inom lagstadgad tid. Dock har man inte alltid kunnat få plats på just den förskola man önskat.

3 Prioriterat mål: Arbetet med ”hemmaplanslösningar” ska fortsätta och utvecklas

k) Erbjuda fler utbildningar på Elfhems gymnasium. l) Arbetet med ett inkluderande arbetssätt ska fortsätta. Antalet externt placerade elever skall inte öka.

Antalet utbildningar på Elfhemsgymnasiet har ökat från höst-terminens start och nu finns nio olika lärlingsprogram samt fyra olika introduktionsprogram. Under perioden har inte några nya externa placeringar av elever gjorts.

4 Prioriterat mål: Folkhälsoarbetet ska inriktas på drogprevention, i första hand för barn och unga

m) Utveckla arbetet med KLARA n) Starta nya projekt i samarbete med IFO

22 elever har deltagit i KLARA, samarbete mellan skolan och IFO för att minska risken för institutionsplacering, under året. Avsaknaden av specialpedagog under våren och sommaren har försvårat måluppfyllelsen. Av de 12 elever som avslutats under året blev 11 behöriga till nationellt gymnasieprogram. Ett för-beredelsearbete inför att kunna starta ett nytt samarbetsprojekt tillsammans med IFO är genomfört och uppstart beräknas till 2012.

5 Prioriterat mål: Kommunen ska fortlöpande ha goda och täta kontakter med kommunens företagare

• Ettgottsamarbetemedmöjlighettillpraktik-och lärlingsplatser för elever hos kommunens företag

Från det att Elfhemsgymnasiet startat sin verksamhet för två år sedan kan vi nu se ett ökat intresse från kommunens företagare att ta emot lärlingselever. Fler arbetsgivare hör av sig och kan erbjuda praktikplatser i kommunen.


2 Utbildningsnämnden får uppdraget att skoleleverna skall erbjudas fysisk aktivitet i någon form varje dag

•Förutomdeidrottslektionerelevernaharvidminsttvåda-gar i veckan erbjuder skolorna miljöer på skolgårdarna som ska stimulera till fysisk aktivitet. Det kan vara ytor för olika bollaktiviteter som basket, fotboll, pingis och andra aktiviteter. Några skolor erbjuder också pingis i lokaler inomhus. På fri-luftsdagar genomförs också olika fysiska aktiviteter. Särskolan promenerar dagligen med sina elever när de inte har idrott på schemat. De har också dans på schemat.

Nyckeltal för miljö- 2011 2010 Förändring Utvecklingoch byggnämnden 12 mån

Barnomsorg 1-5 år Antal barn i förskolan (egen vht) 483 495 -13 -3 %Antal barn i förskolan (annan vht) 103 79 24 30 %Antal barn i pedagogisk omsorg 23 32 -10 -30 %Antal barn per årsanställd i förskola (egen vht) 6,6 6,7 -0,1 -2 %Antal barn per årsanställd i pedagogisk omsorg (egen vht) 5,3 5,0 0,3 7 %Skola F-9 elevantal Antal barn skolbarnomsorg 443 427 16 4 %Antal elever i förskoleklass 123 129 -6 -5 %Antal elever i grundskolan 1256 1288 -32 -2 %Antal elever i grundsärskolan 18 25,5 -8 -29 %Gymnasieutbildning Antal köpta gymnasieplatser 503 581 -79 -14 %Antal elever Elfhems gymnasium 46 23 23 98 %Antal elever i gymnasiesärskola 20 20,5 -0,5 -2 %

Tabell 35, prestationer Utbildningsnämnden

43


OmsorgsnämndenOrdförande: Kim Pedersen (V)

Förvaltningschef: Sven Bergelind

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 40,3 38,8 36,8 43,4 41

Kostnader -200,8 -193,6 -184,9 -189,6 -179,1

nettokostnader -160,5 -154,8 -148,1 -146,2 -138,1

nettokostnadsutveckling 3,7% 4,5% 1,3% 5,9% 2,0%

Budgetavvikelse -1,3 1,9 2,4 0,6 1,8

Personalkostnader * -125,4 125,4 120,9 115,8 110


Omsorgsnämnden ska erbjuda den enskilde biståndsinsatser samt stöd- och serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lagstiftningens krav avseende tillämpningen av SOL, LSS, HSL, Färdtjänstlagen, Lag om bostadsanpassnings-bidrag och övrig lagstiftning säkerställs. I omsorgen om de äldre ska riksdagens antagna mål för utformning av äldrepoli-tiken vara vägledande


Utifrån grunduppdraget erbjuder Omsorgsnämnden kommu-nens invånare omsorg, rehabilitering, service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade. Äldreomsorg riktar sig främst till personer över 65 år med behov av hjälp i hemmet eller till-gång till särskilt boende för att klara sin livsföring. Insatser ges efter särskild biståndsutredning. Lagstadgat stöd till anhöriga ges genom avlastning på korttidsenheter eller genom avlösning i den egna bostaden.

Antalet färdtjänstbevis minskar, likväl som antalet enkelresor, men genomsnittspriset per resa ökar. Antalet inskrivna perso-ner i hemsjukvården ökar med 16 % och fler väljer att vårdas i hemmet vid livets slutskede. Inom vissa personalkategorier råder det svårighet med rekrytering, vilket ställer till det en del. Totalt finns 114 permanentplatser i särskilt boende för äldre och 11 korttidsplatser. Beläggningsgraden har varit 93 %, vilket är en minskning sedan föregående år. Personaltätheten på de särskilda boendena har bl.a. medfört fler antal deltids-tjänster, delade turer och arbete varannan helg samt att det är svårigheter att arbeta utifrån ett systematiskt arbetssätt med den struktur och dokumentation som staten/socialstyrelsen kräver. De nationella riktlinjerna vad gäller personcentrerat arbetssätt har inte påbörjats. Efterfrågan av hemtjänst minskar med 5 % under året, medan den arbetade tiden ökar. I syfte

att underlätta för den enskilde att klara hemgång till ordinärt boende efter sjukhusvistelse erbjuds utökade rehabiliterings-insatser i form av ett hemrehabiliteringsteam. Under året har kommunen haft kostnader endast för ett dygn avseende utskrivningsklar patient. Inom LSS ökar behovet av insatser främst till ungdomar i åldersgruppen 13 till 22 år. Behovet av fler platser i gruppboende är stort.

Omsorgsnämndens resultat är -1,3 mkr, varav 1,2 mkr består av en uppbokad kostnad avseende ett överprövat negativt bi-ståndsbeslut, som ska behandlas rättsligt. Personalförstärkning har skett både inom hemtjänsten och vid LSS-boende. Det har förekommit flera mycket personalkrävande ärenden i form av palliativ vård, där det behövs dygnetruntbemanning. Statsbi-dragen har varit större än planerat, vilket påverkat resultatet i positiv riktning.

Resultatet av årets SKL;s och socialstyrelsens Öppna jämförel-

ser 2010 visade att Lilla Edets kommun låg bland rikets 25 % sämsta kommuner när det handlade om bemötande och infly-

tande för brukarna i särskilt boende. Under året har utbild-ningssatsningar och förbättringsarbete genomförts vilket gav genomslag i årets Öppna jämförelser. Särskilt boende rankades bland rikets 25 % bästa kommuner vad gäller bemötande,

delaktighet/inflytande och kost.

Diagram 27, fördelning av intäkter inom Omsorgsnämnden.

Diagram 28, fördelning av kostnader inom Omsorgsnämnden.

Övr intäkt

15%

Avgiftsintäkt

8%

Hyresintäkt

19%

Bidragsintäkt

58%

Övr intäkt

15%

Avgiftsintäkt

8%

Hyresintäkt

19%

Bidragsintäkt

58%

44


Omsorgsnämnden


Omsorgsnämnden har konkretiserat fyra av de nio prioriterade målen, i totalt elva konkretiserade mål (a-k) där tre av dessa bedöms som uppfyllda.

1 Prioriterat mål: Skapa möjligheter för byggnation av

bostäder i olika former för livets olika skeenden

a) Genomföra en utökning av antalet boendeplatser inom LSS till 20 st. b) För att undvika utflyttning behövs centralt belägna senior- lägenheter. Omsorgsnämnden kommer att skapa gemensamma förutsättningar till ett attraktivt seniorboende, 10 lgh.

Något nytt gruppboende har inte uppfört under året, men två satelitlägenheter har tillkommit så totalt finns det 16 platser vid årets slut. Planering för seniorlägenheter pågår tillsammans med fastighetsägare.

2 Prioriterat mål: Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå

med genomsnittet i SKL´s ”Öppna jämförelser”

c) För samtliga brukare ska det finnas en genomförandeplan d) Samtliga brukare ska erbjudas en kontaktperson och en beskrivning av uppdraget ska upprättas

Genomförandeplan finns för i princip samtliga brukare, ett fåtal saknar ännu. Fortbildningsinsatser har genomförts under året, men hemtjänsten har inte lyckat nå målet. Kontaktperson och uppdragsbeskrivning finns för 92 % av brukarna, vilket överstiger målet som var satt till 90 %.

2011 2010 Förändring Utveckling 12 mån i procent Antal färdtjänstresor (enkelresor) inkl arbetsresor 4 340 5 074 -734 -14 %

Antal befintliga boendeplatser 25 125 0 0 % (Säbo+korttid) Beläggning Säbo+Korttid 93 % 95 % 0 -2 %Antal inskrivna personer 263 227 36 16 % i hemsjukvården Antal beviljade 51 215 54 161 -2 946 -5 % hemtjänsttimmar Antal arbetade timmar 76 738 75 368 1 370 2 % totalt inom hemtjänsten

Tabell 13, prestationer Omsorgsnämnden 3 Prioriterat mål: Arbetet med ”hemmaplanslösningar” ska fortsätta och utvecklas

e) Utveckla korttidsverksamheten inom LSS tillsammans med det kommungemensamma nätverket SOLTAK – 2 platser f) Implementera hemrehabiliteringsteamtet g) Implementera vardagsrehabiliterande förhållningssätt i hela hemtjänsten

Två korttidsplatser är tillskapade tillsammans med SOLTAK. Hemrehabiliteringsteamet är implementerat och det vardagsre-habiliterande arbetssättet, vilket har varit finansierat av statliga bidrag, har implementerats i största delen av verksamheten.

4 Prioriterat mål: Folkhälsoarbetet ska inriktas på

drogprevention, i första hand för barn och unga

h) Träffpunktslokal för unga inom målgruppen LSS i) Hemtjänstteam för dementa j) Anhörighetssamordnares arbete ska omfatta målgrupperna äldre, funktionshinder och psykiatri k) Upprätta värdegrund som ska känneteckna verksamheten inom äldreomsorgen

Träffpunkt finns sedan 2009 men endast för de ungdomar som bor på boendet Vävaren. Målet var att alla ungdomar i mål-gruppen ska ha tillgång till träffpunkten. Under 2011 har det varit stor personalomsättning på Vävaren vilket inneburit att lokalen inte har fungerat som träffpunktslokal. Ett samarbete finns med den träffpunkt som Röda Korset har startat för mål-gruppen i Fritidsborgen. Något hemtjänstteam för dementa är inte upprättat. Anhörigsamordnaren har påbörjade kartlägg-ning av målgruppens behov av stöd. Det tänkta samarbetet mellan LSS och IFO blev inte av då det under året har saknats resurser inom LSS. Värdegrundsarbetet kommer att påbörjas först 2012.

45


IndividnämndenOrdförande: Peter Spjuth (V)

Förvaltningschef: Sven Bergelind

(mkr) 2011 2010 2009 2008 2007

Intäkter 15,3 12,6 12,3 16 21

Kostnader -79,5 -77 -74,3 -75,9 -76,1

nettokostnader -64,2 -64,4 -62 -59,9 -55,1

nettokostnadsutveckling -0,3% 3,9% 3,5% 8,7% 28,1%

Budgetavvikelse 0,4 9,4 -0,7 -4,4 -0,8



Individnämnden skall arbeta förebyggande så missförhål-landen och sociala problem motverkas. Den enskilde skall vid verkställighet av bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Bi-ståndet skall utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Som ett led i detta skall nämnden även erbjuda kompetensutveckling i form av vuxenutbildning, sfi samt språk- och arbetspraktik.


I nämndens förebyggande arbete har, i enlighet med social-tjänstlagens intentioner, insatser till barn och unga prioriterats som exempelvis föräldrautbildning, barngruppsarbete och rådgivning. IFO har även medverkat i förebyggande aktiviteter vid familjecentralen och varit en aktiv part i KLARA-projektet som syftar till att minska risken för att utveckla ett utanför-skap. För personer med missbruksproblem erbjuds tidigt stöd, enskilt eller i grupp. Genom tidiga insatser så förebyggs mer omfattande åtgärder, vilket har varit framgångsrikt. Antalet vårddygn på institution har sjunkit och i öppenvårdsverksam-heten har cirka 55-60 personer deltagit. Ekonomiskt stöd upp till skälig levnadsnivå ges för den som ansöker om ekonomiskt bistånd. Förvaltningsdomstolen har endast i ett fåtal fall ändrat nämndens beslut, vilket pekar på att nämndens tolkning av rät-tighetsbegreppet skälig levnadsnivå är rättssäkert och korrekt. Stöd ges till personer med psykiska funktionshinder, men den planerade dagverksamheten är förskjuten i tid.

Vuxenutbildning erbjuder sfi samt grundläggande och gymna-siala kurser. Studie – och yrkesvägledaren informerar, stödjer och motiverar. Kursutbudet i kommunen kompletteras med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR och ger kommuninvånarna möjlighet att studera i andra kom-muner och på distans. Arbetsmarknadsinsatserna utvecklas för

att ge möjligheter till ökad sysselsättning, språkpraktik, jobbsö-karaktiviteter och social träning. Behovet av differentierade insatser har ökat för att kunna matcha dessa med individens förutsättningar. En lokal överenskommelse mellan Arbets-förmedlingen, Migrationsverket och Lilla Edets kommun har resulterat i etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Åtta personer har kommit till Lilla Edets kommun under året, men bristen på bostäder är fortfarande ett problem.

Nämndens resultat är positivt med 0,4 mkr, vilket främst beror på större statsbidrag än förväntat. Personalomsättningen har varit hög inom personalkategorin socialsekreterare. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd har ökat med knappt 4 %, till 428 stycken. Unga hushåll, 18-24 år, har däremot minskat något, till 145 personer. Genomsnittstiden som ett hushåll har försörjningsstöd har minskat något, och den över-vägande orsaken till behovet av stöd är arbetsmarknadsrela-terad. Antalet vårddygn ökar avseende barn och unga, medan det minskar avseende vuxna. Antalet personer med missbruks-problem som erhållit biståndsprövat öppenvårdsstöd har ökat med 24 % .

Diagram 29, fördelning av intäkter inom Individnämnden

Diagram 30, fördelning av kostnader inom Individnämnden

Övr intäkt4%

Avgiftsintäkt2%

Hyresintäkt11%

Bidragsintäkt83%

Investerings-kostnad

0%

Övr kostnad4%

Köpt verksamhet

25%

Lämnade bidrag

24%

Personal-kostnad

42%

Lokalkostnad5%

46


Individnämnden


Individnämnden har konkretiserat fem av de nio prioriterade målen, i totalt tolv konkretiserade mål (a-l) där sju av dessa bedöms som uppfyllda.


goda resultat samt stärka elevernas sociala kompetens,

framtidstro och självständighet

a) Alla elever som deltar i KLARA ska bli behöriga till nationellt gymnasieprogram samt kunna bo kvar hemma b) Antalet avbrutna studier ska minska

Avsaknaden av specialpedagog i KLARA under våren och sommaren har försvårat måluppfyllelsen Av de 12 elever med lärare och föräldrar som genomgått programmet så uppnåddes målet för 11, en elev blev inte behörig till nationellt gymna-sieprogram. Under året avbröt 54 deltagare av 184 (gruv/gy) sina studier, vilket utgör 29 % jämfört med 22 % 2010. 13 personer avbröt för jobb jämfört med 8 personer 2010.

2 Prioriterat mål: Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå

med genomsnittet i SKL´s ”Öppna jämförelser”

c) För deltagarna meningsfull sysselsättning ska erbjudas personer med psykiska funktionshinder d) Anpassat boende ska etableras för personer med psykiska funktionshinder

På grund av de ekonomiska förutsättningarna så har ingen dagverksamhet startar upp under året, utan resurserna lades på det ökade behovet av boendestöd. Något anpassat boende har inte etablerats.

3 Prioriterat mål: Arbetet med ”hemmaplanslösningar” ska

fortsätta och utvecklas

e) Stödet till olika målgrupper inom socialtjänsten ska baseras på evidensbaserad metodik f) Kvalificerad föräldrautbildning ska erbjudas till risk- grupper och följas upp

Stöd baserat på evidensbaserad metodik har använts och för-äldrautbildningar har genomförts.


tion, i första hand för barn och unga

g) Aktivt arbete i form av barn och ungdomsgrupper för barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk sjukdom ska ske h) Lägerverksamhet för ungdomar i självförtroendestödjande syfte ska ske för barn vars hushåll lever under socio- ekonomisk stress i) Antalet nöjda pensionärer, som fått arbete utfört av AMA:s servicetjänst, ska öka

Arbetet med att sprida kunskap till dem som arbetar med barn i kommunen, och VGR, samt att driva grupparbete för de barn och unga som har dessa problem i hemmet har pågått under året. Lägerverksamhet har bedrivits. En nöjdhetsundersök-ning har genomförts hos AMA´s kunder. 91 av 186 utskickade enkäter har lämnats in. Av dessa är 84 nöjda.


kontakter med kommunens företagare

j) Beslut om tillfälligt alkoholserveringstillstånd skall meddelas inom en månad k) Beslut om permanent alkoholserveringstillstånd skall meddelas inom tre månader l) Antal personer som fått praktikplatser i näringslivet, 5 stycken

Samtliga tillgälliga alkoholtillstånd lämnades det beslut på inom en månad från ansökan. När det gäller de permanenta tillståndsansökningarna så har det inte inkommit någon under året. Sju personer har under året fått praktikplats inom det lokala näringslivet,

2011 2010 Förändring Utveckling 12 mån

Antal vårddagar barn & unga (HVB) 1 795 1 270 525 41 %Antal placeringsdygn i familjehem, barn & unga 4 412 4 108 304 7 %Antal vårddagar vuxna (HVB) 1 768 2 367 -599 -25 %Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 428 412 16 4 %Ekonomiskt bistånd - genom- snittligt antal bidragsmånader per 12-månadersperiod 5,6 5,8 -0,2 -3 %Antal köpta vårddagar för personer med psykiskt funktionshinder 1 974 2 069 -95 -5 %Antal personer i offentligt skyddad anställning 8 8 0 0 %Antal flyktingar med plane- ringsbidrag i introduktion 8 14 -6 -43 %

Tabell 14, prestationer inom Individnämnden

47


PersonalredovisningMedarbetarna i Lilla Edets kommun ska arbeta på arbets-platser där alla trivs och mår bra. Ambitionen är att verka för en väl fungerande verksamhet som kan kombineras med ett långsiktigt hållbart arbetsliv, i linje med kommunens vision om att uppnå Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. In-satserna har bidragit till att chefers och medarbetares resurser tillvaratas, främjas och utvecklas positivt, vilket i sin tur med-verkar till att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgi-vare samt att kommuninvånarna är nöjda med sin kommun. Några av de viktigaste händelserna under året har varit:

•FortsattutvecklingavPA-systemet,sominfördesislutetav 2010•Ettlokaltsamverkansavtaltecknadesmellankommunenoch de fackliga parterna•Allachefergenomgårenprocessutbildningkringarbetsmiljö- utveckling•Enhälsoutvecklarefinns,somframföralltverkarinomdet hälsofrämjande området•Ettpersonalförsörjningsarbetetharinlettsisyfteattvifår rätt kompetens för rätt uppdrag, attrahera nya medarbetare samtidigt som kompetenta medarbetare ska stanna kvar och utvecklas.

PERSONALNycKELTALEN

Lilla Edets kommun följer de riktlinjer som Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL) rekommenderar för redovisning av personalnyckeltal. Mättidpunkten är den 1 november alterna-tivt på helårsbasis. Den 1 november är allmänt vedertaget som tidpunkt i personalstatistiska sammanhang, eftersom den inte påverkas av helgdagar och ledigheter.

Personalredovisningen avser tillsvidareanställd och tidsbegrän-sat anställd personal, vilkas villkor regleras av kollektivav-talet Allmänna Bestämmelser (AB). Det är kommunens mest förekommande kollektivavtal. Med tidsbegränsad anställning menas att månadslön utgår under en i förväg bestämd period, att anställningen varar i minst tre månader och att sysselsätt-ningsgraden är minst 40 %. I antalet anställda ingår också tjänstlediga. Ibland används uttrycket månadsanställning, vilket är samlingsbenämningen för tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar.

Årsarbetare definieras som det totala antalet hel- och deltidsbe-fattningar, omräknat till heltidsbefattningar. Långtidssjukfrån-varo kan definieras på olika sätt. I denna redovisning betraktas sjukfrånvaro som lång, om den pågått sammanhängande i 60 dagar eller mer. Vid tolkning av sjukfrånvarostatistik är det viktigt att beakta att små förändringar på en liten förvaltning/arbetsplats kan ge ett stort utslag statistiskt.

ANSTÄLLNINGAR Och åRSARBETARE

I kommunen finns 756 tillsvidareanställningar den 1 november 2011, vilket betyder att det är 13 anställningar färre än året innan. Minskningen kan förklaras med att lediga tjänster inte har återbesatts. En person kan inneha flera anställningar, vilket medför att om tillsvidareanställningarna uttrycks i personer, motsvarar dessa 751 personer.

I Lilla Edets kommun finns totalt 871 månadsanställningar per den 1 november 2011, vilket betyder att 115 anställningar är tidsbegränsade. Antalet tidsbegränsade anställningar har ökat med ca 30 stycken jämfört med förra året

åLDERSFÖRDELNINGMedelåldern bland kommunens medarbetare är 48,6 år, vilket är en höjning med 1,1 år jämfört med föregående år. Kvinnor-nas medelålder är 48,5 år och männens 49,1 år. Kommunens medarbetare har under de senaste åren tenderat att bli äldre med några tiondelar i snitt per år. Inflödet av yngre medar-betare är fortfarande litet, vilket innebär att effekterna av de förestående pensionsavgångarna blir alltmer påtagliga.

Förvaltning 2011 2010 2009 2008

årsarb Anställn årsarb Anställn årsarb Anställn årsarb Anställn

Samhällsbyggnadsförv 42 42 42 42 42 42 42 43

Kommunledningsförv 30 31 29 30 28 29 27 28

Socialförv 290 353 284 351 293 360 285 351

Bildningsförv 305 330 318 346 351 386 368 404

Totalt 667 756 673 769 714 817 722 826

Tabell 15. Antalet årsarbetare och tillsvidareanställningar den 1 november 2008-2011.

Förvaltning ≤ 29 år 30-49 år ≥ 50 år Totalt 12 mån

Samhällsbyggnadsförv 3 20 19 42Kommunledningsförv 1 16 14 31Socialförv 32 144 177 353Bildningsförv 11 146 173 330Totalt 47 326 383 756Andel i % 6 43 51 100Andel i % 1/11 2008 8 47 45 100Andel i % 1/11 2009 6 48 46 100Andel i % 1/11 2010 6 47 47 100

Tabell 16. Åldersfördelning för tillsvidareanställningar den 1 november 2011 up-pdelat per förvaltning. Även kommunövergripande andel i % per den 1 november 2008-2011.

48


PersonalredovisningKÖNSFÖRDELNINGAndelen kvinnor i Lilla Edets kommun har sjunkit med en procentenhet till 86 %, jämfört med föregående år. Andelen män har ökat till 14 %. Socialförvaltningen har fortfarande den största procentuella andelen kvinnor med 93 % och bild-ningsförvaltningen kommer därefter med 88 % kvinnor. Flest antal män finns i samhällsbyggnadsförvaltningen, där 71 % av anställningarna innehas av män. Jämn könsfördelning, d.v.s. 40 % män/kvinnor, 60 % kvinnor/män, finns inte i någon förvaltning.

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Antal % Antal % AntalSamhällsbyggnadsförv 12 29 30 71 42Kommunledningsförv 23 74 8 28 31Socialförv 327 93 26 7 353Bildningsförv 290 88 40 12 330Totalt 652 86 104 14 756

Tabell 17. Könsfördelningen av tillsvidareanställningar den 1 november 2011.

Personalkategori Kvinnor Män Totalt Antal % Antal % Antal %Förskola/skola 213 89 % 25 11 % 238 32 %Vård/omsorg 289 95 % 14 5 % 303 40 %Fritid/kultur 10 91 % 1 9 % 11 1 %Teknik 71 61 % 45 39 % 116 15 %Administration 69 78 % 19 22 % 88 12 %Totalt 652 86 % 104 14 % 756 100 %

Tabell 18. Personalkategorier och tillsvidareanställningar fördelade på kvinnor och män den 1 november 2011.

PERSONALKATEGORI Och KÖN

Inom de flesta personalkategorier arbetar nästan uteslutande kvinnor. Dit räknas i synnerhet skola/förskola samt vård/omsorg. Den personalkategori som kommer närmast jämn könsfördelning är ”Teknik” med 61 % kvinnor och 39 % män. Poängteras bör att i ”Teknik” ingår, förutom tekniker, brandpersonal och hantverkare, även köks-/måltidsarbete och lokalvård. I de två sistnämnda personalkategorierna arbetar 100 % kvinnor.

2011 2010 2009 2008

Sysselsättningsgrad Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män %

deltid 41,0 1,0 43,5 1,5 43,4 2,2 44,1 2,7

Heltid 45,0 13,0 42,5 12,4 42,2 12,1 41,1 12,1

Totalt 86,0 14,0 86,0 14,0 85,7 14,3 85,2 14,8

Tabell 19. Sysselsättningsgradernas fördelning mellan könen per den 1 november 2008-2011.

hEL- Och DELTID UPPDELAT På KÖN

Antalet heltidstjänster har ökat med 2,5 procentenheter för kvinnorna och med 0,6 procentenheter för männen, vilket innebär att deltidstjänsterna minskat med motsvarande pro-centenheter.

chEFERNAS KÖNSFÖRDELNING

Av kommunens samtliga 35 chefer är 63 % kvinnor och 37 % män. Andelen kvinnor i chefsbefattningar har ökat med några procentenheter för varje år de senaste åren, men för de senaste två åren sjönk andelen kvinnor med 0,5 respektive 1,0 procent-enhet. Kommunchef och samtliga förvaltningschefer är män.

PENSIONSAVGåNGAR

De tio kommande åren går 105 respektive 97 personer i ålders-pension från social- respektive bildningsförvaltningen. I hela kommunen går 217 personer i ålderspension under samma period. De motsvarar 29 % av den totala personalstyrkan, tre procentenheter lägre jämfört med förra året. De fem komman-de åren går 78 personer i pension. Dessa beräkningar utgår från antagandet att alla går i ålderspension vid 65 års ålder.

PERSONALRÖRLIGhET

Extern personalrörlighet anger andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen. År 2011 fördelades den externa personalrörlig-heten med 9 % som påbörjade en anställning och 10 % som avslutade en anställning. Personer som påbörjat en anställning har ökat med sex procentenheter och personer som avslutat en anställning är oförändrat jämfört med förra året.

2011 2010 2009 2008Andel som påbörjat en anställning 1 % 3 % 3 % 10 %Andel som avslutat en anställning 10 % 10 % 8 % 12 %

Tabell 20. Den externa personalrörligheten för tillsvidareanställda åren 2008-2011.

49


PersonalredovisningREDOVISNING AV SjUKFRåNVARONI Lilla Edets kommun skall rehabiliteringsutredningen ge-nomföras antingen när medarbetaren blivit sjuk och bedöms vara sjukskriven längre tid än 14 dagar, medarbetaren varit frånvarande på grund av sjukdom vid minst 6 tillfällen under en tolvmånadersperiod eller när medarbetaren själv begär det. Närmaste chef skall så snart som möjligt ta en personlig kontakt med medarbetaren som blir sjuk.

Orsaker till sjukfrånvaron är komplexa. Sjukfrånvaron kan t.ex. bero på förhållanden som inte har med arbetet att göra. Hela livsstilen påverkar en medarbetares hälsa. Försäkrings-kassans tillämpning av reglerna i sjukförsäkringssystemet samt attityder till sjukskrivning i samhället kan ge utslag i kommu-nens sjukfrånvarostatistik. Det medvetna arbetet, som bedrivs i kommunens regi, med att åstadkomma en sänkning av ohäl-sotalen anser vi vara en bidragande orsak till den sjunkande sjukfrånvaron de senaste åren.

År 2011 hade kommunens månadsavlönade personal 5,2 % sjukfrånvaro, vilket är en sänkning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har sjunkit för kvinnorna med 0,1 procentenheter och med 0,8 procentenhet för män. Långtidssjukfrånvaron har halverats jämfört med föregående år och utgör 25,2 % av total sjukfrånvarotid.

Tabell 21 visar medarbetarnas sjukfrånvaro åren 2008-2011. Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid.

2011 2010 2009 2008 % % % %

Sjukfrånvaro ≥ 60 dagar/ total sjukfrånvarotid 25,2 52,0 63,6 64,8Sjukfrånvaro kvinnor/ ordinarie arbetstid kvinnor 5,8 5,9 7,4 8,1Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män 2,0 2,8 2,8 3,9Sjukfrånvaro ålder ≤ 29 år/ ordinarie arbetstid för ≤ 29 år 4,8 4,0 4,2 4,8Sjukfrånvaro ålder 30-49 år/ ordinarie arbetstid för 30-49 år 4,2 4,6 5,6 7,2Sjukfrånvaro ≥ 50 år/ ordinarie arbetstid för ≥ 50 år 6,0 6,3 7,8 8,0Total sjukfrånvarotid/ ordinarie arbetstid 5,2 5,4 6,6 7,4

Tabell 22. Sjukfrånvarotid i % av tillgänglig arbetstid för tillsvidareanställda åren 2008-2011.

2011 2010 2009 2008 % % % %

Totalt i kommunen 5,2 5,6 6,8 7,6

I tabell 23 redovisas sjukfrånvaro i dagar per årsarbetare med tillsvidareanställning. Sjukdagarna redovisas som kalender-dagar, oavsett om personen varit sjuk på hel- eller deltid. En minskning av antalet sjukdagar har skett inom socialförvalt-ningen, medan sjukdagarna ökat något inom bildningsförvalt-ningen. Totalt sett har antalet sjukdagar minskat från 26 till 22 sjukdagar per årsarbetare.

Tabell 23. Antalet sjukdagar/årsarbetare på tillsvidareanställning för åren 2008-2011.

2011 2010 2009 2008

Socialförv 25 34 44 39Bildningsförv 21 19 25 36Totalt i kommunen 22 26 31 35

Tabell 24 visar sjukfrånvaron i dagar per tillsvidareanställning. Frånvaron redovisas som hela kalenderdagar, oberoende av om den anställde var sjuk på hel- eller deltid. År 2008 var sjukfrån-varon 31 sjukdagar per anställning. År 2011 ligger motsvaran-de siffra kvar på 22 sjukdagar jämfört med föregående år.

Tabell 24. Antalet sjukdagar/tillsvidareanställning för åren 2008-2011.

2011 2010 2009 2008

Socialförv 20 28 35 32Bildningsförv 20 19 22 33Totalt i kommunen 22 22 27 31

Lika viktigt som att följa upp långtidssjukfrånvaron, är det vä-sentligt att vara uppmärksam på de medarbetare som är sjuka ofta med korta tidsperioder. Upprepad sjukfrånvaro kan vara en varningssignal avseende hälsoläget. Det är berörd chef som har ansvaret att ta reda på orsaken till den upprepade sjukfrån-varon. Att vara ”ofta sjuk” kan vara inledningen till en period av längre sjukskrivning, så insatser som stöttar en återgång till arbetet skall igångsättas så tidigt som möjligt även vid ”hög korttidsfrånvaro”.

Andelen tillsvidareanställda personer som under åren 2008 – 2011 haft sex sjuktillfällen eller fler framgår av tabell 25. Andelen tillsvidareanställda med ”hög korttidsfrånvaro” ligger oförändrat kvar på 3,0 procentenheter i jämförelse med förra året.

Tabell 25. Andelen tillsvidareanställda personer i % med 6 eller fler sjuktillfällen under ett år.

2011 2010 2009 2008 Totalt i kommunen 3,0 % 3,0 % 4,1 % 2,8 %

Den kategori som fortfarande har den högsta sjukfrånvaron i kommunen, 6,0 %, är medarbetare som är 50 år eller äldre. Det är en sänkning med 0,3 procentenhet sedan förra året. För medarbetare mellan 30 – 49 år är sjukfrånvaron 4,2 %, vilket motsvarar en sänkning med 0,4 procentenheter jämfört med året innan. Sjukfrånvaron för medarbetare 29 år eller yngre har ökat med 0,8 procentenheter till 4,8 % under 2011. Summerat har sjukfrånvaron sjunkit för alla kategorier nämnda ovan, med undantag för de yngsta medarbetarna där sjukfrånvaron ökat mest.

Som framgåt av tabell 22 så har den totala sjukfrånvaron för tillsvidareanställda medarbetare sjunkit från 7,6 % år 2008 till 5,2 % år 2011. Under det gångna året har minskningen varit 0,4 procentenheter.

50


Miljöredovisning

EKOLOGISKA LIVSMEDEL

2011 har varit ett händelserikt år när det gäller kommunens miljö- och energiarbete. Genom Energimyndighetens energief-fektiviseringsstöd har många projekt inletts för att minska kommunens interna energianvändning. Vissa av projekten är ännu bara i sin linda då nuläget först måste fastställas genom att analys av energianvändning och –flöde, medan andra är på god väg att genomföras.

En fråga som vi har arbetat med under många år är miljöan-passning av den kommunala fordonsparken. I den jämförelse som kom från Miljöfordon syd i slutet av året framgår att miljöbilsandelen i den kommunala organisationen är närmare 90 %. Detta omfattar personalleasingbilarna men inte lätta lastbilar, där det fortfarande återstår mycket arbete.

Under våren 2011 avslutades det sista av kommunens fyra klimatinvesteringsprogram. Genom dessa investeringsprogram har kommunen, företag och privatpersoner under 10 års tid investerat 83,5 mkr som lett till att utsläppen av koldioxid minskat med ca 9 200 ton och dessutom har utsläppen av en mängd andra miljöstörande ämnen liksom energianvändningen minskat.

Det kommunala fastighetsbolaget Leifab har satsat mycket på energieffektivisering och fossilbränslefritt i fastighetssektorn. Genom nya styrsystem för skolans värme och ventilation har elförbrukningen minskat med upp till 15 % medan förbruk-ningen av värme har minskat med 10 %. Leifab har dessutom gått in som delägare i Prässeberg Vind AB vilket medfört att närmare 40 % av elbehovet 2011 kom från egen vindkraft.

BIOLOGISK MåNGFALD

Skogen i Lilla Edets kommun är framförallt i Hjärtumsområ-det väldigt artrik. Genom den kalkrika berggrunden och de mycket branta bäckravinerna skapas, för regionen och ibland hela landet, unika förutsättningar för arter att leva här. Sedan 1999 har markägare informerats om detta i olika projekt, vilket har inneburit att många har valt att skydda de arter som finns inom sina markområden genom olika avtal kring hur skogen ska skötas.

Under 2011 har ett stort naturskyddsområde om 188 hektar bildats för Långemossen. Genom denna stora utökning av skyddad skogsmark finns det nu närmare 1 600 hektar, eller 7 %, skyddad skog i kommunen vilket får ses som mycket högt här i södra Sverige. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån i oktober 2011 är situationen i Sverige så att ”Det mesta av den skyddade skogen finns ovanför gränsen för den fjällnära skogen. Nedanför den gränsen är nästan 1,6 % av skogen skyddad.”

Diagram 31, Skyddad skogsmark i procent av total skogsareal

8

7

6

5

4

3

2

1

0

19881990

19921994

19961998

20002002

20042006

20082010

Den ekologiska odlingen i kommunen har haft en ökande trend under de senaste tio åren, men 2010 minskade den ordentligt för första gången. Eftersom det är ett 20-tal lant-brukare som odlar ekologiskt på rätt stora arealer per gård så blir förändringarna när någon avvecklar verksamheten stor. Trots minskningen så är fortfarande mer än var fjärde hektar jordbruksmark i kommunen ekologiskt odlad och det får ses som en mycket hög andel nationellt sett där man 2010 nådde upp till i snitt 15 %. Att det är fjolårets resultat som redovisas för detta nyckeltal beror på ett års eftersläpning hos Jordbruks-verket varifrån vi får faktaunderlaget.

Diagram 32, Ekologiskt odlad mark i procent av total odlad markareal

0

5

10

15

20

25

30

35

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

%

enbart KRAV

Till skillnad från andelen ekologiskt odlad mark ökar andelen ekologiska livsmedel, främst i ett av de två centralköken, sko-lan, markant så att det nu utgör 10 % av den totala kostnaden för livsmedel. I Lilla Edets kommun är detta en ordentlig upp-gång från 2005 då motsvarande siffra var knappt 1 %.

Förutom ekologiska livsmedel arbetar skolan med att minska mängden mat som slängs. Under vecka 45-47 gjordes en så kallad nollmätning som sen ligger till grund för att se föränd-

51


ringar vid kommande års mätningar. Under varje vecka under denna period slängdes det 112 kg mat i 5 av kommunens skolor vilket är knappt 5 % av den mat som tillagats. Genom att minska på mängden mat som slängs minskas koldioxid-utsläppen i flera led. Vid produktion av livsmedel förbrukas diesel i lantbruksmaskiner och för att ta fram konstgödsel, vid transport till slutkonsument går det åt diesel och vid matlag-ning används el. All denna verksamhet leder till utsläpp av koldioxid som genom att man slänger mat har släppts ut helt i onödan.

Miljöredovisning

Diagram 33, Andel ekologiska livsmedel i procent av kommunens totala livsme-delskostnader

0

2

4

6

8

10

12

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

%

ENERGIFÖRBRUKNING

Den största delen av kommunens energiförbrukning sker i fastigheterna, där förskolor och särskilda boenden är mest en-ergieffektiva. Förutom i fastigheterna så förbrukas även mycket energi vid pumpning av vatten och avlopp. Genom energieffek-tiviseringsstödet håller kommunen nu på med en genomgång av bland annat pumparna men även flera andra verksamheter gås igenom för att se så att system inte motverkar varandra eller används i onödan. Det kan också ha kommit ny och mer energieffektiv teknik som gör att ett byte av utrustning idag är kostnadseffektivt på grund av den stora minskning av energi och därmed kostnad som bytet kommer att medföra.

TRANSPORTER

Beslutet om att kommunen endast ska använda gasbilar i sin verksamhet togs 1996 men det har under åren varit svårt att uppfylla detta då antalet bilmodeller som passar för kommu-nens verksamheter är mycket smalt. De senaste två åren har det kommit ett par riktigt snåla VW-modeller som kommunen har köpt in men då personalen tycker att dessa är för stora kommer kommunen nu istället att köpa in andra miljöbilar.

Det kan handla om el-, gas-, etanol- och hybridbilar men även snåla diesel/bensinbilar är möjliga att köpa in på detta sätt. Vid årsskiftet 2011 hade Lilla Edets kommun närmare 90 % gas- eller etanoldrivna bilar där merparten är gasdrivna. Genom denna stora andel fossilbränslefria bilar ligger kommunen i toppskiktet av landets kommuner.

Diagram 34, Andel förnybara bränslen i kommunens fordon

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000Liter diesel

etanol

gas

bensin

2008 2009 2010 2011

Resvaneundersökningen som gjordes bland kommunanställda 2010 gör att kommunen arbetar för att minska bilresorna. Under 2011 köptes två elcyklar in där en används av hemtjäns-ten i Lilla Edet och den andra går som poolcykel. Genom detta finns nu närmare 10 cyklar för de kortaste resorna.

Antalet busskort som finns för utlåning vid tjänsteresor har fått utökas under året då efterfrågan varit mycket stor. Statistik förs över hur mycket busskorten används och visar att de används mycket frekvent under större delen av året och ökningen sedan 2010, som var första året med utlåning av busskort, är 30 %.

Tillsammans har ovanstående inneburit att körsträckorna för tjänstresorna har minskat något sedan föregående år och antalet mil med egen bil ligger fortsatt lågt.

Diagram 35, Total körsträcka i antal mil för Lilla Edets kommuns tjänsteresor

0

50000

100000

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Antal mil Bilersättning Tjänstebilar

52


MiljöredovisningI det nya bostadsområdet Ekeberg i Lödöse har gång- och cykelvägar anlagts för att finnas på plats redan när de första familjerna flyttar in. På grund av att det samtidigt anläggsnya vägar har dock inte andelen gång-/cykelväg ökat trots en ök-ning med närmare 300 m under 2011. Fram till 2014 finns ett mål om att det i snitt ska anläggas minst 500 m gång- och cykelväg i kommunen.

Diagram 35, Total körsträcka i antal mil för Lilla Edets kommuns tjänsteresor

35,00

30,00

25,00

20,00

15,00

10,00

5,00

0,002005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

%

53


Välfärdsredovisning

EGEN FÖRSÖRjNING

Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbe-folkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden och grupper samt hur utvecklingen ser ut över tid. Den utgår från ett lokalt perspektiv, med övergripande syfte att skapa samhäl-leliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos kom-munens medborgare, samt ett ekologiskt hållbart samhälle.

Välfärdsredovisningen handlar inte om siffror i form av pengar. Ord som rambudget, detaljbudget och investeringsbudget lyser med sin frånvaro. I stället bildar begrepp som exempelvis jämställdhet, trygghet, ålderdom, fattigdom, sjukdagar, tidiga aborter och utbildningsnivå delar av ett dokument som rör det viktigaste av allt för oss som invånare, nämligen vår hälsa. Vidare syftar välfärdsredovisningen till att utveckla metoder och arbetsformer för styrning och uppföljning av kommunal verksamhet där välfärd och hälsa står i centrum, införa samt införliva dessa i den ordinarie beslutsfunktionen och i de re-guljära styr- och uppföljningssystemen. Välfärdsredovisningen utgör även ett underlag för politiker och tjänstemän för att se samband mellan fattade beslut och uppnådda resultat, och kan komplettera det ekonomiska bokslutet med välfärdsmått.

Ett begränsat urval av nyckeltal har gjorts i denna redovisning utifrån målområdena i den kommunala handlingsplanen för folkhälsa samt de nationella målen. Nyckeltal är en variabel som mäter eller utvisar ett förhållande. Nyckeltalet som an-vänds i välfärdsredovisningen måste ha relevans för hälsout-vecklingen och mäta något som påverkar människors hälsa. Dessutom ska nyckeltalet vara möjligt att påverka på lokal nivå och om möjligt direkt kunna knytas till vissa specifika verksamheter. Nyckeltalet ska möjliggöra en jämförelse över tid eller med andra geografiska områden.

I välfärdsredovisningen för Lilla Edets kommun finns nyckeltal som referensgruppen för välfärdsredovisningen har arbetat fram på uppdrag av kommunstyrelsen och som är antagna av kommunfullmäktige i Lilla Edet.

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.

Resultat från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät

visar att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer som har socialbidrag, är i ekonomisk kris, saknar kontantmarginal, är låginkomsttagare och är arbetslösa. Unga personer som flyttat hemifrån har, generellt sett, en sämre ekonomi än andra grupper.

Enligt ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” påverkar ojämlika inkomster den genomsnittliga hälsonivån i ett samhälle. Stor ojämlikhet i inkomstnivå minskar den genomsnittliga hälso-nivån. Sverige är ett land med relativt låg inkomstspridning, vilket inverkar positivt på hälsan.

Tabell 26. Antal personer med ekonomiskt stöd i Lilla Edets Kommun 2005-2011

Försörjningsstöd 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005

Antal hushåll under året 428 412 391 353 329 336 360Antal barn>16 år i hushåll med försörjningsstöd 190 206 234 228 175 152 163

Källa: Individnämndens årsrapport 2011, Lilla Edets Kommun

Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skydds-nät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, dvs. stärka den enskilde att leva ett självstän¬digt liv.

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Lilla Edets Kommun har ökat från 2005 till 2011. Orsaken är i huvudsak försämrad arbetsmarknad, höjda krav på arbetskraftens yrkesmässiga och sociala kompetens samt förändringar i arbets- och sjukförsäk-ringssystemen.

LIVSLåNGT LÄRANDE

Andelen med eftergymnasial utbildning är en viktig bestäm-ningsfaktor för hälsa efter-som den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har för¬gymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbild-ningskrav ofta gynnsamma. Studier har visat att personer med låg utbildningsnivå har en ökad risk att drabbas av sjukdom och förtida död jämfört med personer med hög utbildning. Utbildningsnivån i befolkningen har ökat i Sverige de senaste fyrtio åren. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor.

54



Diagram 37. Utbildningsnivå i befolkningen, andel

Utbildningsnivån i Lilla Edets kommun är lägre jämfört med såväl riket som Västra Götalandsregionen. Kommunen har en proportionellt större andel av befolkningen som endast har förgymnasial utbildning. Det är 33 % av befolkningen 16-74 år jämfört med 25 % i riket och 26 % i regionen.

Den proportionella andelen av befolkningen som har en efter-gymnasial utbildning är betydligt lägre. I Lilla Edets kommun är det 16 % som har eftergymnasial utbildning jämfört med att det i regionen är 30 % och i riket 30 %. Påtagligt fler kvinnor (21 %) har eftergymnasial utbildning jämfört med männen (12 %).

ANDELEN BEhÖRIGA TILL GyMNASIESKOLAN

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familj, skola och fritid. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. Genomgången

0% 5%

10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Förgymnasial utbildning

Gymnasial utbildning högst 2 år

Gymnasial utbildning 3 år

Eftergymnasial utbildning kortare än

3 år

Eftergymnasial utbildning 3 år eller

längre

Uppgift om utbildningsnivå

saknas

Lilla Edet VGR Riket

källa: Statistiska centralbyrån

utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras.

Under sin uppväxt tillbringar barn mer än 15 000 timmar i skolan. Barnens hälsa påverkas exempelvis av det psykoso-ciala klimatet mellan eleverna, skolans fysiska utformning och elevernas möjlighet att utöva inflytande över skolarbetet. En god skolmiljö kännetecknas av lärare som är tydliga och goda vuxna förebilder med tydliga och realistiska krav på eleverna.

Tabell 27. Andel ej behöriga till gymnasieskolan 2008-2011

2011 2010 2009 2008

Lilla Edets kommun 17,5 % 15,9 % 15,4 % 19,6 % Fuxernaskolan 24,6 % 21,4 % 20,4 % 23,6 % Tingbergsskolan 9,4 % 4,3 % 4,9 % 6,1 % Strömskolan -- -- 22,0 % 30,2 %riket 13,0 % 12,5 % 11,8 % 11,5 %

Källa: Skolverket/SIrIS

Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiskt och

samhällsvetenskapliga program

Naturvetenskapliga och tekniska program Andel (%) elever ej behöriga

Lilla Edet totalt 82,5 79,8 78,9 66,7 17,5 Fuxernaskolan 75,4 73,8 73,8 55,7 24,6 Tingbegsskolan 90,6 86,8 84,9 79,2 9,4 Riket 87 85,9 84,4 82,6 13

0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0%

100,0% Lilla Edet totalt Fuxernaskolan Tingbegsskolan Riket

källa: Statistiska centralbyrån

Diagram 38. Grundskolan – behörighet till gymnasieskolan 2011

55



PSyKISK hÄLSA

Från och med 2011 skiljer sig behörighetskraven mellan yrkes-program och högskoleförberedande program.

För att vara behörig till ett nationellt program från läsåret 2011/2012 måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskole-förberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv Bristande baskunskaper begränsar möj-ligheterna till vidare studier och delaktighet i samhället i övrigt. Andelen behöriga varierar stort mellan kommunens olika skolor. Totalt är det 20 av 114 elever som inte nått behörighet 2011 enligt skolverkets statistik.

hÄLSA I ARBETSLIVET

Ett hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika bestäm-ningsfaktorer. Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör i stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar häl¬san i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur.

Graden av deltagande och inflytande i samhället påverkar vuxna människors hälsa och sociala förhållanden. Därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av befolkningen efter-strävas i ett jämlikt samhälle.

Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpen-ning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning (före 2004 förtidspension och

Diagram 39. Antalet ohälsodagar per person och år

sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64. Alla dagar är omräknade till ”heldagar” - t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet.

Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var år 2011 i december månad 38,5 dagar. Jämfört med samma månad år 2010, då det låg på 40,3 dagar, är det en förbättring. År 2007 var ohälsotalet 51,2. Förändringen av kommunens ohälsotal följer minskningen i riket och i regionen. Lilla Edets ohälsotal ligger dock högre än VGR´s 29,3 och rikets 27,7 dagar. Ohälsotalet sjönk i kommunen under 2011 och en nedåtgång har skett i alla åldersklasser jämfört med 2010. Den neråtgående trenden avviker inte från den neråtgående trenden på region- och riks-nivå. Orsaken till minskningen är sannolikt en kombination av förändringar i arbets- samt sjukförsäkringssystemen och de insatser som kommunerna och regionen gör inom folkhälso-området. Ser vi till kön har kvinnor betydligt högre ohälsotal än män i alla åldersklasser. Både män och kvinnor i Lilla Edet har ett högre ohälsotal än resten av landet.

0

10

20

30

40

50

60

2007 2008 2009 2010 2011

Lilla Edet VGR Riket

Källa: Försäkringskassan

Diagram 40. Nedsatt psykiskt välbefinnande

Källa: Hälsa på lika villkor, 2011 från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla.

0

5

10

15

20

25

30

Lyseki

l

Munked

al

Orust

Sotenä

s

Strömsta

d

Tanum

Bengts

fors

Dals-Ed

Färge

landa

Melleru

d

Åmål

Lilla E

det

Trollh

ättan

Uddeva

lla

Väners

borg

Västra

Götalan

d

16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år

56


VälfärdsredovisningPSyKISK hÄLSA

Ett sätt att mäta psykisk ohälsa är den så kallade GHQ12 mätningen. General Health Questionnaire 12 är ett frågebatteri av 12 frågor. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefin-nande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar. GHQ 12 mäter två huvudsakliga problem; oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya former av kris/utmattningstillstånd. Forskning har visat att individer med dålig hälsa enligt GHQ 12 har en klart ökad tendens att söka sjukvård för psykiska besvär. Variationen mellan kön och åldersgrupp är stor.

För invånarna i Lilla Edets kommun som har besvarat frågorna är GHQ12-nivån år 2011 för kvinnor 19,0 och för män 11,2 vilket är i paritet med regionen. Generellt visar rapporten ”Hälsa på lika villkor”, att den psykiska ohälsan är vanligare i de yngre åldersgrupperna än i de äldre. För hela området finns det ett starkt samband mellan socioekonomiska, kulturella förhållanden och psykisk ohälsa. Högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande finns bland personer som skattar sin hälsa dålig eller mycket dålig. Utlandsfödda kvinnor och män har också en något högre andel med psykisk ohälsa än bland svenskfödda.

LEVNADSVANOR

Antal aborter 19 år och yngre

I Sverige har vi fri abort och kvinnan har rätt att själv fatta beslut om sin kropp. År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel

källa: Statens Folkhälsoinstitut, Kommunala basfakta

Tabell 28. Antal aborter 15-19 år

2006-2010 2005-2009 2004-2008 2003-2007

Västra Götalands län 23,1 23,8 24,6 24,6Lilla Edet 26,3 28,0 31,7 31,0

Här redovisas antal aborter per 1 000 kvinnor, medelvärden för respektive period. I Lilla Edets kommun har antalet aborter minskat något men även denna indikator visar att Lilla Edets kommun har ett högre andel aborter än vad regionen har i snitt.

ANDEL RÖKARE UNDER GRAVIDITET Och VID INSKRIVNING

Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. Barn som utsätts för föräldrarnas

tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, astma, allergi och annan överkänslighet. Allt färre gravida röker nu jämfört med för tio år sedan. Rökvanor under graviditet och tidiga spädbarnsår har stor betydelse för barnets hälsa. Mammans rökning ökar risken för missfall och för tidig födsel med ökad risk för död och sjuklighet hos barnen. Föräldrars rökvanor under spädbarnstiden och uppväxten påverkar också barnens hälsa varför det är angeläget att följa utvecklingen av tobaks-bruket under dessa skeden i livet.

källa: Folkhälsoinstitut, Kommunala basfakta

Tabell 29. Andel rökare under graviditet och vid inskrivning

2006-2010 2005-2009 2004-2008 2003-2007

Västra Götalands län 23,1 23,8 24,6 24,6Lilla Edet 26,3 28,0 31,7 31,0

Här redovisas andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett tillförlossning (ej missfall före vecka 28 samt aborter). Medelvärden för perioden. I Lilla Edets kom-mun är andelen rökande mödrar betydligt högre än Regionen men skillnaden minskar något.

Fallskador är ett av de största folkhälsoproblemen bland äldre. En höftledsfraktur innebär ett stort mänskligt lidande men också stora ekonomiska kostnader för samhället i form av vård, hemtjänst med mera.

ANTAL PERSONER ÖVER 70 åR MED DIAGNOS hÖFTLEDS-FRAKTUR

Tabell 30. Antal personer med Diagnos Fraktur på lårben +70 år

2011 2010 2009 2008 2007

Lilla Edet 50 51 53 22 28 Trollhättan 229 196 204 179 200 Uddevalla 341 262 181 203 193 Vänersborg 161 184 125 139 148

Statistiken ovan visar alla diagnostiserade höftledsfrakturer bland åldersgruppen 70 år och äldre. Under 2010-2011 har andelen diagnostiserade höftledsfrakturer inte förändrats. Kvinnor står för den största andelen av fallskadorna.

TRyGGhET

Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Alla invånare skall kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på offentliga platser och i olika institutioner. En hög brottslighet är ett hot mot trygghe-ten och vittnar om ett samhälle där alltför många lever i ett

57


Välfärdsredovisningutanförskap. Kvinnofrid - hot och våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem med ett stort mörkertal.

Begreppet trygghet har emellertid olika innebörd för varje in-divid varför folkhälsoutskottet regelbundet initierar och bjuder in till befolkningsmöten för att diskutera trygghetsfrågor i Lilla Edet.

Tabell 31. Antal anmälda våldsbrott barn, vuxna. Relationsbetingat våld per 1000 invånare

2011 2010 2009 2008 2007

Anmälda Våldsbrott 140 130 182 137 198- varav mot vuxna 120 105 154 98 140- varav mot barn 20 25 28 39 58Brott i nära relationer per 1000 inv 2,7 2,5 3,1 2,3 1,9

källa: Polismyndighetens RAR-statistik

Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den fak-

tiska brottsligheten, ökningen kan ju till exempel bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. Antalet anmälda brott i kommunen är ungefär samma som förra året, våldsbrotten och misshandel har ökat något. Siffrorna visar en viss ökning av våld mot barn och en orsak till detta kan vara att personal inom kommunen tidigt uppmärksammar barn i riskzon.

Enligt uppskattningar från BRÅ anmäls endast 20-25 procent av våldet i nära relationer. Lilla Edets kommun har under de senaste åren satsat på utbildningar och information till såväl personal som allmänhet vilket kan ha ökat anmälningsbenä-genheten.

I Lilla Edets kommun är det brottsförebyggande och trygg-hetsskapande arbetet ett prioriterat verksamhetsområde. Arbetet med trygghet och säkerhet sker såväl inom kommu-nens verksamheter som i samverkan med andra aktörer i och omkring kommunens område. Kommunen har tillsammans med polisen gjort insatser som förmodas ha haft betydelse för att minska brottsligheten. Lilla Edets kommun arbetar utifrån den handlingsplan mot våld i nära relationer som är antagen av kommunfullmäktige. Handlingsplanen fokuserar på utbild-ning, samverkan och information. Socialtjänsten – i samverkan med polis och kvinnojourer – arbetar med att stödja kvinnor, barn och män som är i behov av stöd och hjälp.

58


NäringslivUnder 2011 har allt fler nya företag registrerats inom Lilla Edets kommun. Antalet nystartade företag har ökat med ca 40 % jämfört med 2010. 92 företag startades under 2011. de domin-erande branscherna är bygg, handel och skogbruk/jordbruk.

Lilla Edet är en av 13 medlemskommuner som ingår i Business Region Göteborg. Gemensam målsättning är att verka för en stark tillväxt, hög sysselsättning samt ett mångsidigt näringsliv i regionen. Lilla Edet Företagscentrum ekonomisk förening har uppdraget att ansvara för kommunens näringslivsfrågor. I uppdraget ingår även närturismen.

Styrelsen i Företagscentrum består av nio ledamöter varav tre är politiskt tillsatta genom beslut i kommunfullmäktige. Övriga sex ledamöter är näringsidkare i kommunen. Näringslivsut-vecklaren realiserar föreningens planer och beslut.

Vid december månads utgång 2011 fanns det 1 119 företag registrerade inom Lilla Edets kommun. 2010 var motsvarande siffra 1034 företag. Tre av fem företag är enskilda näringsidka-re. Byggverksamhet samt jordbruk, skogsbruk, fiske är de två dominerande branscherna som tillsammans utgör två femtede-lar av alla registrerade företag i kommunen. Ungefär 7 av 10 företag saknar anställda. Företag inom handeln och byggbran-schen har flest antal anställda. Förutom att 92 företag startade upp så har 14 stycken upphört under 2011. Tio av dem har avregistrerats, ett har gått i konkurs, ett har genomfört fusion och två är inaktiva.

hANDELSUTVEcKLING

Arbetet med handelsutveckling som startade under 2009 har fortsatt under 2011 med stormöten, arbetsgrupper och aktivi-teter. Fokus har legat på samverkan mellan handelsföretagen.

Handelsrapporten från 2010 gör en översyn av befintlig och framtida handel i Lilla Edets kommun. Ett ökat invånarantal i Lödöse kommer att påverka handeln i Lilla Edet såväl som i Lödöse. Analysen visar på stora möjligheter för ökad handel. Idag sker ett stort utflöde av handeln till kringliggande kom-muner. Endast 57 % av dagligvaruförsäljningen och 16 % av sällanköpsförsäljningen sker inom kommunen, resten flödar ut till andra kommuner. Med en genomtänkt och fungerande handelsstrategi kan kommunen bygga upp rätt handel på rätt plats. Förutsättningen för att lyckas är att alla parter engagerar sig i strategiprocessen, såväl politiker, tjänstemän och fastig-hetsägare som näringsidkare. Fyra arbetsgrupper med inrikt-ning på handelsaktiviteter, utemiljö, verksamhetsinnehåll och fastighetsutveckling/tillgänglighet arbetar på med sina uppdrag. En nöjdkund-undersökning har gjorts i centrala Lilla Edet med inriktning på handel. Detta ska göras varje år. 17 butiksbesök med inriktning på kundperspektiv har också genomförts.

UTVEcKLING AV FÖRETAGSNÄTVERK

LENK, Lilla Edets Nätverkande Kvinnor, som bildades 2009, har fortsatt sin verksamhet under året. Nätverket skall främja kvinnors företagande, tillväxt och vinst genom samarbeten och erfarenhetsutbyten. Under året har man hållit företagsträffar, med varierat innehåll och teman (se rubriken Företagsaktivite-ter nedan). Andra företagsnätverk i kommunen är Företagarna Lilla Edet, Företagscentrum och det nybildade Miljönätverket för Ale, Lilla Edet och Kungälv. De befintliga företagsnätver-ken har försökt att i större utsträckning samordna sina verk-samheter och bjuda in varandras medlemmar till gemensamma aktiviteter

FÖRETAGSAKTIVITETER

Under året har 28 företagsträffar anordnats för de lokala företagarna. Tisdagsluncher med Företagscentrum och LENK´s månadsmöte har varit kontinuerliga inslag på företagsträffar-nas kalendarium. Ämne och teman för företagsträffarna har varierat. Allt från upphandling, sälj- och marknadsföring till handelsutveckling och företagsutveckling. De allra flesta träffar har skett i samverkan med regionala organisationer såsom Business Region Göteborg, Skatteverket, Coompanion, Svenskt Näringsliv och Nyföretagarcentrum Väst.

Det stora eventet under året var Lilla Edet mässan. Till mässan kom ca 1 000 besökare och utställare var lokala företag och föreningar.InriktningenpåmässanvarNäringsliv&Hushåll.

UTBILDNINGAR

Företagscentrum erbjöd tillsammans med Ale Utveckling och Näringslivskontoret i Kungälv företagen att delta i en miljödiplo¬meringsutbildning med start i november. ”Starta eget information” är återkommande teman under året. Nyföre-tagarcentrum Väst samt Skattemyndigheten har hållit kvälls-information fem gånger under året kring ”Starta eget”. Dessa informationskvällar har varit välbesökta och uppskattningsvis deltog ca 50 personer. Skatteverket har också genomfört informationer med teman som ”bokföring för dej som aldrig bokfört”, ”Deklarera” och ”Momsinformation”. Business Region Göteborg har också erbjudit företagsutveckling genom Expedition Framåt där många valmöjligheter finns för de före-tag som är intresserade av detta.

TURISTUTVEcKLING

Trollhättans Stad, Ale kommun, Lilla Edets kommun och Vänersborgs kommun utgör Leader Göta Älv. Projektets övergripande visionen är att skapa ekonomisk tillväxt och därmed arbetstillfäl¬len. Under 2011 pågick två leaderprojekt i kommunen; Ströms Slottspark samt En resa i tiden. Ströms

59


NäringslivSlottspark lyfts fram som en mötesplats för boende såväl som för turister. Här har man iordningsställt en rad nya fritids-aktiviteter bl.a. lekplats, beachvollebollplan och cykelcross. En resa i tiden är ett annat leaderprojekt, som har drivits av turistaktörer i Ale och Lilla Edet. Under året har man deltagit i en paketeringskurs där Business Region Göteborg bidrog med kompetens. Detta resulterade i att turistaktörerna gick samman och tillsammans erbjöd olika paket av boenden och aktiviteter.

FÖRETAGSBESÖK

Genom olika projekt har många möten mellan företagare, fastighetsägare, kommunpolitiker och tjänstemän skett. Kom-munledningen har under hösten gemensamt genomför ca 20 företagsbesök under organiserade former. Företagen har varit av blandade verksamheter och storlekar. Besöken har varit givande och informativa vad det gäller företagens villkor och hur det fungerar för dem i vardagslag.

Genom handelsutvecklingen har ca 25 besök i butiker skett. Syftet har då varit att informera om projektet, få respons på

förslag och besök ur kundperspektiv. Bra kommunikation och dialog mellan kommunen och företagarna är mycket viktigt för en positiv näringslivsutveckling.

BÄTTRE FÖRETAGSKLIMAT I LILLA EDET

I juli presenterades Insikt. Insikt är en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gör i 166 av Sveriges kommuner. Det är områdena serveringstillstånd, brandtillsyn, markupplåtelse, bygglov och miljö- och hälsotillsyn med avslu-tade ärenden under 2010 som har undersökts. Det sammanlag-da NKI (Nöjd kund index) för Göteborgsregionen är 63 utav 100 och Lilla Edet har där 64. Bättre än genomsnittet alltså! Den största höjningen stod miljö- och hälsotillsyn för med 8 steg. Vikt läggs också på kvalitetsfaktorerna. Där belyses tillgänglighet, bemötande, kompetens, effektivitet, rättsäker-het och information. Lilla Edet ligger över genomsnitten inom Göteborgsregionen på samtliga faktorer här.

Men mycket arbete återstår. Vi tar lärdom av undersökningen och arbetar vidare med nya hemsidan för att öka informatio-nen och interna arbetet med bemötande.

60


Koncernredovisning - sammanställd redovisning

Belopp i tkr 2011 2010

rörelsens intäkter 95 466 91 241 rörelsens kostnader -46 789 -52 476 Avskrivningar -21 381 -19 406 Rörelseresultat 27 296 19 359 Finansiella poster och bokslutsdispositioner -24 553 -19 082 Resultat 2 743 277

RESULTATRÄKNING

Koncernen Lilla Edets kommun omfattar förutom kommu-nen de två företagen Lilla Edets Industri och Fastighets AB, Leifab , och Lilla Edets fjärrvärme AB, Lefab. Nedan redovisas dessa två bolag i korthet. För ytterligare information om dem hänvisas till respektive bolags redovisning. En sammanställd redovisning återfinns sist under denna rubrik.

Lilla Edets Industri och Fastighets AB

Ordförande: Anna hedenskog (S)

VD: Owe Lång

BALANSRÄKNING

Lilla Edets industri och Fastighets AB, Leifab, förvaltar bo-

städer, industrilokaler och lokaler för kommunal verksamhet.

Bolaget ägs i sin helhet av Lilla Edets kommun.

Leifab har till uppgift att trygga kommunens försörjning av kommersiella lokaler, bostäder och förvaltningsfastigheter. Den egna uthyrningsbara ytan uppgår till ca 108 000 m² samt för-valtad yta ca 16 000 m². Bolaget har under 2011 fortsatt med strategin att utöka andelen uthyrningsbar yta inom befintliga fastigheter samt att utveckla lokaler och bostäder för att dessa skall vara optimala i förhållande till hyresgästens önskemål. Vidare har det medvetet satsats stora belopp på underhållet på ägda fastigheter.

Årets resultat efter finansiella poster visar ett resultat på 8,2 mkr, vilket är 4,6 mkr större än föregående år. Uthyrningsgra-den är fortsatt hög och energibesparingsåtgärderna har gett ett gott utfall. Inga väsentligt ökade fasta kostnader har uppstått, trots bolagets tillväxt. Räntenivåerna är fortsatt låga även om de ökat något under året.


Anläggningstillgångar 577 870 559 578 omsättningstillgångar 31 564 33 784 Summa tillgångar 609 434 593 362 Eget kapital 84 334 70 472 obeskattade reserver och avsättningar 13 897 6 266 Långfristiga skulder 482 948 489 125 Kortfristiga skulder 28 255 27 499 Summa eget kapital och skulder 609 434 593 362

De största investeringarna under 2011 avsåg om- och till-byggnad av fastigheten Lyckhem, som numera inrymmer bostadslägenheter. Två f.d. skollokaler i Nygård byggs om till LSS boende där extern hyresgäst tecknat hyresavtal. Vidare har förvärv av delar av Lilla Edets kommuns skogsfastigheter genomförts för att effektivisera och samordna dess förvaltning. Härutöver har bolaget förvärvat fastigheten Torgbacken 19, där tanken är att under 2012 bygga om till främst bostadsän-damål. Pilgårdens äldreboende har förbättrats vad det gäller värme- och ventilationsförsörjning, härutöver har dessutom en ombyggnation startats i delar av lokalerna som skall bli kontorslokaler. Slutligen har projekteringsarbete skett gällande ombyggnad av Hjärtumskolan till bostäder samt för nybyggna-tion av lägenheter och lokaler i Lilla Edets centrum.

Under slutet på verksamhetsåret 2011 togs slutligen beskedet om att överföra den s.k. tekniska verksamheten ifrån Lilla Edets Kommun till Leifab, innefattande reparation och under-håll av gata, väg, rörnät och park. Den sju man starka beman-ningen överfördes därför till Leifab per 1 januari 2012.

Vid årsskiftet var lånevolymen totalt 481,4 mkr, den genom-snittliga räntebindningstiden var vid årsskiftet 4,41 år och den genomsnittliga räntan 2011 var 3,82 %.

61



rörelsens intäkter 7 810 8 874 rörelsens kostnader -6 088 -6 847 Avskrivningar -664 -698 rörelseresultat 1 058 1 329 Finansiella poster och bokslutsdispositioner -618 -630 Resultat 440 699


Anläggningstillgångar 5 823 5 870 omsättningstillgångar 4 796 4 400 Summa tillgångar 10 619 10 270 Eget kapital 3 790 3 750 obeskattade reserver och avsättningar 4 479 4 050 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 2 350 2 470 Summa eget kapital och skulder 10 619 10 270

RESULTATRÄKNING

Lilla Edets Fjärrvärme AB

Ordförande: harry Berglund

VD: Einar Bjarne

BALANSRÄKNING

Lilla Edets Fjärrvärme AB, Lefab, producerar och distribuerar

fjärrvärme till fastigheter i Lilla Edet. Bolaget ägs av Lilla Edets

kommun och Vattenfall med hälften vardera.

Ett positivt resultat om 0,4 mkr redovisas, vilket är 0,3 mkr lägre än föregående år. Under året har investeringar genomförts med 0,6 mkr avseende anslutning av ny kund samt ombyggnad av kulvertledning.

Ordförandeskapet växlar mellan de båda ägarna och den här mandatperioden tillsätts den av Lilla Edets kommun. Företa-get producerar och distribuerar fjärrvärme till till 44 leve-ranspunkter på 38 kunder, både privatpersoner och företag, inom centralorten Lilla Edet. Vattenfall ansvarar för drift och skötsel av anläggningen. Fjärrvärmen kommer främst från SCA:s pannanläggning som eldas med fiberrester från pap-perstillverkningen. Numera används även gamla kraftverket vid Spånkajen som reservalternativ vid sidan av nuvarande vär-meleverantör. Kvarteret Banéret har anslutits under året men fler kan anslutas till fjärrvärmenätet och rymmas inom befintlig produktionskapacitet.

Koncernredovisning - sammanställd redovisning

62


Resultaträkning - koncernenRESULTATRÄKNING – KONcERNEN

KONcERNEN KOMMUNENBelopp i mkr 2011 2010 2011 2010

Verksamhetens intäkter 154,3 141,9 122,9 114,7 Verksamhetens kostnader -670,7 -670,4 -686,5 -679,9 Avskrivningar -31,3 -28,8 -9,8 -9,3

Verksamhetens nettokostnader -547,7 -557,3 -573,4 -574,5

Skatteintäkter 486,5 480,8 486,5 480,8 Generella statsbidrag o utjämning 98,5 102,6 98,5 102,6 Finansiella intäkter 2,6 0,9 2,2 0,9 Finansiella kostnader -26,9 -20,9 -7,2 -4,7

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 13,0 6,1 6,6 5,1

årets resultat 13,0 6,1 6,6 5,1

åRETS RESULTAT

Koncernens konsoliderade resultat visar på ett överskott om 13 mkr, vilket är en förbättring med 7 mkr sedan föregående år. Nettokostnaderna har minskat med 1,7 procent jämfört med föregående år. Som framgår av diagrammet så har resultatut-vecklingen de senaste fyra åren varit positiv. En vikande trend kan bl.a. få efterverkningar i förmågan att genomföra investe-ringar i framtiden, så ett stabilt överskott är en förutsättning för att klara detta.

Diagram 41. Koncernens resultatutveckling

0 mkr

2 mkr

4 mkr

6 mkr

8 mkr

10 mkr

12 mkr

14 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

AVSKRIVNINGAR

Volymen på koncernens avskrivningar ökar. Detta är orsakat av att enheterna som ingår i koncernen har utökat sin inves-teringsvolym. Leifab har under året till exempel investerat i industrilokaler, bostäder, offentliga lokaler, skogsmark och maskiner, medan kommunen främst har gjort insatser inom inventarier och IT-utrustning, skredförebyggande åtgärder samt VA-verksamhet.

Diagram 42. Koncernens avskrivningar

24 mkr

25 mkr

26 mkr

27 mkr

28 mkr

29 mkr

30 mkr

31 mkr

32 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

FINANSNETTO

Räntekostnaderna ökar med 6 mkr under 2010. Koncernens samlade lånevolym har stigit med 54 mkr sedan föregående år. Kommunen står för nettoupplåning under året med 60 mkr och Leifab har amorterat med sex miljoner. Lefab har inget upplånat kapital. Den rörliga räntan har stigit under året, men den är ännu så länge på en hanterbar nivå. En förändring av räntenivån med en procentenhet påverkar resultatet med knappt sju miljoner kronor under ett år.

Diagram 43. Koncernens räntekostnad

0 mkr

5 mkr

10 mkr

15 mkr

20 mkr

25 mkr

30 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

Kommunen Leifab Lefab

63


KONcERNEN KOMMUNENBelopp i mkr 2011 2010 2011 2010 TILLGåNGAR


Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 691,1 675,9 172,3 153,4 Maskiner och inventarier 44,3 44,1 18,7 19,2 Pågående nyanläggningar 32,0 14,9 18,5 11,1 Finansiella anläggningstillgångar 39,9 39,0 85,9 73,5 Summa anläggningstillgångar 807,3 773,9 295,4 257,2 Bidrag till statlig infrastruktur 5,6 6,1 5,6 6,1 Omsättningstillgångar

Varulager 0,7 0,8 0,0 0,0 Exploateringsfastigheter 42,9 29,7 41,7 29,7 Fordringar 80,4 83,8 87,1 86,6 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 55,4 49,1 29,2 22,5 Summa omsättningstillgångar 179,4 163,4 158,0 138,8 SUMMA TILLGåNGAR EGET KAPITAL, 992,3 943,4 459,0 402,1 AVSÄTTNINGAR Och SKULDER Eget kapital

Ingående eget kapital 134,3 128,2 112,4 107,3 Ej registrerat aktiekapital 2,3 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 13,0 6,1 6,6 5,1 Summa eget kapital 149,6 134,3 119,0 112,4 Avsättningar

Avsättningar till pensioner och liknande 24,5 22,1 21,6 20,5 24,5 22,1 21,6 20,5 Skulder

Långfristiga skulder 693,1 639,1 210,0 150,0 Kortfristiga skulder 125,1 147,9 108,4 119,2 818,2 787,0 318,4 269,2 SUMMA EG KAPITAL O SKULDER 992,3 943,4 459,0 402,1 Ställda panter

Fastighetsinteckningar 1,9 1,9 0,0

Ansvarsförbindelser

Borgen- och ansvarförbindelser 8,8 9,5 489,4 496,6Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 256,8 233,5 256,8 233,5

Balansräkning - Koncernen

64


Balansräkning - KoncernenBALANSOMSLUTNING

Koncernens balansomslutning är 992 mkr, vilket är en ökning med 49 mkr sedan föregående år. Posterna som påverkar är främst anläggningstillgångarnas värdeökning samt exploa-teringsfastigheterna. Till största delen finansieras detta via upplåning.

ANLÄGGNINGSTILLGåNGAR

Volymen på anläggningstillgångarna stiger med 33 mkr, vilket motsvarar drygt 4 %, och vid utgången av 2011 är de 807 mkr. De största åtgärderna som genomförts under året är hos kommunen inom mark, inventarier och IT-verksamhet, skred-förebyggande åtgärder samt VA-verksamheten. Hos Leifab är det främst åtgärder i verksamhetsfastigheter och maskinpark.

Diagram 44. Koncernens anläggningstillgångar

OMSÄTTNINGSTILLGåNGAR

Omsättningstillgångarna inom koncernen Lilla Edets kommun är 179 mkr, vilket är 16 mkr högre än föregående år. Det är exploateringsfastigheterna som ökat 33 mkr, de likvida medlen ökar med sex mkr och de kortfristiga fordringarna minskar med 3 mkr.

EGET KAPITAL

Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till 150 mkr, vilket är en ökning med årets resultat på 13 mkr.

LåNESKULD

Koncernens låneskuld ökar. Amorteringar är genomförda av både Leifab, medan kommunen nyupplånar. Investeringar och exploateringautgifter är till stor del finansierad via ny upplå-ning. Kommunen tar under året utökat sin låneskuld netto med 60 mkr till 210 mkr och Leifab har amorterat och har en låneskuld på 483 mkr. Den totala volymen på koncernens lån är 693 mkr vid årets utgång, vilket är 54 mkr högre än vid samma tidpunkt föregående år.

525 mkr

575 mkr

625 mkr

675 mkr

725 mkr

775 mkr

825 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

Diagram 45. Koncernens låneskuld

400 mkr

450 mkr

500 mkr

550 mkr

600 mkr

650 mkr

700 mkr

2011 2010 2009 2008 2007

SOLIDITET

Hur stor andel av tillgångarna som finansieras av eget kapital visas genom soliditetsmåttet. En stark soliditet ger organisatio-nen ett större handlingsutrymme än en svag. Koncernens solidi-tet har stärkts med 0,9 procentenheter jämfört med föregående bokslut. Den ligger vid årets slut på 15 %. Kommunen och Lefab försvagar sin soliditet medan Leifab stärker sin. Eftersom investeringar genomförts genom att uppta nya lån och årets resultat inte svarar mot dessa så har soliditeten försvagats.

Diagram 46. Koncernens soliditet

0%

10%

20%

30%40%

50%

60%

2011 2010 2009 2008 2007

Koncernen Kommunen Leifab Lefab

65


Belopp i mkr Koncern Kommun 2011 2010 2010 2010

dEn LÖPAndE VErKSAMHETEn

årets resultat 13,0 6,1 6,6 5,1

justering för av- och nedskrivning 31,5 28,8 9,8 9,3justering för gjorda avsättningar 4,7 12,6 1,1 12,0Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 49,2 47,5 17,5 26,4Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 3,4 -9,3 -0,5 -17,1Ökning(-)/minskning(+) av förråd och lager -13,1 -20,1 12,0 -20,3Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder -22,8 -6,9 -10,8 -12,2Medel från den löpande verksamheten 16,7 11,2 -5,8 -23,2

Investeringsverksamheten

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0Förvärv av materiella anläggningstillgångar -64,0 -84,9 -35,6 -6,1Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 9,5 0,0 9,5Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -0,9 -7,0 -12,4 -7,0Förvärv av infrastruktur 0,5 0,5 0,0 0,5Medel från investeringsverksamheten -64,4 -81,9 0,5 -3,1

Finansieringsverksamheten

nyupptagna lån 60,0 95,3 60,0 40,0Amortering av skuld -6,0 -20,0 0,0 -20,0Medel från finansieringsverksamheten 54,0 75,3 60,0 20,0

årets kassaflöde

Likvida medel från årets början 49,1 44,5 22,5 28,8Likvida medel vid årets slut 55,4 49,1 29,2 22,5Förändring av likvida medel 6,3 4,6 6,7 -6,,3

De likvida medlen förstärks. Tillflödet från verksamheten samt finansieringsverksamheten (nyupptagna lån) är större än vad investeringsverksamhetens utflöde är. Vid utgången av året var likviditeten 55 mkr, jämfört med 49 mkr föregående år.

Kassaflödesanalys - Koncernen

66


Finansiella nyckeltal

RESULTAT - KAPAcITET

Avskrivningar och finansnetto tar allt större andel av skattein-täkterna, medan verksamhetens nettokostnad tar en mindre del i anspråk. Utvecklingen är positiv och soliditeten stärks, men resultatet är väl svagt för att skapa en långsiktig stabilitet.

RISK - KONTROLL

Både kassalikviditeten, balanslikviditeten och rörelsekapitalet påverkas av stora utestående fordringar på Trafikverket, vilka förfaller till betalning under 2012-13, men även de kortfristiga skulderna har minskat. Kontrollen över ekonomins utveckling är god.

2011 2010 2009

rESULTAT - KAPAcITET

Verksamhetens nettokostnader / skatteintäkter och generella statsbidrag 88,3 % 90,6 % 90,9 %

Planenliga avskrivningar / skatteintäkter och generella statsbidrag 5,4 % 4,9 % 5,1 %

Finansnetto / skatteintäkter och generella statsbidrag -4,2 % -3,4 % -3,1 %

Nettokostnadsandel 89,5 % 92,1 % 92,8 %

årets resultat / eget kapital 8,7 % 4,5 % 4,1 %

årets investeringar 64,7 mkr 82,4 mkr 95,3 mkr

Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 72 % 58 % 36 %

Soliditet 15 % 14 % 15 %

rISK - KonTroLL

Kassalikviditet 109 % 90 % 77 %

Balanslikviditet 143 % 110 % 84 %

Rörelsekapital 54,3 mkr 15,5 mkr -25,4 mkr

Finansiella nettotillgångar -598,9 mkr -584,6 mkr -557,2 mkr

67


RevisionsberättelseREVISIONSBERÄTTELSE FÖR åR 2011

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktige-beredningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag.

Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovis-ning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

Under året har vi granskat kommunens delårsrapport och årsredovisning i enlighet med god revisionssed i kommu-nal verksamhet. Granskningarna har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning av delårsrapport och årsredovisningen. Utöver detta har vi fortlöpande tagit del av nämnder-nas protokoll samt träffat nämndernas presidier under hösten.

Lekmannarevisorernas granskningsrapport avseende Lilla Edets Industri och Fastighets AB och Lilla Edets Fjärrvär-me AB redovisas i bilaga 1 och 2. I bilaga 3 redovisas de sakkunnigas rapport avseende granskningen av årsredovis-ningen 2011.

Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Lilla Edets kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande med undantag för redovisad avsättning avseende social fond om 3 mnkr. Denna avsättning är inte förenlig med god redovisningssed och bör återföras. Vi har även, i likhet med föregående år, noterat brister vad gäller redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Un-der år 2012 bör åtgärder vidtas för att avhjälpa dessa brister. Ytterligare kommentarer kring årsredovisningen, dess utformning och riktighet, redovisas i de sakkunnigas granskningsrapport avseende årsredovisningen.

Resultatet är inte förenligt med ett av de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige fast-ställt. Målsättningen avseende självfinansiering av investeringar uppfylls inte.

Åtta av nio prioriterade verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning uppfylls. För ett mål kan ännu inte måluppfyllelsen bedömas (äldreomsorgens kvalitet). Sex uppdrag finns riktade från fullmäktige till nämnderna. Hälften av uppdragen uppfylls. Vi anser att tydliga mätvärden behöver tas fram för att bedömning av måluppfyllelse skall kunna ske på kvalitativt sätt.

Balanskravet uppfylls. Kommunens soliditet uppgår till -30 procent om hela kommunens pensionsskuld medräknas. Beaktat detta förordar vi att kommunen budgeterar och redovisar resultat på en nivå som över tid medger att soliditeten stärks.

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse, nämnder och beredningar ansvarsfrihet. Vi tillstyr-ker att kommunens årsredovisning för 2011 godkänns med beaktande av ovan redovisade brister.

Lilla Edet den 7 mars 2012

LILLA EDETS KOMMUN463 80 LILLA EDET

Tel 0520-65 95 00www.lilla edet.se

kommunkontor:Järnvägsgatan 12

Bästa småkommun.Lilla Edets kommun utsågs för andra året i rad till Sveriges bästa små-

kommun i Gröna Bilisters ranking 2011. Utmärkelsen grundar sig bland

annat på ett framgångsrikt miljötänk inom bilismen.

EN KOMMUN PÅ FRAMMARSCH

Stora infrastruktursatsningar, eget stationsområde och förbättrad kol-

lektivtrafik ger rätta förutsättningar för kommunen att växa. Avståndet

till de större orterna runt om oss minskar. Kommunens attraktionskraft

ökar - både som bostadsort och som etableringsort. Lilla Edets kommun

är en kommun på frammarsch.

Göta Älv passerar genom Lilla Edets kommun, från norr till söder. Det ger oss en vacker dalgång med laxfiske och båtliv. Vi har skog och ängsmark med bär, svamp och utmärkta vandringsleder. Våra drygt 12.000 invånare fördelas på femsamhällen och en levande landsbygd. Lilla Edet är centralort med kommunledning, vårdinrättningar och butiksliv.

Årsredovisning 2011 Lilla Edets kommun · 2017-06-20 · SAAB har sats i konkurs, vilket även...

Documents

Transcript of Årsredovisning 2011 Lilla Edets kommun · 2017-06-20 · SAAB har sats i konkurs, vilket även...