1

Kvalitetsrapport Per Olsskolan 2014-2015

Årskurs 1 – 6

Förskoleklass

Fritidshem

2

Per-Olsskolans strävan

Per - Olsskolan skall vara en plats där man som elev blir sedd, uppmuntrad, bekräftad utifrån den

individ man är. En skola som sätter lärandet i centrum och dit man går för att utifrån sin förmåga och

sina behov få kunskaper som leder in på bra vägar i det fortsatta livet. Kunskaperna utgår från

eleverna erfarenheter och skall vara långsiktigt hållbara och meningsfulla.

Ett viktigt mål är att få eleverna mer delaktiga med reellt inflytande i undervisning, i planering, i

frågeställningar, i arbetssätt och arbetsmetoder, i utvärdering och reflektioner över inhämtade

kunskaper. Det vi vardagligen kallar elevmedverkan men som i slutändan leder till en mer lustfylld

och kreativ skola där man som elev känner att man är med i hela arbetsprocessen runt lärandet.

Detta förhållningssätt innebär även att skolan vill att varje elev skall ta ett större ansvar för sitt

lärande utifrån ålder och mognad. Samtidigt skall man som elev skolas in ett socialt samspel och ett

demokratiskt förhållningssätt som gör att man i framtiden kan stå bättre rustad som

samhällsmedborgare och i ett kommande arbetsliv.

Per Olsskolan anser att ett engagerat lärande med ökat elevinflytande skapar bättre förutsättningar

för ökade kunskaper och högre betyg eller om man så vill, färre elever som inte uppnår målen för

godkänt i de olika ämnena. Det finns en stark strävan att förbättra på Per Olsskolans måluppfyllelse

och betygsstatistik och skolans sikte är högt satt: alla elever skall nå målen och kurskraven i alla

ämnen! Den visionen är nödvändig, kanhända omöjlig att nå, men den vilar på en positiv syn på

elevens förmåga att utvecklas och ta ansvar för sitt lärande. På Per Olsskolan skall elevens bästa vara

i centrum, det är för eleven vi finns här!

Per - Olsskolan skall vara en trygg arbetsplats dit man går utan oro och rädsla, en skola fri från

mobbning, kränkningar och trakasserier. En skola där man som elev känner sig välkommen, blir sedd

och uppmuntrad varje dag. Där man som elev har tillit till de vuxna och där de vuxna vill barnens

bästa i alla avseenden. Varje elev ska få utvecklas utifrån sin förmåga och talang oberoende av kön,

etnisk och religiös bakgrund. Vi arbetar för en jämställd och jämlik skola i alla avseenden.

Per Olsskolan vill ha en nära och konstruktiv kontakt med föräldrar och vårdnadshavare och

samarbeta för barnens bästa.

Per Olsskolan är en modern skola som tar till sig ny kunskap och erfarenhet, som använder sig av ny

teknik inom data och andra läromedel för att utveckla undervisning och lärande. Klimatet ska vara

tillåtande och en vilja ska finnas att våga tänja på gränser och utmana gällande normer i syfte att

förbättra och utveckla verksamheten.

3

KVALITETSRAPPORT läsåret 2014-2015

åk 1 - 6

1. Demografiska uppgifter/ Nyckeltal beräknat vid läsårsslut

antal elever i åk 1 -6 vid läsårsslut: 267 elever

Antal elever med annat modersmål: 97

Albanska 3

Arabiska 45

Persiska 2

Finska 4

Kirundi 2

Kurdiska 9

Polska 1

Kroatiska 3

Somaliska 14

Tigrinji (Eritrea) 1

Vietnamesiska 3

Bulgariska 2

Kroatiska 3

Turkiska 1

Makedonska 1

Thailändska 1

Spanska 1

Armeniska 1

36 % av eleverna har helt eller delvis ett annat modersmål

Lärartäthet åk 1 – 6: 8.3

2. Vilka fokus-/förbättringsområden angavs för detta verksamhetsår

Ökad språklig utveckling och läsförståelsestrategier

Skriftlig träning av olika typer av texter och genre-områden

Fortsatt utveckling av matematikundervisningen

Förstärkt SVA-undervisning

Planering-Utvärdering-Analys-Åtgärd

Ökat samarbete mellan ämneslärare

4

Ökad språklig utveckling och läsförståelsestrategier

Ett identifierat förbättringsområde under läsåret har varit att satsa på ökad språklig medvetenhet

och strategier för att förbättra elevernas förmåga att bättre förstå vad de läser. Inom detta fält

utsågs en förste lärare med uppdrag att samordna komptensutvecklingen kring läsförståelse. Detta

har främst skett på konferenstid via de pedagogiska forum som hållits och där samtliga lärare

deltagit, även de som inte undervisar i svenskämnet. Det material man utgått ifrån i studiecirkelform

och kollegialt lärande har varit ”En läsande Klass” som anger en metod för att öka läsförståelsen. På

både låg- och mellanstadiet har man arbetat med ”En läsande klass” regelbundet under läsåret och

implementerat metoden. På skolan har läsning stimulerats och det nyinvigda skolbiblioteket har varit

en bra tillgång att locka till läsning.

På lågstadiet har man fortsatt arbetet med metoden ”Att skriva sig till läsning (ASL)”, detta också som

en del i att öka den språkliga medvetenheten liksom läshastigheten. I skolans verksamhet

förekommer även andra inslag för att stimulera till läsning som ”tyst läsning”, läsläxor, högläsning,

läsloggar och olika läsgrupper.

Analys: ”En läsande klass” har varit ett lyft som verkligen stimulerat och gett lärarna bra verktyg för

att arbeta aktivt med öka läsförståelsen bland eleverna. En större medvetenhet har skapats.

Eleverna är aktiva med läsfixarna, de har fått redskap för att bearbeta texter och blivit mer medvetna

och strukturerade att kunna förstå och tolka texter. Symbolerna/Läsfixarfigurerna är viktiga för att

kunna koppla till mot något som är abstrakt.

Lärarna har mer aktivt arbetat med läsförståelse och hur man kan använda det i andra ämnen och i

all läsning. Man har strukturerat metoden in i undervisningen mer regelbundet, på lågstadiet med

rena läsförståelselektioner minst en gång i veckan. På mellanstadiet är det inte helt förankrat hos

eleverna än, att ”en-läsande-klass-metoden” syns/finns med i alla ämnen. Den förknippas hos en del

elever enbart med svenskämnet, vilket medför att man inte applicerar metoden till t.ex. SO, NO,

Matte. Här har dessa ämneslärare en viktig uppgift inför kommande läsår.

Det har varit viktigt att låta implementeringen ta tid hos såväl lärare som elever för att verkligen

befästa metoden och även kunna utveckla den. Här har det kollegiala lärandet varit en bra form att

utbyta gjorde erfarenheter och dela med sig i grupp.

Årets resultat på de nationella proven i åk 3 och åk 6 i svenska visar att skolan är på rätt spår.

Åtgärd:

- fortsatt implementering under läsåret av metoden ”en läsande klass” i samtliga årskurser.

- metoden ska praktiseras i de ämnen där läsning och läsförståelse krävs

- elevernas läshastiget och förmåga till läsförståelse mäts av under termin och läsår.

Skriftlig träning av olika typer av texter och genre-områden

Skriftlig utveckling en betydelsefull del av en med språklig medvetenhet, att kunna formulera sig i

text. Fokusområdet har varit identifierat sedan några år tillbaks och behöver fortsätta att förstärkas

och utvecklas. Skrivning i olika former har också ökat, det skrivs betydligt mer idag än tidigare på Per

Ols. På mellanstadiet har t.ex. åk 6 tränat på gamla nationella prov och de har studerat hur man kan

skriva inom olika genres, åk 4 och 5 har tränat på att skriva berättande texter liksom faktatexter.

På lågstadiet dominerar ASL-metoden via olika typer av texter; fakta- berättande-, dikter, listor,

berättelser, beskrivningar, recensioner m.m. Åk 2 har också fortsatt det arbetet. Åk 3 har visat på

goda resultat i nationella proven i skrivandet. Resultaten från NP visar på att man behöver träna mer

5

på faktatextskrivning och att det binds ihop med faktatexter som är nya för eleven och att sedan

skriva faktatexter om den texten, dvs. ”svårare” texter och icke elevnära texter.

Analys: Att kunna uttrycka sig i skrift är en viktig del i elevens personliga utveckling för att kunna

klara av framtida krav. Och att kunna skriva olika typer av texter är viktigt och inom olika genres. Det

som visas genom de nationella proven är att det är faktatexter som är svårast att skriva, något som

noterats i såväl åk 3 som åk 6. Övriga mer fiktiva och kreativa texter fungerar bättre. Inriktningen

inför framtiden är att träna mer på att skriva faktatexter.

Åtgärd:

- fortsatt träning i att skriva mycket i de ämnen där skrivning är en del i lärandet

- fokus skall läggas på att träna och att kunna skriva olika typer av faktatexter

Utveckla undervisning och metoder i matematik Matematiken har varit och är ett tydligt prioriterat område och kommer så att vara tills man kan

konstatera att elevernas kunskaper ökar och metoder fungerar. En av skolans lärare samt rektor har

deltagit i den övergripande kommunala Pisa-gruppen, som träffats regelbundet. En ny handlingsplan

för matematik har arbetats fram under läsåret.

För att kunna följa upp och utvärdera elevernas kunskaper har Diamant, som verktyg, introducerats

detta läsår.

Detta läsår har Per Olsskolan tillsatt en tjänst som speciallärare i matematik med syfte att stötta de

elever som har uppenbara svårigheter i ämnet och ge dem strategier för att kunna utvecklas och gå

vidare. Specialläraren har i huvudsak arbeta mot mellanstadiet. Där har man satsat detta år på

taluppfattning och algoritmräkning vilket har gett gott resultat. Specialläraren har framställt

övningshäften som varit värdefulla i matematikundervisningen. Inriktning har även varit att skynda

långsamt för att verkligen kunna befästa grunderna i ämnet. De nationella proven visar även att de

flesta elever i åk 6 klarat dessa med minst betyget E.

Inom lågstadiet har man sett en tydligare inriktning på ämnesuppdelning i bl.a. matematik. Det har

varit positivt att börja dela upp ämnesvis under vt åk 1 och att sedan öka på det mer och mer fram till

åk 3. Detta för att kunna ha nivåindelningar och att bryta gruppkonstellationer som påverkar

inlärningen. Utvärderingsinstrumentet Diamant: i åk 1 gjordes en gruppindelning utifrån de

resultaten. Hastigheten i huvudräkning behöver tränas. I åk 2 har använt resultaten från olika

Diamant-tester och tränat på områden utifrån resultaten. Färdighetsträning i huvudräkning har gett

bättre resultat i åk 1. Problemlösning i åk 2 har utvecklats till att göra barnen mer självständiga i

förlängningen. Åk 2 EPA-modellen; enskilt – par – alla, gett positiv utveckling. Man ser att man

behöver träna mer på begreppsord, som t.ex. mer, flest osv. Trots satsningar och utvecklingen inom

ämnet kan man fortfarande konstatera att några elever har svårigheter när det kommer till de

nationella proven i åk 3 där man misslyckas inom något delområde.

Sedan några år tillbaks görs tester i varje årskurs utifrån boken ”Att förstå och använda tal”. Samma

test görs vid två tillfällen, det första i början av höstterminen och det andra i slutet av vårterminen,

för att se vad som har förbättrats under läsåret. Sammanställningen av läsårets resultat visar att

samtliga klasser har förbättrats sig avsevärt under läsåret samt att testen ger en bra information om

vad man ska fortsätta att arbeta med under kommande läsår.

6

Analys: Det långsiktiga utvecklingsarbetet i matematik tycks börja ge resultat i form av ökade

kunskaper hos eleverna. Allt högre betoning har lagts på att befästa baskunskaper – ”att skynda

långsamt” och att följa upp elevernas resultat via olika testinstrument. Vidare har olika typer av

tillfälliga gruppkonstellationer skapats inom olika årskurser för att stötta elever som har svårigheter

inom vissa delar av matematiken. De tester som görs via ”att förstå och använda tal” visar att lärarna

nu får klara indikationer på vad som behöver tränas och befästas under läsåret och där

testmätningen under vårterminen visat mycket tydliga förbättringar. Användandet av Diamant bör

också ge effekt. De nationella proven och betygen visar att alltfler elever når godkända kunskaper.

Betygen i åk 6 anger att åtta elever inte nått kravet för godkänt, varav två är svenska barn och sex

nyanlända barn, som ännu inte hunnit befästa allt inom matematiken. Under läsåret har

förberedelserna inför de nationella proven skett genom att lärarna i åk 6 och åk 3 i Fagersta skolor

träffats och tillsammans gått igenom provanvisningar och därefter, som vanligt, rättat varandras

prov, vilket ökar komptensen kring bedömning och vad som ska bedömas. Skolans speciallärare har

även introducerat i samarbete med mattelärana på mellanstadiet ett gemensamt arbete med några

viktiga delar som elever överlag visat sig ha svårigheter med som algoritmer och taluppfattning, som

tränats intensivt i samtliga tre årskurser.

Det är ett fortsatt arbete kring att befästa baskunskaperna på lågstadiet som kommer att ge resultat

högre upp i åldrarna. Resultaten av tester bland lågstadieklasserna visar på vikten av träna och

verkligen befästa positionssystem, talvärden och ”räknesagor”. På mellanstadiet visar testerna att

arbeta md taluppfattning, algoritmer och problemlösning är grundläggande för att förstå och kunna

gå vidare. Bråkräkning, procent och decimalsystem är även de Vidare att lära in

multiplikationstabellen som är ett fenomenalt verktyg för fortsatta mattestudier.

En diskussion om läromedel har förts i matematik på skolan. Den handlar om man ska enas kring ett

gemensamt läromedel på skolan eller låter varje lärare/årskurs välja sitt läromedel. Min bedömning

är att man i kollegiet, utifrån vad forskning säger, skall enas kring ett läromedel som följer eleverna

från åk 1 till åk 6. Därmed inte sagt att läroboken skall vara allena styrande i matematik-

undervisningen. Den praktiska matten har också fått ett högre genomslag, i första hand på lågstadiet.

Åtgärd:

- fortsatt implementera av Diamant för utvärdering och analys

- följa upp testresultaten av ”att förstå och använda tal” vid fler tillfällen under terminen

- implentera den nya handlingsplanen i matematik

Förstärkt SVA-undervisning

Tillströmningen av nyanlända elever har varit markant under läsåret och läsåren innan, vilket

medfört att ca 35 % av skolans elever helt eller delvis har annat modersmål. Det har ställt höga krav

på skolans mottagande av de nya eleverna i förberedelseklass, på SVA-undervisningen,

studiehandledning på hemspråk och på inkludering i klasserna. Av dessa skäl ställdes en stärkt SVA-

undervisning upp som ett fokusområde för terminen där läraren i förberedelseklassen skulle ha ett

övergripande ansvar för alla undervisning som rörde de nykomna eleverna.

När en elev kommer till skolan får denne ett klasstillhörighet direkt men där eleven är i

förberedelseklass på heltid under ca 4-6 veckor. Läraren i förberedelseklassen gör en kartläggning av

varje nyinskriven elev. Därefter deltar eleven succesivt i sin klass verksamhet. Syftet är att eleven ska

få tillfälle att höra mycket svenska, delta i undervisning och ingå i en social gemenskap i klassen. Till

7

klasserna har funnits studiehandledare på arabiska och somaliska och SVA-lärare på låg- och

mellanstadiet. Under läsåret har vi ökat antal studiehandledare i arabiska och kurdiska samt haft

praktikanter från arbetsförmedlingen som talat arabiska eller somaliska. Studiehandledare har gått

på en kompetenshöjande högskolekurs under läsåret. Skolans stödteamsledare har haft

återkommande samtal med SVA-lärare och studiehandledare för att följa upp verksamheten.

Analys: Tillströmningen av nya elever var hög vid inledningen av höstterminen beroende av det

asylboende som kom till inom Per Olsskolans upptagningsområde. Det medförde att det blev ett

stort tryck på förberedelseklassen att hinna kartlägga och hinna med bra överlämningar till

klasslärarna. Ordinarie lärare i förberedelseklassen blev barnledig under höstterminen vilket gjorde

att en vikarie fick ta över. Det som man uppfattar ute bland klasslärarna är att överlämnandet från

förberedelseklass till ordinarie klass bör bli bättre. Man anser att varje elev behöver en individuell

plan som anger elevens kunskaper och hur länge denne behöver vara i förberedelseklass. Alla

nyanlända elever behöver lästräna, detta är inget som sker per automatik. Detta kan heller inte

klassläraren ansvara för, utan klasslärarna anser, att det sker genom SVA-läraren och specialläraren.

Här skall noteras att klassläraren har huvudansvaret för sina elevers lärande och att man tillsammas

med stödfunktioner formar det bästa lärandet för varje elev, oberoende av bakgrund. Likaså ligger

det på undervisande lärare att kartlägga sina elevers kunskaper och förmågor. Här har lärarna angett

att de önskar mer kunskap kring kartläggning inför nästa läsår, gärna på pedagogiskt forum. Vem som

gör kartläggningar är upp till klasslärare och stödteam att avgöra men åter igen har klassläraren

huvudansvaret för att man är uppdaterad på elevens kunskaper och kan använda sig av vad en

kartläggning ger för att kunna anpassa undervisningen.

Man efterlyser en tydlig handlingsplan för hur övergången mellan förberedelseklass till ordinarie

klass skall se ut och innehålla.

Förutom ordinarie läromedel behöver många nyanlända elever extra läromedel vilket tas av det

”vanliga” läromedelskontot, vilket man kan uppfatta inte är helt okay. Här behöver skolor med hög

andel extra resurser för att bekosta utökningen av läromedel för att kunna förbättra SVA-

undervisningen.

Sammanfattningsvis har olika åtgärder satts in för att stärka upp SVA-undervisningen med det har

inte varit tillräckligt. Mer tydliga handlingsplaner och rutiner behövs på Per Olsskolan, främst vad

gäller kartläggningar och övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klasser.

Åtgärd:

- göra en handlingsplan av överlämnandet från förberedelseklass till ordinarie klass

- se över hur kartläggning ska se ut och tas till vara av berörda lärare

- se över hur SVA- undervisningen ska utformas på Per Olsskolan

- se över hur studiehandledare ska fungera bäst pedagogiskt ute i klasserna

Planering-Utvärdering-Analys-Åtgärd

Inom skolans värld förekommer en tydlig ”planeringskultur” men som ofta stannar där. Idag kräver

dock läroplan att det sker utvärderingar av elevernas kunskapsinhämtande och att man analyser

gjorda iakttagelser för att kunna åtgärda och förbättra metodik och undervisning. På Per Ols har

skola som mål att alla skall med på tåget och ingen lämnas utanför. Det betyder att man som lärare

måste följa upp varje elev och anpassa undervisningen till honom eller henne, oberoende av

bakgrund.

8

Inom detta fokusområde tillsattes en förste lärare detta läsår med uppdrag att utveckla arbetet kring

bedömning, utvärdering och analys/åtgärd. Hon har genomfört flera föreläsningar och

informationsträffar kring fokusområdet på konferenstid under läsåret. Inför läsåret gjorde varje

lärare/årskurs en grovplanering inom samtliga ämnen som sedan legat till grund för mer detaljerade

planeringar.

Analys: Som framgår ovan behövs mer kunskap och träning kring utvärdering och analys för lärarna

för att kunna utveckla varje elev så långt som möjligt. Idag finns en del test- och utvärderingsmaterial

att tillgå på skolan, främst inom svenska, matematik och engelska men önskvärt är att kunna ha det i

samtliga ämnen för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling. De arbetsenhetsträffar som sker

regelbundet har som ett viktigt syfte att analysera och ge förslag på åtgärder utifrån den planering

man gjort och de lektionerna med genomfört och utvärderat. Detta är ett fokusområde som måste

kvarstå och som skall vara en självklarhet när lärare planerar sin undervisning. Det måste bli tydligare

att man kan ange vad varje elev kan och hur långt denne har kommit i sin kunskapsutveckling för att

kunna leda henne eller honom vidare på ett formativt sätt.

Från lärarhåll ser man gärna fler ämneskonferenser där man planerar över ett stadium i olika ämnen

och vilka krav som ställs, hur kraven ska utvärderas och analyseras, gärna det i form av ett kollegialt

lärande.

Åtgärd:

- ha fortsatt fortbildning inom bedömning, utvärdering, analys och åtgärd

Ökat samarbete mellan ämneslärare

Skollagens krav på lärarlegitimationer och ämnesbehörighet har inneburit att systemet med

ämneslärare har flyttats nedåt i skolväsendet till mellan- och lågstadiet. På Per Ols har vi sedan några

år delvis ett ämneslärarsystem på mellanstadiet uppdelat mellan främst SO/Sv-lärare och Ma/NO/Tk-

lärare. Trenden har nu även nått lågstadiet där man succesivt från åk 1 och uppåt har introducerat

delar i ett ämneslärarsystem där lärare tar ansvar för ett flera ämnen. Vinsterna är tydliga: att lärare

inte behöver planera i samtliga ämnen, att man kan tränga djupare in i sina ämnen och höja kvalitén

på undervisningen och att man har kompetens och utbildning i det ämne man undervisar i. En annan

fördel är att flera lärare ser eleverna och kan göra bedömningar. För att öka samarbetet mellan

lärare har skolans avsatt viss regelbunden planeringstid där ämneslärare kan träffas och diskutera.

Analys: Införandet av modifierat ämneslärarsystem på låg- och mellanstadiet har inneburit en

önskan att ämneslärarna vill ha mer träffar med sina ämneskollegor från andra årskurser. Något som

inleddes på Per Ols under det gångna läsåret men som behöver utvecklas och tydligare styras upp.

Syftet är att ha ett kollegialt lärande kring undervisning och metodik i ämnena och finna ”röda

trådar” från åk 1 och uppåt i åldrarna i varje ämne. Det behövs ämnesträffar mellan låg- och

mellanstadiets ämneslärare för att diskutera kurskraven i ämnena. Ett arbete som påbörjats nu men

som behöver fortsätta framöver.

9

3. Måluppfyllelse:

a) nationella prov

b) betyg/ skriftliga omdömen

c) analys

Nationella prov åk 3 svenska vt 2015

Antal elever som gjort proven i Sv: 43

delprov tala läsa läsa högläsa textsamtal skriva stavning skriva snitt

fiktion fakta

fiktion interpunk fakta

klarat 42 41 38 40 43 38 37 31 39 procent 98% 95% 89% 93% 100% 89% 86% 72% 90%

ej klarat pojkar 0 1 2 2 1 3 6 5

flickor 1 1 3 1 0 2 0 7

totalt 1 2 5 3 1 5 6 12

Nationella prov åk 3 matematik vt 2015

Antal elever som gjort proven: 48 Antal elever som ej gjort proven: 5

delprov A B C D E F G

snitt

Geometriska former Statistik Bråk

Tecken/symboler Problemlösning Klockan/tid

klarat 48 47 43 44 43 40 46

44.5 procent 100% 98% 90% 92% 90% 83% 96%

93%

ej klarat pojkar 0 1 3 0 4 5 0

flickor 0 0 2 4 1 3 2 totalt 0 1 5 4 5 8 2

10

Analys: Resultaten i svenska och matematik ser mycket bra ut som helhet och eleverna har visat god

förmåga i båda ämnena. I Svenska som andra språk har ingen elev klarat samtliga delprov och att

tabeller inte redovisas i det ämnen beror på att det antal som gjort varje delprov varierar kraftigt,

vilket gör siffrorna missvisande. Skälet till resultatet är att eleverna befunnit sig för kort tid i landet

och inte hunnit få nödvändiga kunskaper i SVA.

Utifrån resultaten i svenska så kan konstateras att flest elever har haft svårigheter att återge

faktatexter med hjälp av stödord. Ämnet var inte elevnära och blev för abstrakt för några elever.

Läsförståelsen var grund till den faktatext som eleverna senare skrev, vilket visade sig vara ett svårt

ämne.

Elevernas arbete med den berättande texten visar att de haft svårigheter att hålla en röd tråd.

Inför kommande läsår behöver eleverna arbeta mera med enkla faktatexter och då utmanas med nya

ämnen samt att använda sig av stödord.

Utifrån resultaten i matematik kan man främst notera att eleverna har haft svårigheter med skriftliga

räknemetoder, symboler och problemlösning. (delprov E och F). Det är således viktigt att inför

kommande läsår att förbättra elevernas kunskaper kring detta.

Det är viktigt att tidigt börja med skriftliga räknemetoder och då fokusera på en metod för att göra

eleverna säkrare.

Nationella prov åk 6 svenska vt 2015

Antal elever som gjort proven: 23

Antal elever som ej gjort proven: 0

betyg A B C D E F pojke

1 2 6 3 0

flicka 1

4 4 2 0 totalt 1 1 6 10 4 0

Nationella prov åk 6 svenska som andra språk (SVA)vt 2015

Antal elever som gjort proven: 4 Antal elever som ej gjort proven: 13

betyg A B C D E F pojke

1 2 0

flicka

1 0 totalt

1 3 0

11

Nationella prov åk 6 matematik vt 2015

Antal elever som gjort proven: 37 Antal elever som ej gjort proven: 4

betyg A B C D E F pojke 0 1 3 7 6 2 flicka 0 1 1 7 6 3

totalt 0 2 4 14 12 5

Nationella prov åk 6 engelska vt 2015

Antal elever som gjort proven: 31 Antal elever som ej gjort proven: 10

betyg A B C D E F pojke 4 3 3 4 2 2

flicka 2 1 3 3 4 0 totalt 6 4 6 7 6 2

Analys: I de nationella proven i svenska och SVA är samtliga elever godkända, vilket är ytterst positivt! I betygshänseende ligger två av tre elever på betygen D och E, resterande del på de högre betygen men dock med bara en elev på A och liksom en på B. Vad är orsaken att så få elever har kunnat nå de högsta betygsstegen är en fråga att ta med sig i en fortsatt analys. Vad gäller SVA har samtliga elever klarat provet. Ett stort antal nyanlända elever har inte gjort det provet utifrån för kort tid i landet.

Engelskan ser också mycket bra ut med en betydligt bättre spridning än i svenskan av provbetygen.

Här når drygt hälften av eleverna de tre högsta betygen, två elever får betyget F.

Matematiken visar acceptabla resultat men där två av tre elever har de två lägsta betygsstegen och där fem elever inte när gränsen för godkänt. Av dessa fem är två nyanlända elever som har haft svårt med de skriftliga delarna av provet. Det som också synts vid rättningen av proven att det förekommer många slarvfel, något att fundera på hur man ska hantera inför framtiden.

12

Procentuell fördelning av slutbetyg i åk 6 tre senaste läsåren

Betyg ej satt F E D C B A

2012/13 3,5% 3,5% 37% 18,5% 19,5% 10% 8%

2013/14 2,5% 7% 36,5% 25% 19% 7,5% 3,0%

2014/15 8.5% 6,5% 33% 25% 20% 5,5% 1%

Meritvärdets medelvärde per klass och kön vt 2014

Klass Flickor Pojkar Total

6A 188,6 158,8 171,5

6B 153,1 195,0 170,2

Total 167,6 174,3 170,9

Jämförande meritvärden

flickor pojkar totalt

2012/13 187 187.5 187,4

2013/14 188 181 185

2014/15 167.5 174.5 171

Fördelning av slutbetyg per ämne 14/15 Ämne - F E D C B A Total Bild 3

4 10 21 4 1 43

Biologi 4

9 12 11 7

43 Engelska 5 9 4 8 7 4 6 43 Fysik 4 11 10 14 3 1

43

Geografi 4 2 12 12 11 2

43 Hem- och konsumentkunskap 3

31 9

43

Historia 4 1 19 13 5 1

43 Idrott och hälsa 4

16 13 5 5

43

Kemi 4 1 10 12 10 6

43 Matematik 2 8 11 12 6 3 1 43 Musik 4

27 7 5

43

Religionskunskap 4

14 11 14

43 Samhällskunskap 4 1 14 12 12

43

Slöjd 1

21 14 7

43 Svenska

4 6 10 2 1 23

Svenska som andraspråk 4 11 4 1

20 Teknik 4 1 17 7 11 3

43

Total 58 45 227 173 138 38 9 688

13

Analys: I ovan angivna tabeller finns några delar som behöver närmare analyseras och förklaras. Nuvarande läsårs betygsstatistik visar bland annat på en exceptionell andel elever som inte fått något betyg alls. De utgör närmare 9 % av samtliga betyg, vilket förklaras med att Per Olsskolan tagit emot en stor andel asylsökande barn, vilket har deltagit i begränsad omfattning i ren klassundervisning utan i stället fått undervisning i svenska i förberedelseklass. Inom denna grupp ligger också den helt övervägande majoritet av elever som fått betyget F. De har kommit så sent in i skolan att de inte haft någon möjlighet att kunna nå kurskraven i flera av de olika ämnena. Spridningen av betygstegen ser rimlig ut i flera ämnen där knappt 80 % av samtliga betyg hamnar inom betygsspannet E-D-C. Några ämnen dras med låga betygspoäng och en mindre bra spridning, det gäller fysik, hem- och konsumentkunskap och svenska som andra språk och i viss utsträckning samtliga So-ämnena där bara tre elever når högre än till betyget C. Ser man till de högsta betygen A och B hamnar 6.5% av samtliga betyg i den gruppen. Ett ämne som sticker ut är engelskan där sex elever fått högsta betyget A, i övrigt förekommer ett A i ämnena bild, matematik och svenska. Betygssättning är en komplex process där kurskraven i läroplanen ska tolkas av pedagogerna och omsättas i olika kvalitetsnivåer som därefter ska utmynna i något av de sex betygsstegen. Som stöd finns bland annat de nationella proven, som dock inte mäter samtliga kurskrav och dessutom förekommer i ett fåtal ämnen. I övrigt får pedagogerna luta sig emot egna tester och utvärderingar av elevens kunskaper och förmågor utifrån tolkningar och diskussioner som skett inom den egna årskursen, inom den egna skolan eller i samtal med pedagogerna i den egna kommunen. I tabellen där den procentuella fördelningen av betyg syns under de tre senaste läsåren kan noteras att det är allt färre elever på Per Olsskolan som fått de två högsta betygen A och B. Läsåret 12/13 var 18 % av samtliga betyg A och B, detta läsår 6.5 %. Året innan dess 10 %. Vad kan detta bero på? Bedömer lärarna eleverna hårdare nu än tidigare då den nya läroplanen varit i bruk några år och kunskapen kring centralt innehåll och kurskrav diskuterats och ventilerats. Uppfattas kraven för betygen A och B som så höga att det är ett ytterst fåtal elever som kan nå dessa? Här måste analysdiskussionen fortsätta bland pedagoger och skolledare och även se på motsvarande fördelningen mellan skolorna i Fagersta. Meritvärden på Per Ols har stadigt sjunkit under de tre senaste åren. Här är anledningen tydlig, de nyanlända barnen har ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket och därför inte klarat alla kurskrav. Ökningen av nyanlända elever har varit mycket stor under de två senaste läsåren. I årets sexor var 40 % av eleverna nyanlända. Någon skillnad mellan pojkar och flickor kan inte ses i tabellen då det varierar mellan de olika mätåren.

Resultat skriftliga omdömen åk 2-åk 5

Skriftliga omdömen:

Årskurs 2-3 har under läsåret haft ett elevantal på 95 elever. Av dessa har 15 % inte nått målen i

matematik; 12.5 % inte nått målen i svenska och 10 procent inte nått målen i engelska vid läsårets

slut. Om man räknar bort nyanlända elever med annat modersmål blir det 11.5 % som inte nått

målen i basämnena.

Årskurs 4-5 har under läsåret haft ett elevantal på 86 elever. Av dessa har 16 % inte nått målen i

matematik; 8 % inte nått målen i svenska och 15 procent inte nått målen i engelska vid läsårets slut.

Om man räknar bort nyanlända elever med annat modersmål blir det 13.5 % som inte nått målen i

basämnena.

14

Analys: Resultaten i åk2-5 är relativt goda om än inte helt tillfredställande. Siffrorna motsvarar i stort de som gavs förra läsåret. Av de elever som inte nått målen i basämnena är 56 % nyanlända elever. Det man kan notera under detta läsår att det är relativt många svenska barn som inte nått målen i åk 4-5 i matematik eller tretton utav fjorton elever. Detta har varit känt sedan tidigare och har lyfts på klasskonferenser och nu kommer dessa elever att få mer specialstöd i matematik under nästa läsår. Bristerna sitter främst i talförståelse, algoritmer och problemlösningar. Svenska som andra språk har en mycket hög andel elever som inte klarat målen, orsaken är för kort tid att ha hunnit lära sig tillräckligt i det svenska språket.

4. Elevhälsa:

a) likabehandlingsplan/aktionsplan och analys

b) trivsel- och trygghetsenkät

c) elevernas inflytande och delaktighet

d) vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet

Likabehandlingsplan/aktionsplan

Aktionsplanen utgår ifrån vår skolas likabehandlingsplan och läroplanens två första kapitel som handlar och normer, värdegrund och förhållningssätt. Det är viktigt att ha regelbundna samtal och övningar i klassen kring detta för att kunna skapa en trygg och trivsam skola. Lika viktigt är att värdegrunden speglas i all verksamhet och undervisning som sker på Per Olsskolan och att skolans trivselregler hålls levande och fungerar i praktiken. Likaså är elevers ökade delaktighet utifrån ålder och mognad av största betydelse för att implementera värdegrunden och skapa en hälsosam skola. Utifrån gjorda enkäter uppfattar en stor majoritet av eleverna Per Olsskolan som en trygg arbetsplats. Man uppfattar att vuxna snabbt ingriper vid kränkningar och mobbning. Vidare upplever man att personalen inte gör någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Varje klass har haft regelbundna samtal om värdegrund och förhållningssätt gentemot varandra och läsåret har präglats av ett bra och tryggt klimat som helhet. Eleverna i åk 3 och åk 5 har genomfört den ”traditionella” trivselenkäten, som administreras av förvaltningen och bygger på frågor från SKL. Årskurs 5 har dessutom deltagit i en enkät från Skolinspektionen, utifrån deras granskning av skolor i Fagersta. Eleverna anger i enkäten att de känner sig trygga i verksamheten, att lärarna lyssnar på dem, har bra genomgångar och ställer upp och hjälper när så behövs. De beklagar sig fortsatt över att arbetsron i klassrummen kunde bli bättre, något som återkommer i flera enkätsvar. Under läsåret har skolpersonal påbörjat en utbildning utifrån Stefan Hertz bok ”Ledarskap i klassrummet” som ger bra tips och förhållningssätt för att stärka ledarskap och därmed studiero i klassrummen.

Vid början av läsåret fick samtliga elever fylla i en enkät där de skulle ange vilka områden/lokaler på

skolan som de kände sig otrygga i. Det som återkommer är omklädningsrummen i idrottshallen men

framförallt de ”öppna” duschutrymmena. Rektor har varit i kontakt med hyresvärden NVK och

påtalat detta bekymmer och förhoppningen är att det ska kunna åtgärdas.

Skolans mobbningsteam har under läsåret fått in två anmälningar rörande mobbning som teamet

omgående utrett och följt upp. I båda ärendena rör det sig om förstadier till mobbning och resultatet

i ärenden har varit positivt. Mobbningsteamet har även handlagt nåra ärenden som mer rört

kränkningar.

15

Elevhälsa Per Olsskolan har haft regelbundna träffar i skolans elevhälsateam där rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare ingår. En gång i månaden har teamet haft ett möte tillsammans med skolpsykolog och skolläkare för information och rådgivning. Under läsåret har ett tjugofemtal ärenden behandlats där åtgärder genomförts som t.ex. ansökan till skolpsykolog, orosanmälan till socialtjänsten, kontakt med kurator. Kuratorn har haft samtalskontakt med: totalt: 16 elever varav flickor: 6 pojkar: 10 Kuratorns arbetsuppgifterna har under läsåret har bland annat varit:

Enskilda stödsamtal med elever.

Arbete med elever på gruppnivå. Under läsåret 2014/15 har det bland annat inneburit arbete med en killgrupp i årskurs 4 samt en tjejgrupp i årskurs 3.

Att stödja skolans arbete med att uppmärksamma de elever vars situation och svårigheter utgör hinder för deras inlärning och att uppmärksamma barn som far illa eller barn som uppvisar tecken på ohälsa - Detta har bland annat inneburit orosanmälningar till socialtjänst i samråd rektor

Konsultation och handledning till skolpersonal

Att genom samverkan se till att skolan erbjuder en god arbetsmiljö, förebygger mobbning, kränkande behandling och trakasserier

Observationer i klasser och på skolraster. Detta har kunnat göras i en helt annan utsträckning än tidigare (då när kurator arbetade på samtliga skolor).

Föräldrasamtal

Varje månad gör varje lärare en social kontroll i sin klass som därefter sammanställs av

stödteamsledaren. Utifrån dessa görs riktade åtgärder, antingen av klassläraren eller av stödteam

och/eller elevhälsateam.

Analys

Ett fungerande lärande kan endast fungera om det råder tillit, respekt och trygghet hos eleverna och

i relationen till de vuxna i verksamheten. Därför är arbetet kring läroplanens värdegrund av

avgörande betydelse för att skapa en bra skola som främjar elevens hela utveckling. I de enkäter som

görs upplever också den helt övervägande majoriteten av elever att Per Olsskolan är en trygg skola.

Det man anger som en brist är att det inte alltid är arbetsro under lektionstid.

Men i en verksamhet som skolan, där olika människor konfronteras med varandra, finns alltid

tillfällen till uppblommade konflikter och bråk och här vill vi på Per Ols ge eleverna verktyg och

strategier för att hantera detta och undvika att ta till fysiskt, verbalt eller psykiskt våld. Detta är

givetvis ett ständigt pågående arbete i skolans verksamhet.

Den sociala kontrollen i varje klass och månad har varit bra verktyg för att få en snabb uppfattning

om någon elev är utsatt i något sammanhang.

Fortsatt arbete kring arbetsro och ledarskap i klassrummet lyftas utifrån att ett antal elever upplever

att den inte är bra, det gäller i alla åldersgrupper.

Som helhet sett har Per Olsskolan ett väl fungerande elevhälsaarbete där åtgärder sätts in snabbt och

16

följs upp, oftast tillsammans med vårdnadshavarna. Att nu ha en kuratorstjänst på heltid har

inneburit en betydelsefull förstärkning av skolans elevhälsa.

Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet

Två föräldraråd för respektive F-åk 3 och åk 4-6 har hållits under verksamhetsåret. Träffarna har haft

representanter från de allra flesta klasser eller årskurser. Flera förslag och synpunkter från

föräldraråden har beaktats och lett till förbättringar i organisationen. Två föräldramöten har hållits

per klass. Föräldrarna har sedan något år tillgång till lärplattformen Infomentor där de kan få

information kring sina barn.

3. Stödinsatser under läsåret

Per Olsskolan har under läsåret haft 3 tjänster som speciallärare och en 0.8 tjänst som resurslärare

med inriktning mot elever i behov av särskilt stöd. Vidare har ytterligare 3.8 tjänst varit placerad i

förberedelseklass/SVA-undervisning. I verksamheten har även funnits nio elevassistenter riktade

mot specifika elever eller grupper. Några av assistenterna har tillkommit under läsåret.

Huvuddelen av stödinsatserna har riktats mot ämnet svenska och matematik. På mellanstadiet har

även engelska funnits med i stödinsatserna.

Under läsåret har två klasskonferenser hållits där rektor och stödteam deltagit. Här har man gått

igenom varje elev i klasserna och fångat in de elever som är i behov av någon form av stöd.

Stödet har varit organiserat via ett stödteam som haft regelbundna träffar där man följt upp elever

och insatta åtgärder samt haft kontrollen över skrivna åtgärdsprogram tillsammans med rektor.

Analys:

Det är en viktig målsättning att Per Olsskolans stödteam har en helhetsbild över vilka elever som är i

behov av olika stödinsatser. De täta stödteamsträffarna och de två klasskonferenserna har varit

viktiga delar för att skaffa sig denna kunskap. Stödteamet har haft täta träffar varannan-var tredje

vecka med varje klasslärare för att följa upp insatta åtgärder och åtgärdsprogram. Det har varit av

största vikt att ingen elev ska falla genom nätet utan att elever i behov av stöd ska fångas in snabbt

och att åtgärder sätts in omgående. Idag har skolan en mycket bra uppfattning om samtliga elever

och vilka elever som har ett stödbehov. Som ett tecken att kvalitativt stöd satts in tolkar jag

resultaten av skriftliga omdömen, nationella prov och betyg. Antal skrivna åtgärdsprogram har

minskat väsentligt och under läsåret har ca 15 åtgärdsprogram formulerats. I stället har arbetet riktat

in sig mot att hitta särskilda anpassningar för olika elevers behov av stöd.

En svårighet är alltid att kunna bedöma de nyanlända elevernas kunskaper och förmågor beroende

av skolbakgrund, kultur och givetvis språket. Nu finns bra kartläggningsverktyg som har bättrat på

den situationen men som behöver bli tydligare för klasslärarna. Något som tagits upp tidigare i denna

rapport.

17

5. Områden för Skolutveckling läsår 2015-2016

Hållbar utveckling/hållbara kunskaper

- Språkutvecklande arbetssätt/att skriva sig till läsning - Läsförståelse/läsutveckling//en läsande klass - Ledarskap i klassrummet – Studiero i klassrummet - Pedagogisk planering-analys-uppföljning-kvalitetssäkra - Matematik mot högre mål – ”Förstå och använda tal” - Ledarskap i klassrummet – Studiero i klassrummet - Kollegialt lärande

18

KVALITETSRAPPORT läsåret 2014-2015

Förskoleklasserna Hyttan och Gruvan

1. Demografiska data:

Antal barn: 48 barn fördelat på de 2 förskoleklasserna Gruvan och Hyttan.

Fördelning av barngrupperna: Gruvan 25 barn varav 13 flickor och 12 pojkar, Hyttan 23 barn

varav 7 flickor och 16 pojkar.

Antal tjänster: 4,75% förskollärartjänster fördelat på 2 klasser.

Antal barn per anställd: 9.6 barn/anställd.

Annat modersmål: Gruvan 14 elever. - Hyttan 5 elever

2. Fokusområden läsåret 2014-2015

Revidera ”Övergripande mål Lgr-11.

Följa upp och utveckla jämställdhet mellan pojkar och flickor

Skapa förståelse för elever med diagnos/utåtagerande beteende

Ge möjlighet till kompetensutveckling inom läs- och skrivinlärning

Stimulera och utveckla elever som kommit ”långt” i sitt lärande

Utveckla lärandet kring matematiken.

Utveckla pedagogiska lekmiljöer.

Revidera ”Övergripande mål Lgr-11.

Förra några års sedan togs en övergripande handlingsplan utifrån LGR 11 fram för Per

Olsskolans förskoleklasser. Syftet var att tydliggöra uppdraget, ge ett bra underlag för

planering och undervisning samt ha ett bra uppföljningsmaterial vid IUP-samtal. Planen

granskas efter varje läsår för eventuella revideringar och årets granskning innebar att det

fanns inget att revidera denna gång. Ett nytt underlag blev utskickat inför samtalen där

föräldrar och barn fyllde i en enkät som de gemensamt svarat på, ett bra komplement till

samtalen.

19

Analys: Handlingsplanen uppfattas av lärarna som ett bra verktyg och är en bra hjälp att

strukturera upp och tydliggöra vilka mål som gäller för förskoleklassverksamheten. Den

bygger på tre huvudområden: normer och värden; kunskaper; och ansvar och i dokumentet

anges vad verksamheten ska fokusera på och vilka kriterier som gäller för att påvisa att olika

mål nåtts. I en turbulent och föränderlig skolvärld är det alltid viktig att revidera denna typ av

handlingsplan regelbundet för att ligga i fas med omgivande kontext.

Följa upp och utveckla jämställdhet mellan pojkar och flickor.

Per Olsskolan har en lång tradition kring jämställdhetsarbete. Ett av skälen till detta är att två

av skolans förskoleklasslärare även är utbildade genuspedagoger och arbetat som detta

under flera år i Fagersta kommun.

Pedagogerna har under detta år observerat att de flesta av barnen är könsöverskridande i

leken. Något man dock har observerat är att flera av de nyanlända barnen har svårare att

leka könsöverskridande utan är mer inriktade på mer traditionella könsrollsmönster. Till

kommande läsår fortsätter lärarna att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv och då

fokusera på att inkludera alla barn så att alla ges möjlighet att leka könsöversgripande.

Analys: Arbetet och förhållningssätt kring jämställdhet har blivit en naturlig del i

förskoleklassernas verksamhet. Den har en tydlig inriktning att lyfta fram varje elevs

förmågor och talanger utan hänsyn till kön och traditionella könsroller. Därför är det viktigt

att man i personalen uppmärksammat att de nyanlända barnen har svårigheter att leka mer

könsöverskridande och att man nu ska skapa strategier för att motverka detta till kommande

läsår. Detta är en viktig del av uppdraget, som anges i Läroplanen.

Skapa förståelse för elever med diagnos/utåtagerande beteende

Redan vid överlämnandet mellan förskola och förskoleklass koncentreras informationen

kring elever som har eller kan vara i behov av särskilt stöd. Det har inneburit att man är

mycket bra förberedd när dessa elever kommer och snabbt kan anpassa verksamhet utifrån

dessa elever behov. Under detta läsår har lärarna upplevt att det har fungerat bra i

grupperna. Förståelsen för barn med diagnos fanns redan hos de flesta barnen i grupperna,

då flera av barnen gått med dessa elever i förskolan. En av skolans speciallärare har haft ett

handledande uppdrag gentemot förskoleklasslärarna. Verksamheten har även utformats mer

mot olika gruppkonstellationer där man på ett bättre sätt kan anpassa undervisning utifrån

varje elevs behov.

Analys: Det kan inte nog betonas vikten av att snabbt uppmärksamma barn som är i behov

av olika former av särskilt stöd. Detta för att kunna skapa de bästa förutsättningar för dessa

barn och ge dem bra självkänsla och självförtroende. Därför är överlämnandet från förskolan

viktigt och som dessutom utvärderas regelbundet och där handlingsplanen revideras årligen.

Samarbetet tillsammans med en av skolans speciallärare ger också bra handledning i hur man

kan anpassa undervisning utifrån elevens svårigheters. Att arbeta i olika varianter av tillfälliga

grupper har också medfört en flexibilitet som gynnar dessa barn och att man nu är på väg att

se samtliga förskoleklasselever som en enda storgrupp.

Ge möjlighet till kompetensutveckling inom läs- och skrivinlärning

Metoden ”att skriva sig till läsning” (ASL) har under läsåret introducerats i förskoleklasserna.

Personal har varit på studiebesök i Sandviken och där sett hur man där arbetar med metoden

i förskoleklasserna. Man har fortsatt att arbeta utifrån Bornholmmetoden. Man har utvecklat

20

metoden och arbetar utifrån olika nivågrupperingar. Trots att de flesta barn ännu inte kan

läsa i förskoleklassen har man inlett arbetat med att presenterar de figurer som förekommer

som stöd för läsförståelse inom ramen för ” en läsande klass”.

Analys: Tendens är tydlig inom förskoleklasserna att verksamheten mer går mot att stimulera

och utveckla elevernas lärande inom t.ex. svenska och matematik men även inom de natur-

och samhällsorienterande ämnena. Man kan även se ett ökat närmande mellan förskoleklass

och skolan utifrån att förskoleklassen får ett mer ämnesinriktat uppdrag. Förskoleklasserna

har utvecklat arbetet kring läsplattor på skolan då man deltog i ett övergripande kommunalt

projekt för något år sedan. Nu har man anammat ASL-metoden och personalen har getts

möjlighet att kompetenshöja sig inom den metoden och läs- och skrivinlärning. Inom något

år kommer ”svensklyftet” att genomföras och här finns det all aneldning att även

förskoleklasslärarna deltar.

Stimulera och utveckla elever som kommit ”långt” i sitt lärande

Detta är ett förbättringsområde som behöver fortsatt utveckling. Det är viktigt att ge dessa

barn utmaningar så de får utvecklas och stimuleras. Att ha anpassat material som väcker

lusten till fortsatt lärande och som utmanar dem i sitt lärande. Olika typer av

gruppkonstellationer har gynnat dessa elever. Viktiga verktyg som används är digitala

hjälpmedel som finns i verksamheten och som har en individualiserande effekt, som gynnar

de elever som kommit längre i sitt lärande.

Analys: Det har blivit ett tydligare fokus på att stimulera och utmana även de elever som

kommit längre i sitt lärande än majoriteten av elever gjort. Det måste planeras och finnas

förutsättningar för dessa elever att utvecklas i samma grad som övriga elever. Likväl som

undervisning och metoder anpassas till de elever som behövs särskilt stöd, måste

motsvarande även gälla de elever som nått längre. Här har både förskoleklass och övriga

skolklasser en rejäl utmaning.

Utveckla lärandet kring matematiken.

Under de senaste åren har matematiken kommit ordentligt i fokus även i förskoleklasserna.

Verksamheten har utvecklats och man har provat några olika metoder under åren, bl.a. en

lärobok för förskoleklasser. Den har man dock tagit bort då den ansågs något för avancerad.

Under läsåret har samtliga förskoleklasslärare gått matematiklyftet under två terminer.

”Lyftet” har utvecklat pedagogernas matematiska tänkande och man har fått en gemensam

samsyn och förhållningssätt på hur man kan jobba med matematik.

Analys: Liksom inom ämnet svenska sker samma utveckling inom matematiken när det gäller

förskoleklasserna. De båda ämnena blir allt viktigare och man närmar sig här den

traditionella skolan. Det har varit nödvändigt att kompetenshöja lärarna för att få bättre

kunskap och insikt om hur man kan arbeta med sexåringar och matematik och ”mattelyftet”

har varit en bra injektion och stimulans.

Utveckla pedagogiska lekmiljöer.

Tankar kring de pedagogiska lekmiljöerna är viktiga och ska alltid finnas med. Inom Per

Olsskolans förskoleklasser har man, som nämnts ovan, alltid ett jämställdhetsperspektiv där

man erbjuder lekmiljöer som inbjuder till könsöverskridande lek. Vidare har man i skapandet

av olika rum lagt stor vikt vid barnens egen kreativitet och att deras fantasi får utvecklas.

Analys: Per Olsskolans två förskoleklasser håller till i samma byggnad som innehåller en

21

mängd rum och miljöer, som kan utformas och omformas utifrån behov och önskemål.

Forskning har visat att lärandemiljöer har mycket stor betydelse för elevers lärande, hur de

är utformade. Av det skälet behövs alltid pedagogiska tankar när man skapar rum och

miljöer, så att de utformas som ett betydelsefullt stöd i det fortsatta lärande.

2. Elevhälsa Utifrån skolans likabehandlingsplan har man i början av läsåret genomfört enkäter för att ta

reda på vilka platser på skolan som känns otrygga och därefter har man agerat för att

minska/eliminera otryggheten. När man har följt upp detta med frågor om eleverna känt sig

trygga säger eleverna att de känner sig trygga i förskoleklassen. Likaväl visar enkäter att

eleverna trivs i sina klasser och upplever att de vuxna är närvarande och inlyssnande.

Skolans elevhälsoteam har haft kontakter och agerat kring några elever i förskoleklasserna.

Vid klasskonferenserna varje termin har fokus legat mycket just på elevhälsan hos skolans

sexåringar.

4a. Vilka utvecklingsområden finns inför verksamhetsår 2015/16 - Implementera och arbeta kring metoden ”skriva sig till läsning” och former för läsförståelse

i en förskoleklass

- Få en tydlig struktur över matematiken i förskoleklass

- Fortsatt arbete kring jämställdhet för att minska traditionella könsroller

- 4b. Vad krävs för att man skall nå de uppsatta målen

SVENSKA:

Använda oss mer konsekvent av läsfixarna när vi läser böcker så vi får in en rutin.

ASL- vidareutveckla ASL i förskoleklass så det blir en naturlig del av verksamheten. Användanda

tangentbordet på lärplattan.

Synliggöra vad barnen berättar under samling genom att använda dator och datakanon.

MATEMATIK:

NTA-jämföra/mäta

Matematiklyftet under ht-15

Tillvarata de spontana stunder där matematiken används och spinna vidare utifrån

elevperspektivet, bokjakt och pantning.

JÄMSTÄLLDHET:

Vi ska arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta gör vi genom att barnen får prova på olika

lekmiljöer och material. De uppmuntras genom leken att söka nya kamrater.

Detta gör vi ibland genom att styra vilken station och kamrater de ska leka med.

De ska träna sig i att de ska göra sina egna val.

KVALITETSRAPPORT 2014-2015

22

Fritidshemmen Hyttan och Gruvan

1. Demografiska uppgifter/ Nyckeltal beräknat vid läsårsslut

antal barn inskrivna: 129

varav barn åk 1-6 är: 90 och barn från förskoleklass är: 39

antal tjänster: 7,75

varav fritidspersonal är 5.5 tjänst och förskoleklasslärare är 2.25 tjänst

antal barn/anställd: 16.6 barn

2. Beskriv och analysera hur fritidshemmen arbetat med följande områden

LEK OCH SKAPANDE: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet enligt Lgr 11.

Det ska vara balans mellan elevernas fria val och den styrda verksamheten. Viktigt är också att kunna

erbjuda lugn och ro. De båda fritidshemmen har möjlighet att erbjuda ett rum för lugnare aktiviteter

eller samtal.

I det fria valet väljer ofta eleverna samma aktivitet och lekkompisar. Utifrån detta har pedagogerna

styrt eleverna till andra val, detta även ur ett jämställdhetsperspektiv.

Under året har några leklådor gjorts i ordning i samspel med eleverna. Dessa har varit uppskattade.

Hyttans uteförråd har flyttats vilket gör uteleken lättare.

Även i år har fritidshemmen Gruvan och Hyttan haft gemensamma aktiviteter. Vi har också haft

gemensamma lekdagar med fritidshemmen på Mariaskolan och Alfaskolan.

SKOLSAMVERKAN: Samverkan sker i åk 1 och åk 2 och där har man arbetat nära klasslärarna. Det

finns en vilja att ta vara på och pedagogiskt praktisera vad man för tillfäller håller på med inne i

klassrummet för att se en röd tråd mellan skolan och samlad skoldag/fritidsverksamhet.

Man har vid flertalet tillfällen kunnat ha gemensamma aktiviteter mellan årskurserna, vilket man sett

som positivt i en blandning av olika åldrar. Fritidspersonalen skall hela tiden betona

fritidsperspektivet i skolsamverkan där leken och barnens kreativitet ska vara ledstjärnor.

Eleverna har haft möjlighet att få gå till simhallen varannan vecka under läsåret. Detta har resulterat i

23

att flertalet elever lärt sig och tränat sin simförmåga, vilket lett till att man nått kunskapsmål i ämnet

idrott.

SOCIAL KOMPETENS OCH TRÄNING I SOCIAL GEMENSKAP.

Att träna social kompetens och gemenskap är en av fritidshemmets viktigaste uppgifter. Och att

kunna ge barnen strategier för att lösa konflikter utan våld och verbala tillmälen. Alla elever ska ges

möjlighet till att prova olika aktiviteter utan styrda, fasta grupper. Detta gäller både lek och

skapande.

Lika viktigt som det är att de vuxna ser barnen är det viktigt att barnen även ser de vuxna. Det

betyder bland annat att man tränar på att hälsa på varandra och svara varandra hövligt och positivt,

vuxna som barn.

Fritidshemmen fortsätter att arbeta med den sociala träningen utifrån tidigare målsättning.

Fritidsgruppen är i ständig ”förnyelse” då det slutar och tillkommer elever hela tiden.

Vid konflikter mellan barnen är samtalet viktigt. Där gäller det att både lyssna och berätta. Frågor

som: vad hände? vad gjorde du? Alla berörda måste få komma till tals.

Viktigt är att inget barn ska behöva känna sig utanför.

JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR.

Att verka för jämställdhet och att motverka traditionella könsroller är viktiga delar i fritidshemmes

uppdrag. Som exempel kan anges att när man ser att traditionella könsmönster tar över, t.ex. i

fotboll och innebandy där pojkarna dominerar och flickorna inte känner sig välkomna, har man gett

flickorna möjlighet att få spela för sig. Målet är att man oberoende av kön ska få prova på att

utveckla sina förmågor och talanger och att få känna trygghet i det man gör, utifrån sina egna villkor.

Man erbjuder oftast könsöverskridande aktiviteter där alla som vill kan delta. Ett

jämställdhetsperspektiv finns alltid med vid planering av aktiviteter och verksamheter.

BARNENS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE.

Under våren har Hyttan haft fritidsråd, där endast skolbarnen deltagit, en gång i veckan. Vid dessa

tillfällen har deras önskemål kommit fram men även många bra samtal. Gruvan kommer också införa

fritidsråd till kommande läsår. Personal från fridshemmen är med i skolans elevråd och där tar vara

på elevernas synpunkter.

BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD.

Genom samlad skoldag har fritidspersonalen bra kunskap om de elever, som fortsätter efter skolan

på Fritids. Då vet man också vilka elever som är i behovs av särskilt och vissa anpassningar för att de

skall fungera bra och få en vettig tid på fritidshemmet. Pedagogerna utgår alltid ifrån att alla elever

ska känna sig delaktiga i de olika aktiviteterna som finns och erbjuds på fritidshemmen. Tydlighet mår

alla elever bra av.

Vissa delar av Gruvan har renoverats. Omdisponering av möbler och ljusare färger har gett ett större

lugn och harmoni bland eleverna.

ETT MÅNGKULTURELLT FRITIDSHEM.

Per Olsskolan har tagit emot flera barn av olika nationaliteter under det gångna läsåret. På

fritidshemmen har man arbetat med att öka integrationen med gemensamma lekar och aktiviteter

oberoende av etnisk bakgrund. Jämfört med tidigare år känner pedagogerna en större trygghet i

mottagandet av elever från andra länder.

24

3. Utvecklingsområden under läsår 2014/15

1. Utveckla arbete och innehåll kring mindre, mer styrd gruppverksamhet

Tanke om styrd gruppverksamhet känns inte längre relevant då det inte blev som man tänkt sig

pga vissa hinder vid olika tillfällen. Syftet har varit att försöks skapa gemensamma aktiviteter

mellan skolans två fritidshem. Finns säkert skäl att återkomma till mer styrd verksamhet i

framtiden.

2. Ökad flexibilitet vid tiden för mellanmål

Flextiden vid mellanmålet är oförändrad, mest av praktiska skäl. Det betyder att inget ökad

flexibilitet skett under läsåret.

3. Fortbildning inom barns språkliga utveckling. Detta har personal fått vid ett antal tillfällen av

speciallärare på skolan. Vid något tillfälle har man även ventilerat matematik. Dessa träffar har

man upplevt positiva.

ELEVHÄLSA. Även i år har personalen intervjuat eleverna om hur de trivs på fritidshemmen.

Möjligheten att kunna sitta med enskild elev har varit bra. De allra flesta elever trivs bra på

fritids och är nöjda med verksamheten. Ett frågeformulär har även lämnats till föräldrarna

och den övervägande majoriteten av föräldrar är mycket nöjda.

UTVECKLINGSOMRÅDEN INFÖR KOMMANDE LÄSÅR 2015-16.

Som en utgångspunkt i fritidshemmens fortsatta arbete kommer man att använda sig

av de fem kärnkompetenserna i LGR 11. Detta material har man fått ta del av genom

Alfaskolans fritidshem. (Vid den senaste fritidsträffen med fritidshemmen i Fagersta

samtalade vi om att detta kan vara gemensamt för alla.)

Kärnområdena rör sig om: Samarbete; Kreativitet; Ansvar; Reflektion;

Kommunikation. Dessa områden ska bilda utgångspunkten för en mer tydliga

handlingsplan.

Komma igång med fritidsråd på båda fritidshemmen med syftet att utvecka

elevmedverkan

Skapa ett gemensamt tema för förskoleklass och fritidshem, tex Lego där man

tillsammans bygger en stad. Målet är att alla är delaktiga.