RMPG Hälsofrämjande strategier
description
Transcript of RMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier
Jesper Ekberg, Landstinget i Jönköpings länMaria Rundgren, Landstinget i Kalmar länAnna Kullberg, Landstinget i ÖstergötlandJolanda van Vliet, Landstinget i Östergötland
Folkhälsa handlar om det allmänna hälsotillstånd hos befolkningen i ett land, i ett län eller i en kommun.
Det handlar också om de mönster som råder inom eller mellan olika grupper i samhället, t.ex. kvinnor och män, fattiga och rika,
personer med kort resp. lång utbildning.
Vad är folkhälsa?
”En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan
bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt
fördelad som möjligt.”
Individens hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom och
handikapp (WHO, 1946).
Det handlar om människan i sitt sammanhang, vilka förutsättningar individen har för uppnå sitt välbefinnande
Individens egen bedömning* Mår bra Mår ej bra
Frisk Medicinsk
bedömning
Sjuk
Blir lättare sjuk
Blir lättare frisk
Vad är hälsa?
* Mäts med PROM (Patient Reported Outcome Measurements)
Vad gör hälso- och sjukvården?
Hälsofrämjande insatser =Att främja och förbättra individens egen upplevda hälsa och
hälsorelaterad livskvalitet. En process som ger patienter möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.
DefinitionerSjukdomsförebyggande eller sjukdomspreventiva insatser:
Att förhindra att sjukdom utvecklas.Specifik för varje sjukdom. Levnadsvanor är gemensamma
risk/friskfaktorer. - Primär prevention: förhindra insjuknande
- Sekundär prevention: förhindra återinsjuknande/komplikationer
Regionalt folkhälsoprogram ”Hälsa Hela Livet”
Varför en folkhälsoatlas?
• Ge en geografisk bild av folkhälsan.• Underlag för diskussion hos befolkning, beslutsfattare
och profession.• Hälsotillstånd kan påverkas av
– Individens ansvar– Politiskt handlande– Hälso- och sjukvården
Folkhälsoatlas- fyra steg
1. Är det ett folkhälsoproblem?
– Kan vara för individen men inte nödvändigtvis för befolkningen. För att anses som folksjukdom ska den drabba mer än en procent av befolkningen.
2. Kan problemet förebyggas?
– Vilka preventiva åtgärder fungerar?
3. Vad gör hälso- och sjukvården?
– Preventivt arbete, tidig upptäckt (screening), behandling, palliativ vård.
4. Vad kan vi lära av varandra?
– Samarbete i regionen, riket och internationellt
Är det ett folkhälsoproblem?
Antal nya fall
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 20090
50
100
150
200
250
300
ÖstergötlandKalmarJönköping
Koloncancer, antal nya fall per år 2000 - 2009
Hur ser det ut i kommunerna?
Prognos
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100Å
lder
ssta
ndar
dise
rad
inci
dens
per
100
000
invå
nare
Koloncancer
Observerade data - MänPrognos - MänObserverade data - KvinnorPrognos - KvinnorSerie5Serie6
Kan problemet förebyggas?Riskfaktorer
Låga nivåer av D-vitaminFetmaDiabetes
Minskar risken:Intag av acetylsalicylsyra
(rekommenderas ej pga. andra risker)
Hormonbehandling (rekommenderas ej pga. andra risker)
Levnadsvanor– Fysisk inaktivitet– Rökning
• Ökad risk vid långvarig och mycken rökning
– Alkohol• Högt intag av alkohol har en
ökad risk
– Lågt intag av folsyra• Primärpreventivt skyddande
men ev. motsatt effekt vid sjukdom
– Lågt intag av kalcium/mjölkprodukter
– Högt intag av rött kött och processat kött
– Västerländsk kost
Förekomst av fetma i regionen (ÖJ Folkhälsa 2009)
0
2
4
6
8
10
12
14
Totalt Män Kvinnor
Riket
Jönköping
Kalmar
Östergötland
Fysiskaktiv
Uppnår rekFrukt/grönt
Riket 64,2 9,5Jönköping 63,9 8,0Kalmar 66,2 9,5Östergötland 65,0 8,5
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten
Har medarbetare på er enhet, under de senaste tolv månaderna utbildats i hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga mötets betydelse för att stärka patientens förmåga att ta
kontroll över sin hälsa och vara delaktig i vård och behandling?
Andel av verksamheterna som svarar ”ja” redovisas
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kalmar Östergötland Jönköping
A. Ja, för alla patienter
B. Ja, för vissapatienter/patientgrupper
C. Nej
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten
Mäts patientens hälsorelaterade livskvalitet/självskattade hälsa, med hjälp av exempelvis SF-36, EQ-5D eller annat självskattningsinstrument?
Tas levnadsvanor upp i patientmöten?Andel av verksamheterna som svarar ”ja”
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten
Erbjuds patienter stöd till förändring av levnadsvanor?Andel av verksamheterna som svarar ”ja”
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten
Erbjuds tobaksavvänjning eller hänvisas patienter till tobaksavvänjare i samband med remittering/planering av operation?
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten: specifika frågor vad gäller koloncancer
Hur ofta, enligt din uppfattning, tas övervikt upp som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till
övervikten?
05
101520253035404550
Kalmar
Jönköping
Östergötland
Vad gör hälso- och sjukvården?Preliminära resultat enkäten
HFS - Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård
Ett lärande nätverk till stöd för ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården
Kvadrat = landsting, privata vårdorgCirkel = sjukhus, primärvårdsorg
Fokusområden 2012
Styr och ledningsperspektivetAvtal/ersättningIndikatorer Kollegial granskning
PatientperspektivetJämlik vårdLevnadsvanor (Tobak, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet)Health literacy *Hälsofrämjande förhållningssättPsykisk hälsaHälsofrämjande vårdmiljöPROM
BefolkningsperspektivetSkadepreventionJämlik hälsa
MedarbetarperspekivetHälsofrämjande arbetsplats
Landstinget i Jönköpings län
Inträdesprojekten genomförs - HFS länsövergripande
Medarbetare: Testa kriterier för en hälsofrämjande arbetsplats
Befolkning: Butiksvandringar för seniorer, levnadsvaneformulär etc.
Patient: Tobaksfri i samband med operation
Utvecklingsbehov
• Policy och handlingsplan
• Tydliggöra organisationsstrukturen
• Ekonomiska och personella förutsättningar
Landstinget i Östergötland
•Gick med som helt landsting 2005
•Gav ett landstingsövergripande perspektiv på hälsoorientering
•Processledare som lokala motorer
•Deltar i temagrupper för ökat lärande
•Kollegial granskning
•Regional samverkan
Landstinget i Kalmar län
• Samtliga tre sjukhus i länet är medlemmar i HFS-nätverket
• Länsövergripande arbetsgrupp• Processledare• Policy• Handlingsplan 2012• Gemensamma aktiviteter
64 % 2010
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
• Tobak
• Alkohol
• Otillräcklig fysisk aktivitet
• Ohälsosamma matvanor
Levnadsvanor
• Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer
• Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes
• Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor
Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
• 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
• Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor
• Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna
• Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården • Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor
Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna?
• Dagligrökning 13%
• Riskabla alkoholvanor 14%
• Otillräcklig fysisk aktivitet 35%
• Ohälsosamma matvanor 20%
Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.
Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet
Daglig rökning Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk
Riskbruk av alkohol Kraftigt förhöjd risk
Ohälsosamma matvanor Kraftigt förhöjd risk
Otillräcklig fysisk aktivitet Kraftigt förhöjd risk
Daglig snusning Något till måttligt förhöjd risk
Riktlinjernas rekommendationer
Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal
Tre nivåer:
• enkla råd
• rådgivande samtal
• kvalificerat rådgivande samtal
Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer
Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid
Riktlinjerna innehåller indikatorer
Målsättning:
• möjliggöra uppföljning • möjliggöra jämförelser • initiera förbättringar
på både lokal, regional och nationell nivå
Utmaningar
• Samtliga sjukvårdsförvaltningar• Samverkan• Dokumentation/uppföljning• Utbildning• Översyn av Hälsovalsuppdraget och ersättningen
Hälsolyftet Ett samlat grepp för en förbättrad hälsa i befolkningen
Nyttan med Hälsolyftet
• Hälsosamtal med hälsokurva ger evidensbaserade effekter på hälsan.
• Vi når fler i de befolkningsgrupper som vi behöver nå.
• Kan koppla samma personer som fått hälsosamtal till befolkningsdata och forskning.
• Ett breddinförande av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.
Tack för uppmärksamheten!
Landstinget i Jönköpings län:
Jesper Ekberg [email protected]
Landstinget i Kalmar län:
Maria Rundgren [email protected]
Landstinget i Östergötland:
Anna Kullberg [email protected]
Jolanda van Vliet [email protected]