Riskbruk och missbruk hos ungdomar
description
Transcript of Riskbruk och missbruk hos ungdomar
FoU
Riskbruk och missbruk hos ungdomar
FoU
Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar• Audit och dudit – två screeninginstrument för att
upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika
• ADAD – en utredningsmetod för ungdomar i riskzon• ASI – en utredningsmetod för vuxna missbrukare (18 år)• Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)• Haschguiden
FoU
Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruksproblem.
Riktlinjer och implementeringsstöd framtagna av Socialstyrelsen
De rekommendationer som finns i riktlinjerna vilar på beprövad kunskap
FoU
Nationella riktlinjer
•Faktaunderlag för ”bästa tillgängliga bevis” utifrån: -vetenskapliga studier-fallstudier-klinisk/praktisk erfarenhet
•Bred samverkan-Socialtjänsten-Hälso- och sjukvården-Kriminalvården
FoU
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård1. Gemensamma termer och begrepp2. Implementering – organisation, kunskap, ekonomi 3. Metoder/system för tidig upptäckt och förebyggande
verksamhet4. Bedömningsinstrument och dokumentation5. Narkotika – psykosocial-/läkemedelsbehandling6. Alkohol – psykosocial- /läkemedelsbehandling7. Missbruk och graviditet8. Missbruk och beroende vid samtidig psykiatrisk och/eller
somatisk sjukdom (samsjuklighet)
FoU
En 4-stegs utrednings- och bedömnings-modell i missbrukssammanhang
Problem-identifiering
Problem-bedömning
Person-bedömning
UppföljningI
IIIII
IV
Låg kostnad
Hög kostnad
FoU
Steg 1- Problemidentifiering: kan vara screening med audit/dudit eller ett blodprov (t ex GT eller CDT) – för att upptäcka problem
Steg 2 - Problembedömning: användning av t ex alkohol E och dudit E eller blodprover – för att bestämma graden av problem
Steg 3 - Personbedömning: t ex ASI för vuxna och ADAD för ungdomar –för att utreda sociala, medicinska och psykologiska förhållanden
Steg 4 - Uppföljning: kan ske med blodprover, audit/dudit och ASI eller ADAD – för att se individuellt vårdresultat och på gruppnivå
FoU
AUDIT
FoU
Alkohol i Sverige Riskbruk
Skadligt brukBefolkningen 13,6% 2,6%Män 14,4% 4,0%Kvinnor 12,7% 1,4%17-27 år 35,4% 7,4%Åk 9 50,0% 3-6%Universitetstudenter 35,6% (högkonsumenter)Transportsektorn 22,0 %Psykospatienter 18,0%Fängelseintagna 11,4% (enbart alkohol)Frivårdsklienter 19,0%
Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.
FoU
Om AUDITs utformning
•Är avsedd för screening/identifiering av alkoholproblem•Används dels inom primärvård/allmänmedicin men även inom vård för ”riskgrupper”, t ex psykiatriska patienter•Internationellt etablerat, tillkom på initiativ av WHO•Följer DSM-kriterier för missbruk och beroende (men är inte avsett för att ställa diagnos)•Är utformat för att underlätta samtal om alkohol•Är utformat för att göra underlag vid behandlingsplanering•Har utformats efter utprovning på personer i behandling för alkoholproblem samt på personer som ej är identifierade missbrukare
FoU
FoU
Poängsättning AUDIT
• Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4• Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng• Maxpoäng: 40
FoU
Etablera kontaktmed patient/klient
Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT
Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng
ALKOHOL– upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp
Kort motiveranderådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)
Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10)
8-15 poäng6-13 poäng
16-19 poäng14-17 poäng
>20 poäng >18 poäng
Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)
Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT
Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT
Inga problem, intervention inte nödvändigt
Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester
Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi
Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus
Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT
Låg kostnad avseende tidsåtgångoch kompetenskrav hos behandlaren
Hög kostnad avseende tidsåtgångoch kompetenskrav hos behandlaren
Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)
Observera att• MAST kan användas i stället för AUDIT• DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användasi stället för ASI
• GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT
AUDIT poäng?
FoU
Konsumtionsfrågor
Problem/skador/konsekvenser
Alkoholberoende
AUDIT
FoU
DUDIT
FoU
Riskbruk - Droger
Män 4,8%Kvinnor 1,6% 16-25 år 6,2%Åk 9 3-4% senaste månadenUniversitetsstuderande 10% (senaste terminen)Psykospatienter 9%Fängelseintagna 55% (inklusive blandmissbruk)Frivårdsklienter 48% ” ”
Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.
FoU
DUDITParallellinstrument till AUDIT Utvecklat i Sverige av Berman m fl
FoU
FoU
Att räkna ihop poängen
•Fråga 1-9 - 0,1,2,3 eller 4 •Fråga 10-11 - 0, 2 och 4.•Maxpoäng: 44
FoU
Poänggränser DUDIT Ingen droganvändning: 0 poäng
Drogrelaterade problem (missbruk/skadligtbruk eller beroende): Kvinnor: 2 poäng eller mer,män 6 poäng eller mer
Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män)
OBS att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare
FoU
Etablera kontakt med patient/klient
Identifiera problemet med DUDIT (och/eller urinprov)
DUDIT poäng?
0 poäng
Inga problem, intervention inte
nödvändigt
1-44 poäng
All användning av narkotika (förutom läkarordinerade) är
otillåtet, därför skall poäng över noll utredas vidare om det rör
sig om illegalt bruk
Narkotika – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning
Bedömning av problemets svårighetsgrad med DUDIT-E
Diagnostisk bedömning (DSM-IV eller ICD-10)
Fördjupad utredning med ASI/ADAD och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester
Narkotika är inget enhetligt fenomen. Intervention och behandling måste således anpassas till de preparat som huvudsakligen dominerar missbruket.
Är abstinensbehandling angeläget?
Skall behandling ske i öppenvård eller slutenvård?
Val av behandlingsinsats? Fungerande behandlingar är motivationsmetodik (särskilt vid abstinensbehandling), psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi och/eller familjeterapi.
Oavsett behandling skall den alltid innehålla en klar struktur, ha fokus på problemet och innehålla väldefinierade åtgärden.
Läkemedelsbehandling kan vara angeläget, t.ex. vid missbruk av opiater.
Ge alltid stöd åt de personer i den enskildes nätverk som kan understödja behandling och rehabilitering.
Regelbunden uppföljning med ASI/ADAD och MAPS och/eller urinprov bör alltid göras, oavsett vilket preparat som missbrukas.
Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke
FoU
konsumtionsfrågor
Beroendefrågor
problem/skador/konsekvenser
FoU
FoU
FoU
ADAD
FoU
ADAD
•Adolescent Drug Abuse Diagnosis•Riktar sig till ungdomar 13-21 år•En svensk version utvecklades på 1990-talet i Sverige. Metoden introducerades inom ramen för Statens Institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem med används också inom andra institutioner (HVB)•ADAD för socialtjänsten kom i augusti 2009•Utbildning krävs för att få använda metoden
FoU
ADAD och BBIC
•BBIC rekommenderar ADAD, framförallt i områdena som rör alkohol och narkotika•ADADs områden passar väl ihop med områdena i BBIC, informationen går att lätt sortera in under rubrikerna i BBIC•Informationen i ADAD kommer direkt från ungdomarna vilket tillgodoser FN:s konvention om barns rättigheter•ADAD inbjuder till delaktighet i samtliga moment
FoU
ADADs områden•I ADAD kartläggs resurser och problem inom nio områden, förutom ett avsnitt kring bakgrunden
•Områdena är: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj – bakgrund och relationer, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika
•Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område
FoU
FoU
Vad är ADAD bra för?
• social utredning/del av• verksamhetsutveckling/-redovisning• forskning• behandlingsinsatser – uppföljning/utvärdering• vårdplanering - uppföljning
FoU
ADAD – en standardiserad intervju
Utbildade intervjuare – höga krav på likvärdighet, neutralitet och relevans
Frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad
Uppgifterna jämförbara, möjliga att sammanställa och bearbeta
Likartad kvalité oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar och vilken intervju det gäller
Hög rättsäkerhet
FoU
ADAD konstruktion Nio frågeområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och
vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika
Frågor och skattningar: varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation. Därefter skattar den unge sin oro och sitt hjälpbehov enligt en skala 0-3 inom respektive område
Intervjuarskattning: Intervjuaren gör utifrån den unges svar inom varje område en sammanfattande skattning av varje område för sig enligt en skala 0-9. Den unges skattning inom området vägs in i andra steget av intervjuarskattningen.
FoU
ADADs skattningsskalorklienten:
Oro, besvär hjälpbehov(ytterligare hjälp)0 inte alls inget behov av hjälp1 lite litet behov av hjälp2 ganska mycket ganska stort behov av hjälp3 mycket mycket stort behov av hjälpintervjuaren:
bedömning av problem och hjälpbehov0-1 Inga reella problem, behöver inte ytterligare hjälp2-3 Obetydliga/lätta problem, ytterligare hjälp troligen inte
nödvändig4-5 Måttliga problem, viss hjälp önskvärd6-7 Betydande problem, hjälp nödvändig8-9 Avsevärda/utomordentligt stora problem, hjälp absolut
nödvändig
FoU
ASI
FoU
ASIAddiction Severety Index•Utvecklades i USA på 1970-talet•Översattes till svenska 1996•Har stor internationell spridning•Hjälpmedel för att dokumentera och systematisera uppgifter av relevans för utredning och uppföljning av klienter/patienter•ASI grund och ASI uppföljning•Sammanställningar på gruppnivå – underlag för verksamhetsplanering
FoU
ASI intervjunStrukturerad Grundintervju, ca 180 frågor Uppföljningsintervju, ca 150 frågorTar ca 1 timma att genomföraKartläggning av resurser och problemGer svar på frågor som har betydelse för val av insatsVisar klientens upplevda behov av hjälpGer intervjuare och klient ett tydligt och öppet beslutsunderlag
FoU
ASI grund•Beskriver resurser och problem inom sju områden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol, narkotika, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa•Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område•Ger underlag för att planera hjälpen utifrån: missbrukets omfattning, medicinska komplikationer, psykiska komplikationer, motivation, risk för återfall och levnadsförhållanden
FoU
FoU
Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)
FoU
Cannabis SativaHasch 3-15%THCMarijuana 3-20% THCHascholja 20 - 50% THC
412 kemiska ämnen61 ämnen påverkar psyket
FoU
Vad är cannabis? Den cannabinoiden som används för att beskriva
cannabisens styrka är THC (tetrahydrocannabiniol) Cannabinoiderna är fettlösliga och lagras i kroppens
fettvävnader Det tar ca sex dagar innan hälften av den THC-mängd
man fått i sig vid ett röktillfälle utsöndrats och ytterligare 3-4 veckor innan resten är ute ur kroppen
Hasch ger därför två sorters rus, det akuta och kroniska
FoU
Två typer av rusAkut rus: fas 1: (utåtriktad) 15-45 min aktiv, fnissig, pratsam, röda ögon,
överkänslig för ljus, hjärtklappning, torr i ögonen mun och svalg.
fas 2: (inåtriktad) aktiv i tanken – inåtvänd musiklyssnande, videotittande, flummar för sig själv, stora tankar idéer, färger starkare, lukter mer framträdande. (ca 3 timmar, vanerökare ca 1 timma)
Kroniskt rus:Efter 4 timmar (vanerökare 1,5 -2 timmar) och framåt beroende på
hur mycket som finns lagrat i kroppen.Vanerökaren har svårt att utnyttja sin fulla tankekapacitet, passiv
och oengagerad.
FoU
Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:
• Insikt Medvetenhet• Självförtroende
• känsla av att vara vuxen• kraftfull • kreativ• en känsla av att kunna tänka
• fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation• en hjälp att lösa personliga problem • en hjälp att somna
• Thomas Lundqvist
FoU
Haschrökaren• Lever extremt i sin egen värld och är inte särskilt uppmärksam på det som
händer runt om• Försämrat minne• Fick få saker gjorda• Svårare att tänka klart• Ambitioner försämrades• Haschrökare tycker ofta att de fick högre
självkännedom. ”Forskare fann konsekvent motsatt effekt”.
Thomas Lundqvist
FoU
Konsekvenser av cannabismissbrukSämre kognitiv funktionsnivåBeroendePsykisk hälsaFysisk hälsaRelationerKriminalitet
FoU
Vad skiljer cannabis från andra droger?
Komplicerat uppbyggd, psykoaktivFettlöslig och sönderfaller långsamt
Psykiska effekter Psykiska störningar/sjukdomstillstånd (utlöser, orsakar eller förvärrar)
Psykologiska och psykosociala skador Känslomässigt. Nedsättning av kognitiva funktioner (koncentration, minne, omvärldsförståelse m m)
Fysiska skador Ann-Sofie Nordenberg
FoU
rörelsecentraSamordning sinnesintryck
syn
muskelkoordinationminne
belöning
bedömning
beslutandecentrum
FoU
FoU
En typisk haschrökare• Problem med att finna exakta ord för det han vill beskriva• Begränsad förmåga att läsa böcker, se en film• Känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet• Det är aldrig hans fel, externalisering eller projicering av sina
problem• Han är övertygad om att han fungerar adekvat• Är ej förmögen till kritiskt granskande av sitt eget beteende• Känslor av att vara otillräcklig och misslyckad• Oförmögen att vidmakthålla en dialog• Problem med koncentration och uppmärksamhet• Rigida åsikter och färdiga svar• Jag är annorlunda, jag är unik
FoU
Cannabismönster• Alla röker cannabis• Jag kan sluta när jag vill, men inte just nu• Mitt cannabisrökande är inget problem, kärnkraften är ett
problem. Alkohol är ju tillåtet och det är mycket giftigare• Cannabis är ett naturpreparat• Jag blir kreativ och konstnärlig därför kan jag fortsätta att röka
cannabis• Det är cannabis som gör att jag får något gjort, om jag inte
röker får jag inget gjort• Jag känner många cannabisrökande vänner som är sådana du
beskriver, men inte jag. Jag är unik och immun mot de negativa effekterna
• Jag fungerar bäst när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis
FoU
Cannabis påverkarInputprocessen (hypocampus)
- koncentration- uppmärksamhet- förmågan att lagra och bearbeta ny information
Outputprocessen- förmåga att hantera komplex information- oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv- svårigheter att tolka andras motiv och åsikter- nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet
FoU
Mognadstillväxten
Ålder0 år 13år 20år nuvarande ålder
Maktlös MaktBeroende OberoendeNonchalerad Uppmärksamhet
Hasch
FoU
THC- och ångestkurva
THC har en halveringstid på 5-6 dagar
Doc. Tomas Lundquist
0102030405060708090
100
Vecka 0
1 2 3 4 5 6 7 8
THC %ångest
FoU
Haschguiden- hjälp till självhjälp
Finns att hämta bland annat på Rådgivningsbyrån i lunds hemsida
www.droginfo.com
FoU
Hanna LevinMetodstödjare
Skaraborgs Kommunalförbund [email protected]
Postadress: Box 54, 541 22 SkövdeBesöksadress: Kaplansgatan 16 A
Telefon: 0500-487209Mobil: 0703-491377
www.skaraborg.se