Riktlinjer för litteraturstudier vid IKI

Linn Håman, Hillevi Prell och Eva-Carin Lindgren

Kandidat-/Magisteruppsats /

Självständigt arbete (examensarbete) 15 hp

Kost-/Idrottsvetenskap

Alla program

Grundnivå/Avancerad nivå

Vt 2015

3

Innehållsförteckning

Riktlinjer kring innehåll och formalia .................................................................................... 4

Examensarbetets innehåll ....................................................................................................... 4

Titel ........................................................................................................................................ 5

Sammanfattning ..................................................................................................................... 5

Förord ..................................................................................................................................... 5

Introduktion ............................................................................................................................ 5

Bakgrund ................................................................................................................................ 6

Metod ..................................................................................................................................... 7

Resultat ................................................................................................................................... 9

Diskussion .............................................................................................................................. 9

Referenser ............................................................................................................................ 10

Examensarbetets formalia .................................................................................................... 11

Språkhantering ..................................................................................................................... 11

Tabeller och figurer .............................................................................................................. 12

Typsnitt, sidnumrering och bilagor ...................................................................................... 13

Rubriker ................................................................................................................................ 13

Titelsida och Försättsblad..................................................................................................... 14

Innehållsförteckning ............................................................................................................. 15

Förord ................................................................................................................................... 15

Referenser ............................................................................................................................ 15

Opposition och försvar vid slutseminarium ......................................................................... 16

4

Riktlinjer kring innehåll och formalia

En litteraturstudie är en systematisk, metodisk och kritisk granskning av litteratur utifrån

ett vetenskapligt syfte. Litteraturen som granskas utgörs av vetenskaplig litteratur, det vill

säga vetenskapliga publikationer, som avhandlingar och artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Examensarbeten behandlar två grundläggande aspekter, dels innehåll och dels formalia.

För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form. Examensarbetets

innehåll visar sig framförallt i problemformulering, syfte, frågeställningar,

metodbeskrivning samt diskussion. Examensarbetets form visar sig i yttre struktur och

disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet.

Först presenteras IKI:s rekommendationer om vad examensarbetet bör innehålla och

därefter rekommendationer för formalia samt vissa formella krav som måste följas vid

examensarbeten 15 hp. Om det är ett formellt krav så anges detta med ordet ska i fetstil.

Examensarbetets innehåll Att exakt ange ett examensarbete innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är

svårt. Beroende på val av ämne, typ av litteraturstudie, val av metoder så kan ett

examensarbete utformas på olika sätt. Det som anges i examensarbetets innehåll är en

ram eller rekommendation som fungerar som stöd.

Nedan kommer förslag på rubriker som bör vara med i en litteraturstudie samt ordningen

mellan dem. Vilka underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar

naturligtvis beroende på innehåll. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt

under dessa rubriker kan utformas.

Sammanfattning

Innehållsförteckning

Förord

Introduktion

Bakgrund

Syfte

Metod

Resultat

Diskussion

Konklusion och implikation

Referenser

Bilagor

5

Titel Även om titeln kommer först i examensarbetet är det oftast det sista som formuleras. Ett

tips är att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla litteraturstudiens innehåll men

inte vara för lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en

förklarande underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl

problemområde, metod som studieobjekt.

Sammanfattning Här sammanfattas examensarbetet i sin helhet på ett intresseväckande sätt.

Sammanfattningen ska vara kortfattad så att läsaren snabbt kan bilda sig en uppfattning om

litteraturstudien. I sammanfattningen ska problemformulering, syfte, metod, de viktigaste

resultaten och slutsatserna redovisas samt rekommendationer för ämnet (t ex Hem- och

konsumentkunskap eller Idrott och hälsa) samt fortsatt forskning. Observera att det som

presenteras i sammanfattningen måste återfinnas i arbetet. Lägg tyngdvikt på de egna

resultaten och eventuella slutsatser (se vidare under formaliaavsnittet). Sammanfattningen

bör omfatta max 250 ord och ej innehålla några referenser.

Förord Här kan olika saker som varit viktiga för examensarbetet omförande skrivas. Exempelvis

tack till personer. Om man vill skriva några personliga tankar om arbetet görs det här.

Observera att det som måste framgå här är olika författares bidrag till arbetet (se mer om

det i formaliaavsnittet).

Introduktion En introduktion fokuserar forskningsproblemet och anledningen till ämnesval och

problem. Problemet ska vara kopplat till aktuell forskning samt till aktuell profession, som

styrks med referenser.

6

Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda

problemområdet. Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid

avgränsning av forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan litteraturstudien tillföra?

Vilken relevans finns dvs. vad är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta

område och varför är det angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel?

Använd ”tratteknik”, dvs. att ni går från det övergripande in på det specifika område som

ni vill undersöka. Styrk det ni skriver om med några centrala referenser av betydelse för

problemet. Skillnaden mot bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en

övergripande bild av forskningsproblemet. Det handlar inte om att skriva fram varför det är

av intresse för just er som studenter att göra denna litteraturstudie. Det är något som kan

skrivas i förordet istället. Däremot kan det vara kopplat till er blivande yrkesprofession.

Syfte Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. Syftet ska vara tydligt formulerat

eftersom det utgör en vägvisare för såväl datainsamling och analys som redovisning av

resultatet. Det ska också framgå vilka, som berörs av problemet och i vilket sammanhang

det är ett problem. Syftet bör avgränsas till en eller högst två meningar. Exempel på hur

syftet kan formuleras: Syftet med litteraturstudien är att ”ge en omfattande översikt”, ”att

identifiera kunskapsluckor”, ” kritiskt granska” eller ”sammanställa och identifiera

nyckelfrågor”. Syftet skrivs i perfekt. Frågeställningar utifrån syftet kan med fördel

formuleras för att underlätta det fortsatta arbetet. Genom frågeställningar kan eventuellt

syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet lyftas fram. Det innebär att

frågeställningarna talar specifikt om vad som ska undersökas. Frågeställningarna beskrivs

under en egen rubrik, direkt under syftet. Det är viktigt att frågeställningarna utgör aspekter

av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar ordagrant det som avses i syftet.

Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto lättare är

det att genomföra undersökningen. Ett ”luddigt” syfte ger en ”luddig” undersökning.

Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att få fram det

specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda tråden i

examensarbetet. Observera att det är viktigt att på förhand begränsa omfattningen av

undersökningen så att det finns möjligheter att bli färdig med studien på utsatt tid. Syftet

ska vara detsamma genom hela examensarbetet dvs. även i sammanfattningen.

Bakgrund Bakgrunden inleds med att beskriva det valda ämnet – vad är skrivet om ämnet?

7

Vilken kunskap finns? Hur har kunskapen utvecklats över tid? Vilka kunskapsluckor finns

på området? Bakgrunden ska vara saklig och styrkas med litteratur och vetenskapliga

referenser som har övergripande betydelse för problemområdet. Som grund för denna

genomgång ligger en litteratursökning där relevanta referenser valts ut. Det är viktigt att

ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ”ögnas” igenom, däremot ska endast de artiklar

som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara de som presenteras och diskuteras i

texten. Här kan t ex tidigare reviewartiklar presenteras, då dessa inte ska ingå i

litteraturstudien. Sträva efter att finna så aktuell och relevant litteratur som möjligt. Det är

viktigt att använda originalkällor även om de är äldre.

Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. Bakgrunden ska vara saklig

och styrkas med referenser som har övergripande betydelse för undersökningen. I

bakgrunden kan även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad som

menas. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en

egen del i bakgrunden.

Referenserna ska utgöras av annan litteratur än den som redovisas i litteraturstudiens

resultatdel. Begrepp, modeller och teorier, som är tillämpliga (t ex inom ämnena Hem-

och konsumentkunskap eller Idrott och hälsa) samt relevanta för din litteraturstudie

beskrivs under denna rubrik. Vilket teoretiskt perspektiv som väljs beror på

examensarbetets syfte. Teoretisk medvetenhet visar sig genom att författaren kan föra en

diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå. Referenslistans innehåll speglar till viss del

den teoretiska substansen.

Metod Metoden, som ska användas för examensarbetet, är litteraturstudie. Metodbeskrivningen

ska omfatta både tillvägagångssätt vid insamlande av data, det vill säga sökningen av

vetenskaplig litteratur i olika databaser, och bearbetningen och analysen av data.

Metoden ska vara så pass innehållsrik att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför

samt innehålla referenser till relevant metodlitteratur där det behövs för att styrka olika

val som gjorts.

Datainsamling Utifrån syftet bestäms sökorden, som används för sökning av relevant litteratur i olika

databaser. Sökorden utgörs av begrepp som ringar in ämnesområdet för att ni ska finna

relevanta artiklar.

8

Under rubriken Datainsamling beskrivs detaljerat hur sökningen av de artiklar/

avhandlingar som ingår i resultatet gått till. Ange vilka sökord som använts i text och även

i tabellen som finns i bilaga A. Tänk på att testa olika kombinationer av sökord. Redovisa

endast de kombinationer som genererar ett relevant urval av artiklar. Det är grundläggande

att ange hur sökningen genomförts i de olika databaserna för att visa vilken sökstrategi

som använts. Artiklarna som ingår i er litteraturstudie ska vara refereegranskade och får

inte vara reviewartiklar. I samband med litteratursökningen görs avgränsningar med hjälp

av exklusions- och inklusionskriterier. Viktigt är att tala om vilka som inkluderats och

eventuellt vilka som exkluderats. Exklusionskriterier måste vara sakligt underbyggda och

motiveras. Läs alltid de sammanfattningar av artiklar som erhållits, titlarna stämmer inte

alltid överens med innehållet.

Sökstrategin och urvalsprocessen ska även kunna följas i en tabell kallad Sökhistorik

(bilaga A) och flödesschema för söknings- och gallringsprocess (se bilaga B). Detta

flödesschema är endast ett exempel. Ni kan utforma det på ett sätt som passar sökning och

gallring. Tabellen för sökhistorik (bilaga A) ska ställas upp i kronologisk ordning med det

aktuella datumet först och ska innehålla datum, databasens namn, sökorden,

avgränsningarna/limits, de Booleska sökoperatorer1, som använts. Urvalsprocessen som

presenteras i tabellen ska även beskrivas i text. Flödesschemat för söknings- och

gallringsprocess presenteras som figur, t ex som i bilaga B, och beskrivs kortfattat i text.

Till datainsamlingen hör också att göra en kvalitetsgranskning av de valda artiklarna. En

del i kvalitetsgranskning berör etiska överväganden, vilket innebär att ni ska diskutera om

de inkluderade artiklarna har tagit hänsyn till etiska spörsmål. Kvalitetsgranskning kan

göras med hjälp av bedömningsmallen som presenteras i bilaga C. Om annan

bedömningsmall används skall tydlig referens finnas. Kvalitetsgranskning av de valda

artiklarna behöver inte redovisas i tabellform utan skrivs fram och diskuteras i text.

1Booleska sökoperatorer används i databaser. Genom att kombinera dina sökord på olika sätt kan du avgränsa

eller vidga din sökning. Detta gör du genom att använda OCH/ELLER. OCH avgränsar dina träffar. Alla

sökorden måste finnas med i träffarna. De flesta söktjänster gör automatiskt en OCH-sökning. Därför är det

viktigt att inte skriva för många sökord på en gång. Börja istället med ett eller två sökord och lägg därefter till

ett sökord i taget. ELLER breddar din sökning och ger dig fler träffar. Det räcker om ett av sökorden finns

med i träffarna. Detta är användbart när du vill söka på synonymer till ditt sökbegrepp

(http://www.ub.gu.se/skriva/sokteknik/).

9

Databearbetning

I databearbetningen beskrivs hur materialet har bearbetats. Det är centralt att arbeta

systematiskt. Utifrån syftet med litteraturstudien, försök först att få en överblick över

materialet för att sedan finna en struktur för en systematisk och kritisk granskning. En

sorts första överblick skapas genom att fylla i tabellen i bilaga D och E, kallad

Artikelöversikt. Det är lämpligt att redovisa resultat från ”kvalitativa och kvantitativa”

studier separat, därför ska artikelöversikten delas i två delar, en del för ”kvalitativa

studier” och en del för ”kvantitativa studier”. Om en artikel beskriver både ”kvalitativ och

kvantitativ metod” skall en separerat artikelöversikt för denna/dessa skapas. Varje del ska

presenteras i alfabetisk ordning efter författarnamn. Observera att tabellhuvud ska skrivas

på varje ny sida för att underlätta för läsaren. Artikelöversikten ger en första struktur över

metod och innehåll, som leder vidare i organisationen av datamaterialet.

Strukturen i resultatet kan byggas upp utifrån teman eller kategorier, vilka kan behöva

omprövas flera gånger under bearbetningsfasen. En litteraturstudie ska ge svar på ditt syfte

och dina eventuella frågeställningar. Varje artikel analyseras först var för sig och sedan i

relation till helheten, det vill säga det sammanlagda resultatet från de ingående studierna.

Databearbetning innebär att det viktigaste innehållet kondenseras, reduceras och

fokuseras. Det är grundläggande att framhålla likheter och skillnader mellan de olika

studierna.

Resultat Det är väsentligt att resultatet presenteras på ett logiskt strukturerat sätt, till exempel genom

att det organiseras i teman eller kategorier. Sammanställ resultaten utifrån syftet och

eventuella frågeställningar utan inslag av subjektiva värderingar. Använd relevanta

underrubriker. Hänvisa/referera till artiklarna som ingår i litteraturstudien när resultat

presenteras. Endast data som har direkt anknytning till syfte och frågeställningar ska

redovisas. I en litteraturstudie redovisas endast de studerade artiklarnas resultat. Ni kan inte

referera till artiklarnas bakgrund. Återge resultat från studierna med egna ord. Det är inte

korrekt att presentera en artikel i taget, utan artiklarna ska vävas samman (syntetiseras) så

att arbetet leder fram till ny kunskap. Resultatet ska ge en översikt över aktuell

vetenskaplig kunskap inom området och innehålla en granskning och jämförelse av resultat

från olika studier. Försök att eftersträva ett kritiskt granskande förhållningssätt.

Diskussion Här ska författaren reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset

av teori/vetenskapsteori och tidigare forskning och därmed anknyta till relevanta

referenser. I diskussionen värderas metod och resultat.

10

Metoddiskussion

Diskutera och värdera kritiskt den egna studiens styrkor och svagheter, såsom sökord,

sökstrategi, val av inkluderade artiklar utifrån forskningsmetod, ursprungsland och

överförbarhet till svenska förhållanden. Det kan vara lämpligt att reflektera över vilka

fördelar respektive nackdelar arbetet har i relation till syftet grundat på hur många

”kvantitativa” respektive ”kvalitativa artiklar” som ingår. Diskutera även er bearbetning

och analys av de inkluderade artiklarna för att stärka studiens trovärdighet. Er värdering

och granskning av den vetenskapliga kvaliteten i de inkluderade artiklarna ska också

diskuteras.

Resultatdiskussion

Efter metoddiskussionen följer en diskussion om studiens resultat mot syfte och

frågeställningar. Det är nu dags att sätta in resultaten i ett större sammanhang. Tänk noga

igenom vad som ska diskuteras, alla delar i resultatet behöver inte diskuteras.

Diskussionen ska baseras på studiens resultat och anknyta till teoretisk referensram,

litteraturen i bakgrunden och/eller nya referenser samt utmynna i egna väl underbyggda

reflektioner. Gör jämförelser med tidigare forskning inom området. Rena spekulationer

ska inte finnas med.

Tänk på att inte diskutera något som inte presenterats i resultatet. När studiernas resultat

motsäger varandra, försök finna anledningar till detta. Det kan t ex. bero på olika fokus för

syfte och frågeställningar samt på olikheter i begrepp och metodologi. Litteraturstudien

ska belysa aktuell forskning inom området, och hur tillförlitlig och adekvat den

forskningen är samt om det finns kunskapsluckor. Underrubriker kan användas.

Slutsatser och implikationer

En kortfattad beskrivning av uppsatsens viktigaste resultat som svarar mot studiens syfte

presenteras som slutsats. Konklusionen ska täcka huvudresultaten i arbetet. Specifika

resultat som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram. Inga referenser skall

förekomma. Konklusionen ska utmynna i rekommendationer för fortsatt forskning,

praktisk verksamhet och/eller undervisning (t ex för ämnet Hem- och konsumentkunskap

eller Idrott och hälsa).

Referenser Samtliga studier/artiklar som ingår i litteraturstudien ska redovisas i referenslistan.

11

Examensarbetets formalia Nedan ges rekommendationer kring formalia för examensarbeten vid IKI. Formella krav

för examensarbeten omfattande 15 hp anges med ordet ska. Övrigt är rekommendationer

som inte nödvändigtvis måste följas.

Språkhantering Examenarbeten ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva

examensarbetet på svenska, norska, danska eller engelska. Följande källa, som finns att

låna som e-bok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt

svenska:

Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av Språkrådet; 8).

Stockholm: Liber.

Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna

stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa

arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas

framför långa och krångliga. Undvik att skriva ”jag” och ”man” och meningarna bör inte

börja med ”men” eller ”och”. Börja heller inte med en siffra. Kontrollera så att inga

särskrivningar finns dvs. att det står ”restaurang besök” istället för “restaurangbesök”). Se

också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt.

Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första

presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis:

Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU). Därefter kan

förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text.

Försök undvika förkortningar i titeln. Var även konsekvent vid användning av

förkortningar som t.ex., osv., dvs., pga., mm..

Vetenskapligt språk När ni skriver använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Examensarbetet bör

vara fritt från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. ”den här biten”

eller ”starta upp”. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och

värdeladdat språk. Skriv exempelvis inte ”vi tycker att metoden fungerade bra”,

”skillnaderna var extremt stora”, ”vi valde intervjuer eftersom vi ville lära oss mer om

det”.

12

Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord,

undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för

frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för

uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges

ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den

författare som behandlas säger utan också hur ni tolkar det - ett citat säger ingenting om er

förståelse. Av samma anledning (samt förstås risken för plagiat) ska ett referat inte ligga

alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man bör bearbeta det lästa så att man

kan återge det på sitt eget sätt.

Tabeller och figurer Till figurer räknas alla typer av diagram och bilder. Tabeller och diagram ska numreras

löpande: tabell 1, 2, 3 osv. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man bör direkt

förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara.

Tabellnummer och rubrik ska placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik

som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är

hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats

efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: ”Som framgår av

tabell 1...” eller ”Resultatet av enkäten (se figur 3)…”. Kommentera alltid eller lyft fram

de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara

okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur (se tabell 1 och figur 1).

Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. ’

Tabell 1. En översikt av inkluderade forskningsartiklar.

Författare

År

Tidskrift

Design Urval Syfte

Valera, Ruiz,

Valdespino & Visioli

(2014)

Eating and weight

disorders

Tvärsnitt 136 ashtanga yogautövare. Undersöka prevalensen av ortorexia nervosa

bland yogautövare i en förening i Madrid

Vanderycken (2011)

Eating Disorders:

The Journal of

Treatment &

Prevention

Tvärsnitt 111 yrkesverksamma inom

forskning, prevention, eller

behandling av ätstörningar.

Undersöka yrkesverksammas åsikter om

"nya" syndrom och uppmärksamheten som

dessa syndrom får i professionella

sammanhang och populärmedia.

Rangel, Dukeshire &

MacDonald (2011)

Appetite

Explorativ (en

grounded theory

approach)

52 kvinnor vid fyra olika

livsstadier.

Utforska vilka faktorer som påverkar matvanor

och beteenden bland kvinnor i olika skeden av

livet.

13

Figur 1. En syntes av resultatet fördelat på olika nivåer.

Typsnitt, sidnumrering och bilagor Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet

Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan

stycken.

Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut

sidnummer vid introduktionen. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad och

innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering

löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna.

För fler än en bilaga – numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet.

Dessa får en titel. Kalla dem till exempel Bilaga 1 Information till medverkande

restauranger och Bilaga 2 Enkät till idrottstränare. Bilagorna placeras sist i arbetet. På de

sidor med bilagor, som innehåller tabeller, kan marginalerna göras mindre dock lägst 1 cm.

Texten inne i tabellerna kan skrivas som lägst Times New Roman, 10.

Rubriker När det gäller rubriksättning ska lärarstudenter följa LUN:s riktlinjer:

http://lun.gu.se/utbildning/amneslararprogrammet/examensarbete/praktisk-information

14

För programstudenter inom kost- eller idrottsvetenskap gäller följande:

Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska ni

alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra uppsatsen svårläst. De

rubriker som finns med i riktlinjerna under examensarbetets innehåll är vanliga rubriker i

ett examensarbete samt ordningen mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka

rubriker och underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar

naturligtvis beroende på innehåll och examensarbetets karaktär. Rubriksnivåer inne i

examensarbetet ska utformas enligt tabell 2. Observera att det ska vara större avstånd

mellan Rubriknivå 1 och brödtexten än mellan Rubriknivå 2 och brödtexten.

Tabell 2. Rubriksnivåer som ska användas inne i uppsatsen

1 Rubriknivå 1 (Garamond, 24 punkter) 2 Rubriknivå 2 (Garamond, 18 punkter)

3 Rubriknivå 3 (Garamond, 16 punkter fet)

4 Rubriknivå 4 (Garamond, 14 punkter kursiv)

Titelsida och Försättsblad Mall från IKI:s hemsida, http://www.iki.gu.se/utbildning/student/ ska användas för

utformning av titelsida och försättsblad av programstudenter inom kost- och

idrottsvetenskap. IKI:s logga får inte användas av studenter i andra sammanhang än vid

kandidat- eller magisteruppsatser.

Mall från LUN:s hemsida,

http://lun.gu.se/utbildning/amneslararprogrammet/examensarbete/praktisk-information ska

användas av lärarstudenter.

Examensarbetets rapportnummer finns på oppositionsschemat inför slutseminariet.

På försättsbladet ska en sammanfattning på, max 250 ord, finnas där examensarbetets

huvuddelar (introduktion, syfte, metod, resultat och slutsats) sammanfattas kort.

Underrubriker ska inte finnas i sammanfattningen. För examensarbeten som skrivs på

engelska ska sammanfattning även skrivas på svenska. Sidnummer ska inte skrivas ut på

titelsida och försättsblad. På försättsbladet ska även examensarbetets nyckelord skrivas i

bokstavsordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad examensarbetet

handlar om. Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning.

15

Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer

även om ni har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att

ni använder dessa för att ni automatiskt ska kunna skapa er en innehållsförteckning.

Förord Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort

vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här:

Arbetsuppgift Procent utfört av

Anders/Emma

Planering av studien 50/50

Litteratursökning 50/50

Datainsamling 50/50

Analys 50/50

Skrivande 50/50

Layout 50/50

Referenser Referenslistan ska börja på en ny sida, observera att dessa sidor inte ska numreras.

Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges i bokstavsordning i referenslistan. I

referenslistan ska de artiklar/avhandlingar som ingår i resultatet markeras med en asterisk *

i början av referensen. Lathund för referenshantering (som i stort följer APA-manualen)

ska följas. Den finns på IKI:s hemsida

http://www.iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten/

16

Opposition och försvar vid slutseminarium Vid slutseminariet opponerar studenterna på varandras examensarbeten. Opponenterna

förbereder en kritisk granskning av examensarbetet och ger konstruktiva synpunkter i

positiv anda. Respondenterna (författarna av examensarbetet) läser på sitt eget

examensarbete och funderar på motiv, ställningstaganden och argumentation för val.

Tänk på att det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete. Opponenternas

uppgift är att genom frågor lyfta fram både styrkor och svagheter. Mycket tid och kraft

läggs ned på examensarbetet. Författarna förtjänar därför en noggrann och konstruktiv

genomgång.

Vid slutseminariet har författarna med sig sammanfattning (abstract) av examensarbetet

som delas ut till övriga seminariedeltagare. Ordföranden lämnar över ordet till

opponenterna som därefter leder diskussionen.

1. Respondenterna ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter i

examensarbetet.

2. Oppositionen inleds med att opponenterna gör en kort sammanfattning av innehållet

i examensarbetet.

3. Respondenterna ges utrymme för eventuella kommentarer.

4. Opponenterna ger därefter ett allmänt omdöme om arbetet och lyfter i huvudsak

fram dess positiva drag.

5. Därefter följer huvudmomentet i oppositionen vilket handlar om att opponenterna

ställer frågor till respondenterna. Formalia diskuteras normalt inte i detalj utan kan

förmedlas till respondenterna efteråt.

6. Ordföranden ger övriga på seminariet möjlighet att ställa frågor och kommentera.

Vid opponeringen eftersträvas en diskussion mellan er kring de frågor och synpunkter

du/ni har förberett. Utgå från en noggrant genomförd planering men var inte för bunden vid

den. Andra intressanta punkter kan visa sig viktigare att ventilera. Förbered alternativa

diskussionsteman. Avsluta samtalet i en positiv anda.

17

Bilaga A Tabell 2. Sökhistorik

Datum Databas Sökord/Limits/Booleska

operatörer

Antal

träffar

Lästa

abstracts

Urval

18

Bilaga B

Figur 1: Exempel på flödesschema för sökning och gallringsprocess.

Antal granskade artiklar (titel och abstract):

Fullängdsartiklar som uppfyllde inklusionskriterierna: antal

Artiklar som ingår i litteraturstudien: antal

Exkluderade dubbletter:

antal

Exkluderade artiklar

som inte uppfyller

inklusionskriterier:

antal

Eventuellt: Antal artiklar

som inkluderades utifrån

manuell sökning i xx (t

ex referenslistor i

tidigare reviewartiklar).

Databas A: antal

Databas B: antal Databas C: antal

Om artiklar exkluderas

i detta steg, ange antal

och skäl.

19

Bilaga C Checklista för att mäta studiens kvalitet för artikel X

1. Är hypoteser, syfte och eventuella frågeställningar klart beskrivna?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

2. Är problemet och rationalen för studien tydligt beskrivet?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

3. Är väsentliga begrepp definierade?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

4. Kvalitativ artikel: Får vi kunskap om forskarens förförståelse/perspektiv?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

5. Var urvalsstrategin lämplig med tanke på syftet?

Ja

Nej

För att svara ja bör det framgå tydligt varifrån undersökningsgruppen valdes, vilka

som valdes och varför samt hur de valdes ut och varför? Tydliggörs eventuella

inklusions- och exklusionskriterier?

Eventuell kommentar:

6. Kvantitativ artikel: Framgår det tydligt utifrån vilka grunder urvalets storlek

bestämdes?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

20

7. Är egenskaperna/karaktäristika hos de deltagare som ingår i studien tydligt

beskrivet?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

8. Interventionsstudie: Är försökspersonerna randomiserade till

interventionsgrupp(er)?

Ja

Nej Oförmögen

att avgöra

Eventuell kommentar:

9. Interventionsstudie: har interventionen (programmet/en ny form av undervisning

etc.) som ska jämföras beskrivits tydligt?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

10. Har studien använt en adekvat datainsamlingsmetod?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

11. Har vilken typ av instrument som använts (ex enkäter, intervjuguider och

observationsscheman) samt tillvägagångssättet vid datainsamlingen tydligt

beskrivits?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

21

12. Är den redovisade analysmetoden lämplig?

De metoder som används måste vara lämpliga för data.

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

13. Har etiska aspekter beaktats?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

14. Är de viktigaste resultaten av studien tydligt beskrivna?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

15. Svarar resultatet mot syftet?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

16. Har man tagit hänsyn till eventuella bortfall i resultatet?

Om antalet deltagare som ”droppat av” (bortfallet) inte har redovisats, bör man

svara att man är oförmögen att avgöra

Ja

Nej

Oförmögen

att avgöra

Eventuell kommentar:

17. Är resultaten praktiskt relevanta?

Ja

Nej

Eventuell kommentar:

22

Bilaga D Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod

Publikationsår

Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval

Slutsats

23

Bilaga E Tabell 4 Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod

Publikationsår

Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval

Bortfall

Slutsats